20 Svensk Frötidning 4/13
A
tt tröska höstraps kanvara bland det roligaste som finns. Det är tidigt på säsongen och man är ivrig att få komma igång med skör-den. Men behöver man vara riktigt så ivrig?
Spillrisk minskar på sträng Det finns flera varianter på skörde-teknik. I Skåne är strängläggning inte helt ovanlig, även om företeel-sen minskat genom åren. Sträng-lägger gör man för att minska ris-ken för spill menar förespråkarna och det är säkert med den argu-mentationen man beslutar sig för åtgärden. Det man dessutom kan vinna är en jämnare avmognad och minskad risk för drösning.
Strängläggning kan passa 2013 Jämnare avmognad är förvisso rätt. Det kan vara ett argument ett år som 2013 när mycket raps är vin-terskadad och vi på många håll har friska plantor i kombination med plantor som skjutit sidoskott och lagt tid på kompensation. I sådana lägen kan en strängläggning tvinga fram mognaden på sent utvecklade plantor, samtidigt som tidigt mog-nande plantor hamnar bättre skyd-dade i sträng än stående expone-rade för vind. Men även i strängen och vid tröskning av strängen kan det uppstå spill. För 20–30 år se-dan var också rapsbestånden gle-sare och av en helt annan typ. Idag
Mindre brådska
ger mer i vagnen
Den som är cool när tröskorna börjar rulla kan kamma hem en högre rapsskörd genom högre inlagring och lägre spill. Detta i kombination med dagens längre skärbord talar för direkttröskning. Men vinterskadad höstraps 2013 kan vinna på strängläggning.
Text: Albin Gunnarson, SFO
Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning
jobbar vi med tätare bestånd och sorter med bättre drösfasthet. Samma totala spill
Undersökningar av tröskspill är få, men en äldre oidentifierad under-sökning, troligen från 80-talet, vi-sade att det totala spillet för sträng-läggning och direkttröskning är likvärdigt. I det ljuset framstår
strängläggning bara som en för-höjd maskin- och arbetskostnad.
I England gjordes i april 2006 en enkät bland 280 lantbrukare rörande valet av skördemetod. Ungefär 75 procent av odlarna valde direkttröskning före sträng-läggning av skäl som lägre maskin-kostnad, snabbare skörd, mindre beroende av maskinstationer,
21 Svensk Frötidning 4/13
säkrare tröskning, bättre timing och lägre skördeförluster. Mer raps direkt
Hur stor andel som strängläggs i Sverige idag finns inga uppgif-ter på, men lokalt i Skåne kan det vara ganska vanligt. Dagens mo-derna tröskor med längre skärbord, men också bredare och med större
kapacitet än för 20–30 år sedan, gör dock att argumenten känns gan-ska vaga för strängläggning. Redan under mitten av 90-talet konstate-rade en av pionjärerna bland skån-ska direkttröskån-skare, Bengt Wärléus, i Svensk Frötidning nr 6/1997, att den största fördelen var den högre avkastningen. Merskörden upp-skattade han till 200–300 kilo per hektar. Den kommer sig av att strängläggning innebär en avbru-ten matning och forcerad mognad som sänker skörden.
Avdödning ger ogräseffekt Ett alternativ till strängläggning av en gles och omogen raps är av-dödning med glyfosat. Men avdöd-ning är precis som strängläggavdöd-ning ett avbrott i mognadsprocessen. Den största fördelen med avdöd-ning med glyfosat är bonusen att även ogräsen dör, blir torra och ogräsfrön kan till stor del sorte-ras bort med luft. Grödan rinner också bättre genom tröskan. Fram-föringshastigheten kan ökas och behandlingseffekten på ogräs så-som kvickrot är också extremt god eftersom behandlingstidpunkten sammanfaller med en välgödslad grön kvickrot i tillväxt. Avdödning med glyfosat är något vanligare i vårraps än i höstraps.
Tajma in färgskiftning Tidpunkten för avdödning med glyfosat beskriver man på Monsantos hemsida på följande sätt: ”Den optimala tidpunkten för behandlingen hittas lättast genom att undersöka skidorna i den mit tersta tredjedelen på huvudskot ten. Den rätta tidpunkten är, när vattenhalten i fröna är strax under 30 %. Då är flertalet av fröna i den mittersta tredjedelen av huvud skotten på väg att skifta färg grön/ gul till brun/svart. Man bör kon trollera detta på flera representa tiva delar av fältet. Tidpunkten är vanligen ca 14–21 dagar före nor mal skörd, eller beträffande höst raps vanligen ca 3–6 dagar före en eventuell strängläggning.” På hemsidan finns också bilder som beskriver hur rapsen ska se ut vid rätt behandlingstidpunkt.
350 kilo på 4 dagar
Både strängläggning och avdöd-ning medför dock starka ingrepp i mognadsprocessen. Exakt hur stort ingreppet är finns inga siffror på, men säkert ett par hundra kilo per hektar. Som redovisades i Svensk Frötidning nr 6/2012 avbröts skör-den i ett av våra sortförsök hösten 2012 på grund av regn. Halva för-söket tröskades före regnet och den andra halvan 4 dagar senare när höstrapsen torkat upp. Det vi kun-de konstatera då var att fröskörkun-den i genomsnitt ökade med 352 kilo per hektar på 4 dagar - 88 kilo per dygn. Det var säkra siffror med tre-stjärnig signifikans i kanten!
