• No results found

Att vara nyutexaminerad sjuksköterska och det fortsatta lärandet : en litteraturstudie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att vara nyutexaminerad sjuksköterska och det fortsatta lärandet : en litteraturstudie"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

det fortsatta lärandet

- en litteraturstudie

Experiences of being a new graduate nurse

and the continued learning

-a literature study

Sabina Johansson

Maria Westborg

Sjuksköterska 2020

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

(2)

Institutionen för hälsovetenskap

Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

Att vara nyutexaminerad sjuksköterska och det fortsatta

lärandet

- en litteraturstudie

Experiences of being a new graduate nurse and the continued

learning

- a literature study

Sabina Johansson

Maria Westborg

Kurs: O0009H, Examensarbete Termin 6

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Åsa Engström

(3)

Abstrakt

Bakgrund: Sjuksköterskor arbetar utifrån många kompetensområden, och som nyutexaminerad sjuksköterska finns det svårigheter till anpassning av den nya yrkesrollen. Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplever stress i arbetsmiljön som kan spegla sig i omvårdnaden av patienterna. Att skapa en god inlärningsmiljö och att ge nyutexaminerade sjuksköterskor möjligheter att kunna ställa frågor, bidrar till trygga och självständiga sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva upplevelser av att arbeta som nyutexaminerad sjuksköterska och behov av stöd för fortsatt lärande. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor beskrev en verklighetschock om hur det var att vara anställd i vården och de rådande villkoren för fortsatt lärande. De beskrev en känsla av otillräcklighet och ifrågasatte om detta var rätt yrkesval. Det handlade om hur tillmötesgående kollegor var, hur villiga de var att skola in nyanställda och att finnas till förfogande. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att transitionen från att vara student till att bli legitimerad sjuksköterska hade kunnat bli ännu bättre om de hade fått exponeras mer för främmande miljöer i vården. Slutsats: De nyutexaminerade sjuksköterskorna hade en önskan om att avsätta tid för att hitta ytterligare kunskap då utbildningen inte gett dem tillräckligt med kunskap.

Nyckelord: Nyutexaminerad sjuksköterska, omvårdnad, upplevelser, det fortsatta lärandet, kvalitativ innehållsanalys.

(4)

Att arbeta som nyutexaminerad sjuksköterska kan vara utmanande på olika sätt. Ett fortsatt lärande i en kunskaps- och utvecklingsintensiv verksamhet som hälso- och sjukvård är, går inte att negligera. Detta gäller för sjuksköterskor generellt, men i synnerhet för den

nyutexaminerade sjuksköterskan.

Sjuksköterskan arbetar utifrån flera kompetensområden, där omvårdnaden är den specifika kompetensen. Omvårdnad planeras och genomförs i samråd med patienten och anhöriga. Omvårdnaden sker i partnerskap enligt personcentrerad vård och planering samt utförande utvärderas kontinuerligt. Sjuksköterskan ansvarar för att se helheten av patientens tillstånd och vilka åtgärder som behöver sättas in, och att ge en säker vård som minimerar riskerna för att patienter ska drabbas av vårdskador (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskan ska därmed ha kompetensen och förmågan att kunna bibehålla en god och säker vård

(Harrison, Birks, Franklin & Mills, 2019).

Sjuksköterskans roll är att tillgodose grundläggande omvårdnad där patienterna ska kunna andas normalt, kunna bibehålla en god näringsstatus och kunna sköta sin elimination på ett adekvat sätt. Sjuksköterskan ska kunna se vilka omvårdnadsbehov patienten har, och hur denne kan tillgodose sina egna behov självständigt. Vare sig det handlar om sin allmänna dagliga livsföring såsom på- och avklädning, skötsel av sin egen hygien ska sjuksköterskan kunna se behov, göra bedömningar och sätta in olika åtgärder. Det kan ske från sin egen sjuksköterskeprofession eller genom att påkalla annan expertis från en annan profession (Henderson, 1964).

Sjuksköterskan ansvarar också för det medicintekniska arbetet kring patienten som innebär blodtrycks- och pulskontroller, provtagningar, såromläggningar, förebyggande av sår, sätta infarter och ha kontakt med anhöriga, för att nämna några (Carnevali & Smith Sheldon, 1952). En sjuksköterska kan delegera ut många av de arbetsuppgifter som finns beskrivna, och då är det är viktigt att hela tiden hålla sig uppdaterad om vad som sker kring patienterna. Genom att efterfråga resultat på utförda omvårdnadshandlingar kan sjuksköterskan hålla sig uppdaterad om patientens välmående och på så sätt kan utvärderingen av patientens styrkor och behov identifieras och åtgärdas vid behov (Carnevali & Smith Seldon, 1952).

Päätalo och Kyngäs (2016) menar att många sjuksköterskor har en önskan att få hjälpa, medan andra ser yrket som en livsuppgift där uppskattning ges från dem som är i behov av hjälp. Att ha en trygg utbildning där arbetsmarknaden är stor, och där möjligheter ges till utveckling, var några av de andra skälen till att bli sjuksköterska. En nyutexaminerad sjuksköterska ställs inför en främmande yrkesroll, och med den rollen kommer nya utmaningar, stressfaktorer och

(5)

missnöje (Teoh, Pua & Chan, 2013). Det finns ingen manual som beskriver hur agerandet och utförandet av olika åtgärder ska ske utifrån olika situationer. Med tiden blir erfarenheten större och det blir lättare att relatera till olika symtom och vilka åtgärder som behövs (Benner, 1982).

Även som nyutexaminerad sjuksköterska och innehavare av en legitimation finns det

fortfarande ett stort behov av att inhämta kunskap, och där spelar mer erfarna sjuksköterskor en stor roll. Genom att visa ett stort engagemang och skapa en positiv inlärningsmiljö främjar det en tillfredsställelse hos nyutexaminerade sjuksköterskor som i slutändan skapar en trygg kollega och får ett minskat missnöje (Teoh et al., 2013). Sjuksköterskestudenter utvecklar färdigheter i ett kritiskt tänkande i utbildningen som sedan ska tas med ut i arbetslivet. Sjuksköterskor som redan har en legitimation har beskrivit att nyutexaminerade sjuksköterskor är oförberedda inför övergången. Omständigheterna som begränsar de

nyutexaminerade att kunna utnyttja den evidensbaserade kunskapen är arbetsrelaterad stress, att det fortfarande saknas erfarenhet kring att förse sig själv med evidensbaserad vård och att vara ny i yrket som sjuksköterska (Forsman, Rudman, Gustavsson, Ehrenberg & Wallin, 2010).

Enligt Brenner (1982) kan en mer erfaren sjuksköterska ha en betydande roll som mentor för en nyutexaminerad, där mentorskapet innefattar utprövande av riktlinjer och låter den

nyutexaminerade sjuksköterskan få reflektera över sina handlingar. Draper (2018) beskriver att tiden spelar en viktig faktor, där självförtroendet växer med tiden och nyutexaminerade sjuksköterskor blir mer bekväma i sin nyfunna roll. Rutinerna på en vårdavdelning går till slut gå per automatik och nyutexaminerade sjuksköterskor lär känna personalen och vem som kan tillfrågas för rådgivning (Draper, 2018). För att underlätta övergången till sjuksköterska har stöd och en känsla av att vara värderad varit nyckeln till en lättare övergång (Rush, Adamack, Gordon & Janke, 2015).

