• No results found

Följsamhet till basala hygienrutiner vid radiologiska undersökningar i Maputo, Mocambique : En observationsstudie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Följsamhet till basala hygienrutiner vid radiologiska undersökningar i Maputo, Mocambique : En observationsstudie"

Copied!
25
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Följsamhet till basala hygienrutiner vid

radiologiska undersökningar i Maputo,

Mocambique

En observationsstudie

Hygiene routine compliance in

radiological examinations in Maputo,

Mocambique

An observational study

Författare: Kristine Svensson och Viktoria Setterlöf

Vårterminen 2020

Examensarbete: Grundläggande nivå 15 hp Huvudområde: Medicin

Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro Universitet

Handledare: Marianne Selim, Universitetsadjunkt, Örebro Universitet Examinator: Eewa Nånberg, Professor, Örebro Universitet

(2)

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste typen av vårdskada och är ett stort problem när det gäller patientsäkerhet. Konsekvenserna är stora och utvecklingsländer är hårdast drabbade. Hälso – och sjukvårdspersonal ansvarar för tillämpning av skydds – och försiktighetsåtgärder i form av basala hygienrutiner, samt för att följa riktlinjer för vårdhygien som en del i det förebyggande arbetet mot smittspridning. Syfte: Syftet med studien var att observera om och hur röntgenklinikens vårdpersonal i Maputo, Mocambique var följsamma till basala hygienrutiner. Studien syftade även till att undersöka om det fanns någon skillnad i följsamhet till basala hygienrutiner vid de undersökta sjukhusens röntgenkliniker. Metod: Studien är en prospektiv observationsstudie med kvantitativ design och är baserad på observationsprotokoll. Studien genomfördes av icke – deltagande och neutrala observatörer genom direkt observation vid röntgenkliniken på tre olika sjukhus i Maputo, Moçambique. Resultat: Studien omfattade 70 mätningar fördelat på de tre röntgenkliniker som ingick i studien. Brister i följsamheten kunde påvisas i resultatet. Slutsats: Vid samtliga moment som observerades förekom brister i följsamheten till basala hygienrutiner. Lägst följsamhet kunde påvisas vid desinfektion av händerna före och efter patientnära arbete samt att personalens händer och armar var fria från ringar, klockor och armband. Detta visade sig gälla samtliga röntgenkliniker som ingick i studien. God följsamhet påvisades till korrekt användning av skyddshandskar och engångsplastförkläde, kortärmad arbetsklädsel, kortklippta naglar fria från nagellack samt att personalens hår var kort eller uppsatt.

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 1

BAKGRUND ... 1

Smitta och smittspridning inom vården ... 1

Vårdrelaterade infektioner ... 2 Basala hygienrutiner ... 2 Vårdhygieniskt kvalitetsarbete ... 3 Mocambique ... 4 Sjukvård i Mocambique ... 5 Problemformulering ... 5 Syfte ... 6 Frågeställning ... 6

MATERIAL OCH METOD ... 6

Design ... 6

Urval ... 6

Datainsamlingsmetod ... 7

Forskningsetiska överväganden... 8

Bearbetning och analys ... 8

RESULTAT ... 9

Desinfektion av händerna före patientnära arbete ... 9

Desinfektion av händerna efter patientnära arbete ... 10

Följsamhet till användning av skyddshandskar vid kontakt eller risk för kontakt med kroppsvätskor ... 10

Följsamhet till användning av engångsplastförkläde vid risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med biologiskt material ... 11

Följsamhet till kortärmad arbetsklädsel ... 11

Följsamhet till kortklippta naglar fria från nagellack ... 12

Följsamhet till händer och armar fria från ringar, klockor och armband ... 12

Följsamhet till kort eller uppsatt hår ... 12

Skillnad i följsamhet till samtliga basala hygienrutiner ... 13

DISKUSSION ... 13

Metoddiskussion ... 13

Resultatdiskussion ... 15

(4)

REFERENSER ... 18

BILAGA ... 21

(5)

1

INLEDNING

Inom sjukvården är god handhygien den enskilt viktigaste åtgärden för att minska risken för smittspridning. Genom daglig kontakt med friska och sjuka människor blir händerna bärare av mikroorganismer, virus och bakterier som kan överföras mellan patienter och ge upphov till infektion. Varje år drabbas hundratusentals patienter i hela världen av infektioner till följd av sin sjukhusvistelse trots att tillämpning av basala hygienrutiner är en av de billigaste och mest basala åtgärderna som förebygger smittspridning. Inom svensk sjukvård finns förebyggande arbete och adekvata regler och riktlinjer på både en övergripande nivå och i det dagliga vårdnära arbetet men ändå tycks följsamheten till dessa ofta försummas. Med detta som utgångspunkt för examensarbetet fann författarna ett intresse i att undersöka följsamheten till basala hygienrutiner i ett annat land och genom stipendiet via Linnaeus-Palmeprogrammet möjliggjordes resan till Maputo, Moçambique där studien genomfördes.

BAKGRUND

Smitta och smittspridning inom vården

Infektioner smittar mellan personer i samhället och sprids även inom alla former av vård och omsorg där det alltid finns en infektionsrisk för såväl patienten som personalen. Inom

sjukvården är det viktigt att förhindra smittspridning eftersom sjukdom och olika behandlingar kan leda till ett nedsatt immunförsvar och en förhöjd risk att drabbas av infektioner. Som röntgensjuksköterska likt all personal som arbetar i fysisk kontakt med patienter finns ett ansvar att iaktta skydds – och försiktighetsåtgärder som en del i arbetet att förhindra smittspridning (1).

Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen inom vården och förekommer både som direkt och indirekt. Med direkt kontaktsmitta menas en fysisk kontakt mellan individen och

smittbäraren. Vissa luftvägsinfektioner samt hudinfektioner som herpes och svinkoppor sprids direkt utan mellanled. Multiresistenta bakterier, många virusinfektioner samt hud- och

tarmbakterier sprids via indirekt kontaktsmitta. Det innebär att smittan sprids genom mellanled till individen. Kläder, föremål och händer är exempel på mellanled som kan bära smittämnen från hud, luftvägar, sår, urin, kräkning eller avföring. En annan möjlig smittväg är droppsmitta som innebär att kräkningar, nysningar och hosta kan ge en dusch av

vätskedroppar och generera infektioner. Det är främst luftvägsinfektioner som smittar på detta sätt. Dropparna kan även spridas om de hamnar på föremål och räknas då som indirekt

(6)

2

kontaktsmitta. Calicivirus, vinterkräksjukan, är ett exempel på indirekt kontaktsmitta via droppsmitta (1).

