SVERGES ORTNAMN
ORTNAMNEN 1
k SBORGS
PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA
AV
KUNGL. ORTNAMNSKONIMITTEN
DEL XII
VÄNE HÄRAD
LJUS
4
AKTIEBOLAGET LJUS STOCKHOLM 1906Vid behandlingen av Väne härad äro jordeböcker genomgångna för följande år: 1550, 66, 67, 73, 76, 83, 87, 90, 93 1600, 05, 09, 16, 20, 23, 29, 82, 35, 40, 45, 50, 55, 60, 65, 70, 75, 80, 81, 82, 83, 84, 85, 86, 87, 88, 89, 90, 91, 92, 93, 94, 95, 96, 97, 98, 99, 1700, 03, 09,- 15, 19, 25, 31, 37, 56, 61, 67, 73, 77, 95, 1805, 15, 25, 1877. Endast där i särskilda fall varit nödigt, ha andra jordeböcker blivit använda.
Viktigare förkortningar:
_Id - Agardh, Statsekonomisk Statistik 1853. .. Ljn = Ljunggren, atlas 1862. _Ida = Adam av Bremen. L/ = de l'Isle, karta 1706. t _11s-- Aurelius, karta 1613. Lvg = Linne, Wiistgöta-Resa 1747.
---
Asehiv. gr. = Altschwedische grammatik. \ mansn. mansnamn. ' =.
bel =. beskrifning till ekonomiska kartan öfver Viine härad. Ms Marelius, karta. = Morkinskinna. msk
bel. = betydelse.
bylta - beskrivning 911 geologisk karta, äldre serien. nit/ = mantal.
hg/Icif •- d:o - d:o yngre serien. nctipl - Diplomatarium norvegicum. Bi -_- Biurman, Vägvisare 1776. Ng/ -= Norges gamle love.
Brk = Burpus, karta 1626, Ngn ---- Nyström, Sveriges geografi 1895. B rs = Bureus, Sumlen (1651). - no. = norsk(a).
Dbg ---_, Dahlberg (hos Palmsköld). nr = nummer. ha). = dialekt(er), dialektal. - nyb. = nybygge. d i pl = diplom (medeltidsbrev). oförm. = oförmedlat. Djb = Djurberg, Lexicon 1818. 01M = Olaus Magni.
Djk--.- Djurklon (i Antikvariskt-topografiska arkivet). 0s/ = Olof den heliges saga (den äldre). dig = De la Gardieska Archiv-et. d,o (den yngre). ek ---- ekonomisk karta öfver Väne härad. OheTrsr :. Olof Tryggvasons saga.
--, En. = (Rygh) Norske Elvenavne 1904. pl. Pluralis.
.f. led. = förra leden (i namnet). Pn. = (Rygh) Gamle Personnavne 1901. fastst. = fastställd(a). preh. --. prebende.
filo,. = forndansk(a). q. - qvarn (i citat). -- fl -- Flateyjarbok, rh = Rimbegla (Eph 1780). Fil = Forsell, karta 1826. eeg = Gustaf I:s registratur. , [me = Fornmanna Sögur. leg = Rosenberg, Lexikon 1882 -83.
fno. = fornnorsk(a). rjb = reduktionsjordebok.
fnord. -- = allmänt fornnordisk(a). lik = Budbeck. Sveriges städer 1855-60. )) fr -=', frälse. rsp. = riksspråk.
frs .-- Frissbök. s. = sida (i namncitat -- socken). frälseh. = frälsehemman. s. led. • --.1- senare leden (i namnet). [sk = Fagr, skinna. Slig = Sandbergska samlingen.
f sv. = fornsvensk(a). sg. = singtilaris.
första g. -- första gången (i jordeboken). sfh = Meddelanden från de sju 'häradernas kulturhist. för- =- gården (såsom senare led i namn). ening. .
gen. = genitiv. Sjön. - (Hellquist) Svenska Sjönamn 1903-. ok .= geografisk karta. sk = skatte.
fik -- gammal karta. skatteh. = skattehemman.
ylen --- Sveriges geologiska undersökning, ser. C n:r 72. Skjb - Skara stifts kyrkliga jordebok. glex -- Historiskt-geografiskt och statistiskt Lexikon 1859-70. si = särskild längd. .
glk i', = geologisk karta, äldre serien. • Sin = Strömbom, Elfsborgs läns adresskalender 1893. glkil = d:o yngre serien. Sn = Snorre, Edda.
gmk - geometrisk karta. sn -_ socken. On. = (Itygh) Norske Gaardnavne 1897-. ss. = rolsom.
gstk --- Generalstabens karta. Ss, = Svedelius, Sveriges statskunskap 1875.
h. = hus. st. = soldattorp.
= härad (såsoin -senare led i namn). - sta - --= Städers acta (i Kammararkivet). hd -- härad. stb = stadens böcker.
ugn -- Hemgren, Wenersborgs historia 1859. Stb --- Styffe, Bidrag till Skandinaviens historia. Ith _,---.- Historiska handlingar. »tu = Styffe, Skandinavien under unionstiden, 2. uppl., Hkr = Hahr, karta 1853,-60. stå. = stenåldern.
H/Is --- Saga Hakonar Hakonarsonar. sv. = svensk(a).
' .ifj r --- Höjer, Konungariket Sverige 188 . Sly --. Sydow, Älfsborgs läns kalender 1906. hkr - Heimskringla. Svt = Sveriges traktater.
Hin = Hermelin, karta 1808. sät. = säteri. , = /hon ts)s-Homann, karta 1716. t. torp.
hvitt -= hemman. -i. --- torp (såsom senare led i namn). hskh = Handlingar rörande Skandinaviens historia. taxi = taxeringslängd(er).
in = Isländska annaler. Tel --- Tuneld, Geografi, 8. uppl. tid. = inledningen (till redogörelsen för Älvsborgs län). Td/ = d:o 1. » sur. -- inrättning(ar). tkk = Topografiska kårens karta 1856. is!. - ,fornislänclek(a). tl = tiondelängd(er).
,j/t(s) = jordebok(ens). tpg = Topografiska uppgifter om Elfsborgs län 1860. j b r -_- jordeböcker. Trk - Karta öfver Trollhättan 1895.
jfr = jämför. ' , Tt = Teflott, gammal karta. ---
jtst. = järnvägsstation. ty. tysk(a). jd: '= järnåldern. urspr. -- ursprungligen.
= IS = kyrkbok. -böcker. utf. utjord.
kr = krono. ' Y f i - Vestergötlands Fornminnesförenings Tidskrift. kronoh. - kronohemman.. B)] - Werming, atlas 1814.
Kry = Kalin, Wästgötha och Bahusländska resa 1746. ryl --. västgötalagen.
1. = lägenhet. rat. = västgötsk(a), västgöta. Kb --. lagfartsboken (1875). Ugn. --. Västergötland.
Ly = Lindskog, Beskrifning,om Skara stift 1816. rjb = Vadstena klosters jordebok. ly f - lagfaren, lagfart. 9. = yngre.
iii -_, lancltmäterlhandling(ar). Zr = Ziegler, Scondia 1532. Lim =Ljungström, Wäne härad samt staden Wenersborg 1884. d. = äldre.
ORTNAMNEN 1
ÄLVSBORGS LÄN
PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNAAV
KUNGL. ORTNAMNSKOMMITTtN
DEL XII
VÄNE HÄRAD
LJUS
4
AKTIEBOLAGET LJUS STOCKHOLM 1906UPPSALA 1906
Socknar Territori- ella namn Sid. Natur-namn Sid. Björke, Norra 2 147 Gärdhem 10 148 Trollhättan 34 151 Tunhem, Västra 42 156 Vassända-Naglum 74 167 Väne-Ryr. 108 172 Väne-Åsaka 116 174
Stad
Vänersborg 140 175A. Territoriella namn.
Väne härad
veena hcpra (vinhcpra Vinhärad)
Häradet utgjorde enligt äldre västgötalagen jämte Flundra hd hälften av "Holäsio bo" (jfr nuvarande byn Hullsjö i Gärdhems sn). Det hade då 10 kyrkor och under unionstiden 10 socknar. Av dessa hade redan vid reformationstiden 3 försvunnit, nämligen "Holasio" (nu ingående i Gärd-hems sn), Malöga (nu i V. TunGärd-hems sn) och Rånnum (nu i V. TunGärd-hems sn). Av de återstående socknarna ha under nyare tid två sammanslagits (Vassända och Naglum), varemot tillkommit Trollhättan (förr till Gärdhems sn) och Vänersborgs stad.
Ordet Våm är urspr. gen. pl. vinia av fsv. vin 'betesmark, ängsmark'. Vokalförändringen från i till ä före n är densamma som i subst. vän av fsv.
vin. Den urspr. i-vokalen anträffas ännu stundom i dial.uttalet Vinhärad. Namnformer före 1550: Viniäh. b.1300t. vgli Vinah. m.1300t. vgh Winnahär. m.1300t. vgli Viniahered 1360 ndipl Winalaered neo ndipl Vana heredh 1412 dipl Wena härat 1413 dipl Wene h. 1418 Brs Wäne h. 1413 Brs Wina (häradh) 1421 dipl Wäneheret 1481 dipl Wänehereth 1486 dipl Wenehäreth 1485 dipl Venne h. 1520 Stb Weneh. 1526 1541 reg Vekgne h. 1540 1544 reg Wäneh. 1526 1544 reg Venah. 1527 reg 1540 Skjb Vena IL 1540 Skjb Aränah. 1529 1541 reg Wene 1548 reg. Jordebokzformaer fr. o. ni. 1550: Wene h. 1550 1605 Wenne h. 1567 1590 Wenna h. 1573 1632 Wänna h. 1583 Wäna h. 1609 1756 Wäne h. 1616 1877 Wehna IL 1640 Wänne h. 1761.
thniga namnformer: Väneh. 1550 reg ArenelL 1551 reg Wene 1563 dig Wäne 1563 dig Wena 1567 hh 1571 ellg Wenneh. 1582 VII.
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl, tro, m.1550
Brandstorp
brcinst8rp brcinstar Brandstör[p] —1Skattegården 1
/2 sk skittagam, —2Frälsegården 1
/2 fr frielsagan 1 Bredäng, Stora 1 sk (störa bytices) brbg, brsgag Bredäng 1Gunnarsbo
y. gån.aesbo ä. gitylajbo Gunnersbo Branstörp 1550 1600 Brannstörp 1566 1567 Branst. 1573 1825 Brannst. 1583 1632 [Brarnst. 1576 Brenst. 1616 Banst. 1698 1700] Brandstorp 1756 1877 Skatteg. 1719 1877 Frällseg. 1719 1731 Frälseg. 1737 1877 Bredengh 1550 1665 -äng 1645 1691 Breeng 1566 1602 -äng 1616 1683 [Bren(n)g 1590 1605] Stora Bredäng 1692 1877 Gunnarsbo. 1550 1877 Gunnur- 1566 [Gummar- 1573 Gumors- 1576 Guunnos-1583] Gunners- 1587 1675 Branstorp 1546 tl Bredäng 1546 tl Gwnnsbodha 1546 tl 1/2 fr2
rano hd: Björke, Norra, sn
Björke, Norra
Varka Björke, ä. Urica Börke
Brandstorp.
