26 Svensk Frötidning 5/14
J
ordbruksbruksverket leder ettprojekt där man bland annat undersöker om fältmässig användning av neonikotinoi-der är ett hot mot svenska honungsbin, humlor och solitärbin.
Från kvalster till mobiltelefoner Jordbruksverket gjorde år 2009 utred-ningen ”Massdöd av bin – samhälls-ekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder”. I denna utredning beskrev vi ett antal mer eller mindre realistiska hot mot våra honungsbin. Vi studerade allt från varroakvalster till dåligt vinter-foder, neonikotinoider och strålning från mobiltelefoner. Då som nu är
forskarna överens om att massdöd av honungsbin orsakas av en kombination av olika faktorer och då som nu anser våra svenska experter att varroakvalster är den största boven i dramat. Den nya undersökningen kan ses som en förlängning av utredningen där vi arbetar vidare med det eventuella hotet från neonikotinoiderna. Dessutom tar vi fram beredskapsplaner mot ett antal skadegörare som på sikt kan hota den svenska biodlingen.
Humlor och solitärbin också hotade För humlor och solitärbin är hotbilden om möjligt ännu mer oklar än för ho-nungsbin. Här finns inga varroakvalster
men fortfarande många hot. Humlor och solitärbin flyger inte så långt som honungsbina och drabbas därför hår-dare när fälten har blivit större till följd av strukturutvecklingen. Flera hotade arter har blommande rödklöver som sin favoritföda, men slåttervallarna skördas numera så tidigt att rödklövern aldrig blommar eller blommar för sent. Neonikotinoiderna
”farligare” idag än 2009
Neonikotinoiderna är en typ av växt-skyddsmedel som används mot insekter. Neonikotinoiderna är en stor grupp och bigiftigheten varierar mycket från produkt till produkt. Neonikotinoider som används som betningsmedel är dock generellt mycket bigiftiga. Alla neonikotinoider har en systemisk effekt. Det innebär att medlen sprider sig till hela växten och att medlen återfinns i pollen och nektar i ganska små mäng-der. EU-kommissionen har förbjudit tre neonikotinoider som används som betningsmedel – imidakloprid, klotia-nidin och tiametoxam. Förbudet gäller i
av bin och
neonikotinoider
Sveriges Frö och Oljeväxtodlare medverkar i världens största fält undersökning där Jordbruksverket undersöker hur neonikotinoider påverkar honungsbin, humlor och solitärbin. Undersökningen kommer att ge oss mycket ny kunskap som kan bli betydelsefull för den framtida användningen av neonikotinoider.
Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning
Stor fältstudie
Föreningen utlyser stipendieansökningar ur följande fonder
• Stiftelsen Greve Philip Bondes Stipendiefond
Enligt stadgarna ska fonden stimulera sydsvensk fröodling genom att ge reseanslag till fröodlingsstudier i utlandet.
• Stiftelsen Rektor Hjalmar Nilssons Fond
Enligt stadgarna ska fonden stödja undersökningar som ger nya rön när det gäller odlingsteknik inom fröodlingsområdet.
Södra Sveriges Frö- och
Oljeväxtodlare
Ansökan om fondmedel ska ställas till:
Styrelsen för Södra Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare, Box 96, 230 53 ALNARP Sista ansökningsdatum för anslag 2015 är den 31 oktober
27 Svensk Frötidning 5/14
blommande grödor och under en tvåårig period från 1 december 2013.
När vi gjorde utredningen 2009 fanns det inga tillförlitliga vetenskapliga stu-dier som visade att de låga restsubstan-serna i pollen och nektar kunde skada bin. Från och med 2012 har det dock kommit flera bra studier som visar att även extremt låga resthalter kan ha en negativ effekt på både bin, humlor och solitärbin.
Enkel undersökning
I projektet undersöker vi hur neonikoti-noiden klotianidin påverkar honungsbin och humlor. Klotianidins viktigaste
Humla och ”drönare”. Humla med transponder – en radiosändare som möjliggör mätning av tiden humlorna använder för födosök och om de hittar tillbaks till samhället. Foto: Maj Rundlöf
användning i Sverige var som betnings-medel i vårraps mot jordloppor.