Våra händer är bärare av mikroorganismer vilka kan delas in i två kategorier, transienta och residenta hudbakterier. Transienta hudbakterier är tillfälliga bakterier på hudens yta och är lätta att tvätta och desinfektera bort. Residenta hudbakterier är hudens normala flora och består av mikroorganismer som överlever på hudens yta och i de djupare lagren, de kan bara avlägsnas till en viss del genom tvätt och desinfektion (2).

Vårdrelaterade infektioner

Infektioner som uppstår till följd av sjukhusvistelse eller behandling kallas vårdrelaterad infektion (VRI). Det gäller oavsett om infektionen har uppkommit under själva

sjukhusvistelsen eller efter vårdtillfället. Infektioner som drabbar personal i samband med arbetet kallas även den för VRI (3). VRI är den vanligaste typen av vårdskada både i Mocambique, Sverige och i hela världen och är ett stort problem när det gäller

patientsäkerhet. Uppskattningsvis drabbar VRI ungefär 5 till 10% av patienterna i hela världen och utvecklingsländer är hårdast drabbad. Konsekvenserna av VRI är förlängda vårdtider, extra vårdkostnader och dödsfall. I afrikanska länder beräknas vårdtiden öka med fem till 29 dagar och av de som drabbas av VRI dör 29,3% (4). Vanliga typer av VRI är postoperativa sårinfektioner samt urinvägsinfektioner (5).

Basala hygienrutiner

En tredjedel av alla VRI hade kunnat undvikas och en del i det förebyggande arbetet är skydds-och försiktighetsåtgärder i form av att bland annat tillämpa basala hygienrutiner vid allt vårdarbete. Begreppet basala hygienrutiner är oberoende av kunskapen om vem som bär på mikroorganismer och ska tillämpas i alla situationer inom vård – och omsorg där det finns risk för överföring av smittämnen enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner inom Hälso – och sjukvård samt i World Health Organization (WHO)´s riktlinjer för

vårdhygien (2, 6).

Handdesinfektion ska användas direkt före och efter patientnära kontakt samt före och efter arbete där produkters bibehållna renhetsgrad krävs. Handdesinfektion ska även utföras före och efter användning av handskar, efter smutsigt arbete och efter handtvätt. Handtvätt utförs om händer eller underarmar är synligt smutsiga eller känns smutsiga eller smutsats ned med

(7)

3

kroppsvätskor. Dessutom alltid efter kontakt med patienter som drabbats av kräkning eller diarré. Efter handtvätt ska händerna desinfekteras (2, 6).

Skyddshandskar används vid risk för eller vid kontakt med kroppsvätskor. Kroppsvätskor innefattar blod, urin, avföring, kräkning, sekret. Skyddshandskar ska bytas mellan varje vårdmoment. Vid patientnära arbete som riskerar kontakt med kroppsvätskor eller biologiska produkter ska engångsplastförkläde användas för att förhindra smittspridning och skydda arbetskläderna (2, 6).

Arbetskläder består av byxor, kortärmad överdel eller kortärmad klänning. Med kortärmad menas att ärmarna ska sluta ovan armbågen. De ska bytas varje dag eller när de blivit

smutsiga. Kläderna ska tvättas i minst 60 grader Celsius i en kontrollerad och kvalitetssäkrad process. Arbetskläder används enbart på arbetsplatsen och vid transport mellan olika

arbetsplatser. De ska dessutom förvaras och hanteras så dess renhetsgrad bibehålls även efter tvätt. Långt hår får inte hänga eller falla ned utan skall vara uppsatt. Smycken såsom ringar, klockor och armband får inte bäras. Naglarna ska vara korta och utan nagellack. Konstgjorda naglar får ej användas. Örhängen och andra smycken såsom piercing, i läkta hål, får

förekomma om de inte hänger ner i arbetsfältet (2, 6).

Vårdhygieniskt kvalitetsarbete

Inom vårdhygien bedrivs kvalitetsarbete på lokal, regional, nationell och internationell nivå för att de vårdhygieniska aspekterna ska uppmärksammas. Det har stor betydelse för

förekomsten av VRI och således patienternas och personalens säkerhet. I det vårdhygieniska kvalitetsarbetet bör nationella program för infektionskontroll utvecklas för att stödja sjukhus med preventivt arbete samt akuta insatser. Även om resurserna är små bör preventivt arbete ske. Viktiga faktorer för att minska risken för VRI är att se till att hygienmetoder finns tillgängliga, är uppdaterade och anpassade, att vårdpersonal får grundläggande utbildning i vårdhygien, att ha ett övervakningssystem som snabbt kan uppmärksamma smittsamma patienter men också för att registrera incidensen av VRI för verksamhets - och

kvalitetskontroll (7).

WHO är en organisation som arbetar globalt för att främja en så god hälsa som möjligt för alla människor sedan 1948 då organisationen bildades. De har 194 medlemsländer och mer än 150 kontor runt om i världen med sitt huvudkontor i Genève. De menar att hälsa är en

grundläggande rättighet för alla människor oberoende av ras, religion, politisk tro, ekonomisk eller social situation och är en del i att uppnå fred och säkerhet. WHO´s arbete har hittills lett

(8)

4

till bland annat riktlinjer för förebyggande och behandling av olika hälsotillstånd, allt från astma och hepatit till undernäring. Det har lett till säkra och effektiva vacciner och mediciner, globala luft – och vattenstandarder samt längd – och viktdiagram för barn som hjälper dem att växa upp friska (8).

När det gäller vårdhygieniskt kvalitetsarbete i Mocambique följs WHO´s riktlinjer enligt de förutsättningar som finns i landet men den allmänna kunskapen om hälsa och hygien är trots det bristfällig. WHO´s landskontor i Mocambique arbetar löpande med stöttning, utveckling och uppföljning av befolkningens hälsa. Det innefattar bland annat utbildningsprogram och att informera om dessa. Hälso – och sjukvårdsministeriet, Ministry of Health i Mocambique ger information om vilka områden som behöver förbättras inom hälso – och sjukvården och i vilket ordning detta bör ske. Det inkluderar även det vårdhygieniska kvalitetsarbetet mot VRI (9, 10).