Sedan 1550 upptagas 2 gårdar. — F. led. är det fsv. mansn. Brand.Om dial.uttalet -ter för -törp se Artorp i Gärdhems sn. — En grav med stora hällar har funnits (enligt Ljm en "halfkorsgraf").
Nr 1
Skattegården
ä. jbr skatteh. 1 mtl. Hette tidigast Stora B. Nr 2Frälsegården
ä. jbr frälseh.1
mtl. Hette tidigast Lilla B.Väne hd: Björke, Norra, sn 3
Socknen, som fr. o. m. 1886 officiellt heter Norra Björke (till skillnad från Södra Björke i Gäsene hd), har sedan reformationstiden varit annex till V. Tunhem. Sockennamnet Björke är givet efter förra kyrkbyn (som omfattade går-darna Prästtorp, Västbjörke och östbjörke). Namnet är urspr. det fsv. birke 'björkskog, björkved', varav blivit byrke och senare börke (jfr utvecklingen av t. e. Birgher till Byrgher och Börje), slutligen Björke genom påverkan av ordet björk.
Namnformer före 1550: Birke 1540 reg Byrkie 1540 Skjb Byreke 1546 tl. Jordeboksformer fr. o. m. 1550: Bircke 1550 1587 Byrck(i)e 1566 1616 B örkie 1566 1620 Biorcke 1590 Bierckie 1600 B i ö rk e 1756 1815 Björke 1795 1877 Norra Björke 1886.
övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsänd ringar a) fastst. b) ej fastst. e) verk o. lur.
[Brunst. 1711 ggkl Branst. 1843 lh
Stora 1689 lh b) Alebacken earabalpan t. Hagen hågan 1.
Nordhagen nökhogan t. Stubbhagen sticl2hqgan 1. Änghagen eeghogan t. Lilla 1689 lh b) Herrängen hiercegan t. Höglunda hklunda t.
Kvarnbackshage kvgn,baks. håga 1. Sökroken såkrokan t.
Videbäcken vibcelson h. Stora Bredeängh 1567 Maderna mådara Va a) nr 1 Apelbacken lgf tl Bredäng (Stora) kb b) Björkebacken bjirkabalsan 1.
Bredvase bre(d)vå,sa t. Grankärr grånjsffirt,
Lindebacken 1192,abalson t. o. 1. Ljungliden iösitdan 1. Purkas udde pirkas ueda 1. Storängen ståreegan t. Gunnarsbo 1656 ggk b) Nybacken h.
-bohl 1702 111 Guners- Rörmaden 4.4rm gdan bodh 1631 tl Sandliden shilidan h.
Svedjan sv&
Tranemaden trånamadan t.
Bredäng, Stora N. jbr skatteh. 1 mtl. Kallas Stora B. endast till skillnad från Lilla. B. i Väne-Asaka sn. — Gården ligger vid Ulvebäcken eller Bredängsån på en odlad slätt, förr säkerligen äng.
Germarebo ä. jbr skatteh. 1 mtl, tidigt upptaget ss. 1/2 mtl. (1/2 oförm.) — Om s. led. -bo se Ml.
1 Högsäter ett torp kr hkgscetar 1 Hökhammar 1 sk hikamcy hilsamar 1 Hönsebo htinsabo Lärkebo leerkabo la'rkabo . 1/4 sk —1 1/8 sk --2 1/8 sk Persbo pcbbo
4 rike hd: Björke, Norra, sn
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1550
Hvittene, se Vittene 1 Hästen 1 sk higtan Haasten 1550 Håstenn 1567 1691 Hå-sten 1590 1877 Hårstenn 1576 1587 Hasthnn 1546 tl Högsäter 1877
[Högekamwr 1546 [Högekammer 1550] Hökam(m)er 1566 tl] 1686 Hökam(m)ar 1583 1715 [Hökamnar 1573 Hächhamraer 1576 Höghammnr 1587 Höghamer 1590 Hokamer 1593] Hökham-mer 1620 [Högkammar 1645 1690 -kaHökham-mer 1660] Hökhammar 1700 1877
Hönsebo 1566 1877 Hönnsse- 1593 1623 H ö e ns s e- 1685 1715 Hönssaboo 1573 Rönns-seboda 1576 -bodh 1583 Honnseboo 1587 Lärickiaboda 1540 Lerik(i)ebo 1566 1602 Lericke- 1573 1590 Skjb Lärickeboda L erk (i) eb o 1567 1682 Lareche- 1583 Larke- 1540 Skjb 1602 Lerk(i)ebodh 1616 Lärkebo 1623 1906 Tomptan i Lerkeboo (Lärcke-)16291731 Tomten i Lärkebo 1737 1877 Tomptan i L. 1629 1731 Tomten i L. 1737 1877 Tomptnn 1600 Tomp:Van i L. 1629 1690 L. Tomptan 1691 1:715 Tomten i L. 1767 1877'
Persbord 1546 tl Pedersbo 1550 P ersbo 1566 1877 [Pres- bo 1573 Präsboe 1573] Persbodh 1583 Pärs-bo 1587 1805 Per- 1620 Peers- 1682 1709
Håsten ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led, är väl det fnord. ha 'hög' (i Håtuna m. fl. ortnamn). Möjligen har gården sitt namn med anledning av läget invid Hunne-bergs branta bergvägg. — Förr ha här funnits 2 stensatta högar.
Högsäter införes jb 1877, kronotorp, upptaget på kronoallmänningen Hunneberg. Kron.ojägareboställe. — Namnet är en ung sammansättning av adj. hög och
säter efter mönstret av äldre västgötska namn på -säter, ss. Hönsäter m. m.
Hökhammar ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led. är väl ordet hök, s. led. fsv. hamar (nu hammare) i dess äldsta bet. av 'klippa'. Gården ligger på en höjd.
Hönsebo första g. jb 1566, urspr. skattenyb. (torp), senare överfört till hmn
övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsöndringar a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. (nr.
Håffsten 1564 tl Hoff- Valla våla stena 1567 tl Håfsteen
1689 lh
1/6
Hökammar 1893 lh Körliden Mutan 114 Hökhammar 1600 tl [Hörammar 1654 ggk] Hökhamar 1711 ggk Hönseboll 1600 tl Lärekebo 1567 1600 tl Lärkebo 1697 kb 1702 lh lfb Lärkebo 1697 kb lfb Tompten 1702 lh b) Bräeket brikkat t. Ekebaeken kabalsan 1. Granbacken grånbalsan t. Hagen hågan t. Hjortevadet t. Kullingsmad ki4k8tn4 t. Marken t. Slädmedsmaden jichmasmadan Värsledalen vksladakan t. Årkeslätten kkaacetan t. b) Dymaden dpmadan t. Hallebaeken hålabalsan t. Sidviken *don t. Stenliden stinlidan h. nr 1 Ravelsmad 4avalsma lgf Utgärdet lasticpclat h. b) Laggen lågan t.
Väne hd: Björke, Norra, sn 5
Pedersbo (Pä-) 1600 tl Persbod 1656 ggk Per(s)-bo kb
grund för ortnamnet Hönsinge i Skåne; se vidare Hellquist, Ortn. på -inge s. 63 o. 225. Om s. led. -bo se in!.
Lärkebo. Omfattar 2 senare tillkomna gårdar. Båda ha i jb sedan 1620-talet
burit namnet Tomten i Lärkebo (jfr nedan), under det vissa nyare källor (lfb, kb, ek) i enlighet med bruket upptagit namnet Lärkebo. — F. led. är ordet
lärka (fsv. lärikia), här möjligen använt som tillnamn (jfr svenska släktnamnet
Lärka). S. led. är pl. av bod (se vidare ml.).
Nr 1 första g. jb 1566, urspr. kyrkotorp el. -tomt med namnet Lärkebo, senare överförd till hmn (1/s mtl).
Nr 2 första g. jb 1590, urspr. frälsetomt, kallad Tomten, tidigt upptagen ss. hmn (1/4 mtl, senare 1/8 mtl, 1/8 oförm.).
Reppisbo 1566 1587 Repper- 1573 Reppe-1576 Räppesbodh 1583 Reppesbo 1590 1640
Repers- 1593 [Raspes- 1609 1620] Repess-1616 Räpess- 1623 Räppess- 1645 1660 Räp - p elssbo 1665 1696 Reppelss- 1670 1690 Räpells- 1691 1697 Repelsbo 1693 1877 Skevalla 1550 1573 Sk(i)eualle 1567 1593 Skiewala 1583 Sehiennewalla 1590 Skene-walla 1616 Skeerualle 1600 Skerualla 1601 1602 -vala 1605 Skiervalla 1609 1815 Skiär- 1670 1725 Skärvalla 1825 1877 Repelsbo 1/4 fr 4,epalsbo seepalsbo R-äpelsbo reepalsbo Räp- pelsbo 1 Skärvalla 1/2 sk fiervala ä.
nrva?a
Skervalla Stommen, se Prästtorp Tomten i Lärkebo, se Lärkebo Stom non 1540 Skj b Skewalle 1546 tlNuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1550
--1 Stora (Persbo) 1/2 fr störa pcksbo —2 Lilla (Persbo) 3/s kr låta pcb.,!bo Skattegården, se Stora Persbo Kronogården, se Lilla Persbo Skatteg. 1703 1877 Stora 1906 Kronog. 1700 1877 Lilla 1906 Stompnen 1550 Stommen 1877 Pmstörp 1566 1567 Prost. 1573 Prestet. 1590 Prästtorp 1906 3/4 sk 1 Prästtorp prcestsrp
6 Väne hd: Björke, Norra, sn
Persbo. 1550 upptages en gård, vartill snart kommit en annan (nr 2). — Om s. led. -bo se inl.
Nr 1 Stora Persbo ä. jbr skatteh. 1/2 mtl. Jbs hittillsvarande namn Skattegården användes numera icke.
Nr 2 Lilla Persbo första g. jb 1566, frälseh. 1/2 mtl, tidigt upptaget ss. 1/4 mtl, ökat till 3/8 mtl (1/4 oförm.). Donerat till prästhustrun Ebba Eriksdotter med arvingar. Jbs hittillsvarande namn Kronogården användes numera icke.