Det andra som skedde var att olje halten steg med 0,69 procent-enheter i torrsubstansen, också det med trestjärnig signifikans. Med en så stor skördeökning på 4 dagar ställer man sig frågan om 352 kilo på 4 dagar över huvudtaget är rea-listiskt. Det är nog tveksamt, så nå-got annat än bara ökad inmatning är sannolikt delvis orsaken. Drösning kan förklara En sådan bidragande orsak kan vara lägre spill. I Svensk Frötid-ning nr 3/2008 finns en artikel om spillförluster vid olika skördetider. I den artikeln redovisas tyska un-dersökningar i sorten Oase. Frö-skörden ökade med 20 kilo per dygn genom att våga vänta 5 dagar extra med skörden i en för ögat an-nars mogen gröda. Dessa 20 kilo per dygn var ett netto av minskade trösk- och rensningsförluster kon-tra ökad drösning.
Sanningen kanske finns någon-stans mellan det svenska försöket där skörden fick avbrytas p.g.a. regn och de tyska undersök-ningarna. Helt klart är att inlag-ringen i fröet och även oljesyra-syntesen pågår väldigt länge. Att vänta några dagar extra med skörden medför uppenbarligen en chans till merskörd, bättre kvalitet och högre pris.
Anpassa tröskan efter sorten Ännu viktigare är det att hålla koll på vad grannarna gör. Tidigt sådd
raps blommar tidigare och mognar
»
10 snabba
kom-ihåg
• Strängläggning ger jämnare mognad och minskar drösnings-risken. • I vinterskadad höstraps 2013 kan strängläggning vara en fördel. • Det totala spillet för stränglägg-ning och direkttröskning är ungefär lika stort. • Direkttröskning kan öka avkast-ningen ca 200 kg/ha jämfört med strängläggning. • Avdödning med glyfosat ger jämn mognad och bra kvickrotseffekt. • Inlagring i rapsfröet pågår länge – fröskörd och oljehalt stiger väsentligt. • Dagens sorter är mer drösfasta. • Variera trösktid efter sortens mognad. • Förlängt skärbord minskar spillet. • Sidokniv är en lönsam satsning.22 Svensk Frötidning 4/13 tidigare. Odlar man sedan
Com-pass eller Festivo mognar de lite senare än exempelvis Visby och Sherpa som i försöken är 2–3 dagar tidigare. I praktiken kan det vara mer. Kanske uppåt en vecka. Det gäller således att inte vara först ut om man odlar Compass eller Festi-vo och sådde sent hösten 2012. Längre skärbord sänker spill Skärborden på tröskorna är längre idag än vad de var förr när sträng-läggning hade sina glansdagar. Idag kan man dessutom köpa till rapsbord från tillverkare som Biso, Zürn eller kanadensiska Honey-bee om inte tröskan är utrustad med justerbara skärbord från bör-jan. Att fi nansiera en investering i speciella rapsbord kräver med
dagens rapspris en skördad raps-areal på omkring 50 hektar.
Dessa förlängda skärbord som exempelvis Claas Vario sänker skördespillet till mycket låga ni-våer, från fl era procent ner till bara någon procent under gynnsamma betingelser. Men det kanske egent-ligen inte är längden som sådan som ger eff ekten. Ett rätt desig-nat skärbord för raps underlättar tröskningen och minimerar stopp och trassel vid skärbordet. Varje stopp på skärbordet förhöjer spillet. Med rätt skärbord och en jämn framföringshastighet minskar spillet avsevärt.
Sidokniv betalar sig
Sidokniv som introducerades i början av 90-talet revolutionerade
rapströskningen. Direkttröskning blev möjligt på ett annat sätt än tidigare. Idag är sidokniv i princip standard vid all skörd av höstraps. Saknar man sidokniv idag gör man bäst i att inför höstrapsskörden investera i en sådan. Den kommer med säkerhet att betala sig.
Den svenska tröskparken är ganska modern, andelen vari-abla skärbord ökar varje år och sidoknivar är mer eller mindre regel vid höst rapströskning. Sort-materialet har förändrats till ett mer drösfast och med en annan typ av biomassa. Det har såle-des hänt en hel del de senaste 25–30 åren. Det talar starkt för att strängläggning är en kostsam och omodern åtgärd som kanske mest görs av gammal vana.
Bättre teknik. Längre skärbord på
da-gens tröskor minskar spillet avsevärt. En sidokniv på skärbordet på åtminstone en av sidorna underlättar tröskningen och betalar sig snabbt.
Stoppar inlagring. Avdödning med
glyfosat ger en jämnare mognad och dessutom kvickroten en rejäl örfi l.
Säker på sträng.
När rapsen strängläggs stop-pas inlagringen i fröet och man går miste om de sista kilona. För-delen är minskad risk för drösning. Ojämn och vin-terskadad höst-raps som 2013 kan dra fördel av strängläggning.
Övergångstid. När rapsfröna i skidorna
på den mittersta tredjedelen av huvud-skottet är på väg att skifta i färg från gröngula till bruna närmar sig rätt tid-punkt för glyfosatbehandling.