Att få känna sig inkluderad och uppskattad som en kollega och en del av vårdteamet ger ökad trygghet i övergången från student till sjuksköterska (Harrison et al., 2019). Enligt Berg et al. (2020) är det viktigt att arbetsplatser uppmuntrar till aktivt lärande som kan leda till

professionell växt. En arbetsgivare ansvarar för arbetsmiljön och att vården har en hög kvalitet, vilket gör att anställda bör ges möjligheter till deltagande i personlig och professionell utveckling. Att ges möjligheter till att besöka andra arbetsplatser och att få arbeta tillsammans främjar inlärningsprocessen (Berg et al., 2020). Enligt Daws et al. (2019) observerade nyutexaminerade sjuksköterskor hur andra, mer erfarna sjuksköterskor utförde

(6)

och planerade sitt arbete. På några arbetsplatser skedde lärandet genom olika frågeställningar om hur en uppgift utfördes och mer erfarna sjuksköterskor fanns tillgängliga för frågor (Daws et al., 2019). Att kunna tillhandahålla bästa evidensbaserade kunskap för enskilda patienter är avgörande för att kunna leverera en säker vård (Wallin, Gustavsson, Ehrenberg & Rudman, 2012). När sjuksköterskan vill göra sitt yttersta och skapa en värdefull vård till sina patienter visar det på ett engagemang för sitt yrke (McCormack & McCance, 2006).

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av kliniskt omvårdnadsarbete och deras behov av fortsatt lärande.

Metod

Detta är en litteraturstudie med inifrånperspektiv som riktar sig mot människors upplevelser av ett fenomen. Analysmetoden är en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats, där texten analyseras och synliggörs för att besvara studien syfte utan att göra tolkningar, som sedan placeras in i kategorier som symboliseras vad textenheterna innebär (Graneheim & Lundman, 2004; Elo & Kyngäs, 2008).

Litteratursökning och kvalitetsgranskning av artiklar

En första pilotsökning utfördes för att försäkras om att det fanns tillräckligt med vetenskapliga artiklar för att gå vidare med litteraturstudien (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016, s. 61). När det konstaterats att tillräckligt med artiklar fanns tillgängliga för att besvara syftet gjordes en systematisk litteratursökning i Cinahl och Pubmed. Databasen Cinahl

användes då den inriktar sig på vetenskapliga artiklar inom ämnet omvårdnad (Willman et al., 2016, s. 81), och databasen Pubmed inom området medicin och omvårdnad (Willman et al., 2016, s. 80).

Sökorden novice nurse, new graduate nurse, learning, learning methods, nursing care, qualitative studies eller qualitative research hämtades från Cinahls egen tesaurus, som är ämnesord vilket ger bättre träffar vid sökning efter artiklar (Willman et al., 2016, s. 70). Workplace learning, workplace, support, social support, emotional support var relevanta att användas i litteratursökningen, då dessa ord svarar gentemot syftet där vi ville fokusera på arbetsplatsen och det fortsatta behovet av inlärning. Det utfördes en vanlig fritextsökning då Cinahls tesaurus inte hittades. När artikelsökningen i Pubmed utfördes blev det alldeles för många träffar och det gick inte att gå igenom alla artiklar trots att vi gjorde många

(7)

begränsningar. Därav tog vi med de mest relevanta sökorden som kunde svara gentemot syftet vilket resulterade att sökningen blev mer annorlunda i Pubmed än i Cinahl.

För att begränsa sökningen ytterligare användes booleska sökoperatorer AND och OR för att kombinera sökorden och på sätt fånga upp relevant information. Sökblocket OR användes för skapa ett band mellan två sökord så alla referenser innehöll något av sökorden som fanns, AND kombinerar sökorden med varandra (Willman et al., 2016, s. 72). Inklusionskriterierna var att sjuksköterskan skulle vara nyutexaminerad och begränsningarna var att artiklarna skulle vara mellan 2010-2020.

Urvalet av artiklarna hade skett utifrån att läsa titel och metod för att veta om det handlade om sjuksköterskor med specialistutbildning eller om det riktade sig mot grundutbildade

sjuksköterskor. När det konstaterats att det handlade om grundutbildade sjuksköterskor lästes artiklarna mer ingående för att garantera att dem svarade mot syftet och hade en kvalitativ metod. Eftersom det fanns artiklar som hade låg kvalitet efter kvalitetsgranskning gjordes en manuell sökning på tre artiklar som ingår i analysen. Då lästes referenslistan på alla artiklar som vi hade handplockat till att ingå i studien, och fanns inget som riktade sig mot vårt syfte tog vi referenser ur de artiklar vi hittat och så fortgick det tills vi hittade tre artiklarna som svarade gentemot syftet. Artiklar som inte var på engelska eller som handlade om

specialistutbildade sjuksköterskor exkluderades i urvalet. I urvalet fanns artiklar som hade en mixad metod av kvalitativa och kvantitativa metoder, och där lades fokus på den kvalitativa forskningen och den kvantitativa delen exkluderades.

(8)

Tabell 1 Översikt av litteratursökning

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av kliniskt omvårdnadsarbete och deras behov av fortsatt lärande.

Cinahl 2020-09-10 Begränsningar: 2010-2020

Söknr *) Sökord Antal artiklar Valda artiklar

1 CH Novice Nurse 1 418

2 CH New Graduate Nurses 6 214

3 S1 OR S2 7 431 4 CH Learning 110 197 5 CH Learning methods 14 260 6 FT workplace learning 244 7 FT workplace 40 062 8 FT support 412 191 9 FT Social support 45 428 10 FT Emotional support 4 874 11 S4 OR S5 OR S6 OR S7 OR S8 OR S9 OR S10 543 122 12 CH Nursing Care 290 891

13 CH Qualitative Studies OR Qualitative Research 152 559

14 S3 AND S11 AND S12 AND S13 91 8

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av kliniskt omvårdnadsarbete och deras behov av fortsatt lärande.

Pubmed 2020-09-11 Begränsningar: 2010-2020

Söknummer *) Sökord Antal träffat Valda artiklar

1 FT New graduate nurses 483

2 FT Workplace 54 975

3 FT Support 10 130 829

4 S1 AND S2 AND S3 39 3

(9)

Artiklarna har kvalitetsgranskats efter SBU:s granskningsmall för kvalitativ

forskningsmetodik för att kvalitetssäkra tillförlitligheten på artiklarna (SBU, 2017). I

granskningsmallen finns frågor gällande syfte, urval, datainsamling, analys och resultat som ska besvaras. Varje delfråga tilldelas 1 poäng per positivt svar och 0 poäng för ett

ofullständigt eller negativt svar. Poängen räknas sedan ihop och summan omvandlas till procentsats inom grad I, 80-100%, grad II, 70-79% och grad III, 60-69% (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006). Alla artiklar som var av hög eller medel kvalitet inkluderades i analysen (tabell 2).

Tabell 2 Översikt över artiklar ingående i analysen (n=14)

Författare/År Land Typ av studie Deltagare Metod

Datainsamling/ Analys

Huvudfynd Kvalitet

Dames (2019) Kanada Kvalitativ 8 Kvalitativ forskningsintervju med induktiv ansats

Nyutexaminerade sjuksköterskor förklarar vikten av att ha livserfarenhet inför yrket som

sjuksköterska

Medel kvalitet

Herron (2017) USA Kvalitativ 14 Beskrivande fenomenologisk metod och analys

Nyutexaminerade sjuksköterskor som beskriver att inlärning i kombination med samarbete kan ge en mer självsäkerhet i arbetet som sjuksköterska Medel kvalitet

Hunter & Cook

(2018) Nya Zeeland Kvalitativ 5 Semistrukturerade intervjuer med induktiv analys Nyutexaminerade sjuksköterskor som beskriver upplever av sin fortsatta kunskapsutveckling och möjligheter till feedback Medel kvalitet Kaihlanen, Salminen, Flinkman & Haavisto (2018)

Finland Kvalitativ 20 Semistrukturerade intervjuer med Framework Method som analysmetod Nyutexaminerade sjuksköterskor som ifrågasätter deras yrkesval på grund av för stora utmaningar och tuffa situationer

Medel kvalitet

Lilja Andersson & Edberg. (2010)

Sverige Kvalitativ 8 Narrativa intervjuer med kombinerad latent och manifest analys

Att gå från nybörjare i sin yrkesroll till att bli mer erfaren och ta ansvar

Medel kvalitet

(10)

Lyman, Gunn &

Mendon (2020) USA Kvalitativ 13 Semistrukturerade intervjuer med tematisk analys.

