• No results found

Bostadsmarknaden år 2004-2005

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Bostadsmarknaden år 2004-2005"

Copied!
110
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bostadsmarknaden år 2004 – 2005

Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004

(2)

Bostadsmarknaden år 2004—2005

Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004

(3)

Titel: Bostadsmarknaden år 2004—2005, Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004.

Utgivare: Boverket juni månad 2004 Upplaga: 1

Antal ex: 700

Tryck: Psilander Grafiska ISBN: 91-7147-825-6 ISSN: 1651-3509

Sökord: bostadsmarknad, bostadsbrist, outhyrda lägenheter, kommuner, regioner, statistik, analys, bostadsförsörjning,

bostadsbyggande, byggande, nyproduktion, ombyggnad, bostäder, planering, Sverige, prognoser, specialbostäder, ungdomsbostäder, flyktingar, äldrebostäder, funktionshindrade, särskilt boende, hemlösa, försäljning av allmännyttiga bostäder.

Diarienummer: 212-3229/2003 Foto omslag: Martin Skoog, EyeQnet Publikationen kan beställas från:

Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50

Fax: 0455-819 27

E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se

(4)

3

Förord

I Boverkets uppdrag ingår att bevaka utvecklingen på bostads-marknaden. Men utvecklingen ser mycket olika ut i olika delar av landet och i olika typer av kommuner. För att få en överblick över utvecklingen på alla de lokala bostadsmarknaderna runt om i landet går vi i början av varje år ut med en enkät till samtliga kommuner med frågor som på olika sätt belyser läget på bostadsmarknaden och förväntat bostadsbyggande.

Vårt syfte är att ge en bred överblick över det aktuella läget i olika delar av landet, att genom kontinuitet i genomförandet följa utveck-lingen över tiden och att bidra med ett underlag för bedömningar av utvecklingen de närmaste två åren. Genom att vi hämtar alla upp-gifter på kommunnivå ger materialet möjligheter att göra analyser på i princip valfri regional nivå. När det gäller nivån på det totala bostadsbyggandet kan man se Bostadsmarknadsenkäten som ett komplement till våra bostadsbyggnadsprognoser. De senare vilar tungt på antaganden om den ekonomiska utvecklingen, medan resultaten från Bostadsmarknadsenkäten bygger helt på kommu-nernas bedömningar utifrån aktuella planer och projekt.

Enkäten genomförs i samarbete med länsstyrelsernas bostads-enheter och vi vill särskilt tacka samtliga länsbostadsdirektörer för deras värdefulla insatser, inte minst när det gäller att motivera kommunerna att medverka i undersökningen. Vi samråder också varje år med Svenska Kommunförbundet.

Ett varmt tack vill vi också rikta till kommunerna, utan vilkas med-verkan det naturligtvis inte hade varit möjligt att genomföra en sådan här undersökning.

Rapporten har utarbetats av Christina Johannesson (projektan-svarig), Ulrika Benskjöld, Ulrika Hägred, och Annette Rydqvist. Martin Hedenmo är ansvarig enhetschef.

Karlskrona juni 2004

Ines Uusmann generaldirektör

(5)
(6)

5

Innehåll

Läsanvisning ... 7 Sammanfattning... 9 Bostadsmarknadsläge ... 13 En tredelad bostadsmarknad ... 13

Sex av tio invånare bor i kommuner med bostadsbrist ... 19

Hyresrätter — alla storlekar — till äldre och ungdomar... 21

Fler kommuner med positiv befolkningsutveckling... 23

Färre kommuner brottas med tomma lägenheter ... 25

Det rivs i samma kommuner igen ... 27

Bostadsbyggandet ... 31

Uppgång i bostadsbyggandet ... 31

De största länen dominerar... 33

Andra indikatorer för att bedöma bostadsbyggandet ... 36

Flerbostadshusbyggandet ökar ... 39

Större andel hyresrätt ... 40

Storstadsområdenas andel av byggandet ... 43

Större städer bygger mest ... 45

70 procent av bostadsbyggandet i 40 kommuner... 47

Varför ökar inte bostadsbyggandet ännu mer?... 51

Arbetet med boendefrågorna... 53

Få kommuner med antagna riktlinjer... 53

Hur ser riktlinjerna ut?... 58

Bostäder i attraktiva lägen en aktuell fråga ... 61

Försäljning av allmännyttiga bostäder ... 65

Försäljningen ökar igen? ... 65

Insatser för särskilda grupper... 71

Fler som täcker behovet av särskilt boende ... 71

Det behövs fler bostäder för ungdomar och studenter... 75

Ont om stora lägenheter till flyktingfamiljerna... 80

Insatser för hemlösa i de flesta kommuner ... 82

(7)
(8)

7

Läsanvisning

Rapporten bygger på huvudsakligen på resultaten från 2004 års Bostadsmarknadsenkät, i jämförelse med tidigare års enkäter. Svarsfrekvensen brukar vara mycket hög. Där inte annat anges är det de 290 kommuner som medverkar som utgör basen i procentuella fördelningar.

I ingressernages en bakgrund till respektive avsnitt med hjälp av uppgifter från tidigare enkäter och andra källor. Själva undersök-ningsresultaten redovisas genomgående i punktform och i tabeller. Där ej annat anges bygger även figurerna på resultat från

Bostadsmarknadsenkäten.

De indelningsgrunder som används vid redovisningen återfinns i bilaga 1—3. I bilaga 4 och 5 redovisas för samtliga kommuner dels läget på bostadsmarknaden, dels förväntat bostadsbyggande, kombinerat med relevanta nyckeltal som hämtats från externa statistikkällor.

Förkortningar och begrepp

BME = Boverkets Bostadsmarknadsenkät SCB = Statistiska Centralbyrån

Bostadsbyggande: Där inte annat anges avses påbörjandet av de egentliga byggnadsarbetena.

(9)
(10)

9

Sammanfattning

En tredelad bostadsmarknad

Obalansen på bostadsmarknaden kan nu beskrivas som en upp-delning i tre, ungefär jämnstora kategorier av kommuner: en minskande del med överskott på bostäder, en ökande andel med bostadsbrist och en ökande del som faktiskt har uppnått eller lyckats hålla i storts sett balans på bostadsmarknaden.

Antalet kommuner som rapporterar bostadsbrist fortsätter att öka, om än i något långsammare takt än tidigare år. Den största ökningen har skett i Skåne. Allt fler kommuner redovisar balans totalt sett i kommunen men bostadsbrist på centralorten. En tredjedel av dessa bedömer att situationen kommer att förvärras under de närmaste åren. Det är betydligt färre kommuner i år som rapporterar överskott på bostäder i förhållande till efterfrågan. Det är inom denna grupp den största förändringen har skett. För två år sedan hade ungefär hälften av kommunerna överskott på bostäder. Nu är det bara var tredje.

Där det är bostadsbrist är det vanligen brist på små och medel-stora hyresbostäder, men ofta saknas även ett tillräckligt utbud av andra boendeformer. Äldre som vill flytta till något mindre, ung-domar, barnfamiljer och hushåll med höga krav på attraktivt läge är de grupper som flest kommuner pekar på när det gäller vilka som drabbas av bostadsbristen.

Färre kommuner brottas med tomma lägenheter

Antalet lediga lägenheter i det allmännyttiga bostadsbeståndet fortsätter att minska. Det är allt färre kommuner som upplever vakanserna som ett problem. Men det finns undantag och i en del kommuner står alltjämt betydande delar av bostadsbeståndet outhyrt.

Det rivs i samma kommuner igen

Sammanlagt är det nu ett fyrtiotal kommuner som överväger att riva under 2004—2005 för att minska bostadsöverskottet, trots att de flesta av dem redan har rivit tidigare. Därutöver finns det ett tiotal kom-muner, som ännu inte rivit på grund av uthyrningssvårigheter, men som nu överväger rivning för att det inte finns tillräcklig efterfrågan. Bostadsmarknadsenkäten visar att det är allt färre kommuner som uppger att det kan bli aktuellt att riva bostäder på grund av uthyr-ningssvårigheter. Däremot är antalet lägenheter som är aktuella för rivning något fler än i fjol.

(11)

Uppgång i bostadsbyggandet

Kommunernas bedömningar i Bostadsmarknadsenkäten tyder på en fortsatt ökning av bostadsbyggandet både år 2004 och 2005. Materialet pekar mot en ökning på måttliga sju procent men be-tydligt mer nästa år. Jämfört med kommunernas bedömningar vid tidigare års bostadsmarknadsenkäter ser vi nu att man i allt fler län räknar med att få igång bostadsbyggandet framöver.

Större andel hyresrätter men färre specialbostäder

Bostadsmarknadsenkäten tyder på att såväl andelen som antalet hyresrätter i nyproduktionen kommer att öka.

Andelen specialbostäder minskar. Enligt kommunernas projekt-listor är endast 29 procent av hyresrättsproduktionen antingen särskilt boende för äldre och funktionshindrade eller studentbo-städer.

Större städer bygger mest

Av olika kommuntyper är det i de större städerna som det förväntas byggas flest bostäder. Förorternas andel av byggandet förväntas minska men det är ändå de som i förhållande till befolkningen för-väntas bygga flest bostäder. Bostadsmarknadsenkäten tyder på att storstädernas andel av byggandet kommer att öka.

