Våld mot kvinnor i nära relationer : Vilket rättsligt skydd finns det?

Full text

(1)

J U R I D I C U M

Våld mot kvinnor i nära relationer

Vilket rättsligt skydd finns det?

Jenny Nordengren

VT 2020

RV600G, Rättsvetenskaplig kandidatkurs med examensarbete, 15 högskolepoäng Examinator: Adam Croon & Katalin Capannini-Kelemen

(2)

i

Sammanfattning

Våld mot kvinnor utgör ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur stater agerar för att minska våldet mot kvinnor i nära relationer men även att se över vilket skydd som finns inom gällande rätt. Uppsatsen kommer att centrera runt de internationella instrumenten som är kvinnokonventionen och FNs konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Därav kommer rättsdogmatiken användas för att besvara de frågeställningar som formulerats. Framsteg har definitivt gjorts men fler behövs göras, stor del av arbetet handlar om att motarbeta tabun, skammen och tystnadskultur utav att ha vart ett kvinnligt offer för våld i nära relationer.

Nyckelord:

(3)

ii

Förkortningar

EKMR

Europeiska konventionen för skydd om de

mänskliga rättigheterna

Kvinnokonventionen / CEDAW

Convention

on

the

Elimination

of

Discrimination against Women

Kommittén

Kvinnokommittén

UNCAT

FN:s konvention mot tortyr och annan grym,

(4)

iii

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... i Förkortningar ... ii Innehållsförteckning ... iii 1. Inledning ... 4 1.1 Introduktion ... 4

1.2 Syftesbeskrivning & frågeställningar ... 4

1.3 Metod & material ... 4

1.3.1 Den rättsdogmatiska metoden ... 5

1.4 Avgränsningar ... 6

1.5 Disposition ... 6

2. De internationell instrumenten ... 6

2.1 Kvinnokonventionen (CEDAW) ... 6

2.1.1 Bristerna i Kvinnokonventionen ... 7

2.2 FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning ... 9

2.3 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ... 10

3. Rättsfall ... 12

3.1 Bevacqua och S mot Bulgarien ... 12

3.1.1 Delvis avvikande åsikt av domare Maruste ... 13

3.2 Opuz mot Turkiet ... 13

3.3 Kontrova mot Slovakien ... 14

3.4 Branko Tomasic m.fl. mot Kroatien ... 15

4. Analys ... 15

4.1 Vilket skydd ger de internationella instrumenten när det gäller våld mot kvinnor i nära relationer? ... 15

4.2 Hur definieras skyddsobjektet? ... 16

4.3 Hur ser detta skydd ut enligt EKMR? ... 16

5. Slutsats ... 16

5.1 Avslutande kommentarer ... 17

Källförteckning ... 18

(5)

4

1. Inledning

1.1 Introduktion

Historiskt sätt så har kvinnor alltid stött på svårigheter i samhället. Kvinnor har kämpat mot en rad olika problem såsom bortgifte, sexuellt utnyttjande, trafficking samt diskriminering men i dagens samhälle så har kvinnors rättigheter större utrymme än tidigare. Våld mot kvinnor är ett brett begrepp som kan innefatta allt ifrån våld mot kvinnor i krigstid, sexuellt våld, psykiskt och fysiskt våld. Våld mot kvinnor kan även vara våld i nära relationer vilket är det som denna uppsats kommer att fokusera på.

Våld mot kvinnor var något som länge ansågs vara en privat angelägenhet som staten inte hade något med att göra. Det ansågs vara något som skulle hållas mellan en man och kvinna eller inom familjen. Alla människor ska ha rätt att leva ett liv utan våld och detta gäller även kvinnor. Enligt Brottsförebygganderådet så anmäldes 84 600 misshandelsbrott i Sverige under 2019. 3,6 % av anmälningarna föll under kategorin misshandel och de resterande 0,7 % föll under allvarlig misshandel. Denna statistik är baserad på självrapportering.1

Kvinnokonventionen har länge vart det instrument som reglerat kvinnors rättigheter men det finns ett antal brister i den konventionen, utöver kvinnokonventionen så finns det även andra internationella konventioner så som FN:s konvention mot tortyr (UNCAT).

1.2 Syftesbeskrivning & frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur stater agerar för att minska våld mot kvinnor i nära relationer. Men även att se över vilket skydd som finns inom gällande rätten i detta ämne. Mot bakgrund av syftet har följande frågeställningar formulerats:

1. Vilket skydd ger de internationella instrumenten när det gäller våld mot kvinnor i nära relationer?

2. Hur definieras skyddsobjektet? 3. Hur ser detta skydd ut enligt EKMR?

1.3 Metod & material

Detta avsnitt har till syfte att beskriva vilken metod som har använts, mer specifikt hur informationen har hittats men även hur informationen har bearbetats och tolkats. Syftet med denna uppsats är att undersöka det rättsliga skyddet som finns gällande våld mot kvinnor, detta kommer att ha utgångspunkt i Kvinnokonventionen och i FN:s konvention mot tortyr. Rättsfall från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna kommer även att tas upp och bearbetas för att se staternas agerande.

1 Brottsförebyggande Rådet, Våld och misshandel <

(6)

5 I denna uppsats så kommer den rättsdogmatiska metoden användas för att utreda ämnet. Målet med att använda den metoden är för att kunna utreda ämnet så mycket som möjligt men även för att ge läsaren en bredare förståelse utav våld mot kvinnor i nära relationer

1.3.1 Den rättsdogmatiska metoden

Den rättsdogmatiska metoden handlar om att finna svar i gällande rätt inom det område som undersöks, i detta fall våld mot kvinnor som tillhör det folkrättsliga området. Svaren finner man i de allmänt accepterade rättskällorna, vilket består av lagstiftning, rättspraxis, förarbeten och juridisk doktrin.2 Inom folkrätten så betraktas både de primära och sekundära källorna som allmänt accepterade källor. De primära rättskällorna består av självaste lagstiftningen, vilket omfattar internationella överenskommelser, rättspraxis och sedvanerätt.