I Sverige finns flera institutioner som har betydelse för det vårdhygieniska kvalitetsarbetet. Socialstyrelsen är en kunskapsmyndighet för hälso – och sjukvård i Sverige, de står bland annat för att utforma föreskrifter och rekommendationer samt för att följa upp och göra utvärderingar (11). Folkhälsomyndigheten är en institution som arbetar förebyggande för människors hälsa genom att skydda mot olika former av hälsohot. De tar fram och sprider vetenskaplig kunskap och som kan förebygga sjukdom. Folkhälsomyndigheten står för det övergripande ansvaret när det gäller landets smittskydd. För att säkerställa ett produktivt smittskyddsarbete tar de fram regler, rekommendationer och råd till hälso – och

sjukvårdspersonal (12). Svensk förening för vårdhygien är ett forum för förebyggande av VRI och smittspridning inom vård, omsorg, djursjukvård och tandvård. De anordnar studiedagar och driver metod – , utbildnings –, och kvalitetsfrågor som rör VRI och smittspridning (13).

Mocambique

Genom stipendiet via Linnaeus-Palmeprogrammet möjliggjordes författarnas resa till Mocambiques huvudstad Maputo där studien genomfördes. Mocambique är ett land som ligger vid Indiska oceanen i sydöstra Afrika och det blev självständigt 1975 efter att ha varit en portugisisk koloni. Det officiella språket i Mocambique är portugisiska men det finns cirka 40 olika lokala språk i landet. Mocambique är ett av världens fattigaste länder med en

fattigdom hos 68,7% av landets 28,8 miljoner invånare. Medellivslängden beräknas vara 55,5 år (14).

(9)

5 Sjukvård i Mocambique

I Moçambique är malaria, tuberkulos, AIDS, akuta luftvägsinfektioner, diarréer och kolera de vanligaste sjukdomarna som leder till dödsfall. Faktorer som bidrar till dessa sjukdomar är fattigdom, undernäring, brist på rent vatten och fungerande avlopp. Ungefär 16% av alla dödsfall i Mocambique ska enligt WHO bero på bristfällig hygien och orent vatten. Huvuddelen av all vård i Mocambique sker i den offentliga sektorn som innefattar 1277 vårdgivare uppdelade i fyra kategorier. Kategori 1 är stads- och landsbygdshälsocentraler som erbjuder de viktiga primära vårdtjänsterna, 1 224 stycken. Kategori 2 är distriktssjukhusen som förväntas ha akutsjukvård samt utföra mindre operativa ingrepp, 41 stycken. Kategori 3 och 4 är specialiserade sjukhus, inriktade på botande vård. De syftar på att ta emot patienter från övriga sjukhus via remiss. Totalt finns 15 877 sängplatser och omkring 26 000

vårdanställda i Mocambique (9).

Till varje hälsocentral som finns, kategori 1, är ungefär 15 800 personer knutna. WHO´s rekommendation är max 10 000 individer per hälsocentral. Närheten till dessa hälsocentraler är ett stort problem, endast 36% av befolkningen kan nå vårdcentralen inom 30 minuter från sitt hem. Många av dessa hälsocentraler saknar dessutom grundläggande förnödenheter såsom vatten, el, kommunikation och transport (9).

Problemformulering

Vårdrelaterade infektioner drabbar hundratusentals patienter i hela världen varje år och konsekvenserna är förlängda vårdtider, ökning av antibiotikaresistenta organismer, stora extrakostnader för sjukvården och onödiga dödsfall. Även om Sverige har stöd och verktyg som kan minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner i form av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om basal hygien i vård och omsorg 2015:10 samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)´s förbättringsarbete med prevalensmätningar krävs världsomfattande åtgärder.

Basala hygienrutiner minskar risken för VRI och beskrivs av WHO som den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning inom vården. Att motarbeta VRI är redan en utmanande uppgift i höginkomstländer och kan verka som ett orealistiskt mål i

utvecklingsländer av anledningar som ofta kan hänföras till bristande ekonomiska resurser. Genom att närmare studera om och hur vårdpersonal i ett utvecklingsland som Moçambique är följsamma till basala hygienrutiner kan eventuella brister uppmärksammas.

(10)

6 Syfte

Syftet med studien var att observera om och hur röntgenklinikens vårdpersonal i Maputo, Mocambique var följsamma till basala hygienrutiner. Studien syftade även till att undersöka om det fanns någon skillnad i följsamhet till basala hygienrutiner vid de undersökta

sjukhusens röntgenkliniker.

Frågeställning

Hur ser följsamhet ut till basala hygienrutiner vid tre röntgenkliniker i Maputo, Mocambique? Finns det någon skillnad i följsamhet till basala hygienrutiner mellan olika röntgenkliniker?

MATERIAL OCH METOD

Design

Studien är en prospektiv observationsstudie med kvantitativ design och är baserad på observationsprotokoll. Studien genomfördes av icke - deltagande och neutrala observatörer genom direkt observation vid röntgenkliniken på tre olika sjukhus i Maputo, Moçambique.

Urval

Observationerna genomfördes på röntgenkliniken vid tre olika sjukhus i Maputo där respektive verksamhetschef muntligt eller skriftligt informerades och gav samtycke till

föreliggande studie. De tre sjukhus där studien utfördes var samtliga distriktssjukhus, kategori 2, 3 eller 4. Författarna blev tilldelade dessa. Inför observationerna fick berörd personal muntlig information om att patientnära arbete skulle observeras och de fick ge ett godkännande eller få möjlighet att avstå sitt deltagande i studien. Studiens exakta syfte exponerades inte. De radiologiska undersökningar där studien utfördes valdes vid varje

observationsdag genom ett bekvämlighetsurval och mätningarna utfördes på den personal som fanns närvarande vid tidpunkten när observationerna genomfördes.

De yrkeskategorier som observerades var röntgensjuksköterskor, undersköterskor och läkare vilket var den personal som deltog i det patientnära arbetet under de radiologiska

undersökningarna. De radiologiska undersökningar som observerades var ultraljudsundersökningar, konventionella röntgenundersökningar,

datortomografiundersökningar, magnetisk resonanstomografi, samt undersökningar med genomlysning. Inklusionskriterierna var att samtlig personal som observerades arbetade på det

(11)

7

aktuella sjukhuset. Sammanlagt insamlades 70 mätningar vid de tre undersökta sjukhusens röntgenkliniker. Alla i den tillfrågade personalen gav sitt godkännande att delta i studien och därför finns inget bortfall.