Även industrikommunernas och landsbygdskommunernas andelar ökar, om än från en mycket låg nivå.

Olika hinder för bostadsbyggandet i olika kommuntyper

Det är fortfarande de höga produktionskostnaderna som flest kommuner upplever som ett hinder för ett ökat bostadsbyggande, men i förorterna är det ofta även brist på mark i attraktiva lägen, överklagande av detaljplaner och otillräcklig infrastruktur som är problem, medan glesbygdskommuner och övriga mindre kommuner snarare framhåller finansieringssvårigheter som ett problem.

Få kommuner med antagna riktlinjer

Det är allt fler kommuner som arbetar med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Det är vanligare bland kommuner med bostadsbrist att man arbetar med riktlinjer, än bland kommuner med balans eller överskott på bostadsmarknaden. En femtedel av kommunerna uppger att de ännu inte påbörjat arbetet med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen.

82 kommuner har i dagsläget riktlinjer antagna år 1999 eller senare. Riktlinjerna har en stor variation, alltifrån enkla projektlistor till omfattande bostadsförsörjningsprogram och liknande. Det är fortfarande 86 procent av landets kommuner som inte tagit fram några riktlinjer för innevarande mandatperiod ännu.

Många kommuner arbetar särskilt mycket just nu för att kunna erbjuda bostäder i attraktiva lägen och öka inflyttningen. Andra frågor som är aktuella i många kommuner är tillgänglighetsfrågor, bostadsförsörjningen för äldre och funktionshindrade samt brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder.

(12)

Sammanfattning 11

Försäljningarna av allmännyttiga bostäder ökar igen

Försäljningarna av allmännyttiga bostäder har fram t.o.m. 2003 minskat kraftigt efter en topp år 2000. Förra året såldes bara ca 3 000 lägenheter totalt i landet men nu finns det beslut om försäljningar av sammanlagt 8 100 allmännyttiga lägenheter under 2004—2005. Kommuner i Stockholms län, framförallt Stockholms stad, har stått för en mycket stor del av försäljningarna de senaste åren, men en viss utjämning över landet kan nu skönjas.

I Stockholms län avser de flesta försäljningarna — såväl genom-förda som planerade — ombildning till bostadsrätt men i andra delar av landet säljs bostäderna vanligen till privata fastighetsägare för fortsatt uthyrning. Totalt i landet finns det beslut om försäljningar av sammanlagt 8 100 allmännyttiga lägenheter under 2004—2005.

Insatserna för särskilda grupper räcker inte alltid

Bristen på bostäder i särskilt boende för äldre är inte lika omfattande som för ett år sedan. Men när det gäller särskilt boende för funk-tionshindrade gör var fjärde kommun bedömningen att bristen kommer att kvarstå även efter eventuell planerad utbyggnad under de närmaste åren.

Bostadsmarknadsenkäten tyder på att tillskottet av särskilt boende blir ytterst begränsat under de närmaste åren och det är tveksamt om alla de kommuner som räknar med att kunna täcka behovet genom planerad utbyggnad de närmaste åren kommer att lyckas med detta.

Trots ganska omfattande utbyggnad är det ofta brist på lämpliga bostäder för ungdomar och studenter. Sammanlagt 5 200 student-bostäder finns på kommunernas projektlistor för ny- och ombygg-nad vilket är betydligt färre än föregående år. En del av dem ligger dessutom i projekt med viss osäkerhet och det är därför inte troligt att alla kommer igång som planerat.

Det planerade tillskottet av studentbostäder räcker inte för att lösa bostadssituationen för landets studenter. Det krävs även en ökad nyproduktion av bostäder i det övriga beståndet och inte minst tillgången till hyresbostäder måste öka. Studenter är i mycket hög grad beroende av hur den lokala bostadsmarknaden fungerar, då endast ca 20 procent av landets studenter bor i en studentbostad.

Två tredjedelar av de kommuner som har avtal med Integrations-verket har problem att få fram bostäder till flyktinghushållen, vilket är en högre andel än tidigare. Det är ofta stora hyreslägenheter som det är ont om.

Var fjärde kommun hade behövt fler bostäder att anvisa till personer som inte kan få eget förstahandskontrakt på den ordinarie bostadsmarknaden. Mer än var tredje upplever att det blivit svårare att få fram bostäder till dessa grupper.

(13)
(14)

13

Bostadsmarknadsläge

0 50 100 150 200 250 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 År Brist Balans Överskott

Antal kommuner

En tredelad bostadsmarknad

Efter den dramatiska uppgången i bostadsbyggandet mot slutet av åttiotalet och bostadsmarknadens kollaps i början av nittiotalet tog det flera år innan det vände på bostadsmarknaden igen. Under andra halvan av nittiotalet började efterfrågan på bostäder visser-ligen öka så smått igen i storstadsregionerna men så sent som 1998 var det ändå bara 7 procent av Sveriges kommuner som upplevde att det var brist på bostäder. De allra flesta hade i stället fortfarande ett överskott på bostäder i förhållande till efterfrågan och på många håll stora problem med tomma lägenheter. Men i slutet av nittiotalet började det låga bostadsbyggandet i kombina-tion med nettoflyttströmmar till storstadsregioner och högskole-orter göra sig gällande genom att allt fler kommuner fick brist på bostäder.

Fler kommuner med bostadsbrist än överskott

• För första gången sedan 1992 är det nu fler kommuner som har brist än överskott på bostäder. Det är mer än var tredje kommun som bedömer att den lokala bostadsmarknaden präglas av brist på bostäder i förhållande till efterfrågan1. Samtidigt har antalet

1 Det är fråga om en övergripande bedömning av bostadsmarknadsläget i

kommunen. ”Brist på bostäder” råder om det hela tiden finns en efterfrågan som överstiger utbudet. ”Överskott på bostäder” innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns tomma lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden som helhet betraktad präglas av ett överskott.

(15)

muner med överskott på bostäder i förhållande till efterfrågan minskat från drygt hälften för ett par år sedan till var tredje kommun idag.

• Antalet kommuner med balans totalt sett i kommunen har ökat från var fjärde kommun förra året till knappt 30 procent idag. Många kommuner som tidigare har haft överskott på bostäder har övergått till balans. Av de som har balans är det dock sex av tio som har brist på bostäder i centralorten eller i innerstan.

• I Stockholms län uppgav samtliga kommuner förra året att det rådde bostadsbrist. I år uppger 24 av 26 kommuner att det råder bostadsbrist. Det är Norrtälje och Salem som övergått från bostads-brist till balans totalt sett i kommunen. Norrtälje kommun har fortfarande bostadsbrist på centralorten.

• I Västra Götalands län är det 22 kommuner som bedömer att det är bostadsbrist, med koncentration till Göteborgsregionen. De kommuner som tillkommit det senaste året är mer perifert belägna i länet; Dals-Ed, Mellerud och Hjo har tillkommit sedan förra året. • De största förändringarna har skett i Skåne. Där bedömer nu 22 av 33 kommuner att det råder brist på bostäder. I januari 2003 var det 17 kommuner. Sex kommuner har tillkommit under det senaste året, nämligen Sjöbo, Hörby, Tomelilla, Landskrona, Höganäs, Trelleborg. Båstad rapporterade bostadsbrist förra året men har nu endast bostadsbrist på centralorten.

• I år har drygt hälften av högskoleorterna bostadsbrist i hela kom-munen, medan resten har balans totalt sett i kommunen men bostadsbrist i centralorten. På de allra flesta högskoleorterna är det enligt kommunens bedömning brist på bostäder. Endast en av högskoleorterna, Falun, har rapporterat att de har en bostadsmark-nad i balans. Härnösand är den enda högskoleorten med ett över-skott på bostadsmarknaden.

Ingen förändring de närmaste åren

• Knappt var femte av kommunerna med bostadsbrist tror att bostadsbristen kommer att minska under närmaste två åren. Lika många tror att den kommer att öka. De flesta tror att situationen kommer att bli oförändrad.

(16)

Bostadsmarknadsläge 15

(17)

Kommuner med bostadsbrist totalt sett

Kommuner med balans totalt sett men bostadsbrist på centralorten

AB Upplands-Väsby M Hörby AB Norrtälje AB Vallentuna M Höör C Tierp

AB Österåker M Tomelilla C Enköping AB Värmdö M Åstorp D Eskilstuna AB Järfälla M Malmö E Norrköping AB Ekerö M Lund E Motala AB Huddinge M Landskrona E Vadstena AB Botkyrka M Helsingborg F Mullsjö AB Haninge M Höganäs G Tingsryd AB Tyresö M Ystad G Älmhult AB Upplands-Bro M Trelleborg H Mörbylånga AB Nykvarn M Kristianstad H Mönsterås AB Täby M Ängelholm H Nybro AB Danderyd N Halmstad H Borgholm AB Sollentuna N Falkenberg K Karlskrona AB Stockholm N Varberg K Ronneby AB Södertälje N Kungsbacka K Karlshamn AB Nacka O Härryda K Sölvesborg AB Sundbyberg O Partille K Olofström AB Solna O Öckerö M Örkelljunga AB Lidingö O Stenungsund M Bromölla AB Vaxholms stad O Tjörn M Båstad AB Sigtuna O Orust M Simrishamn AB Nynäshamn O Sotenäs M Hässleholm C Håbo O Tanum N Laholm C Knivsta O Dals-Ed O Vara C Uppsala O Ale O Töreboda C Östhammar O Lerum O Lysekil D Gnesta O Vårgårda O Uddevalla D Nyköping O Bollebygd O Vänersborg D Oxelösund O Mellerud O Borås D Strängnäs O Mark O Ulricehamn D Trosa O Herrljunga O Skara E Linköping O Göteborg S Kil E Söderköping O Mölndal S Forshaga F Habo O Kungälv S Säffle F Jönköping O Strömstad T Kumla F Värnamo O Trollhättan T Nora

G Alvesta O Alingsås X Gävle

G Växjö O Lidköping X Hudiksvall G Ljungby O Skövde Y Sundsvall

H Emmaboda O Hjo Y Örnsköldsvik

H Kalmar S Hammarö Z Krokom H Vimmerby S Sunne Z Åre I Gotland S Karlstad AC Vännäs K Olofström S Arvika BD Arvidsjaur M Staffanstorp T Örebro BD Luleå M Burlöv U Västerås BD Piteå M Vellinge U Sala BD Haparanda M Bjuv W Leksand M Kävlinge W Rättvik M Lomma W Mora M Svedala Z Östersund M Skurup AC Umeå M Sjöbo BD Arjeplog Kommuner där bostads-bristen ökat jämfört med förra året så att det nu är brist totalt sett i kommunen står med kursiv stil.