Nyutexaminerade sjuksköterskor beskrev rädslan av att anpassa sig till en ny roll med en ny arbetsmiljö och nya medarbetare Hög kvalitet Naseri- Salahshour & Sajadi (2019).

Iran Kvalitativ 12 Halvstrukturerade djupintervjuer med kvalitativ innehållsanalys Nyutexaminerade sjuksköterskor som beskriver rädslan av att patienterna får en otillräcklig vård och att engagemanget brister Hög kvalitet Oneal, Graves, Diede, Postma, Barbosa- Leiker & Butterfield (2019).

USA Kvalitativ 34 Semistrukturerade intervjufrågor med deduktiv ansats Att som nyutexaminerad sjuksköterska få en bra transition från student till legitimerad sjuksköterska Medel kvalitet

Ortiz (2016) USA Kvalitativ 12 Deskriptiv kvalitativ design med manuell innehållsanalys

Hur det är att vara nyutexaminerad sjuksköterska och att det är tillåtet att vara ny på arbetet

Medel kvalitet

Ostini & Bonner (2014) Australie n Kvalitativ 9 Semistrukturerade intervjuer med kombinerad latent och manifest analys Nyutexaminerade sjuksköterskor som beskriver vikten av att lära sig och ta del av andra sjuksköterskors erfarenheter Medel kvalitet Parker, McMillan, Giles & Lantry (2012) Australie

n Mixad 282 Tvärsnittsdesign med blandad metod som omfattar kvalitativa och kvalitativa metoder Upplevelser hos nyutbildade sjuksköterskor och hur det är att komma in i en ny

arbetsgrupp. Hur påverkas de av övergången och kan de utnyttja sin kunskap? Medel kvalitet Sneltvedt & Sorlie (2011)

Norge Kvalitativ 9 Fenomenologisk hermeneutisk metod med narrativa intervjuer Vilka utmaningar som en nyutexaminerad sjuksköterska ställs inför Medel kvalitet

(11)

Vichittragoontha von, Klunklin, Wichaikhum,Vi seskul & Turale (2020).

Thailand Kvalitativ 64 Kvalitativt beskrivande tillvägagångssätt med halvstrukturerade djupintervjuer Nyutexaminerade sjuksköterskors behov av kliniska färdigheter för att främja en god vård Medel Kvalitet Walton, Lindsay, Hales & Rock (2017) Nya

Zeeland Kvalitativ 27 Generisk kvalitativ metod med induktiv tematisk analys Nyutexaminerade sjuksköterskors reflektioner om upplevelserna av att vara ny på arbetet Medel Kvalitet Analys

I studien användes kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats i enlighet med

Graneheim och Lundgren (2004) där en beskrivning av deltagarnas upplevelser finns med och där forskarna håller sig textnära genom att synliggöra det som står i artiklarna. Analysen påbörjades genom att läsa alla vetenskapliga artiklar som hittats för att få en klarhet i vad texterna handlar om. Sedan plockades meningsenheter ut som består av meningar från artiklarna som svarar mot syftet. Varje meningsenhet fick en egen siffra som förenklade kategoriseringen och gjorde det lättare att hitta originalartiklarna. Meningsenheterna kondenserades, det vill säga onödiga ord togs bort så att med mest väsentliga bevarades. Dessa koder är textnära och skapar en förståelse för sammanhanget. Sedan påbörjades kategoriseringen, där varje kondensering placerades in i subkategorier som skapar ett

gemensamt innehåll och till slut blir olika kategori (Graneheim & Lundman, 2004). Analysen resulterade i 5 olika kategorier (tabell 3).

Resultat

Tabell 3. Översikt över kategorier (n=5) Kategorier

Att känna rädsla och osäkerhet i en ny miljö

Att få feedback och stöd för att uppnå bra självförtroende Att som nyutexaminerad sakna viktiga kunskaper

Att ha tillit om att finna yrkesrollen Att få stöd från kollegor

(12)

Att känna rädsla och osäkerhet i en ny miljö

I flera studier (Naseri- Salahshour & Sajadi, 2019; Parker, Giles, Lantry & McMillan, 2012; Lilja Andersson & Edberg, 2010) beskrev nyutexaminerade sjuksköterskor rädslor och otillräcklighet för att deras kunskap ibland inte togs på allvar enbart för att dem var oerfarna och precis tagit examen. Nyutexaminerade sjuksköterskor beskrev hur mobbning kunde förekomma av kollegor, där de blev nedtryckta och illa behandlade enbart för att det fanns en vilja av att vara noggrann. Det upplevdes som att de blev tilldelade komplicerade uppgifter som ingen annan ville ha. I studier (Naseri- Salahshour & Sajadi, 2019; Lymann, Gunn & Mendon, 2020) beskrev nyutexaminerade sjuksköterskor att de behövde göra samma uppgifter flera gånger under tidspress när ingen annan arbetade, och hur vissa kollegor kritiserade deras arbete och fick nyutexaminerade sjuksköterskor att känna stor osäkerhet.

“Head nurse was very cruel to us. Work distribution was not fair. I always did venipuncture, bandage changing etc. I could not even rest for 10 minutes, while other nurses Only sat and chatted” (Naseri- Salahshour & Sajadi, 2019, s. 80).

Nyutexaminerade sjuksköterskor uttryckte känslor om att vara otillräckliga då de inte hade tillräckligt mycket erfarenhet eller kunskap, och att de fick en känsla av att ställa dumma frågor (Oneal et al., 2019; Hunter & Cook, 2018). Många beskrev också att de hade upplevt rädslor för att göra misstag och att de inte visste vad de skulle göra i de olika situationerna, framförallt i olika akuta situationer, eller vad som skulle göras efteråt. Därför blev de också osäkra i valet av sitt yrke och om de verkligen skulle kunna klara av att vara sjuksköterska (Oneal et al., 2019; Naseri- Salahshour & Sajadi., 2019; Kaihlanen et al., 2018; Herron, 2017; Lilja Andersson & Edberg, 2010). Vissa uttryckte att när de fortfarande var studenter fick de inte tillräckligt med stöd av sina handledare, eller att de hade olika handledare under praktiken som inte kände till kunskapsnivån hos studenten. Vissa kunde bli behandlade som färdiga sjuksköterskor när de fortfarande var studenter vilket gjorde att vägledningen och stödet saknades (Kaihlanen et al., 2018; Herron, 2017: Parker et al., 2012; Hunter & Cook, 2018).

“It was disappointing to continually meet with nurses who were not supportive towards new graduates and their learning needs. Often the whole ward experience could be changed by the continued poor treatment by a very small number of “senior RNs”. They undermine confidence you have developed in your own practice and make you feel like an ineffective member of the team” (Parker et al., 2012. s. 153).