Prästtorp ä. jbr kyrkoh. 1 mtl, äldst med namnet Stommen, vilket ännu upp-tagits i jb 1877, men numera icke användes. Gården tillhörde urspr. Björke by, tillsammans med gårdarna i Västbjörke och Östbjörke. Var från början stom till V. Tunhems prästgård.
Repelsbo första g. jb 1566, urspr. skattetorp, tidigt upptaget ss. hmn (1/4 mtl). — F. led, synes urspr. vara gen. av ett mot det vanliga fno. mansnamnet Reppir svarande fsv. Räppir. Men vid sidan av ett Räppisbodha har väl förekommit ett
b) Forsback fiqbcek t. Stora 1600 tl 1732 1881 lh St. gstk ek Stora, Skatteg. bek Lilla 1600 tl 1693 kb 1732 1881 lh L. gstk ek
Lilla, Kronog. bek
Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsöndrin g a r a) fastst. b) ej fastat. c) verk o. tor.
Prest. 1600t1 Prestörp 1631 tl Präst. 1689 lh 1698 kb Präster 1748 lh Stom-men (el. Prestt.) kb
Räppisbodh 1631 tl Reppesbo 1656 ggk Re-pos- 1711 ggk Räppelsbo gstk Räpelsbohl 1702 lh Skedvalla 1564 1567 tl Skere- 1631 tl Skärr- 1794 lh Skorr- 1835 lh Herrängen heerceean 314o Landboslätten lambo-aceton 1311216, 513o4, 1176 Långeberget leigabceriat 1166 Strömbacken strkmbalc- an 1172, 1172 b) Bocksiken 1)(3km/can t. Höglunda hklunda Lövmaden lkvmgclan t. Nyhagen npliggan h. Svedjan sv-am 1. Videbäcken vibcekan st. b) Lövdalsmaden /4vdajmadan t. b) Långeberget legabcerjat 1. Nybygget nbbogat t. Nymaden nbmet-dan t.
Väne hd: Björke, Norra, sn 7
Räplingsbodha, där f. led. utgjorts av det till Räppir (och isl. Hrappr) hörande släktnamnet Räpling. 1 så fall ligger denna form till grund för den i tal före-kommande namnformen Rä,ppelsbo, som närmast utgår från ett Räpplesbo (jfr Nils, äldre Nigels af Nigles o. d.), äldre Räplin(g)sbo(dh) (med övergång av ng till n såsom i Måns af äldre Mängs 'Magnus' och med förlust av n före s i obetonad stavelse såsom i Lars av äldre Larens 'Laurentius'). Uttalet Repelsbo (jämte Räpelsbo) kan möjligen bero på oriktiga jordeboksskrivningar.
Skärvalla ä. jbr kronoh. 1 mtl. — F. led förefaller urspr. vara det fsv. skedh i
dess äldsta bet. 'skiljeväg, vägskäl' o. d. (se vidare Skedskamma i Dannike sn, Kinds hd, samt Norrby, Ydre s. 204 ff.). Kanske åsyftas den vid gården befintliga bäcken, som i så fall bildat gräns. Den på 1600-talet uppträdande formen Skervalla är emellertid egendomlig genom sitt r, som knappast kan förklaras av fsv. gen. skedha(r). Den senare formen Skär- beror möjligen på oriktig utläsning av Sker-. S. led. är pl. av vall 'grässlätt'. Vid gården finnes ängsmark.
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. tn. 1.550 1 Vittene 1 sk vitana vitna Vittne Västbjörke viestlorka —1 1 sk —2 Nilsgården 1 sk (veestbiorka n(tsgati V. Nilsgård) Hwitene 1550 1640 Hwitenne 1566 1620 Hwitteruae 1573 1650 Flvitt ene 1645 1815
1906 Huyttenne 1587 [Hiuthemne 1590]
Huetenne 1593 Huittona 1600 Huyttenn 1623 Hwitneen 1635 Hwitne 1660 Hwittne 1685 1715 Hwyttne 1699 Hvittened 1825 1877
Wesbörkie 1566 -borcke 1573 West-bircke 1576 1587 [-birske 1587] Wässbörcke 1583 Wesbiörcke 1590 Wessbierckie 1600 Westerbyrk(i)e 1593 1605 Westbörk(i)e 1609 1629 -byrke 1616 Wästbörke 1632 1737 -biörke 1756 1777 Wästbjörke 1795 1825 Westbjörke 1877
Nillsg. 1719 Nilsg. 1877 Nillsag. 1725 1737 Nilsag. 1731 1825
Wesbyrke 1546 tl
Ösbyrcke 1546 tl Östbircke 1576 Ö stb örcke 1685 1731 Östbiörke 1737 1777 Östbjörke 1795
1877 -biörcka 1761 [-biöcke 1767 1777]
1 Östbjörke 1 sk
;uttorka
8 Väne hd: Björke, Norra, sn
Vittene ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led, synes icke kunna vara annat än ordet
vit; s. led. är det fnord. -vini 'betesmark' (varom se ml.). Namnet har väl så-lunda urspr. betytt 'vit betesmark' (jfr no. Hvitvang 'vit vall'), kanske i anled-ning av där ymnigt förekommande vita blommor. — Vid hemmansdelen Högarna är ett gravfält bestående av ett 20-tal högar. Vid dessa äro 2 stenkretsar (möj-ligen flera) samt en bautasten. Flera nu liggande stenar ha säker(möj-ligen förr va-rit resta. Strax intill har man enligt uppgift under marken funnit hällar samt aska och järnsaker. På något avstånd ha gjorts fynd från stå.
Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsändringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. Mr. Forsberga lgf Andersberg anda,sbdrj h. Granbacken grånbalsan t. Gustavsberg gustafsbcfri t. Heleneberg helenabciry h. Vittenesberg vitanasbdri t. Klevebacken klrånabakan h. Lilleskogen lålaskogan t. Rosenberg masanbciri t. b) Kulleberget kidabceriat h. Kvarnbacken kvbalsan lgf Möjemossen Inklanissan 1. Slädraedsmaden jichnasmadan t. Stenkullen stånkulan t. Vedmaden amadan t. Vätterbergshage vcetarbcetshåga b) Lekevallen laavalan st. Mörkhagen mkrkkgan t. Rävbrännet mievbrcenat t. Skogängen skögcegan t. Stenbacken stånba7san t. Nr 1 Fridhem lgf Björkebacken bikrkabakan t. Bytorp bgtvrp t. Granbacken grånbalsan t. Hagaberg hagabcerj t. Hålkålsmaden halkeibmgdan 1. Högen Mgan, t. Stenröset stilth,gsat h. Stockebäcken stalsakekan t. Storehög lgf Hvittene gstk Hwy-thene 1672 kb Wittene 1748 lh Wittnene 1748 lh Hvittene(d) kb Blåbärskulla b Hibce,s- ktula 1/8 Högarna »gara 1/6 Tomterna tinntaro 7 I 4s Wästbyrkie 1631 tl Wästanbörke (We)- 1654 1656 ggk Wester Biörcke 16891h Wästbiörcka 1748 lh Wästbjorke 1844 lh W. Björke gstk Nilsag. 1836 lh Nil-seg. glia Ösbyrke 1567 tl Öst-byrkie 1631 tl Östbiörke 1670 kb Östre Biörke 1689 1788 lh Öst-Biörcka 1744 lh Ö. Björke gstk Öfre B. 1689 lh
Byrum bkram (en del) Storemåljt störamtiNt
(en del)
Väne hd: Björke, Norra sn 9
Västbjörke. Sedan 1550 upptagas 2 gårdar, urspr. i Björke by (jfr Prästtorp). Namnformerna för denna by äro upptagna under sockennamnet. En av gårdarna har icke erhållit särskilt namn. — Om s. led. se sockennamnet. Gårdarna äro bebyggda något väster om östbjörke.
Nr 1 ä. jbr skatteh. 1 mtl.
Nr 2 Nilsgården ä. jbr skatteh. 1 mtl. Namnet (efter Nils jb 1681-1718, Nils Persson 1600 tl) användes sällan i dagligt tal.
Östbjärke ä. jbr skatteh. i mtl, urspr. i Björke by. — Om namnet jfr socken-namnet samt Västbjörke. — Guldfynd har gjorts i en kulle.
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1550
Alinxacker 1550 Al ingsaker 1566 1629 -åcker 1573 1815 Alingsåker 1583 1877 -acker 1600 Allinnsacker 1576 Allinsakar 1587 [Alligsaker 1587 Alningzacker 1590] Alengzåcker 1593 Allingzåcker 1684 1709 -åker 1700 [Ättingzå(c)ker 1715] Alingåker 1761
Stora 1719 1877
Lissla 1583 Lille 1587 1620 Lyla 1623 Lilla 1632 1877
Aletorpet 1582 1675 -torpa 1590 -törp 1600 Alletorp 1605 1632 Aletorp 1609 1877 Ahletorpit 1680 1686 Altorpet 1906
Arnetörp 1550 Aretörp 1550 1567 Arett. 1566 1583 Aret. 1576 1700 Arest. 1573 Artörp 1600 Artorp 1605 1877 Artt. 1680 1715 Arret. 1620 Arnt. 1623 1629 [Arlt. 1699] Giestgifwarg. 1719 Gj ästgifvareg. 1725 1815 Giestgifvareg. 1737 Gästgifvareg. 1825 1877 Kronog. 1719 1877 Aletorp, se Altorpet Alingsåker egocikar Al—nsaker —1 Stora (Alingsåker) (störa åttsclkar) 1 fr —2 Lilla (Alingsåker) (lga ångkar) 1/4 fr Altorpet Ils sk 4t8rpat Artorp åtar, åter Attör[p] —1 Gästgivaregården Asivaragen 1 sk 2 Kronogården 5/8 kr Alensaker 1486 dipl Alinxaker 1540 Skjb Alingxaker 1546 tl Arvetorp 1540 Skjb Aratorp 1542 hskh 1546 tl 10 Väne hd: Gärdhems sn Gärdhem
jeetgety, ä. jaNm Gärdum.
Alingsåker. 1550 upptages en gård, vartill snart kommit en annan (nr '2). — F. led. är ett fsv. mans- eller släktnamn Aling (jfr Alingsås). S. led. i diaLformen Alnsaker är vgt.målets form för ordet åker.
Nr 1 Stora Alingsåker ä. jbr frälseh. 1 mtl. Benämningen Stora användes sällan i dagligt tal.