Kommuner som inte fanns med på någon av dessa listor förra året har markerats med

(18)

Bostadsmarknadsläge 17

Brist på centralorten

• Antalet kommuner som menar att det råder i stort sett balans på bostadsmarknaden har ökat. Förra året uppgav var fjärde kommun att det råder i stort sett balans på bostadsmarknaden, i år gäller det var tredje.

• Det är betydligt fler kommuner i år som redovisar balans totalt sett men bostadsbrist på centralorten. I år är det 50 kommuner — förra året gällde detta 35 kommuner. En tredjedel av dessa tror att bristen kommer att öka under de närmaste två åren.

• I en hel del av de kommuner som för ett år sedan hade bostads-brist enbart på centralorten är det nu bostadsbostads-brist i kommunen som helhet. Det gäller t.ex. Alvesta, Emmaboda, Hörby, Falkenberg, Vårgårda, Herrljunga, Sunne och Örebro.

Färre kommuner med överskott

• Det är betydligt färre kommuner i år som rapporterar överskott på bostäder i förhållande till efterfrågan. Det är inom denna grupp den största förändringen har skett. Det gäller nu var tredje kommun, för två år sedan gällde detta ungefär hälften av kommunerna.

• Av de kommuner som inte längre har ett överskott på bostäder är så gott som samtliga mindre industri- eller landsbygdskommuner. En gemensam nämnare för dessa kommuner är att så gott som alla hade ett positivt flyttnetto 2003. Kommunerna är geografiskt väl spridda över landet, vi kan nämna Örkelljunga, Mullsjö, Åmål, Arvika, Hofors, Nordmaling.

• Förra året uppgav sex kommuner i Skåne att de hade ett överskott på bostäder. I år gäller det endast en kommun, Östra Göinge.

• Drygt hälften av de kommuner som gått från överskott till balans eller brist på bostadsmarknaden har rivit lägenheter på grund av uthyrningssvårigheter mellan åren 1998 och 2003. Det har dock i de allra flesta fall bara varit fråga om marginella delar av beståndet och rivningarna förklarar inte hela förändringen av situationen på bostadsmarknaden.

Bostadsmarknadsläget i kommunerna 1997–2004.

Procent av kommunerna Antal 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2004 Brist 7 11 16 21 27 34 37 109 Balans 19 22 22 22 25 24 29 83 Överskott 70 64 62 55 47 40 34 98 Ej svar 4 3 1 2 1 1 0 0 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 290

(19)

Sammanfattning

Antalet kommuner som rapporterar bostadsbrist fortsätter att öka, om än i något långsammare takt än tidigare år. Den största ökningen har skett i Skåne. Det är betydligt färre kommuner i år än för ett år sedan som bedömer att det finns ett överskott på bostäder. Allt fler kommuner redovisar balans totalt sett i kommunen men bostads-brist på centralorten. En tredjedel av dessa bedömer att situationen kommer att förvärras under de närmaste åren.

(20)

Bostadsmarknadsläge 19

Sex av tio invånare bor i kommuner med bostadsbrist

Procent av befolkningen som bor i kommuner med bostadsbrist, balans på bostadsmarknaden respektive överskott på bostäder.

0% 20% 40% 60% 80% 100% 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Brist Balans Överskott Inga data

Antalet kommuner — och vilka — som har bostadsbrist respektive överskott på bostäder säger något om vilken verklighet som politiker och planerare runt om i landet står inför. Men om man vill fokusera på hur bostadsbristen drabbar hushållen så är det kanske intressantare att relatera bostadsmarknadsläget till befolkningen.

• Drygt 60 procent av befolkningen bor i de kommuner som be-dömer att det råder bostadsbrist.

• De har gått mycket snabbt. För fyra år sedan var det bara var tredje invånare som bodde i en kommun med bostadsbrist och 1998 inte mer än var tionde.

• 25 procent av befolkningen bor nu i en kommun som har balans på bostadsmarknaden jämfört med 20 procent föregående år. • Bara 15 procent av befolkningen bor i kommuner som har ett överskott på bostäder, jämfört med 20 procent förra året.

Bostadsmarknadsläge i januari 2004.

Antal Procent av Procent av

kommuner kommunerna befolkningen

Brist 109 37 61

Balans 83 29 24

Överskott 98 34 15

(21)

Sammanfattning

Drygt 60 procent av befolkningen bor i någon av de 109 kommuner som har bostadsbrist. Bara 15 procent av befolkningen bor i någon av de 98 kommuner som har överskott på bostäder

(22)

Bostadsmarknadsläge 21

Hyresrätter — alla storlekar — till äldre och ungdomar

Det går inte att med utgångspunkt från Bostadsmarknadsenkäten kvantifiera bostadsbehovet. Det handlar här om antal kommuner med bostadsbrist — inte om antal bostäder som behövs. Vi be-dömer det inte som möjligt att få en tillförlitlig kvantifiering av behovet via kommunerna. Däremot försöker vi genom Bostads-marknadsenkäten ringa in vilka typer av bostäder som det är brist på och vilka grupper som drabbas av bostadsbristen. Men det blir på många håll fråga om en ganska grov uppskattning.

• Fyra av fem kommuner med bostadsbrist i någon kommundel pekar på behovet av små hyreslägenheter. Men det är även brist på andra lägenhetsstorlekar. Två tredjedelar av kommunerna redovisar brist på 3 rum och kök. Drygt hälften har brist på 4 rum och kök eller större.

• I många kommuner med bostadsbrist i någon kommundel är det brist även på andra boendeformer. I knappt hälften av kommunerna upplever man att det är brist på bostadsrätter, i synnerhet 3 rum och kök.

Vilken typ av bostäder är det brist på ? Procent av kommuner med bostadsbrist i någon kommundel.

0 20 40 60 80 100 Alla 1-2 rk 3 rk 4+ rk Alla 1-2 rk 3 rk 4+ rk Hyresrätt Bostadsrätt %

• Nytt för i år är att den grupp som flest kommuner lyfter fram är pensionärer som vill flytta till en mindre bostad. Det är tydligt att det är många kommuner som märker av ett ökat efterfrågetryck från de äldre hushållen.

• Fortfarande är ungdomarna en grupp som drabbas hårt av bostadsbristen. På en bostadsmarknad med låg omsättning får de unga svårt att hitta något som de har råd med — de bostäder som eventuellt finns att tillgå är antingen för stora eller alldeles för dyra.

(23)

• En aktuell fråga i många kommuner är att skapa bostäder i attraktiva lägen. I år har tre av fyra kommuner med någon form av bostadsbrist uppgett att det är brist på bostäder för hushåll med höga krav på attraktivt läge.

• Jämfört med för ett år sedan är det betydligt fler kommuner som uppger att det är brist på bostäder för hushåll med krav på god tillgänglighet.

För vilka grupper är det brist på bostäder? Procent av kommuner med bostadsbrist i någon kommundel.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 Flyktinghushåll

Studenter Ekonomiskt svaga hushåll Ensamstående med barn Stora barnfamiljer Hushåll med krav på god tillgänglighet Inflyttande hushåll Ensamstående Barnfamiljer Hushåll med höga krav på attraktivt läge Ungdomar Äldre till mindre lgh

%

Sammanfattning

Det vanligaste är att det är brist på små och medelstora hyres-bostäder, men ofta saknas även ett tillräckligt utbud av andra boendeformer. Äldre som vill flytta till något mindre, ungdomar, barnfamiljer och hushåll med höga krav på attraktivt läge, är de grupper som flest kommuner pekar på när det gäller vilka som drabbas av bostadsbristen.

(24)

Bostadsmarknadsläge 23

Fler kommuner med positiv befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling i procent -1,0 -0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Storstadsområden Övriga högskoleorter Övriga kommuner %

Under en lång följd av år har befolkningen ökat i storstadsom-rådena och i gruppen övriga kommuner med högskoleutbildning medan gruppen övriga kommuner haft negativ befolkningsut-veckling. Men de senaste fem åren kan man se en klar tendens till att ökningen i storstadsområdena avtar medan gruppen övriga högskolekommuner ökar sin befolkning allt mer samtidigt som gruppen övriga kommuner inte tappar lika mycket folk längre. I år har gruppen övriga kommuner för första gången sedan 1994 en positiv befolkningsutveckling.

