• No results found

Adoptionskostnader Motion 2020/21:1566 av Monica Haider (S) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Adoptionskostnader Motion 2020/21:1566 av Monica Haider (S) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion S1183

Motion till riksdagen

2020/21:1566

av Monica Haider (S)

Adoptionskostnader

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studera

förutsättningarna för att öppna möjlighet att finansiera adoptionskostnader med fördelaktiga statliga lån och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den obligatoriska föräldrautbildningen i samband med adoption och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Att bli förälder till ett barn är en av de största upplevelserna i livet! Hur man bli förälder idag kan se ut på många olika sätt, men är ändå alltid lika känslomässigt och unikt. Att bli förälder genom adoption innebär att sammanföras med ett barn som redan finns någon annanstans i världen och som har andra biologiska föräldrar. Det ställer särskilda krav.

Adoptionsprocessen är lång innan man får möjlighet att bli förälder. Sammanfatt-ningsvis omfattar processen följande steg: föräldrautbildning och medgivandeutredning, adoptionsansökan, godkännande i ursprungslandet, barnbesked, socialnämndens

samtycke, resebesked, adoptionsbeslut, anmäla barnets ankomst, hälsoundersökning och rapporter.

Kostnaden för att adoptera ett barn ligger i genomsnitt på 250 000 kronor. Kostna-den kan delas upp i avgifter till adoptionsorganisationen i Sverige och i ursprungslandet samt kostnader beroende på resans längd och hur länge man måste stanna i landet när man hämtar barnet.

Den som adopterar ett utländskt barn kan få bidrag för kostnaderna upp till 75 000 kronor. Ansökan görs hos Försäkringskassan inom ett år efter att adoptionsbeslutet blivit gällande i Sverige.

Kostnaden är hög och för många människor krävs att de tar lån för möjligheten till adoption. Idag finns inga specifika adoptionslån. Därav är adoption idag en klassfråga där den som har en god inkomst har möjlighet att bli förälder.

(2)

2 Det borde finnas fördelaktiga adoptionslån som administreras av staten på samma sätt som det idag finns studielån för den som vill studera. Att kunna få barn bör inte vara en klassfråga.

I dag finns även andra hinder för den som vill adoptera. Sedan 2005 ska den som ansöker om medgivande om adoption gå en obligatorisk föräldrautbildning inför medgivandeutredningen. En utbildning omfattar cirka 7 tillfällen.

Syftet med föräldrautbildningen är att deltagarna ska få förutsättningar att fatta ett väl genomtänkt beslut om att få bli förälder. Man pratar bland annat om ofrivillig barnlöshet, motiv till att adoptera, om anknytningsprocessen mellan barn och förälder, omgivningens attityder och annat som kan vara speciellt med att vara adoptivförälder.

Utan föräldrautbildningen kan man inte komma vidare i processen för adoption. För att bli förälder på naturlig väg finns inga krav på föräldrautbildning. De föräldrautbild-ningar som finns är oftast kostnadsfria och erbjuds både lokalt och regionalt. Så borde det naturligtvis vara även för de föräldrautbildningar som ges den som vill adoptera, särskilt med tanke på att utbildningen i detta fall är obligatorisk.

I Kronobergs län finns inga adoptionsutbildningar och de inom närmast avstånd erbjuds i Halland, Skåne och Stockholm. Att adoptera är en process där man får betala en utbildningskostnad från 2 200 kr/person och uppåt, resekostnader och eventuellt även förlorad inkomst för tjänstledighet för att kunna genomföra en föräldrautbildning. Då utbildningen inte finns i Kronobergs län innebär det att man måste resa långväga för möjligheten att komma vidare i en adoptionsprocess. Om utbildningen istället hölls av de lokala utredarna på socialtjänsten i samband med medgivandeprocesserna så skulle de vara möjliga för alla kommuner att tillhandahålla.

References

Related documents

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett förbättrat samhällsstöd till offren för endometrios och andra könsspecifika

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten som ägare ska verka för att Telia Company AB delas upp i två delar, samhällsviktig infrastruktur

Vad som behövs är en lagstiftning som ger franchisetagaren och en organisation av franchisetagare förhandlingsrätt och regler framförallt för uppsägning... och överlåtelse

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjlighet för en framtidsfullmäktig att företräda den enskilde gentemot hälso- och sjukvården när denne inte längre

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en person som ansöker om medborgarskap bör underteckna en deklaration där denna bekräftar

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om det ska vara straffbart att lämna felaktiga uppgifter för ett samordningsnummer och tillkännager detta

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunskapen behöver öka om sambanden mellan tandhälsa och sjukvårdsbehov och tillkännager detta för regeringen3.

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen tillsammans med skogsnäringen bör arbeta mer för att öka andelen röjd skog och tillkännager detta