Rapport 2011:8
REGERINGSUPPDRAG
Erfarenheter från takras
i Sverige vintrarna
2009/10 och 2010/11
En slutredovisning av Boverkets
regeringsuppdrag M2010/2276/H
Boverket juni 2011
Erfarenheter från takras i Sverige
vintrarna 2009/10 och 2010/11
Titel: Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11 Utgivare: Boverket juni 2011
Upplaga: 1 Antal ex: 100
Tryck: Boverket internt tryckeri ISBN tryck: 978-91-86827-19-9 ISBN pdf: 978-91-86827-20-5
Sökord: Takras, snölaster, tak, byggnader, ekonomibyggnader, byggreg-ler, lagstiftning, skador, statistik, historik, förslag
Publikationen kan beställas från:
Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50
Fax: 0455-819 27
E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se
Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats.
Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2010
3
Förord
Boverket fick regeringens uppdrag år 2010 att utreda orsaken till de takras som förekommit på stora byggnader under vintern 2009-2010. I Boverkets delrapport som redovisades i juni 2010 finns en del förslag till orsaker och åtgärder. I denna slutrapport, Erfarenheter från takras i Sve-rige i samband med snölast de två senaste vintrarna, finns en närmare
beskrivning av orsakerna. Det finns också Boverkets förslag till åtgärder för att försöka förebygga framtida takras.
Denna redovisning bygger också på en forskningsrapport från Sveri-ges tekniska institut (SP), Lunds tekniska högskola (LTH), Skanska och Sverigess lantbrukstekniska universitet (SLU) där Carl-Johan Johansson, Camilla Lidgren, Christer Nilsson och Roberto Crocetti med flera redovi-sar de takras som skett och analyserar orsaker och föreslår åtgärder. Rap-porten heter, Takras vintrarna 2009/2010 och 2010/2011. Orsaker och
förslag till åtgärder. Forskningsprojekten har fått ekonomiskt stöd av Formas, Sveriges byggindustriers utvecklingsfond (SBUF) och Boverket.
Rapporten är sammanställd av Nikolaj Tolstoy med hjälp av Ingvar Andersson, Lars Göransson, Joakim Persson och Yvonne Svensson. An-ders Sjelvgren, Irene Nyman och Martin Storm har bistått med syn-punkter.
Boverket ger samtidigt ut en annan rapport, ett regeringsuppdrag om taksäkerhet.
Boverkets arbete har utförts i samråd med Arbetsmiljöverket, länssty-relserna, Myndigheten for Samhällsskydd och beredskap (MSB), Lunds tekniska högskola (LTH), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Sveriges Metrologiska och Hydrologiska Institut (SMHI), SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Statens jordbruksverk, försäkringsbolag, Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Erhvervs- og Byggestyrelsen i Danmark med flera.
Karlskrona juni 2011
Janna Valik
5
Innehåll
Summary ... 7
Investigation of the causes of roof failures ... 7
Planning and Building Act and Eurocodes ... 8
Farm buildings ... 8
Sammanfattning ... 11
Utredning av skadeorsaker ... 11
Plan- och bygglagen och Eurokoder ... 11
Lantbrukets byggnader ... 12
Bakgrund ... 13
180 stora takras runt om i landet ... 13
Flera nyinvigda byggnader ... 13
Få allvarliga olyckor ... 13
”Nationell takrasgrupp” ... 14
Oroliga fastighetsägare och politiker ... 14
Boverkets budskap ... 14
Snölaster på tak ... 15
Kort om Boverkets delrapport 1 juni 2010 ... 15
Undersökning av de rasade taken ... 17
Tre forskningsprojekt i en rapport ... 17
Förutsättningar för orsaksanalyser ... 17
Väderförhållandena ... 17
Takrasen ... 18
Snölaster och formfaktorer ... 19
Stålkonstruktioner... 20
Limträ ... 20
Spikplåtsförbundna trätakstolar ... 20
Bågformade stålramar av fackverkstyp klädda med duk ... 20
Takplåt ... 20
Risken för fortskridande ras ... 20
Beräkningsprogram ... 21
Byggprocessen ... 21
Entreprenadformen ... 21
Lantbruksbyggnader ... 21
Åtgärder inför kommande snövintrar ... 22
SP:s rapportens resultat och förslag ... 22
Lantbruksbyggnaders säkerhet mot ras ... 23
Jordbruksverket ... 23
Samhällets regler för byggande gäller även lantbruksbyggnader ... 23
Andra kontakter ... 25
Försäkringskrav att skotta ... 25
Kontakt med Myndigheten för samhällsskydd, MSB ... 25
Kontakt med Arbetsmiljöverket ... 25
Nordiska grannländer ... 26
Bärförmåga ... 27
Eurokoder och nationella val ... 29
Exponeringsfaktor ... 29
CE-märkta trätakstolar ... 33
Byggherren ansvarig för att samhällets krav följs ... 35
Dimensioneringskontroll och utförandekontroll ... 37
Viktigt med kontroll av handlingar ... 37
Beredskap för nya händelser ... 39
Realisera en permanent expertgrupp ... 41
Kommunikationsinsatser ... 43
Informationsmaterial till fem målgrupper ... 43
Målgruppen - Ägare av stora byggnader ... 44
Målgruppen - lantbrukare ... 44
Målgruppen – Bygg- och fastighetssektorn ... 45
Målgruppen – Kommunernas byggnadsnämnder ... 45
Målgruppen – Villaägare ... 45
Information från Lantbrukarnas riksförbund ... 46
Länsförsäkringar satsade på träffar och annonser ... 46
Informationsinsatser från Lantbrukets byggnadsteknik (LBT) vid SLU ... 46
Taksäkerhetsrapport – Fara på taken ... 47
Istappar som rasar ... 49
Fortsatt forskningsbehov ... 51
Referenser ... 53
7
Summary
Swedish Board of Housing, Building and Planning, Boverket, proposes
that Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) is com-missioned by the government to reopen the density measurements of snow, and include older manual registration into the time series, so that Boverket can get the basis for any changes of characteristic snow load on the ground and that SMHI continuously show maps of snowloads on their website.
Boverket proposes that feedback of experience and follow-up of the
Planning and Building Act (SFS 2010:900), PBL, is made by reporting interesting defects and failures in buildings from the Municipalities to the Counties and to Boverket and to the Government.
Boverket proposes that a group of experts for failures and defects in
buildings is created. The group has to process incoming problems and also to be prepared to start up surveys similar roof collapse project, pro-ject to examine the problems with plastering on undrained walls with wooden bar and insulation etc.
Boverket proposes that the Board of Agriculture and Boverket will be
commissioned to work with Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), The Federation of Swedish Farmers (LRF) and insurance compa-nies to inform farmers about which rules apply at design and construct-ion.
Investigation of the causes of roof failures
A joint research report from Swedish Technical Research Institute of Sweden (SP), SLU, Faculty of Engineering LTH at Lund University and Skanska reports that most of the roof collapses that occurred in the last two winters due mainly to deficiencies in the design and execution. The roofs which had most failures were flat roofs of large span and built during the last 30 years.The technical fault that is the most frequent in roof collapse is a lack of lateral stability. Thin Gerber-jointed sheet is a part in several of the rooffailures. Farmers’ buildings are the most vulnerable types of buil-dings, but the failures have taken place even in stores, schools, sports halls and warehouses.
The snowloads on the ground was large, but not extreme. Boverket estimates that maps of snowloads in the mandatory provisions and gene-ral recommendations (BFS 2011:10) on the application of European con-struction standards (Euro codes), EKS, not require revision based on what emerged. The specified snowloads on the ground has not been exceeded.
However, the snow, the cold weather and the stable wind direction led to extensive drifting of snow and accumulation of snow on parts of the roofs.
SP's report shows that errors in design and execution are found at least in 75% of the causes.
Large amounts of snow on the leeward side and small to windward have been found even on low-pitched roofs below 15 º.
Shoveling of snow on the roof can in many cases have been a precipita-ting cause. On many roofs the collapse occurred during the shoveling of snow.
Sheltered of mountains, of high forests and of other buildings is also vi-sible in the accounts of the various cases studied.
Neglected heating greenhouses and halls can be seen in the reported cases.
