SVERIGES ORTNAMN
ORTNAMNEN 1
SKARABORGS LÄN
PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNAAV KUNGL. ORTNAMNSKOMMISSIONEN DEL II
BARNE HÄRAD
TERRITORIELLA NAMN AV IVAR LUNDAHLFörkortningar:
Almquist, Lokalförvaltn.=Almquist, Joh.
Ax., Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630. 1-4. Sthlm 1917 —1923.
ANF=Arkiv för nordisk filologi.
b.=början av.
B/6=kopiebok av Lars Sparre i RA, skri- ven omkr. m. av I600t.
bek=Beskrivning till ekonomiska kartan över Skaraborgs län.
best.=bestämd.
Bureus, Sumlen=J. Th. Bureus, Sumlen
(handskrift från 1600t, i urval utg. i SL Bihang 1: 2. Sthlm 1886).
C=--Handskriven jordebok i Riksarkivet. Siffran anger jordebokens nummer. D3=Förteckning på gods under
själagår-dens prebende i Skara, i RA.
D11= Vadstena klosters jordebok 1447 i RA. D12=Vadstena klosters jordebok 1502 i RA. da= dansk (t) , danska.
DaRA=Dipl. i Danska riksarkivet i Kö-penhamn.
dipl.=diplom.
DN=Diplomatarium Norvegicum. 1-19.
1847 ff.
e.=efter.
ek=Ekonomisk karta över Skaraborgs län. f.= femininum; följande; förra.
Ida. =forndansk (t), forndanska (n) . feng.=fornengelsk (t) , fornengelska. fhty.=fornhögtysk (t) , fornhögtyska. FMU=Finlands medeltidsurkunder, utg.
gm Reinh. Hansen. Hfors 1910-35.
/no.=fornnorsk(t) , fornnorska. fot. = f olio.
fr=frälse.
fsv.=fornsvensk (t) , fornsvenska.
firn. = fornvästnordisk (t) , fornvästnordiska lär. =färöisk (t), färöiska.
G—Generalstabens karta över Sverige.
g., ggr=gången, gånger.
G I:s reg.=Konung Gustaf den förstes
registratur 1-29. Sthlm 1861-1916.
got.= gotisk (t) , gotiska.
H., h.=härad (i namncitat); hälften. hd=härad.
HH=Historiska handlingar. I—. Sthlm 1861 ff.
hmn=hemman.
HSkH=Handlingar rörande Skandinaviens
historia. 1-40. Sthlm 1816-60.
jb= jordeboken, jbr=jordeböcker. I
hu-vudsak ha jordeböcker för följande år använts: 1546, 1550, 1566, 1567, 1582, 1590, 1600, 1612, 1628, 1641, 1685, 1715, 1725, 1795, 1825, 1874. K., k.-kyrka (i namncitat). KA=Kammararkivet. kb=kyrkbok.
Klingspor o. Schlegel, Bil.=Bilaga till C. A.
Klingspor och B. Schlegel, Svenska slott, Engsö. Sthlm 1877. konc.=koncept. kr=krono. L.=Lilla (i namn). 1.=-län. led.=leden.
Iht(r)= lägenhet (er) .
Lundahl, Fa/bggden=Falbygdens by- och
gårdnamn av Ivar Lundahl. Gbg 1927.
Lundgren, Personn.=Svenska personnamn
från medeltiden .. av M. Lundgren, E. Brate, E. H. Lind. Uppsala 1892-1934. m.=maskulinum; mitten av; meter.
mIty.=medellågtysk (t) , medellågtyska.
mll=mantal. n.=neutrum.
nda.=nydansk (t), nydanska.
NE=Norske Elvenavne. Samlede af 0. Rygh. 1904.
neng.=nyengelsk (t), nyengelska.
NG=Rygh (m.fl.), Norske Gaardnavne.
1-19. 1897-1936.
nisl.=nyisländsk (t) , nyisländska. no.= norsk (t) , norska.
NoB=Nainn och bygd. 1—. 1913 ff.
Noreen, Aschw.gr.=Noreen, Adolf, Alt-
schwedische Grammatik. Halle 1904.
mo.= nysvensk (t) , nysvenska.
o.=och; omkring.
OGB=Ortnamn i Göteborgs och Bohus
län. I—. Gbg 1923 ff. or.=original. 01/Ä=Ortnamnssällskapets i Uppsala års-skrift. pl.=pluralis. RA=Riksarkivet.
RAP=Otryckta pergamentsbrev i RA. RAPapp=Otryckta pappershandlingar i RA.
Rep=Repertorium diplomaticum regni danici medhevalis. Udg. ved K. Erslev m.fl. 1-4. Kbhvn 1894-1912.
Rep //=Repertorium diplomaticum regni
danici medicevalis. Series secunda, ed. W. Christensen. Kbhvn 1928-38.
Rietz=Rietz, Johan Ernst, Svenskt
dia-lektlexikon. Lund 1867.
S.=--Socken (i namncitat); Södra (i namn).
s.=sida (n) ; senare; socken (i namncitat). samt.=samtidig.
SD=Svenskt diplomatarium; SDapp=
D:o, appendix; SDns=D:o, ny serie.
sg.=singularis. sk=skatte.
Skjb=Skara stifts kyrkliga jordebok 1540. (Vft, band 2 bihang.)
SL=Svenska landsmål och svenskt folkliv. I—. 1879 ff.
sl.=slutet av.
SMR=Svenska medeltidsregester 1434-41,
utg. av S. Tunberg. Sthlm 1937.
sn=socken.
SOSk=Ortnamnen i Skaraborgs län. Lund 1950 ff.
SOV=Ortnamnen i Värmlands län. 1922 ff. SOÄ=Ortnamnen i Älvsborgs län. 1-20.
1906-1948.
sp.=spalt.
SRP=Svenska Riksarchivets
pergaments-bref från och med år 1351. 1-3. Sthlm 1866-1872.
ORTNAMNEN 1
SKARABORGS LÄN
PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNAAV KUNGL. ORTNAMNSKOMMISSIONEN DEL II
BARNE HÄRAD
TERRITORIELLA NAMN AV IVAR LUNDAHLav professor emer. Ivar Lundahl, som även själv utfört excerperingen av jordeböcker och tiondelängder. Arbetet har granskats i manuskript och korrektur av professor emer. Jöran Sahlgren och arkivchefen Harry Ståhl samt i korrektur av kammarrådet Nils Edling. Kamerala förändringar efter den 30 juni 1936, då jordeboken i huvudsak upphörde att föras, ha i allmänhet ej iakttagits. I den borgerligt kommunala indel-ningen fr.o.m. år 1952 motsvaras kommunen Essunga av socknarna Barne-Asaka, Essunga, Fåglum, Kyrkås och Lekåsa samt kommunen Ryda av socknarna Hällum, Södra Kedum, Naum, Ryda, Skarstad och ()num. Elings socken ingår nu i kommunen
Vedum och Longs socken i kommunen Levene. Vara socken utgör Vara köping.
LUND 1961
Barne härad
kina /gra (SL B 45, s. 50)
Häradet hade under medeltiden samma omfattning som nu. Enligt äldre västgötalagen hade det 15 kyrkor och utgjorde jämte Als och Laske härader tredjedelen av det förvaltningsområde, som kallades Lung bo. Häradsnamnet är dunkelt. Enligt en med tvekan och under hänvisning till det fomnorska *Barkna(r)f Mör (se NG 13, s. 363) framställd förmodan av Hellquist i ANF 25, s. 202, kunde namnet vara ett ursprungligt vattendragsnamn. Med förbiseende av Hellquists ut-talande framställes en liknande uppfattning av I. Lundahl i Västsvenska hembygdsstudier tillägnade Hj. Lindroth, s. 5. Lundahl anser det möj-ligt, att häradet fått sitt namn av ett ånamn *Barkn, möjligen växlande med *Barkna, som kunde ha tillkommit en genom häradets norra del rinnande biflod till Lidan, dvs. Afsån. Det ifrågasatta å'namnet kunde vara bildat till eller nära besläktat med ett ord motsvarande fvn. barki m. 'strupe' och urspr. åsyfta det djupt nedskurna läge i vilket Afsån, särskilt i sitt övre lopp, rinner. Jfr Tjusta, Övre bland försvunna i Ryda sn. Ordet strupe i betydelsen 'smal sänka mellan höjder; smal dal; pass' ingår icke sällan i ortnamn. Se B. Ejder i Sydsvenska ortnamns-sällskapets årsskrift 1952-54, s. 11 ff. Andra västgötska häradsnamn, som sannolikt äro ursprungliga vattendragsnamn, äro Flundre och Åse, om vilka se Sahlgren i NoB 1930, s. 144, resp. 1935, s. 63 f. Jfr även vad själva namngivningsgrunden beträffar häradsnamnet Sävedal 'Säveåns dalgång' (OGB 1, s. XI).
Namnformer före 1540: Barcnahäräd (2 ggr), Barknähäräai (dat.) si. 1200t VGL s. 69, 74 in Barcnu, in Barcnu 1309 SD 2: 572, 573 or. Bareneherad 1316 SD 3: 277 avskr. in prouincia Barknahäreth 1357 29/11 RAP or. (SRP nr 338) i Barknahärath 1391 3/4 RAP or. (SRP nr 2551) Barnaherith 1396 30/11 DaRA or. (Styffe, Bidr. 2:38 or.) i häredh 1400 o. 8/7 intaget i vid. 1402 16/8 RAP (SRP nr 3148) Barkna-härad 1402 SDns 1: 164 or. i Barkna häredhe 1407 SDns 1:626 or. i Barkna häradhe 1408 SDns 2: 70 or. Barkna häradh 1410 SDns 2: 305 or. i Barkna häradhe 1412 SDns 2: 534 avskr. Barkna heret 1412 SDns 2: 572 or. Barknahäred, Barkna heret 1414 SDns 2: 758, 843 or. Barkna h: 1413 Bureus, Sumlen s. 5, 14 Barkna heret 1417 SDns 3: 247 or. j Barkna häradhe j Barkna häridhe 1422 25/3 RAP or. [Barknahöret], Barknaheret 1425 DN 10: 111 vid. Barknahäradh 1437 13/1 RAP or. (SMR nr 504) j Barknaheradhe 1437 9/9 U.U. or. (SMR nr 620) Barkna häreth 1443 20/6 RAP or. Barkna hårat 1447 D 11 fol. 63 Barknahäreth (2 ggr) 1448 23/2 Skoklostersaml. or. [Bärkiaherat 1451 1/10 RAP or.] Barknehereth 1455 Åke Ax:s jb fol. 6 Barknaheredh 1459 9/7? RAP or. Barnahäradh 1463 u.d. U.U. or. Barnaheritt 1470 14/10 RAP or. Bar-kana häradh 1472 11/11 RAP or. j Barknahäradhe 1473 18/10 RAP or.
i Bargnahäradhe samma dag RAP or. (annat brev) Barkna herat 1480 Vkjb KA fol. 49 f. Barnahereth 1482 o. 10/7 U.U. or. Barneherret ? 1488 u.d. U.U. or. Barnahärath 1489 6/2 U.U. or. Barnaherad 1489 1/8 RAP or. Barnahärath 1489 4/8 U.U. or. Barne herret ? 1490 DN 16: 340 or. Barnehäreth 1490 17/7 RAP or. Barne häreth 1492 4/12 o. 5/12 RAP or. Barknaherath 1495 25/5 U.U. or. Barnehäreth 1497 19/1 o. 23/6 RAP or. [Warnehäredh 1497 HSkH 18: 188 avskr.] Barkna herrat 1502 D 12 fol. 153 (Vkjb ed. Silfverstolpe s. 195) Barneheret 1505 Styffe, Bidr. 5:60 or. Barne herid Barne hered 1506 Styffe, Bidr. 5: 105 or. Barnaherath 1509 18/2 U.U. or. (1509 Rep II nr 11207) Barna herad Barnaheradh 1510 Styffe, Bidr. 5:413, 416 or. Barne hänt 1511 (?) Styffe, Bidr. 5: 443 or. [wthij Barnahedhe] wthij Barnaherede 1525 G I:s reg. 2: 58, 103 Bamaherad 1527 G I:s reg. 4: 239 vdj Barne herrede 1529 G I:s reg. 6: 291 Barna häradh 1530 HH 11: 108 avskr. Barna häredh 1530 Almquist, Lokalförvaltn. 3: 148 or. Barna Heratt 1531 7/7 U.U. or. (Vft II: 1 s. 27) i Barnne herade 1532 G I:s reg. 8: 146 (i) Barneherrade 1534 G I:s reg. 9: 218.