De sekundära rättskällorna är inte obligatoriska att följas utan de bör snarare följas med andra ord så är de sekundära rättskällorna inte juridiskt bindande, utan de är analyser av de primära rättskällorna. De sekundära rättskällorna innefattar överenskommelser, rapporter utfärdade av internationella organisationer, juridiska encyklopedier eller annan juridisk doktrin.

Det kan fastställas att den rättsdogmatiska metodens forskningsområde är gällande rätten. Metodens syfte är att tolka och kategorisera gällande rätt med fokus på sakkunniga yttranden med omfattande räckvidd. Konsekvensen av kravet på auktoritära rättskällor är ett minskat utrymme för kritiska debatter och tänkande, vilket är en nödvändig del av juridiken men även samhällsutvecklingen i helhet.3

Den kritiska rättsdogmatiska metoden kommer till viss del även att tillämpas. Den metodens fokus är inte att beskriva gällande rätt utan har syftet att utreda och granska om gällande rätt är bristfällig och behöver ändras.4

Den rättsdogmatiska metoden är inte en metod utan sina brister. Ett förekommande dilemma inom rättsdogmatiken är prioriteringen av det omfattande innehållet som finns inom de olika rättskällorna.5 Det är inte ovanligt att rättstolkningen och lagtolkningen skiljer sig, och att det ibland kan vara svårt att förstå förarbetens tolkning i sådana situationer tillsammans med den varierande juridiska doktrin som finns tillgänglig. Detta medför att olika rättskällor ger olika aspekter vid ett juridiskt problem, vilket kan leda till att det blir en utmaning att finna ett korrekt svar på problemet.6

Vid sådana fall så är det av högsta vikt att analysera om frågeställningen är relevant och utformad på rätt sätt. Det blir viktigt då rättsdogmatiken utgår från konkreta problemformuleringar.7 Om problemformulering är felformulerad så bidrar detta med svårigheter att utreda uppsatsens ämne och kan leda till oväntade svar, vilket i sin tur leder till att uppsatsens slutsats kritiseras.8

2 Nääv Maria, Zamboni Mauro. Juridisk metodlära (2018), s. 21. 3 ibid s. 36-37. 4 ibid s. 40. 5 ibid s. 22. 6 ibid s. 22. 7 ibid s. 23. 8 ibid s. 23.

(7)

6 I denna uppsats så är frågeställningarna tydliga, vilket gör det möjligt att använda den rättsdogmatiska metoden vilket leder till en korrekt analys och slutligen till en trovärdig slutsats. I de allmänt accepterade rättskällorna så finner man svaret om den internationella rättens auktoritet. Såsom lagstiftningen ger svar på vad som inkluderas i bestämmelsen, ger rättspraxis svar på domstolens avgörande när brott mot lagstiftningen skett och hur den juridiska doktrinen bidrar med analyser av vad rätten egentligen innebär.

1.4 Avgränsningar

Denna uppsats kommer endast att fokusera på våld mot kvinnor i nära relationer, vilket betyder att gärningsmannen av det manliga könet därav kommer inte våld mot män eller sexuellt våld att belysas i uppsatsen. Uppsatsen avgränsas även till den internationella rätten och till EKMR. Det finns även en deklaration som heter Deklarationen om avskaffandet av våld mot kvinnor men den är inte juridiskt bindande gentemot staterna och kommer därav inte att användas. Dessa avgränsningar har gjorts för att kunna analysera ämnet på en tillräckligt djup nivå för att kunna svara på de frågeställningar som uppsatsen utreder. Vetenskapen om att det finns fler arbeten inom området är självklar men de arbeten har inte samma inriktning som denna uppsats.

1.5 Disposition

Uppsatsen består utav fem kapitel. Första kapitlet är en introduktion till uppsatsen, det andra kapitlet handlar om de internationella instrumenten så som Kvinnokonventionen och dess brister, UNCAT samt den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna men även. Det tredje kapitlet fokuserar på ett antal rättsfall från den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter , i det fjärde kapitlet kommer en analys som är uppdelad i tre delar för att kunna analysera varje frågeställning för sig och slutligen i det femte och sista kapitlet så kommer uppsatsens slutsatser.

2. De internationell instrumenten

2.1 Kvinnokonventionen (CEDAW)

Kvinnokonventionen kommer att användas då det är det främsta materialet när det kommer till kvinnor rättigheter internationellt. Konventionens syfte är att eliminera alla former av diskriminering gällande kvinnor men även att garantera att kvinnor och män har samma rättigheter. Konventionen är en av Förenta nationernas konventioner för mänskliga rättigheter och har i dagsläget skrivits under utav 189 medlemsstater. Detta är den FN konvention som flest länder har reserverat sig emot, vissa har reserverat sig mot hela eller specifika delar av innehållet inom olika områden som finns i konventionen. Kvinnokonventionen består utav 30 stycken artiklar, de första 16 artiklarna är definitioner och rättigheter och de resterande beskriver hur stater ansluter sig till konventionen men även till kvinnokommittén. Konventionen har satt krav på att stater ska inrikta arbetet av eliminering av diskriminering av kvinnor både i den offentliga och privata sektorn.9

9 UN Women Sverige. Kvinnokonventionen <https://www.unwomen.se/kvinnokonventionen/> Hämtad 27 april

(8)

7 I konventionens inledning så konstateras det att diskrimineringen av kvinnor är omfattande och att många kvinnor utsätts för kränkningar enbart för att de är av kvinnligt kön. Konventionen baseras på mer än 30 år arbete av Förenta nationernas kommission för kvinnors ställning, vilket är ett organ som funnits sedan 1946 för att övervaka kvinnors situation och för att främja dess rättigheter. Arbetet som kommissionen gjort har hjälpt att synliggöra de områden där kvinnor inte är i jämställdhet med män. Kvinnokonventionen har rötter i FN:s mål om de grundläggande mänskliga rättigheter, i människans värdighet och värde men även i kvinnor och mäns lika rättigheter. I inledningen finner man även uttryckligen skrivet att den omfattande diskrimineringen av kvinnor fortsätter att existera och betonar att den typen av diskriminering strider mot principerna av jämlikhet och respekt för människans värde.10