(13)

De kände sig chockade av hur arbetet som sjuksköterska var, och nyutexaminerade beskrev att dem fick ångest över vad andra tyckte och tänkte (Lilja Andersson & Edberg, 2010; Kaihlanen, Salminen, Flinkman & Haavisto, 2018). Det resulterade i att stress och osäkerhet uppenbarade sig och gjorde att helheten av vad omvårdnad var glömdes bort och istället ersattes med att endast fullfölja sina arbetsuppgifter (Walton, Lindsay, Hales & Rook, 2017). Nyutexaminerade sjuksköterskor beskrev en stor negativitet när kollegor inte stöttade

varandra, och de övervägde flera gånger om detta var rätt yrkeskarriär och att det kanske var dags att byta riktning (Kaihlanen et al., 2018; Lyman et al., 2020). Ofta utfördes en

arbetsuppgift för första gången (Ostini & Bonner, 2014), men det förväntades, av både arbetsgivare och kollegor att ansvaret över patienterna skulle övertas med en gång och att vården skulle utövas som en erfaren sjuksköterska gjorde (Hunter & Cook, 2018; Lilja Andersson & Edberg, 2010; Sneltvedt & Sorlie 2011; Parker et al., 2012).

“You’ve got people’s lives in your hands... even us as new grads `going` in as the lowest level, the responsibility factor is still huge… right from the `get go` right from day one… no matter how hard you work through your training and how much hey prepare you there’s always going to be that reality hit when you go in and go “Oh my gosh… this is on my badge”... responsibility is mine” (Hunter & Cook, 2018, s. 3161).

Enligt Lilja Andersson & Edberg (2010) krävdes mycket energi från nyutexaminerade sjuksköterskor den första tiden. Många nyutexaminerade sjuksköterskor kände sådan osäkerhet att tankar om arbetet togs med hem, och det var svårt att släppa det och koppla av (Lilja Andersson & Edberg., 2010; Lyman et al., 2020). Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att den lediga tiden utanför arbetet påverkades negativt och det skapades en rädsla för yrket, och den lediga tiden utanför arbetet påverkades hela tiden av att hitta olika strategier till avkoppling för att inte tänka på arbetet vid ledigheten (Dames, 2019; Lilja Andersson & Edberg, 2010). Det medgavs att yrket var svårt, och att en känsla av otillräcklighet pågick över en längre tid. Men med tiden blev det lättare blev det att hantera och prioritera det viktiga under arbetspasset, vilket gjorde det enklare att kunna lämna arbetet i tid och slappna av hemma (Lilja Andersson & Edberg, 2010; Dames, 2019).

“I am more experienced and am so happy that I have gone through this.. I am so happy about being a nurse. I am just enjoying the situation” (Lilja Andersson & Edberg, 2010, s. 189).

(14)

Att få feedback och stöd för att uppnå bra självförtroende

Som nyutexaminerad sjuksköterska fanns det många förväntningar och förhoppningar om att få utföra de moment som utbildningen lärt ut, vilket kunde ge en bra bild av det egna

kunskapsläget (Ostini & Bonner, 2014). Enligt Kaihlanen et al. (2018) var många

nyutexaminerade sjuksköterskor överens om att det var bättre att börja sin yrkeskarriär från student till sjuksköterska direkt efter examen istället för att ta en paus. Som nyutexaminerad sjuksköterska kunde det vara svårt att gå in i ett yrkesområde för att skapa erfarenheter. Oftast var det ett helt nytt, främmande arbetsmoment som behövde utföras (Ortiz, 2016).

“the first three months are a nightmare… I was basically a headless chook, I didn’t quite know what I was doing, but then you know it all kind of clicked it all just gelled… So in those first three months it was really the time where everything that I learnt from those three years previously all kind of gelled and merged and actually worked” (Ostini & Bonner, 2014, s. 247).

I en studie (Dames, 2019) beskrev nyutexaminerade en önskan om att de som studenter hade givits fler tillfällen att exponeras för främmande miljöer inom hälso- och sjukvården för att få mer erfarenhet inom det kommande yrket. Nyutexaminerade sjuksköterskor beskrev att det var viktigt få en handledare som kunde hjälpa till att stärka självförtroendet istället för att sänka det (Ortiz, 2016). På så sätt kunde transformationen från student till nyutexaminerad göra det lättare att synliggöra de kunskapsområden som var oklara, och möjligheterna till ett mer självständigt arbete bidrog till ökat självförtroende (Dames, 2019; Ortiz, 2016). Ju fler gånger de fick göra ett arbetsmoment, desto säkrare blev de på att utföra momentet

självständigt, vilket ökade självförtroendet. Vidare beskrev nyutexaminerade sjuksköterskor att det var viktigt för dem att bli sedd som en kompetent sjuksköterska för att öka

självförtroendet (Ortiz, 2016). Det var viktigt att kunna be om råd vid osäkerhet och få feedback på det som gjordes (Walton et al., 2017). Enligt Ortiz (2016) beskrev

nyutexaminerade sjuksköterskor att självförtroendet spelade en viktig faktor i deras yrkeskarriär. I flera studier (Sneltvedt & Sorlie 2011; Hunter & Cook, 2018; Ortiz, 2016) ansåg nyutexaminerade sjuksköterskor att erfarenheter redan från början gav en bra grund att stå på och sen få bygga dessa erfarenheter och få söka efter mer kunskap gavs förutsättningar för att bli trodd på av andra kollegor.

(15)

“I just think it takes a while, months, maybe years, and I’m the perfect sample of that. I need to take my own advice (chuckles) and say `it’s not going to happen overnight´. It just takes a long time and eventually it will get there” (Ortiz, 2016, s. 23).

Att vara en del av ett team och låta sig undervisas var något som nyutexaminerade sjuksköterskor strävade efter i sin början av karriär (Hunter & Cook, 2018). Men att göra misstag var något som var förödande för självförtroendet och nyutexaminerade sjuksköterskor beskrev att det hände att de fick en utskällning för ett misstag, vilket gjorde att de kände negativitet om sig själva (Dames, 2019; Ortiz, 2016). Det gjorde att sjuksköterskor undvek att göra misstag som fick självförtroendet att sänkas och istället utfördes något som stärkte självförtroendet (Ortiz, 2016). Det var viktigt att inte ta det personligt när kollegor snäste åt dem (Hunter & Cook, 2018).

“I asked a nurse whether I should give a certain medication because it had only just been charted… in front of the whole room she kind of snapped at me, “what do you think?”... And I was like… “well, I’m asking because I’m not sure”... and it was kind of like…”well think about it logically!” (Hunter & Cook, 2018, s. 3163).

Att få positiv feedback i de arbetsmoment som utfördes, från både kollegor och patienter, var för nyutexaminerade stärkande för självförtroendet (Ortiz, 2016). Att få positiv feedback och uppmuntran gav hopp och trygghet inför framtiden (Kaihlanen et al., 2018). I flera studier (Walton et al., 2017; Lilja Andersson & Edberg, 2010; Ortiz, 2016) beskrev nyutexaminerade sjuksköterskor att det var utmanande om de inte fick positiv feedback på det som utfördes, och de gömde sin osäkerhet genom att visa sin kompetens. Det fick många att känna ensamhet på grund av sin osäkerhet som skapade stress och vilja att ge upp. I flera studier (Kaihlanen et al., 2018; Ortiz, 2016; Walton et al., 2017) önskade de nyutexaminerade sjuksköterskorna att det fanns någon att vända sig till för råd innan självständiga beslut togs, och att få ges tillfälle att få reflektera över sin arbetsvecka. Det fanns en önskan om att få avsätta tid att få söka efter mer kunskap för att på så sätt få växa sig in i rollen att tänka kritiskt och agera utifrån det (Herron, 2017; Sneltvedt & Sorlie 2011; Hunter & Cook, 2018).