Jordeboksformer fr.o.m. 1546: Barne h. 1546 Barn(n)a h. 1550-1685 Barne H. 1715-1874.
Övriga namnformer: Bameherid 1540 2/5 U.U. or. Barneheradt 1540 G I:s reg. 13: 13 Barna h. 1540 HSkH 29:90 or. Barnaherat o.dyl. (7 ggr), Barnaheratt 1540 Skjb 4 osv. j Bamaherrade 1541 G I:s reg. 14: 432 Barne h., Bameherrat, i Barnaherrade 1541 HSkH 29:94, 101, 114 or. Barnaherath 1546 Bamaherat 1567 tl.
Barne-Åsaka
disaka, bana eisakaSocknen var under reformationstiden annex till Lekåsa. Socken-namnet ihaka, som är det ursprungliga namnet, är lånat från kyrkbyn (se denna).
Namnformer före 1540: Asaka sokn 1412 SDns 2: 534 avskr. Asaka kirkio 1423 juli vid. 1449 7/12 U.U. Asaka kirkio gardh 1431 24/8 vid. 1449 7/12 U.U. j Aasaghe 1492 5/12 RAP or. (Stu 147) Aasaghe sogen 1494 25/4 RAP or. [Oosager kyrckä 1531 7/7 U.U. or. (Vft II: 1 s. 27)]. Jordeboksformer fr.o.m. 1546: ii(å)sake S. 1546 1550 [Ätzåcka S. 1566] Åttzacka S. 1567 Åsacka S. 1582 Ässacka S. 1590 Åsaka S. 1600 1612 Åsacha S. 1628 Assaka S. 1641 Åhs(s)aka S. 1685 1715 1725 Åsaka S. 1795-1874 Barne Asaka 1885.
Övriga namnformer: Åsaka k. 1540 Skjb 158 Åsacka s. 1546 Åssaka S. 1550 Åsaka S. 1555 1588 tl.
1 Abrahamstorp åbrastårp 1 fr. — ? Asbrandztorp 1412 SDns 2: 534 avskr. ?Asbrandzthorp 1414 SDns 2: 758 or. — Abramstörp 1550 Abramstorp 1566-1590 Abrahamstorp 1600 1612 1641 Abramstorp 1685 Abrahamstorp 1715 1725 1795 Abramstorp 1825 Abrahamstorp 1874 jb. — Abrahamstorp 1567 Abramstorp 1588 1612 tl. Första g. jb 1550 frälsehmn 1 mtl. Om de båda ovan anförda medeltida namnformerna äro hithörande, har f. led. urspr. varit gen. av ett mot fvn. Asbrandr
svarande fsv. mansnamn Asbrand, vilket senare utbytts mot gen. av mansnamnet Abraham. S. led. är torp 'nybygge'.
Balltorp bittårp. — cum . . molendino quod est Bardhätorp 1277 SD 1:514 or. molendinum quod est Bardathorp 1278 SD 1: 529 avskr. ? ii Barthorp 1407 SDns 1: 620 or. j Barthorp, j Bartorp (2 ggr) 1425 DN 10: 111 vid. Baratorp, Baratorpa Qwarn 1500t Vft III: 9-10, s. 108. — Bartorp 1546 Bartörp 1550 Barttorp 1566 1567 Bartorp (p) 1582 1590 1600 Balltorp 1628 Baltorp (h) 1641 1685 Bahltorp 1715 1725 Balltorp 1795 Bal(1)torp Bahltorp 1825 Balltorp 1874 jb. — Bartorp 1540 Skjb 158 Baltorp 1567 Bartorp 1588 1612 tl. Jb 1550 upptager två hela skattehmn, ett halvt kyrkohmn samt ett helt och ett halvt frälsehmn. F. led. är urspr. gen. av fsv. mansnamnet Bardhe. S. led, är torp
'nybygge'.
1 Skattegården skåtagdn 2/3 sk. — Skattegården 1715 1874 jb. 2 Bosgården b6sgan 1/4 sk. — Bossgården (n) 1612 1641 Bossg. 1685 Bossgården 1715 Bosgården 1874 jb. F. led. i detta särskilt i Västergötland mycket vanliga namn är oförklarad. Jfr Franzén, Vikbolandets by- och gårdnamn s. 106 f. 3 Lillegården lgagdn
4 Klutegården kku_tage.kr, uppteckning från 1901 utan angivande av accent 1/2 sk. — [Klutegarden 1685] Klutegården 1715 1874 jb. F. led. är väl antingen gammal böjningsform av ordet klut, fsv. kluter, ehuru anledningen till namngivningen i så fall är dunkel, eller urspr. gen. *Kluta av ett härtill bildat mansbinamn *Klute. 5 kvarn fr. 6 Anders Bengtsgården 1/2 fr. — Anders Bengtsg. 1715 Anders Bengtsgården 1874 jb. 7 Larsagården lkftgdn y. Äldre bi-namn: Kvarnagå'rden kvepnaggin 1/4 fr. — Larssesgård 1715 Larsa-gården 1874 jb. 8 ström fr.
1 Brovallstorp brovalstdrp torp sk. — . . allstorpet 1825 Browalls- torp 1874 jb. F. led. är väl gen. av ett släktnamn Brovall. S. led. är torp 'nybygge'.
Bäcken två jordlägenheter. — Bäcken 1825 1874 jb. Första g. jb 1825 lht kr. Namnet är best. sg. av ordet bäck.
1 torp sk. 2 lht fr.
1 Esstorp 1/16 sk. Kallas Aspetorp ckwatårp.— Esstorp 1825 1874 jb. F. led, är möjligen urspr. såsom i ortsuttalet västg.-dial. äspe n. 'asp; virke av asp', här i betydelsen 'bestånd av asp'. S. led. är torp 'nybygge'.
1 Flöttorp, Lilla la fkåtårp 1/4 fr. — Fflittetorp 1546 Flöttetorp 1566 Flöttorp 1567 Flyttetorpp 1582 Flötorp 1590 Flytotorp 1600 Flit-terp 1612 Flitorp 1628 Flötorp 1641 Flöttorph 1685 Lella Flöttorp 1715 Lilla Flöttorp 1725 Flöttorp Lilla 1795 1825 Flöttorp Lilla med Lundare-hagen 1874 jb. — Flittatorp 1540 Skjb 158. ". Första g. jb 1546 ödetorp, jb 1566 upptaget som torp sk. Har tydligen urspr. utgjort en by till-sammans med den större gården Stora Flöttorp, varom se nedan. F. led. är troligen urspr. liksom i bynamnet Flittorp i Tiarps sn, Vartofta hd (SOSk 13 s. 210) och i gårdnamnet Flittered i Gustav Adolfs sn samma hd (SOSk 13 s. 86) gen. av ett f.ö. okänt mansnamn *Flitte. På grund av ställningen efter det genom f labialiserade I har i blivit y (jfr A. Kock, Sv. ljudhist. 1 s. 77), vilket därefter i dialekten regelrätt blivit ö. S. led. är torp 'nybygge'. Om namnet Lundarehagen se samma namn nedan. 1 Flöttorp, Stora skira fkiltårp 1 sk. — Flittetörp 1550 Flöttorp 1566 1567 1590 Flitotorp 1600 Flittorp 1612 Flötorp 1641 1685 Stora Flöt-torp(h) 1715 1725 Flöttorp Stora 1795 1825 1874 jb. — Flöttorp 1588 1612 tl. r•-, Första g. jb 1550 skattehmn 1 mtl. Om namnet se föregående. 1 Flöttorp utjord sk. — Enn vtt Jord y Flöttorp 1566 Flöttorp 1725- 1874 jb. — ? een tompt hether Flittatorp 1540 Skjb 158. Första g. jb 1546 en jord. Upptages som kyrkojord i Flöttorps by jb 1567-1685. Om namnet se Lilla Flöttorp ovan.
1 Fädreven torp sk. — Fädrefven 1825 1874 jb. ^, Första g. jb 1825. Namnet är best. sg. av fädrev m. 'väg 1. mark på vilken boskap drives på bete'.
Galmetorp gåkmatårp. — Galmat (t)orp 1566 1567 Galmet (t)orp (p) 1582 1590 Galme Torp 1600 Galmetorp 1612 Gal (1) metorph 1641 1685 1715 Gallmetorp 1725 1795 Galmetorp 1825 1874 jb. — Galmetorp 1588 tl. Jb 1566 upptager ett helt skattehmn. F. led, är säkerligen urspr. gen. av ett fsv. mansbinamn *Galme, bildat till sv. dial. galm 'skrik, rop, larm' eller galma 'skrika, ropa hårt, larma'. S. led, är torp 'nybygge'.
1 1/2 sk. 2 äng sk.
1 Grönerås gronaheis torp sk. — Grönerås 1825 1874 jb. Första g. jb 1825. F. led. är best. form av adj. grön. S. led, är västg.-dial. rås f. 'kärr, sumpigt ställe där vatten rinner fram' m.m.
1 Hagerättningen äng kr. — Åsaka Bys Hagerätning 1825 Hage-rättningen 1874 jb. ", Första g. jb 1825. Namnet synes vara best. sg. av ett ord *hagerättning 'ändring (1. 'uträtande'?) av gärdsgård?' bildat till fsv. hagh n. 'stängsel, gärdsgård', sv. dial. hag, eller till hage i samma betydelse samt det redan i de fornsvenska lagarna förekom-mande rätning 'rättelse', nysv. rättning.
Heden Ma. — Heenn 1566 1567 Hede 1582 Heddenn 1590 Hedenn
1600 1612 1628 Hedan 1641-1874 jb. Jb 1566 upptager två halva frälsehmn. Namnet är best. sg. av hed.
1 Gunnarsgården 1/2 fr. — Gunnarsgård 1715 Gunnarsgården
1874 jb. 2 Persgården 1/4 fr. — Persgård 1715 Persgården 1874 jb. 1 Häradstorp Itchstarp 1/4 sk. — Heristörp 1550 Herrestorp 1566
Heerrestorp 1567 Herristorpp 1582 Härestor 1590 Herstorp 1600 Hers-torpa 1612 Heristorp 1628 Herestorp 1641 Häradztorp 1685 Häradstorph 1715 Häradstorp 1725-1874 jb. — Häristorp 1540 Skjb 159 Herrystorp 1546 Härestorp 1612 H. Första g. jb 1550 kyrkohmn 1/2 mtl. F. led. är möjligen urspr. gen. av det svagt bestyrkta fsv. mansnamnet Häreld, en biform till Harald. S. led. är torp 'nybygge'. Jfr det på flera håll i Västerg. förekommande Härstorp, varom se SOÄ 5, s. 28 f., SOSk 13, s. 17, 182; 14, s. 26.
1 Hökatorp hgatårp jordlht fr. — Hökatorp 1886 jb. ^, Första g. jb 1886. F. led, är gammal böjningsform av fågelnamnet hök. S. led. är torp 'nybygge'.
1 Jonastorp jönastårp 1132 sk. — Jonastorp 1874 jb. ", Första g. jb 1825 två intäkter, benämnda »Lars och Jonas Anderssöners i Stora Svenstorp Intägt» och »Lars och Jonas Anderssöners Intägt», båda kr. F. led. är mansnamnet Jonas. S. led. är torp 'nybygge'.
1 Jönsehagen äng sk. — Jönsehagen 1825 1874 jb. Första g. jb 1825 kr. F. led. är gammal böjningsform av mansnamnet Jöns. S. led. är best. sg. av hage.
1 Klockarebolet kbilcaraNt lht fr. — Klockarebolet 1874 jb.
Första g. jb 1874. Namnet är best. sg. av fsv. klokkarebol 'klockar-boställe'. Lägenheten är f.d. klockarboställe.
1 Ljungslätt ibetslckt. soldattorp kr, sk. — Abramstorps Soldate
Boställe 1825 Ljungslätt 1874 jb. Första g. jb 1825 kr. F. led. är ordet
ljung. S. led. är subst. slätt.
1 Lundarehagen äng sk. — Lundarehagen 1795 1825 1874 jb. "-Första g. jb 1795 intäkt kr. F. led. är kompositionsform på -are av ordet lund eller västg.-dial. lunne m. lund'; se L. Alfvegren, r-genitiv och are-komposition, s. 74. S. led. är best. sg. av hage.
1 Lunnabaeken litnabedsan gräsgäld sk. — Lundblads Intägt 1825
Lunnabacken 1874 jb. "- Första g. jb 1825. F. led. är gammal böjnings-form av lund eller västg.-dial. lunne m. 'lund'. S. led, är best. sg. av
backe.
1 Nolhagen 3/16 sk. — Nolhagen 1874 jb. ", Första g. jb 1825. Mot-svarar den ena av de i sistnämnda jb upptagna » 2ne Intägter till Annes-torp». F. led. i Nolhagen är dial. nol- 'nord-'. S. led, är best. sg. av hage.
1 Olofstorp oastårp torp sk. — Olofstorp 1825 1874 jb. ", Första g. jb 1825 kr. F. led. är gen. av mansnamnet Olof. S. led. är torp 'nybygge'.
1 Skogen skran torp sk. — Skogen 1874 jb. "i Första g. jb 1874. Namnet är best. sg av ordet skog.
1 Skruvsmaden skråfsmda 3/32 sk. — Stora Svenstorps Intägt 1825 Skrufsmaden 1874 jb. Första g. jb 1825 kr. F. led. är säkerligen
gen. av ett soldatnamn Skruv. Så hette enligt uppgift i orten på 1800-talet en korpral, bosatt på Grönerås. S. led. är best. sg. av mad 'sank ängsmark'. Gården ligger vid en numera uppodlad mossmark.
1 Småkulla smidsida 1/4 sk. — Småbergen 1825 Småkulla 1874 jb. Första g. jb 1825 nyhemman kr. F. led. är adj. små. S. led, är gammal eller dialektal pluralform av kulle. Gården ligger i kuperad, småkullig terräng.
Svenstorp sveNstårp. — Swänstorp 1546 Suenstörp 1550 Swenstorp 1566 1567 Suen(n)storp 1582 1590 Swenstorp 1600 1612 Suenstorp 1628 Swenstorp 1641 1685 Swänstorp 1715 Swenstorp 1725 1795 Svenstorp 1825 1874 jb. — Swenstorp 1540 Skjb 158 Suenztorp 1567 Suenstorp 1588 1612 tl. Jb 1550 upptager ett helt skattehmn och ett helt kyrko- hmn. Såsom framgår av dialektuttalet kan f. led, icke vara gen. av mansnamnet Sven utan är helt visst i stället urspr. gen. av fsv. mans-namnet Svenung, Svänung (jfr SOSk 7 s. 106, 13 s. 57, 153, 189). S. led. är torp 'nybygge'.
1 Stora (S.) 1 fr (sät.). — Stora 1685 1715 1874 jb. 2 Lilla (S.) 1 fr. — Lilla 1685 1715 1874 jb.
1 Vassbäcken vit4bdIsan 1/4 sk. — Intägter till Abramstorp 1825 Wassbäcken 1874 jb. Första g. jb 1825 kr. F. led, är växtnamnet
vass. Ligger nära ett biflöde till Nossan.
1 Vitemosse lht kr. — Vitemosse 1924 jb. ", Första g. jb 1924. Lägenheten, som är obebyggd, ligger vid en mosse, som kallas Vitemosse ?Mamba. Där finns vitmossa. F. led, är best. sg. av adj. vit, säkerligen åsyftande växtligheten. Jfr västg.-dial. vitahuvud 'ängsull' och vitamoss
'vitmossa'. S. led. är mosse.
1 Västermark vcestarmdrk 3/16 sk. — Westermark 1825 1874 jb. Första g. jb 1825. Motsvarar den ena av de i sistnämnda jb upptagna »2" Intägter till Annestorp». F. led, är väderstrecksbeteckningen väster.
S. led. är ordet mark. Gården ligger rakt väster om Åsaka by.
1 Ånnestorp Onstårp, drtstsrp 1 sk. — Annestörp 1550 Ånnestorp 1566 1567 Anustorpp 1582 Annestorp 1590 Anustorp 1600 [Armetorp (h) 1612 1628] Ånestorp 1641 1685 1715 Ånnestorp 1725-1874 jb. — Amuns-torp 1546 ÅmusAmuns-torp 1567 AmundsAmuns-torp 1588 AmunsAmuns-torp 1612 tl. Första g. jb 1550 skattehmn 1 mtl. F. led. är oklar. Den kan vara urspr. gen. Änunds- av fsv. mansnamnet Änund, senare med uddljudsförläng-ning Änunds-, varav *Änunds-, från vilken senare form det äldre dialekt-uttalet kan utgå. Men man kan också — i överensstämmelse med tionde-längdsbeläggen — tänka sig en ursprunglig genitiv Ämunds- av fsv. mansnamnet Ämund, senare med uddljudsförlängning Ämunds-, varav
Ämunds-. Den senare formen kan först ha blivit iimuns-, sedan genom metates Anums-, från vilken senare form det äldre dialektuttalet kan ha utvecklats. S. led. är torp 'nybygge'.
Åsaka cicsaka. — in Asakum 1357 29/11 RAP or. (SRP nr 338) in Asakom 1400 juli vid. 1449 7/12 U.U. i Asakom 1407 SDns 1: 626 or. (Stu 147) i Asaka 1414 SDns 2: 758 or. i Aasage 1488 odat. U.U. or. — Aåssake 1546 Åsaka 1550 [Åttzåcka] Åsacke 1566 Åttzacka 1567 Åsacke 1582 Åszacka 1590 Åsaka 1600 Åsake 1612 Ahssaka 1628 Åsaka 1641 1685 Åhsaka 1715 1725 Åsaka 1795-1874 jb. — Åsaka 1588 1612 tl. Jb 1550 upptager ett helt skattehmn, två hela kyrkohmn samt två hela frälsehmn. Namnet, som förekommer på flera andra håll i Västergöt-land och dessutom i HalVästergöt-land och GästrikVästergöt-land samt i Norge, är troligen, såsom antages av Sahlgren i NoB 1922, s. 138 ff., urspr. en samman-
sättning av ds 'höjdsträckning' och en pluralform antingen av haka eller hake eller hak i betydelsen 'utsprång, något utskjutande eller upp-skjutande'. Byn ligger i kuperad terräng. Kyrkan är belägen på en mot söder avsmalnande höjd. Om namnet se utförligt SOSk 13, s. 230 f.
1 Västergården vcbstargn 1 sk. — Wästergården 1715 Wester-gården 1874 jb. 2 Stommen stihyan 1 kr. — Stompnen(n) 1550-1641 Stommen 1685 1715 1874 jb. — Stomnen 1540 Skjb 158. Namnet är best. sg. av ä. nsv. stom(p)n 'prästgård', nsv. stom, vilket är en förkortning av det en gång anträffade y. fsv. prästastompn med samma betydelse. Om ordet stom och det särskilt i Västergötland vanliga gårdnamnet Stommen se Lundahl i NoB 1945 s. 162 ff. 3 Frugården frågar, 1/2 sk. — Frugårdenn 1685 Frugården 1715 1874 jb. F. led. i detta på flera andra håll, särskilt i Väster- götland, förekommande namn är det gamla lånordet fru, väl i någon av de äldre betydelserna 'adelsdam; kvinnlig ståndsperson'. 4 Godagården giffiggin 1 fr. — Godegården 1715 1874 jb. F. led. är väl best. form av adj. god. 5 1 fr (sät.). 6 Västergården äng sk. 1 Åsamaden lht fr. — Asamaden 1908 jb. Första g. jb 1908. Ut-bruten i följd av vattenavtappning från 1/2 mtl Åsaka nr 4. Namnet är möjligen en förkortning för *Åsakamaden. S. led, är best. sg. av mad 'sank ängsmark'.
Eling
is llis, iltzs sölsan Ilis socken
Socknen var under reformationstiden annex till Bitterna i Laske hd. Sockennamnet är lånat från kyrkbyn (se denna).
Namnformer före 1540: Eline sokn 1371 1/6 i vid. 1396 10/11 DaRA or. Älinesogen 1455 Åke Ax:s jb fol. 6.
Jordeboksformei fr.o.m. 1546: Elyne S. 1546 El (1) ins S. 1566 1567 Elines S. 1582 1590 Elinis S. 1600 Elingz S. 1612 Elis S. 1628 Ellings S. 1641 Elings S. 1685-1874.
Övriga namnformer: Elina k. 1540 Skjb 163 Elene . . s. 1544 Alm-quist, Lokalförvaltn. 3: 192 or. Elina s. 1546 1555 Elins S. 1577 Elina S. 1588 Elingz S. 1612 tl.
Billsholmen se Bol.
1 Björkås lArkeis Börkås ä., kligIrkds y. 1 sk. — Byrckeåss 1546 [Byrehås 1567] Bierckås 1582 Börckåssen 1600 Börckås 1612 Börkåss 1641 1685 Biörckåhs 1715 1725 Biörkås 1795 Björkås 1874 jb. — Börckås 1577 Börkåss 1588 tl. ^-‘ Första g. jb 1546 kyrkohmn, jb 1566 upptaget som 1 mtl. F. led, är urspr. det endast som förled i samman-sättningar förekommande fsv. birke n. 'björk', västg.-dial. börke, här med betydelsen 'bestånd av björk'. S. led. är ds 'höjdsträckning'. Gården ligger på en höjd.
1 Bol bQk 1 fr (sät.). — Boell 1455 Åke Ax:s jb fol. 6. — Booll 1550 Boll 1566 1567 Bordh 1590 Boll 1600 Bool(1) 1612 1641 Bohl 1685 Bohl eller Billshollmen 1715 Bohl- Eller Bilshollmen 1725 Bohl eller Bilsholm 1795 Bohl el. Bilsholmen 1825 Bol eller Billsholmen 1874 jb. — Bool 1546 Bol 1577 1588 Booll 1612 tl. Första g. jb 1550 frälsehmn 1 mtl. Namnet Bol är fsv. bol n. 'gård; nybygge'. F. led. i Billsholmen är väl gen. av fsv. mansbinamnet Bilder, motsvarande fvn. Bildr. S. led. är bestämd sg. antingen av ordet holme i betydelsen 'upphöjning vid vatten (drag) eller sankmark' eller ä. nsv. holm 'holme' (fsv. holmber) i nyssnämnda betydelse. Gården ligger på en svagt markerad höjd vid sankmarker.
1 Bygärdet b41.jat 1/8 sk. — Brottomptan 1606 Broothomptenn 1612 Brotorp j Saltorp 1641 Bygierdet el. Brotorp 1685 Brotorp eller Bygerdet 1715 Brotorpet el" Bygierdet 1725 Brotorp eller Byegierdet 1795 Brotorp eller Byagärdet 1874 jb. ", Första g. jb 1606 skattetomt. Det ursprung-liga namnet är Brotomten, sedan ändrat till Brotorp, växlande med Bygärdet. F. led. i de båda förstnämnda namnen är bro. S. led. är resp. tomt, varom se B. Holmberg, Tomt och toft, och torp 'nybygge'. Vilken by som åsyftas med namnet Bygärdet är obekant.
1 Bäck be& 1/4 fr. — Sörtörp 1550 Sörttorp 1566 1567 Sörettorp 1582 [Sortorp 1590] Beck 1600 Bäck 1612-1874 jb. — Beck 1588 Bek
1612 tl. ", Första g. jb 1550 frälsehmn 1 mtl i Sörtorps by, varom se gården Sörtorp nedan. Namnet är ordet bäck. Gården ligger vid en bäck. Eling yrt (Beckman i SL 13: 3, s. 8), ihs Ilis. — j Eline 1443 20/6 RAP or. 1448 23/2 Skoklostersaml. or. — (Elyness giärde 1546) Eline 1550 Elinis 1566 Elins 1567 Elines 1582 1590 Elliss 1628 Ellingz 1641 Eling 1715-1874 jb. — Elinz 1588 tl. Jb 1566 upptager två hela skattehmn, ett helt kyrkohmn, ett helt frälsehmn samt en kyrkoäng. Namnet, som urspr. är formellt identiskt med bynamnet Elin i Göteve sn, Vilske hd (SOSk 14 s. 31 f.) är urspr. en sammansättning, vars s. led är fsv. *vin 'betesmark', motsvarande got. winja f. med samma betydelse. F. led. är oklar men kan möjligen vara antingen trädnamnet
al eller det i ortnamn ingående *al 'helgedom', motsvarande got. alhs
med samma betydelse eller det i ortnamn ingående dl 'höjdsträckning' (se härom M. Eriksson i NoB 1936, s. 139 ff.), motsvarande sv. dial.
dl 'strimma, rand, remsa med särskilt beskaffad (dålig) jordmån, som starkt bryter av mot omgivningen; ås', fvn. dl! m. 'djup ränna i sund m.m.; djup dal eller insänkning mellan fjäll eller höjdsträckningar; fåra; stripa längs ryggen på djur', no. dial. aal 'smal mörk stripa; djup fåra'. I sistnämnda fall torde åsyftas den höga, smala och långsträckta bergshöjd, på vilken kyrkan är belägen. Om ljudutvecklingen i dialek-ten se V. Jansson, Nordiska vin-namn, s. 192 f.
1 Brogården brögein 1 sk. — Brogårdenn 1566-1600 Brogården 1715 1874 jb. — Brogården 1588 tl. 2 Stommen ståtan 1 sk (sät.). — [Stopnenn 1566] Stompnen 1582-1641 Stommen 1715 1874 jb. ', Om namnet se Åsaka nr 2, Barne-Åsaka sn. 3 Nygården någan
112 sk. — [Nygard 1566] Nygård 1582 1600 Nygården 1715 1874
jb. — Nygården 1540 Skjb 163.
1 Elingstorp thstirp Ilistorp 1/4 sk. — Elingstorp 1825 1874 jb. Första g. jb 1825. F. led, är gen. av bynamnet Eling. S. led. är torp
'nybygge'.
Frösstorp fr4.5t8rp. — Fröstorp 1566 1795 Frösstorp 1825 1874 jb. — Frösthentorp 1546 Fröstorp 1577 1588 1612 tl. Jb 1566 upp- tager två hela skattehmn och ett helt frälsehmn. F. led. är säkerligen urspr. gen. av fsv. mansnamnet Frösten, motsvarande fvn. Freysteinn.
S. led. är torp 'nybygge'.
1 1/4 sk. 2 sk. 3 Måns Andersgården 1/2 fr. — Månns And: gård 1715 Måns Andersgården 1874 jb.
1 Furukulla planterhage sk. — Björkås 1874 Furukulla 1911 jb. ^, Första g. jb 1874. Det äldre namnet är Björkds, vars f. led är träd-namnet björk och s. led ds 'höjdsträckning'. F. led. i det nyare namnet
Furukulla är gammal böjningsform av trädnamnet fura. S. led, är antingen gammal böjningsform av kulle eller dialektal best. pluralform av samma ord.
1 Gösseboden Maka tomt fr. — Giöössaboodann 1663 Iössebodan 1685 Giössebodan 1715 1725 Giöseboda 1795 Gösseboda 1825 [Gosse-bodan 1874] jb. ^, Första g. jb 1663 nybygge. F. led. är gammal genitiv av mansnamnet Jösse. S. led. är dialektal best. sg. av bod, i ortnamn med oviss innebörd, enligt Sahlgren med betydelsen 'fäbod'.
1 Hullet kalt kronopark. — Hildi o. 1325 VGL s. 291. — Hillet 1874 jb. Första g. jb 1874. Skogen var en av det medeltida Västergötlands allmänningsskogar. Om namnet se naturnamnen.
1 Hillet, Västra kronopark. — Westra Hillet 1874 jb. Första
g. jb 1874. Om namnet Hillet se föregående.
1 Kankerukan tomt fr. — Kancke cke 1566 [Kamcka Rucka 1567] Kannckerucke 1590 Kannkeruke 1600 Kanckeruken 1612 Kankeruka 1641 Kankarykan 1685 Kankarukan 1715 Kanckarukan 1725 Kanke- rukan 1795 1825 1874 jb. — Kancka ruko 1577 tl. Första g. jb 1566 kyrkonybygge. Gården är obebyggd. Namnet, som förekommer på tre andra håll i Skaraborgs län, är troligen, såsom antages av H. Ståhl i SOSk 13, s. 77, urspr. ett appellativ. Betydelsen är oviss. Jfr sv. dial.
kankeruka 'liten klump som bäres på ryggen' (Rietz, s. 72).
1 Källsängsmad kyrkojord fr. Kallas i orten Kyrkemaden Prka- måna. — Källsängsmad 1874 jb. ^, Första g. jb 1874. F. led. i
Källs-ängsmad är gen. av ett ortnamn *Källsäng (en). S. led. är mad 'sank ängsmark'. F. led. i Kyrkemaden är gammal böjningsform av kyrka,
och s. led. är best. sg. av det förutnämnda mad.
1 Lanna (Vina) 1/4 sk. — Lande 1566 Landa 1567 Lande 1582 Lanndha 1590 Lan (n) da 1600-1641 Lanna 1685-1874 jb. — Lan (n)da 1577 1588 1612 tl. Första g. jb 1566 skattehmn 1/2 mtl. Namnet, som knappast användes i dagligt tal, är gammal pluralform av land, sanno-likt i den enligt OGB 2, s. 6, i västra Sverige i ortnamn vanliga betydel-sen 'strandmark, mark vid vatten'. Gården ligger vid den s.k. Viske-bäcken. Jfr appellativet land i den ibland förekommande betydelsen 'strand' (så redan i fsv.) samt ä. västg.-dial. »Elvelann, s.n., stranden utmed en elf) (Vft 1:3, s. 50). Jfr även SOSk 10, s. 49 f.
Noltorp nötsrp. — Norttorp 1566 1567 Nortorp 1582 1590 1600 Noithorp 1612 Noltorp 1641 1685 Nohltorp 1715 1725 1795 Noltorp 1874 jb. — Noltorp 1577 Nortorp 1588 1612 tl. Jb 1566 upptager två hela frälsehmn. F. led. är urspr. väderstrecksbeteckningen nord, fsv.
nordh 'i norr', avseende läget nordnordväst om Elings by. S. led, är
torp 'nybygge'.
1 Skattegården 1 sk. — Skattegården 1715 1874 jb. 2 Anders Larsgården 1/2 fr. Kallas Frälse gården frgsagein. — Anders Lars-gård 1715 Anders LarsLars-gården 1874 jb. — Anders LarsLars-gården el. Frälsegården 1928 kb. 3 Anders Andersgården 1/2 fr. Kallas Nedre-gården Keaggin. — Anders Andersgård 1715 Anders Andersgården 1874 jb. — Anders Andersgården el. Neregården 1928 kb.
1 Parthall piiquil torp kr. — Parthall 1825 1874 jb. ^, Första g. jb 1825 kronohmn 3/0 mtl. F. led. är väl ordet part (fsv. part, fvn. partr)
'del, (an)part', men anledningen till namngivningen är obekant. S. led. är ordet hall 'stenhäll, klippa'. Urberget går i dagen invid boningshuset. Jfr by- och sockennamnet Partille i Sävedals hd, Göteb. o. Boh. 1., varom se OGB 1, s. 104 f.
1 Skog sku 1/4 sk. — Skogh 1566 1567 Skogk 1582 Skoogh 1590 Skogh 1600-1641 Skoug (h)) 1685 1715 1725 Skog 1795 1825 1874 jb. — Skog 1577 tl. Första g. jb 1566 kronohmn 1/2 mtl. Namnet är ordet skog.
1 Sälltorp sedarp 112 fr (sät.). — Sörttorp 1566 1567 Sörettorp 1582 Sört(h)orp 1590 1612 Söltorph 1685 Sölltorph 1715 Söltorp 1725 1795 Sölltorp 1825 1874 jb. — Södhertorp 1546 Syltetorp 1567 Söltorp 1588 Sörtorp 1612 tl. ", Första g. jb 1566 skattehmn 1 mtl. F. led, är oklar. Tiondelängdsformen Syltetorp 1567 låter snarast förmoda, att den urspr.
är böjningsform antingen av sv. dial. sylt f. 'sank äng, sank mark' eller av sv. o. no. dial. sylta f. 'sumpmark'. S. led. är torp 'nybygge'.
1 Toentorp *narv 1 sk. — Towethorp 1371 1/6 i vid. 1396 10/11 DaRA or. — Tonnettorp 1566 Tonnatorp 1567 Tonetorp 1582 Tonnotorp 1590 T(h)onetorp 1600 1612 Tonnetorp 1628 Tonetorp 1641 Tontorp 1685 Toentorp 1715-1874 jb. — Tontorp 1577 T (h) onetorp 1588 1612 tl. Första g. jb 1566 skattehmn 1 mtl. F. led. är väl urspr. gen. av ett mot det ej säkert förklarade fvn. mansbinamnet Töni svarande fsv. mansbinamn *Tove. S. led, är torp 'nybygge'.
1 Viekeråsarna äng sk. Kallas Vickerås vbkards. — Wickeråsarne 1815 1825 Wickeråsarna 1874 jb. Första g. jb 1815 intäkt kr. F. led. är växtnamnet vicker. S. led, är best. pluralform, i dialekten obest. singularform, av ås 'höjdsträckning'. Stället ligger vid en höjd.
Ur jordeboken uteslutna:
1 Brohagen äng sk. — 6 Intägter till Brotorp Stommen . . 1825 Brohagen 1874 jb. ", Första g. jb 1825 kr. Uteslöts ur jb 1922. Namnet är väl en förkortning för *Brotorpshagen. Om Brotorp se följande. S. led, är best. sg. av hage.
Trollekärr äng sk. — Trollekärr 1874 jb. ^•-, Första g. jb 1807 intäkt kr. Uteslöts ur jb 1922. F. led. är gammal böjningsform av troll.
Essunga
ck,56ea
Socknen var under reformationen annex till Lekåsa. Sockennamnet är lånat från kyrkbyn (se denna).
Namnformer före 1540: Assinge sokn 1412 SDns 2: 534 avskr. Essinghe sogen 1490 17/7 RAP or. 1492 4/12 RAP or. Essinghä kirckä
(2 ggr) 1492 5/12 RAP or.
Jordeboksformer fr.o.m. 1546: Essynge S. 1546 Essunge S. 1550 Ättzsunge S. 1566 Essunga S. 1582 Esswnngha S. 1590 Essunga S. 1600-1874.
Övriga namnformer: Essiwnga k. 1540 Skjb 158 Esiunga . . s. 1544 Almquist, Lokalförvaltn. 3: 192 or. Eswngha 1546 Essinge S. 1550 Esunga S. 1555 Essinga S. 1588 1612 tl.
1 Anders Nilstorp andas...nilstorp torp sk. — Anders Nilstorp 1874 jb. ", Första g. jb 1874.
1 Berget bekrjat 1/4 fr. — vid Brona 1607 wid Broenn 1612 wedh Bronna 1612 wed Brona 1641 Brona 1685-1825 Brona eller Berget 1874 jb. — wid Brodan 1612 tl. ^, Första g. jb 1607 frälsehmn 1/4 mtl. Det ursprungliga namnet är i fornsvensk form (vidh) Brona' (vid) bron', där Brona är ack. sg. best. form av ordet bro, avseende gårdens läge vid ån Nossan. Det gamla boningshuset ligger på en liten höjd.
1 Bjuggården bxigan 1/s fr. — Wäggatorp el. Biuggagårdenn 1680 Wägatorp el. Biuggegården 1685 Biuggegården 1715 Biuggeg. 1725 Biuggegården 1795 Bjuggegården 1825 Bjuggå'rden 1874 jb. ", Första g. med säkerhet jb 1680 frälsehmn 1/2 mtl. Hörde urspr. till den angrän-sande byn Vågatorp, varom se nedan. F. led. är möjligen urspr. dialektal gen. på -a av ett f.ö. okänt fsv. mansnamn *Biug, som kunde vara samma ord som f sv. biug, 'bjugg (sädesslaget korn)', eller gen. av ett av detta ord bildat fsv. mansnamn *Biugge. Jfr i fråga om betydelsen fsv. binamnet Ha tre.
1 Björkebaeken bårkabåkan Börkebacken ä., biårkabddsan y. 1/s fr. — Börkebacka 1605 Biörckebacka 1612 Backebo 1628 Börkebaken 1641 Börke backen 1685 Biörkebaken 1715 Biörkebacken 1795 Björkebacken 1825 Björckebacken 1874 jb. — Börckebacken 1612 tl. "- Första g. jb 1605 frälsehmn 1/4 mtl. F. led. är urspr. västg.-dial. börke n. 'björk, virke av björk', här med betydelsen 'bestånd av björke', sedan om-bildat till Björke-. S. led, är best. sg. av backe.
1 Boden 1/4 fr. — Stöterboden 1550 Stötterebonn 1566 Stöttare-boden 1590 Störtarebon 1600 Stöttereboo 1612 StennStöttare-bodenn? 1628 Bodan 1641-1874 jb. — ?Stöttarebo [Slottirsbol 1588 ?Stötarebo 1612 tl. '•••• Första g. jb 1550 frälsehmn 1/2 mtl. Synes urspr. ha utgjort en by
tillsammans med gården Stötarebo. Om namnet Stötarebo se där. Det yngre namnet är best. sg. av ordet bod, i ortnamn med oviss innebörd, enligt Sahlgren med betydelsen 'fäbod'.
1 Bredekroken brOkri2kan torp sk. — Bredekroken 1874 jb. Första g. jb 1825 intäkt till Tumleberg kr. F. led, är best. form av adj. bred. S. led, är best. sg. av ordet krok.
1 Bredemad brOnu4n Bredemaden äng sk. — Bredemad 1874 jb. ,•••• Första g. jb 1795 intäkt till Spjutstorp kr. F. led. är best. form av adj. bred. S. led, är ordet mad 'sank ängsmark'.
1 Broddeberg brieclabdriat Broddeberget lle fr. — ? Broddebergh 1590 ? Brodeberg 1600 ? Brodebäckenn 1612 ? Brebackenn 1612 Brode- bärgh 1635 Brådebergh 1641 Bråddeberg (h) 1685 1715 1725 Broddeberg 1795 1825 1874 jb. — ? Bråddeberg 1588 tl. Kan ej med säkerhet följas längre tillbaka än till jb 1635, där hemmanet upptages som 1/2 mtl fr. F. led, är väl urspr. gen. av fsv. mansnamnet Brodde. S. led. är berg i betydelsen 'höjd'. Gården ligger på en svagt markerad för-höjning vid en mosse.
1 Djupsås, Lilla jifsas Gifsås ä., la yt7tpsas y. 3/8 sk. — i Gypsaas
1412 SDns 2: 534 avski.. (Stu 147) i Gipsaas 1492 4/12 RAP or. 1492 5/12 RAP or. 1494 25/4 RAP or. i Giipsaas 1496 22/6 RAP or. (DN 16: 360) i Gipsaas 1497 19/1 RAP or. 1497 23/6 RAP or. i Giipsaas 1497 20/7 RAP or. y Gipsaas 1533 G I:s reg. 9:350 i Gipsaasz 1535 G I:s reg. 10: 379. — Gyffssåss 1546 Gipzås 1550 Gipzåsz Gipzåszenn 1566 Gipzåss 1567 Gifftzås 1582 Giffzåås 1590 Gifsåssen 1600 Gipsås 1612 Giepzåhs 1628 Giepzåss 1641 Diepssåhss 1685 Lella Diepsåhs 1715 Lilla Diepsåhs 1725 Diupsås Lilla 1795 Djupsås Lilla 1874 jb. — Gipssås 1540 Skjb 158, 159 Gipsås 1567 Giffzass 1588 Giffz ås 1612 tl. Första g. jb 1546 kyrkohmn, jb 1550 upptaget som 1 mtl. Gården har urspr. tillsammans med Stora Djupsås, varom se nedan, samt andra, nu försvunna gårdar utgjort en by med namnet Gipsås, på vilken namnform det äldre dialektuttalet återgår. Byns storlek kan icke säkert fastställas. Jb 1550 upptager ett helt kyrkohmn, samt ett helt och två halva frälsehmn, medan jb 1566 upptager ett helt kyrkohmn samt två hela och åtta halva frälsehmn. De medeltida namnformerna samt tiondelängdsformerna, vilka samtliga avse byn, äro här upptagna i ett sammanhang. By-namnets f. led är säkerligen gen. av ett fsv. mansbinamn *Gip, mot-svarande det fvn. mansbinamnet Gipr, vilket tydligen är samma ord som no. dial. gip 'gap, käft', se Lind, Personbinamn sp. 110. S. led. är ds 'höjdsträckning'.
1 Djupsås, Stora jifsas Gifsås ä., störa »pas y. fr (sät.). — Gipzås 1550 1567 Gifftzås 1582 Giffzåås 1590 Gifzåssen 1600 Gipsås 1612 Giepzåss 1641 Diepssåhss 1685 Stora Diepsåhs 1715 1725 Diupsås Stora 1795 Djupsås Stora 1825 1874 jb. Första g. jb 1550 frälsehmn 1 mtl. Se föregående.
1 Dunkelmosse dogkalmilsa 1/16 kr, sk. — Dunkelmosse 1874 jb. Första g. jb 1825 en intäkt till Rännelund och Päderstorpabacke kr. F. led. är knappast urspr. såsom i den nutida formen lånordet adj. dunkel, som icke är ett folkligt ord. Möjligen har dock namnet givits av någon överhetsperson, en häradsskrivare eller någon annan.
1 Dumsåsen &braman 112 fr. — Dumssås 1550 Dompzåttzänn 1566 Dompzåssenn 1567 Domssåsenn 1590 Dumsåsenn 1612 [Damssåsen 1641 Damssåhsssen 1685] Duns (s)åhsen 1715 1725 Dunsåsen 1795 1825 1874 jb. — Domsåsse 1567 Dumbzåssen 1588 Domsåsen 1612. ^, Första
g. jb 1550 frälsehmn 1/2 mtl. Det ursprungliga namnet är Dumsåsen eller Domsdsen, som sedan i skrift förändrats till Dunsåsen antingen på grund av skrivfel eller på grund av en önskan att undvika associa-tion med adjektivet dum. F. led, är oklar.
1 Erstorp ch5t8rp Ässtorp åker sk. — Erstorp 1874 jb. •••• Första g. jb 1825 en intäkt till Stommen och Ersgården i Essunga by kr. F. led. är oklar. S. led. är torp 'nybygge'.
Essunga ee.yciya. — ?Datum Jassungi 1294 SD 2: 164 or. aff Ässungi o. 1325 VGL s. 296 ii Ässyngum 1407 SDns 1: 620 or. (Stu 147) j Essinghe 1492 5/12 RAP or. — Essinghe 1546 Essunge 1550 Ettsunge 1566 Ettzunge 1567 Essung (h) a 1582 1590 Esunga 1600 Essunga 1612 1628 Esunga 1641 Essunga 1685-1874 jb. — Essunga 1542 HSkH 29: 147 avskr. Esungaby 1567 Essinga 1588 1612 tl. Jb 1550 upptager fyra hela skattehmn, två hela kyrkohmn och ett helt frälsehmn. Namnet är urspr. en singularbildning med suffixet ung- till en ordstam äss-, vars ursprung och betydelse äro dunkla. Enligt Hellquist, Ortnamnen på s. 183 f., innehåller namnet ett släktnamn *rissunger eller *Essinger, sannolikt utgående från ett kortnamn med ss, vilket snarast är bildat av den fsv. personnamnsstammen Es-, en omljudsform till stammen i fsv. mansnamnet Ase. Den äldsta skriftformen Jassungi (se bynamnet), som icke nämnes av Hellquist och tydligen varit obekant för honom, behöver icke utgöra något hinder för Hellquists tolkning, då den mycket väl kan förklaras som en felskrivning för *Jåssungi med oursprungligt j, uppkommet i hiatusställning i prepositionsförbin-delsen *i Ässungi och sedan fört till det senare ordet. Det finnes flera exempel på ortnamn med på dylikt sätt uppkommet oursprungligt uddljudande j; se B. Flemström i Ortnamnssällskapets i Uppsala års-skrift 1943, s. 33 med litteratur, Ståhle, Studier över de svenska ort-namnen på -inge s. 278. Sistnämnde förf. (a.st.) gör, utan något försök till namntolkning, det rakt motsatta antagandet, att Jassungi är den ursprungliga fsv. formen (sedan utvecklad till *Jåssungi) och att formerna med Ä- bero på att det uddljudande j känts som en hiatus-produkt av angivet slag samt namnet uppfattats såsom i själva verket börjande på vokal. Något substrat, vare sig germanskt eller indo-europeiskt, för en fsv. ordstam jass- synes emellertid icke existera, vilket i sin mån talar emot Ståhles antagande.
1 Heljesgården hckkjasgein 1 sk. — Hällgiesgård 1715 Heljes-gården 1874 jb. F. led. är urspr. ung gen. av mansnamnet Helge.
2 Larsagården 1 sk. — Lassag. 1685 Lassagården 1715 Larsagården
1874 jb. F. led. är urspr. dialektal gen. på -a av mansnamnet Lasse. 3 Västergården viestargein 1 sk. — Wästerg. 1685 Wäster-gården 1715 WesterWäster-gården 1874 jb. 4 Lars Persgården icts...pdmein
1 sk. — Lars Persgård 1715 Lars Persgården 1874 jb. 5 Ersgården
olufAsgan 112 sk. — Oluf Erichzgård 1715 Olof Ersgården 1874 jb. 6 Stommen ståtrtan 112 sk. — Stompnen 1550-1641 Stommen 1685
1715 1874 jb. — Stompnen 1540 Skjb 158. ", Om namnet se ihaka nr 2 i Barne-Åsaka sn. 7 Kartegården kåtaggin 1 fr. — Karte-gården 1685 1715 1874 jb. ^, Det på flera håll i Västergötland förekommande namnet Kartegården anses av Lida. i NoB 1939, s. 38, vara en västgötsk agrar terminus technicus för gårdsdelar (hemman) av viss markbeskaffenhet, måhända sådana till vilkas ägor hört relativt vidsträckt sådan mark, som betecknats med
väst.-dial. kart 'tuva, ojämnhet i terrängen', motsvarande no. dial.
kart 'mark eller jordmån som är knölig, tuvig och stenig'. Om ordet kart i ortnamn se i övrigt samme förf. i aa, s. 32 ff.
1 Förbuden skog äng sk. — Förbuden Skog 1825 1874 jb. ", Första g. jb 1825 kr. Namnet betyder 'den förbjudna skogen' men syftningen är obekant. Förbuden är gammal participform av verbet förbjuda.
Gertorp M8rp Gettorp. — [Götetorp 1546] Getetörp 1550 Gittetorp 1566 Gittorp 1567 Gettetorpp 1582 Gettorp 1590 Gettetorp 1600 Giette-torph 1612 Getorp 1641 GierGiette-torph 1685 Giärtorp 1715 Giertorp 1725 1795 Gjertorp 1825 Gertorp 1874 jb. — Gettetorp 1567 Gittorp 1588 1612 tl. Jb 1550 upptager ett halvt kyrkohmn och ett kyrkonybygge. Namnet är ett ursprungligt *Getathorp. F. led. är antingen fsv. gen. pl. av djurnamnet get eller gen. sg. av ett härtill bildat fsv. mans (bi)namn
*Gete. I senare fallet kan beträffande bildningen jämföras de fsv. mans-binamnen Bokke till bock, Galte till galt, Korpe till korp. S. led. är
torp 'nybygge'. I skrift har sedan slutet av 1600-talet genom förvansk-ning inkommit ett r före t.
1 1/2 fr. 2 Nils Svensgården 1/2 fr. — Nills Swensgård 1715 Nils Svensgården 1874 jb.
1 Geteslätt jetaadt torp sk. — Olof Quists Intägt 1825 Getaslätt 1874 jb. Första g. jb 1825 intäkt kr. Efterledsbetoningen tyder på att namnets f. led är en förkortning av ett ortnamn, som urspr. haft Geta-,
gammal böjningsform av djurnamnet get, som förled. S. led. är subst. slätt.
1 Hagelmossen krakmdsan torp sk. — Hagelmossen 1874 jb. Första g. jb 1825 en intäkt till »Westra Hageltorp» kr. Namnet är en förkortning för *Hageltorpamossen, åsyftande intäktens (mossens) till-hörighet till en hemmansdel av gården Hageltorp, varom se nedan.
2 Hageltorp hivatårp 1 fr. — ?Haglestorp 1490 17/7 RAP or. Haffwertorp 1492 5/12 RAP or. — Hagletörp 1550 Haglettorp 1566 Haglatorp 1567 Hagletorpp 1582 Haggletorp 1590 Hagletorp 1600 Hageltorp 1628-1874 jb. — Haglatorp 1546 Hagletorp 1567 Hageltorp 1588 1612 tl. 'N, Första g. jb 1550 frälsehmn 1 mtl. F. led. är säkerligen urspr. gen. *Haghla av ett fsv. mans (bi)namn *Haghle, egentligen be-stämd form av ett adj. motsvarande fvn. hagall 'tjänlig, nyttig', snarast i samma betydelse 'sådan som man kan vara tillfreds med' som det närbesläktade fvn. hagligr. Jfr by- och sockennamnet Hagelberg i Kåkinds hd, varom se SOSk 7 s. 47. S. led. är torp 'nybygge'.
1 Hallestorp hdalstårp ä., hgastårp y. Ils sk. — Hallistörp 1550 Her-loffztorp 1566 1567 Hellorstorpp ? 1582 Hallerstorp 1600 Helestorp 1612 Helstorp 1628 Hallestorp 1641 Hällestorp (h) 1685 1715 Hillestorp 1725-1874 jb. — Hallestorp 1567 Hallorstorp 1588 tl. Jb 1550 upp- tager ett helt skattehmn och ett kyrkonybygge. F. led. är säkerligen urspr. gen. av fsv. mansnamnet Haldor. Jfr gårdnamnet Hallestorp i Vårkumla sn, Frökinds hd, varom se Lundahl, Falbygden, s. 19. I jordeboken har sedan början av 1700-talet Halles- ombildats till
Hilles-genom anknytning till kronoparksnamnet Hillet, varom se nedan. S. led. är torp 'nybygge'.
1 Hallestorp äng sk. — Anders Ägrens Intäkt 1825 Hallestorp 1874 jb. Första g. jb 1825 kr. Har väl urspr. tillhört gården Halles- torp, varom se ovan.
1 Hallestorp, Lilla äng sk. — En Jntäkt på Hillet under Giäst-gifvaregården i Essunga 1795 En Intägt på Hillet under Gästgifvare- gården Essunga 1825 Hallestorp Lilla 1874 jb. Första g. jb 1795 kr. Har väl urspr. tillhört gården Hallestorp, varom se ovan.
Hillestorp, se Hallestorp.
1 Hullet, Västra kronopark. — Westra Hillet 1874 jb. Första g. jb 1874. Om namnet Hillet se Elings sn.
1 Huntorp lit8rp 112 sk. — Hwnetorp 1546 Hunetörp 1550 Hunnet-torp 1567 HuneHunnet-torp (p) 1582 1590 HunneHunnet-torp 1600 HunHunnet-torph 1612 Hunntorp 1628 Hunetorph 1641 Hunnetorph 1685 Huntorp 1715-1874 jb. — Hwnatorp 1540 Skjb 159 Hunetorp 1551 G I:s reg. 22: 323 [Hunmetorp 1567] Huntorp 1588 tl. Första g. jb 1546 kyrkohmn, jb 1550 upptaget som 1 mtl. F. led. är urspr. gen. av fsv. mansnamnet Hune. S. led. är torp 'nybygge'.
Högelid hojalfa Höga liden två torp. — Högelid 1825 1874 jb. Första g. jb 1825. F. led. är best. form av adj. hög. S. led. är best. sg. av lid 'sluttning'.
1 Västra (II.) sk. 2 östra (H.) sk.
1 Högelund &vaka; äng sk. — Högelund 1825 1874 jb. Första g. jb 1825 kr. F. led. är best. form av adj. hög. S. led. är lund.
1 Ingelsbo äng sk. — Ingelsbo 1874 jb. Första g. jb 1795 en intäkt på kronoparken Hillet under »Wästra» Hageltorp. F. led. är gen. av mansnamnet Inget. S. led. är subst. bo 'bostad'.
1 Jämnekärr jwmnayili. torp sk. — Jämmerkärr Jämnekärr 1825 Jemnekärr 1874 jb. Första g. jb 1825 kr. Namnformen Jämmerkärr i jb 1825 är väl en förvanskning av Jämnekärr, vars f. led är best. form av adj. jämn och s. led kärr 'sumpmark, moras'.
1 Krogstorp äng sk. — Krogstorp 1874 jb. ^, Första g. jb 1874 en intäkt till ettdera av hemmanen Stora och Lilla Krogstorp, om vilka se nedan.
1 Krogstorp, Lilla kn5lsstsrp 1/8 fr. — Kroksthorp ok Krokstoorps qwärn 1412 SDns 2:534 avskr. Kroxthorpa quäm 1414 SDns 2: 758 or. — Kroxtorp 1550 Croxtorp 1566 1567 Kroxtorp 1582 Krogxtorp 1590 Kroxtorp 1600 Krogstorp 1612 Krogzstorph 1641 Lilla Krougztorph 1685 Lilla Krogstorp 1715 Lilla Krougstorp 1725 Krogstorp Lilla 1795 1825 1874 jb. — Kroxtorp 1567 Krogstorp 1588 1612 tl. Första g. jb 1550 frälsehmn 1 mtl. Har urspr. utgjort en by tillsammans med den angränsande gården Stora Krogstorp. De medeltida namnformerna och tiondelängdsformerna, vilka åsyfta antingen byn eller endera av de bägge gårdarna, äro här upptagna i ett sammanhang. F. led, är urspr. gen. antingen av ordet krok eller snarare av fsv. mansnamnet Krok. S. led. är torp 'nybygge'.
1 Krogstorp, Stora krökstsrp 112 fr. — Kroxtorp 1550 Croxtorp 1566 1567 Kroxtorp 1582 Krogxtorp 1590 Kroxtorp 1600 Krogstorp 1612 Krogzstorph 1641 Krougztorp 1685 Stora Krogstorp 1715 Stora Krougs- torp 1725 Krogstorp Stora 1795 1825 1874 jb. Första g. jb 1550 frälse- hmn 1 mtl. Se i övrigt föregående.