Planning and Building Act and Eurocodes
The new PBL, which allows for explicit verification in the construction with technical consultation meeting, verification plan, the opportunity to request certified expert, clearance to start, site visits and final consultat-ion meeting and clearance to use the building will hopefully reduce the risk of roof collapse in future buildings .Transition from Design Regulations of the Boverket (BFS 1993:58), BKR, to EKS provides a clear improvement of low-pitched roofs with slopes over 15 º to be designed for uneven loading. An increased risk was found in the possibility to select the exposure factor of 0.8 if the ceiling is, and will be, exposed to wind.
It is important that the Boverket follow the work on a review of the Euro codes for wind and snow. Shape coefficients may need to be clari-fied for large low-pitched roofs. Here, research is needed with help of measurements of snowloads, calculations and wind tunnel simulations. The property owner's obligation accordance PBL to maintain its building and for larger hall buildings (statically determined) with flat roofs, it is particularly important to examine its structure in order to ascertain whet-her twhet-here are weaknesses in such roofs stabilization and to ask a designer for a snow removal plan how and when the roofs should be shoveled. Building owner or the one that remove the snow must have knowledge of building static systems to determine the order of shoveling.
The design regulation is designed so that correctly designed and con-structed roofs usually do not have to be shoveled during winter.
The Boverket has the opinion that the Municipal Building Committee should show good examples and also in municipal buildings require veri-fication plans with supporting documents on the design veriveri-fication and construction verification and perform the supervision.
Farm buildings
For a farm building outside the planned areas is the building owner ex-empt from a building permit and from duty of notification but has still the responsibility for the design and construction and it is the same te-chnical rules that apply regardless of whether the measure need a building permit/notification duty or not. For load capacity, stability and durability is EKS the regulation.
After the failures of roofs, in connection with snow loads, in the last two winters, the insurance companies refused reimbursement for roofs that did not meet current building regulations. The opportunities to meet the rules and have a greater confidence in the insurance increases by
Summary 9
using the knowledge that certified verification supervisor and others have. There is nothing to prevent a building owner to hire certified verifi-cation supervisors or other skills in order to verify that the society's rules of construction including load capacity, stability and durability are met for the building in question, even if the measure not need a building permit/notification duty.
11
Sammanfattning
Boverket föreslår att SMHI får i uppdrag av regeringen att återuppta
den-sitetsmätningar av snö , samt inkludera äldre manuella registreringar i tidsserierna, så att Boverket kan få underlag för eventuella förändringar av snölast på mark samt att SMHI kontinuerligt lägger ut snötyngdskartor på sin hemsida.
Boverket föreslår att erfarenhetsåterföring och uppföljning av Plan-
och bygglagen (SFS 2010:
900), PBL,
görs genom att rapportera intres-santa brister och fel i byggnader från kommuner till länsstyrelser och till Boverket och vidare till regeringen.Boverket föreslår att en expertgrupp för skador och brister inrättas.
Gruppen ska kunna behandla inkomna problem och även ha en beredskap att starta upp undersökningar liknande takrasprojekt, projekt för att un-dersöka problemen med putsade odränerade träregelväggar etc.
Boverket föreslår att Jordbruksverket och Boverket får i uppgift att
tillsammans med SLU, LRF och försäkringsbolag informera lantbrukare om vilka regler som gäller vid byggande.
Utredning av skadeorsaker
En gemensam forskningsrapport från SP, SLU, LTH och Skanska redovi-sar att de flesta takras som skett de två senaste vintrarna beror framförallt på brister i dimensionering och utförande. De tak som drabbats i störst ut-sträckning är låglutande tak med stor spännvidd och byggda de senaste 30 åren, Av tekniska fel är bristande sidostabilisering det mest vanliga vid takras. Tunn Gerberskarvad plåt finns i flera av takrasen. Lantbrukarnas ekonomibyggnader är den mest utsatta typen av byggnader, men ras har skett även i butiker, skolor, idrottshallar och lager.
Snölasten på marken var stor, men inte extrem. Boverket bedömer att snölastkartorna i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (Eurokoder), EKS inte behöver revideras utifrån det som framkommit. Dock har snön, det kalla vädret och den stabila vindriktningen lett till omfattande snödrift och ansamling av snö på delar taken. SP:s rapport visar att fel i projekte-ring och utförande står för minst 75 % av orsakerna.
Stora snömängder på läsida och små i lovart har visat sig även på låg-lutande tak under 15º.
Skottning av tak kan i flera fall ha varit en utlösande orsak. Många var under skottning när raset inträffade. Även läsituation av berg, av hög skog och av andra byggnader syns i redovisningen av de olika undersökta fallen. Försummad uppvärmning av växthus och hallar syns i de inrap-porterade fallen.
Plan- och bygglagen och Eurokoder
PBL ger möjlighet till tydligare verifiering vid byggande vilket förhopp-ningvis kommer att minska risken för takras i framtida byggander. Kra-ven på teknikst samråd, kontrollplan, möjlighet till att begära certifierad
sakkunnig, startbesked, arbetsplatsbesök, och slutsamråd ger den ökade tydligheten. Övergången från Boverkets konstruktionsregler (BFS 1993:58), BKR, till svenska nationella krav i EKS ger en klar förbättring för låglutande tak med lutning under 15º för att de ska dimensioneras för ojämn last.
Det är viktigt att Boverket följer arbetet med översyn av Eurokoderna för vind och snö. Formfaktorerna kan behöva förtydligas för stora låglu-tande tak. Här behövs forskning med snökarteringar, beräkningar och vindtunnelsimuleringar.
Det är bl.a. fastighetsägares skyldighet enlig PBL att underhålla sin byggnad och för större hallbyggnader (statiskt bestämda) med låglutande tak, är det särskilt viktig att undersöka sin byggnad för att utröna om det finns svagheter i bl.a. takens stabilisering samt att be en konstruktör om en snöskottningsplan hur och när taken bör skottas. Byggnadsägaren eller den som skottar måste ha kännedom om byggnadens statiska system för att kunna avgöra i vilken ordning skottning sker.
Boverkets regler är utformade så att ett rätt dimensionerat och utfört tak normalt inte ska behöva skottas under vintern.
Boverket har den uppfattningen att kommunens byggnadsnämnd bör visa gott föredöme och även vid kommunala byggnader begära kontrollplaner med verifikationer på dimensioneringskontroll och utförandekontroll, samt utföra tillsyn.
Lantbrukets byggnader
För ekonomibyggnader utanför detaljplanelagt område är byggherren be-friad från bygglov och anmälan men har fortfarande ansvaret och det är samma tekniska egenskapsregler som gäller oavsett om åtgärden är lov-/anmälningspliktig eller inte. Plan- och bygglagen krav på på bärförmåga, stadga och beständighet är förtydligat i Boverkets tillämpningsföreskrifter EKS.
Efter de två senaste vintrarnas ras av tak i samband med snölaster har försäkringsbolagen nekat ersättning för tak som inte uppfyllt gällande byggregler. Möjligheterna att uppfylla reglerna och att få en ökad säker-het att försäkringar gäller ökar genom att använda kunskap som certifie-rade kontrollansvariga och andra har. Det är inget som hindrar att en byggherre anlitar certifierade kontrollansvariga eller annan kompetens för att verifiera att samhällets regler för byggande inklusive för bärförmåga, stadga och beständighet är uppfyllda för byggnaden i fråga, även om åt-gärden inte är lov- eller anmälningspliktig.
13
Bakgrund
180 stora takras runt om i landet
Under förra vintern, åren 2009-2010, inträffade ett stort antal takras i Sverige. Det var bland annat drygt 180 stora byggnader som mathallar, ridhus, arenor och lager som inte klarade av den stora mängden snö. Dessutom fick ca 4 000 ekonomibyggnader på landsbygden mer eller mindre allvarliga skador. Under årets vinter, 2010-2011 finns det enbart ett fåtal takras rapporterade och då främst under december månad när det snöade som mest.
Flera nyinvigda byggnader
Takrasen på de stora byggnaderna hade några saker gemensamt. Det var ofta byggnader med låglutande tak och stora spännvidder mellan bärande element och det var inte enbart äldre byggnader utan oroväckande många var byggda under de senaste tjugo åren. Villorna klarade sig betydligt bättre. Det finns enbart något enstaka fall rapporterat om takras på villor, däremot rasade många altan- och skärmtak.
Det går också att konstatera att det var betydligt fler byggnader i södra Sverige än i den norra delen av landet som rasade. De flesta rasen på stora byggnader inträffade i Västsverige, Småland och Östergötland men är sedan ganska jämt fördelade över landet.
Få allvarliga olyckor
Under den snörika vintern 2009-2010 kunde mycket väl flera allvarliga olyckor inträffat med dödlig utgång. Inte sällan fanns det många männi-skor i sporthallar och mathallar när taken rasade.