• År 1999 var det bara var fjärde kommun som hade en positiv be-folkningsutveckling men därefter har antalet ökat år från år. År 2003 hade sju av tio kommuner en folkökning.

Kommuner med positiv befolkningsutveckling.

År Antal kommuner Procent av kommunerna

1999 78 27

2000 100 35

2001 122 42

2002 144 50

2003 202 70

• Den ökade befolkningstillväxten fördelar sig inte som tidigare, med stark koncentration till storstadsregionerna utan man ser en tendens till utjämning mellan storstadsregioner och högskoleorter och att även en hel del av övriga kommuner får ”dela kakan”. • Drygt fyrtio ur gruppen ”övriga kommuner” hade en befolknings-ökning 2003 efter att ha haft en negativ befolkningsutveckling 2002. Det gäller en hel del kommuner i Småland, Västra Götalands län och Värmland. Men det finns också exempel i Dalarna: Gagnef, Säter,

(25)

Hedemora och Ludvika samt i Norrland: Hofors, Bollnäs, Hudiksvall, Sollefteå, Krokom, Nordmaling, Dorotea, Skellefteå, Boden.

Allt fler kommuner med nettoinflyttning

I ett bostadsförsörjningsperspektiv är det framförallt flyttningarna som är intressanta. Vi har därför även jämfört inflyttningsnetton i olika kommuntyper under de senaste åren. Det ser ut som om flyttströmmarna är mindre entydiga nu än tidigare.

• Antalet kommuner med positivt flyttnetto har ökat kontinuerligt de senaste fem åren. Storstäderna har hela tiden legat på plus, liksom de flesta förortskommuner och merparten av andra större städer. Men bland förortskommunerna är det färre som har positivt flyttnetto nu än tidigare.

• De största förändringarna det senaste året har skett i gruppen industrikommuner. Antalet kommuner med positivt flyttnetto har ökat från 20 kommuner 2002 till 32 stycken 2003. Industrikommuner som gått från negativt flyttnetto 2002 till positivt 2003 är bl.a.

Oxelösund, Vaggeryd, Värnamo, Uppvidinge, Markaryd, Örkelljunga, Åstorp och Grums.

• Även i gruppen medelstora städer har antalet kommuner med positivt flyttnetto ökat de senaste åren. Flera kommuner har gått från underskott i flyttningsutbytet 2002 till kraftiga överskott 2003. Bland dessa kan nämnas Ystad, Strängnäs, Nyköping, Ludvika, Piteå och Hudiksvall. I dessa kommuner var flyttnettot 2003 mellan 125 och 358 personer.

Antal kommuner med positivt inflyttningsnetto.

1999 2000 2001 2002 2003 Storstäderna 3 3 3 3 3 Förortskommuner 31 30 27 25 25 Större städer 18 21 24 23 25 Medelstora städer 12 18 25 31 35 Industrikommuner 4 14 19 20 32 Landsbygdskommuner 10 14 16 20 20 Glesbygdskommuner 3 2 3 7 7 Övriga större kommuner 5 12 20 25 26

Övriga mindre kommuner 12 17 21 27 29

(26)

Bostadsmarknadsläge 25

Färre kommuner brottas med tomma lägenheter

Antalet tomma lägenheter har minskat kontinuerligt de senaste åren. Enligt SCB:s mätningar hade var femte kommun mer än tio procent outhyrt i det allmännyttiga bostadsbeståndet i mars 2002. Ett år senare gäller detta drygt var tionde kommun. Men trots minskningen var det fortfarande en hel del kommuner som hade betydande problem med tomma lägenheter i mars 2003.

• I de flesta kommuner har antalet tomma lägenheter i allmän-nyttan minskat ytterligare under det knappa år som gått mellan SCB:s mätning 1 mars 2003 och Bostadsmarknadsenkäten i januari 2004.

• Av de 32 kommuner som hade mer än 10 procent outhyrt vid SCB:s mätning i mars hade 19 färre tomma lägenheter i januari 2004. • Men det finns också kommuner där uthyrningssvårigheterna har ökat sedan i mars förra året. Som exempel kan nämnas Tibro, Halls-berg, Smedjebacken, Malung, Söderhamn och Åsele som hade mer än tio procent outhyrt i mars 2003 samt Hultsfred, Oskarshamn, Olofström, Hagfors, Kungsör och Strömsund som hade mellan 5 och 10 procent tomma lägenheter vid mätningen i mars. I alla dessa kommuner ökade alltså antalet outhyrda lägenheter i allmännyttans bestånd under hösten 2003.

• Antalet kommuner som i Bostadsmarknadsenkäten uppger att de har så många tomma lägenheter i allmännyttan att detta utgör ett problem har minskat från 30 till 28 procent under det senaste året. Detta kan jämföras med 40 procent för två år sedan och hela 70 procent ett år tidigare.

• Bostadsmarknadsenkäten visar att i de dryga 80 kommuner där de outhyrda lägenheterna alltjämt utgör ett problem finns det nu sammanlagt 9 000 tomma lägenheter. Det är en markant minskning jämfört med för ett par år sedan då ca 120 kommuner med problem hade sammanlagt 21 000 tomma lägenheter.

Bostadsbrist trots tomma lägenheter?

• Det finns kommuner som har brist på bostäder, trots att det finns en hel del tomma lägenheter i det allmännyttiga bostadsbeståndet. • Arbetsplatsnedläggelser och/eller neddragning av servicen, kom-binerat med långa avstånd till centralorten kan göra att bostäderna ”ute i byarna” inte efterfrågas längre. Det kan handla om bostäder som byggdes — och beboddes — så sent som på åttiotalet. Folk flyttar till centralorten eller till andra delar av kommunen, där det finns jobb och ett bättre serviceutbud.

(27)

Sammanfattning

Antalet lediga lägenheter i det allmännyttiga bostadsbeståndet fortsätter att minska. Det är allt färre kommuner som upplever vakanserna som ett problem. Men det finns undantag och i en del kommuner står alltjämt betydande delar av bostadsbeståndet outhyrt.

(28)

Bostadsmarknadsläge 27

Det rivs i samma kommuner igen

25 27 21 19 19 17 18 28 42 34 27 20 19 37 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Procent av kommunerna

Lägenheter i malpåse Aktuellt med rivning

SCB redovisade i april 2004 ny statistik som visar att 17 700 bostäder har rivits på grund av uthyrningssvårigheter under de senaste sex åren. Det har skett i 122 kommuner. Det finns en klar koppling till vikande befolkningsunderlag.

• Av de 122 kommuner som har rivit bostäder på grund av uthyr-ningssvårigheter under åren 1998—2003 anger ca 60 i Bostadsmark-nadsenkäten att det fortfarande finns ett överskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden. I över 40 av dem kan det bli aktuellt att riva ytterligare bostäder under 2004—2005. Därutöver finns det ett tiotal kommuner, som ännu inte har rivit på grund av uthyrnings-svårigheter, men som nu överväger rivning för att det inte finns tillräcklig efterfrågan.

• Enligt SCB rev 40 kommuner sammanlagt ca 1500 lägenheter i flerbostadshus under 2003. Flest lägenheter rev Sandviken, Karls-koga och Kristinehamn.

• Enligt Bostadsmarknadsenkäten är det totalt drygt 50 kommuner som nu överväger att riva sammanlagt knappt 4 000 bostäder på grund av uthyrningssvårigheter och av dem har merparten redan rivit av detta skäl de senaste fem åren. Det innebär att det i hög utsträckning är samma kommuner som under en lång tid och trots åtgärder har problem med vikande efterfrågan på bostadsmark-naden.

• Tio kommuner står för drygt hälften av de planerade rivningarna. • Flest lägenheter i absoluta tal handlar det om i Söderhamn, Kiruna, Sandviken och Hallsberg, där man överväger att riva mellan 200 och 400 lägenheter. I samtliga av dessa kommuner har man redan rivit en del lägenheter på grund av uthyrningssvårigheter. • I Gävleborgs län uppger åtta av tio kommuner att det kan bli aktuellt att riva bostäder på grund av uthyrningssvårigheter.

(29)

Sam-manlagt rör det sig om 1 100 lägenheter under 2004—2005 som kan komma att rivas. Hittills, sedan 1998, har det rivits 1 800 lägenheter i Gävleborgs län på grund av uthyrningssvårigheter.

Färre rivningar framöver

• Bostadsmarknadsenkäten visar att det är allt färre kommuner som uppger att det kan bli aktuellt att riva bostäder på grund av uthyr-ningssvårigheter. Däremot är antalet lägenheter som är aktuella för rivning något fler än i fjol.

Antal kommuner där det kan bli aktuellt med rivningar p.g.a. uthyrningssvårigheter samt antal lägenheter som kan komma att rivas.

2000 2001 2002 2003 2004 Antal kommuner 106 96 76 58 54 Antal lägenheter 9 920 8 830 5 480 3 230 3810

Observera att inte alla dessa rivningar blev genomförda.