1 Kvarnevad kvanavci 1/8 sk. — Quarnevad 1825 Qvarnewad 1874 jb. ••••• Första g. jb 1825 utjord kr. F. led. är gammal böjningsform av
kvarn. S. led. är vad 'vadställe'. Gården, som ligger vid en liten bäck, har haft vattenkvarn.
1 Kålsholmen lagsharman 1 fr (sät.). — Kollinsholmen 1550 Kulens-holmenn 1566 KollensKulens-holmenn 1567 Kolingsholm 1582 Kolingzholm (en) 1590 1600 Kolssholmen 1641 Kålls (s) hollmen 1685 1715 1725 Kålls Holmen 1795 Kålsholmen 1825 1874 jb. — Kollensholme 1551 G I:s reg. 22:323 [Kollens holnen 1567] Kållingzholmen 1612 tl. Första g. jb 1550 kyrkohmn 1 mtl. F. led, är urspr. väl antingen gen. av ett fsv. mansnamn *Kollung, motsvarande det fvn. mansnamnet Kollungr, eller, såsom föreslås av Sahlgren, gen. av häradsnamnet Kulling. Bame hd gränsar till Kullings hd. Om s. led. se under Bol i Elings sn. Gården ligger mellan två mossar.
1 Källängen Mckya 1/2 sk. — Kellengenn 1550 Kieleng 1566 1567 Kielleng 1582 Kälänggenn 1590 Kiällengh 1612 Kielenngenn 1628 Kiell-änga 1641 Kiälängien 1685 Kiällängen 1715 1725 1795 Kjellängen 1825 Källängen 1874 jb. — Kielling 1551 G I:s reg. 22: 323 Kielengen 1567 Kieleng 1588 1612 tl. ", Första g. jb 1550 kyrkohmn 1/2 mtl. F. led. är urspr. böjningsform av källa. S. led. är best. sg. av äng.
1 Lilletorp lblatårp torp sk. — Lilletorp 1874 jb. ^, Första g. jb 1874. F. led, är best. form av adj. liten. S. led. är torp 'nybygge'.
1 Lommatomten (limatitmtan) 112 fr. — Lomatomptenn 1566 Loma-tompten 1567 Lommatompthen 1590 LomeLoma-tomptenn 1612 Låmatompta 1641 Låmmatompten 1685 1715 Lommatompten 1725 Lommatomten 1795 1825 1874 jb. "- Första g. jb 1566 frälsehmn 1/2 mtl. F. led. är väl urspr. gammal böjningsform av djurnamnet lamm, i ortsdialekten
S. led. är best. sg. av tomt, varom se Holmberg, Tomt och toft. 1 Långemad och Lutterbäck lagamd, blfrabc'ekan torp sk. — Spjuts-torps Intägter 1825 Långemad och Lutterbäck 1874 jb. -•-• Första g. jb 1825 kr. Namnet Långemad innehåller som f. led best. form av adj. lång och som s. led mad 'sank ängsmark'. F. led. i Lutterbäck är kanske urspr. *Luttre-, kompositionsform av ett verb *luttra, motsvarande no. dial. lutra 'gå långsamt och makligt', nisl. lötra ds. Luttrebäcken ligger vid en numera torrlagd liten bäck.
1 Nilstorp, Lilla nistarp ä., la nilsterp y. lie sk. — Nielstörp 1550 Nilstorp 1566 1567 1582 Nielstorp 1590 Nilsstorp 1600 Nilstorp 1612 1628 Nillstorph 1685 Lella Nillstorp 1715 Lilla Nillstorp 1725 Nillstorp Lilla 1795 Nilstorp Lilla 1825 1874 jb. — Nielstorp 1546 1567 Nilstorp Nistorp 1588 1612 tl. Första g. jb 1550 skattenybygge. Gården har urspr. tillsammans med den angränsande gården Nilstorp Persgården utgjort en by med namnet Nilstorp. Tiondelängdsformerna avse endera av de båda gårdarna. F. led. i Nilstorp är mansnamnet Nils. S. led. är torp 'nybygge'. Attributet Lilla avser att skilja gården från den större gården Nilstorp Persgården.
1 Nilstorp Persgården 1/2 fr. — Nyelstörp 1550 Nilstorpp 1582 Nielstorp 1590 Nilstorp 1600-1641 Nillstorph 1685 Nillstorp Persgård 1715 Nillstorp Persg. 1725 Nilstorp Persgård 1795 Nilstorp Pärsgården 1825 Nilstorp Persgården 1874 jb. ^, Första g. jb 1550 frälsehmn 1/2 mtl. Namnet användes icke i dagligt tal. Jfr föregående.
1 Planterehagen plantdrahdyan jord kr. — Planteringshagen 1931 jb. ", Första g. jb 1931.
1 Päderstorpabacken 1/2 fr. Binamn: Prästebacken prcbgtabdkan. — påå Hille 1566 Hiilla 1567 på Hille 1582-1612 Huult 1628 Päderstorpz-baken 1641 Päderstorpa backen 1685 Päderstorpabacken 1715 1725 Päders Torpa Backen 1795 Päderstorpabacken 1825 1874 jb. — Peders-torpabacke el. Prästebacken 1909 kb. ^, Första g. jb 1566 kronohmn
1/2 mtl. Gården kallades urspr. Hille efter belägenheten på kronoparken Hillet, fsv. Hildi (se Hillet i Elings sn). F. led. i Päderstorpabacken är dialektal gen. av ett ortnamn *Päderstorp, innehållande gen. av fsv. mansnamnet Päder och torp 'nybygge'. S. led. är best. sg. av backe.
F. led. i binamnet Prästebacken är gammal böjningsform av präst, men anledningen till namngivningen är obekant.
1 Rosenlund kosanlictb torp sk. — Sven Warlings Intägt 1825 Rosen- lund 1874 jb. Första g. jb 1825 kr. Namnet, som är mycket vanligt som benämning på yngre och smärre bebyggelser, är bildat efter tyskt mönster liksom det ävenledes vanliga Rosendal, varom se Sahlgren i
NoB 1920 s. 170.
1 Rännebacken thktobdlson torp sk. — Lilla Rännelund 1825 Ränne- backen eller Rännelund Lilla 1874 jb. Första g. jb 1825 kr. Namnet är en förkortning för *Rännelundsbacken, innehållande gen. av gård-namnet Rännelund, varom se nedan. S. led. är best. sg. av backe.
1 Rännelund tAtialvi21 112 fr. — Rönnelunenn 1566 Rönnelundha 1567 Rönnelunde 1582 Rönnelundenn 1590 Rönnelunde 1600 Röne-lundenn 1612 Ränelunden 1641 R ännelunden 1715 1725 1795 Rännelund 1825 1874 jb. — Rönnelund 1588 tl. Första g. jb 1566 kronohmn 1/2 mtl. F. led. är urspr. västg.-dial. rönne n. 'virke av rönn', här i betydelsen 'bestånd av rönn', senare utbytt mot västg.-dial. ränne n. 'virke av rönn' med nyssnämnda betydelse. S. led. är ordet lund.
1 Sandhulebacken seitthukabialp torp sk. — Sandhulebacken 1825 1874 jb. ^••• Första g. jb 1825. F. led. är sammansättningsform av ett ortnamn *Sandhdlan. S. led. är backe.
1 Sevaboden shaka 1
/8
fr. — Skogenn 1635 på Skogen 1641 på Skougen 1685 Skogen eller Sefwebodan 1715 Skougen elr Sefwebodan 1725 [Skogen eller Safvebodan 1795] Skogen eller Säfvebodan 1825 1874 jb. ••-• Första g. jb 1635 skattehmn 1/8 mtl. Det ursprungliga namnet är (på) Skogen, vilket är best. sg. av skog. F. led. i det yngre namnet Sevaboden är väl gen. av ett fsv. mansnamn, urspr. kortnamn* ve, bildat till fsv. mansnamn, som börja på Sighv-, såsom Sighvald, Sighvid m.fl. Jfr Sevatorp i Edåsa sn, Gudhems hd, SOSk 4 s. 32. S. led. är best. sg. av bod, i ortnamn med oviss innebörd, enligt Sahlgren med betydelsen 'fäbod'.
1 Skattåsa, Lilla skdctdsa Skatåsa ä., Ula skåttisa, Ula skåtdsan y.
1/4 fr. — Skattås 1607 1612 Skatåhssenn 1628 Lellaskatåsa 1641 Lilla Skattåhs (s) a 1685 1715 1725 Skattåsa Lilla 1795 1825 1874 jb. — Skatt åssa 1567 Schattåssa 1588 1612 tl. "••• Första g. jb 1607 kyrkonybygge. Utgjorde tidigare en by tillsammans med den äldre och större gården Stora Skattåsa, varom se nedan. Tiondelängdsformerna avse antingen denna gård eller Stora Skattåsa. Såsom framgår av dialektuttalet är f. led. ett ursprungligt kortstavigt *Sköt-, säkerligen från början böj-ningsform av fsv. skati m. 'det översta, topp, spets (av träd, gren el.dyl.)', sv. dial. skate 'det yttersta, översta av något; ände, spets' m.m. med oklar syftning eller samma ord använt som personnamn, jfr fvn. Skati.
S. led. är gammal pluralform av ds. De olika hemmansdelarna ligga på en mindre höjd vid mossmarker.
1 Skattåsa, Stora sk4tsa Skatåsa ä., stc_)ra slcakisa y. 1 sk. — Skatåsse 1550 [Skattzåssze 1566] Skattås 1567 1582 Skattåssa 1590 Skattåssen 1600 Skattås 1612 Skatåhssa 1628 Skatåssa 1641 Skattåssa 1685 Stora Skattåhsa 1715 1725 Skattåsa Stora 1795 1825 1874 jb. Första g. jb 1550 skattehmn 1 mtl. Jfr föregående.
1 Skolängen lht sk. — Skolängen 1918 jb. ••••• Första g. jb 1918. 1 Snaremaden äng sk. Binamn: Snaremossen sn4ramdsan. — Snare-maden 1825 1874 jb. ^, Första g. jb 1825 kr. F. led. är gammal böjnings-form av subst. snara i betydelsen 'snara för djurfångst'. Om olika ord för fångst av vilda djur i ortnamn se Sahlgren i NoB 1920 s. 146 ff. S. led. är best. sg. av mad 'sank ängsmark'. Stället ligger vid sank-marker.
1 Spjutstorp spjit.$482:2), 813.)2298iårp ä., spjt,14t8rp y. 1/4 fr. — Sp. ttestorp 1569 Spiuttestorp 1582 Spiuttetorp 1590 Spiutztorp 1600 Spiut (t)orp 1612 1628 Spiustorp (h) 1641 1685 1715 Spiutstorp 1725 Spiustorp 1795 Spjutstorp 1825 1874 jb. — Spjutestorp 1567 Spiutistorp 1588 1612 tl. Första g. jb 1569 frälsetorp. F. led. är väl urspr. yngre gen. av ett till ordet spjut bildat fsv. mansbinamn *Spi ute, motsvarande det en gång betygade fvn. mansbinamnet Spjöti. S. led. är torp 'ny-bygge'.