Ett annat sätt att beskriva vad som hände är vilken uppmärksamhet som takrasen fick i media. I januari finns 10 artiklar i medieföretagets Retrie-vers databas, i februari stiger det till 1 527, i mars 974 för att sedan i april sjunka till 205 inslag. Ytterligare ett sätt att beskriva omfattningen av det inträffade är att ett av de största försäkringsbolagen har anmälda skador
som främst gäller lantbrukets ekonomibyggnader som uppgår till över 300 miljoner kronor.
I slutet av februari 2010 redovisade Boverket, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och SMHI, läget för miljöminister Andreas Carl-gren och Boverket fick då i uppdrag att snabbt utreda och lämna förslag till åtgärder. Boverket fick sedan i uppdrag av regeringen att utreda takrasen, och redovisa arbetet först i en delrapport 1 juni 2010 och senare i denna slutrapport 1 juni 2011.
”Nationell takrasgrupp”
Boverket bildade en nationell ”takrasgrupp” för att dra nytta av den kun-skap som finns på andra myndigheter, försäkringsbolag och intresseorga-nisationer. Gruppen hade också kontakt med Boverkets motsvarighet i Danmark och Norge som också genomförde egna utredningar. I gruppen ingick Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP), SMHI, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), Arbetsmiljöverket, Sveriges kommuner och landsting, Länsstyrelser, Jordbruksverket, Danska Ere-verv- og Byggestyrelsen, Länsförsäkringar, Folksam och Trygg-Hansa.
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) fick samtidigt möjlighet att tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet, Lunds tekniska högskola samt företrädare för byggindustrin specialstudera en del av de 180 bygg-nader där taken rasade. Forskningsuppdragen finansierades av Formas och SBUF och finns redovisat i Takras vintrarna 2009/2010 och 2010/2011. Orsaker och förslag till åtgärder från Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut (SP). Denna grupp har i första hand specialstuderat de drygt 180 stycken stora takrasen vintern 2009-2010 och sammanfattning-en av deras undersökning finns redovisad och kommsammanfattning-enterad i dsammanfattning-enna rap-port.
Oroliga fastighetsägare och politiker
Under vintermånaderna 2009-2010 rasade ett stort antal tak på stora byggnader varje vecka. Nyheter kring takrasen fanns i både nationella och regionala media och många kommuner, fastighetsägare och politiker blev oroliga. Boverket försökte på alla sätt att informera oroliga fastig-hetsägare, kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter.
På Boverkets webbplatser fanns ett stort antal artiklar med informat-ion. Inte sällan ringde det oroliga föräldrar som undrade om de kunde låta sina barn besöka sporthallar, arenor och ridhus. Politiker och fastighetsä-gare kände naturligtvis ett ansvar för att undersöka hur det stod till med sina byggnader.
Boverkets budskap
Boverkets experter ansåg ganska tidigt att det inte var de stora snömäng-derna i sig som gjorde att konstruktioner inte höll utan det måste finnas en eller flera andra orsaker. Det mest troliga var att snön utlöste takras på de byggnaderna där det fanns brister. I den undersökning som SP nu gjort framgår tydligt att det är brister i konstruktionen p.g.a.
dimensionerings-Bakgrund 15
fel och utförandefel som var de främsta orsakerna. Ett annat sätt att se på detta är att 99,9 av alla andra byggnader i landet klarade snön utan större problem.
Boverkets budskap till media, allmänhet och fastighetsägare handlade därför mycket om att uppmana till lugn. Under en tid fick Boverket utöka sin telefonservice med experter och det fanns också Frågor & Svar och chatt på webbplatsen. Webbplatsen, har aldrig tidigare haft så många be-sökare som under perioden eller över 100 000 bebe-sökare under en månad. Råd och budskap som gavs var
Villatak rasar nästan aldrig – skotta inte ditt villatak om det inte be-hövs för läckage eller istappar
Om Du skottar – skotta så att taket har så jämn last som möjligt.
Fastighetsägare till stora byggnader med låglutande tak uppmanades att själva, eller med hjälp av tekniska konsulter, se över om det fanns fel och brister i konstruktionen.
Snölaster på tak
När Boverket anger snölast utgår myndigheten ifrån en nederbörds-karta som SMHI har tagit fram och som beskriver nederbörden i landet de sen-aste femtio åren. De snölsen-aster som gäller varierar i tio zoner över landet. I södra Sverige ska byggnaden klara en snölast med ett grundvärde av snö-last på mark på 100 kilo per kvadratmeter, i mitten av landet ca 300 kilo och i norr är det ca 500 kilo per kvadratmeter. Vid bestämning av snölast ska även inverkan av byggnadens form och snöanhopningar till följd av vindpåverkan, ras och glidning beaktas. Formfaktor för detta kan bli upp till 4 gånger grundvärdet på mark. Det finns även faktorer för exponering och för temperatur inifrån byggnaden.
Kort om Boverkets delrapport 1 juni 2010
I den delrapport som Boverket lämnade till regeringen 1 juni 2010 före-slog myndigheten ett förtydligande på förordningsnivå för kommuner och byggherrar i vilka situationer det kan finnas anledning för kommunen att vara särskilt uppmärksamma och överväga om certifierad sakkunnig bör krävas istället för byggherrens egenkontroll. Ett sådant förtydligande in-fördes också i regeringens plan- och byggförordning (2011:338) 7 kap. 2§.Boverket önskade också ett bemyndigande att föreskriva vad som kan ingå i kontrollplan. En sådan möjlighet finns nu för Boverket i ovan-nämnda förordning 10 kap 22§.
Boverket föreslog också att regeringen skulle införa en anmälnings-plikt för ekonomibyggnader utanför detaljplanelagt område. En anmälan skulle ge kommunen möjligheter att förbereda tillsyn över byggprojektet och bedöma behovet av kontroll och samråd. På så sätt skulle byggherren få hjälp med att bedöma behovet av kontroller på riskfyllda konstruktion-er. Regeringen har valt att inte införa anmälan för ekonomibyggnader ut-anför detaljplanelagt område.
Boverket meddelade också att myndigheten skulle söka ett samarbete med Lantbrukarnas Riksförbund, Länsförsäkringar Sverige, Jordbruks-verket och Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, för att diskutera alter-nativa vägar att öka kunskapen bland lantbrukarna om byggnaders kon-struktion och underhåll. Det resulterade i ett antal kommunikationsinsat-ser som redovisas i kapitel Kommunikation.
17
Undersökning av de rasade
taken
Tre forskningsprojekt i en rapport
Boverket har följt arbetet Takras vintrarna 2009/2010 och 2010/2011 Orsaker och förslag till åtgärder (Formas och SBUF-projekt) som utförts
av SP, Skanska och LTH, med att utreda tekniska orsaker till de inträf-fade rasen. För lantbruksbyggnader följdes arbetet hos SLU med att se på de inträffade skadorna på lantbrukssidan. Projekten redovisades tillsam-mans och här nedan följer delar av sammanfattningen från denna rapport, Johansson Carl-Johan et al, 2011, här benämnd SP:s rapport och Bover-kets kommentarer.
Förutsättningar för orsaksanalyser
Med de förutsättningar som fanns har ett bra arbete utförts i projekten. I en framtid bör det utformas en beredskap för att snabbare vara ute på plats, så att mätningar av snölast, granskning av konstruktioner och prov av material kan göras medan de skadade delarna finns kvar. Se förslag längre ner om förslag till expertgrupp.
Väderförhållandena
I SP:s rapport sammanfattas vädret på detta sätt: ”Utmärkande för vintern 2009/2010 var att det föll mycket snö samtidigt som det var minusgrader under praktiskt taget hela snöfallsperioden. Dessutom blåste det en nord-lig till nordostnord-lig vind, men oftast med en måttnord-lig styrka. Snölasten på marken var stor, men inte extrem.”
Snömängder redovisades i föregående rapport, (Boverket, 2010) Boverket bedömer att snölastkartorna i EKS inte behöver revideras utgå-ende från det som framkommit. Att med beräkningar, vindtunnelsförsök eller uppmätningar få fram värden på snödrift kan vara framtida
forsk-ningsuppgift. Detta med tanke på det som SP skriver ”snön, det kalla väd-ret och den stabila vindriktningen som vintern 2009/2010 lett till omfat-tande snödrift och ansamling av snö på delar av taken”.