Datainsamlingsmetod

Datainsamlingen genomfördes med hjälp av observationsprotokoll som utformats av författarna så att syfte och frågeställning skulle besvaras baserat på WHO´s riktlinjer för hygien samt SKR´s observationsprotokoll för mätning av följsamhet till basala hygienrutiner (2, 15).

Observationsprotokollet omfattar två kategorier, följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. De arbetsmoment som ingick i observationerna beskrivs i observationsprotokollet (bilaga 1). Desinfektion av händerna före samt efter patientnära arbete. Korrekt användning av skyddshandskar vid kontakt eller risk för kontakt med kroppsvätskor. Korrekt användning av engångsplastförkläde vid risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med biologiskt material. Kortärmad arbetsklädsel. Att personalens händer och armar var fria från ringar, klockor, armband samt att naglarna var kortklippta och fria från nagellack. Att personalens hår var kort eller uppsatt.

Datainsamlingen genomfördes objektivt och momenten för observationerna ifylldes antingen som korrekt eller inte korrekt i observationsprotokollet. När användning av handskar samt engångsplastförkläde inte var aktuellt vid det patientnära arbetet ifylldes det som ”Ej relevant” och räknades som korrekt. Ingen hänsyn togs till huruvida personalen

desinfekterade händerna i samband med användning av skyddshandskar eller inte. Samma observationsprotokoll användes på samtliga röntgenkliniker där datainsamlingen skedde. Vid varje mätning observerades personal som utförde patientnära arbete i samband med olika radiologiska undersökningar där det var aktuellt att följa de basala hygienrutinerna.

Mätningarna kunde utföras på samma person mer än en gång. Observationerna genomfördes av författarna som var icke-deltagande och neutrala genom direkt observation och de bar arbetskläder. Följsamheten till de basala hygienrutinerna iakttogs och dokumenterades

gemensamt av författarna i observationsprotokollet. Om det fanns tveksamhet i en bedömning diskuterades detta mellan författarna. Observationerna genomfördes under tre dagar på varje röntgenklinik som ingick i studien fördelat under en tidperiod på två månader. Varje

(12)

8 Forskningsetiska överväganden

Forskning inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå behöver enligt Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) inte ett godkännande från den etiska kommittén.

Personalen fick muntlig information av författarna som översattes till det lokala språket om att observationerna skulle utföras. Personalen som observerades deltog frivilligt i studien och kunde när som helst avbryta sitt deltagande. För att inte påverka resultatet exponerades inte det exakta syftet med studien och personalen påmindes därför inte om hygienrutinerna. Eftersom patienterna som undersöktes inte observerades eller ingick i studien ansågs inte samtycke från dem vara nödvändigt. Inga personuppgifter insamlades från patient eller personal och därmed kunde materialet inte härledas till den enskilde personen. Datamaterialet var endast till för att användas till denna studie och det var bara författarna som hanterade det insamlade materialet.

Bearbetning och analys

Insamlad data summerades och sammanställdes utifrån samtliga åtta basala hygienrutiner som observerades. Korrekt samt icke korrekt följsamhet summerades manuellt av båda författarna. Resultatet presenterades i frekvenser, procentsatser och tabeller. Resultatet kontrollräknades tre gånger av båda författarna.

(13)

9

RESULTAT

Resultatet innefattar 70 mätningar fördelade på tre sjukhus i Maputo, Mocambique. På sjukhus A insamlades 28 mätningar, på sjukhus B insamlades 22 mätningar och på sjukhus C insamlades 20 mätningar. De yrkeskategorier som observerades var röntgensjuksköterskor, läkare samt undersköterskor.

Tabell 1. Följsamhet till handdesinfektion före och efter patientnära arbete, korrekt användning av skyddshandskar och engångsplastförkläde.

Moment Handdesinfektion före

Handdesinfektion efter

Handskar Engångsplastförkläde

Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%)

Sjukhus A n=28 0 (0) 3 (11) 25 (89) 26 (93) Sjukhus B n=22 1 (5) 3 (14) 22 (100) 18 (82) Sjukhus C n=20 1 (5) 2 (10) 20 (100) 20 (100) Totalt n=70 2 (3) 8 (11) 67 (96) 64 (91) n= Antal mätningar.

Desinfektion av händerna före patientnära arbete

Sammanlagt observerades följsamhet till desinfektion av händerna före patientnära arbete vid totalt 70 mätningar. I två av mätningarna (3%) desinfekterade personalen händerna före patientnära arbete och i 68 av mätningarna (97%) desinfekterade personalen inte händerna före patientnära arbete.

På sjukhus A observerades följsamhet till desinfektion av händerna före patientnära arbete vid 28 mätningar. I ingen av mätningarna (0%) desinfekterade personalen händerna före

patientnära arbete. På sjukhus B observerades följsamhet till desinfektion av händerna före patientnära arbete vid 22 mätningar. I en av mätningarna (5%) desinfekterade personalen händerna före patientnära arbete och i 21 av mätningarna (95%) desinfekterade personalen inte händerna före patientnära arbete. På sjukhus C observerades följsamhet till desinfektion

(14)

10

av händerna före patientnära arbete vid 20 mätningar. I en av mätningarna (5%)

desinfekterade personalen händerna före patientnära arbete och i 19 av mätningarna (95%) desinfekterade personalen inte händerna före patientnära arbete (tabell 1).

Desinfektion av händerna efter patientnära arbete

Sammanlagt observerades följsamhet till desinfektion av händerna efter patientnära arbete vid totalt 70 mätningar. I åtta av mätningarna (11%) desinfekterade personalen händerna efter patientnära arbete och i 62 av mätningarna (89%) desinfekterade personalen inte händerna efter patientnära arbete.

På sjukhus A observerades följsamhet till desinfektion av händerna efter patientnära arbete vid 28 mätningar. I tre av mätningarna (11%) desinfekterade personalen händerna efter patientnära arbete och i 25 av mätningarna (89%) desinfekterade personalen inte händerna efter patientnära arbete. På sjukhus B observerades följsamhet till desinfektion av händerna efter patientnära arbete vid 22 mätningar. I tre av mätningarna (14%) desinfekterade

personalen händerna efter patientnära arbete och i 19 av mätningarna (86%) desinfekterade personalen inte händerna efter patientnära arbete. På sjukhus C observerades följsamhet till desinfektion av händerna efter patientnära arbete vid 20 mätningar. I två av mätningarna (10%) desinfekterade personalen händerna efter patientnära arbete och i 18 av mätningarna (90%) desinfekterade personalen inte händerna efter patientnära arbete (tabell 1).