Miljonprogrammets hus som rivs

• I de flesta fall är det hus byggda på 1960- eller 1970-talet som rivs för att det inte längre finns någon efterfrågan. Fyra av fem lägenheter som kan komma att rivas är byggda då. Resten gäller i huvudsak hus byggda på 1940- eller 1950-talet.

Lägenheter som kan komma att rivas på grund av uthyrnings-svårigheter under år 2004–2005. Fördelning på byggår.

Byggperiod Procent av Antal lägenheterna kommuner

Före 1940 2 6

1940- eller 1950-talet 13 18 1960 eller 1970-talet 84 47 1980-talet eller senare 1 2

”Malpåsar” kvar

• I bortåt var femte kommun finns det lägenheter ”i malpåse”, d.v.s. bostäder i flerbostadshus som har bommats igen tills vidare för att det inte går att få lägenheterna uthyrda. Ibland talar man om ”kall-ställda” lägenheter. I många fall funderar man på att riva dessa lägenheter.

• Det rör sig i år om ett 50-tal kommuner med sammanlagt ca 2 200 lägenheter ”i malpåse”.

• Såväl antalet kommuner som antalet lägenheter visar en klar tendens att minska sedan 1999 men förändringarna har inte varit så stora.

(30)

Bostadsmarknadsläge 29

Sammanfattning

Sammanlagt är det nu ett fyrtiotal kommuner som överväger att riva under 2004—2005 för att minska bostadsöverskottet, trots att de flesta av dem redan har rivit tidigare. Därutöver finns det ett tiotal kom-muner, som ännu inte rivit på grund av uthyrningssvårigheter, men som nu överväger rivning för att det inte finns tillräcklig efterfrågan. Bostadsmarknadsenkäten visar att det är allt färre kommuner som uppger att det kan bli aktuellt att riva bostäder på grund av uthyr-ningssvårigheter. Däremot är antalet lägenheter som är aktuella för rivning något fler än i fjol.

(31)
(32)

31

Bostadsbyggande

Bostadsbyggandet 1985–2002 samt Boverkets prognos för 2003–2005, antal bostäder. 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 198 5 198 7 198 9 199 1 1993 199 5 199 7 199 9 200 1 2003 200 5 Antal bostäder

Uppgång i bostadsbyggandet

Under stora delar av 1990-talet var bostadsbyggandet extremt lågt i Sverige. Under 1994—1998 byggdes bara omkring 12 000 bostäder per år. Från och med år 1999 har byggandet successivt ökat. Enligt SCB påbörjades preliminärt nyproduktion av 23 000 bostäder under år 20032 vilket motsvarar 2,6 lägenheter per tusen invånare.

Därutöver påbörjades enligt Boverkets uppskattning ca 3 700 bostäder genom ombyggnad.

• Bostadsmarknadsenkäten tyder på att ca 24 700 bostäder kommer att byggas i nyproduktion under innevarande år. Detta under förut-sättning att utfallet i förhållande till kommunernas bedömningar blir detsamma som det i genomsnitt blivit de senaste sex åren. 24 700 bostäder i år skulle innebära en ökning på 7 procent jämfört med faktiskt påbörjande förra året.

• Kommunernas bedömningar för nästa år är mer osäkra. De pekar dock mot en ökning av bostadsbyggandet 2005 på 17 procent jäm-fört med 2004, vilket skulle innebära ca 29 000 bostäder. Det är inte en lika stor ökning år 2 som föregående år då den var mycket större än vad kommunerna i tidigare års enkäter har räknat med.

(33)

Beredskap för byggandet

• Kommunerna har väldigt mycket på gång på sina projektlistor — sammanlagt ungefär 35 000 lägenheter för påbörjande år 2004, varav ca 22 000 i projekt som bedöms som säkra3. Detaljplan är klar för

nästan 23 800 av de bostäder som avses påbörjas år 2004.

• Kommunerna är mer säkra ifråga om flerbostadshusbyggandet än när det gäller småhusbyggandet. Det finns ca 15 000 lägenheter i säkra projekt med flerbostadshus på projektlistan för 2004. Det är samma nivå som föregående år.

• På projektlistorna för 2005 finns ca 43 000 lägenheter upptagna, men där är osäkerheten mycket stor — bara knappt 7 500 lägenheter ligger i projekt som kommunerna bedömer som säkra. Det är en halvering av antalet säkra projekt jämfört med år 2 i fjol.

• 82 procent av förväntat bostadsbyggande 2004 och en något större andel 2005 ligger i de 109 kommuner som uppger att det är bostads-brist totalt sett på bostadsmarknaden. Ändå är det bara knappt var femte kommun tror att bostadsbristen kommer att minska under närmaste två åren. Lika stor del tror att den kommer att öka. De flesta tror att situationen kommer att vara oförändrad.

• Av de kommuner som har brist på bostäder totalt sett är det inte ens var tredje som menar att det byggs tillräckligt mycket. Sju av tio säger att det skulle behöva byggas fler bostäder än vad de förväntar ska påbörjas under 2004 och 2005. Och då är det ändå deras egen bedömning de utgår ifrån, inte den reducerade nivå enligt Boverkets bedömning.

Sammanfattning

Kommunernas bedömningar i Bostadsmarknadsenkäten tyder på en fortsatt ökning av bostadsbyggandet både år 2004 och 2005.

Materialet pekar mot en ökning på måttliga sju procent men betydligt mer nästa år.

3 ”Säkra projekt” = Projekt som med mycket stor sannolikhet kommer att

påbörjas under det angivna året. ”Osäkra projekt” = Projekt som med hänsyn till planläge, projektering etc. är fullt möjliga att påbörja, och som troligen kommer att påbörjas under det angivna året.

(34)

Bostadsbyggande 33

De största länen dominerar

Kommunerna i Stockholms län stod för ca 28 procent av bostads-byggandet under 2003, enligt vad som hittills rapporterats in till SCB. Västra Götalands län stod för 18 procent och Skåne för 13 procent. Sammanlagt motsvarar detta 60 procent av nyproduk-tionen.

• Enligt Bostadsmarknadsenkäten ligger ca 31 procent av förväntat4

bostadsbyggande år 2004 i Stockholms län, 16 procent i Västra Götalands län och 16 procent i Skåne.

• I Stockholms län står Stockholms kommun för i knappt hälften av byggandet i länet.

• Förutom dessa tre län är det Uppsala, Hallands och Jönköpings län som i nämnd ordning har det högsta förväntade bostadsbyggan-det 2004.

Länsvis fördelning av faktiskt bostadsbyggande 2003 och av kommunernas förväntade nyproduktion 2004.

Län Utfall SCB Andel av Förväntat Andel av

2003* byggandet påbörjande byggandet 2003 jande 2004** 2004 AB 5 864 28 9 660 31 C 1 425 7 1 370 4 D 470 2 820 3 E 885 4 930 3 F 645 3 1 050 3 G 417 2 730 2 H 196 1 550 2 I 319 2 240 1 K 192 1 240 1 M 2 801 13 4 900 16 N 929 4 1 260 4 O 3 683 18 4 950 16 S 524 3 570 2 T 333 2 870 3 U 676 3 860 3 W 182 1 355 1 X 98 0 290 1 Y 227 1 220 1 Z 191 1 170 1 AC 671 3 640 2 BD 190 1 250 1 Riket 20 918* 100 30 900** 100 * Preliminära uppgifter från SCB. Siffrorna är p.g.a. eftersläpning i rapporteringen underskattade.

** Mot bakgrund av förra årets utfall i förhållande till kommunernas bedömningar har Boverket beräknat att den totala nivån för år 2004 bör reduceras till ca 24 700.

4 Förväntat bostadsbyggande = kommunens bedömning av hur många bostäder

(35)

Ökat bostadsbyggande i många län

• I de flesta län förväntas en ökning av bostadsbyggandet år 2005. Undantagen är framförallt Jönköpings län och Örebro län. Jönkö-pings län har dock högt bostadsbyggande i år jämfört med andra län. • Kraftiga ökningar under nästa år förväntas framförallt i Stock-holms län, Uppsala och Västra Götalands samt relativt sett även i Norrbottens, Västerbottens, Blekinge och Gotlands län.

• Jämfört med kommunernas bedömningar vid tidigare års bostads-marknadsenkäter ser vi nu att det är allt fler län som räknar med att få igång bostadsbyggandet framöver.

• I förhållande till invånarantalet är förväntat bostadsbyggande 2004 högst i Stockholms län, följt av Uppsala, Hallands, Skåne och Gotlands län. På Gotland är dock mer än hälften av det som för-väntas byggas studentbostäder.

• I Norrbottens län är tre fjärdedelar av det som byggs specialbostä-der. Även Örebro och Dalarnas län är en stor del specialbostäder och studentbostäder.

• Uppgifterna om förväntat bostadsbyggande per tusen invånare i tabellen nedan baseras på kommunernas egna bedömningar, som skulle innebära ett genomsnitt för riket på 3,4 bostäder per tusen invånare.

(36)

Bostadsbyggande 35

Förväntat bostadsbyggande 2004 och 2005.