Takrasen
Några intressanta iakttagelser ur SP:s rapport:
”Huvuddelen av rasen 2009/2010 skedde inom ett brett stråk från väst-kusten upp mot mälarregionen och vidare upp efter norrlandsväst-kusten. Vin-tern 2010/2011 var det i första hand den sydligaste delen av landet som drabbades. SP har etablerat en databas med uppgifter om 180 rasade tak. En sammanställning av denna visar bl.a. att de flesta rasen skedde under vecka 7 och 8 2010.
Ca 30 % var lantbruksbyggnader.
Slanka stål- och träbärverk drabbades.
Byggnadernas byggnadsår är från före 1910-talet till 2010. Mer än 60 % är byggda efter 1980.
Taken är flacka. Hälften har en taklutning på ≤ 15 grader.
En närmare undersökning av 37 rasade eller skadade tak visar att or-saken i
o 16 fall är dimensioneringsfel (40%) o 4 fall är material- eller komponentfel o 2 fall är bristande underhåll och
o 11 fall är utförandefel på byggplatsen (30%).
11 fall är det en annan oklar orsak. 7 objekt har dubbla orsaker
Enligt SP:s rapport är slutsatsen att snön har varit den utlösande faktorn som avslöjat en rad olika fel och brister, framför allt projekteringsfel och utförandefel.
I SP:s rapport finns en jämförelse med tidigare undersökningar, och samtida undersökning i Danmark, och där erfarenheter från takras orsa-kade av snö i Sverige och utomlands stämmer väl överens med de resultat som här framkom.
SP:s rapport visar att projektering och utförande står för ca 75 % av orsakerna.
Stora snömängder på läsida och små i lovart har visat sig även på låg-lutande tak under 15º.
Skottning av tak kan i flera fall ha varit en utlösande orsak. Många tak (10% av de som rasade) var under skottning när raset inträffade. Gerber-skarvade plåttak sticker ut i den statistiken.
Även läsituation av terräng, av hög skog och av andra byggnader sak-nas i sammanfattningen men syns i redovisningen av de olika undersökta fallen.
Försummad uppvärmning av växthus och hallar syns i de inrapporterade fallen.
Unders
Snö
SP sk de ve I åtsk lovar nolik för os Bo utifrå I E 15º, v behöv SP ioner fekter SP och k sökning av de rölaster o
kriver ”flera erkliga förhål killiga av de rtsidan av no kt att takrasen symmeterisk overket bedö ån det som fr Eurokoderna vilket blir en vde dimensio P föreslår att rats för jämn r och brister P skriver ”De komplettering rasade takenoch form
iakttagelser p llandena. De studerade ra cken och sto n hade blivit k last för takl ömer att snöl ramkommit o a räknas med n förbättring m oneras för oj t ”Fastighetsä last genom a i bärförmåg et bör övervä gar av formfmfaktore
pekar på att et gäller särsksen har det v or snöansaml färre om snö lutningar und lastkartorna i och får stöd i d ojämn last ä mot BKR dä ämn snölast. ägare bör låt att de är mer an finns.” ägas att unde faktorer för s
r
formfaktorer kilt tak med l varit praktisk ing på läsida ölastnormen der 15°. ” i EKS inte be i detta av SP även för låglu är tak under 1 . a undersöka r utsatta för ri ersöka behov nölast”
rna inte har s lutning ≤ 15 kt taget renbl
an. Det är int hade beaktat ehöver revid :s rapport. lutande tak u 15º:s lutning de tak som d risk för ras om vet av föränd speglat grader. åst på te osan-t risken deras under inte dimens-m de-dringar 19
Om formfaktorn 0,8 ska ändras för låglutande stora tak är en av flera uppgifter att titta på i det påbörjade arbete att se över konstruktionsstan-darder för vind- och snölaster i Eurokoder. Det kan ta upp till 5 år och Boverket avser delta i det arbetet.
Svagheter hos olika slag av takkonstruktioner
Dessa problemområden och skadeorsaker pekas bl.a. på i rapporten:Stålkonstruktioner
Stabilisering av tryckta flänsar och stänger
Knäcklängd
Arbetsutföranden på byggplatsen
Känslighet för ojämn lastfördelning
Limträ
Dålig detaljutformning och/eller monteringsfel
Olämpligt urtag i balkända
Stabilisering av limträkonstruktioner
Spikplåtsförbundna trätakstolar
Stabilisering av tryckta stänger
Bågformade stålramar av fackverkstyp klädda
med duk
Fackverksramarna är ofta inte stagade gentemot vippning
Takplåt
Gerberskarvar ger en känslighet för ojämn belastning.
Konstruktören har inte alltid beaktat konsekvensen av brott i takplåten vid val av säkerhetsklass.
SP:s rapport föreslår att berörda aktörer ska informeras om hur en korrekt dimensionering bör ske.
Risken för fortskridande ras
Risk för fortskridande ras beaktas inte i tillräcklig grad skriver SP: ”Tak-konstruktionernas utformning är oftast sådan, att en lokalskada, t ex i form av att en takplåt brister, kan leda till att hela takkonstruktionen kol-lapsar”. SP föreslår att ”en broschyr utformas med goda exempel på hur primär/ sekundärbärverk och detaljer bör utformas, samt exempel på hur
Undersökning av de rasade taken 21
risken för fortskridande ras bör hanteras. Särskilt viktig att understryka behovet av stabilisering av slanka konstruktioner.”
Boverket gjorde i december 2010 två stycken Boverket informerar om
vad att tänka på vid dimensioneringskontroll vid nybyggnad av balkar av stål eller trä med stora spännvidder och förslag på åtgärder vid underdi-mensionering av takkonstruktion i hallbyggnader av befintliga tak. Dessa är bilagadadenna rapport.
Beräkningsprogram
I SP:s rapport framgår ”att det finns en uppsjö av olika beräkningspro-gram och varje stomleverantör verkar ha sitt eget. Modellerna som ligger till grund för programmen är olika. Många program tar inte hänsyn till viktiga lastkombinationer.”
Brukare av program bör kontrollera vad deras program har för möjlig-heter och brister. Konstruktörer måste sätta sig in i vilka lastkombinat-ioner som programmet inte tar hänsyn till. Exempelvis beaktas vippning inte rätt i alla program.
Byggprocessen
Boverket har den uppfattningen att många av rasen hade kunnat undvikas om dimensioneringskontroll och utförandekontroll hade gjorts i större ut-sträckning än vad som har skett i de rasade takens fall.
Boverket har den uppfattningen att kommunens byggnadsnämnd bör visa gott föredöme och även vid kommunala byggnader begära kontroll-planer med verifikationer på dimensioneringskontroll och utförandekon-troll samt utföra tillsyn. Kommuner som fastighetsägare bör låta besiktiga äldre egna hus och ta fram skottningsplaner för framtida stora snölaster.
Entreprenadformen
Ur SP:s rapport: ” Det har inte gått att fastställa om
entreprenad-formen har haft någon betydelse. Det kan däremot konstateras att
det finns brister i såväl projektering som utförande samt
kompe-tensbrister hos inblandade parter. I ett flertal fall har kunnat
konsta-teras att viktiga samordningsfrågor har
fallit mellan stolarna”.
Lantbruksbyggnader
SLUs redovisning av rasen och deras förslag till åtgärder:
En övervägande andel av de rasade byggnaderna har trästomme.
Slarv och okunskap är viktiga förklaringar till rasen.
Mycket byggs i egen regi.
Brister i eller avsaknad av konstruktionsberäkningar förekommer i många fall.
Boverkets förslag till information till lantbrukarna i samverkan med Jordbruksverk, LRF, SLU m.fl. redovisas senare i denna rapport.
Åtgärder inför kommande snövintrar
SP m.fl. föreslår, att det inför kommande vintrar, att det skapas en be-redskap, för takkonstruktioner projekterade före 2011, för att skotta taken när det kommer stora mängder snö. De anser att det är uppenbart att det finns riskkonstruktioner, slanka konstruktioner som inte är tillräckligt stabiliserade, Gerberskarvad TRP-tak och en del underdimensionerade tak.
Det är bl.a. fastighetsägares skyldighet enlig PBL att underhålla sin byggnad. För större hallbyggnader (statiskt bestämda) med låglutande tak är det särskilt viktig att undersöka sin byggnad för att utröna om det finns svagheter i bl.a. takens stabilisering samt att be en konstruktör om en snöskottningsplan, hur och när taken bör skottas.