Följsamhet till användning av skyddshandskar vid kontakt eller risk för kontakt med kroppsvätskor

Sammanlagt observerades följsamhet till användning av skyddshandskar vid totalt 70 mätningar. I 67 av mätningarna (96%) observerades korrekt användning av skyddshandskar och i tre av mätningarna (4%) observerades icke korrekt användning av skyddshandskar. På sjukhus A genomfördes 28 mätningar. I 25 av mätningarna (89%) observerades korrekt användning av skyddshandskar och i tre av mätningarna (11%) observerades icke korrekt användning av skyddshandskar. På sjukhus B genomfördes 22 mätningar. I samtliga av mätningarna (100%) observerades korrekt användning av skyddshandskar. På sjukhus C genomfördes 20 mätningar. I samtliga mätningar (100%) observerades korrekt användning av skyddshandskar (tabell 1).

(15)

11

Följsamhet till användning av engångsplastförkläde vid risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med biologiskt material

Sammanlagt observerades följsamhet till användning av engångsplastförkläde vid totalt 70 mätningar. I 64 av mätningarna (91%) observerades korrekt användning av

engångsplastförkläde och i sex av mätningarna (9%) observerades icke korrekt användning av engångsplastförkläde.

På sjukhus A genomfördes 28 mätningar. I 26 av mätningarna (93%) observerades korrekt användning av engångsplastförkläde och i två av mätningarna (7%) observerades icke korrekt användning av engångsplastförkläde. På sjukhus B genomfördes 22 mätningar. I 18 av

mätningarna (82%) observerades korrekt användning av engångsplastförkläde och i fyra av mätningarna (11%) observerades icke korrekt användning av engångsplastförkläde.

På sjukhus C genomfördes 20 mätningar. I samtliga av mätningarna (100%) observerades korrekt användning av engångsplastförkläde (tabell 1).

Tabell 2. Följsamhet till kortärmad arbetsklädsel, kortklippta naglar fria från nagellack, händer och armar fria från ringar, klockor och armband, samt kort eller uppsatt hår.

Moment Arbetsklädsel Naglar Smycken Kort/uppsatt hår Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%) Sjukhus A n=28 14 (50) 24 (86) 17 (61) 28 (100) Sjukhus B n=22 21 (95) 21 (95) 4 (18) 22 (100) Sjukhus C n=20 20 (100) 20 (100) 0 (0) 20 (100) Totalt n=70 55 (79) 65 (93) 21 (30) 70 (100) n= Antal mätningar.

Följsamhet till kortärmad arbetsklädsel

Sammanlagt observerades följsamhet till kortärmad arbetsklädsel vid totalt 70 mätningar. I 55 av mätningarna (79%) användes kortärmad arbetsklädsel och i 15 av mätningarna (21%) användes inte kortärmad arbetsklädsel.

(16)

12

På sjukhus A genomfördes 28 mätningar. I 14 av mätningarna (50%) användes kortärmad arbetsklädsel och i 14 av mätningarna (50%) användes inte kortärmad arbetsklädsel. På sjukhus B genomfördes 22 mätningar. I 21 av mätningarna (95%) användes kortärmad arbetsklädsel och i en av mätningarna (5%) användes inte kortärmad arbetsklädsel.

På sjukhus C genomfördes 20 mätningar. I samtliga mätningar (100%) användes kortärmad arbetsklädsel (tabell 2).

Följsamhet till kortklippta naglar fria från nagellack

Sammanlagt observerades följsamhet till kortklippta naglar fria från nagellack vid totalt 70 mätningar. I 65 av mätningarna (93%) var naglarna kortklippta och fria från nagellack och i fem av mätningarna (7%) var naglarna inte kortklippta och fria från nagellack.

På sjukhus A genomfördes 28 mätningar. I 24 av mätningarna (86%) var naglarna kortklippta och fria från nagellack och i fyra av mätningarna (14%) var naglarna inte kortklippta och fria från nagellack. På sjukhus B genomfördes 22 mätningar. I 21 av mätningarna (95%) var naglarna kortklippta och fria från nagellack och i en av mätningarna (5%) var naglarna inte kortklippta och fria från nagellack. På sjukhus C genomfördes 14 mätningar. I samtliga mätningar (100%) var naglarna kortklippta och fria från nagellack (tabell 2).

Följsamhet till händer och armar fria från ringar, klockor och armband

Sammanlagt observerades följsamhet till händer och armar fria från ringar, klockor och armband vid totalt 70 mätningar. I 21 av mätningarna (30%) observerades följsamhet till händer och armar fria från ringar, klockor och armband och i 49 av mätningarna (70%) observerades ingen följsamhet till händer och armar fria från ringar, klockor och armband. På sjukhus A genomfördes 28 mätningar. I 17 av mätningarna (61%) observerades följsamhet och i 11 av mätningarna (39%) observerades ingen följsamhet till händer och armar fria från ringar, klockor och armband. På sjukhus B genomfördes 22 mätningar. I fyra av mätningarna (18%) observerades följsamhet och i 18 av mätningarna (82%) observerades ingen följsamhet till händer och armar fria från ringar, klockor och armband. På sjukhus C genomfördes 20 mätningar. I ingen av mätningarna (0%) observerades följsamhet till händer och armar fria från ringar, klockor och armband (tabell 2).

Följsamhet till kort eller uppsatt hår

(17)

13

mätningar. I samtliga mätningar (100%) observerades följsamhet kort eller uppsatt hår (tabell 2).

Skillnad i följsamhet till samtliga basala hygienrutiner

Minst skillnad i % mellan sjukhusen (lägst följsamhet% – högst följsamhet%) kunde ses gällande följsamhet till desinfektion av händerna före (0% – 5%) samt efter (10% – 14%) patientnära arbete, användning av skyddshandskar (89% – 100%) och engångsplastförkläde (82% – 100%), kortklippta naglar fria från nagellack (86% – 100%) samt kort eller uppsatt hår (samtliga sjukhus 100%). Större skillnad i följsamhet påvisades till kortärmad

arbetsklädsel (50% – 100%) samt händer och armar fria från ringar, klockor och armband (0% – 61%) (tabell 1, 2).