1 Stall, Lilla (pa) stat ä. 1/4 fr. — vidt Stall 1550 wid Stall 1566 1567 1582 wedh Staald 1590 Wnderstall 1600 wedh Staldh 1612 Stall 1628 wedh Stall 1641 Lilla Stall 1685 1715 1725 Stall Lilla 1795 1825 1874 jb. Första g. jb 1550 frälsehmn 1/2 mtl. Gården utgjorde urspr. till-sammans med den angränsande större gården Stora Stall en by med namnet Stall. Om namnet se följande.
1 Stall, Stora (pa) stat ä. 112 fr. Binamn: Stallaholm stalakikm. — vidt Stall 1550 Stall 1566 1567 1582 Staalld 1590 [Ställ 1600] Staldh 1612 wedh Stall 1628 1641 Stora Stall 1685 1715 1725 Stall Stora 1795 1825 Stall Stora eller Stallaholm 1874 jb. — Stall 1542 HSkH 29: 126 or. Staldh 1567 wid Stall 1588 1612 tl. 'N., Första g. jb 1550 frälsehmn 1/2 mtl. Formen från 1542 samt de tre tiondelängdsformerna avse an-tingen denna gård eller gården Lilla Stall. Namnet Stall är väl ordet stall i betydelsen 'avsats, terrass', motsvarande eller närakommande de betydelser hos ordet, som äro kända från nisl., fär. och no. dial. samt från norska ortnamn (se NG 11, s. 272, 400, 403), nämligen 'avsats i berg; upphöjd flata, höjd med flat topp'. Jfr fvn. stallr m. 'ställning varpå gudabilderna äro uppställda, altare'. Manbyggnaden till hem-manet Stallaholm 15, som ligger på den plats där Stora Stall urspr. legat, är beläget i randen av den jämna lerslätten just där denna sakta börjar sänka sig ned mot ån Nossan. Jfr Stallberg i Södra Kedums sn. Binamnet Stallaholm, som avser en numera styckad egendom, bestående av gårdarna Stora och Lilla Stall samt Boden, är en bildning med i herrgårdsnamn ofta förekommande accentuerat holm. Om dylika bild-ningar se v. Friesen i NoB 1, s. 109 ff.
1 Stigsbaeken stiksbakan torp sk. — Stigsbacken 1825 Stigsbäcken 1874 jb. Första g. jb 1825 kr. F. led. är gen. antingen av appellativet
stig eller mansnamnet Stig. S. led. är best. sg. av backe, sedan ombildat till best. sg. av bäck.
Stötarebo sktark Stöterbo. — [Slatterrebonn 1566 Slatterboenn 1567 Stotterboenn 1582] Stöttareboden 1590 Stöttereboo 1612 1641 Stötareboo 1685 Stötarebo 1715-1874 jb. — ? Stöthabool 1546 ?Stöttare-bo 1588 Stötare?Stöttare-bo 1612 tl. •-•, Första g. jb 1566 frälsehmn 1/2 mtl. Synes urspr. ha utgjort en by tillsammans med nuvarande gården Boden (se där). Tiondelängdsformerna kunna avse vilken som helst av gårdarna. F. led. förefaller att vara en personbeteckning stötare 'en som stöter', möjligen en yrkesbeteckning och kanske använd som binamn. Huruvida s. led. urspr. är subst. bo, bod eller bol kan icke avgöras.
1 1/4 fr. 2 äng sk.
1 Tillfället 4fidt, tdie?lt 1/12 sk. — Wegatorp eller Tilfellet 1636 Tefället 1641-1874 jb. Hemmanet kan ej med säkerhet följas längre tillbaka än till jb 1636, där det upptages 1/2 mtl frälse. Synes urspr. ha tillhört byn Vägatorp. Namnet Tillfället, som har motsvarigheter på andra håll, torde antingen vara en bildning till verbet ä. nsv. tillfälla
'nedfälla, igenfälla' och med betydelsen 'fälla, förhuggning i skog' eller bildat till verbet tillfalla och med betydelsen 'jord som tillfallit någon genom arv eller rättegång el.dyl. eller blivit lagd till någon gård eller by'. Se R. Ljunggren i NoB 1921, s. 154.
1 Tillfället, Lilla
tddkt, WcOlt 1
/24 sk. — Tefället Lilla 1874 jb. ^, Första g. jb 1874. Om namnet se föregående.Tumleberg titmkabetry. — Tomlabacka 1566 1567 Tomelbacka 1582 Tomblebackenn 1590 Tomelbacka 1600 Thumblebacke 1612 Tumbele-backen 1628 Tumblebaken 1641 Tumbleberg (h) 1685 1715 1725 Tumle-berg 1795 1825 1874 jb. — [Tunnlebac .. 1567] Tommelbacka 1588 Tomblebacka 1612 tl. Jb 1566 upptager ett halvt kronohmn. F. led. är säkerligen urspr. liksom i gårdnamnet Tummeltorp, Lena sn, Kul-lings hd (SOÄ 8, s. 170 f.) gen. av ett fsv. mansnamn Thumble, mot-svarande fvn. binamnet um/i. S. led. är berg i betydelsen 'höjd'. Gården ligger på en mycket svagt markerad förhöjning.
1 1/2 fr (sät.). 2 gärde sk.
1 Tyskamosse torp sk. — Tyskamossen 1825 Tyskamosse 1874 jb. Första g. jb 1825 kr. Namnet är väl snarast en förkortning för ett namn av typen *Tyskatorpsmosse (n) el.dyl.
1 Vackerbacke vakarbith äng sk. Kallas även Backen bickan. — Wackerbacke 1825 1874 jb. Första g. jb 1825. F. led. är väl adj.
vacker. S. led. är backe 'höjd; sluttning'.
1 Vindstorp vittstårp 112 fr (sät.). — Windztorp 1567 Winstorp 1590 Vinstorp 1612 1641 Winstorp (h) 1685-1795 Windstorp 1825 1874 jb. — Vinstorp 1567 tl. Första g. jb 1566 upptaget såsom ett halvt prebendehmn hörande till gården Kålsholmen. F. led. är troligen gen. av ett mansnamn, möjligen urspr. ett binamn bildat genom substantivering av adj. vind 'sned', motsvarande fvn. vindr 'sned, vriden'. S. led, är
torp 'nybygge'.
1 Vitesand planteringshage kr. Binamn' Furet fsa4. — Vitesand 1931 jb. Första g. jb 1931. F. led. i Vitesand är best. sg. av adj. vit.
S. led, är sand i betydelsen 'sandslätt'. Binamnet Furet är best. sg. av västg.-dial. ture n. 'fur (a), virke av fur', här i betydelsen 'bestånd av fur'. Jordmånen är lätt sandjord (vitaktig sand), numera bevuxen med barrskog, huvudsakligen fur.
Vägatorp vtatårp. — Wegatorp 1546 Vägetörp 1550 Weggettorp 1566 Weggatorp Wegettorp 1567 Wegettorpp 1582 Wäggatorp 1590 Vegetorp 1600 Wegetorp 1612 1628 Wägatorp 1641 Wägatorph 1685 Wägatorp 1715-1874 jb. — Ve(e)gatorp 1540 Skjb 158, 159 Wegetorp (2 ggr) 1542 HSkH 29: 147 vidim. avskr. Vegetorp 1551 G I:s reg. 22: 323 Vegetorp 1567 Wegatorp 1588 1612 tl. ^s- Jb 1550 upptager ett helt skattehmn och en skattetomt samt ett helt kyrkohmn, medan jb 1566 upptager ett helt skattehmn, ett helt kyrkohmn och ett helt frälsehmn. F. led. är väl urspr. antingen fsv. gen. sg. väghar eller gen. pl. vägha
1 Skattegården eller Anders Nilsgården 1 sk. — Skatte- el. And:s Nillsg. 1715 Skatte eller Anders Nilsgården 1874 jb. 2 Anders Miekelsgården 1/4 fr. Binamn: Kronogdrden kripiagdn. — Anders Mickelsg. 1715 Anders Mickaelsgården 1874 jb. — Anders Mickels-eller Kronogården 1909 kb. 33/4 fr. 4 Holmen håkman 1/8 fr. — Hollmen 1685 1715 Holmen 1874 jb. Namnet är best. sg. av fsv.
holmber m. 'holme' ä. nsv. holm, här i betydelsen 'upphöjning vid vattendrag eller sankmark'.
1 Åsen eisan 1/2 fr. — Åssenn 1550 Åttzenn 1566 1567 Åssenn 1582 Åszenn 1590 Åssenn 1600 Åsenn 1612 Åhssenn 1628 Åssen 1641 Åhsen 1715 1725 Åsen 1795 1825 1874 jb. — Åsen 1540 Skjb 159 Åssenn 1567 tl. Första g. jb 1550 skattehmn 1/2 mtl. Namnet är best. sg. av ordet
ås. Gården ligger på en höjd.
Åsgärdet &vak Åsgärd ä. — Åssegiärde 1546 Åsgerde 1550 Åttz-gierde 1566 Åttz gierdhe 1567 Åssgerde 1582 Åsgerde 1590 Åssgärde 1600 Åssboogierd 1612 Åhssgierde 1628 Åssgierde 1641 Åhssgierde 1685 Åhsgierdet 1715 Åsgierdet 1725 Ås (s) gärdet 1825 Åsgärdet 1874 jb. — Åsgierde 1567 Åsgerde 1588 1612 tl. Jb 1550 upptager ett helt kyrkohmn. F. led. är väl ordet ds, men syftningen är svår-förståelig, då gården icke ligger på eller vid någon ås. S. led, är fsv.
gärdhe 'stängsel, inhägnad; gärde, inhägnat jordstycke'. 1 1/2 sk. 2 äng sk.
1 Ängstorp äng sk. — Lommatomten 1825 1874 Ängstorp 1911 jb. Första g. jb 1825 intäkt kr. Hette urspr. Lommatomten. Om detta namn se gårdnamnet Lommatomten ovan. F. led. i Ängstorp är väl antingen gen. av appellativet äng eller gen. av ett släktnamn Äng.
1 österlund intäkt sk. — Till Tumleberg En Intäkt 1825 österlund 1874 jb. Första g. jb 1825 kr.
Försvunna:
Alstranda. — eet ödetorp kallas Alstranda 1540 Skjb 159 Alstranda 1500t Vft 111: 9-10 s. 107. ^, F. led, är trädnamnet al. S. led, är gammal pluralform av strand.
Bäckegärde. — Beckiegerde 1550 jb. ", Upptages jb 1550 som frälsehmn 1/2 mtl. F. led. är gammal böjningsform av bäck. S. led, är fsv. gärdhe 'stängsel, inhägnad; gärde, inhägnat jordstycke'.
1 Gärdet, Nya äng sk. — Gärdet Nya 1874 jb. ", Första g. jb 1795 en intäkt på allmänningen Hillet till Essunga by kr. Uteslöts ur jb 1931.
Namnet betyder 'den nyupptagna åkern'.
Hallabol. — Hallaboll 1550 jb. ^, Upptages jb 1550 som frälsehmn 1/2 mtl. F. led. är gammal böjningsform av hall 'stor, flat sten; hälle-berg; klippa'. S. led. är fsv. bol 'gård; nybygge'.
Kärrsgärde. — Kiärsgerdhä 1492 4/12 RAP or. F. led, är gen. av