Län Förväntat påbörjande 2004 Förväntat påbörjade 2005 Antal Per tusen Antal per tusen ökning

lgh* invånare lgh** invånare procent tusen inv. från 2004 AB Stockholms 9 660 5,2 12 500 6,7 29 C Uppsala 1 370 4,6 1 560 5,2 14 D Södermanlands 820 3,1 1 050 4,0 29 E Östergötlands 930 2,2 1 120 2,7 20 F Jönköpings 1 050 3,2 850 2,6 -19 G Kronobergs 730 4,1 700 3,9 -4 H Kalmar 550 2,3 690 2,9 26 I Gotlands 240 4,2 370 6,3 52 K Blekinge 240 1,6 300 2,0 25 M Skåne 4 900 4,3 5 070 4,4 3 N Hallands 1 260 4,5 1 460 5,2 16 O Västra Götlands 4 950 3,3 6 290 4,1 27 S Värmlands 570 2,1 560 2,0 -2 T Örebro 870 3,2 810 3,0 -7 U Västmanlands 860 3,3 840 3,2 -2 W Dalarnas 350 1,3 390 1,4 10 X Gävleborgs 290 1,0 280 1,0 -2 Y Västernorrlands 220 0,9 280 1,2 28 Z Jämtlands 170 1,3 170 1,3 -1 AC Västerbottens 640 2,5 660 2,6 3 BD Norrbottens 250 1,0 360 1,4 43 Riket 30 900* 3,4 36 300** 4,0 17 * Mot bakgrund av förra årets utfall i förhållande till kommunernas bedöm-ningar har Boverket beräknat att den totala nivån för år 2004 bör reduceras till ca 24 700.

** Med ledning av den förväntade ökningstakten har Boverket beräknat att uppgiften om det sammanlagda byggandet 2005 bör reduceras till ca 29 000.

Sammanfattning

Enligt kommunernas bedömningar för år 2004 byggs det flest bo-städer i de tre storstadslänen samt i Uppsala, Hallands och Jönköp-ings län. I förhållande till befolkningen kommer det att byggas mest i Stockholms län, följt av Uppsala, Hallands och Skåne län. I de flesta län förväntas en ökning av bostadsbyggandet nästa år. Det gäller framförallt Gotlands, Stockholms och Södermanlands län.

(37)

Andra indikatorer för att bedöma bostadsbyggandet

För att få mer underlag jämför vi i detta avsnitt uppgifterna om kommunernas förväntade bostadsbyggande 2004 per län dels med antal bostäder i säkra5 projekt och antal bostäder med färdig

detaljplan, dels med uppgifter från SCB om antal aktuella bygg-lov6.

• Det finns som nämnts ca 21 900 bostäder i säkra projekt på projektlistorna. I vissa län är antalet bostäder i säkra projekt mycket lågt i förhållande till förväntat bostadsbyggande. Det gäller framför-allt Gävleborgs, Västmanlands, Jämtlands, Dalarnas, Västernorr-lands, Gotlands och Södermanlands län. Dessa län har 50 procent eller mindre i säkra projekt.

• Enligt Bostadsmarknadsenkäten är detaljplan klar för ca 23 800 bostäder som avses påbörjas år 2004. Men i vissa län är det oro-väckande få lägenheter med färdig detaljplan jämfört med förväntat påbörjande. Det gäller i synnerhet Dalarnas län men även, Gävle-borgs, Västmanlands, Kalmar och Jämtlands län.

• En jämförelse mellan förväntat påbörjande 2004 och byggloven för de senaste tolv månaderna visar att det i en hel del län faktiskt finns fler lägenheter med bygglov än vad kommunerna räknar med ska påbörjas i år. Så är det på Gotland, i Västernorrlands, Blekinge och Jönköpings län. Men i övriga län är det tvärtom. Sämst ser det ut på i Gävleborgs, Kalmar och Örebro län. Men även i Stockholms, Hallands, Västmanlands, Värmlands och Dalarnas län finns det ännu så länge ganska få bygglov i förhållande till förväntat påbörjande. • Sammantaget kan man konstatera att det förväntade bostads-byggandet på något undantag när inte verkar ”täckas upp” av säkra projekt, färdiga detaljplaner och aktuella bygglov. De län som har god täckning på alla tre parametrarna är Jönköpings och Kronobergs län.

• I Gävleborgs och Dalarnas län är däremot såväl antal säkra projekt som antal lägenheter med färdig detaljplan och antal bostäder i aktuella bygglov lågt i relation till förväntat påbörjande.

• I Uppsala och Västernorrlands län finns det visserligen många aktuella bygglov men säkra projekt och färdiga detaljplaner täcker bara en mindre del av vad som förväntas påbörjas.

5 Se not 3, sidan 32.

6 För att kunna jämföra på årsbasis utgår vi från lämnade bygglov den senaste

tolvmånadersperioden. Tiden mellan bygglov och påbörjande är i genomsnitt ca tre månader för småhus och mellan sex och tolv månader för flerbostadshus. Bygglovstatistiken för april 2003 till mars 2004 säger alltså i första hand något om årstakten i påbörjandet en bit in på hösten 2004. En eventuell förändring under de sista månaderna på året fångas alltså inte upp. Siffrorna är

uppräknade med tal som motsvarar genomsnittliga eftersläpningar i rapporteringen. Observera dock att vi inte kan knyta byggloven till just de projekt som kommunerna menar ska påbörjas under år 2004.

(38)

Bostadsbyggande 37

Förväntat bostadsbyggande år 2004 per län, därav i säkra projekt respektive med färdig detaljplan samt bygglov de senaste tolv månaderna.

Län Förväntat påbörjande Bygglov i Totalt Därav i Detalj- Bygg- procent av säkra plan lov** förväntat projekt klar påbörjande AB Stockholms 9 660 6 980 7 590 6 060 63 C Uppsala 1 370 730 640 1 130 82 D Södermanlands 820 410 810 610 75 E Östergötlands 930 830 810 870 93 F Jönköpings 1 050 850 1 080 1 390 132 G Kronobergs 730 690 800 720 99 H Kalmar 550 380 260 300 54 I Gotlands 240 120 230 450 185 K Blekinge 240 210 220 130 130 M Skåne 4 900 3 490 3 510 3 740 76 N Hallands 1 260 910 1 050 810 64 O Västra Götlands 4 950 3 750 3 810 4 200 85 S Värmlands 570 370 630 380 68 T Örebro 870 810 870 480 55 U Västmanlands 860 300 400 550 69 W Dalarnas 350 170 120 210 60 X Gävleborgs 290 90 120 120 41 Y Västernorrlands 220 90 140 340 155 Z Jämtlands 170 60 80 140 80 AC Västerbottens 640 530 550 520 81 BD Norrbottens 250 190 140 340 132 Riket 30 900* 21 940 23 860 23 570 77 * Mot bakgrund av förra årets utfall i förhållande till kommunernas bedöm-ningar har Boverket beräknat att den totala nivån för år 2004 bör reduceras till ca 24 700.

** Period: 2003-03-01 — 2003-02-29

Källor: Bygglov: SCB, Boverkets bearbetning. Övriga kolumner: Bostadsmarknadsenkäten 2004

Storstadsområdena

• I Stockholms län summerar kommunernas bedömningar till 2 700 fler lägenheter än vad det finns i säkra projekt7 på projektlistorna.

Det fattas detaljplan för minst 2 000 av de bostäder som man räknar med ska kunna påbörjas 2004 och antalet lägenheter i aktuella bygg-lov är hela 3 600 färre än förväntat påbörjande.

• I Skåne summerar kommunernas bedömningar till 1 400 fler lägenheter än vad det finns i säkra projekt på projektlistorna. Det fattas även detaljplan för 1 400 bostäder som man räknar med ska kunna påbörjas 2004. Antalet lägenheter i aktuella bygglov är 1 200 färre än förväntat påbörjande. Detaljplaneläget i Skåne är alltså något bättre än i Stockholm och även vad gäller byggloven är situationen bättre.

• I Västra Götaland summerar kommunernas bedömningar till 1 200 fler lägenheter än vad det finns i säkra projekt på projekt-listorna. Det fattas detaljplan för 1 100 av de bostäder som man

(39)

räknar med ska kunna påbörjas 2004 och antalet lägenheter i aktuella bygglov är endast 700 färre än förväntat påbörjande. Det innebär att kommunerna i Västra Götaland i genomsnitt har betyd-ligt bättre ”täckning” för sitt förväntade bostadsbyggande än de båda andra storstadslänen.

Sammanfattning

Kommunernas förväntade bostadsbyggande 2004 täcks inte fullt ut upp av säkra projekt, färdiga detaljplaner och aktuella bygglov. Detta gäller i varierande grad inom de flesta av länen och tyder på att bostadsbyggandet i många fall blir lägre än vad kommunerna för-väntar. Av storstadslänen är det fram för allt i Stockholms län som ”täckningsgraden” är låg.

(40)

Bostadsbyggande 39

Flerbostadshusbyggandet ökar

Förra året påbörjades ca 13 700 lägenheter i flerbostadshus och ca 9 300 småhus8 . Boverkets senaste byggprognos, som gjordes ca tre månader efter det att kommunerna besvarade Bostadsmarknads-enkäten, omfattar 14 500 lägenheter i flerbostadshus och 10 000 småhus 2004. För år 2005 anger prognosen ca 15 500 lägenheter i flerbostadshus och 10 500 småhus.

• Enligt kommunernas bedömningar i Bostadsmarknadsenkäten finns det ca 14 900 lägenheter i flerbostadshusprojekt som avses påbörjas 2004 och som kommunerna bedömer som säkra, vilket stämmer bra med byggprognosen. Andelen bostäder i säkra projekt är betydligt större när det gäller flerbostadshus än småhus. Antal lägenheter i flerbostadshus är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år.

• Antalet småhus i säkra projekt är däremot lägre än i byggprog-nosen, bara 7 000. Vilket inte hindrar att fler småhus än så påbörjas.

Antal bostäder i säkra9 projekt på kommunernas projektlistor för 2004.

Flerbostadshus Småhus Totalt Storstockholm 5 110 1 290 6 400 Storgöteborg 1 780 1 420 3 170 Stormalmö 1 360 870 2 230 Övr. högskolekommuner 4 280 1 560 5 850 Övr. kommuner 2 350 1 930 4 270 Riket 14 900 7 070 21 900 Sammanfattning

Det finns hela 14 900 lägenheter i säkra flerbostadshusprojekt på kommunernas projektlistor för år 2004.

8 Preliminära uppgifter från SCB. Siffrorna är uppräknade för att kompensera för

eftersläpningar i rapporteringen.

(41)

Större andel hyresrätt

Antal färdigställda hyresrätter

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Stor-Stockholm Stor-Göteborg

Stor-Malmö Riket exkl storstadsområden Totalt

Under andra halvan av nittiotalet och början av 2000-talet byggdes det få hyresrätter, särskilt i storstadsområdena. Hyresrättspro-duktionen har dessutom till stor del bestått av specialbostäder för äldre och funktionshindrade eller studenter. Produktionen av special bostäder ökade kraftigt år 2002, då ca 5 900 bostäder färdigställdes. Av dessa var drygt 4 000 studentbostäder och 1 700 bostäder för äldre eller funktionshindrade. Endast drygt 2 000 ordinarie hyresrätter färdigställdes. År 2003 ökade antalet fär-digställda ordinära hyresrätter till ca 3 200 samtidigt som antalet studentbostäder minskade till drygt 1 200.

Sommaren 2000 infördes investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter genom ny- eller ombyggnad. Året därpå infördes investeringsbidrag för nybyggnad av ordinära hyresbo-städer. Den 15 augusti 2003 utökades stödet till hyresproduktion genom införandet av investeringsstimulans för anordnande av studentbostäder och vissa hyresbostäder.

Vid årsskiftet 2003/2004 hade ca 8 600 ordinära hyresbostäder och 14 000 studentbostäder fått beslut om stöd. Av studentbo-städerna var ca 30 procent tillskott genom ombyggnad.

• Kommunernas projektlistor tyder på att byggandet av hyresrätter kommer att öka både i absoluta tal räknat och relativt sett. Andelen hyresbostäder på projektlistorna är hela 39 procent 2004, jämfört med bara 29 procent för två år sedan. 29 procent är bostadsrätter och 31 procent egnahem.

• På projektlistorna för 2005 är 37 procent hyresrätt, 34 procent bostadsrätt och 28 procent egnahem.

• I Storstockholm har det nu blivit en mera jämn fördelning mellan hyresrätter och bostadsrätter jämfört med föregående år. Det är andelen bostadsrätter som har minskat till förmån för hyresrätter.

(42)

Bostadsbyggande 41

• Också Storgöteborg är det nu en mycket jämn fördelning mellan upplåtelseformerna. Där har andelen hyresrätter minskat något, samtidigt som bostadsrätterna ökat.

• Stormalmö har fortfarande en jämn fördelning över upplåtelse-formerna, som är i stort sett den samma jämfört med föregående år.

Bostäder fördelade på upplåtelseformer på projektlistorna för 2004 i olika regioner. HY KH BR ÄG Andel special- bostäder av HY Storstockholm 35 2,2 39 24 10 Storgöteborg 34 0,3 36 31 44 Stormalmö 34 0,0 36 29 25 Övr. högskoleorter 48 0,3 27 25 41 Övriga riket 39 1,6 11 50 22 Riket 39 1,0 29 31 29 HY= hyresrätt, KH= kooperativ hyresrätt, BR= bostadsrätt, ÄG= äganderätt

Fler vanliga hyreslägenheter

• Andelen specialbostäder av förväntad hyresrättsproduktion har minskat ytterligare. Förra året var 45 procent av planerade hyres-rätter antingen studentbostäder eller särskilt boende för äldre eller funktionshindrade, för tre år sedan var det hela 70 procent. Nu är andelen specialbostäder av hyresrätterna på projektlistorna för 2004 bara 29 procent.

• Enligt kommunernas projektlistor kommer andelen special-bostäder av förväntad hyresrättproduktion att minska ytterligare 2005.

• Både förväntat byggande av studentbostäder och särskilda boendeformer för äldre som har minskat. Se även avsnitt 4. • Den totala volymen av hyresbostäder är något större än före-gående år samtidigt som andelen specialbostäder minskar. Detta tyder på att byggandet av vanliga hyreslägenheter troligen kommer att öka.

• I Storstockholm har andelen specialbostäder minskat mycket jämfört med tidigare år, den totala andelen hyresrätter av förväntad nyproduktion har ökat från 25 procent till 35 procent.

(43)

Sammanfattning

Bostadsmarknadsenkäten tyder på att såväl andelen som antalet hyresrätter i nyproduktionen kommer att öka.

Andelen specialbostäder minskar. Enligt kommunernas projekt-listor är endast 29 procent av hyresrättsproduktionen antingen särskilt boende för äldre och funktionshindrade eller studentbo-städer.

(44)

Bostadsbyggande 43

Storstadsområdenas andel av byggandet

Bostadsbyggandet har under senare år varit starkt koncentrerat till storstadsregionerna och en del av högskoleorterna. I en stor del av landets kommuner har det knappast byggts något alls. Enligt preli-minära uppgifter från SCB om faktiskt påbörjande 2003 låg 49 pro-cent av bostadsbyggandet förra året i storstadsområdena.

Storstadsområdenas andel av bostadsbyggandet 2002 och 2003.

2002 2003

Antal procent Antal procent Storstadsområdena 10 354 53 10 785 49 Därav Storstockholm 6 809 35 5 687 26 Storgöteborg 2 459 13 3 309 15 Stormalmö 1 086 6 1 789 8 Övriga högskolekommuner 5 560 29 7 134 32 Övriga kommuner 3 485 18 4 083 19 Riket 19 431 100 22 002 100 P.g.a. eftersläpningar i rapporteringen är sannolikt de senaste årens siffror underskattade. Källa: SCB

• Enligt den preliminära statistiken för 2003 stod Storstockholm ensamt för 26 procent av byggandet.

• Kommunernas bedömningar pekar mot att Storstockholm kommer att stå för 29 procent av bostadsbyggandet 2004, Stor-göteborg för 12 procent och Stormalmö för 10 procent av antalet bostäder som påbörjas år 2004.

• Men som tidigare redovisats ger uppgifter om detaljplaneläge och aktuella bygglov anledning att befara fördröjningar i Stockholms län, medan förutsättningarna ur dessa aspekter ser betydligt bättre ut i Västra Götaland.

• Övriga högskoleorter — alltså de som inte ligger inom något av storstadsområdena — har minskat sin andel av bostadsbyggandet de senaste åren och kommer enligt Bostadsmarknadsenkäten att stå för 28 procent av förväntat bostadsbyggande under 2004.

• De dryga 200 kommuner som ligger utanför storstadsområdena och som inte har någon högskola har ökat sin andel under senare år och kommer enligt Bostadsmarknadsenkäten att öka sin andel ytterligare under 2004 till en dryg femtedel av förväntad nypro-duktion.

• Nästa år pekar Bostadsmarknadsenkäten mot en ökning av stor-stadsområdenas andel igen, medan såväl övriga högskolekommuner som övriga kommuner utan högskola minskar sina andelar.

(45)

Storstadsområdenas andel av förväntat bostadsbyggande enligt Bostadsmarknadsenkäterna åren 2001–2005. Procent.

2001 2002 2003 2004 2005 Storstadsområdena 51 54 52 51 54 Därav Storstockholm 30 30 33 29 32 Storgöteborg 11 15 12 12 14 Stormalmö 9 9 8 10 8 Övriga högskoleorter 31 29 28 28 26 Övriga kommuner 17 17 20 22 20 Riket 100 100 100 100 100 Sammanfattning

Storstadsområdena står sedan en tid tillbaka för över hälften av all nyproduktion av bostäder. Bostadsmarknadsenkäten tyder på att de kommer att fortsätta med det och att andelen kommer att öka 2005 jämfört med 2004.

Kommuner utanför storstadsområdena och utan högskola har ökat sin andel av bostadsbyggandet något och står nu för drygt en femtedel av det totala bostadsbyggandet.

(46)

Bostadsbyggande 45

Större städer bygger mest

Svenska Kommunförbundet har gjort en klassificering av Sveriges kommuner i nio kommungrupper, som utgår från storlek, tätorts-grad, pendlingsförhållande och näringslivsstruktur. Med denna indelning kan man bland annat titta på de tre storstäderna skilda från förortskommunerna i storstadsområdena. Högskolekom-munerna motsvaras i denna indelning i stort sett av ”Större städer” medan ”övriga kommuner” redovisas med finare en indelning10.

Olika kommungruppers andel av faktiskt respektive förväntat bostadsbyggande 2001–2005. 0 5 10 15 20 25 30 35 Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner 2001 2002 2003 2004 2005

• Huvuddelen av bostadsbyggandet sker enligt Bostadsmarknads-enkäten i tre typer av kommuner: de tre storstäderna, deras förorter samt andra större städer.

• Dessa kommuner utgör bara 22 procent av alla kommuner men har sammanlagt nästan 60 procent av landets befolkning och står tillsammans för 76 procent av förväntat bostadsbyggande under år 2004.

• De större städerna är den grupp som står för den största andelen av bostadsbyggandet. Enligt bostadsmarknadsenkäten står de för 30 procent av det förväntade bostadsbyggande 2004 och 26 procent 2005.

10 Se definitioner i bilaga 3. Vilken grupp respektive kommun tillhör framgår av

(47)

• Det är fortfarande gruppen förortskommuner som det samman-lagda förväntade bostadsbyggandet är högst i förhållande till befolk-ningen. Deras andel av förväntat bostadsbyggande minskar i år och de kommer enligt Bostadsmarknadsenkäten att stå för sammanlagt 22 procent av den förväntade nyproduktionen 2004.

• De tre storstäderna kommer enligt Bostadsmarknadsenkäten att öka sitt förväntade bostadsbyggande 2004 och närma sig den andel de legat på tidigare år.

• De andra kommungrupperna, t.ex. industrikommuner, lands-bygdskommuner och gleslands-bygdskommuner har visserligen ett mycket begränsat förväntat bostadsbyggande, men enligt Bostadsmarknads-enkäten kommer deras andelar att öka även 2004.

• Förväntat bostadsbyggande per tusen invånare år 2004 ligger på 3,5 procent i genomsnitt för riket men på hela 5,0 i förortskom-munerna. De tre storstäderna ligger i genomsnitt på 4,9 vilket är en ökning jämfört med 2003 (räknat på kommunernas bedömningar, som summerar till 30 900 bostäder).

Förväntat bostadsbyggande i olika typer av kommuner år 2004.

Förväntat Påbörjande Procent av Flyttnings- påbörjande per tusen förväntat överskott 2004* inv 2004 byggande 2003 2004 Storstads kommuner 7 400 4,9 24 3 791 Förorts kommuner 6 750 5,0 22 2 276 Större stad 9 230 4,0 30 10 542 Medelstora städer 2 740 2,1 9 5 006 Industri kommuner 1 190 1,6 4 1 206 Landsbygdskommuner 860 2,3 3 1 618 Glesbygds kommuner 130 0,6 0 -480 Övriga större kommuner 1 460 2,2 5 3 579 Övriga mindre kommuner 1 140 2,6 4 1 165 Totalt 30 900* 3,4 100 28 703 * Mot bakgrund av förra årets utfall i förhållande till kommunernas bedöm-ningar har Boverket beräknat att den totala nivån för år 2004 bör reduceras till ca 24 700, vilket motsvarar 2,8 bostäder per tusen invånare.

Sammanfattning

Av olika kommuntyper är det i de större städerna som det förväntas byggas flest bostäder. Förorternas andel av byggandet förväntas minska men det är ändå de som i förhållande till befolkningen för-väntas bygga flest bostäder. Bostadsmarknadsenkäten tyder på att storstädernas andel av byggandet kommer att öka.

Även industrikommunernas och landsbygdskommunernas andelar ökar, om än från en mycket låg nivå.

(48)

Bostadsbyggande 47

70 procent av bostadsbyggandet i 40 kommuner

Förra året var det i 30 kommuner som det byggdes mer än 200 bostäder11, enligt den preliminära statistiken från SCB över på-började bostäder. Av dem låg 11 i Stockholms län och ytterligare 13 var residensstäder. Ett trettiotal kommuner stod tillsammans för 70 procent av bostadsbyggandet.

Enligt samma källa byggdes det i 23 kommuner minst 5 bostä-der per tusen invånare. Av dem låg 10 i Stockholms län eller i an-gränsande län. Allra mest i förhållande till invånarantalet byggdes det i Solna kommun. Övriga kommuner var spridda över landet.

• Drygt ett 40-tal av landets kommuner redovisar i Bostadsmark-nadsenkäten ett förväntat bostadsbyggande på minst 200 lägenheter under innevarande år12. Av dem är hälften större städer och nästan

lika många är förorter.

• Det är i stort sett samma kommuner som i förra årets bostads-marknadsenkät. Av dem som tillkommit är hälften större städer som Eskilstuna, Borås, Norrköping, Kristianstad och Gävle. Andra kom-muner som tillkommit är Norrtälje, Kävlinge och Ystad.

• Några förortskommuner Sollentuna, Vellinge, Upplands-Bro, Öst-åker och Järfälla, har dragit ner sina bedömningar och finns därför inte med på listan längre.

• Dessa dryga 40 kommuner står för 60 procent av förväntat bostadsbyggande 2004.

11 Genomsnittlig eftersläpning i inrapporteringen beräknas till 10 procent,

varför det kan finnas några fler kommuner som kommer upp i denna nivå.

12 I bilaga 5 finns en förteckning över förväntat bostadsbyggande i samtliga

(49)

Län Kommun Förväntat påbörjande Befolkning Typ av bostäder per tusen 2003-12-31 kommmun

inv 2004 AB Stockholm 4 000 5,3 761 721 STS O Göteborg 2 400 5,0 478 055 STS M Malmö 1 000 3,7 267 171 STS C Uppsala 900 5,0 180 669 SS M Lund 900 8,9 100 995 SS T Örebro 700 5,5 126 288 SS U Västerås 700 5,4 129 987 SS F Jönköping 650 5,4 119 340 SS AC Umeå 600 5,6 107 917 SS AB Solna 590 10,2 57 994 FK G Växjö 550 7,3 75 848 SS M Helsingborg 530 4,4 120 154 SS E Linköping 500 3,7 136 231 SS AB Värmdö 470 14,1 33 134 FK N Kungsbacka 460 6,8 67 653 FK AB Nacka 450 5,8 77 470 FK S Karlstad 400 4,9 81 343 SS N Varberg 380 7,0 53 892 SS AB Norrtälje 350 6,5 54 021 ÖSK AB Täby 330 5,5 60 168 FK AB Upplands-Väsby 300 8,0 37 397 FK D Eskilstuna 290 3,1 90 694 SS AB Tyresö 275 6,9 40 097 FK AB Sigtuna 270 7,5 36 028 MS M Kävlinge 260 10,0 25 539 ÖSK AB Huddinge 250 2,9 87 121 FK AB Järfälla 250 4,1 61 473 FK AB Botkyrka 250 3,3 75 432 FK AB Södertälje 250 3,1 80 049 SS N Halmstad 250 2,9 87 372 SS O Mölndal 250 4,3 57 523 FK O Alingsås 250 7,0 35 530 MS I Gotland 240 4,2 57 535 LK H Kalmar 230 3,8 60 415 SS M Ystad 220 8,3 26 655 MS O Borås 210 2,1 98 505 SS AB Vallentuna 200 7,6 26 306 FK AB Haninge 200 2,8 71 377 FK E Norrköping 200 1,6 123 971 SS M Kristianstad 200 2,7 75 294 SS X Gävle 200 2,2 91 701 SS

* STS=storstäder, SS=övr större städer, FK=förortskommuner, MS=medelstora städer, LK=landsbygdskommuner, ÖSK= övriga större kommuner. Se bilaga 3 för närmare definitioner.

Kommer bostadsbyggandet att breda ut sig?

• Ungefär lika många kommuner som de i tabellen ovan — fast inte riktigt desamma — bedömer att det kommer att byggas minst 5 bostäder per tusen invånare i år.

• Som tidigare nämnts är det främst i förortskommuner och i vissa större städer som det byggs mycket i förhållande till invånarantalet. Allra mest i förhållande till folkmängden förväntas byggandet bli i två förortskommuner till Stockholm: Värmdö och Vaxholmstad. Men även kommuner som Trosa, Strömstad och Kävlinge kommer att bygga mycket i förhållande till folkmängd. De räknar alla med att minst 10 bostäder per tusen invånare påbörjas år 2004.

References

Related documents

Risk för brister i egenvårdsprocessen (utebliven eller felaktig behandling/HSL-insats) på grund av att rikt- linjer och rutiner inte följs vilket kan leda till ohälsa och vårdskada

Ny bebyggelse planeras inom Rällafältets isälvsavlagring och en mindre del av planområdet längs med väg 136 ligger inom föreslaget skyddsområde för vattentäkten i

I remissen uttalar regeringen bedömningen att inredning av sådana utrymmen skapar boenden som utan avsteg från tillgänglighet och användbar- het inte blivit möjliga för

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättande

Hur lönenivån utvecklas har en avgörande betydelse för den totala ekonomiska tillväxten och beror långsiktigt till största delen på hur produktiviteten i näringslivet

Svensk Fastighetsförmedling har nu kartlagt priserna på enrumslägenheter samt hur priserna utvecklats de senaste fem åren i landets största studentstäder.. I Uppsala har priserna

Tillfällen då dygnsmedelvärdet för PM10 överskred miljökvalitetsnormen (>50µg/m 3 ) under vinterhalvåret 2004/05 för urban bakgrund och gaturum.. 4 § Till skydd

Vad gäller kopplingen mellan social housing och bostadsojämlikhet har tidigare forskning visat att social housing inte är en garanti för att säkerställa tillgång