Nr 2 Lilla Alingsåker första g. jb 1582, urspr. frälsetorp, tidigt upptaget ss. hmn (114 rad). Hade jb 1719-1815 nr 1. Kallas i dagligt tal vanligen Gunntorp.
Altorpet första g. jb 1582, urspr. kronotorp, tidigt upptaget ss. hmn mtl). — F. led, är dial.ordet ale 'alskog, alved', numera ersatt av ordet al.
Vane hd: Gärdhems sn 11
Socknen, som nämnes 1401, har sedan reformationstiden varit annex till V. Tunhem. 1857 avsöndrades Trollhättans socksm med hemmanen Hjulkvarn, Lilla Håjum, Stora Håjum, Olidan, Stavered och Aker.
Sockennamnet är givet efter förra kyrkbyn (kyrkan är nu flyttad till byn Jönsberg). Om namnformerna se Gärdhems by.
På många ställen äro invid de större byarna och gårdarna spår av grav-högar. I skogstrakten sydväst i socknen finnas stenkummel (enligt Djk).
Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Av sönd ringar a) fastat. b) ej fastst. c) verk o. mr.
[Alinxar 1564 tl] A-linxåker 1567 tl -aker 1586 tl Ahlingsacker 1759 ggk [Almings acker 1582 Vft] Alingåker 1654 ggk 1741 lh
Store 1621 tl b) Maden, Lilla h.
Lille 1582 Vft Gun-not. 1689 kb Guntorp el. Lilla 1839 lh Lilla el. Gunt. 1902 kb Gunt. gstk Ahletorpet 1822 lh Aletorp 1590 tl Gunntorp gäntar Arat. 1711 ggk Are-torp 1631 tl Arret. 1564 tl Attorp 1815 1838 lh b Kopparhagen 1.
(3 erdhem gstk glkll Gärdhem jei b) Björkebacken bikrkabcilsan h. Björkelund t. Ljungbergsmad jogbee,små t. b) Hörlyekemosse kokykamisa t.
. Kronan kröna h.
Artorp. Sedan 1550 upptagas 2 gårdar, som sent fått särskilda namn. — F. led.
är antingen .det fsv. mansn. Are eller väl snarare Arve (så 1540) eller ock Arne (så 1550). Det nuvarande dial.uttalet Attör, -ter utgår från biformen Artörp, vars första r väl genom dissimilation bortfallit; om törp jämte torp se inl.
Nr I Gästgivaregården ä. jbr skatteh. 1 mtl. Har varit gästgivaregård (nu skjutsstation). Kallas vanligen Gärdhem, sedan den tid här var tingsställe och gästgivaregård. Någon gång har förekommit benämningen A. Skattegården. Nr 2 Kronogården ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. Länsmansboställe. Namnet användes icke i dagligt tal. Ofta säges Bostället, böstcelt.
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. ni. 1550 1 Assarebo 1-/2 sk hsarabo itsarbo Assarbo 1 Baggeryr 1/4 fr bågan (rå o. rör) Baggerid bitgary Baggeryd 1 Baggården 1 sk båga bågati Bastorp 3/4 sk bastar Ba-stör[p] Björbovad, se Björvadet 1 Björvadet 1/4 fr Vr.vot i Bol 1/2 fr bo• Espenas, se Äspenäs Espered, se Äspered Baggard 1546 tl Bastorp 1546 tl
Asserebo 1567 1680 Assorebo 1583 Asarbo 1590 Asserboa 1600 Asserbo 1605 1715 Asserra- 1616 Asere- 1629 Assar- 1645 1675 Assarebo 1665 1877 Assera- 1693 1695
Baggeryr 1675 1731 -ryor 1687 1692 -ryrr 1719 1725 Baggeryr 1737 1825 1906 Bageryr 1680 1709 -ryor 1685 1698 Bage-ryr 1877 Baggegorden 1550 B agården 1566 1877 Baegårdenn 1576 1587 [Backegården 16161 Baggården 1906 Bastörp 1550 1600 Bastorp 1567 1877 [Best. 1609 1623 Bost. 1616] Biörbouadhit 1566 1567 -uadt 1573 1576 Biörbovad 1590 1773 Björbovad 1777 1877 [Biörboued 1605] -wadet 1670 1675 Biörbuadh 1583 Biörnbowadh 1609 1660 Björvadet 1906 Boll 1550 1660 [Bååll 1573] Boell 1576 [Koll 1587] Bol 1609 1877
1 Fågelsberg 1/4 fr Fugelsbärgh 1675 1697 Fugelsberg
y. fagalsbk7 (rå o. 1680 1698 Fougelsberg 1686 1703 -bärg ä. fugajbdri rör) 1693 1709 Fogelsberg 1719 1877 Fo-
gelberg 1815 Fugelsberg
12 Une hd: Gärdhems sn
Assarebo första g. jb 1567 samt därefter 1583, urspr. kronotorp, senare upptaget ss. hmn (1/4 mtl, därefter 1/2 mtl, 1/2 oförm.). — F. led. är fsv. gen. Azara- av mansn. Azor, Azar (nu Assar). Om s. led. -bo se ml.
Baggeryr första g. jb 1675, frälseh. 1/2 mtl. — F. led. är väl fsv. mansn. Bagge. S. led. är ryr (se Väne-Ryrs sn), vars slut-r på grund av det föregående r bort-fallit i dial.uttalet, liksom i t. e. vardagligt farbro(r), morbro(r). Emellertid upp-fattas namnet numera av folket såsom varande ett namn på -ryd (vars -d även-ledes skulle i dialekten bortfalla).
Baggården ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led, är möjligen ett fsv. mansn. Badhi, som träffas i det uppländska Basta, förr Badhasta; eller ock ett fsv. Baghi, som ingår i det dalsländska Baggetorp, förr Bagathorp (samt fno. BagavQ11r, Bagabli, varom se Rygh, Pn. s. 27).
Övriga namnformer I orten bruklige binamn Av söndri n ga r a) fastat. b) ej fastst. c) verk o. lur. Asserbo 1586 tl As-serebodh 1631 tl Assar-bo 1741 lh 1902 kb Baggered 1654 ggk 1841 lh -ryr 1687 1902 kb 1845 lh gstk lfb bek [Baekeröd 1886 1887 lh Baggegården 1654 1656 ggk Bagg. 1724 1839 lh 1813 1902 kb [Båg. 1795 1111 Baggård Ljm Bastörp 1631 tl Basst. 1822 lh Bierbowa 1564 d -wad 1567 tl Biörbouath 1686 lh Björbovadet 1813 1902 kb 1841 lh gstk Bool 1564 fl Foglåseberg (Få-) 1654 ggk Fogelsberg 1680 kb 1686 lh b) Vita berget t. Källshagen h. Älvhem h. b) Lindeberg lin,abdri 1. Starvängen stårvcesan t. Tippekulle tepakida t. b) Tuveberget titoabcerjat h. b) Katrineberg katranabdrj t. Raddemossen 4åd9m8san t. Solliden h. Väne hd: Glärdhems sn 13
Bastorp ä. jbr frälseh. 1 mtl. — F. led. är möjligen det fsv. mansn. Basse.
Björvadet första g. jb 1566, frälseh. 1/2 mtl. — Namnet är förkortat av äldre Björbovadet (jfr tefat av tekoppsfat m. m.), däri f. led. väl är ett försvunnet ort-namn Björ(n)bo, innehållande mansn. Björn. Gården ligger vid Starvån..
Bol ä. jbr frälseh. 1 mtl. — Namnet är det såsom kameral term länge brukade fsv. bol 'bostad', senare 'hemman'.
Fågelsberg första g. jb 1675, frälseh. 1/4 mtl. — Namnet ser ut att vara för-kortat av Fåglåseberg, som i sin tur sannolikt är en "tautologisk" sammansättning av -berg med ett ursprungligare namn Fåglåsen (jfr Narvåsen i Redvägs hd). Gården ligger vid en höjd.
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1550 Fostörp 1550 1567 [Fristörpp 1566] Fås-törpp 1567 Fåstorp 1576 1877 Fast. 1573 Farest. 1587 Fårst. 1593 [Färst. 1593 1605] Fådztörp 1600 Fadztörp 1600 [Fast. 1616 1620] Skatteg. 1719 1877 Frällseg. 1719 1825 Frälseg. 1725 1877
Galiet(t)örp 1550 1567 G-alliet. 1573 Ga-liet(t). 1583 1616 Galet. 1576 Gallet. 1587 1593 Galletörp 1600 Galgat. 1590 [Galint. 1605] Galt. 1609 1761 Galltorp 1670 1877
Gerdem 1550 Gi e rdum 1566 1665 [Gier-dunn 1573] G(i)errum 1576 1587 Gielum 1583 1616 Gerluum 1583 Gerrium 1587 Gierum 1590 1605 Gerom 1593 Gärum 1593 Gellum 1616 Gffiälum 1616 1620 Gierdium 1623 Grierdom 1629 1635 Giärdum 1665 Gjord-hem 1645 1815 GiärdGjord-hem 1645 1719 Gerd-hem 1773 1877 GiärdGerd-hemb 1670 1719 Gierd-hemb 1682 1698 -hirab 1684 1686 -him 1685 1689 Gärdhem 1906 Hansag. 1686 1815 Hanseg. 1761 1805 Hansg. 1825 1877 Stompnen 1550 Stommen 1877 Skatteg. 1681 1877 Fåstorp feidar Fåstör[p] Skattegården 1 sk (f. skåtaget?r F. Skattegård) —2 Frälsegården 1/2 fr (f. frcblsaged, F. Frälsegård) 1 Galltorp 1 sk y. gcgterp ä. gcitar Galtölb] Gärdhem jeecately ä. j2drum Gäräum Fåstorp 1546 tl Gärdhema s. 1401 dipl Gerdhem 1401 Stu Ghärdem 1486 dipl Gärdeme k. 1540 Skjb Gerd(d)eme 1540 Skjb 0-erdem 1540 Skjb Gerdhim 1546 tl [Gierdhinne s. 1546 tl] Hansgården hdnsgati hcinsgeol Hansgård —2 Stommen 3/4 sk stktan —3 Skattegården 1/2 sk skittageK 1 sk Stomnen 1540 Skjb 14 Väne hd: Gärdhems sn
Fåstorp. Sedan 1550 upptagas 2 gårdar, som sent fått särskilda namn, vilka i dagligt tal sällan användas. — F. led, är möjligen en mot den isl. gen. sg. fqprs (och fsv. ack. sg. faupr, dvs. fqpr, i runskrift) svarande fsv. gen. Fodhrs av mansn. Fadhir; jfr Fastorp av Fadhurstorp (Tofteryds sn, Småland).
Nr 1 Skattegården ä. jbr skatteh. 1 mtl. Nr 2 Frälsegården ä. jbr frälseh. 1 mtl.
Galltorp ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led, är urspr. ordet galge, möjligen liksom i fno. använt som tillnamn. Ändringen från GaU(e)- till Gall(e)- tillhör urspr. endast skriften, men har i senare tid upptagits även i tal.
Gärdhem. Sedan 1550 upptagas 3 gårdar. Utom den egentliga byn Gärdhem ha i 112 under senare delen av 1700-talet och förra delen av 1800-talet de flesta kringliggande byar och gårdar inräknats i Gärdhems byalag (Altorpet, Artorp, Baggården, Bastorp, Bol, Fåstorp, Galltorp, Holm, Högen, Jönsberg, Knutsbol,
Väne hd: (ärdhems sn 15
Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastat. c) verk c. Mr. Fåstörp 1631 tl
b) Nybygget nbbogat h.
Slättberga leetbeeria b) Fridhem 1.
Lindalen lin.dqn t. Galgat. 1564 tl Galet b) Fridhem fridhem t. 1600 tl Galt. 1795 lh Lindås /142,ets 1.
Lyekhem lygem t. Glerdim 1564 tl Gier- .dom 1567 tl G-älom 1576 tl Gerom 1581 tl [0-ålum 1600 tu ] Gerdhimb 1729 lh [Gårdhem Lyd Hansg. 1645 tl 17411h
Stom 1902 taxi b) Bäekegärdet beelsaMat t. Lunddalen, Lilla Ula lufndan t. Skatteg. 1645 tl b) Hökemosse lojcamisa t.
Råglanda och Torp). — F. led, är fsv. gärdh, en särskilt i Vgtl. förekommande biform till gardh (se Noreen, Aschw. gr. § 389; jfr fsv. bryllop vid sidan av brud o. d.) med bet. urspr. 'inhägnad', sedan 'inhägnad mark'. Möjligen står ordet här i den äldre av dessa båda bet., i det att namnet kännetecknat nejden som en sådan i vilken man begagnat sig av gärdesgårdar i0 motsats mot steninhägnader ("murar", jfr Murum av Murhem, se Murums sn, As hd). S. led är ordet hem (i dial. -um) i dess gamla bet. 'trakt där människor vistas, bygd'. — Nära Skatteg. äro spår av gravhögar. Vid denna gård har man enligt uppgift funnit urnor och ben samt kollager, ävensom stenhällar, som säkerligen bildat en hällekista. Nr 1 Hansgården ä. jbr skatteh. 1 mtl. Hade jb 1719-1825 nr 4. Namnet är givet efter Hans Olsson tl 1564-81.
Nr 2 Stommen ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. Var 1540 stom till V. Tunhems prästgård. Nr 3 Skattegården ä. jbr skatteh. 1 mtl.
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. ir. 0. in. 1550 1 Halltorp y. hciltsrp haltar Halltör[p] 1 Halvorstorp hälvajterp hälvajtry Halverstör[p] 1 Holm h8km Hullsjö htustjg ä. kilo, hifa Hålsjö 1 sk — 1 Nordgården 3/4 kr nå
kan,
2 Bengtsgården bdgsgan, 3 Kavlegården kåvkagayi —4 Björnsgårdenbiksgan
Björsgården Hallet(t)örp 1550 1567 Hallet. 1573 1616 Halet. 1576 1605 Hallatörp 1600 Halt. 1609 1761 Halltorp 1670 1877Haluorstörpp 1567 Halfwardstorpet 1675 -torpit 1680 1687 Halfvardstorp 1682 1805 Halfwordstorpit 1685 Halfwarstorpit 1688 1689 -torpet 1691 Halfvarst. 1756 1815 Half-vordstorp 1825 1877
Holmen 1550 1590 Hålmenn 1573 Holm 1583 1877 [bien 1600] Hollm 1680 1731 Hulassiö 1550 Hulesiö 1550 1665 Hole-siö 1566 1635 Holle- 1573 1629 Hålle- 1573 Rulla- 1573 Hålla- 1573 Holliissö 1576 1587' Hållissö 1576 [Hollisso 1576] Holissiödh 1583 Hollissiö 1587 H'ållissiö 1587 Hållessöö 1587 Holsiö 1590 Höl- 1590 bulle- 1593 1620 Håle- 1632 Hull- 1670 1737 Hul- 1675 1777 Hulsjö 1795 1877 Hullsjö 1906
Nolg. 1685 1877 Nordg. 1906
Bengtsg. 1719 1877
Kafle- el. Eliasg. 1719 1877 Kafleg.
1906 Biörnsg. 1719 1795 Björnsg. 1805 1877 Bjornsg. 1825 1 fr 1 fr 1 fr 1 sk 1/2 sk Hallatorp 1546 tl Holmen 1546 tl Holäsio si. 1200t. vgli m. 1300t. vgln Hulasio m. 1300t. vgll Holasyo 1334 Stu Holasio 1401 dipl Holäsiä m. 1400t. vgln Hwlesiö 1540 Skjb Holosiö 1540 Skjb Hwllesiö1546t1 16 Väne hd: Gärdhems sn
Halltorp ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led. är det fsv. mansn. Halle.
Halvorstorp första g. jb 1567 samt därefter jb 1675, frälseh. 1 mtl. — F. led. är namnet Halvar (fsv. Halvardh) i dess i no. och sv. dial. förekommande bi-form Halvor. — Guldfynd från jå.
Holm ä. jbr skatteh. 1 mtl. — Namnet är ordet holm 'holme' i bet. 'upphöjning över sankmark'. Gården ligger å sådan.
Hullsjö. Under den äldre medeltiden benämnes ett av de 8 "bon", vari Väster-götland var uppdelat, efter denna ort (Holäsio bo). Under unionstiden bildade Holasyo egen socken (Stu s. 121), men ej vid reformationstiden. Sedan 1550 ha i byn upptagits 6 gårdar. De flesta gårdsnamnen äro sena. — Byn har sitt namn efter den bredvidliggande Hullsjön (jfr naturnamnen). F. led. är best. form av det fsv. adj. hol, hul 'urholkad, konkav'. Det genuina uttalet Hålsjö är nu nästan helt och hållet undanträngt av ett såsom "finare" betraktat, men
Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsä n d rin ge r a) fastst. b) ej fastst. e) verk o. Mr. Hallat. 1567 tl [bit. 1600 tl] Haltörp 1631 tl [Hatt. 1741 111] Halvorst. 1564 tl 1902 kb Haluarst. 1567 tl 1654 ggk Halfvardst. 1839 lh Holmen 1654 ggk Holosiö 1564 tl Hol-1665 tl 1680 kb Holsjö Ljm Håle- 1600 tl Hull-sjö 1858 lh gstk lfb bek Hålsiö 1757 lh [Hultsjö 1855 ffi] Hulsjön 1855 lh Hulffisjö 1902 kb Nolgålin 1613 tl Noleg 1665 tl Nordg. 1741 1858 lh [Holg. bek] Bengdsg. 1741 lh Kafleg. 1757 lh Eliasg. 1855 lh [Kalle- el Elinsg. bek] Klåckareg. 1807 lh Björng. 1858 lh nr 2 Skogshagen lgf . Bergliden h. Hedeberg heclabdri h. o. 1. nr 2 Hallevadet hhlavgt lgf nr 1 Marielund lgf Broliden, Lilla h Fridhem fridhem h. Fågelsberg h. Kullen Indian Lugnet l6gnat h. Lövängen lkcegan t. Rosenlund h. b) Hagalund hagalu'n t. Lundemad lunamå t.
b) Berg, Västra vcestra bdr, h.
a) Grandalen lgf
Väne hd: Gärdhems sn 17
ursprungligen på missuppfattning av den gamla skrivningen Hulsjö beroende Hullsjö. Sjön ligger såsom en flat urholkning i den omgivande slätten. — På Hullsjöns nordvästra strand ligger en stor, nu uppodlad hög, kallad Kungshögen, kögshojan. Sydväst om sjön på åsen, där vägen går fram till Gärdhem, äro många spår av högar. En större sådan har kallats Hövdingen, hkdigan.
Nr 1 Nordgården ä. jbr kyrkoh. (prebendeh.) 1 mtl. Kronodomän. — Gården låg nordligast i byn.
Nr 2 Bengtsgården ä. jbr frälseh. 1 mtl. Kronodomän. Namnet är givet efter Bengt Larsson tl 1631.
Nr 3 Kavlegården ä. jbr frälseh. 1 mtl. Namnet torde vara givet efter någon innehavare av släkten Katte, vilken förr ägt många gårdar i trakten (jfr Velanda nedan). Namnet Eliasgården (efter Elias jb 1686-1718) användes numera icke. Nr 4 Björnsgården ä. jbr frälseh. 1 mtl. Namnet efter Biörn jb 1 686-1 7 18 (Björn Pedersson tl 1631).
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. tr. o. m. 1550 —5 Herregården 1 fr h. hchagcul H. Herregård —6 Assaregården 3/4 sk åsaragan karge4c1 Assargård 1 Hälle 1/4 fr keda (rå o. rör) 1 Högen 1 sk han Höjen 1 Hörlycke 1/2 fr y. hitika hi3101Sa Höllyeke Jönsberg jksbar jimsbc.eri Skattegården 1/2 sk (j. skittagadi J. Skattegård) —2 Frälsegården 1/2 fr (j. frcblsageol J. Frälsegård) Herreg. 1719 1877
Assarg. el. Eriksg. 1719 Assar el. Eriksg. 1725 1756 Asar el. Erieksg. 1761 Assars el. Eriksg. 1767 1773 Assar- el. Eriksg. 1777 1815 Assare- el. Eriksg. 1825 1877 Assareg. 1906 Hälle 1675 1815 1906 Hälla 1825 1877 Högen 1550 1877 Hoienn 1566 1567 Höienn 1573 Höga 1583 1691 logen 1590 [Håium 1593]
Hörlick(i)o 1550 1583 H ö rl eke 1567 1731 -löeke 1576 [-läcke 1587 -lie 15901 -lieke 1600 -like 1605 1635 -löekiann 1609 -lek(i)an 1620 1623 -löke 1632 Hörlycke 1737 1877
Hedensbergh 1550 1573 Heens- 1566 1567 Hiens- 1573 1590 Hiennsberga 1576 -berge 1576 1587 [Hiemsberg 1583] Hennsberg 1590 1593 Jen(n)sbergh 1593 1640 Jöns-berg 1600 1877 -bärg 1645 1725 Jönns-bergh 1605 1623 Jöensberg 1680 1719 [Jöenberg 1684 Joenssbergh (-bä-) 1699 1715] Skatteg. 1719 1877 Frällseg. 1719 1815 Frålseg. 1725 1877 Stomnen1540Skjb Hällo 1401 dipl logen 1546 tl Flölyekia1540Skjb [Fförlyeke 1546 tl] [Hemsberg 1546 tl] 18 Viine hd: Gärdhems sn Nr 5 Herregården ä. jbr frälseh. 1 mtl.