Kvinnokonventionen är den konvention som man tänker på när man hör meningen internationella rättigheter för kvinnor. Detta ska vara ett omfattande instrument som ska täcka alla rättigheter som kvinnor kan stötta på men ändå så tar inte konventionen upp våld mot kvinnor. Utan det är via generella rekommendation nummer 19 som man finner att könsrelaterat våld inkluderas i artikel 1 av CEDAW. Därmed så breddas begreppet diskriminering mot kvinnor och definitionen inkluderar nu könsbaserat våld som i sin tur är våld som specifikt är riktat mot en kvinna för att hon är en kvinna eller våld som påverkar en kvinna negativt. Detta inkluderar handlingar som vållar fysisk, mental eller sexuell skada eller lidande men även hot om sådana handlingar, tvång och andra frihetsberövanden.11

2.1.1 Bristerna i Kvinnokonventionen

Som de flesta andra konventioner så är inte Kvinnokonventionen felfri utan det finns brister. Den största bristen med Kvinnokonventionen överlag är att många länder har reservationer mot innehållet i artiklarna. Dessa reservationer leder till att det fortfarande sker diskriminering av kvinnors rättigheter idag.

Staterna som har ratificerat Kvinnokonventionen är bundna av skyldigheterna. Innan tilläggsprotokollet antogs så fanns det två metoder för att övervaka parternas efterlevnad av konventionens skyldigheter. Dessa metoder är det mellanstatliga förfarandet och rapporteringsförfarandet, som representerar de sätten att verkställa konventionens skyldigheter gentemot staterna. Den mellanstatliga metoden, beskrivs i artikel 29, behandlar tillämpningar och motstridiga tolkningar av konventionen mellan stater. Tvister som uppstått på grund av olika tolkningar ställs först inför en skiljedomstol för att förhandla fram en lösning på tvisten. Om en lösning inte har kommit inom sex månader, så kan tvisten skickas till den internationella domstolen för ett beslut. Beslutet från den internationella domstolen har bindande effekt på staterna enligt internationella rätt, men det finns hinder för en effektiv implementering av denna metod. Många stater har ingen eller lite drivkraft i att inleda en mellanstatlig process.12

10 Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women, opened for signature 1 March

1980, 1249 UNTS 13 (entered into force 3 September 1981) (CEDAW).

11 UN Committee on the Elimination of Discrimination Against Women (CEDAW), CEDAW General Recommendation No. 19: Violence against women, (1992), s. 1.

<https://www.refworld.org/docid/52d920c54.html > Hämtad 20 september 2020.

12 All Answers ltd, 'An Analysis of the Cedaw' (Lawteacher.net, April 2020) <

(9)

8 Principen om icke-ingripande i andra staters angelägenheter är en internationell princip som många stater stödjer starkt. Staterna är mer bekymrade över effekterna av att göra ett ingrepp i en annans stats tillämpning av konventionen, med tanke på att stater är väldigt sårbara gällande kritik om deras politik mot kvinnor. Det andra hindret är att staterna kan vägra att hålla fast vid beslutet. Artikel 29(2) i kvinnokonventionen tillåter stater att vid ratificering av konventionen klargöra att det inte ska vara bundna av den mellanstatliga processen. Den sista punkten är att den mellanstatliga processen inte har testats i praktiken då ingen stat har åberopat den.13 Rapporteringsförfarandet anges i artikel 18 och var tidigare det enda effektiva sättet att övervaka staterna. Denna metod liknar den metod som använd i andra fördrag gällande mänskliga rättigheter. Med denna metod så lämnar staterna in en rapport inom det första året efter att de ratificerat konventionen, sedan lämnar de in periodiska rapporter minst en gång var fjärde år. Generellt så måste rapporten innehålla de steg som staten har tagit för att integrera skyldigheterna i konventionen i dessa nationella lagar och politik samt att identifierar de svårigheter som de haft när det gäller att upprätthålla konventionen.14

Dessa rapporter överlämnas sedan till Kvinnokommittén som även kallas för CEDAW-kommittén. Dess uppgift är att granska hur konventionsstater lever upp till Kvinnokonventionen och de har sammanträden två till tre gånger per år. Varje medlemsstat lämnar vart fjärde år in en rapport, denna rapport är på hur de anser att de lever upp till kvinnokonventionen. Dessa rapporter behandlas sedan vid något av kommitténs möten där representanter från landets regering presenterar rapporten och svarar på frågor. Därefter lämnar kommittén sina kommentarer i form av rekommendationer och kritik till staterna, men dessa är inte juridiskt bindande för staterna i fråga.15 Icke-statliga organisationers åsikter i form av skuggrapporter välkomnas även, detta ger medborgare möjlighet att lämna in hur de anser att staten efterlever kvinnokonventionen.16

Den största bristen som tidigare nämnts är antalet reservationer som stater gjort angående deras skyldigheter. Kvinnokonventionen är en av de konventioner med mest reservationer när det kommer till FN:s instrument för mänskliga rättigheter. Enligt artikel 28 i konventionen så tillåts ratificering med förbehåll, så länge det inte är oförenligt med konventionens syfte.

Det finns dock ingen mekanism som avgör om en stat bryter mot kravet på förenlighet. CEDAW har inte befogenhet att utvärdera eller begränsa reservationer som bryter mot villkoren i artikel 28. Dessutom så finns det inga processuella begränsningar för att göra reservationer, till skillnad från andra FN instrument för mänskliga rättigheter.17

Det har vart debatter kring reservationerna till konventionen och dessa har vart nära besläktade med de grundläggande normativa kontroverserna som utmanar engagemanget för kvinnors rättigheter. Många stater kan ofta acceptera konventionen syfte, så skiljer deras mening ofta över hur syftet ska uppnås. Det som har vart den bidragande faktorn till detta är olika kulturella

13 ibid. 14 ibid.

15 UN Women. Committee on the Elimination of Discrimination against Women

<https://www.un.org/womenwatch/daw/cedaw/committee.htm> Hämtad 27 April 2020.

16UN Women. NGO Participation at CEDAW sessions

<https://www.un.org/womenwatch/daw/ngo/cedawngo.html > Hämtad 27 April 2020.