DISKUSSION

Metoddiskussion

Studien är en prospektiv observationsstudie med kvantitativ design och författarna valde att genomföra den med hjälp av observationsprotokoll som mätinstrument som utformades så att syfte och frågeställning skulle besvaras. Fördelar med en prospektiv observationsstudie är att de kan användas för att beskriva och jämföra grupper vilket var syftet med denna studie (16). Observationsprotokollet utformades utifrån SKR´s observationsprotokoll för följsamhet av basala hygienrutiner som är ett mätinstrument vars validitet, reliabilitet och användbarhet är känd vilket är en fördel med studien (17).

En tänkbar svaghet med observationsprotokollets användbarhet i ett land som Mocambique är att det är utarbetat enligt svenska riktlinjer. Eftersom Mocambique inte har egna nationella riktlinjer anser författarna till denna studie att det ändå är användbart då det är framtaget efter aktuell forskning och beprövad kunskap. Om Mocambique hade haft egna nationella riktlinjer för basala hygienrutiner är det möjligt att resultatet hade blivit annorlunda.

Genom icke – deltagande observationer kunde observationsprotokollen fyllas i utan avbrott vilket var en fördel med studien. Det möjliggjorde även att de röntgensjuksköterskor, läkare och undersköterskor som var delaktiga i det patientnära arbetet under de radiologiska undersökningarna kunde observeras samtidigt. Om studien genomförts med deltagande observationer hade datainsamlingen riskerat att ta längre tid och att färre mätningar hade kunnat samlats in.

(18)

14

Personalen som observerades valdes utifrån ett bekvämlighetsurval vilket ökar risken för att resultatet möjligtvis inte är representativt för populationen. Författarna till denna studie valde att genomföra observationerna på röntgenkliniken vid tre olika sjukhus vilket minskar risken för detta eftersom personalen som observerades på så vis valdes ur olika sammanhang (17).

Personalen som observerades hade bristfälliga kunskaper i det engelska språket och eftersom ingen av författarna till denna studie talade portugisiska översattes informationen om att observationerna skulle utföras. Författarna kunde därför inte vara säkra på vilken information som delgavs.

Författarna kunde göra sig tillräckligt förstådda för att personalen som observerades kunde ge sitt godkännande att delta i studien. Språkförbistringen mellan författarna och personalen som observerades begränsade möjligheten att skapa goda relationer som är grundläggande för att få tillgång till så värdefull information som möjligt. Författarna fick olika svar på frågor de ställde beroende på vem de frågade och tillgången till information var begränsad.

Språkförbistringen kan även ha orsakat att personalen kan ha haft svårt att säga ifrån när det inte var lämpligt att observera (17). Med detta i åtanke hade resultatet av exempelvis en intervjustudie troligtvis varit svårtolkat men inte heller svarat mot studiens syfte och frågeställning.

Tidsåtgången för observationerna omfattade fyra timmar under tre dagar på varje

röntgenklinik vilket var mindre antal timmar än planerat. Det ledde till att mätningarna inte kom upp i det antal som önskades vilket möjligtvis kan ha påverkat bilden av hur den egentliga följsamheten ser ut. Totalt gjordes 70 mätningar fördelat på tre röntgenkliniker i Maputo, Mocambique. Författarna till denna studie ansåg ändå att antalet bör vara tillräckligt för att ge en bra bild av hur följsamheten till basala hygienrutiner ser ut vid de undersökta röntgenklinikerna utifrån studiens omfattning. Fler observationer hade möjligtvis kunnat ge en mer rättvis bild för varje enskild röntgenklinik eftersom antal mätningar på varje sjukhus i sig var relativt låg. En observationsstudie är dock inte i första hand beroende av antal personer som ingår i studien utan bör sträcka sig över en längre tid (17) vilket studien gör då författarna till studien genomförde observationerna fördelat under en tidsperiod på två månader.

Studiens exakta syfte exponerades inte vilket är en fördel då berörd personal inte var medvetna om vilka exakta moment som observerades och påmindes därför inte om

hygienrutinerna. Däremot visste personalen om att de observerades vilket ändå kan ha bidragit till att resultatet påverkats (17).

(19)

15 Resultatdiskussion

Desinfektion av händerna är den enskilt viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning inom sjukvården och för att minska uppkomsten av VRI (18). Personalen som observerades på samtliga röntgenkliniker desinfekterade händerna enstaka gånger, trots att

handdesinfektionsmedel fanns lättillgängligt i eller i anslutning till samtliga

undersökningsrum som annars kan vara en anledning till brister i följsamheten enligt tidigare forskning (19).

Under decennier har den huvudsakliga åtgärden för god handhygien varit handtvätt istället för desinfektion av händerna men personalen som observerades tvättade händerna endast vid två tillfällen efter det patientnära arbetet. Enligt rekommendationer från WHO ska händerna tvättas med tvål och vatten när händerna är synbart smutsiga men tillfällena där personalen tvättade händerna uppfattades av författarna till denna studie som en åtgärd för att skydda sig själv hellre än att förhindra smittspridning och bedömde att desinfektion av händerna hade varit mer aktuellt vid dessa situationer. Den tvål som fanns tillgänglig och användes vid de tillfällen då personalen tvättade händerna var vanlig, icke – medicinsk tvål som är sämre på att reducera mikroorganismer från händerna (20). Efter de tillfällen då handtvätt observerades utfördes ingen desinfektion av händerna vilket riktlinjerna förespråkar.

Följsamhet till korrekt användning av skyddshandskar vid kontakt eller risk för kontakt med kroppsvätskor samt korrekt användning av engångsplastförkläde vid risk att arbetskläderna kommer i kontakt med biologiskt material visade sig vara god på samtliga röntgenkliniker som ingick i studien. Det patientnära arbetet då mätningarna utfördes krävde vid få tillfällen användning av skyddshandskar och engångsplastförkläde och ifylldes därför många gånger som ”ej relevant” och räknades som korrekt. Om mätningarna utförts vid patientnära arbete som vid fler tillfällen varit aktuellt för användning av skyddshandskar eller

engångsplastförkläde hade resultatet möjligtvis sett annorlunda ut. Endast tre mätningar visade icke korrekt användning av skyddshandskar och i de fall som skyddshandskar inte användes korrekt kunde författarna till denna studie observera att samma handskar användes vid kontakt med flera olika patienter trots att skyddshandskarna var förorenade. När

skyddshandskar användes desinfekterade personalen inte vid något tillfälle händerna efter det patientnära arbetet. Tidigare studier visar att användning av skyddshandskar kan förknippas med sämre följsamhet till god handhygien i form av handdesinfektion samt att minskad

(20)

16

dock inget som kunde bekräftas i denna studie eftersom följsamhet till desinfektion av händerna både före och efter patientnära arbete i var påtagligt låg.

