• No results found

Genusvetenskapliga gränser

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Genusvetenskapliga gränser"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

från redaktionen

”Gråt inte – forska”. De orden – i ett foto av Birgitta Rydbeck – inleder år 1980 det allra första numret av Kvinnovetenskaplig

tidskrift, föregångaren till Tidskrift för ge-nusvetenskap. Det är en grupp inom den

relativt nybildade organisationen Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning vid Lunds universitet som ligger bakom eta-bleringen av tidskriften. Detta i ett forsk-ningslandskap som på många sätt skiljer sig från dagens. Kvinnor är ännu i klar mi-noritet på lärosätena och innehar bara 17 procent av forsknings- och undervisnings-tjänsterna, beskrivs det i redaktionsordet. Kvinnoforskningen och kvinnoforskarna har en utsatt position ”i den mansdomine-rade, hårt hierarkiska och ofta med feodalt godtycke och informell favorisering styrda forskarmiljön”, skriver redaktörerna Karen Davies, Anita Göransson och Anna Lena Lindberg. Det är fyra år innan den första professuren i kvinnohistoria inrättas vid Göteborgs universitet, och lång tid återstår innan ämnet genusvetenskap bildas och den genusvetenskapliga forskningen får in-stitutionell styrka och bredd. Etableringen

av Kvinnovetenskaplig tidskrift är ett tidigt uttryck för att något håller på att hända, och bidrar också själv till förändringen. En ambition med tidskriften är att samla de geografiskt och ämnesmässigt spridda kvin-noforskarna, en annan att främja dialogen mellan forskning och samhälle. Grundarna av Kvinnovetenskaplig tidskrift utmanade därmed akademiska och samhälleliga grän-ser, sökte förening och förändring, trotsade gränser. Grät kanske, men forskade också. Och gränserna skrevs om, och fortsätter att skrivas om.

I det här numret av Tidskrift för

genus-vetenskap undersöks de akademiska och

samhälleliga gränsdragningar som idag formar feministisk forskning. I ett raskt föränderligt forskningslandskap är det ett ständigt aktuellt tema som också besökts ti-digare i tidskriften (se till exempel nummer 1, 2003 och nummer 4, 2005). Artiklarna i detta nummer växte fram ur en öppen manus inbjudan och belyser praktiker som bevarar och utmanar genusvetenskapliga gränser. Det handlar om hur gränser kon-strueras och rekonkon-strueras mellan bland

GenusvetenskapliGa Gränser

(2)

från redaktionen

annat politik och vetenskap, jämställdhets-arbete och genusforskning, kvinnoforsk-ning och feministisk forskkvinnoforsk-ning, aktivism och akademi. Artiklarna pekar på viktiga områden där förhandlingar och maktstrider pågår, och som har betydelse för hur fältet kommer att utvecklas.

Inte minst viktig är relationen mellan den genusvetenskapliga kunskapsproduk-tionen och det samhälle vari den formas. När Kvinnovetenskaplig tidskrift etablerades hade den och kvinnoforskningen ett tydligt underifrånperspektiv. Idag verkar antife-ministiska krafter för att utmåla genus-forskningen som ett statligt sanktionerat redskap för jämställdhetspolitisk ideologi. Genusvetenskap som bevarare av jämställd-hetsnormen. Men paradoxalt nog kritiseras samtidigt genusforskarna för att ha fjärmat sig för mycket från jämställdhetsbegreppet och den tvåkönsmodell som det har for-mats kring. Det är möjlighetsvillkoren för denna kritik som Siv Fahlgren och Angelika Sjöstedt Landén undersöker i sin artikel.

Ett annat gränsarbete som pågår hand-lar om jämställdhetsarbetets koppling till genusvetenskaplig kunskap. Anna Isaksson, Emma Börjesson och Karin Ehrnberger visar i sin artikel hur design, i form av prototyper som utvecklats med hjälp av genusforskning kan väcka kritiska frågor och reflektioner och därmed bidra till att normer utmanas. Prototyper, menar förfat-tarna, kan utgöra en brygga mellan akade-miskt producerad kunskap om genus och organisationers förändringsarbete.