Principen i undersökningen är enkel: vi placerar honungsbin, humlor och so-litärbin intill 8 fält med och 8 fält utan användning av klotianidin och regist-rerar och analyserar vad som händer. Respektive fält i ena gruppen ingår i ett par med ett fält i den andra gruppen där vi har försökt att skapa så lika förut-sättningar som möjligt. I de flesta andra undersökningar som har gjorts med bin och neonikotinoider har man utfodrat bina i ett labb. I vår undersökning får bina endast i sig de ämnen de själv väljer att samla in. Det är en mycket väsentlig
skillnad eftersom det är lätt att ifråga-sätta undersökningar som genomförs i en miljö som inte är naturlig för bina. Bina exponeras
Maj Rundlöf och de övriga forskarna i projektet har sammanställt 2013 års resultat. I år genomför vi kompletterande undersökningar men är inte redo att publi cera några avgörande slutsatser än. Vi ser dock tydligt att bina intill de betade fälten får i sig klotianidin. Resthalterna i pollen, nektar och bin är mycket låga, men signifikant högre än i kontrollfälten och på en nivå där det
finns en potentiell risk. Bina utsätts allt-
»
GUIDE TO DIRECT STRIP SEEDING AND PRODUCT
SPECIFICATIONS
THE CLAYDON SYSTEM DEVELOPED BY FARMERS FOR FARMERS
NEW PRODUCT FEATURES INSIDE
GUIDE TO DIRECT STRIP
AND PRODUCT SPECIFICATIONS
NEW PRODUCT FEATURES INSIDE DESIGNED AND BUILT IN BRITAIN
THE LEADING TINE DRILL
CLAYDON DIRECT STRIP SEEDING SYSTEM
2014 INTERNATIONAL DVD INCLUDES NEW PRODUCT FEATURES
THE LEADING TINE DRILL
CLAYDON DIRECT STRIP SEEDING SYSTEM
2014 INTERNATIONAL DVD INCLUDES NEW PRODUCT FEATURES
English French – Français German – Deutsch Polish – Polski Russian – Ру сский Spanish – Español} Audio Czech – Česky Danish – Dansk Finnish – Suomi Italian – Italiano Latvian – Latvisk i Swedish – Svenska} Subtitle CELEBRATING 12 YEARS OF THE CLAYDON SYSTEM
Höstraps med Claydon
Enkelhet = Effektivitet
Daniel Finnfors 070-5357665 Skåne Andreas Nypelius 073-3939933 Gotland Per Danielsson 070-9817916 Kalmar
Kontakta oss för referenser så ser vi till att du kommer i kontakt med närmaste såmaskin.
28 Svensk Frötidning 5/14 så för klotianidin, men vi vet ännu inte
vilka eventuella konsekvenser det får för dem. Dessutom ser vi av resultaten från 2013 att vi har lyckats hålla allt annat lika än just klotianidinbehandlingen. Känslig kunskap
Bin och växtskyddsmedel är en politisk känslig kombination så vi har försökt göra allt i vår makt för att själva resulta-ten inte kan ifrågasättas. Däremot kom-mer tolkningen av resultaten självklart att kunna skilja sig. Kan vi acceptera en liten negativ effekt på bin i betraktning av den stora ekonomiska betydelsen som klotianidin har för vårrapsodlarna? Biodlare och vårrapsodlare har sannolikt olika svar på denna fråga.
Vårt uppdrag är att skapa ett bra kun-skapsunderlag som politiker och myn-digheter kan fatta beslut utifrån. Även om vi försöker vara objektiva och neu-trala kan vi dock inte bortse ifrån att kunskapen vi skapar kan få stora kon-sekvenser. Eftersom undersökningen är så omfattande kommer resultaten för-modligen att få stor betydelse för om det europeiska användningsförbudet mot de
Projektet finansieras huvudsakligen av medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och genomförs 2012–2014. Det är ett samarbetsprojekt med deltagande av både Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare, Biodlarorganisationer och forskare från SLU och Lunds universitet. Den vetenskapliga ledaren av undersökningen är Maj Rundlöf från Lunds universitet, som är bekant för många i SFO eftersom hon tidigare har jobbat med projekt om pollinering och skadeinsekter i rödklöverfröodling.
På projektets webbplats kan du läsa mer: www.jordbruksverket.se – Klicka dig fram
via: > Djur > Olika slags djur > Bin och humlor > Biodlingsprojekt > Projekt om nya Bered-skapsplaner och neonikotinoider.
Maj Rundlöf, Lunds universitet, vetenskaplig ledare av undersökningen. Albin Gunnarson, SFO samt artikelförfattaren Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket.
Ett samarbetsprojekt
tre olika neonikotinoider tas bort, för-längs eller permanentas.
Resultaten från undersökningarna 2013 har sammanställts men inte kvali-tetsgranskats än. Det kommer troligen
att komma en nyhet under sommaren men tyvärr efter denna artikels dead-line. SLU håller också på att samman-ställa alla nyare studier av bin och neo-nikotinoider i en artikel.
•
www.eurofins.se
Friskförklarat!
Oljeväxtodlare
Klumprotsjuka är på stark frammarsch i Sverige. Förekomsten av klumprotsjuka kan vara förödande för din skörd. Känner du till hur dina marker mår, kan du också fatta korrekta beslut om växtföljd och korrigerande åtgärder.
För mer information om vår snabba analys av klumprotsjuka kontakta: Kundsupport: Bodil Nilsson +46 10 490 8410 info.lantbruk@eurofins.se Försäljning: Johan Svensson +46 10 490 8333 johansvensson@eurofins.se Eurofins14_185x125.indd 1 2014-03-24 12:48