17 UN Women Sverige. Kvinnokonventionen <https://www.unwomen.se/kvinnokonventionen/> Hämtad 27 april

(10)

9 och religiösa seder som till inom islam så är sexuell jämlikhet något helt annat än den sexuella jämlikheten som tas upp i konventionen. Andra exempel på reservationer är de religiösa eller sedvanelagar som begränsar kvinnors äganderätt, rätt till arv, eller rätten att förvärva, behålla eller ändra sin nationalitet vid giftermål. Detta inkluderar även kvinnors ekonomiska möjlighet samt deras fria rörlighet. Reservationer som dessa har ifrågasatts när det kommer till förenligheten med konventionens syfte.18

För att kunna motarbeta dessa brister så finns det ett tilläggsprotokoll, till Kvinnokonventionen vars mål är att kvinnor ska kunna skicka in sina klagomål och därmed starta en utredning. Stater kan välja att anta tilläggsprotokollet men kan inte reservera sig mot innehållet.

2.2 FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning

FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, även kallat för UNCAT, är en av Förenta nationernas många konventioner. Konventionen trädde i kraft den 26 juni 1987 och 171 stater har antingen ratificerat eller anslutit sig till den.19 Konventionen består av 33 artiklar som är uppdelade i tre olika delar. Den första delen består av definitioner och rättigheter och de andra två delarna tar upp kommittén och hur stater kan ansluta sig till denna konvention. De artiklar som är relevanta till våld mot kvinnor i nära relationer är artikel 1, 2, 4, 5, 6 & 13.

Artikel 1 är den artikel som beskriver vad begreppet tortyr innebär i konventionen och vad som innefattas av begreppet. Med begreppet tortyr så menar man:

varje handling genom vilken allvarlig smärta eller svårt lidande, fysiskt eller psykiskt, medvetet tillfogas någon antingen för sådana syften som att erhålla information eller en bekännelse av honom eller en tredje person, att straffa honom för en gärning som han eller en tredje person har begått eller misstänks ha begått eller att hota eller tvinga honom eller en tredje person eller också av något skäl som har sin grund i någon form av diskriminering, under förutsättning att smärtan eller lidandet åsamkas av eller på anstiftan eller med samtycke eller medgivande av en offentlig tjänsteman eller någon annan person som handlar såsom företrädare för det allmänna. Tortyr innefattar inte smärta eller lidande som uppkommer enbart genom eller är förknippade med lagenliga sanktioner.” 20

Artikel 2 innebär att varje konventionsstat ska vidta effektiva åtgärder för att förhindra att tortyr sker i landet. Vidare så tar artikel 2 upp att det finns inga omständigheter som rättfärdigar tortyr samt att en order från en offentlig tjänsteman eller myndighet inte får användas för att rättfärdiga tortyr.21 Artikel 4 handlar om att varje stat ska säkerställa att alla tortyrhandlingar är

18 ibid.

19 UN Treaties Collection. Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment <

https://treaties.un.org/Pages/ViewDetails.aspx?src=TREATY&mtdsg_no=IV-9&chapter=4&clang=_en> Hämtad den 10 september 2020

20 FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

Artikel 1. Översättning enligt den i prop. 1985/86:17

21 FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

(11)

10 brottsliga enligt lag. Detta gäller även försök till att utöva tortyr och person vars handling utgör medverkan eller deltagande i tortyr. Varje stat ska belägga dessa brott med lämpliga straff som speglar brottets allvarliga karaktär.22 I den femte artikeln nämner de att varje medlemsstat ska vidta åtgärder som är nödvändiga för att hävda jurisdiktion när de gäller brott som faller under den fjärde artikeln. Den första punkten i artikel 5 tar upp när ett brott begås inom ett territorium som faller under statens jurisdiktion eller om det är ombord på ett fartyg eller luftfartyg som är registrerat i den staten, när den påstådde gärningsmannen är medborgare i den staten eller när offret är medborgare i den staten men endast om staten anser att det är lämpligt.23

Artikel 6 tar upp att efter man har gjort en undersökning av den information som finns tillgänglig och som visar sig stämma, ska den stat där någon uppehåller sig, ta den personen i fängsligt förvar eller vidta åtgärder om personen har begått ett brott som faller in under artikel 4. Det fängsliga förvaret och åtgärderna ska vara i enlighet med statens lagar men får endast pågå under den tid som krävs, innan man kommit fram till lämpligt straff eller utlämning. Varje person som tagits i fängsligt förvar ska få hjälp med att få en företrädare i ärendet.24

Enligt artikel 13 så ska varje konventionsstat säkerställa att varje person som påstår att de har blivit utsatt för tortyr, har rätt att klaga hos samt att få sitt fall utrett av statens myndigheter. Man ska även vidta åtgärder för att skydda den klagande och vittnen från övergrepp eller hot till följd av att man anmält eller lämnat vittnesmål.25

2.3 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, även kallat för EKMR, är Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna. EKMR undertecknades 1950 i Rom av ämbetsmän från medlemsstaterna i Europarådet. För att kunna bli medlem i Europarådet så krävs det att man ratificerar konventionen. EKMR är en internationell konventions som skyddar de mänskliga rättigheterna i Europa. EKMR etablerade Europadomstolen som har till uppgift att döma oklarheter och tvister kring brott mot konventionen. Europadomstolen är ingen överinstans till de nationella domstolarna och myndigheter och kan därför inte ogiltigförklara en dom eller ett beslut som tagits av en nationell domstol eller myndighet. Om Europadomstolen anser att en nationell dom bryter mot EKMR så betyder det att landet måste se över hur de tillämpar lagen för att undvika att en kränkning sker igen. Besluten som Europadomstolen tar är direkt bindande för de stater som beslutet berör, dessa stater är sedan skyldiga att verkställa beslutet.26 Domstolen består utav en domare från varje medlemsstat som är med i Europarådet. EKMR består utav 59 artiklar och 7 tilläggsprotokoll. De artiklar i EKMR som är relevanta när det gäller våld mot kvinnor är artikel 2, 3, 8 och artikel 13 men dessa artiklar är mest relevanta när det gäller våld som sker i hemmet.