I flera studier (Ortiz, 2016; Vichittragoonthavon, Klunklin, Wichaikhum, Viseskul & Turale, 2020) ansåg sjuksköterskor att erfarenheter var nyckeln till att kunna besitta kunskap i utvärderingen av patienter i deras hälsa och ohälsa. Enligt Vichittragoonthavon et al. (2020) kommer rollen som nyutexaminerad sjuksköterska växa och det blir lättare att hantera stress

(16)

och möta svåra situationer på ett lämpligt sätt. För alla har varit nybörjare och känt en osäkerhet en gång i tiden (Ortiz, 2016).

Att som nyutexaminerad sakna viktiga kunskaper

Kommunikationen till patienter och deras anhöriga ansågs vara en viktig del inom sjuksköterskeprofessionen (Vichittragoonthavon et al., 2020; Ortiz, 2016). Flera av de nyutexaminerade sjuksköterskorna beskrev att kommunikationen, både med patienter och anhöriga till patienterna kunde vara svår och att det kunde kännas oroligt om en patient skulle bli försämrad (Ortiz, 2016). Andra sjuksköterskor beskrev också att utbildning inom

kommunikation under studietiden med en anhörig till palliativa patienter eller en avliden patient, var bristfälliga (Naseri- Salahshour & Sajadi., 2019). I flera studier (Ortiz, 2016; Sneltvedt & Sorlie 2011; Vichittragoonthavon et al., 2020) ansåg nyutexaminerade

sjuksköterskor att deras utbildning inte gett tillräckligt med kunskap inom vissa områden, och genom att få möjlighet att gå olika utbildningar som yrkesverksam, ansågs som en stor

möjlighet för att kunna arbeta säkert och kontrollerat. I en studie (Vichittragoonthavon et al., 2020) var det ett stort intresse av att få mer erfarenhet av att vårda äldre med många

medicinska diagnoser och inhämta kunskap om olika hjälpmedel till patienter med

funktionsnedsättning. Det som nyutexaminerade ansågs stå högt upp för att uppgradera sina kunskaper i var basala hygienrutiner och hur medicintekniska produkter hanterades.

“Today, we found out that a new nurse has insufficient training for care of clients receiving oxygen, a lack of familiarity with oxygen delivery devices, a lack of understanding of the effects, role and dangers of oxygen therapy that may be the cause of problems and dangers to the patients'' (Vichittragoonthavon et al., 2020, s. 4).

I studier (Walton et al., 2017; Dames, 2019) beskrev sjuksköterskor en rädsla av att inte agera tillräckligt snabbt på grund av otillräcklig kunskap och att inte veta hur förändringar ska förklaras, och därför var det önskvärt att ges möjlighet att få praktisera i en säker och kontrollerad miljö. Det var också önskvärt med kunskap i olika läkemedelsformer och hur bemötandet skulle ske med patienter som var missnöjda med vården (Ortiz, 2016;

Vichittragoonthavon et al., 2020). Som nyutexaminerad var det viktigt att det fanns ett mod att våga söka efter information och kunna vända sig till kollegorna angående frågor om patienter, deras anhöriga och medicinska behov (Hunter & Cook, 2018; Sneltvedt & Sorlie 2011; Vichittragoonthavon et al., 2020).

(17)

Att ha tillit om att finna yrkesrollen

I studier (Kaihlanen et al., 2018; Lilja Andersson & Edberg, 2010) beskrev nyutexaminerade sjuksköterskor att de trots allt kände tillit att en god introduktion på arbetsplatsen var en förutsättning för att kunna utföra en god omvårdnad och på så sätt minska stress och förvirring. Det var viktigt att få ges möjlighet att växa i sin nya roll som legitimerad

sjuksköterska och hitta sin egen väg och finna yrkesrollen. I flera studier (Lyman et al., 2020; Dames, 2019; Ortiz, 2016) beskrev sjuksköterskor att det var viktigt att hitta sitt eget

självförtroende genom att ta självständiga beslut och bevara känslan av att vara bra trots misstag.

“It was important to have the courage and possibility to get involved and make decisions in demanding and complicated patient situations. These were the sort of situations I might not have dared to face on my own after graduation. It eased my transition, because I realised how difficult some things can be” (Kaihlanen et al., 2018, s. 57).

Att ges möjligheter att samtala om olika händelser kunde belysa viktiga lärdomar och skapa en förståelse på hur tankarna går i en situation (Walton et al., 2017; Hunter & Cook, 2018), och var enligt Dames (2019) ett bra tillfälle där det gavs möjligheter till förståelse för att det inte går att ta perfekta beslut som nyutexaminerad sjuksköterska. Det var viktigt att lita på sin kunskap och inte vara rädd för att göra fel. I flera studier (Ortiz, 2016; Lilja Andersson & Edberg, 2010) beskrev sjuksköterskor att det tar tid att bli självsäker inom sitt yrkesområde och hitta sin egen roll för att kunna fokusera på rätt saker. Men med tiden kunde rollen som sjuksköterska med fullt ansvar bäras med stolthet (Hunter & Cook, 2018; Lilja Andersson & Edberg, 2010; Ostini & Bonner, 2014). Att känna mod att kunna göra egna bedömningar och vara engagerad kring patienten vid svåra beslut på ett lämpligt sätt var något som stärkte deras roll som sjuksköterska (Kaihlanen et al., 2018; Walton et al., 2017; Lilja Andersson &

Edberg, 2010), men många nyutexaminerade sjuksköterskor sökte efter en bekräftelse på att dem tänkte och gjorde rätt (Hunter & Cook, 2018).

“All the positive feedback and encouragement I received when I was uncertain gave me faith that I could manage. This was extremely important, otherwise the uncertainty would have followed me into work life” (Kaihlanen et al., 2018, s. 58).

(18)

I studier (Oneal, Graves, Diede, Postma, Barbosa- Leiker & Butterfield, 2019; Ostini & Bonner, 2014) beskrevs hur många sjuksköterskor bar på en tro att de hade kunskap och inte var rädda att göra fel. Det blev till ett behov av att hela tiden bevisa för sig själva att de var värda denna position de hamnat i. Det var ett yrke att vara stolt över (Lilja Andersson & Edberg., 2010) och misstag skulle hanteras med självtillit och det skulle inte bryta ner en (Dames, 2019).

Att få stöd från kollegor

I en studie (Hunter & Cook, 2018) beskrev nyutexaminerade sjuksköterskor hur de observerade kollegor i hur de arbetade för att sen införliva det i sitt eget skapande av omvårdnads praxis. På så sätt hjälpte det till i utvecklingen, men det fick också

nyutexaminerade sjuksköterskor att få upp ögonen för sådant som kanske inte kändes rätt och gavs då möjligheter att ändra på ett beteende (Hunter & Cook, 2018). I flera studier (Hunter & Cook, 2018; Ortiz, 2016; Herron, 2017) var kollegor som stöttade vid svåra situationer viktiga för nyutexaminerade sjuksköterskors självförtroende. Medan det motsatta ibland kunde leda till sämre självförtroende.

“You always see nurses that you kind of admire and you kind of wish to be like one day and you kind of strive to be like them and then you’ll see a couple of other things and you’ll be like… “I didn’t quit like that”... I’ll make sure that doesn’t go into my practice or… who I end up becoming” (Hunter & Cook, 2018, s. 3162).