I EKS finns följande råd: En lastbild som tar hänsyn till snöröjningen bör beaktas om den inte täcks in av de formfaktorer som ges i standardens avsnitt 5.3(formfaktorer) och om den kan ha avgörande betydelse för bär-verkets bärförmåga eller stabilitet.
Byggnadsägaren eller den som skottar måste ha kännedom om bygg-nadens statiska system för att kunna avgöra i vilken ordning skottning sker.
SP:s rapportens resultat och förslag
Resultat och förslag från forskningsrapporten från SP, SLU, LTH och Skanska pekar på flera viktiga punkter som återkommer längre fram i Boverkets rapport.
Genom att ca 75 % av rasen orsakats av dimensionerings- och utfö-randefel är det viktigt att nya tak byggs rätt och att kontrollplaner, certifi-erade sakkunniga används om inte byggherren har god konstruktionskun-skap i sin egenkontroll, att dimensioneringskontroll och utförandekontroll redovisas senast på slutsamråd så att byggnadsnämnden kan avge slutbe-sked före ibruktagande.
Det som rör tekniska reglerna är formfaktorer i Eurokod för snölast, exponeringsfaktor och val av säkerhetsklass. i Sveriges nationella val, EKS. Tältduksbyggnader är ett speciellt problemområde vad gäller regler, värme och skottning.
En viktig uppgift är att informera lantbrukare, men även andra om byggherreansvar och vilka regler som finns.
23
Lantbruksbyggnaders säkerhet
mot ras
Jordbruksverket
Jordbruksverket följde arbetet med takras första året. De har för närva-rande ingen handläggare som har kunskap om bärförmåga, stadga och be-ständighet. Deras kunskapsområde är i djurhållning och storlek på ut-rymmen för olika djurslag. De utgav för många år sedan en handbok i byggenskap, (Jordbruksverkets byggråd), men den är sedan flera år in-dragen. De följer SIS arbete med att ta fram en handbok/standarder för jordbruksbyggande.
Boverket föreslår att Jordbruksverket och Boverket får i uppgift att till-sammans med SLU, LRF och försäkringsbolag informera lantbrukare om vilka regler som gäller vid byggande.
Samhällets regler för byggande gäller även
lantbruksbyggnader
Målsättningen med samarbetet med LRF är att lantbrukarna ska få en bra information om byggherrens ansvar och samhällets regler för byggande inklusive för bärförmåga, stadga och beständighet.
En ny PBL började gälla 2 maj 2011. I lagen är det tydligare regler för kontroll och tillsyn än tidigare. Byggherren, den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings- eller byggnadsarbeten, är som förut ansvarig för att samhällets regler uppfylls. Till sin hjälp har byggherren en certifierad kontrollansvarig. Byggherren ska redan i bygglovsansökan lämna förslag på vem som ska vara kontrollansvarig. Av lovbeslutet ska det framgå vem som är kontrollansvarig. Till det tekniska samrådet ska byggherren redovisa en kontrollplan hur kraven för byggandet ska veri-fieras i byggnadsprojektet. Av kontrollplanen ska det framgå om kontrol-len ska utföras inom ramen för byggherrens egenkontroll eller av någon certifierad sakkunnig. Om det inom ramen för byggherrens egenkontroll inte finns tillräcklig kompetens för exempelvis konstruktion kan
bygg-nadsnämnden begära att byggherren anlitar en certifierad sakkunnig När det föreligger risk för allvarliga personskador som uppkommer om åtgär-den eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav ska byggnads-nämnden ta särskild hänsyn till detta vid prövning av om någon certifie-rad sakkunnig ska kontrollera åtgärden eller byggnadsverket. Detta enlig plan- och byggförordningen 7 kap 2§. Byggnadsnämnden ska lämna ett startbesked när åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt PBL med tillhörande föreskrifter. När byggherren har fått ett start-besked får bygget påbörjas. Byggnadsnämnden ska normalt göra minst ett arbetsplatsbesök. Vid slutsamrådet ska bl.a. verifikaten gås igenom och ett slutbesked ges av byggnadsnämnden om byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet och ev. kompletterande villkor är uppfyllda och om byggnadsnämnden inte funnit skäl att ingripa. Efter slutbeskedet kan byggherren börja an-vända byggnaden.
För ekonomibyggnader utanför detaljplanelagt område är byggherren be-friad från bygglov och anmälan men har fortfarande ansvaret och det är samma tekniska egenskapsregler som gäller oavsett om åtgärden är lov-/anmälningspliktig eller inte. Plan- och bygglagen krav på på bärförmåga, stadga och beständighet är förtydligat i Boverkets tillämpningsföreskrifter EKS.
Efter de två senaste vintrarnas ras av tak i samband med snölaster har inte försäkringsbolagen ersatt många tak som inte uppfyllt gällande bygg-regler. Möjligheterna att uppfylla reglerna och att få en ökad säkerhet att försäkringar gäller ökar genom att använda kunskap som certifierade kon-trollansvariga och andra har. Det är inget som hindrar att en byggherre anlitar certifierade kontrollansvariga eller annan kompetens för att verifi-era att samhällets regler för byggande inklusive för bärförmåga, stadga och beständighet är uppfyllda för byggnaden i fråga, även om åtgärden inte är lov- eller anmälningspliktig.
25
Andra kontakter
Försäkringskrav att skotta
Boverket har haft kontakt med försäkringsbolagen för att dels ta del av deras information, dels lära oss mer varför deras villkor är utformade på det sätt de är. Vissa fastighetsägare med närings- eller lantbruksbygg-nadsförsäkringar är idag tvungna att skotta så att inte stora mängder snö samlas på taken för att vara säkra på att försäkringen gäller vid ett kraftigt snöfall. Takras ersätts inte heller om skadan orsakats av felaktig kon-struktion eller försummat underhåll. Det är viktigt att studera undantagen i villkoren för försäkringstagaren. Boverkets regler är utformade så att ett rätt dimensionerat och utfört tak normalt inte ska behöva skottas under vintern.
Kontakt med Myndigheten för samhällsskydd,
MSB
Fortsatt kontakt med MSB har framförallt varit utbyte med information i samband med snö, skottning och risken för takras på myndigheternas hemsidorna.
Räddningstjänsternas många utryckningar till byggnader med rasade tak har tyvärr bara resulterat i enstaka utredningsrapporter. Ett bättre samarbete med byggnadsnämnd och en högre prioritering av att utred-ningsrapporter upprättas skulle i en framtid ge bra underlag för att minska fel i projektering och utförande. Räddningstjänsten är tidigt på plats och kan, om tid finns, dokumentera mycket som kan användas i senare skade-utredningar.
MSB bör ingå i den expertgruppen som föreslås längre fram i denna rapport.
Kontakt med Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket har tio distrikt där flera har rapporterat till Boverket och till SP om inträffade ras av tak. I några fall har Arbetsmiljöverket lå-tit utreda raset och överlämnat ärendet till polismyndigheten och
åklagarmyndigheten. Arbetsmiljöverket har också registrerat fall när snö och is rasat ner på arbetstagare. Händelser när personal som skottat på tak fallit ner finns också hos Arbetsmiljöverket, men normalt inte när det gäl-ler privatpersoner som skottat sina egna tak och fallit ner.
Det skulle vara en förbättring i kunskapsutbyte till andra, om Arbets-miljöverket hade en central rapporteringsskyldighet från deras distrikt, så att det på ett ställe gick att få fram inträffade takras i samband med snö-last och där Arbetsmiljöverket är informerat.
Arbetsmiljöverket bör ingå i den expertgrupp som beskrivs längre fram i denna rapport.
Nordiska grannländer
Boverket har tillsammans med myndigheter och standardiseringen i de andra nordiska länderna sett om det är någonting i Eurokoder eller våra svenska val, EKS, som bör ändras för att stora låglutande tak ska bli säk-rare. I Danmark pågår motsvarande utredningar som i Sverige och de har även utfört vindtunnelförsök. I Norge och i Finland har på grund av tidi-gare skadefall 2005/2006 myndigheter tiditidi-gare tittat på detta med stora låglutande tak och snölaster och framförallt ökat kraven på de som kon-struerar och bygger dessa tak. I Norge finns inskrivet i nationella val att exponeringsfaktorn inte får väljas till 0,8 om taket är längre än 50 meter. I Kanada har ingående studier av snölast resulterat i att en motsvarande produkt som exponeringsfaktor multiplicerat med formfaktorer går mot 1,0 ju större ett låglutande tak är. Boverket kommer fortsatt att följa ar-betet med revision av Eurokod och ha årlig kontakt med de regelskri-vande myndigheterna i Norden.
27
Bärförmåga
Verifiering av bärförmåga och stadga hos byggnadsverk sker ofta i prak-tiken med hjälp av partialkoefficientmetoden. Bärförmågan i brottgräns-tillstånd ska i princip vara större än lasteffekten eller R - S > 0, där R be-tecknar bärförmåga och S lasteffekt. Regelverk som Eurokodsystemet med tillhörande nationella val i EKS anger vilka karakteristiska värden med tillhörande koefficienter som ska användas.
Snölastens karakteristiska värde kan beskrivas som Sk=µCeCtS0 där:
µ ar formfaktor som beror av takytans form och av risk for snö-anhopningar till följd av vind, ras och glidning
Ce ar exponeringsfaktor för ouppvärmda hus och som tar hänsyn
till vindens inverkan. Sverige har valt Ce lika med 0.8, 1.0 och
1.2 i olika exponeringar
Ct ar termisk koefficient som tar hänsyn till energiförluster
ge-nom tak eller annan termisk påverkan
Värdet S
0definieras som snölast på mark med en
genom-snittlig återkomsttid på 50 år.
Hur är det möjligt att jämföra en verklig snölast på mark med reglernas angivna värden? En verklig last med ett värde
större än det i reglerna behöver inte nödvändigtvis innebära att reglernas värde är felaktigt. Det högre lastvärdet kombineras
med en bärförmåga, som också har en spridning. Det angivna värdet är alltså inte ett värde som i verkligheten alltid måste underskridas utan är ett värde som används tillsammans med bärförmågan för att ge tillräcklig säkerhet hos konstruktionen.
Karta. Snözoner for snölast på mark som med sannolikheten 0,02 överskrids en gång per år. Kartan ar baserad på mätdata från 148 meteorologiska stationer.
2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 5,5 5,5 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 1,5 1,5 1,0 2,0 2,0 1,5 1,5
29
Eurokoder och nationella val
Jämförelse mellan BKR och EKS gjordes i delrapporten (Boverket, 2010). En klar förbättring jämfört med tidigare, när BKR användes, upp-står genom att EKS gör det säkrare för låglutande tak under 15º:s lutning genom att hela och halva lasten på resp takhalva ingår. Det vill säga att ojämn last används vid dimensionering även av låglutande tak.
I Sverige har det varit möjligt under flera år att använda antingen BKR eller EKS. Nu upphör användningen av BKR succesivt. BKR får använ-das i ärenden där bygganmälan inkommit före 2 maj 2011.
Exponeringsfaktor
I Sverige har Boverket valt rekommendationen för exponeringsfaktorn för ouppvärmda hus i Eurokod. Det vill säga exponeringskoefficienten är normalt 1,0 men det öppnar också upp för noten där tabellen med värden 0.8, 1.0 och 1.2 finns. I BKR var Ce alltid lika med 1,0.
Texten nedan är ur SS EN 1991-1-3 Eurokod 1- Laster på bärverk del 1-3 Allmänna laster – snölast: ”Exponeringsfaktorn Ce bör användas för
bestämning av snölast på tak. Vid val av Ce bör man beakta den framtida
exploateringen kring byggplatsen. Ce bör tilldelas värdet 1,0 om inte
Tabell 5.1 – Rekommenderade värden på Ce för olika topografier
Topografi Ce
Vindexponerata 0,8
Normalb 1,0
Skyddat lägec 1,2
a Vindutsatt topografi: plan, öppen terräng, vindexponerad i alla riktningar utan skydd eller med lite skydd av terräng, träd och högre byggnadsverk.
b Normal topografi: områden där snön endast i undantagsfall blåser av bygg-nadsverk, avhängigt terräng, andra byggnadsverk eller träd.
c Skyddad topografi: område för det aktuella byggnadsverket är väsentligt lägre än omgivande terräng eller omgivet av höga träd och/eller omgivet av högre byggnadsverk.
Boverket anser att Ce lika med 0,8 bör användas med stor försiktighet och
det kräver att byggnaden är vindexponerad i alla riktningar under hela sin livslängd. Ce lika med 0,8 bör endast användas i områden där
temperatu-ren ute är under 0ºC under lång tid och en viss vind brukar råda och att värme inte kommer inifrån genom taket. Boverket kommer att vid änd-ring av EKS föra in ett allmänt råd som förtydligar användning av Ce.
Densitetsmätningar och vatteninnehåll i snötäcket 31
Densitetsmätningar och
vatteninnehåll i snötäcket
SMHI har hjälpt forskningsuppdragen och Boverket under regeringsupp-draget med bl.a. uppgifter om snötäckets storlek vid inträffade ras. Tyvärr är det snötäckets tjocklek och inte snötäckets tyngd som SMHI fortlö-pande redovisar. För att fastighetsägare och kommuner i en framtid ska få förbättrade uppgifter om snötäckets tyngd föreslår Boverket två saker som SMHI kan förbättra.
Boverket föreslår att regeringen ska uppdra åt SMHI att återuppta densitetsmätningar av snö samt inkludera äldre manuella registreringar i tidsserierna. Detta för att Boverket på sikt kan få underlag för förändring-ar avsnölast på mförändring-ark.
Boverket föreslår även att regeringen ska uppdra åt SMHI att presen-tera snöns innehåll i mm vatten fortlöpande på deras hemsida. Detta kan göra det enklare för fastighetsägare att veta när stora snölaster föreligger. Det materialet finns idag som uppdrag till kraftindustrin och dammägare för att de ska kunna sköta kraftverk och dammar utifrån förväntade avrin-ningar. Dagens modell bör förbättras genom att utföra densitetsmätningar kontinuerligt enligt stycket ovan.
33
CE-märkta trätakstolar
Trätakstolar är möjliga att CE-märka under byggproduktdirektivet och sedan 1/10 2010 är CE-märkning enda möjligheten att bestyrka produk-terna. Även om CE-märkning av byggprodukter för närvarande inte är obligatoriskt är så innebär alternativet kostnader för byggherren som måste kunna verifiera produkternas egenskaper. Boverket har försökt uppmuntra leverantörer att vid leveranser av takstolar ha med information om montage och bruksanvisning där det framgår vikten av att tänka på sidostabiliteten etc.
Viktigt för byggherrar och entreprenörer att förstå är att CE-märkning av byggprodukter innebär att en egenskapsredovisning finns med, men att det är beställaren som måste utvärdera om de redovisade egenskaperna uppfyller de krav beställaren och samhället har i t.ex. EKS. Utan CE-märkning är det svårt att verifiera att samhällets krav uppfyllts. Provbe-lastning eller förstörande prov som är alternativ vid utebliven CE-märkning är dyrt att genomföra för takstolar.
När en harmoniserad standard eller en riktlinje för europeiskt tekniskt godkännande för den aktuella produkten har offentliggjorts och över-gångsperioden gått ut gäller endast CE-märkningen som bestyrkande av egenskaper för byggprodukter. Från 1 oktober 2010 innebär det i prakti-ken obligatorisk CE-märkning av takstolar enligt SS-EN 14250. För att CE-märka krävs ett så kallat anmält organ. I Sverige är SP anmält organ och ute i Europa finns flera liknande organ.
För att kunna säkerställa att produkternas redovisade egenskaper stämmer ska medlemsstaterna se till att utföra marknadskontroll i detta syfte. I Sverige är det Boverket som utövar marknadskontroll på bygg-produktområdet. Myndigheten kan då kontrollera CE-märkningen och att produkten har de uppgivna produktegenskaperna genom att undersöka ett urval av de produkter som finns på marknaden eller på byggarbetsplatser. Alla led i saluföringskedjan har ansvar för att CE-märkningen är korrekt. För takstolstillverkarna är det ett problem att de inte har kontroll över nästa led. Det är inte säkert att byggherren till exempel uppmärksammar hur den så viktiga sidostabiliteten i en slank byggnad ska säkras. Att skicka med handlingar om vad som bör göras i nästa led,
sidostabilise-ring, förankring etc. ökar säkerheten för att ras p.g.a. vind- eller snölast inte ska uppkomma.