22 FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

Artikel 4. Översättning enligt den i prop. 1985/86:17

23 ibid artikel 5. 24 ibid artikel 6. 25 ibid artikel 13.

26Sveriges Domstolar. Domstolar i Europa. <

(12)

11 Artikel 2 handlar om rätten till liv och är en av de grundläggande rättigheterna inom mänskliga rättigheter. Denna artikel tillhör de rättigheter där ingen avvikning får ske med stöd av artikel 15.27 I artikel 2.1 fastställdes det genom lag att människans liv ska skyddas och att ingens liv ska berövas förutom i dom om personen har dömts för något som är belagt med ett straff. Vidare fastställer konventionen i den andra paragrafen av artikel 2 att ingen ska ha ansetts beröva någon livet, när detta är en följd av våld som har vart absolut nödvändigt för att försvara någon, för att verkställa en laglig arrest eller för att i laglig ordning förhindra oroligheter eller revolution. Medlemsstaterna är skyldiga att skydda rätten till liv genom positiva åtgärder, detta kan vara genom att skapa lagar eller vidta skyddsåtgärder som är behövliga i situationen som råder. Artikel 2 kan endast tillämpas först efter att någon har gått bort men den positiva förpliktelsen att skydda den enskildes inträder tidigare.28

Artikel 3 reglerar förbud mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling men även bestraffning. Bestämmelsen i artikel 3 är allmän och fullkomlig på det sätt att inga undantag får göras enligt artikel 15. I artikel 3 så finns det ingen definition av vad begreppen tortyr, omänsklig behandling eller förnedrande behandling egentligen är. Enligt Danelius är anledningen till varför det inte finns en definition av begreppen, är för att de är breda begrepp. Vidare menar Danelius att dessa begrepp endast kan få en konkret innebörd genom rättspraxis. Medlemsstaterna har enligt artikel 3 en positiv skyldighet att ge enskilda personer rättsligt skydd mot behandling som strider mot denna artikel.29

I artikel 8 av EKMR så står det att var och en har rätt till respekt för sitt privat och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Vidare i den andra paragrafen av artikel 8 så står det att en offentlig myndighet inte får inskrida i denna rättighet utan stöd i lag eller om det anses nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten. Rätten till respekt för privatlivet är svårdefinierat och begreppet får tydligare avgränsning genom rättspraxis.30

Artikel 13 i konventionen verkar för rätten till effektivt rättsmedel och att var och en som har blivit kränkt av de fri- och rättigheter som finns i konventionen ska ha möjlighet att utnyttja ett effektivt rättsmedel framför en nationell domstol, detta gäller även om kränkningen har utförts av en person i offentlig ställning. Effektivt rättsmedel innebär att den sökande ska få en tillfredställande prövning av sitt klagomål oavsett om det leder till framgång eller ej. Enligt konventionskraven så krävs det inte ett rättsmedel inför domstol utan administrativa rättsmedel kan också vara tillräckliga. Det räcker inte med att det finns ett rättsmedel i det nationella rättssystemet, utan det måste vara ett rättsmedel som jurister och sakkunniga anser vara passande för den fråga som berör rättigheterna.31

Artikel 14 är den artikel som reglerar förbud mot diskriminering och innebär att artiklarna i EKMR ska garanteras utan att de sker någon form av diskriminering, i form av ras, hudfärg, språk, kön osv. Artikeln innehåller inget förbud mot diskriminering utan den omfattar endast diskriminering som sker i relation till Europakonventionen och de 7 tilläggsprotokollen. Artikel 14 kan inte enbart användas som en grund för diskriminering utan måste vara i förening med

27 Danelius, Hans, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis 5 uppl., Visby 2015 s. 61. 28 ibid s 62.

29 ibid s 78 & 89. 30 ibid s 364.

(13)

12 en annan av konventionens artiklar för att man ska kunna åberopa att en diskriminering har skett.32

3. Rättsfall

Detta avsnitt har till sitt syfte att introducera de rättsfall som kommer att användas i analysen för att kunna besvara de frågeställningar som uppsatsen handlar om. Rättsfallen kommer att introduceras kort och fokus kommer att vara på hur domstolen har argumenterat och vilken utgång fallet fick. Dissenting opinions eller avvikande åsikter som det heter på svenska kommer även att tas upp då de visar om beslutet var enhälligt eller om det fanns någon eller några domare som ansåg något annat än det som blev beslutet. Dessa fall har valts då de handlar om våld i nära relationer och speglar hur domstolen tagit ställning till det som hänt och visar även vilken utgången fallet har fått, fallen är även relativt nya fall för att kunna spegla den senaste rättspraxisen. Valet av att använda fall från olika länder har vart ett medvetet val då detta visar på att våld mot kvinnor i nära relationer sker över hela Europa och att det inte är i en specifik del endast.

3.1 Bevacqua och S mot Bulgarien

Detta fall handlar om en kvinnan som hävdar att hennes man har misshandlat henne regelbundet. Kvinnan anser att staten har misslyckats med att vidta de nödvändiga åtgärder för att skydda henne och hennes barns privat och familjeliv samt att staten har misslyckats med att skydda henne från mannens våldsamma handlingar.33 Kvinnan sökte både rättsmedicinsk vård och hjälp från en kvinnoorganisation för att komman undan våldet, efter att ha bott i ett skyddsboende i fyra dagar så anmäler mannen att hon har fört bort deras son. Polisen tillkallar kvinnan och hon får besök av en inspektör, kvinnan förklarar för inspektören att hon vart offer för våld och att sonens hälsa vart i fara på grund av situationen. Inspektören informerade kvinnan att hon kunde åtalas för bortförande av sonen, inspektören tvivlade även på kvinnans berättelse av vad som hänt.34 Därefter så anordnades ett möte där sonen förhördes och utfrågades om vilken av föräldrarna han föredrog att vara med, på mötet så kom man fram till att sonen ska tillbringa en månad med pappan och sedan en månad med mamman.35 Den sökande i detta fall kvinnan ställdes inför tingsrätten för en förhandling gällande skilsmässa men mannen kom inte till förhandlingen. Mannen slår kvinnan återigen när sonen är närvarande och uppsöker en läkare och klagar hos inspektören på polisstationen, hon blir tillsagd att de inte kan hjälpa henne och att denna tvist skall avgöras av domstolen.36 Kvinnan vände sig istället till inrikesdepartementet och de hävdade att polisen gjort allt i sin makt för att bistå henne med hjälp och att de resterande problemen är en privat tvist.37

Domstolen kom fram till att en överträdelse av artikel 8 av EKMR sett, med tanke på de kumulativa effekterna av de inhemska domstolarna underlåtenhet att vidta förvaringsåtgärder i en situation som har påverkat den sökanden negativt och framför allt påverkat sonens

32 ibid s 549 & 550.

