• No results found

Vätskerekommendationer vid cytostatikabehandling

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vätskerekommendationer vid cytostatikabehandling"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Nationell rekommendation från Svenska Nätverket för Supportive Care

Utarbetat 190421 av

Frans Nilsson Överläkare, Barnonkolog Norrlands Universitetssjukhus

Vätskerekommendationer vid cytostatikabehandling

Rekommendation för nationell harmonisering av intravenös vätsketerapi vid cytostatikabehandling (ersätter ej rekommendationer för vätskebehandling vid HDM, cisplatin eller mesnadropp) baserad på Läkemedelsverkets nationella rekommendationer för intravenös vätskebehandling av barn: Intravenös vätskebehandling till barn

– behandlingsrekommendation: Information från läkemedelsverket 2018;(29)2:25-46.

Vätskor som ges i anslutning till cytostatikabehandling (pre, parallell och posthydrering) bör vara

komponerade så att risken för elektrolytrubbningar minimeras. Patienten bör i första hand erbjudas vätskor som är fysiologiskt isotona med en natriumnivå som ligger inom normala nivåer för P-Na+ (135-145 mmol/l), samt kontrolleras med daglig vikt och dagligt elektrolytstatus (P-Na+, P-K+, P-Cl-). Vid risk för SIAD samt vid elektrolytrubbning bör kontroller intensifieras. Vid avvikande elektrolyter måste vätskans sammansättning och volym individualiseras.

Prehydrering: Intravenös vätskebehandling med syfte att patienten inte skall starta cytostatikabehandling med

ett vätskeunderskott, ofta ges 125ml/m2/h under 4 timmar.

Vätskeförslag: Fysiologiskt isoton lösning, med eller utan glukos. Alternativt kan samma vätska som vid fortsatt parallell/posthydrering väljas.

Parallellhydrering: intravenös vätskebehandling som ges samtidigt som cytostatikainfusion samt mellan

cytostatikainfusioner i ett behandlingsblock. Vätskan kan ges under flera dagar i följd och hastigheten är ofta 2000-3000ml/m2/dygn. Parallellhydreringens infusionshastighet bör korrigeras utifrån cytostatikainfusionens hastighet och volym för att undvika övervätskning.

Vätskeförslag: Fysiologiskt isoton lösning med kalium 10-20 mmol/l, med eller utan glukos

Posthydrering: Intravenös vätskebehandling direkt efter avslutad cytostatikainfusion bl.a. för att minska

illamående och eventuell njurpåverkan. Ofta ges intravenös vätska med en hastighet av 3000ml/m2/dygn under 12-24 timmar efter avslutat cytostatika.

Vätskeförslag: Fysiologiskt isoton lösning med kalium 10-20 mmol/l, med eller utan glukos

Exempel på fysiologiskt isotona/nära isotona lösningar

Lösning Na + (mmol/l) K+ (mmol/l) Cl -(mmol/l) Glukos (g/l) Acetat/Gluconat (mmol/l) Kommersiell blandning Utan glukos Plasmalyte 140 5 98 27/23 X Ringer-Acetat 130 4 110 30 X Med glukos Benelyte 140 4 118 10 30 X Plasmalyte glukos 140 5 98 55 27/23 X

Utan glukos med kalium 10-20 mmol/l

Plasmalyte (K+ 20) 140 5+15 98 27/23

Med glukos och kalium 10-20 mmol/l

Glukos 5%

(Na+ 140 + K+ 20) 40+100 20 45*+100 50 23*

Glukos 10%

(Na+ 140 + K+ 20) 40+100 20 45*+100 100 23*

Plasmalyte glukos (K+ 20) 140 5 +15 98 55 27/23

References

Related documents

Detta visar på hur de individuella känslorna kring håravfallet styr upplevelsen likväl som vilka faktorer som påverkar hur de olika kvinnorna känner i samband med

Denna studie kan ge fördjupad kunskap om patientens upplevelse av kontaktsjuksköterskans betydelse för patienter inom palliativ cancervård, vilket kan leda till en förbättrad

En framtida fullskalig studie skulle kunna vara en metod för att ytterligare beskriva och uppnå mättnad avseende vilken information och kommunikation patienter med malignt lymfom

Trots detta känner många patienter sig oförberedda och upplever en väldig stress och oro över vetskapen att behandlingen kommer att ge biverkningar och framförallt risken

Syftet med studien var att beskriva hur biverkningar i form av känselpåverkan upplevdes minst ett år efter adjuvant cytostatikabehandling och hur det påverkade det dagliga livet hos

situation. Det framkom att samtliga kvinnor upplevde en stark känsla av isolering på grund av cytostatikans alla biverkningar. Kvinnorna undvek kontakt med andra människor både på

Med sjukdomslidande menar Eriksson (1994, s. 83) att sjukdomen samt behandlingen kan bidra till lidande hos patienten. Med sjukdomen förekommer även smärta som i sin tur kan

Denna kunskap behövs för att öka förståelse hos vårdpersonal vilket kan tänkas bidra till att det blir lättare att bemöta patienter som behandlas med cytostatika.