Följsamhet till kortärmad arbetsklädsel kunde observeras som god på sjukhus B och sjukhus C där 95 respektive 100 procent av personalen använde kortärmad arbetsklädsel. På sjukhus A använde endast 50 procent av personalen kortärmad arbetsklädsel, där kunde författarna till denna studie observera att läkare var den yrkeskategori som visade lägst följsamhet till skillnad från röntgensjuksköterskor och undersköterskor. Varför läkare i större utsträckning bar långärmad arbetsklädsel är oklart eftersom det varma klimat som råder i Mocambique uppmanar personalen snarare till att använda kortärmad arbetsklädsel. Något som skulle kunna förklara detta är att det i rummet för ultraljudsundersökningar som läkare i första hand genomförde fanns luftkonditionering som sänkte rumstemperaturen.

På samtliga röntgenkliniker observerades personal med att bära privata kläder i form av byxor eller kjol vilket kan leda till att smuts och smittspridning sker mellan sjukhuset och hemmet. Mikroorganismer fastnar på kläderna under arbetet och riskerar att spridas om kläderna inte byts ut eller tvättas när de blivit smutsiga (22). Hur rutiner och riktlinjer för detta ser ut i Mocambique är oklart.

På samtliga röntgenkliniker visade sig följsamheten vara god till kortklippta naglar fria från nagellack där endast fem mätningar visade sig icke korrekt.

Däremot kunde en betydligt sämre följsamhet observeras till att personalens händer och armar var fria från ringar, klockor och armband. Hos 70 procent av personalen förekom ringar och klockor i huvudsak. Tidigare forskning visar att mikroorganismer samlas på och under ringar och klockor vilket innebär en ökad risk för smittspridning. Utformning och material av ringar och klockor har betydelse för spridning av mikroorganismer (23, 24) och det kanske fanns en tro hos personalen att släta ringar inte samlar lika mycket bakterier då förlovningsringar var mest förekommande.

Följsamhet till kort eller uppsatt hår visade sig vara mycket god och den höga följsamheten kan möjligtvis bero på att kvinnor i Mocambique kulturellt sett ofta har flätat hår. Om detta beror på hårkvalitet eller om det är rent praktiskt är svårt att säga.

Trots att det på samtliga röntgenkliniker där observationerna genomfördes fanns

förutsättningar att följa basala hygienrutiner och klädregler visade det sig att följsamheten var bristfällig. Tidigare forskning gällande följsamhet till basala hygienrutiner i Mocambique är

(21)

17

begränsad. Däremot har det i andra afrikanska länder genomförts liknande studier som även dessa visar på en övergripande låg men varierande följsamhet till hygienrutiner (25). I Etiopien har följsamhet till handhygien dokumenterats till 16,5% (26) vilket är något mer än vad som konstaterats i denna studie. Baserat på efterforskning som författarna till denna studie har gjort verkar det vårdhygieniska kvalitetsarbetet i Mocambique vara begränsat och WHO´s internationella riktlinjer följs enligt de förutsättningar som finns i landet. Önskvärt är att det vårdhygieniska kvalitetsarbetet ska ske även på nationell, regional och lokal nivå (27). Författarna till denna studie kunde under sina observationer iaktta posters på sjukhusens väggar med instruktioner för handtvätt och munskydd. Enligt uppgift från personalen får anställda utbildning i användandet av munskydd. På grund av detta ställer sig författarna tveksamma till att vårdpersonalen som observerades förstod vikten av att tillämpa basala hygienrutiner. Ett förslag för att öka medvetenheten och kunskapen kring goda hygienrutiner i Mocambique är återkommande utbildnings – och informationstillfällen för personal inom hälso – och sjukvård. Enligt tidigare forskning kan dessa åtgärder leda till en avsevärt ökad följsamhet av basala hygienrutiner över tid (28, 29).

Studien är utförd på röntgenkliniken vid de tre sjukhus som ingick i studien och det skulle vara meningsfullt att genomföra en liknande studie på fler avdelningar för ett mer tillförlitligt och rättvist resultat vad det gäller följsamhet av basala hygienrutiner i Mocambique i stort. Att utbilda personal för att sedan genomföra en liknande studie kan även det vara betydelsefullt för att observera följsamhetens utveckling.

Slutsats

Vid samtliga moment som observerades förekom brister i följsamheten till basala

hygienrutiner. Lägst följsamhet kunde påvisas vid desinfektion av händerna före och efter patientnära arbete samt att personalens händer och armar var fria från ringar, klockor och armband. Detta visade sig gälla samtliga röntgenkliniker som ingick i studien. God följsamhet påvisades till korrekt användning av skyddshandskar och engångsplastförkläde, kortärmad arbetsklädsel, kortklippta naglar fria från nagellack samt att personalens hår var kort eller uppsatt.

(22)

18

REFERENSER

1. SFVH. Byggenskap och vårdhygien [Internet]. Västerås: SFVH; 2016 [citerad 14 februari 2020]. Hämtad från:

https://s3-eu-west-1.amazonaws.com/static.wm3.se/sites/16/media/105221_BOV_slutversion_20160908. pdf?1473609174

2. WHO. WHO guidelines on hand hygiene in health care [Internet]. Genevé: WHO; 2009 [citerad 12 februari 2020]. Hämtad från:

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/44102/9789241597906_eng.pdf?sequ ence=1

3. Socialstyrelsen. Att förebygga vårdrelaterade infektioner: ett kunskapsunderlag [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2006 [citerad 12 februari 2020]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3692c757601b40eda5e49f890c2d 11ca/att-forebygga-vardrelaterade-infektioner-ett-kunskapsunderlag-2006-123-12.pdf 4. WHO. Worldwide country analysis: response to antimicrobial resistance [Internet].

Genevé: WHO; 2015 [citerad 5 april 2020]. Hämtad från:

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/163468/9789241564946_eng.pdf?seq uence=1

5. SKR. Vårdrelaterade infektioner. Kostnader och konsekvenser – kortversion av rapport 2019 [Internet]. Stockholm: SKR; 2019 [citerad 20 februari 2020]. Hämtad från: https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-813-5.pdf?issuusl=ignore 6. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om basal hygien i vård och omsorg

(SOSFS 2015:10). Stockholm: Socialstyrelsen.

