1
Lärandemål
CNS
• Beskriva funktionen hos de hinnor som täcker CNS och de
hålrum som finns i CNS
• Beskriva likvor (CSF) funktion samt förklara hur likvor
(CSF) bildas, cirkulerar och åter filtreras till blodet
• Beskriva hjärnans blodförsörjning
Anatomi
Meninges –hjärn- eller ryggmärgshinnor:
Dura mater - hårda hjärn- och ryggmärgshinnan, Arachnoidea - spindelvävshinnan och
Pia mater - mjuka hjärn- och ryggmärgshinnan. Plexus choroideus - kärlrik veckbildning,
Arachnoidal villi –utskott från arachnoidean/ arknoidalknottror, Sinus sagittalis superior -”en stor ven i huvudet”,
Ventriculus lateralis dx/sin - höger och vänster sidoventrikel, Ventriculus tertius - 3:e hjärnventrikeln,
Aquaeductus cerebri - akvedukten
2
Meninges, Hjärnhinnor
Meninges (hjärnhinnor)
• Omger och skyddar CNS
• Tre hjärnhinnor
•
dura mater
–
•Ytterst,
hårda hjärnhinnan
•Har 2 blad
•
arachnoidea
•
spindelvävshinnan
•
pia mater
–
•Innerst,
den mjuka hinnan
Ventriklarna
3
• Sammanbundna hålrum i hjärnan som är fyllda med CSF (likvor).
•4 st ventriklar
•
Lateral/sidoventriklar (2 st),
ventriculus lateralis
•
Tredje ventrikeln,
ventriculus tertius
•
Fjärde ventrikeln,
ventriculus quartus
•Förbindelsegång (mellan 3-4e ventrikeln)
4
Cerebrospinal Fluid (CSF), Likvor
• En vattenklar vätska som
bildas inne i hjärnans
ventrikelsystem (ca
0.5l/dygn), av en kärlrik
veckbildning som heter
choroidalaflätor (
Plexus
choroideus
)
• Omger hela CNS i
subarachnoidalrummet
Likvor, liquor, Cerebrospinalvätska,
Hjärn-ryggmärgsvätska
CSF
5
Cerebrospinal Fluid, likvor
•
Fungerar som ett ypperligt
förpackningsmaterial. Genom att
hjärnan har nästan samma specifika
vikt som likvor kommer hjärnan där
den mer eller mindre svävar
"tyngdlös", upphängd i likvor.
•Likvor lämnar
subarachnoidalrummet och tar sig
över till blodbanan med hjälp av
arachnoidalknottrorna
6
Hjärnans blodförsörjning
•
Ca 0.7 l blod perminut
• Mängden hålls konstant genom
autoreglering.
Anatomi
a carotis communis dx/sin -gemensamma halsartären a carotis interna dx/sin -inre halsartär
a carotis externa dx/sin. -yttre halsartär a vertebralis dx/sin. –kotartär
a basilaris -“hjärnbasartären”
a cerebri media dx/sin -hö/vä mellersta storhjärnartären a cerebri anterior dx/sin -hö/vä främre storhjärnartär, a cerebri posterior dx/sin -hö/vä bakre storhjärnartär,
7
Hjärnans blodförsörjning
“utgår från circulus arteriosus/Willis cirkel”
a cerebri media dx/sin -hö/vä mellersta storhjärnartären a cerebri anterior dx/sin -hö/vä främre storhjärnartär, a cerebri posterior dx/sin -hö/vä bakre storhjärnartär,
8
Blod-hjärnbarriären
•
Alla kapillärer är läckagebenägna (för att kunna transportera ut näring syre mm)
• Kapillärer i hjärnan mindre läckagebenägna (blod-hjärnbarriären)
• ”Tätare endotelceller”, pericyter, astrocytens utskott
• Blod-hjärnbarriären=skydd
• Problem för vissa läkemedel att
nå hjärnan
• Vissa hjärnregioner har inte
blod-hjärnbarriär för att kunna ”avläsa
blodets kemi”.
9