Det ansågs som viktigt att en chef visade omtanke och tog initiativ till reflektion om hur det gick i processen som nyanställd (Lyman et al., 2020). I en studie (Hunter & Cook, 2018) upplevde nyutexaminerade sjuksköterskor att det var uppskattat att få direktiv om hur de skulle agera i olika situationer och en vetskap om att det aldrig är besvärande med att ställa frågor eller andras observationer. I studier (Hunter & Cook, 2018, Lilja Andersson & Edberg, 2010) berättade nyutexaminerade sjuksköterskor om känslan av att känna sig respekterade och som en del i teamet, med vetskap om att andra ställde upp i besluten av de val som gjordes och vad som ansågs vara rätt, var en fantastisk känsla.

(19)

Diskussion

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors

upplevelser av kliniskt omvårdnadsarbete och deras behov av fortsatt lärande. Kategorierna diskuteras i samma kronologiska ordning som de presenteras under resultatet.

De fem kategorierna var; Att känna rädsla och osäkerhet i en ny miljö, att få feedback och stöd för att uppnå bra självförtroende, att som nyutexaminerad sakna viktiga kunskaper, att ha tillit om att finna yrkesrollen och att få stöd från kollegor.

Resultatet i denna litteraturöversikt visade att nyutexaminerade sjuksköterskor uttryckte känslan av otillräcklighet då de inte hade den kunskap eller erfarenhet som behövdes. De upplevde också att de var rädda för att göra misstag då kunskapen inte fanns. Enligt Daws, McBrearty och Bell (2019) är en stödjande inlärning för nyutexaminerade sjuksköterskor viktig, där tid avsätts till att ställa frågor, iaktta andra och framförallt få lära sig av sina misstag.

I resultatet framkom det att arbetsgivare och kollegor förväntade sig att nyutexaminerade sjuksköterskor skulle ha stort ansvar för flera patienter samtidigt, vilket kunde upplevas tidspressat av nyutexaminerade sjuksköterskor, då vården av patienterna inte blev på det sättet som var inlärt från skolan. Enligt Jungmi, Dong-Hee och Youngchoo (2019) ska en säker och högkvalitativ vård ges till patienterna och för att uppfylla detta krävs det ett ständigt lärande genom utbildningsprogram. Enligt Newton, Henderson, Jolly & Greaves (2014) är det viktigt att sjuksköterskor kan bygga upp en form av lärande i praktiken som en daglig aktivitet för att hålla sig uppdaterad i den utveckling som sker i hälso- och sjukvården. Dock kan det vara svårt med en bra inlärningsmiljö då det kan hindras av svårigheter att finna tid utöver vården till patienterna. Enligt Berg Jansson, Engström & Parding (2020) är både informellt och formellt lärande av stor vikt, där tyst kunskap sker jämsides med det dagliga arbetet och planerade inlärningsaktiviteter utanför arbetet. Den största delen av lärandet sker på

arbetsplatsen (Daws et al., 2019). Därför kan det som nyutexaminerad sjuksköterska vara bra att under en period ha en handledare som kan följas i de olika situationerna. På så sätt kan de nyutexaminerade sjuksköterskorna ställa frågor och få det lärandet som efterfrågas för att känna sig säkrare i rollen som sjuksköterska.

Det framkom att positiv feedback och uppmuntran gav hopp och en känsla av trygghet, vilket gjorde att de som fick positiv feedback kände sig kompetenta och därför lyckats stärka sitt

(20)

självförtroende. Enligt Murray, Sundin och Cope (2020) kan det finnas en brist på självförtroende hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna som behövde stärkas, men om sjuksköterskorna under de första månaderna som nyanställd kunde få snabb feedback och positivt stöd, skulle detta kunna underlätta att stärka deras självförtroende. I denna studie visade resultatet att positiv feedback var stärkande. I studien av McPhee, Phillips, Ockerby och Hutchinson (2017) framkom att både positiv och negativ feedback var hjälpsam i utvecklingen av det nya yrket. McPhee et al. (2017) ansåg även att den personliga

utvecklingen och möjligheten för att identifiera både styrkor och svagheter blev bättre med feedback, vilket stärkte självförtroendet ytterligare. Genom att skapa förutsättningar där självförtroende stärks hos nyutexaminerade sjuksköterskor ökar kompetensen och samtidigt ges en bättre omvårdnad till patienterna.

I resultatet framkom flertalet identifierade områden av kunskapsbrist, där kommunikation ansågs vara en av dessa av stor dignitet för sjuksköterskans kliniska arbete. Vissa

nyutexaminerade sjuksköterskor kände att det inte föll sig naturligt att prata med anhöriga till sjuka patienter då de inte fått tillräckligt med utbildning om detta under utbildningen.Något som kan förstås utifrån Kim och Shin (2020) som i sin studie redogör att nyutbildade sjuksköterskorna under sin utbildning fick undervisning i kommunikation, men trots det kände en osäkerhet med bland annat felbehandlingar och kommunikation när de började arbeta. Det fanns även en rädsla över att prata med övriga professioner. Enligt Dames (2018) kan nyutexaminerade sjuksköterskor känna en trygghet i att ha en mentor som de kan vända sig till vid tillfälle, då de känner sig osäkra med att ställa en obekväm fråga. Maben, Latter och Clark (2006) stödjer detta då de kommit fram till att mötet med en mentor kan vara fördelaktigt för att kunna diskutera vad som känns bra och mindre bra och vad de

nyutexaminerade förväntar sig och vad som förväntas av dem. Hampton, Smeltzer och Ross (2020) skriver att mentorskap även kan vara bra för att kunna få en professionell vägledning och eventuell debriefing och stöttning till att kunna hantera nya kliniska situationer.

Då kommunikationen är en central del inom en sjuksköterskas yrke, är det viktigt att den enskilde sjuksköterskan känner sig säker på hur kommunikation fungerar. En idé vore att genomföra utbildningar där sjuksköterskor kan öva sig i att kommunicera med patienter, deras anhöriga och andra professioner på arbetet. Det kan ske med rollspel, genom att se

föreläsningar eller ha handledning genom att lyssna på svåra samtal. Att ha en mentor som nyutexaminerad sjuksköterska verkar således vara positivt och samtidigt något som skulle

(21)

kunna förbättras. Exempelvis skulle det kunna finnas erfarna sjuksköterskor på varje arbetsplats som är utbildade i att kunna vara en mentor som hjälper de nyutexaminerade sjuksköterskorna. På så sätt blir det inte lika jobbigt för de nyutbildade att ställa frågor, och med hjälp av sin mentor skulle det bli enklare att reflektera över vad som är bra och mindre bra och hantera feedback. Detta är något som enligt Nilsson-Kajermo, Johansson och Wallin (2018) fungerar då de med erfarenhet kan stödja de nya kunskaper som de nyanställda lärt sig.

I resultatet framkom det att nyutexaminerade sjuksköterskor ville ha en god och bra introduktion för att kunna känna sig trygg på det nya arbetet och således fick en chans att växa in i sin nya roll som sjuksköterska. Liknande resultat återfanns i Pellico, Brewer & Kovner (2009) samt Clark & Holmes (2007) som beskriver att en god introduktion kunde ge nyutbildade sjuksköterskor bättre omdöme och självförtroende. I resultatet framkom även att nyutexaminerade måste förstå att det inte går att ta perfekta beslut direkt och att rädslan inom den nya rollen om att göra fel inte är något dåligt. Genom egna bedömningar och engagemang runt patientens hälsa, kunde rollen som sjuksköterska stärkas.