Nr 6 Assaregården ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. Säkerligen motsvaras denna gård av
Stommen 1540 Skjb (till V. Tunhems prästg.). Om f. led. se Assarebo ovan. Namnet Eriksgården (efter Erich jb 1690-1715, Erich Nilsson tl 1631) användes numera icke.
Hälle första g. jb 1675, frälseh. 1/4 mtl. Nä,nrnes redan under medeltiden. —
Namnet är böjningsform av fsv. hälla 'häll, klippa'.
Högen ä. jbr skatteh. 1 mtl. — Gården ligger på en mindre upphöjning. Hörlycke ä. jbr frälseh. 1 mtl. — F. led, är ordet hör 'lm'; s. led. är böjnings-form av ordet (åker-)lycka.
'Une hd:
(ärdhems sn
19Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk c. mr.
b) Grönlid gronli t.
Assar- (el. Eriksg.) b) Lund h. 1902 kb Assarg. 1741 lh
Assareg. 1757 1832 lh ek
Hälle 1839 lh 1902 kb Helle 1686 lh
Hogen 1631 tl Högin b) Svarta maden
1600 tl Höggen J.600 tl
[Horlyckio 1564 tl] Holmen hikman lgf
Hörlyckia 1567 tl -1yo- Brunnaliden
k(i)e 1600 1631 tl Hyllingsda1 hyligsc141, t. Mossen migan t. Skogen t. Solberga t. Hensberg 1564 1567 tl löns- 1586 tl [Jons- 1656 1759 gglc] nr Andersberg lgf Grönlund gronitu'n_ lgf nr 3 "G-ärdhems kyrkoplan" lgf Sandvadet sayivqt h. -
Jönsberg. Sedan 1550 upptagas, 2 gårdar, som sent fått särskilda namn, vilka i dagligt tal sällan användas. A byns ägor är numera socknens kyrka förlagd. — F. led. är urspr. det fsv. man.sn. Hidhin. Av Hedhens- blir i dial. Heens-,
senare Hiens-, Hjäns- (möjligen underhjälpt av en fsv. biform Hiädhin, varom se Noreen, Idg. Forsch. XIV, 339). Sedan h förstummats före j liksom i hjärta
o. d. och man fått formen Jens-, har man uppfattat detta såsom varande mans-namnet Jens och slutligen i stället för detta satt den mera svenska namnformen
Jöns, vilken även upptagits till uttalsform. Byn ligger vid höjder.
Nr 1
Skattegården
ä. jbr skatteh. 1 rat'.Nuvarande namn Och mantal I Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1550
Kakelidenn 1583 Kakellienn 1587 Kache-lien 1590 [K.åckeleen 1593] Kackelyenn 1600 Kakeliann (-ly-) 1605 1632 Kakelidan (-1y-) 1629 1815 Kackelidan 1665 Kakelyda 1682 1683 [Krakelidan 1777 1795] Kakeliden 1825 1877
Kilaholtt 1550 Killahålth 1573 Killeholth 1566 -hwllt 1632 Kelleholtt 1567 Kiellehult 1605 1629 Kileholtt 1576 Kilehult 1655 1877 Kieleholtt 1583 Kyelehult 1635 Kylle-hullt 1587 Kylehult 1590 1737 -holt 1616 Kellhult 1609 Kelhult 1620 1623
K.nusboll 1550 1567 [Krusboll 1566 Krutz-boll 1573] Knusboill 1576 -bol 1609 Knuss-boll 1593 1623 Knutzbo1115831640 Knuts-bol 1645 1877 Knuttzbohl 1697 1715
[Krussettop 1583] Krus s etorp 1590 1665 -törpitt 1600 -torpet 1635 1691 -torpit 1693 1703 Krusetorpet 1587 1877 Krusetorp 1609 1815 1906 Krusetorpit 1680 1699 Krustorpet 1660 -torpit 1682 Kåtan(n) 1566 1590 Kåtten(n) 1573 1587 [Kiettenn 1583] Kåttene 1680 1715 Kå-tene 1689 1825 1906 KåKå-tened 1877 Kietten 1583 1825 Kiätten 1645 1675 Kätten 1877 Kettann 1587 Kieten 1590 1593 Kiäten 1629 1640 [Måtten 1600] Kiättenne 1632 Kiettene 1689 1690 [Kiertten 1688]
Lestörp 1550 1600 Lest. 1609 1616 Lex-törp 1550 1600 Lextorp 1566 1877 Legs-törp 1567 Lekstorp 1590 1665 1906 Leyst. 1573 [Lexttop 1583 Oliextt. 1583 Oliet. 1587] Läxt. 1620 1719 Ligzt. 1683 1 Kakeliden 1/4 fr ketkalta 1 Kilehult 1/4 fr ä. 491lahilt Kileholt
Klåhulan el. Stenkullen, se Stenkullen 1 Knutsbol 1/4 sk kwasbo?,. 1 Krusetorp 1/2 fr y. kritsatarp ä. krigtar Krustör[p] 1 Kåtene 1 fr &ta (sät.) Kåta 1 Käften 1/4 sk §eetan Lekstorp ldlest8rp lastar Lekstör[p] Knuzboo11401 dipl Kottene 1542 hskh Lixtorp 1540 Skjb 20 Väne hd: Gärdhems sn
Kakeliden första g. jb 1583, urspr. frälsetorp, tidigt överfört till hmn (1/4 mtl). Meningen med namnet är kanske "liden som ger kaka" eller ock står kaka här i vgt. dial:s bet. 'flat (ler)klump'. Gården ligger å en backsluttning.
Kilehult ä. jbr frälseh. 1 mtl (1/2 oförm.). — F. led. är antingen ordet kil (in-gående i vgt. åkil, mossakil) i bet. 'sumpig slåttermark' el. vgt. dial. kile 'kilformigt
jordstycke'. Gården ligger vid Storån.
Knutsbol ä. jbr kronoh., tidigt upptaget ss. skatteh. 1/2 mtl. — Om s. led. -bol se Bol.
Krusetorp införes jb 1583, urspr. kronotorp, senare överfört till hmn ('/2 mtl). F. led. är släktnamnet Kruse.
Övriga namnformer I orten bruklige binamn Avsönd ringar a) fastst. b) ej fastat. c) verk o. tsr. Kakaliden 1586 tl Kakel y 1654 1711 ggk -liden 1680 kb 1741 lh -lida 1788 lh Kylaholt 1564 tl 1686
ffi Klo- 1567 tl Kyla-1837 lh Kilahult gstk Knusboll 1600 tl -bol 1758 lh Knwsbo 1564 tl Knutzboll 1567 tl Krusetorp 1586 tl 1902 kb gstk Crusetörpit 1631 tl Krustorp 1805 lh Kåten 1564 tl Kåthan 1643 Ljm 1694 kb Kb tene Ljm gstk glki Kåta 1760 lh Kåtenä 1817 lh Kåtened 1817 lh Käthan 1576 tl Kjet-ten 1902 kb gstk [Kjer-ten 161012] Lextörp 1631 tl Legst. 1654 ggk Ligzt. 1656 1711 ggk Lesst. 1702 lh b) Maden mödan 1. b) Hägnaden t. Skogssäter skölsscetar t. b) Lunddalen liAndan 1. a nr 2 Tån tqn lgf Väne hd: Gärdhems sn 21
Kåtene
första g. jb 1566, frälseh. 1 mtl upptages t. o. m. 1593 (i V. Tunhemssn) samt därefter jb 1 6 7 5. — F. led, är möjligen dial.ordet kåt i betyd. 'frodig, kraftig' (se Rietz Lex.). S. led. är det fnord. -vini 'betesmark', i dialekten upp-trädande i den starkt stympade formen -a (varom se ml.).
Kätten
första g. jb 1583, urspr. kronotorp, senare överfört till hmn (1/4 111t1). — Namnet är best. form av ordet kätte, men anledningen till namngivningen är obekant.Lekstorp.
1550 upptages en gård, vartill snart kommit en utjord. — F. led. är—1 1 sk —2 en utjord 1 Lerbäcka Urbeek_a sk 1/8 fr (rå o. rör) 1 Lindebacken 1/4 sk llnabakan 1 Lunden ä. lån y. lm; 1 Lundeskogen licneskogan 1 Myrtuvan mictuva 1/2 sk y.
;kuva
1 fr (sitt.) 1/8 fr (rå o. rör) 22 Väne hd: Gärdhems snNuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 _ Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1550
Lerbäcken 1675 1877 -becken 1683 1685 [-backen 1815] Lerbäcka 1906
Lindebacken 1567 1590 1906 -baken 1583 Lynnebacken 1587 1623 Linnebacken 1609 1877 -baken 1629 1694 Stora Lindbachen 1600 Store Linnebakenn 1605 [Store Lind-bracken 1616] Lunden 1675 1877 Lundin 1401 dipl Lunden 1401 dipl Lwndhnn 1546 tl Myrotwffwe 1546 tl Lunneskogen 1675 1877 Lunnskougen 1680 1681 [Linneskog 1682 Linneskogen 1686 1700] Lundeskogen 1906 Myretu(ff)uo 1550 1567 -tue 1576 1587 [-tunii 1583] -tua 1590 -tufue 1593 Myre-tufwa 1600 1650 -Myre-tufwan 1670 1700 Möre-thuuan 1573 Myrtuan 1605 -tuffua 1609 -tuf-fun 1620 Myrtufwan 1670 1737 Myrtuf- v an 1756 1877 Myrotufuen 1616 Påssetomptan 1566 1698 -tompten 1605 1665 -tompta 1609 1620 Påsstompttann 1567 Possetompten 1576 1635 P ossetomptan 1 Posstomten 1/4 fr pistamta y. pi4t8mtan Nr 1 ä. jbr skatteh. 1 mtl.
Nr 2 en utjord första g. jb 1566, urspr. kyrkoutjord. Motsvarar Lekstorps skogs-teg (nu tillhörande Lilla Alingsåker).
Lerbäcka första g. jb 1675, frälseh. mtl. — S. led. är pl. bäcka(r), som trätt i
stället för sg.-form (å äldre kartor upptagas två torp). Gården ligger vid en bäck.
Lindebacken första g. jb 1567 samt därefter 1583, urspr. kronotorp, senare över-fört till hmn (114 mtl). Har även kallats Stora L. — F. led. är väl ordet lind (icke det i Vgtl. föga kända linda 'träde'). Gården ligger å skogen Lindveden, vid en höjd.
övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsändringar a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. tar. nr 3 Nyländet (niloendat) lgf Björkelund borkalu'n 1. Fridhem fridhem h. Högsäter Kilen h. Lindeberg lulabcbrj t. Maden mKidan h. Solliden Överby, Lilla h. nr 1 Berget bceriat lgf Råsen m(sa t. b) Lundeberg lanobchri h. b) Backen bidsan t. Hagarberget hågarbcemat t. Hallarna hålara t. Heden hddan t. Älvskogen ?ekvskogan t. nr 1 "Myrtuvans folkskola" lgf Alemaden h. Hallevadet h. Karlsberg kalsker2 h. Nordängen h. Solliden h. Timmeråsen amareisan h. b) Hummerkärrsmaden hionar§cejma- dan t. [Leerbacken 1654 ggk] Lerbäck 1686 1807 lh -bäcka gstk
Store Lindeb accla a 1586 tl [Lönnebacka 1600 tl Lunnebacken 1631 tl] Lunnen 1656 ggk 1698 kb Lund 1686 1839 lh Lg Lundskogztorp 1686 lh Lundskogen 1807 lh Lunneskog 1839 lh gstk glkx Myretuffua 1567 tl Myratufua 1631 tl Myr-tufwa 1689 kb 1711 ggk Possetompten 1564 tl Påsatompten 1567 tl Tomptan 1656 ggk Tom- Väne hd: Gärdhems sn 23
Lunden första g. jb 1675, frälseh. 1 mtl (säteri). Omtalas under medeltiden. —
Nam-net är, såsom av äldre uttal framgår, urspr. best. form av dial.ordet lunde 'lund'.
Lundeskogen första g. jb 1675, frälseh. 1/8 mtl. — I f. led. ingår tvivelsutan namnet på föregående gård, under vilken denna lyder. Gården ligger vid lövskog.
Myrtuvan ä. jbr kronoh. 1/2 mtl. F. led. är väl ordet myr. Gården ligger vid
en mosse.
Posstomten första g. jb 1566, frälseh. 1/2 mtl, tidigt upptaget ss. 1/4 mtl (1/4
oförm.). — F. led. är släktnamnet Posse. Medlemmar av denna släkt ha ägt
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. ra. 1550 1670 1692 Påssatomptenn 1583 Tompten 1600 Påsetomptan 1616 1655 Posetomptan 1645 Posstomptan 1681 1731 -tomtan 1690 Postomptan 1693 1695 Påsttomptan 1737 Påstomten 1756 1773 Posttomten 1777 1877 Posstomten 1906 [Fyrhaehetop 1583] Fyrhaketorpet 1587 1670 -torpit 1675 Fyrhaket. 1609 1655 [Fyrhäketorpe 1590 Fyrhaehetompt 1600] Fyrhakert. 1605 Fyrhaeket. 1620 Fyrhaeke-torpit 1680 1684 Fyrhakat. 1660 [Fyrhåket. 1665] Fyrhacke el. Raddetorpit 1685 1698 Fyrhake• el. Raddetorpit (-et) 1696 1703 Fyrhacken el. Raddetorpet 1700 [Fyr-back el. Raddetorpet 1709 1715] Raddetor-pet 1719 1731 Raddetorp 1737 1877
Rustörp 1550 Rustorp 1576 1877 Rus-törpe 1600 Rurstörp 1566 1567 Rurst. 1689 1690 [Rudzhe 1573] Russt. 1605
Ryr 1550 1737 Ryrr 1566 [Roierr 1567] Ryer 1573 1695 Rydh 1583 Ryr 1756 1877
Ruglanda 1550 1665 -lannde 1576 Ro g-landa 1566 1675 -lande 1576 1605 -lanna 1629 1635 Råglanda 1620 1877 Råge-landa 1623 Rougland a 1680 1756 -lanna 1688 1692
R. el. Kullen 1675 1877 Kullen 1906
Råglanda reogiatpa Ruglanda —1 Kullen 1/2 kr kål» ä. kilon Kollen 1 Rustorp 1 sk råsterp rtistar Rustör[p] 1 Ryr 8/8 sk ryr Posstomten (forts.) 1 Raddetorp 1/2 sk y. raclaterp ä. råtar Raddtör[p] Rwstorp 1546 tl Ryer 1540 Skj Rödt 1546 tl Rwglandha 1546 tl 24 Väne hd: Gärdhems sn
Raddetorp första g. jb 1583, urspr. kronotorp med namnet Fyrhaketorp, senare
överfört till hmn (1/2 ma). — F. led. i Raddetorp är väl snarare ordet radda 'lång rad (t. e. av byggnader), ramsa', än det dialektala (men i Västergötland som det tycks föga brukade) radda 'sladdra, prata långa ramsor'. Det forna namnet Fyrhaketorp har till f. led det från lågty. lånade ordet fyrhake 'brandhake'.
Rustorp ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led. är knappast det sällsynta fnord. mansn. Rut (isl. Hrtitr), utan snarare det fsv. Roar, i vilket fall det långa o vid förkortning blivit u såsom i äldre nysv. och vgt. ansuls för andsols 'motsols' m. m.
Väne hd: Gärdhems sn 25
Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. lur.
ta 1813 lh Påsttomten 1813 kb Fyrhaget. 1586 tl Fyr-haketorpit 1600 tl Rad-detorpit 1613 tl -törpit 1631 tl [Reddet. 1656 ggk] Raddet. 1680 kb
Rustörp 1631 tl Röst. b) Rustorpsåsen råst8rpsvan h.
1654 1656 ggk Svartemaden st.
Ryd 1564 tl Ryr 1631 tl nr 1 Dalahöjd dakahhid lgf Hagen hågan h. Kasen h. Maden mådan t. Madkullen måkulan h. Solbacken 1. Solvik h. Roglanda 1729 lh - , Kullen 1631 tl 1822 lh 1902 kb gstk R. el. Kullen 1665 tl Kullen el. Lilla R. 1724 lh R. Kulle 1838 1839 lh Lg
(jfr dock den fno. biformen Ruar) samt r genom dissimilation försvunnit på grund av det följande -torp.
Ryr ä. jbr kyrkoh. 1/2 mtl. — Om namnet se Väne-Ryrs sn.
Råglanda. Sedan 1550 upptagas 2 ,gårdar. — F. led. är ordet råg (fsv. rogh, rugh); s. led. är pl. av land 'terräng, företrädesvis odlad', bildad med -a(r) lik-som fsv. thorpa(r), biärgha(r) o. d. jämte thorp, bieirgh.
Nr 1 Kullen ä. jbr skatteh. 1 mtl. Hade jb 1719-25 nr 2. Komministersboställe. — Ligger på en mindre höjd.
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1550 2 Postgården 1/2 sk (r. peis2getcl R. Postgård) Rörstorp 4kst9r, ä. rhstar Rösstör[p] —1 Kronogården (krånagan,) 2 Skattegården (skatagan,) 1 Sandbacken sitnbakan ä. seinbalsan 8/8 sk 1/2 sk 1/8 sk Sjölanda Plana 1 Trehörningen 1/4 sk —2 Sjötorpet 1/4 fr (rå o. rör)
Sjötorpet el. Sjölanda, se Sjölanda nr 2. 1 Skinnmo 1/2 fr .51124n.0 (iblantg Skinnemo) Påstg. 1719 1805 Påsteg. 1767 1773 Postg. 1815 1877
Röristörp 1550 1567 [Rorst. 1566 Rors-törp 1600] RörsRors-törp 1567 1600 Rörstorp 1573 1877 Reerst. 1573 Ryrst. 1583 Rörest. 1590 Röerst. 1616 Ryerst. 1620 Rörstarph 1623. Kronog. 1719 1877 Skatteg. 1719 1877 Sandbaken 1605 1640 Sandbacken 1623 1877 [-bäcken 1693 1694] Såndbackenn 1609 1616 -baken 1620 1632 Sanbacken 1709 1715 Sjölanda 1906 Thröhörninge 1583 Trehörningen 1587 1825 1906 [-höringen 15901 -hörningh 1600 [Trenhöreningeen 1635] Trehörning° 1683 Trehörningen el. Sjölanda 1877
Siötorpet 1675 1795 Sjötorpet 1805 1906 Siötorp it 1680 1699 Siöttorpit 1698 Sjötorpet el. Sjölanda 1877
Skimmo 1550 Skemo 1567 Skinmo 1675 1815 [Skinno 1680 1683] Skindmo 1691 1694 Skinnemo 1825 Skinnemo el. Skinmo 1877 Skinnmo 1906 Ryerstorp 1540 Skjb Skidmo 1540 Skjb Skydmo 1546 tl 26 Väne hd: Gärdhems sn
Nr 2 Postgården ä. jbr skatteh. 1 mtl. Hade jb 1719-1825 nr 1. Namnet an-vändes sällan i dagligt tal. — Gården har varit posthemman.
Rörstorp. Sedan 1550 upptagas 2 gårdar, som sent fått särskilda namn, vilka sällan användas i dagligt tal. — F. led. är kanske det fsv. mansn. Rörik (jfr Ersson av Eriksson och se Rygh, Pn. s. 209 f.).
Nr 1 Kronogården ä. jbr kyrkoh. 1/2 mtl, senare upptaget ss. kronoh., varav namnet. Nr 2 Skattegården ä. jbr skatteh. 1/2 mtl.
Sandbacken första g. jb 1605, urspr. krontorp, tidigt överfört till hmn (1/8 mtl). — Ligger på en grushöjd.
Sjölanda. Omfattar 2 gårdar, urspr. skilda, som numera förenats under namnet Sjölanda. De äldre namnen (se nedan) användas numera icke i dagligt tal. — Om s. led. -landa se Retglanda. Gårdarna ligga vid sjön Trehörningen eller Sjö-landa,sjön.
Väne hd: Gärdhems sn 27
övriga namnformer I orten brukliga binamn Avsändringar a) fastst. b) ej fastat. c) verk c. mr.
Rörist. 1564 1600 tl Rörest. 1567 tl Rörstörp 1631 tl b) Hulan h. Högkullen h. Sandbacken 1613 tl Sanbacken 1654 ggk leo kb Trähörninghen 1586 tl Tryhörningen 1741 lh Trehörningen gstk Sjö-landa ek Sjön 1654 ggk 1665 tl 1680 kb 1689 lh Sjön el. Sjötorpet 1837 lh Sjö-torpet 1902 kb
Skynmo 1564 1586 tl Plan plan Ils nr 1 Kristineholm lgf Skinmo 1567 tl Skin - Ängkullen eeekulan nr 1 Nybygget lgf nemo 1813 1902 kb 1842 17/32o, 'lie Granlund granldn_ h.
lh lfb gstk ek Ekelund h.
Hulan 1.
Nybygget npbogat t.
Nr 1 Trehörningen första g. jb 1583, urspr. kronotorp, senare upptaget ss. hmn (1/4 rad). Hette från början Trehörningen, sedan 1856 även Sjölanda. Se vidare bynamnet.
Nr 2 Sjötorpet första g. jb 1675, frälseh. 1/4 mtl. Hette tidigast Sjön, senare
Sjötorpet, från 1719 med nr 1. Har sedan 1856 även kallats Sjölanda nr 2. Se vidare bynamnet.
Skinnmo första g. jb 1550 (upptages t. o. m. 1567) samt därefter jb 1675, frälseh. 1 mil. — F. led, är ordet skid (i skidgård, vindskid) i betyd. 'kluvet (ungt) träd, använt till gärdsle'. Övergången av dm till nm är densamma som i fsv. Gun-mund för Gudmund, vanmal för vadmal m. m. (se Noreen, Aschw. gr. § 257 anm. 7). Namnet skulle alltså betyda: en mo därå för skid lämpligt virke växte. Vid gården är en hed. På denna, som kallas mon, äro spår av stensatta högar och möjligen av stensättningar. 1 närheten finnas ett par stenkretsar.
1 Skogsbo 'h fr sköksbo (rå o. rör) 1 Slätthult 1 fr y. ,sleet,hult ä. ,sUethslt Slättholt 1 Stenkullen 1/8 fr (sq.nktf.lan) (rå o. rör) 1 Stenröset 1/4 fr stånr0,2t 1 Stubbered st? bart Stubberid 1/4 fr 1 Störtekleven 1/4 fr stkokkeva y. stectakkevan Sletholt 1546 tl 28 Väne hd: Gärdhems sn
r Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnforrner enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1550
Skogsbo 1675 1877 Skougs- 1680 1731 Skoug- 1700
Slettholtt 1550 1616 -hult 1573 1795 Slättholt 1583 S1 ätth ult 1593 1877 Slethult 1620 Släthult 1629 1731
Klåhulan 1675 1767 -hula 1737 Klå-hulan el. Stenkullen 1773 1877 Stenkul-len 1906
Lille Lindbackenn 1567 1600 Lie Linde-bake 1583 Lile Lindebacken 1590 Lille Len-backenn 1593 Lille Linnebakenn 1605 Lyn-nebacken 1587 1623 LinLyn-nebacken 1609 1645 -baken 1629 1640 Linneba(c)ken el. Steen-röse 1650 1660 L. el. Stenrösset 1665 röset el. Linnebacken 1670 1.700 Sten-rösset el. L. 1685 1715 St e nr ö set 1709 1877
Stobaridh 1583 Stubberud 15871700 -rödh 1590 -rydh 1600 -rid 1609 1623 -rydt 1616 S tub bered 1632 1877 [Sotwboredh 1593 Stållerydh 1605] Stubbaredh 1629 Stube-redh 1660
[Stolthekleffuann 1567] Störtekleff 1583 [Störeklöffue 1587] Storteldefwan 1590 1761 -klefua 1600 Störteklefven 1605 1877 -klefwan 1609 1815 -klefwa 1683
Skogsbo första g. jb 1675, frälseh. 1/4 mtl. — Om s. led. -bo se inl. Gården ligger i skog.
Slätthult ä. jbr frälseh. 1 mtl. — Stället är, liksom i allmänhet vid namn på -hult är fallet, omgivet av lövskog. F. led, är möjligen det fsv. slätt, biform till s/ått 'slåtter'.
Stenkullen första g. jb 1675, frälseh. 1/8 mtl med namnet Klåhulan. Obebyggt (under säteriet Lunden), nämnes sällan. Namnet Klåhulan användes icke. S. led. i detta ord är vgt. hula, gammal biform till håla. Anledningen till namngivningen är okänd.
Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastat. c) verk o. mr. Skogbod 1686 lh Sletholt 1600 tl Klåhulan 1839 lh Lindebaccha 1586 tl Stenrösit 1600 tl -röset 1631 tl 1681 kb [Stupperydh 1586 tl] Stubberyt 1654 1656 ggk Störteklef 1711 ggk 1902 kb -kleffuan 1586 tl Klefvan 1613 tl Klefwen 1631 tl 1741 lh b) Nybygget npbogat t. Sjöängen 'Anan t. Björkelund biorkalu'rt h. Charlottenberg falstanbdri h. Gröndal grond0 h. Holmedal 12,8Hrtadåk h. Holmen lgf Olofsdal olsfsdrik h. Rosendalshålan h. Sandgärdet situpciat h. Skogen sko'gan h. Udden klan h. Utsikten h.
Holmen lir»man tegelbr. b) Berget bdriat h. b) Backen båkan Björkelund h. Fredriksberg fredrzksbcerj Gustavsberg gustafsbdry Karlsberg kalsbdri h. Oskarsberg eiskatsbdri Rosenlund hosan/dv, h. Rosensberg ihosansbcbri Strömsberg h. Tån h. b) Vattnet h. Änghagen ieektgan t.
Väne hd: Gärdhems sn
29Stenröset
första g. jb 1567 samt därefter 1583, urspr. kronotorp med namnetLille Lindebaeken (jfr gården Lindebaeken ovan), senare överfört till hinn (1/4 nid).
Stubbered
första g. jb 1583, frälseh. 1/2 mtl, därefter upptaget ss. torp, tidigt överfört till hmn ('/4 mtl). — F. led, är det fsv. mansn. Stubbe (eller möjligen ordet stubbe). Om -red för -ryd 'röjning' se inl.Störtekleven
första g. jb 1567 samt därefter 1583, urspr. kron.otorp, senare öfverförttill hmn (1/4 mtl). — F. led, är best. form av vgt. adj. sturt (rsp. stört) 'tvärbrant'. S. led. är ordet klev, egentligen 'ställe där man kan kliva upp' för en brant bergvägg.
3 Kronogården 3/8 kr (krOnagein) Sylte ä. sålla y. splta Skattegården 1/4 sk (skåtagetn) —2 Frälsegården 1/4 fr (freelsagan)
Saltho 1546 tl Sylto 1550 Sylte 1566 1756 Syllte 1632 1756 [Silltuua 1573 Söltwuen 1573] Sylttu 1576 1587 Söltto 1583 [Sylltup 1587] Sylta 1590 1600 Syltan 1620 Sölte 16291635 Sylte 1761 1877 Syllte 1825
Skatteg. 1719 1877
Frällseg. 1719 1725 Frälseg. 1731 1877
Kronog. 1719 1877
Seefförssenn 1583 Siefforsann 1587 Siö-forssen 1590 1690 Söforsen 1665 1877
1 Söforsen 1/4 fr (siff8,san)
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1550
30 Väne hd: Gärdhems sn
1 Tittås
/8 fr Tittås 1685 1877 tiks (rå o rör)
1 Torp 1 sk Torp 1546 tl Torp 1550 1877 Tårph 1660 Törp 1566
t8rp 1600
(torp Törp)
Tranebo Tranebo 1567 (1675) 1877 Traub° 1737
trånabo trånbo Tranbo
Sylte. 1550 upptages en gård och 1566 ytterligare en, vartill senare komm,it nr 1. Gårdarna ha sent fått särskilda namn, vilka sällan användas i dagligt tal. A Sylte-gårdarna (och Ryr) finnas en mängd arbetarebostäder (nu indelade i kvarter), vilka utgöra ett slags förstad till Trollhättan, av obekant anledning kallad Skofte- byn, skiltabyn, -- Namnet Sylte är böjningsform av subst. sylta (i sylt-
krog) med -Bet. 'röra, smörja' (jfr uttrycket "sylta ner sig"). Detta är möjligen samma ord som no. sylta 'sumpig fläck, oftast med salthaltigt vatten' (jfr bi-formerna salta och scelte), vilket i Norge ofta förekommer i ortnamn, se Rygh, Gn. ml. s. 80, Ross s. 796. Gården ligger vid sumpig mark.
Nr 1 Skattegården första g. jb 1691, frälseh. 1/4 mtl. Följande kvarter äro be-lägna å gården: Kasen, Klippan och Nysåter.
Nr 2 Frälsegården ä. jbr frälseh. 1 mtl, tidigt upptaget ss. 1/2 mtl. (1/2 oförm.).
Följande kvarter äro belägna å gården: Liljedal, Lindeberg, Lunden och graden. Nr 3 Kronogården första g. jb 1566, kronoh. 1/2 mtl, även upptaget ss. torp. Kronodomän.
Övriga namntormer 1 orten bruklige binamn Av sön d rin g a r a) fast«. b) e) fastst. c) verk c. lur. Sylte 1564 tl b) Fridhem fridhop h. Karlsberg kalsbcim h. Madliden meatdan h. nr 2 "Sylte folkskola" lgf Hedvigsdal h. Holken hikkan h. Lillehage Ula/tåga h. Lugnet l6gnat b) Hässlekullen hckslakulan h. Karlstorp licilst8rp Mossen mkan Nordhagen nökhggan h. Nybygget nbbogat h. Petersberg petajbdry h. [Sjoforssön 1582 Vft] Siöfors 1586 tl Söafurs- sen 1631 tl &fors 1654 1656 ggk -forssen lfb Tittåhs 1680 kb Törp 1631 tl Tranebo 1581 tl 1654 ggk -bodh 1686 lh Haga luka 7/64, 1/64 Väne hd: Gärdhems sn 31
Söforsen
första g. jb 1583, urspr. frälsetorp, tidigt överfört till hmn. (1/4 mtl). Obe-byggt (i sambruk med gården Hörlycke), nämnes sällan. — Namnet är givet efter en liten bäck, som hetat Söforsen. F. led. tyckes urspr. vara fsv. siäver (biform till säver) 'lugn, stilla', men de yngre formerna på Sjö- och Sö- äro gåtfulla. Möj-ligen kunde man antaga en dialektutveckling av ä före v till ö (såsom i no. dial. növe 'näve', stöv 'stäv', vöv 'väv' o. d.), varigenom dels Siävforsen blivitSiö(v)-forsen, dels ett Sävforsen (av den ovannämnda biformen säver) blivit Sö(v)forsen.
Tittås första g. rjb 1685, jb 1691, frälseh. 1-/s mtl. — F. led. är möjligen ordet titt. Gården ligger på en höjd.
Torp ä. jbr skatteh. 1 mtl.