7. IFIC. Basic concepts of infection control [Internet]. Portadown: IFIC; 2011 [citerad 20 februari 2020]. Hämtad från:

https://www.nsf.no/Content/1495435/IFIC%20Basic%20Concepts%20of%20Infection %20Control.pdf

8. WHO. World health organization [Internet]. Geneve: 2020 [citerad 7 februari 2020]. Hämtad från: https://www.who.int/

9. WHO. WHO country cooperation strategy 2009 – 2013. Mocambique [Internet]. Genevé: WHO; 2009 [citerad 5 februari 2020]. Hämtad från:

https://www.who.int/countries/moz/en/

10. WHO. Health information systems [Internet]. Genevé: WHO; 2008 [citerad 28 februari 2020]. Hämtad från:

(23)

19

https://www.who.int/healthinfo/statistics/toolkit_hss/EN_PDF_Toolkit_HSS_Informat ionSystems.pdf

11. Socialstyrelsen [Internet]. Stockholm: 2020 [citerad 7 februari 2020]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/

12. Folkhälsomyndigheten [Internet]. Stockholm: 2020 [citerad 9 februari 2020]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/

13. SFVH. Svensk förening för vårdhygien [Internet]. Stockholm: 2020 [citerad 9 februari 2020]. Hämtad från: https://sfvh.se/

14. Mocambique [Internet]. Virginia: The world factbook; - [uppdaterad 17 mars 2020; citerad 10 mars 2020]. Hämtad från: https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/mz.html

15. SKR. Prevalensmätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler [Internet]. Stockholm: SKR; 2016 [citerad 5 februari 2020]. Hämtad från:

https://skr.se/download/18.3e7c301615a26cf26d9546b1/1487061754268/Beskrivning %20av%20PPM-BHK.pdf

16. Kristensson J. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. 1. utg. 2014.

17. Henricson M. Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. 1. uppl. 2012.

18. Allegranzi B, Pittet D. Role of hand hygiene in heathcare-associated infection prevention. Journal of hospital infection. 2009; 73: 305-315.

19. Hugonet S, Perneger T, Pittet D. Alcohol-based handrub improves compliance with hand hygiene in intensive care units. Archives of internal medicine. 2002; 162: 1037-1043.

20. MathaiE, Allegranzi B, Kilpatrick C, Pittet D. Prevention and control of health care-associated infections trough improved hand hygiene. Indian journal of medical microbiology. 2010; 28: 100-106.

21. Kuruno N, Kasahara K,Mikasa K. Hand hygiene compliance in a universal gloving setting. American journal of infection control. 2017; 45: 830-834.

22. Treakle A, Thom K, Furuno J, Strauss S, Harris A, Perencevish E. Bacterial contamination of health care workers' white coats. American Journal of Infection Control. 2009; 37: 101-105.

(24)

20

23. Trick W, Vernon M, Hayes R, Nathan C, Rice T, Peterson B et al. Impact of ring wearing on hand contamination and comparison of hand hygiene agents in a hospital. Clinical infection diseases. 2003; 36: 1383-1390.

24. Yildirim I, MehmetCeygan A,Cengiz B, Bagdat A, Barin C, Kutluk T et al. A

prospective comparative study of the relationship between different types of ring and microbial hand colonization among pediatric intensive care unit nurses. International journal of nursing studies. 2008; 45: 1572-1576.

25. Bedoya G, Dolinger A, Rogo K, Mwaura N, Wafula F, Coarasa J et al. Observations of infection prevention and control practices in primary health care, Kenya. Bull world health organ. 2017; 95: 503-516.

26. Abdella N M, Tefera M, Eredie A, Landers T, Malefia Y, Alene K A. Hand hygiene compliance and associated factors among health care providers in Gondar University Hospital, Gondar, North West Ethiopia. BMC public health. 2014; 96: 2-7.

27. SKR. Vårdrelaterade infektioner – framgångsfaktorer som förebygger [Internet]. Stockholm: SKR; 2014 [citerad 30 mars 2020]. Hämtad från:

https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/978-91-7585-109-9.pdf?issuusl=ignore 28. Drewe J A, Hoinville L J, Cook A J, Floyd T, Stärk K D. Evaluation of animal and

public health surveillance systems: a systematic review. Cambridge university press. 2011; 140: 575-590.

29. Pittet D, Allegranzi B, Storr J, Dziekan G, Leotsakos A, Donaldson L et al. Infection control as a major World Health Organisation priority for developing countries. Journal of hospital infection. 2008; 68: 285-292.

(25)

21

BILAGA

1. Observationsprotokoll 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 tn in g De sin fe k tio n a v h ä n d er n a re p a tientn ä ra a rb ete De sin fe k tio n a v h ä n d er n a e fte r p a tientn ä ra a rb ete K o rr ek t a n v ä n d n in g a v sky d d sh a n d sk a r K o rr ek t a n v ä n d n in g a v en g å n g spl a stfö r k d e Ar b etskl ä d se l K o rta n a g la r fr ia fr å n n a g ell a ck H ä n d er o ch a rm a r fr ia fr å n rin g a r, k lo ck o r o ch a rm b a n d K o rt/u p p sa tt h å r

References

Related documents

Dessa steg borde ge mig möjlighet att nå fram till svaren på mina frågeställningar och uppnå det syfte jag satt upp för mitt arbete. På vägen fram borde jag också kunna få

Momentet Huddesinfektion är en del i det sterila arbetet för att få operationsområdet så rent som möjligt och även detta moment hade fullständig följsamhet, men det

Sjuksköterskor inom kommunal vård och omsorg kan bidra till förbättrad följsamhet av basala hygienrutiner genom att verka för utbildning, attitydförändring, förbättringar i

Tillhandahållande av produkter som krävs för att kunna utföra handhygien korrekt har visat sig öka följsamheten av riktlinjer för handtvätt med nästan det dubbla (Samuel et

dimensional scan (Figure 48) the palladium deposition on the pillars is probably in contact with the aluminium grid near this area. The difference between the signals for c) and g)

Andelen tillfällen då sjuksköterskan utförde handdesinfektion innan samtalet i samband med patientkontakt var 57 % före och 94 % efter.. Efter samtalet var andelen 79 % före och 100 %

Avsikten är också att skaffa en uppfattning om faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till hygienrutiner samt se vilka resultat som erhållits av åtgärder för att

Den högre benägenheten att utföra korrekt handdesinfektion efter patientnära arbete, jämfört med före patientnära arbete eller användning av handskar, stämmer väl överens