23 Svensk Frötidning 3/18
men från 20 andra blomhuvuden som bin inte hade haft tillgång till fick han inte ett enda frö.
En annan möjlig skörde-begränsande faktor är klöverspets-vivlar. Klöverspetsvivlar är små skalbaggar som kryper eller flyger in i klöverfröodlingarna på våren. Äggen läggs i knopparna och skadan görs sedan av larverna som livnär sig på frön och fröanlag i blomhuvudet. Steklar parasiterar
Förutom klöverspetsvivlar, har man i Danmark också rapporterat att vivlar av släktet Hypera gör skada i vitklöver. Vivlarnas viktigaste naturliga fiender är steklar som parasiterar larverna.
I en jämförelse mellan konven-tionell och ekologisk vitklöverfrö-odling kan man också tänka sig att det finns sortskillnader eller sämre förutsättningar för ekologiska odlare att etablera högavkastande bestånd utan tillgång till t.ex. herbi-cider och detta var också något som vi ville täcka in i studien.
Tillräckligt med bin De pollinerande insekterna i studien (se faktaruta) bestod till cirka två tredjedelar av honungsbin och en tredjedel av humlor, medan solitärbin utgjorde mindre än 1 procent. Mängden honungsbin var ungefär lika stor i konven-tionella och ekologiska fält, men något oväntat fanns fler humlor i de konventionella fälten. Vi tror att
anledningen till detta var att det fanns fler vivellarver i blommorna i de ekologiska fälten (figur 1) och att detta gjorde grödan mindre attraktiv för humlor. Grödans frösättning ökade inte i de fält som hade högre antal pollinerande insekter och vi tolkar detta som att pollineringen var tillräcklig och inte begränsande för skörden. Baserat på de här resultaten rekommenderar vi därför odlare att fortsätta sätta ut 1–2 bikupor per hektar och att värna om de befintliga humlorna på gården. Studien motiverar alltså inte någon rekommendation om att man bör öka antalet bikupor eller köpa in humlekolonier till vitklöverfrö-odlingar.
Utan tvivel
– se upp för
klöverspetsvivel
I ekologisk vitklöverodling finns fler klöverspetsvivlar än i konventionell. Vivlarnas larver tuggar i sig frön och sänker antal frön per blomma. Håll maximalt av stånd mellan vitklöverfälten för att begränsa skadorna.
Text: Ola Lundin, SLU Uppsala
D
en ekologiska odlingenav både vit- och röd-klöverfrö har ökat i Sverige under de senaste åren. De ekologiska skörde-nivåerna ligger dock en bit under de konventionella, men orsaken till de lägre skördarna är oklar. Både inom konventionell och ekologisk odling är skörden av klöverfrö dessutom känd för att variera kraftigt mellan olika platser och år. I en ny studie har vi tittat på några olika faktorer som kan tänkas begränsa skörden i konventionell och eko logisk vitklöverfrö odling.
Pollinering och vivlar viktigt En möjlig faktor till låga och varierande klöverfröskördar skulle kunna vara otillräcklig pollinering. Redan på 1800-talet hade Charles Darwin koll på att klöver är helt beroende av att bin pollinerar blommorna för att det ska bli frön. I ett av sina försök på vitklöver fick han över 2000 frön från 20 blom-huvuden som pollinerats av bin,
Fruktad i klöver. Gulbent klöver spetsvivel (Protapion fulvipes) är den viktigaste skade göraren i vitklöverfrö odling. Verklig storlek är knappt 3 mm. Foto: Víťa Maňák
»
Figur 1. Mängden klöverspetsvivlar var klart högre i ekologiska fält och de bidrog till att dra ner antalet full-bildade frön i baljorna (se figur 2).
Vivlar norpar frön
www.newholland.com
N Y C R R E V E L A T I O N
HARVEST
SUPREMACY
NYTT BANBRYTANDE SYSTEM FÖR SPRIDNING AV VÄXTRESTER, FLER KONTROLLER I HYTTEN OCH STÖRST EFFEKT PÅ MARKNADEN. VARJE FÄLTFÖRHÅLLANDE ÄR DEN BÄSTA FÖRUTSÄTTNINGEN.
ULTIMAT PRESTANDA
Med förbättrat grödflöde, omgjort Dynamic Feed Roll™ -system, Twin Pitch Plus Twin Rotor™ -teknologi, nu standard på alla 22 “-modeller och högre rotortäckplåtar på 17” -modeller.
MAXIMAL KVALITET
Med mindre än 0,5% kärnskador i vete. Spridning av växtrester över 45 fots arbetsbredd tack vare den nya bosspridaren och Opti-Spread™ Plus systemet.
HÖGSTA PRODUKTIVITET
Med upp till 700 hk på senaste CR10.90 Revelation, med den högsta kraften i branschen. Upp till 517 hk på nya CR8.80 Revelation, den mest kraftfulla tröskan med smalt chassi någonsin.