Kelly och Ahern (2009) menar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna är vårdens framtid och att det behöver finnas ett stöd från början för att de ska kunna hitta rätt i den nya

yrkesrollen. Det framkom att de nyutbildade sjuksköterskor kände ett misslyckande vid olika tillfällen men att det vid dessa tillfällen, hjälpte när det fanns kollegor som stöttade dem. Maben, Letter och Clark (2006) menar att de sjuksköterskor som fick stöd av sina kollegor blev mer självsäkra och fick en bättre självkänsla. Kelly och Ahern (2009) skriver i sin studie att vissa nyutexaminerade inte fick något stöd från de erfarna kollegorna utan istället kom stödet från de andra som också var nyutbildade. Detta var inte till någon hjälp då de visste lika lite om det nya arbetet. Detta tyder på att erfarenheten av ett yrke spelar stor roll då erfarna sjuksköterskor är ett större stöd för nyutexaminerade sjuksköterskor än kollegorna utan erfarenhet. Det i sin tur skapar ett stort ansvar hos de erfarna sjuksköterskorna att ta hand om de nyutexaminerade. Ett problem kan vara att de erfarna sjuksköterskorna inte vet hur stor inverkan deras stöd har för de nyutexaminerade och att de därför inte ger det stöd som en nyutexaminerad behöver för att känna trygghet. Ett sätt att öka medvetenheten kring detta kan vara att arbetsplatsen regelbundet håller i informationsmöten där vikten av stöttning tas upp och utvärderas.

(22)

Metodkritik

Danielsson (2017) beskriver en kvalitativ innehållsanalys som en praktisk analysmetod som utvecklats under åren och som fortfarande utvecklas. Enligt Graneheim & Lundman (2004) & Danielsson (2017) ska forskningsresultatet vara tillförlitlig och forskningsstudien ska

utvärderas i förhållande till de tillvägagångssätt som användes genom hela arbetet för att besvara syftet. För att diskutera tillförlitligheten i kvalitativa studier används begreppen trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet.

Trovärdighet handlar om att rikta fokus i forskningen mot det valda syftet för studien. När syftet är klart och tydligt är det bra att fundera på urvalet, vilka deltagare man ska ha och hur datainsamlingen ska göras. Man bör även veta hur stor mängd data man behöver för att kunna svara mot syftet (Graneheim & Lundman (2004). Vidare berättar Graneheim och Lundman (2004) att man bör välja de meningsenheterna som kan svara mot syftet för att kunna lyfta trovärdigheten i en studie.

Tillsammans har vi läst igenom meningsenheterna som plockats ur de valda artiklarna flera gånger för att undvika en egen tolkning på vad som står i texterna. Meningsenheterna

översattes från engelska till svenska, kondenserades och till slut delades in i kategorier. För att stärka tillförlitligheten i studien har vi använt oss av citat från original artiklarna (Holloway & Wheeler, 2010, s. 325). För att säkerställa analysprocessen ytterligare har vi haft en

handledare som har guidat oss igenom detta. Vi har också deltagit i seminarier där andra kurskamrater och handledare fått granska och kommentera för att ytterligare kunna förbättra arbetet. Enligt Holloway och Wheeler (2010, s. 302-303) ska tillvägagångssättet för studien vara tydligt beskrivet för att andra forskare ska kunna följa sökprocessen och på sätt uppnå jämlikt resultat. Genom en tydlig beskrivning av litteratursökningen samt synliggöra sökningen med tabeller ökas pålitligheten.

Överförbarhet beskriver Graneheim och Lundman (2004) att det ska hänvisa till huruvida resultatet av en studie kan föras över till andra grupper eller studier. Resultatet i vår studie kan är överförbart till andra studier om nyutexaminerade sjuksköterskor, eller där man är ny på arbetet, men även andra vårdrelaterade yrken där det kan vara svårt med det fortsatta lärandet på nya arbetsplatsen.

(23)

Stöd från kollegor var av stor vikt för nyutexaminerade sjuksköterskor i det fortsatta lärandet. Det kan vara svårt att finna ett självförtroende i den nya yrkesrollen och det framkom även att det fanns brister i lärandet redan under utbildningen som leder till en osäkerhet för det

kommande yrket. Osäkerheten hos nyutbildade sjuksköterskorna kom bland annat av att de kände att de inte togs på allvar på grund av deras brist på erfarenhet. Stöd i form av

mentorskap och positiv feedback var av stor betydelse för nyutexaminerade sjuksköterskor. Det kan hjälpa de nyutexaminerade sjuksköterskorna med hur de kan förbereda sig för utmaningen att börja arbeta och att de blir hjälpta med att kunna ställa krav på arbetsplatsen som till exempel med att de vill ha extra tid eller en mentor. Detta är något som en

arbetsgivare behöver kunskap om för att kunna ge de nyutexaminerade sjuksköterskorna goda förutsättningar för fortsatt lärande på arbetsplatsen. Vidare forskning kan göras på hur

(24)

Referenser

*= Artiklar som ingår i analysen

Berg Jansson, A., Engström, Å., & Parding, K. (2020). What about learning? A study of temporary agency staffing and learning conditions in swedish health care. Journal for workplace learning, 32(1), 63-75. doi: https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1108/JWL-06-2018-0083

Benner, P. (1982). From novice to expert. The American Journal of Nursing, 82(3), 402-407. doi: 10.2307/3462928

Carnevali, D., & Smith Sheldon, N. (1952). How early ambulation affects nursing service. The American Journal of nursing, 52(8), 954-956. doi: 10.2307/3459513

Clark, T., & Holmes, S. (2007). Fit for practice? an exploration of the development of newly qualified nurses using focus groups. International Journal of Nursing Studies, 44(7), 1210-1220. doi:10.1016/j.ijnurstu.2006.05.010

Dames, S. (2018). THRIVEable work environments: A study of interplaying factors that enable novice nurses to thrive. Journal of Nursing Management, 27(3), 567-574.

doi:10.1111/jonm.12712

* Dames, S. (2019). The interplay of developmental factors that impact congruence and the ability to thrive among new graduate nurses: A qualitative study of the interplay as students transition to professional practice. Nurse Education in Practice, 36, 46-53. doi:

10.1016/j.nepr.2019.02.013

Danielsson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (2:a uppl. S. 285-300) Lund:

Studentlitteratur.

(25)

Daws, K., McBrearty, K., & Bell, D. (2019). “If somebody just showed me once how to do it”: How are workplace cultures and practice development conceptualised and operationalised for early career nurses? Nurse Education Today, 85. doi: 10.1016/j.nedt.2019.104267

Draper, J. (2018). ‘Doing it for real now’ – The transition from healthcare assistant to newly qualified nurse: A qualitative study. Nurse Education Today, 66, 90-95.

doi:10.1016/j.nedt.2018.04.008

Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of advanced nursing, 16(1), 107-155. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x

Forsman, H., Rudman, A., Gustavsson, P., Ehrenberg, A., & Wallin, L. (2010). Use of research by nurses during their first two years after graduating. Journal of advanced nursing, 66(4), 878-890. doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.05223.x

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hampton, K. B., Smeltzer, S. C., & Ross, J. G. (2020). Evaluating the transition from nursing student to practicing nurse: An integrative review. Journal of Professional Nursing,

doi:10.1016/j.profnurs.2020.08.002

Harrison, H., Birks, M., Franklin, R. C., & Mills, J. (2019). Fostering graduate nurse practice readiness in context. Collegian, 27(1), 115-124. doi: 10.1016/j.colegn.2019.07.006

* Herron, E.K. (2017). New graduate nurses preparation for recognition and prevention of failure to rescue: A qualitative study. Journal of clinical nursing, 27(1-2), 390- 401. doi:10.1111/jocn.14016

Henderson, V. (1964). The nature of nursing. The American Journal of Nursing, 64(8), 62-68. doi: 10.2307/3419278

(26)

Holloway, I., & Wheeler, S. (2010) Qualitative research in nursing and healthcare (3rd ed.). Oxford: Blackwell Sciences.