Förändring är också ett nyckelord för många av de studenter som Anna Lundberg och Ann Werner beskriver i sitt bidrag. Med

utgångspunkt i en alumnundersökning som genomfördes av författarna på uppdrag av Nationella sekretariatet för genusforskning år 2013 analyserar de studenternas kritiskt reflekterande förhandlingar mellan den akademiskt förvärvade kunskapen och ett arbetsliv där den kunskapen ibland skaver, blir obekväm.

Ett obekvämt faktum som diskuteras av såväl Lundberg och Werner som Mia Liinason är att genusstudenter ofta kommer från privilegierade bakgrunder, samtidigt som utbildningen handlar om att utmana etablerade maktrelationer, hierarkier och förmåner. Liinason tar sig an ojämlikhetsre-gimerna inom akademin och argumenterar för att genusvetenskapen måste arbeta hår-dare för att bli det sorts oppositionella rum den gärna utger sig för att vara. Akademins vardagliga exkluderingsmönster tystar även genusvetenskapliga röster, medan andra normeras.

Sist ut av temaartiklarna är Sara Eden-heim och Malin Rönnbloms bidrag som gör upp med den inkluderande ansats som de menar att genusvetenskapen har. Författarna mejslar fram en riktning för genusvetenskapen som särskiljer den från jämställdhetspolitik, identitetspolitik och systerskapets dogmatik. Grunden för den akademiska feminism författarna ser fram-för sig bör istället vara passionen fram-för kritisk forskning och det ständiga ifrågsättandet av maktens verkningar.

I och med det här numret axlar en ny redaktion det ansvarsfulla hedersuppdraget att producera och ge ut Tidskrift för

genus-vetenskap. Vi vill börja med att tacka Amelie

Björck, Anna Lundberg och Emma Strollo

(3)

Tidskrift för genusvetenskap nr 35 (1) 2014 5

från redaktionen

för det fantastiska arbete ni gjort med tid-skriften. Varmt tack för att ni gett oss bästa möjliga förutsättningar att ta över redak-tionsarbetet. Förutom en tidskrift med högkvalitativt innehåll har ni också gjort ett stort arbete med att digitalisera hela ut-givningen (som finns tillgänglig via www. tegeve.se). Detta är guld värt för alla med intresse för genusvetenskaplig forskning. I ett forskningslandskap där trycket ökar på forskare att publicera sig i ”internationella” (=oftast engelskspråkiga) tidskrifter, kom-mer vi framhärda i att genusvetenskaplig kunskap behöver spridas också via andra än engelska kanaler. Tidskrift för

genusve-tenskap ska vara en röst för kritisk pluralism

i ett samtida forskningspolitiskt landskap som alltför ofta premierar standardisering,

normalisering och yta. Men för att tidskrif-ten ska fortsätta att vara en sådan röst krävs ett stort gemensamt arbete, av oss som re-daktörer, men kanske framförallt av alla er skribenter därute. Så, snälla gråt gärna – men forska också!

References

Related documents

ESV vill dock uppmärksamma på att när styrning av myndigheter görs via lag, innebär det en begränsning av regeringens möjlighet att styra berörda myndigheter inom de av

Några väsentliga åtgärder för att öka skyddet av den akademiska friheten i Sverige skulle vara att återreglera högskoleförordningen till förmån för kollegial och

Konstfack ställer sig bakom vikten av att utbildningens frihet skrivs fram vid sidan om forskningens frihet, i syfte att främja en akademisk kultur som värderar utbildning och

Yttrande över promemorian Ändringar i högskolelagen för att främja den akademiska friheten och tydliggöra lärosätenas roll för det livslånga lärandet.. Vitterhets Historie

I promemorian föreslås ändringar i högskolelagen (1992:1434) i syfte att dels främja och värna den akademiska friheten som förutsättning för utbildning och forskning av

Malmö universitet ställer sig här frågande till varför Promemorian inte tar ställning till Strutens konkreta författningsförslag i frågan om utbildningsutbud, nämligen ”att

Yttrande angående ändringar i högskolelagen för att främja den akademiska friheten och tydliggöra lärosätenas roll för det livslånga lärandet (U2020/03053/UH).

Utbildningsdepartementet har genom remiss inbjudit Region Stockholm att yttra sig över promemorian Ändringar i högskolelagen för att främja den akademiska friheten och