33 Bevacqua mot Bulgarien, p 54. 34 ibid p. 14-16.

35 ibid p. 18. 36 ibid p. 22 & 23. 37 ibid p. 24.

(14)

13 välmående negativt. Enligt domstolen utgjorde detta ett misslyckande med att hjälpa den sökande vilket resulterade i att Bulgarien inte uppfyllde sina positiva skyldigheter enligt artikel 8 i konventionen. Europadomstolen betonade att betraktandet av tvisten som en privat fråga inte var förenligt med domstolens skyldighet att skydda den sökandes familjeliv.38

3.1.1 Delvis avvikande åsikt av domare Maruste

Domstolen kallades för att undersöka om myndigheternas agerande, var i linje med de positiva skyldigheterna som följer av artikel 8. Myndigheternas hjälp efterfrågades i en situation där den sökande och hennes make hade skiljt sig, båda parterna ville även få vårdnaden om deras gemensamma barn. Mamman ansökte om tillfällig vårdnad och sökte hjälp på grund av hennes mans aggressiva beteende. Majoriteten av domarna tyckte att staten har misslyckats med sina positiva skyldigheter gällande detta.39

Domare Maruste är motvillig att hålla staten ansvarig när det är två privatpersoner som fientliga mot varandra och inte kan uppföra sig. Han menar vidare att båda parterna har bidragit till konflikten och att de inte har försökt att lösa detta problem på ett ordentligt sätt. Anklagelserna från den sökande samt alla omständigheter kring barnets situation behövde verifieras och detta kunde inte göras utan att samla in bevis. Därför kunde inte den sökande förvänta sig ett beslut direkt efter att ha lämnat in ansökan om tillfällig vårdnad.40

Tingsrätten började inte granska ärendet direkt. I september 2000 så begärde den sökande granskning av ärendet och Maruste menar vidare att vissa förseningar kan tillskrivas tingsrätten i och med att vissa av uppskjutningarna som gjorde inte vart helt motiverade samt att otillräckliga ansträngningar gjordes för att samla in de relevanta bevisen. Dock menar han att den kumulativa effekten av dessa förseningar inte förlängde förfarandet med mer än tre eller fyra månader. Han menar även att det finns fall som har handlat om vårdnad av barn som har haft förfarande som tagit fler år innan de blivit lösta, och därav kan man inte säga att staten brustit i sina positiva skyldigheter gällande artikel 8 av konventionen.41

3.2 Opuz mot Turkiet

Den sökande och hennes mamma blev misshandlade i flera år av den sökandes man. Kvinnan anmälde mannen vid flera tillfällen men drog tillbaka sin anmälan då mannen hotat att döda den sökande och hennes mamma.42 Kvinnan gjorde sen en anmälan men staten misslyckades med att skydda henne då de släppte mannen fri i väntan på rättegång. Tills att utredningen kommit igång så hade kvinnan återigen dragit tillbaka sin anmälan på grund av att mannen hotat henne.43 Två år senare så knivhugger mannen kvinnan. Den rättsmedicinska redogörelsen visar att skadorna var lindriga och inte livshotande tror att hon behövdes förflyttas till ett sjukhus med bättre utrustning. Mannen kommer undan igen och lyckas döda den sökandes mamma.

38 ibid p. 55 & 84.

39 Bevacqua mot Bulgarien, s. 20-21. 40 Bevacqua mot Bulgarien, s. 20-21. 41 ibid.

42 Opuz mot Turkiet, p. 11 43 ibid p. 17-19.

(15)

14 Mannen döms till fängelse men släpps i väntan på åklagare och under den tiden fortsätter han att trakassera och hota den sökande.44

Domstolen ansåg att det hade inträffat en överträdelse av artikel 2 i konventionen om mordet på den sökandes mor och även en överträdelse av artikel 3 genom statens underlåtenhet att skydda den sökande. De konstaterade att Turkiet hade misslyckat med att inrätta och implementera ett system för att straffa våld i hemmet och att skydda offren. Myndigheterna har inte använt de skyddsåtgärd som finns och hade avbrutit förfarandet som ett familjeärende och ignorerade varför klagomålen hade dragits tillbaka. De menar vidare att det borde funnits en rättslig ram som gjorde det möjligt att väcka straffrättsliga förfaranden även om anmälan dragits tillbaka. För första gången i ett mål gällande våld i hemmet, så konstaterade domstolen att det hade inträffat en överträdelsen av artikel 14 i samband med artikel 2 och 3, de konstaterade att våld i hemmet främst är något som drabbar kvinnor och att den generella och den diskriminerande rättsliga passiviteten i Turkiet skapade ett klimat som gynnar detta. Det våld som den sökande och hennes mamma utsätts för kan därför ses som könsbaserat och diskriminerande mot kvinnor. Trots de reformer som den turkiska regeringen genomfört under de senaste åren så indikerar detta det övergripande svaret på rättssystemet och den straffrihet som våldsutövaren åtnjuter, som i detta fall, ett otillräckligt åtagande från de turkiska myndigheternas sida att vidta lämpliga åtgärder för att våldet.45