FULL KONTROLL
Möjlighet för vertikal tiltning av skärbord, ändring av grödflödet under körn-ing med Dynamic Flow Control™ och automatisk återställnkörn-ing av slagskon för minskad stilleståndstid vid eventuell överbelastning av rotorn.
NEW HOLLAND TOP SERVICE 24/7 SUPPORT OCH INFORMATION
Använd numret 00800 64 111 111 för att kontakta oss från en fast telefon. Från mobiltelefon är numret 020 1408162. Samtalet är gratis.
Vissa europeiska operatörer kan dock ta ut en avgift om samtalet sker från en mobiltelefon. Vänligen vänd er till er telefonoperatör för information om eventuella avgifter.
24 Svensk Frötidning 3/18 Inga tvivel om vivel
Både gulbenta klöverspetsvivlar och Hypera-vivlar var vanligare i de ekologiska jämfört med de konventionella fälten, och fält som hade mer vivlar hade också lägre frösättning. Mängden Hypera-vivlar var 85 procent lägre än vad man tidigare observerat i Danmark, så vi kan fastställa att det är den gul-benta klöverspetsviveln som är den viktigaste skadegöraren i Sverige. Det finns således mycket frön att hämta om man skulle lyckas minska förekomsterna av klöverspetsvivlar inom ekologisk odling.
Maximera fältavståndet Om man har tillgång till flera odlingsenheter är det en fördel att växla vitklöverodlingen från år till
år mellan dessa för att maximera avståndet mellan odlingarna och skaka av sig vivlarna. Det här tricket anger Ole Colberg Jensen, som skördat en ekologisk vitklöverfrö-skörd på nästan 1 ton per hektar på Bornholm, som ett av sina viktigaste framgångsrecept (Svensk Frötidning 3/16). Man kan tänka sig att putsning av vitklövern också minskar skadan av klöverspets-vivlar, om man slår av tidigt bildade knoppar som vivlarna lagt ägg i. Men det skulle behövas mer försök på detta. Även i de konventionella fälten finns det fler frön att hämta genom att förbättra det integrerade växtskyddet.
Fattas frön i eko I jämförelsen av skörde-komponenterna var det bara frösättningen som var klart lägre i ekologiska jämfört med konven-tionella fält (figur 2). Ekologiska odlare lyckades alltså etablera lika blomtäta bestånd som konven-tionella odlare, blomhuvudena var ungefär lika stora och fröna ungefär lika tunga, men det var ett klart lägre antal frön per balja i de ekologiska fälten. Och det skyller vi alltså främst på vivlarna.
Skördeförhållanden viktiga Till sist bör nämnas att förhållandena är en viktig skörde-begränsande faktor i klöverfrö, kanske den enskilt viktigaste. De teoretiska skördarna i de fält vi studerade var, om vi lägger ihop alla
Nog med pollinatörer. Pollineringen var tillräckligt hög med studiens 1,6 bikupor per hektar i genomsnitt. Cirka 2/3 av de pollinerande insekterna var honungsbin och 1/3 var humlor. Mängden honungsbin var ungefär lika stor i konventionella och ekologiska fält. Foto: Jens Blomquist
de uppmätta skördekomponenterna, omkring 900 och 500 kilo per hektar i de konventionella respektive eko-logiska odlingarna. Men de skördar som odlarna tog var betydligt lägre. Speciellt ett av studieåren var det flera fält som aldrig kunde skördas på grund av att fröna grodde i fält. Dåligt skördeväder är svårt att göra något åt, men alla skördeåtgärder som kan leda till att en större andel av de frön som finns i fältet faktiskt också hamnar i trösktanken är värdefulla för att öka och stabilisera skörden av både konventionellt och ekologiskt klöverfrö.
•
Fakta om studien
• Omfattade 27 skånska odlingar åren 2011 och 2014.
• I medeltal 1,6 bikupor/ha vid eller i närheten av fältet under blomning. • Konventionella odlare bekämpade
klöverspetsvivlar 1–2 gånger med pyretroider och/eller Biscaya. • Antal blombesökande bin
och humlor inventerades 2–3 gånger under blomning. • Blomhuvuden plockades in i
kläcklådor, därefter avräkning av utkläckta vivlar/blomhuvud. • Skördekomponenter registre rades:
blomhuvud/m2, blommor/
blomhuvud, frön/blomma och tusenkornvikt.
Finansiering: Studien finansierades av Formas, Stiftelsen Lantbruks forskning (SLF) och Partnerskap Alnarp. Källa: Lundin m.fl. 2017. Field Crops Research 210: 1-8. Figur 2. Det var främst antalet frön per blomma som
var klart lägre i ekologiskt odlade fält. Med avseende på övriga skördekomponenter fanns inga tydliga skillnader.