CE- märkning för byggprodukter är inte ett godkännande utan en de-klaration av tekniska egenskaper och ett sätt för byggherren att styrka att han uppfyller en del av kraven i Europeiska konstruktionsstandarder, EKS,. Produkt med CE-märke ska uppfylla de krav som gäller för pro-dukten ifråga för att få säljas inom EU. I praktiken betyder det att produk-ten tillverkats, kontrollerats och bestyrkts i överensstämmelse med en harmoniserad standard eller ett europeiskt tekniskt godkännande. Över-ensstämmelsen avser det gemensamt överenskomna sättet att deklarera byggprodukters egenskaper.
Kunden måste läsa produktdeklarationen för att kunna avgöra om pro-duktegenskaperna är sådana att produkten är lämplig för byggprojektet. De nationella byggreglerna utgör grunden för om en byggprodukt är lämplig för den tänkta användningen i ett byggnadsverk. CE-märkningen av en byggprodukt anger inte dess kvalitet utan berättar om vilken pre-standa produkten har för de deklarerade egenskaperna.
35
Byggherren ansvarig för att
samhällets krav följs
En viktig åtgärd for att minska antalet takras i framtiden är att upplysa byggherren, den som låter uppföra ett byggnadsverk, att han/hon är an-svarig för att samhällets regler, lagar, förordningar och föreskrifter för byggande följs. Att byggherren med hjälp av en certifierad kontrollansva-rig och en kontrollplan som innehåller dimensioneringskontroll och utfö-randekontroll följer regler är ett sätt att få bort många grova fel.
När det kan befaras att det föreligger stor risk for allvarliga person-skador vid brott i byggnadsverksdel använda hög kompetens eller sak-kunniga i konstruktion i byggherrens egenkontroll, minskar risken för bland annat takras.
Föreskrifter är minimikrav, byggherrar kan efterfråga mer robusta konstruktioner, det vill säga att enstaka delar kan brista utan att allt faller.
37
Dimensioneringskontroll och
utförandekontroll
Beräkningsmetoder i EKS (Eurokoder) förutsätter att de grova felen un-danröjts. Dessa fel kan upptäckas genom dimensioneringskontroll och ut-förandekontroll, vilket påpekas i reglerna. I de allmänna råden till regler-na framgår att de personer som gör dimensioneringskontrollen inte ska ha deltagit i projekteringen för att säkerställa en objektiv kontroll.
Viktigt med kontroll av handlingar
Dimensioneringskontrollen innebär att ritningar, beräkningar och övriga handlingar kontrolleras så att grova fel på beräkningar, systemuppbygg-nad och antaganden tas bort och åtgärdas. I dag sker mycket av både konstruktionsarbetet och beräkningsarbetet i tredimensionella program. Detta har lett till allt bättre kontroll av mått och samordning.
De nya verktygen kan kräva att dimensioneringskontrollen angrips annorlunda. Tidigare gav ritningsunderlaget och beräkningsunderlaget automatiskt en bra utgångspunkt för dimensioneringskontrollen. Då fanns naturligt sammanställningsritningar och i beräkningarna tydligt upp-ställda förutsättningar.
I de nya systemen krävs ofta ett extra arbete för att ta fram de underlag som behövs och om då produktionstider är korta finns en risk att det slar-vas med underlaget och därmed med kontrollen.
I SP:s rapport framgår att 40% av de undersökta takrasen är orsakade av dimensioneringsfel.
I en studie gjord av Lunds universitet som undersökt haverier i ett an-tal byggnader i norra Europa konstateras att mer än 50 procent av olyck-orna berodde på felaktig dimensionering. Tidigare studier visar också på att det är grova fel i dimensioneringen som är den vanligaste orsaken till olyckor.
Boverket vill understryka att förutsättningen för metoderna i EKS är att en ordentlig dimensioneringskontroll utförs. Med dimensionerings-kontroll minskar risken för grova fel och därmed haverier i
byggnads-verk. Dimensioneringskontroll och utförandekontroll fanns redan i tidi-gare regler men har inte använts i den utsträckning det borde göras.
Bilagt är Boverket informerar 2010:7 - om dimensioneringskontroll vid nybyggnad för balkar av stål eller trä med stora spännvidder.
39
Beredskap för nya händelser
Boverket har tillsammans med länsstyrelserna sett på möjligheten att få en bra rapportering vid stora landsomfattande händelser på byggnader or-sakade av snö-, vind-, regn, höga temperaturer, höga vattenflöden eller liknande. Rapportering kan ske från kommuner till länsstyrelser till Bo-verket till regeringen. Detta för att snabbt kunna utreda och sätta in åtgär-der.
En sådan rapportering kan också ske för att få vetskap om nya bygg-nadsskador som sker smygande såsom exempelvis skador i odränerade putsade träregelväggar. En lista på kontaktpersoner på Boverket, länssty-relser och kommuner bör upprättas. Ett sådant här arbete har stöd i PBL för uppföljning av byggnadsverksamheten.
41
Realisera en permanent
expertgrupp
För att se på möjligheten att realisera den permanenta expertgrupp som nämns i regeringsuppdraget har kontakter tagits med myndigheter och or-ganisationer. I en sådan grupp kan inrapporterade skador i byggnader från kommuner och länsstyrelsers uppföljning, tillsyn och tillsynsvägledning analyseras och initiera utredningar och undersökningar för att ta reda på om det är generella problem och hur de bör och kan lösas.
Boverket föreslår att regeringen tillsätter en expertgrupp hos Boverket. Expertgruppen bör bemannas av statliga myndigheter som själva får stå för sina kostnader. Deltagande från förslagsvis myndigheterna Arbets-miljöverket, Kemikalieinspektionen MSB, Naturvårdsmyndigheten, Sveri-ges Geotekniska Institut, SMHI, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyn-digheten. Dessutom en länsstyrelserepresentant och en från SKL samt tre-fyra från högskolor, universitet eller forskningsinstitut och represen-terade kunskap inom bärförmåga, brand, säkerhet och inomhusmiljö. Boverket ges ett samordnande ansvar.
Boverket föreslår vidare att regeringen avsätter årligen resurser till förfogande för expertgruppen att lägga ut på undersökningar för att se omfattning av problem eller undersöka problemets orsak etc. Medlen kan förslagsvis tas från resurser till förebyggande arbete.
Boverkets förslag på expertgrupp innebär att berörda myndigheter be-mannar gruppen med personer med relevant expertkunskap. Myndighet-erna står själva för de administrativa kostnadMyndighet-erna och kostnaden för ex-perten. Dock tillkommer kostnader för:
resekostnader för experten till expertgruppens möten
inköp av konsulter/rådgivning/forskning och
De flesta myndigheter har redan resurser och administration för att t.ex. kommunicera resultat utåt.
Minimibelopp för att starta upp en permanent expertgrupp enligt ovan redovisade förslag uppskattas till 1-2 miljoner kronor per år. Häri ingår inte administrativa kostnader eller kostnad för experterna utan endast kostnadsposterna ovan.
43
Kommunikationsinsatser
I den delrapport som Boverket redovisade till Miljödepartementet den 1 juni 2010 konstaterades att det finns flera målgrupper som behöver in-formation om hur takras kan undvikas och hur stora byggnader kan kon-trolleras.
Det är bland annat fastighetsägare, tillverkare, allmänheten, bygg-nadsnämnder och yrkesverksamma inom bygg- och fastighets-sektorn, till exempel konstruktörer av stora byggnader.
Boverket tog därför fram ett informationsmaterial som på olika sätt i bästa fall kan bidra till att förebygga takras på rätt sätt. Det är naturligtvis möjligt att ge generella råd men många objekt måsta naturligtvis studeras på plats. Syftet var därför att göra målgrupperna medvetna om sitt ansvar och att de skulle ta kontakt med byggnadstekniska experter om de var tveksamma.
Informationsmaterial till fem målgrupper
Målgrupperna kan lite grovt delas in i (1) ägare och förvaltare av byggnader låglutande tak och stora spänn-vidder
(2) fastighetsägare och lantbrukare som äger eller förvaltar ekonomi-byggnader
(3) bygg- och fastighetsbranscherna
(4) kommunernas byggnadsnämnder
Materialet producerades under hösten och distribuerades på olika sätt ut till respektive målgrupp. Samtidigt ska påpekas att t.ex. Lantbrukarnas riksförbund och Länsförsäkringar också gjorde egna informationsinsatser, främst till målgruppen lantbrukare. De kanaler som Boverket använde sig av var följande:
Nyhetsbrevet, Boverket informerar
Artiklar på boverket.se
Boverkets Tidskrift
Artiklar på omboende.se
Media
Andra myndigheters/organisationers webbplatser
Anslagstavlan, Sveriges Television
Broschyrmaterial
Målgruppen - Ägare av stora byggnader
Den första målgruppen (1) är ofta kommuner eller fastighetsbolag som äger t.ex. arenor och stora mathallar. När det gäller information till ägare som har byggnader med stora spännvidder som idrottshallar, mathallar, arenor med flera anser Boverket att den informationen till en början i första hand bör ske via landets kommuner. Kommunerna har en god upp-fattning om vilka stora byggnader som finns och kan ta del av det materi-al som Sveriges tekniska forskningsinstitut, (SP) har tagit fram.Vår uppfattning är att kommuner och fastighetsbolag har tagit takrasen på stort allvar. Många kommuner har inte bara inspekterat sina egna byggnader utan även tagit initiativ till att privata stora byggnader har granskats. Det är inte så konstigt, dels är det stora värden som står på spel, dels har de fått ett tryck från media och allmänhet att se efter hur det står till. Under 2010-2011 har Boverket skickat ut tre nyhetsbrev i serien – Boverket informerar. Det har också funnits ett stort antal artiklar på Boverkets webbplatser.
Målgrupp för nyhetsbreven har varit byggherrar, konstruktörer och ägare av stora byggnader samt kommunernas byggnadsnämnder. 2010:6 – om förslag på åtgärder vid underdimensionering av takkon-struktion i hallbyggnad.
2010:7 – om dimensioneringskontroll vid nybyggnad för balkar av stål el-ler trä med stora spännvidder.
2011:2 – om snölast på mark – en jämförelse mellan verkligt utfall och last vid verifiering.
Målgruppen - lantbrukare
Den andra målgruppen (2) är nästan uteslutande lant- och skogsbrukare. Boverket har haft givande möten med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Jordbruksverket, Länsförsäkringar och Sverigess Lantbruksuniversitet (SLU). De har ställt sig mycket positiva till ett samarbete där vi också kan ha nytta av varandras kanaler och nätverk ute i landet.
Kommunikationsinsatser 45
Boverket har tagit fram en trycksak, ”Kommer du ihåg förra vintern?” som distribuerades med tidningen Land till 120 000 lantbrukare. LRF och Länsförsäkringar fick också en överupplaga att använda vid seminarier och dylikt. Den innehöll ett antal praktiska tips om vad man själv kan göra och när det kan vara lämpligt att kontakta en byggnadsteknisk kon-sult.
Målgruppen – Bygg- och fastighetssektorn
Målgrupp (3) som består av tillverkare och yrkesverksamma inom bygg- och fastighetssektorn har främst fått information via media och alla de konferenser som arrangerats på temat de senaste åren.När det gäller konferenser som tillverkare av olika slags konstruktion-er har arrangkonstruktion-erat har företrädare för Bovkonstruktion-erket och (SP) beskrivit kon-struktionsregler och de resultat som (SP) funnit i sina undersökningar. Vidare har Boverket spridit information via sina webbplatser, nyhetsbrev och artiklar i tidskrifter.
Ett stort antal nationella media har uppmärksammat takrasen och främst facktidskrifter har haft längre artiklar om problem och orsaker. Boverket och Sveriges forskningsinstitut (SP) har deltagit som talare i många av dessa konferenser.
Målgruppen – Kommunernas
byggnadsnämnder
Kommunernas byggnadsnämnder (4) är en viktig målgrupp eftersom de beviljar bygglov för nya stora byggnader. De har även tillsyn över det som redan är byggt. Boverket tog fram tre nyhetsbrev som också var rik-tade till kommunernas byggnadsnämnder.
2010:6 – om förslag på åtgärder vid underdimensionering av takkon-struktion i hallbyggnad.
2010:7 – om dimensioneringskontroll vid nybyggnad för balkar av stål el-ler trä med stora spännvidder.
2011:2 – om snölast på mark – en jämförelse mellan verkligt utfall och last vid verifiering.
På våra webbplatser fanns också BKR och EKS i anslutning till artiklar om takras på stora byggnader, på villatak, skottning av tak etc. Boverket gick också ut på Anslagstavlan med en film om att villataken inte behö-ver skottas – de håller ändå. Dessutom fanns på YouTube en film om takras på stora byggnader.
Även här är det viktigt att konstatera vilken betydelsefull roll som media och allmänhet har spelat, när de ställt frågor kring hur säkra kom-munernas ridhus, mathallar och arenor är.
Målgruppen – Villaägare
Villaägarna (5), har endast drabbats av något enstaka takras, däremot har en hel del skärm- och altantak rasat under perioden. Boverket valde inför
förra vintern att råda villaägarna att inte skotta sina tak. Taken håller – var budskapet. Budskapet gick bland annat ut via Sveriges Television, Anslagstavlan. Skälet var att taken håller och att det varje år sker allvar-liga olyckor vid snöskottning. Snöskottning ska utföras av professionella snöröjare. Detsamma gäller naturligtvis för många lantbrukare som i en del fall kan ha riktigt höga byggnader.
Information från Lantbrukarnas riksförbund
Ett resultat av det samarbete som Boverket haft med Lantbrukarnas Riks-förbund (LRF) har LRF enskilt och tillsammans med Länsförsäkringar vidtagit åtgärder för att uppmärksamma lantbrukarna på risken för takras. Det har handlat om stora artiklar i tidningen Land, som når 170 000 av organisationens medlemmar. LRF har också haft regionala pressaktivite-ter inte minst med presskonferenser ute på de gårdar som drabbats. Webbplatser och nyhetsbrev har varit andra kanaler för att nå ut med budskap. Hushållningssällskapet, en organisation som fungerar som byggrådgivare, har också varit aktiva regionalt för att ge råd och stöd.Övriga synpunkter som LRF vill delge utredningen finns med i sin helhet som en bilaga till denna rapport.
Länsförsäkringar satsade på träffar och
annonser
Länsförsäkringar är det försäkringsbolag som betalat ut mest pengar eller drygt 300 miljoner kronor efter snötrycksskador på ekonomibyggnader. Detta är i pengar den tredje största skadan efter stormarna Gudrun 2005 och Per 2007.
Länsförsäkringar har också ingått i den grupp som Boverket arbetat med och de har satsat mycket på att informera om byggherreansvar, ska-deförebyggande råd och försäkringsvillkor.
I kommunikationsarbetet har ingått faktablad till webbplatser, kund-möten och mässor etc. En annonskampanj i Tidningen Land och ALT, särskilda lokala pressträffar på gårdar och lokala möten för att informera om snötrycksskador.
Om lantbrukare eller villaägare drabbas av en skada sker en nedsätt-ning av det belopp som ska ersättas om taket inte har skottats när det kommer stora mängder snö. I en bilaga finns de synpunkter som Länsför-säkringar vill lämna till regeringsuppdraget.
Informationsinsatser från Lantbrukets
byggnadsteknik (LBT) vid SLU
Lantbrukets byggnadsteknik vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har främst informerat lantbrukarna via media och genom seminarier och möten som lagts ut på universitetets webbplats.
47
Taksäkerhetsrapport – Fara på
taken
Följande är sammanfattningen i regeringsuppdraget om taksäkerhet som avlämnas samtidigt 1 juni 2011.
Följande ställningstagande har gjorts utifrån förslagen i regeringsuppdra-get:
– Boverket rekommenderar inte införandet av nya retroaktiva krav – Boverket rekommenderar inte införandet av obligatorisk takkontroll Boverket drar följande slutsatser efter analys av olycksfallsstatistiken och kostnads - nyttoberäkningarna:
– Antalet olyckor beroende på bristfälliga taksäkerhetsanordningar en-ligt byggreglerna är få och majoriteten av dessa beror på avsaknad av glidskydd. Uppskattningsvis 55 olyckor per år vilka till 90 procent be-ror på bristfälliga glidskydd.
– Antalet olyckor som skulle kunna förebyggas av ett nytt retroaktivt krav är få (uppskattningsvis fem per år).
– Kostnaderna för att införa nya retroaktiva krav samt obligatorisk tak-kontroll är betydligt högre än nyttan beroende på det låga antalet olyckor som bedöms förebyggas.
Rapportens förslag på de problemen som beskrivs i uppdraget:
– Branscherna som arbetar på tak bör ta ett större ansvar för kontroll av taksäkerhetsanordningarna i och med att de ska utföra arbeten på ta-ken.
– En informationsinsats om vikten av glidskydd för stegar. Glidskydds-olyckor är även vanligt vid andra typer av arbeten (inomhus, fasad och byggen).