3.3 Kontrova mot Slovakien

Detta fall handlar om att den sökande lämnat in en anmälan mot sin man då han har misshandlat henne med en elkabel. Kvinnan drog sedan tillbaka sin anmälan då staten behandlade det som ett mindre brott som inte krävde några åtgärder. Eter en tid så dödar mannen deras två barn.46 Den sökande menar att staten har misslyckats att vidta lämpliga åtgärder för att skydda hennes barn. Den lokala polisen var medveten om att mannen misshandlat kvinnan men även att han ska ha hotat henne med hagelgevär. Kvinnan fortsatte att anmäla sin man men ändå valde polisen att inte klassificera mannens hot som ett brott.47 Staten hade misslyckats med sina skyldigheter. En tjänsteman hade även uppmanat den sökande att ändra sina klagomål så att de skulle kunna behandlas som mindre brott. Resultatet av statens rättsliga passivitet blev döden för den sökandes barn.48

Domstolen ansåg att det hade skett en överträdelse av artikel 2 i konventionen angående myndigheternas underlåtenhet att skydda barnens liv. De observerade även att situationen i den sökandes familj vart känd för den lokala polisen med tanke på det brottmålsförfarandet och de nödsamtal som gjorts. Enligt tillämplig lag hade polisen vart skyldig att registrera den sökandes brottsliga klagomål, inleda en utredning och förfarande mot mannen. Polisen skulle även haft ett register över nödsamtalen samt informerat näst skift om situationen och vidta åtgärder angående påståendet om att maken hade ett hagelgevär och hotat med att använda detta. Sammanfattningsvis, som de nationella domstolar hade fastställt och den slovakiska regeringen erkänt hade polisen misslyckats med sina skyldigheter och den direkta konsekvensen av detta

44 ibid p. 37 & 55.

45 European Court of Human Rights: Factsheet: Domestic Violence, August 2020 s 11-12. 46 ibid s 1.

47 Kontrova mot Slovakien 2007, p 48. 48 ibid p 54.

(16)

15 var dödsfallen av den sökandes barn. Vidare ansåg domstolen att en överträdelse av artikel 13 skett, eftersom den sökande borde kunnat ansöka om ersättning för icke-ekonomisk skada.49

3.4 Branko Tomasic m.fl. mot Kroatien

De sökande i detta fall är släktingar till en kvinna med ett barn där maken dödat dem och sedan sig själv en månad efter att han blivit släppt från fängelse.50 Kvinnan och mannen var gifta med ett barn tillsammans. Efter en del gräl mellan paret så flyttade mannen ut. Ett år senare får polisen en rapport om att mannen befann sig på en vårdcentral och hävdar att han har en bomb som han ska kasta på sin ex-fru och barn. Kvinnan inleder ett förfarande mot sin ex-man, hon påstod att ex-mannen ständigt kom hem till hennes föräldrar där hon bodde med dottern och hotat med att döda dem. Dessa upprepades vid flera tillfällen och han påstod även att han hade en bomb återigen.51 Ex-mannen blev dömd till fängelse och fick genomgå psykiatrisk behandling. Månaden efter att ex-mannen släpps så dödade han sin ex-fru och dotter och sedan tog han livet av sig. Innan skottlossningen såg en granne mannen med den en pistol och kontaktade polisen. Polisen anlände till brottsplatsen strax efter att händelsen skett.52 De sökande menar att staten har misslyckats med att vidta lämpliga åtgärder för att skydda offren. De menar även att myndigheterna har vart medvetna om hoten mot både kvinnan och barnet men att de också misslyckats med att vidta de lämpliga åtgärder för att skydda dem.53 Myndigheterna har även misslyckats med mannens psykiatriska behandling, rapporter visade att mannen fortfarande behövde vårdas. Det var kriminalvårdare som hade skött behandlingen och inte psykiatriker. Han blev även frisläppt utan att ha undersökts innan därav har myndigheterna misslyckats med att besluta om mannen var en fara eller inte.54

4. Analys

4.1 Vilket skydd ger de internationella instrumenten när det gäller våld mot kvinnor i nära relationer?

De internationella instrumentens skydd är ganska snarlikt då båda konventioner inkluderar våld mot kvinnor i deras definitioner av begreppen diskriminering och tortyr. Båda begreppen är i detta fall vida begrepp där man antingen våld mot kvinnor har intolkats som i CEDAW vilket leder till att fler personer omfattas av skyddet då principerna om jämlikhet och respekt för människan värde är två av konventionens viktigaste punkter.55 Om man inte hade tolkat in könsrelaterat våld i CEDAW så hade den inte vart lika omfattande och man hade istället fått använda sig utav andra internationella konventioner såsom UNCAT osv. vid situationer som har med våld i nära relationer att göra.

49 European Court of Human Rights: Factsheet: Domestic Violence, August 2020 s 1. 50 ibid s 2.

51 Branko Tomasic m.fl. mot Kroatien, p 6 & 7. 52 ibid p 10.

53 ibid p 29. 54 ibid p 61.

55 Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women, opened for signature 1 March

(17)

16 Medan man i UNCATs definition redan har intolkat våld mot kvinnor i nära relationer då det anses vara en handling som vållar allvarlig smärta eller svårt lidande både psykiskt och fysiskt. Detta skydd sträcker sig längre än skyddet som CEDAW ger då detta skydd inte är relaterat till det kvinnliga könet utan är ett skydd som gäller för alla som har blivit utsatta för tortyr eller tortyrliknande handlingar. Det som är skillnaden mellan skyddet som konventionerna ger är vem som är skyddsobjektet.

4.2 Hur definieras skyddsobjektet?

Enligt CEDAW så är skyddsobjektet en kvinna som blir utsatt för våld av en manlig person. Som tidigare nämnt så är skyddsobjektet i UNCAT mer allmänt då de använder begreppet

någon person vilket betyder att kön inte spelar någon roll utan det är handlingen som man

fokuserar på. Skyddsobjektet är med andra ord den person som blir utsatt för våld eller tortyr. Man finner tydligt vem som är skyddsobjektet i dessa konventioner.