* Hunter, K., & Cook, C. (2018). Role- modelling and the hidden curriculum: New graduate nurses professional socialisation. Journal of clinical nursing, 27(15-16), 3157-3170. doi: 10.1111/jocn.14510

* Kaihlanen, A.M., Salminen, L., Flinkman, M., & Haavisto, E. (2018). Newly graduated nurses perceptions of a final clinical practicum facilitating transition: A qualitative descriptive study. Collegian, 26(1), 55-61. doi: 10.1016/j.colegn.2018.03.003

Kelly, J., & Ahern, K. (2009). Preparing nurses for practice: A phenomenological study of the new graduate in australia. Journal of Clinical Nursing, 18(6), 910-918. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02308.x

Kim, J. H., & Shin, H. S. (2020). Exploring barriers and facilitators for successful transition in new graduate nurses: A mixed methods study. Journal of Professional Nursing,

doi:10.1016/j.profnurs.2020.08.006

* Lilja Andersson, P., & Edberg, A-K. (2010). The transition from rookie to genuine nurse: narratives from Swedish nurse 1 year after graduation. Journal of Continuing Education in Nursing, 41(4), 186-192. doi: 10.3928/00220124-20100326-05

* Lyman, B., Gunn, M. M., & Mendon, C. R. (2020). New graduate registered nurses experience with psychological safety. Journal of nursing management, 28(4), 831-839. doi:10.1111/jonm.13006

Maben, J., Latter, S., & Clark, J. M. (2006). The theory–practice gap: Impact of professional– bureaucratic work conflict on newly-qualified nurses. Journal of Advanced Nursing, 55(4), 465-477. doi:10.1111/j.1365-2648.2006.03939.x

McCormack, B., & McCance, T. V. (2006). Development of a framework for person-centred nursing. Journal of Advanced Nursing, 56(5), 472-479.

(27)

McPhee, S., Phillips, N. M., Ockerby, C., & Hutchinson, A. M. (2017). Multisource feedback to graduate nurses: A multimethod study. Journal of Clinical Nursing, 26(21-22), 3442-3456. doi:10.1111/jocn.13710

Murray, M., Sundin, D., & Cope, V. (2020). Supporting new graduate registered nurse transition for safety: A literature review update. Collegian (Royal College of Nursing, Australia), 27(1), 125-134. doi:10.1016/j.colegn.2019.04.007

* Naseri- Salahshour, V., & Sajadi, M. (2019). Ethical challenges of novice nurses in clinical practice: Iranian perspective. International Nursing Review, 67(1), 76-83. doi:

10.1111/inr.12562

Newton, J- M., Henderson, A., Jolly, B., & Greaves, J. (2014). A Contemporary examination of workplace learning culture: An ethnomethodology study. Nurse education today, 35(1), 91-96. doi: https://doi.org/10.1016/j.nedt.2014.07.001

Nilsson-Kajermo, K., Johansson, E., & Wallin, L. (2018). Kunskapsbaserad omvårdnad - Från kunskap till säker och effektiv vård. I A, Ehrenberg & L, Wallin (Red.) Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling. (2:a uppl. S. 324). Lund: Studentlitteratur.

* Oneal, G., Graves, J. M., Diete, T., Postma, J., Barbosa- Leiker, C., & Butterfield, P. (2019). Balance, Health and Workplace Safety: Experiences of New Nurses in the Context of Total Worker Health. Workplace Health and Safety. 67(10), 520-528. doi:

10.1177/2165079919833701

* Ortiz, J. (2016). New graduate nurses experience about lack of professional confidence. Nurse Education in Practice, 19, 19- 24. doi: 10.1016/j.nepr.2016.04.001

* Ostini, F., & Bonner, A. (2014). Australian new graduate experience during their transition program in a rural/regional acute care setting. Contemporary Nurse, 41(12), 242-252.

doi:10.5172/conu.2012.41.2.242

(28)

* Parker, V., Giles, M., Lantry, G., & McMillan, M. (2012). New graduate nurses experience in their first year of practice. Nurse Education Today, 34(1), 150-156.

doi:10.1016/j.nedt.2012.07.003

Pellico, L. H., Brewer, C. S., & Kovner, C. T. (2009). What newly licensed registered nurses have to say about their first experiences. Nursing Outlook, 57(4), 194-203.

doi:10.1016/j.outlook.2008.09.008

Päätalo, K., & Kyngäs, H. (2016). Well- being at work: graduating nursing students perspective in Finland. Contemporary Nurse. 52(5), 576-589.

doi:10.1080/10376178.2016.1183462

Rush, K.L., Adamack, M., Gordon, J., & Janke, R. (2015). New graduate nurse transition programs: Relationships with bullying and access to support. Contemporary Nurse, 48(2), 219-228. doi: 10.1080/10376178.2014.11081944

* Sneltvedt, T., & Sorlie, V. (2011). Valuing professional pride and compensating for lack of experience: Challenges for leaders and colleagues based on recently graduated nurses

narratives. Home Health Care Management & Practice, 24(1), 13-20. doi:10.1177/1084822311412592

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. En handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Från

file:///C:/Users/HP/Downloads/sbushandbok%20(3).pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2020-09-02 från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

Teoh, Y. T. E., Pua, L. H., & Chan, M. F. (2013). Lost in transition — A review of qualitative literature of newly qualified Registered Nurses’ experiences in their transition to practice journey. Nurse Education Today, 33(2), 143–147. doi:10.1016/j.nedt.2012.08.016

(29)

* Vichittragoonthavon, S., Klunklin, A., Wichaikhum, O-A., Viseskul, N., & Turale, S. (2020). Essential clinical skill components of new graduate nurses: A qualitative study. Nurse Education in Practice. 44, 1-7. doi:10.1016/j.nepr.2020.102778

Wallin, L., Gustavsson, P., Ehrenberg, A., & Rudman, A. (2012). A modest start, but a steady rise in research use: a longitudinal study of nurses during the first five years in professional life. doi: 10.1186/1748-5908-7-19

* Walton, J.A., Lindsay, N., Hales, C., & Rock, H. (2017). Glimpses into the transition world: New graduate nurses written reflections. Nurse Education Today, 80, 62-66. doi:

10.1016/j.nedt.2017.09.022

Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad vård- en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (Red.). (2016). Evidensbaserad vård: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

Figure

Tabell 1 Översikt av litteratursökning
Tabell 2 Översikt över artiklar ingående i analysen (n=14)
Tabell 3. Översikt över kategorier (n=5)  Kategorier

References

Related documents

Kvalitativ data användes med hjälp av enkäter med öppna frågor vid två tillfällen (mellan 8- 10 veckor samt efter 10-12 månader). Kvalitativ data granskades med

[r]

Hon ansåg att detta var något lite och att hon inte hade möjlighet att själv uttrycka sina önskemål om eventuellt längre introduktion, vilket i motsats till en annan informant

Utbildningen upplevdes som en stabil grund för flertalet av sjuksköterskorna vilket gjorde första tiden i yrket till en spännande och väldigt utvecklande tid där de blev bekräftad

sexualitet och sexuell hälsa är också ett viktigt ämne för vidare studier. Vidare forskning behövs även för att undersöka huruvida uppfattningen att patienter inte förväntar

[r]

grundläggande sjuksköterskeutbildningen (a.a). Studien har visat att de nyutexaminerade sjuksköterskorna behöver stöd och handledning främst de första sex månaderna. Det är av vikt

Däremot upplevde respondenterna att matlagningsmiljön snabbt kunde bli stressig då personalen inte hade en specifik tid avsatt till matlagningen då övriga arbetsuppgifter på