4.3 Hur ser detta skydd ut enligt EKMR?

De fall som nämnts tidigare visar hur staterna har agerat i situationer som handlar om våld mot kvinnor. De flesta stater och myndigheter har misslyckats med att upprätthålla sina positiva skyldigheter som finns i EKMR. I dessa fall så finns det ett mönster och detta mönster är hur gärningsmännen har betett sig mot sina offer. I tre av rättsfallen så har gärningsmannen utfört någon form av misshandel gentemot kvinnan antigen så är det fysiskt eller så är det psykisk misshandel. Därefter så används även hot som en taktik för att ha kontroll över kvinnan så att hon inte lämnar gärningsmannen, hoten behöver inte vara mot kvinnan direkt utan kan även vara mot en närstående som offret inte vill ska råka illa ut. Den utsatta kvinnan blir till följd av detta ställd i en svår situation där hon blir kvar hos förövaren för att skydda familjen.

Det finns även ett annat perspektiv på detta vilket är det som har med kultur att göra. Om kulturen i landet gällande att våld mot kvinnor är ett brott, inte finns leder detta till att det indirekt blir godkänt att bruka våld mot en kvinna. Vad staten kan göra är att informera kvinnor om vad för möjligheter som finns för att komma ifrån den otäcka och otrygga miljön som de befinner sig i. Detta kan göra via en rad olika åtgärder såsom hjälplinjer, kvinnojour men även att erbjuda juridisk rådgivning för de som blivit utsatta eller som utsätts för våld. Kvinnor är redan en utsatt grupp när det gäller våld i nära relationer då det är dem som ofta drabbas men med rätt möjligheter kanske fler tar mod att anmäla förövaren och söka den hjälp som de har rätt till enligt artiklarna i EKMR.

Staterna kan även förbättra sig när det gäller polisväsendet och hur de arbetar med att bekämpa våld mot kvinnor. Det som kan vara nyttigt för polisväsendet att förbättra kan vara att se systematiken med att anmäla flertal gånger och sedan dra tillbaka anmälningarna utan att ärendet har undersökts ordentligt. En till förbättringspunkt är att se över när förövaren anmäler att offret fört bort gemensamma barn då detta är en taktik att locka tillbaka kvinnan igen, en möjlighet kan vara att tillfälligt omhänderta barnet så att mamman kan få hjälp och komma undan misshandeln som sker i hemmet.

5. Slutsats

Våld mot kvinnor är ett ämne som alltid kommer att vara relevant och där arbete hela tiden behövs för att bekämpa våldet. Det finns en hel del förbättringsområden dock kan inte alla

(18)

17 förbättras på en gång utan det får ta sin tid och sen kanske man kan ta gärningsmännen innan offren hinner att bli mördade eller dö som en komplikation av våldet de blivit utsatta för. Den största delen av arbetet handlar om att motarbeta tystnadskulturen, tabun och skammen av att vara ett offer för våld i nära relationer. Genom detta så kommer kvinnor våga att träda fram och stå upp för deras rättigheter i en större utsträckning än innan, vilket kan bidra med mer fällande domar och praxis inom ämnet. Ett steg på väg har vart att intolka våld mot kvinnor i CEDAW då det tidigare inte inkluderades i deras definition av diskriminering mot kvinnor.

5.1 Avslutande kommentarer

Ur ett rättsligt perspektiv anser jag att det har gjorts stora framsteg för kvinnors skydd mot våld i nära relationer. Jag observerar dock att det krävs mer arbete för att fler kvinnliga offer ska våga träda fram och vittna om det våld som de har blivit utsatta för. Avslutningsvis så har framsteg gjorts, men det finns fortfarande en hel del framsteg kvar att ta.

(19)

18

Källförteckning

Litteratur

Nääv Maria, Zamboni Mauro. Juridisk metodlära (2018). Studentlitteratur

Danelius, Hans. Mänskliga rättigheter i europeisk praxis (2015) 5 uppl. Nordstedts Juridik

Internationella konventioner

Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women, opened for

signature 1 March 1980, 1249 UNTS 13 (entered into force 3 september 1981) (CEDAW). Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Översättning enligt den i prop. 1985/86:17

Övrigt

All Answers ltd, 'An Analysis of the Cedaw' (Lawteacher.net, april 2020)

<

https://www.lawteacher.net/free-law-essays/international-law/an-analysis-of-the-cedaw.php?vref=1> Hämtad 27 april 2020

Brottsförebyggande rådet. Våld och misshandel. <

https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-och-misshandel.html> Hämtad 20 september 2020

Brottsoffermyndigheten. Deklarationen om avskaffande av allt våld mot kvinnor (1993).

<https://www.brottsoffermyndigheten.se/default.aspx?id=1608> Hämtad 4 maj 2020.

European Court of Human Rights: Factsheet: Domestic Violence, August 2020

<https://www.echr.coe.int/Documents/FS_Domestic_violence_ENG.pdf > Hämtad 1 augusti

2020.

Sveriges Domstolar. Domstolar i Europa. <

https://www.domstol.se/om-sveriges-domstolar/sa-fungerar-domstolarna/domstolar-i-europa/> Hämtad 4 maj 2020.

UN Committee on the Elimination of Discrimination Against Women, CEDAW General

Recommendation No. 19: Violence against women, (1992)

<https://www.refworld.org/docid/52d920c54.html> Hämtad 20 september 2020.

UN Treaties Collection. Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading

Treatment or Punishment

<

(20)

19 UN Women. Committee on the Elimination of Discrimination against Women

<https://www.un.org/womenwatch/daw/cedaw/committee.htm> Hämtad 27 april 2020.

UN Women. Global norms and standards: Ending violence against women < https://www.unwomen.org/en/what-we-do/ending-violence-against-women/global-norms-and-standards > Hämtad 27 april 2020.

UN Women. NGO Participation at CEDAW sessions

<https://www.un.org/womenwatch/daw/ngo/cedawngo.html > Hämtad 27 april 2020.

UN Women Sverige. Kvinnokonventionen <https://www.unwomen.se/kvinnokonventionen/> Hämtad 27 april 2020.

(21)

20

Rättsfallsförteckning

Bevacqua och S. mot. Bulgarien (71127/01) Branko Tomasic m.fl. mot. Kroatien (46598/06) Kontrova mot. Slovakien (7510/04)

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :