Medborgardialog om vindkraft

Medborgardialog

om vindkraft

– exempel från sju kommuner

Runt om i landets kommuner har det de senaste åren pågått en aktiv planering för utbyggnaden av vindkraft. Många kommuner har inom ramen för detta arbete jobbat med medborgardialogen – ett viktigt verktyg i planeringsprocessen för att få fram en väl avvägd och förankrad utbyggnad av vindkraften.

I den här broschyren kan du läsa om hur sju kommuner har arbetat med dialog med medborgare och politiker. Vi hoppas att deras arbete kan ge tips och fungera som inspiration för andra som ska utveckla medborgardialo-gen i planeringsarbetet.

Fem av kommunerna, Örnsköldsvik, Mönsterås, Ludvika, Kristianstad och Kalmar kommun, har slutredovisat sina planeringsinsatser för vindkraft till Boverket. Ytterligare två kommuner, Mark och Svenljunga, har intervjuats. De är mitt i processen av sin planering för vindkraft. Texten bygger på intervjuer med tjänstemän på sju kommuner som har arbetat aktivt med medborgardialog i sin planering för vindkraft. Kommunerna har valts ut slumpmässigt från de kommuner som har beviljats utöka-de meutöka-del för medborgardialog. Kommunfakta: SCB 2011.

Sju exempel

på en aktiv medborgardialog

• Att möta medborgarna i olika mötesformer är

viktigt för en god dialog. Mindre seminarier

och workshops behövs likväl som större samrådsmöten. • Kommunens webbplats är en bra informationsplattform

som är viktig att hålla uppdaterad med senaste nytt. På webbplatsen kan man exempelvis genomföra enkät-undersökningar och länka till aktiviteter och material på regional och nationell nivå.

• Direktkontakt med etablerade grupper, exempelvis byalag, ger lättare en god dialog och ett engagemang som är till nytta för utformningen av planförslaget. Genom enbart en bred annonsering kan det vara svårt att skapa engagemang bland allmänheten.

• En utvecklad medborgardialog kan vara en bra hjälp att utveckla kommunens arbetsmetoder för planerings- arbetet som helhet.

Fyra vägar till en aktiv medborgardialog

För att stödja en utbyggnad av vindkraft, har regeringen under åren 2007–2010 avsatt medel till planeringsinsatser för vindkraft. Planeringsstödet har handlagts av Boverket. Flera kommuner har fått extra pengar för att utveckla arbetet med medborgardialogen i planeringsprocessen. Bland annat genom att utveckla befintliga eller nya

metoder för att föra dialoger med medborgare och politiker vid planeringen för vindkraftsutbyggnaden. 40 procent av kommunerna som har fått beviljade medel för planering för vindkraft har angett att de har för avsikt att arbeta med särskilda insatser för demokratisk förankring

Intervjuer

I Kalmar kommun är man politiskt och folkligt överens om att förnyelsebar energi och vindkraft är nödvändigt för en hållbar utveckling. Kunskapen om vindkraft har emellertid ofta visat sig vara låg, bland både med-borgare och politiker. Kalmar kommun ville därför testa nya metoder för att nå ut till medborgarna, för att öka både kunskap och skapa en förbättrad dialog. Förhoppningar fanns också om att öka förståelsen om att möjligheten att påverka lokalisering av vindkraft är som störst i översiktsplaneskedet.

Allmänna möten tidigt i processen

Kalmar kommun har med hjälp av planeringsstödet arbetat fram ett tillägg till översiktsplanen gällande vindkraft. Kommmunen startade sitt arbetet med sitt tillägg för vindkraft genom att bjuda in till allmänna möten och genom större annonsering i dagspressen. Direktinbjudan skickades via brev och e-post till byalag och landskapsföreningar. Kontakterna till byalagen hade man sedan tidigare i projekt som man arbetat med inom organisationen Hela Sverige ska leva. Se sidan 24. De tidiga mötena i planeringsprocessen gav med-borgarna stort utrymme att påverka och komma med idéer och förslag. Som underlag till samrådsmötena hade kommunen med sig kartor för deltagarna att rita och skriva på. Kommunen hade även med sig en landskapsanalys, som under framtagandet också kom-municerats med allmänheten.

Möten på hemmaplan

Mötena med medborgarna ägde rum ute i hela

kommu-nen. Närheten till möteslokalen hoppades man också skulle medföra ett högre deltagande. Erfarenhet har visat att kommunen kunde förlagt en del möten till helger och använt sig av exempelvis affärer som mötesplatser för att få ytterligare spridning bland befolkningen. Det är ofta äldre människor som engagerar sig och kommer till sam-rådsmötena. Kommunen har delvis saknat deltagande från barnfamiljer och ungdomar i vindkraftsfrågan. Om detta betyder att barn och unga har en annan inställning till vindkraften är svårt att veta. Kalmar kommun anser sig behöva testa nya metoder för att även få ta del av dessa gruppers tankar och idéer.

Information via webbplatsen

Kommunens webbplats har varit viktig för att informera allmänheten om vindkraftsplaneringen. Kommunen har även diskuterat att använda sig av sociala medier, men med de extra resurser som detta kräver för uppdatering med mera har det inte kunnat genomföras. Däremot gick kommunen via webbplatsen ut med en enkätundersök-ning kopplat till vindkraftsplaneringen. Svarsfrekvensen var dock för låg för att dra någon slutsats.

Motstånd mot vindkraft

Under processens gång har det i kommunen bildats grupper som är mot en vindkraftsutbyggnaden. Kommu-nen har haft en dialog med dem för att fånga upp tankar och erfarenheter att beakta i planeringen. Denna dialog har bland annat inneburit förnyad granskning av ett ut-pekat vindkraftsområde som också delvis reviderats.

Kalmar

kommun

Invånarantal: 62 815 Yta: 1 256,91 km²

Typ av plan: ”Vindkraftsplan för Kalmar kommun”, tillägg till översiktsplanen antagen 2011-02-15

Förbättrad kommunikation

Vindkraften är en så pass komplex och engagerande pla-neringsfråga att kommunen medvetet arbetat mycket över förvaltningsgränserna. Ett arbetssätt som har uppskattats av politikerna. Planeringsarbetet har bidragit till en för-bättrad kommunikation både inom och utom den egna organisationen och en medvetenhet om att man behöver vara mer aktiv i människors vardag. Det har varit ett myck-et bra sätt att arbmyck-eta fram nya mmyck-etoder som kan utvecklas ytterligare genom kommunens pågående och kommande planeringsarbete. Kommunen har fått andra och nya kanaler att kommunicera med medborgarna, vilket är mycket värde-fullt. Det är nödvändigt att tänka i nya banor för att enga-gera människor, kliva ur trygghetszonen och skapa en dialog med medborgarna.

Genomförd planeringsinsats:

Tillägg till översiktsplan med tema vindkraft. Läs mer:

www.kalmar.se Intervjuperson:

Planeringsarkitekt Pär Hansson, Kommunledningskontoret

• Bjud in till möten tidigt i processen.

Annonsera brett och skicka

direktinbjudan till etablerade grupper.

• Möt allmänheten på hemmaplan. Informera och träffa människor på platser där människor vistas till vardags, exempelvis i mataffären. Annordna en del möten på kvällar och helger.

• Använda och utveckla kommunens webbplats som in- formationsplattform för planeringsarbetet.

• Det är viktigt att även en aktiv dialog med de personer eller grupper som är emot etablering av vindkraft. • Arbeta över förvaltningsgränserna inom kommunen. • Det är nödvändigt att tänka i nya banor för att enga-

gera människor, kliva ur trygghetszonen och skapa en dialog med medborgarna.

Erfarenheter från Kalmar

Kristianstads kommun hade ambitionen att ta fram ett planeringsunderlag, i form av en landskapsanalys, se sidan 24, som skulle vara känd för alla medborgare. Genom att ge insyn i processen och delta i diskussio-nerna önskade kommunen öka förståelsen för resone-mangen och motiven till olika beslut.

Konsult till hjälp i planeringsprocessen

För genomförandet av planeringsinsatsen och framta-gandet av en landskapsanalys engagerade kommunen en konsult, som jobbat med liknande projekt tidigare. I uppdraget ingick bland annat att utifrån landskapets värden väga olika intressen mot varandra och ge rekom-mendationer för utbyggnad. En styrgrupp bestående av kommunstyrelsens arbetsutskott, presidierna från byggnadsnämnd och miljö- och hälsoskyddsnämnd, samt några förvaltningschefer bildades under tidig höst 2007. Samtidigt formades en projektgrupp med tjänstemän från berörda förvaltningar.

Seminarier och workshops

I det inledande skedet av planeringsprocessen valde kommunen att bjuda in till dialog med öppna seminarier och workshops. Markägare och exploatörer bjöds dock in till egna möten utan deltagande från allmänheten. Inbjudan, och information kring projektet, skedde i för-sta hand genom annonsering på kommunens webbplats och i lokalpressen. Vid vissa tillfällen sattes affischer upp i centrala Kristianstad och vid några tillfällen uppmärk-sammades arbetet i lokalradion. Riktade inbjudningar skickades också till exempelvis försvarsmakten och orni-tologerna. Ett antal frågor togs fram och publicerades

som en enkät på kommunens webbplats om hur man ville att vindkraften skulle utvecklas i Kristianstad. I inledningen var det svårt att få igång en dialog, men allt eftersom processen pågick ökade intresset och enga-gemanget. Diskussionerna blev livliga och under de se-naste två åren har insändare om vindkraft funnits i lokal-tidningen nästan varje vecka.

Problem att engagera alla grupper

Vid de olika mötestillfällena deltog mellan 30 till 80 perso-ner. Den största andelen bestod av män i 40-60-årsåldern, medan barn och ungdomar i princip inte närvarade alls. Kvinnor var representerade i mindre omfattning. Hur kommunen ska engagera alla grupper av med-borgare är en fråga som de arbetar med i alla sina plan-ärenden. Kommunen ser det som ett problem att ett re-presentativt utbud av befolkningen inte nås, och jobbar aktivt med frågan.

En kunskapsresa

Planeringsprocessen har varit en kunskapsresa för alla inblandade.

Det engagemang som vindkraftsfrågan har väckt ute i kommunen har påverkat både tjänstemän och politiker. Kommunen har sett till att bli mer pålästa, och mer in-satta i frågan. Tjänstemännen har blivit mer samkörda och kan ge tydliga besked utåt. Medborgardialogen har också delvis medfört ett annat sätt att arbeta. Det är en klar vinst att människor har engagerat sig i frågan. Kortsiktigt underlättas den dagliga ärendehantering-en och långsiktigt har kontakter etablerats som kan användas även vid andra tillfällen.

Kristianstad

kommun

Invånarantal: 79 543 Yta: 1 828,45 km²

Typ av plan: ”Vindbruksplan för Kristianstads kommun” tillägg till översiktsplanen, ut-ställningshandling 2010-10-20

Utnyttja etablerade mötestillfällen

Om kommunen gjort om planeringsprocessen i dag skulle man dock inte valt att annonsera och bjuda in till möten lika brett. Genom att använda sig av eta-blerade grupper och kontakter tror kommunen att man lättare skapar ett brett nätverk. En variant är också att i större utsträckning bjuda in sig till andra möten för presentation och dialog om en specifik planeringsfråga. Kommunen har exempelvis i samband med arbetet med ortsanalyser besökt ett föräldramöte på en skola, för en snabb enkätundersökning. På så sätt nås en annan grupp människor än de som vanligtvis deltar vid allmänna samrådmöten.

Genomförd planeringsinsats:

Landskapsanalys med förslag till vindbruksplan Läs mer:

www.kristianstad.se Intervjuperson:

Planeringsarkitekt Marie Nilsson Shehata, Stadsbyggnadskontoret

• Skapa en tydlig organisation inom

kommunen bland tjänstemän och politiker vid projektstart.

• Bjud tidigt i planeringsprocessen in till dialog genom seminarier och workshops. Annonsera brett via webb-plats, affischering, lokalpress och riktade inbjudningar till valda grupper.

• Anordna egna möten för markägare och exploatörer, utan deltagande från allmänheten, för att undvika polarisering.

• Använd och utveckla kommunens webbplats för exempel- vis enkätundersökningar och uppdaterad information kring projektet.

• Bjud in er till andra möten, exempelvis byastämmor eller föräldramöten på skolor, för att presentera pro- jektet. Det kan bidra till att engagera en bredare all- mänhet i planeringsarbetet eller nå grupper som saknas/är svåra att nå.

Erfarenheter från Kristianstad

Ludvika kommun valde att ta fram fördjupningar av översiktsplanen för två områden där utbyggnad av vindkraft var aktuellt. Allmänhetens nyttjande av om-rådet gjorde förankringsprocessen viktig. Kommunen har efter antagande av de två fördjupningarna arbetat vidare med och antagit ett tillägg till översiktsplanen för vindkraft. I denna studie fokuseras på planerings-processen kring de två fördjupningarna.

Satsning på annonsering

Inbjudan till dialog med allmänheten startades av kom-munen genom annonsering i pressen och inbjudan till allmänna möten. Kommunen satsade på stora annonser med vindkraftverk för att väcka uppmärksamhet. Man affischerade också på anslagstavlor i byarna kring de aktuella planområdena, tog kontakt med skolor, studie-förbund och föreningsliv. Riktade inbjudningar till möten skickades till berörda sakägare och föreningar.

Brett deltagande

I de samråd som anordnades med allmänhet och vind-kraftsexploatörer deltog både politiker och kommunala tjänstemän. Mötena ägde rum i lokaler i närheten av planområdena. Omkring 50-60 personer deltog vid de allmänna mötena och kommunen deltog även på vind-kraftsexploatörernas samrådsmöten. Åldersfördelningen och könsfördelningen på möten var bra även om ung-domarna lyste med sin frånvaro. Kommunen hade dock en aktiv kontakt med skolor, främst högstadiet, arrange-rat studiebesök och hållit föredrag för fastighetsägare, kommuner, länsstyrelser och vindkraftsföretag.

Information via webbplatsen

Kommunen hade under arbetet en bra dialog med jour-nalister och planeringen för vindkraften blev väl om-skriven i lokalpressen. Under planeringsprocessen höll kommunen också sin webbplats uppdaterad med aktuell information och handlingar kring projekten. Även en enklare enkätundersökning genomfördes via webb-platsen. Frågan som ställdes var huruvida man ansåg det okej eller inte med vindkraft i de aktuella planområdena. Kommunikationen viktig

Kommunen hade under arbetets gång direktkontakt med kritiska närboende, föreningar med mera vilket gav postivt

Ludvika

kommun

Invånarantal: 25 810 Yta: 1 657,04 km² Typ av plan: ”Vindkraft” tillägg till översiktsplanen, antagen 2010-10-28

Vindkraftsparken Fjällberget-Saxberget, för vilken kommunen tog fram en fördjupning av översiktsplanen.

resultat. Exempelvis har dialogen lett till omläggning och förbättring av skidspår. Kontakten med allmänheten har skett via e-post, telefon och besök i olika omfattning beroende på engagemang och intresse.

Samråd och utställning

Vid det formella samrådet och utställningen gjordes ut-skick av planhandlingarna till alla boende inom en radie om två kilometer kring de planerade vindkraftsområde-na. Samråds- och utställningshandlingar ställdes även ut i närliggande bibliotek, Folkets hus, på kommunens mark- och planeringsenheten samt miljö- och byggkon-tor. Kommunen upplevde det som positivt med utskick till många närboende.

Det är möjligt att de skulle ha ökat zonen något mer, men det finns en gräns där det är bättre med annonser eller liknande för att nå ut.

Ökat och förändrat engagemang

Fler kritiska röster hörs dock och i dag kommer mest de som är emot vindkraftsetableringar till samrådsmöten. De översiktsplaner som tagits fram har dock inte blivit överklagade, vilket däremot ett av projekten blivit. Med-borgardialogen har lett till ett större engagemang bland allmänheten. De medborgare som var mest negativa i början var fritidshusägare medan den lokala befolkningen förhöll sig mer positiva. Under planeringsprocessens gång har detta förändrats och i dag är det tvärt om. Förändrad inställning till vindkraften

Under planeringsprocessen ökade de kritiska rösterna

gällande vindkraft i kommunen. Detta berodde till stor del på de vindkraftsprojekt som pågick delvis parallellt med framtagandet av de två fördjupningarna. Då var det ganska få människor som var negativa till vindkraft i om-rådet. En gemensam ägandegrupp bildades, vilka skulle bli aktiva andelsägare i ett vindkraftsverk. När vindkrafts-projektet färdigställdes kunde emellertid inte ägande-gruppen och exploatören komma överens om priset varför vindkraftsföretaget valde att sälja samtliga vindkraft-verk till ett företag. Företaget var i sin tur inte intresserad av att sälja vindkraftsandelar, varför ägandegruppen blev utan andelar. Efter den händelsen förändrades det posi-tiva klimat som funnits kring vindkraftsverksetableringar i kommunen. Ägandegruppen blev i slutändan dock inte utan andelar, eftersom exploatören drog igång ett annat projekt där det gick bättre att komma överens.

Förbättrad kontaktyta med allmänheten

Rent organisatoriskt har arbetet med den utökade demo-kratiska förankringsprocessen i samband med vindkraft-splaneringen inte förändrat något. Den arbetsgrupp som arbetat med den översiktliga planeringen i detta projekt finns dock kvar. Genom det utökade dialogen med med-borgarna har kommunen även fått en förbättrad kontakt-yta med allmänheten. Det händer att kommunen skickar direktinformation till medborgarna när det är någonting på gång angående vindkraft. Kommunen har även efter genomförd planprocess blivit kontaktad av vindkrafts-exploatörer för tips och råd om hur man anordnar en god medborgardialog.

Genomförd planeringsinsats: Två fördjupningar av översiktsplanen Läs mer:

www.ludvika.se Intervjuperson:

Planarkitekt Torkel Berg, Miljö- och byggkontoret

• Skapa en tydlig orga-nisation inom kommu-nen bland tjänstemän och politiker.

• Bjud tidigt i planeringsprocessen in till dialog genom seminarier och workshops. Annonsera via webbplats, affischering, lokalpress och riktade inbjudningar till valda grupper.

• Anordna egna möten för markägare och exploatörer, utan deltagande från allmänheten.

• Använd och utveckla kommunens webbplats för exempelvis enkätundersökningar och uppdaterad information kring projektet.

• Bjud in er till andra möten, exempelvis föräldrarmöten på skolor, för att presentera projektet. Det kan bidra till att engagera en bredare grupp i planeringsarbetet.

Erfarenheter från Ludvika

Marks kommun har under 2010 påbörjat arbetet med att ta fram en ny kommunomfattande översiktsplan. I samband med detta arbete tog man tidigt kontakt med kommuninvånarna för att hämta in kunskap och synpunkter och på detta sätt bädda för en väl förank-rad översiktsplan. I detta förankringsarbete diskuteras även vindkraftsfrågan, en av de aktuella planerings-frågorna i kommunen.

Flera vindkraftsintressenter har hört av sig till kommunen för etablering av vindkraft. För att bedöma dessa förfråg-ningar, och för att utreda förutsättningar för vindkraft i kommunen, jobbar man med ett planeringsunderlag för vindkraft. Planeringsunderlaget kommer att arbetas in i översiktsplanen.

Kartläggning av vardagslivet

Tidigt i planeringsprocessen ville kommunen engagera in-vånarna i en kunskapsuppbyggnade process. Detta för att få ett bra planeringsunderlag, fånga in synpunkter och star-ta en dialog. Med hjälp av en konsult genomfördes en var-dagslivskartläggning under vintern 2010-2011. Kommunin-vånarna jobbade i grupper med att förteckna och beskriva viktiga platser, företeelser och sociala funktioner för just deras del av kommunen, samt tankar och idéer om utveck-ling. Inledningsvis rörde frågeställningarna kommunens planering och utveckling i stort. Inriktning på vindkraftsfrå-gan har därefter tagits upp på seminarier och i en workshop. Inbjudan genom många kanaler

De tidiga insatserna för att engagera medborgarna starta-des genom kontakt med byalag, hembygdsföreningar,

idrottsföreningar med flera Med byalagen hade kommu-nen tidigare en etablerad kontakt och i de flesta kommun-delar har just byalagen varit en sammanhållande drivkraft i vardagslivskartläggningen.

Genom olika kanaler som telefonsamtal, utskick, affisch-ering, annonser i lokaltidningen och på kommunens hem-sida, bjöd kommunen in till deltagande i planeringsproces-sen. Alla har varit välkomna att ansluta sig till de 20-tal grupper som har deltagit i vardagslivskartläggningen och på så sätt vara med och påverka.

Seminarier och workshop

Två seminarier öppna för allmänheten, samt en workshop har genomförts. Det inledande seminariet behandlade hållbar utveckling och trender i omvärlden. Det andra

Artikel från Hallands nyheter om arbetet med den nya översiktsplanen i Marks kommun.

Marks

kommun

Invånarantal: 33 845 Yta: 1 017,78 km² Typ av plan: Vindkrafts- utredning (under arbete)

seminariet fördjupade sig i några för kommunen viktiga teman som företagande, regionalt sammanhang samt vindkraft. Flera inbjudna sakkunniga pratade om de olika aspekterna av vindkraften och seminariet avslutades med en paneldiskussion. Båda seminarierna var välbesökta med cirka 100 intresserade åhörare.

Vid workshopen, som avslutade vardagslivskartläggningen, möttes representanter för de grupper som jobbat med kart-läggningen och kommunens politiker och tjänstemän. Omkring 60 deltagare jobbade i grupper med de strategiska frågorna som kartläggningarna och den politiska berednings-gruppen tagit upp. Markanspråk för olika planeringsfrågor, som exempelvis vindkraft, diskuterades också. Resultat av workshopen kompletterade det inlämnade materialet. Resultat och deltagande

Flera hundra människor har hittills jobbat och engagerat sig i arbetet med kommunens nya översiktsplan. Önskemål om att bredda grupperna gällande köns- och åldersfördel-ning, samt människor med olika kulturella bakgrund, har varierat mellan de olika grupperna. Kommunen har varit varit medveten om detta från början, men man har inte velat styra arbetssättet för mycket.

Resultatet av arbetet med vardagslivskartläggningen är av varierande omfattning och kvalitet beroende på grupp. Generellt sett utgör det dock en innehållsrik och värdefull komplettering till kommunens övriga planeringsunderlag. En rapport som sammanställer de inlämnade vardagslivs-kartläggningarna, samt iakttagelser från seminarierna och workshopen är under framtagande. Under hösten 2011 kommer arbetet med planeringsunderlaget för vindkraft liksom arbetet med själva planförslaget att intensifieras.

Kommunen siktar på att skicka ett förslag till en ny kom-munomfattande översiktsplan för samråd i början på 2012. Genomförd planeringsinsats:

Planeringsunderlag för ny översiktsplan Läs mer:

www.mark.se Intervjuperson:

Översiktsplanerare Sandra Trzil, Kommunledningskontoret

• Bjud in till dialog tidigt i planeringsproces-sen via etablerade kontakter

som byalag, idrottsföreningar, hembygdsföreningar med mera.

• Låt medborgarna kartlägga sin vardagsmiljö som underlag för planeringen.

• Använd olika informationskanaler för att bjuda in och kommunicera med allmänheten under planeringsprocessen. • Lägg ner tid och kraft på att engagera alla grupper i

samhället så att planförslag verkligen representerar hela befolkningen.

• Var noga med och planera för återkoppling samt löpande information om arbetet.

Erfarenheter från Mark

I Örnsköldsviks kommun påbörjades arbetet med ett tillägg till översiktsplanen för vindkraft under 2007. I kommunen fanns då redan 11 vindkraftverk som kommit till efter initiativ från exploatörer. Verken är lokaliserade längs med kusten, öster om E4, och har blivit mycket kritiserade på två av de tre aktuella platserna. Platserna bedömdes därför av kommunen inte som lämpliga för en fortsatt utbyggnad.

Kommunen valde i stället att inrikta sig på inlandet efter att Uppsala universitets vindberäkningar visat på goda vindförutsättningar där.

Områden med höga naturvärden

Geografiskt koncentrerade man sig till de områden där de visste att det fanns intresse för vindkraftsetableringar. Dessa områden är belägna på högplatåer i inlandet med höga naturvärden som till exempel rester av gammelsko-gar och rovfågelhäckningsplatser. Här finns även ett av Sveriges tätaste bestånd av häckande kungsörn. Därför var det angeläget att arbeta tillsammans med den ideella naturvården, Örnsköldsviks naturvårdsförening och Ångermanlands Ornitologiska förening, vid utformning av planförslaget. De har en kunskap som ingen annan har vilket gjorde det angeläget att få med dem från start. Sekretessen kring kungsörnen medför dock en viss pro-blematik. Informellt och muntligt kan man få kunskap om kungsörnen, men man får det inte skriftligt. Bred annonsering och etablerade kontakter

Inför uppstarten av vindkraftsplaneringen sökte kom-munen aktivt upp de föreningar och aktörer som tidigare visat sig engagerade i frågan. Man bjöd in till offentliga

möten via annonser, affischering och en direktkontakt med en person i varje berörd by. Genom olika lansbygds-utvecklingsprojekt hade kommunen en hel del kontakter sedan tidigare. Kommunens webbplats var också en viktig plattform för att sprida material och information till kommuninvånarna. Lokaltidningen, Örnsköldsviks Allehanda, blev tidigt intresserade av frågan och skrev flera större artiklar före samrådsskedet. Man rapportera-de också från rapportera-de offentliga möten som hölls.

Kontakt med samebyarna

Kontakt togs vidare även med de tre samebyarna i kom-munen. En av de berörda samebyarna valde dock att inte delta. I arbetet med vindkraftsplaneringen fick varje sameby utse en kontaktperson. Kommunen genomförde sedan ett möte tillsammans med varje sameby. Anled-ningen till att man delade upp samebyarna till varsitt samrådsmöte var att inte i onödan dra upp eventuella konflikter som kunde finnas mellan byarna sedan tidiga-re. Kommunen var flexibel i val av plats för samrådsmö-tena, vilket gjorde att de två samråden genomfördes i andra kommuner.

Vindkraften och rennäringen

Syftet med dialogen med samebyarna var att de olika näringarna, vindkraftsnäringen och rennäringen, skulle fungera tillsammans. Det var således viktigt att klargöra hur näringarna fungerade, och att samebyarnas intres-sen skyddades. Några av de repreintres-sentanter som kom från rennäringen kan ha kommit i kläm, då Sametingets for-mella remissvar kom att skilja sig mycket från de signaler som gavs under samrådet. Kommunen drog dock

slut-Örnsköldsvik

kommun

Invånarantal: 55 073 Yta: 8 484,87 km² Typ av plan: ”Vindkraft i Örnsköldsvik”, tillägg till översiktsplanen antagen 2008-12-15

satsen att föreslagen plan mycket väl går att förena med rennäringens behov.

Öppet samtalsklimat

Kommunen tycker att man genom de 11-12 offentliga möten som anordnades runt om i byarna fick igång ett konstruktivt samtalsklimat. Underlaget för mötena var kartbilder av de möjliga vindkraftområden som accepte-rats i samarbetet med ideell naturvård, och mycket av diskussionerna rörde sig kring effekter på berörda lokal-samhällen. De offentliga mötena fick en öppen, transpa-rent, tillåtande och positiv karaktär. Transparensen i medborgardialogen innebar att kommunen presentera-de möjliga vindkraftområpresentera-den och därefter ställpresentera-de frågan; vad tycker ni? Detta angreppssätt gav bra möjlighet för deltagarna att komma med synpunkter och påverka lo-kaliseringarna. Kommunen gjorde också ett medvetet val att under planeringsprocessen inte använda några kartor med ägarbeteckningar. Fokus låg på att finna de lämpli-gaste områden för vindkraft, oavsett ägareförhållanden. Dessutom ville kommunen inte skapa konflikter, med olika antaganden om att någon talade i egen sak för att tjäna pengar på sin mark.

Bred uppslutning

Många av kommunerna har uppgett att de har haft svårt att engagera framför allt yngre deltagare. Örnsköldsviks kom-mun utgör ett undantag. Sett ur ett statistiskt urval av be-folkningen har de lyckats dra till sig mycket yngre deltagare utan några speciella insatser. Skolklasser har också varit ak-tiva genom exempelvis grupparbeten om vindkraft.

Planprocessen – en plattform för möten

Under planeringens gång tog ett antal exploatörer kon-takt med kommunen och deltog på samrådsmötena. Kommunen skulle ta fram vindkraftområden för cirka 20 verk vilket intresserade de större vindkraftsintressenter-na framför kooperativ. Planprocessen blev därmed en plattform där allmänhet, exploatörer och ideell natur-vård kunde mötas och konflikter kunde överbryggas. Kunskapsutbyte kunde ske om att örnar exempelvis be-höver uppåtvindar för att lyfta medan vindkraftsexploa-törer undviker uppåtvindar av energimässiga skäl. Grund skapad för en god dialog

Det goda erfarenhetsutbytet och kontakten med invå-narna förvånade vissa exploatörer, med erfarenheter från andra delar av Sverige. Många exploatörer berättar nu om vilken bra dialog de har med befolkningen. Många idéer har initierat av boende, som genom dialog om-vandlats till planer eller förslag till lokalisering av vind-kraftverk. Det är mycket lite synpunkter vid tillstånds-förfrågningar och tillståndsprocesserna har hittills gått väldigt snabbt och konfliktfritt. Det ärende som stött på problem beror på att den sökande inte har följt kommu-nens rekommendation om att kontakta den ideella na-turvården.

Lokalt delägande av vindkraft

En av de frågor som visat sig viktig i diskussionerna kring vindkraften är bitterheten kring det som hände då vat-tenkraften byggdes ut. Mark skövlades och förstördes och inga möjligheter gavs att själv säkra sitt energibehov.

• Bjud in till dialog tidigt i planeringsprocessen genom bred annonsering och via etablerade kontakter.

• Berörs särskilda intressen, som exempelvis naturvård och rennäringen, är det viktigt att ha en tät dialog med berörda.

• Håll möten på plats ute i kommunen. Transparens i med-borgardialogen är viktig. Presentera inte färdiga förslag. • Använd inte kartor med ägarbeteckningar. Fokusera på att finna de lämpligaste områden för vindkraft, oavsett ägareförhållanden.

• Använda planprocessen som en plattform för allmänhet, exploatörer och ideell naturvård för kunskapsutbyte och för att överbrygga konflikter.

Erfarenheter från Örnsköldsvik Kommunen har därför sett det som angeläget att ge

möj-lighet till lokalt delägande för vindkraft. Vilket också finns med som riktlinje i översiktsplanen. Som en direkt följd av detta har det bildats föreningar bland berörda markägare. Anledningen till detta är att de tillsammans bättre ska klara av förhandlingar med vindkraftsexploatörer. På kommunen tycker de att det är bra att de har lyft frågan om delägande. För befolkningen ger vindkrafts-etableringen även en trygghet rent tillväxtmässigt i inlandet, genom stuguthyrning, restaurangverksamhet med mera. Dessutom bidrar vindkraften till en positiv in-ställning bland medborgarna lokalt.

Lugna formella processer

Samrådsskedet och utställningsskedet fungerade väl, bland annat då mycket av de synpunkter som skulle ha uppkommit redan avhandlats. Då planeringsprocessen i Örnsköldsvik frigjort sig från markägarproblematiken blev utrymmet litet för enskilda markägare som önskade få bygga vindkraft på egen mark. Av den anledningen över-klagade en markägare planen. Vid prövning fick emeller-tid kommunen rätt.

Förändrat arbetssätt inom kommunen

Kommunens arbetssätt har påverkats av vindkraftsplane-ringen. Just nu arbetar man med ett tillägg till översikts-planen för strandskydd med samma metodik kring med-borgardialogen som i vindkraftsplanen.

Genomförd planeringsinsats:

Tillägg till översiktsplanen med tema vindkraft Läs mer:

www.ornskoldsvik.se Intervjuperson: Anders Lindström

I Svenljunga kommun är man mitt uppe i arbetet med att ta fram ett tillägg till översiktsplanen för vindkraft. För att öka förståelsen för vindkraftsplaneringen och få ett bredare kunskapsunderlag har man sett det som viktigt med en utökad medborgardialog. Planerings-stödet gav möjlighet att anlita en konsult för att ta fram själva planeringsunderlaget, vilket skapade bättre möjligheter för kommunen att möta invånarna och knyta nya kontakter.

Kontakt med etablerade byalag

Planeringsprocessen startades med att de etablerade byalagen kontaktades. Kommunstyrelsen hade sedan tidigare regelbunden kontakt med dessa grupper för att bland annat informera om aktuella frågor inom kommunen. Inne i centrala Svenljunga använde sig kommunen sig av en grupp från ett tidigare Leader-projekt, se sidan 24. Det finns dock en liten skillnad mellan hur mycket engagemang de centrala delarna och byalagen har kunnat uppbåda.

Uppgift att peka ut lämpliga vindkraftsområden Kommunen bjöd in sig själva till byalagens möten och presenterade projektet. Byalagen fick information från kommunen både politiskt och tjänstemannamässigt, vad som fanns att beakta och vilka mål och frågeställ-ningar som var aktuella. Därefter fick de en uppgift att lösa. Byalagen skulle utifrån sina perspektiv bland annat peka ut en lämplig plats för vindkraftsetablering. Det var inte tillåtet att föreslå platser i norra Svenljunga om man bodde i de södra delarna eller tvärt om.

Regelbunden kontakt

Kommunen besökte därefter byarna regelbundet för dialog och kunskapsinhämtning. Intresset för frågan ökade kontinuerligt. Vissa byalag la så mycket som 50 timmar per person för planeringsuppgifterna. I genom-snitt var det mellan 20 och 25 personer i varje byalag. Man bidrog med andra ord i hög grad i arbetet och förde ett samhällsplaneringsmässigt resonemang. Man kunde till exempel protestera kring lokalisering av vindkraft på en viss plats, därför att det stod i konflikt med bebyggel-sen och dess framtida utveckling.

Referensgrupper

Byalagens styrelse utgjorde en referensgrupp. Kommu-nen hade även en referensgrupp med vindkraftsintres-senter. En politisk styrgrupp och en politisk arbetsgrupp fanns också till förfogande under planarbetet. Kommu-nen provade att engagera elnätsägarna som en referens-grupp, men intresset att delta var tyvärr inte så stort. Webbplatsen viktig informationskanal

Webbplats har hela tiden varit en viktig plattform för kommunen att nå ut med aktuell information. Plan-förslaget ligger kvar även efter samrådet och utställ-ningsprocessen, som en service till medborgarna. Svårt att engagera alla

De grupper som varit enklast att engagera är befintliga grupper med aktiva personer. Många gånger har de fun-nits just i byalagen. Byalagen består i stor del av männis-kor från 30-40 år och uppåt. Representativiteten mellan

Svenljunga

kommun

Invånarantal: 10 288 Yta: 992,75 km²

Typ av plan: Vindbruksplan, tillägg till översiktsplanen, under arbete.

män och kvinnor är relativt jämn, men däremot har de yngre åldersgrupperna varit svåra att nå. När det gäller invånare med utländskt härkomst, finns de framför allt inne i centrala Svenljunga. I dessa områden har kommu-nen haft svårare att engagera befolkningen överlag. Dels för att etablerade nätverk har varit svagare här, dels för att de centrala delarna har fler begränsningar gällande vindkraftsetableringar. Markägarna har hållit en låg profil under arbetets gång, troligtvis för att inte bli anklagade för att agera i eget intresse.

Ökad kunskap om planering

Vinsterna med arbetssättet för vindkraftsplaneringen är både kortsiktiga och långsiktiga. Engagemanget och in-tresset har ökat, och det har tillkommit allt mer folk i bya-lagen. Långsiktigt har befolkningen fått upp ögonen för vad de kan påverka i planeringen. De är engagerade och kunniga. Politikerna har varit med på alla möten ute i kommunerna, och processen har blivit mycket uppskat-tad. Medborgarna skriver i dag brev direkt till kommun-styrelsen för att exempelvis förtydliga sina ställnings-taganden kring en viss fråga.

Förändrat arbetssätt inom kommunen

Vidare har den utökade demokratiska förankringssättet förändrat hela kommunens arbetsgång. Politikerna har anammat sättet att arbeta kring medborgardialogen i fle-ra kommunala processer. Det finns många mindre pro-jekt, genom skolor eller föreningar, som använder dialo-gen som forum och arbetssätt.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har också fått klar-tecken från politikerna att i kommande översiktsplanear-bete jobba vidare med utvecklad arbetsmetod. Politiker-na får på det sättet en god bild om hur medborgarPolitiker-na ser på utvecklingen i kommunen.

Viktigt med återkoppling

I uppstartandet av nya planeringsprocesser ser man ett behov av att vara än mer aktiva i startskedet och sälja in idén till byalagens styrelser på en bredare front. Därige-nom får byalagen möjlighet att dra mer folk till sina mö-ten. Kommunen kan också hjälpa till att marknadsföra byalagens möten genom annonsering eller tryckning av affischer. I det fortsatta planeringsarbetet ser kommunen också det som angeläget att vara tydlig med olika intres-seavvägningar och motivera beslut. Detta för att bland annat visa på hur olika synpunkter och förslag tas tillvara i utformningen av planförslaget.

• Engagera byalagen tidigt i processen och låt dem hjälpa till att engagera folk ute i kommunen.

• Möt och informera allmänheten på hemmaplan. Bjud in er till etablerade möten för att presentera och diskutera projektet.

• Bilda referensgrupper med representanter från olika berörda och intressenter.

• Använda och utveckla kommunens webbplats som informationsplattform för planeringsarbetet.

• Ta till vara ny kunskap och erfarenheter i utvecklingen av kommunens arbetsgång, inte endast gällande samhällsplaneringen.

• Var tydlig med hur inkomna förslag och idéer tas till vara och motivera väl ställningstaganden som görs i själva översiktsplanen.

Erfarenheter från Svenljunga Genomförd planeringsinsats:

Tillägg till översiktsplanen med tema vindkraft Läs mer:

www.svenljunga.se Intervjuperson: Susanne Norberg

I Mönsterås kommun har man valt att arbeta fram ett tillägg till översiktsplanen för vindkraft. En fråga som överlag engagerar invånarna i Mönsterås. För att finna de bästa platserna för en utbyggnad av vindkraft tyck-te kommunen att det krävdes en utökad medborgar-dialog. Att möta motståndet och föra en bred dialog i översiktsplanearbetet kändes viktigt för att i slutändan få fram en väl förankrad översiktsplan.

Inbjudan till allmänheten

Kommunen startade tillsammans med en konsult upp planprocessen genom en bred inbjudan till allmänheten till seminarium. Konsultens ansvar var att ta fram plane-ringsunderlag för detta möte. Ett 60-tal personer deltog, ganska jämt fördelat men med en viss övervikt mot äldre personer. Yngre personer var överlag dåligt representera-de i arbetet som helhet.

Tydlig organisation

Under det inledande mötet presenterades och diskutera-des målsättningar, krav, restriktioner och förutsättningar för vindkraftens utbyggnad i kommunen. Förutom detta arrangerade kommunen en workshop där olika utveck-lingsscenarios för vindkraften diskuterades. Därefter ar-betade konsulten fram vindbruksplanen i samarbete med kommunens styrgrupp, bestående av tjänstemän och po-litiker från olika förvaltningar. Kommunens översiktspla-negrupp höll i det praktiska arbetet kring projektet.

Information via webbplatsen

Under hela planeringsarbetet arbetade kommunen aktivt med sin webbplats. Där presenterades aktuellt material och information om planprocessen. Under samma period pågick också arbete med vindkraften på regional nivå, varför information om aktiviteter på den-na nivå fick en den-naturlig länk till kommunens planering via hemsidan. Även kontakt med media hjälpte att infor-mera allmänheten om pågående vindkraftsplanering. Bättre överblick och fördjupade kunskaper

Kommunen hade gärna önskat sig att de hade fått en bredare uppslutning och ett större engagemang från allmänheten i planeringsprocessen. Arbetet har likväl bidragit till att kommunen genom allmänheten fått en bättre överblick och fördjupade kunskaper. Tillägget till översiktsplanen för vindkraft har dessutom lett till en lättare handläggning vid lovgivning. På lång sikt ser de också att man arbetat fram ett beslutsunderlag med bra lagstöd. Den demokratiska förankringsprocessen ledde till att planen överklagades, men kommunen fick rätt i och med att planprocessen utförts korrekt. Kan påverka kommunens arbetssätt

Ännu återstår att se om den utökade medborgardialogen kommer att leda till ett förändrat arbetssätt gällande planärenden i stort inom kommunen.

Mönsterås

kommun

Invånarantal: 12 909 Yta: 945,78 km²

Typ av plan: ”Vindbruksplan för Mönsterås kommun”, tillägg till översiktsplanen, antagen 2010-03-29

• Bjud in allmänheten till seminarium tidigt i planeringsprocessen. för att

informera och diskutera om förutsättningar, krav, målsättningar med mera.

• Jobba med olika scenarios för utbyggnaden av vindkraft i dialogen med allmänheten. • Skapa en tydlig organsiations för projektet. • Använd och utveckla kommunens webbplats som

informationsplattform kring projektet.

Erfarenheter från Mönsterås Genomförd planeringsinsats:

Tillägg till översiktsplanen med tema vindkraft Läs mer:

www.monsteras.se Intervjuperson: Anders Andersson

Leader

Leader är en metod för landsbygdsutveckling. I Leader är det de som som bor och verkar i området som driver utvecklingen. Leaderområden finns över hela Sveriges landsbygd. Stöd kan sökas genom Leader för projekt som utvecklar landsbygden. Leader är en del i arbetet med att nå målen i landsbygdsprogrammet. Läs mer: www.sjv.se Hela sverige ska leva

Runt om i Sverige finns cirka 4 700 lokala utvecklings-grupper. De kan ha olika namn, som byalag, samhällsför-ening eller intresseförsamhällsför-ening. Gemensamt är att de består av människor som gått samman och bestämt sig för att forma sin bygds eller sitt närområdes framtid. Oftast hit-tas en lokal utvecklingsgrupp på landsbygden eller i små samhällen, men de finns även här och var i storstäderna. En lokal utvecklingsgrupp representerar den lokala allmännyttan och arbetar med det som är viktigt för människorna i just den bygden. Det kan vara att ta över skolan, bygga ett vindkraftverk, arbeta med lokal turism eller underlätta för företagen i bygden. Vissa arbetar med alltihop. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva är en medlemsorganisation för dessa grupper och för ett fyrtiotal organisationer som valt att stödja arbetet genom att bli medlemmar. Organisationens uppgift är bland an-nat att ge råd och stöd till lokala utvecklingsgrupper och tillhandahålla redskap för framgångsrikt lokalt arbete. Läs mer: www.helasverige.se

Landskapsanalys

Hur landskapet uppfattas handlar om relationen mellan människa och plats. Upplevelser är inte bara visuella

utan handlar även om ljud, doft, känsla, minnen och associationer. I den europeiska landskapskonventionen definierar Europarådet landskap som ”ett område sådant det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspelet mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer”. Landskapskonventionen betonar att landskapets ständiga förändring också är en naturlig del av landskapets utveckling. Eftersom landskapet är en del av människors livsmiljö och har stor betydelse för män-niskors identitet understryker konventionen vikten av att människor kan delta aktivt i utvecklingen av landskapet. År 2009 tog Boverket i samverkan Riksantikvarieäm-betet, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Lant-mäteriet fram Idéskriften Vindkraften och landskapet. Den ska både inspirera och vara ett praktiskt stöd i arbetet med landskapsanalys i planerings- och tillståndsproces-serna när det gäller vindkraft. Här ses landskapsanalys som ett verktyg för både hushållning med landskapets resurser och för en konstruktiv dialog om vindkraftens påverkan på landskapet.

Läs mer och ladda ner idéskriften på:

www.boverket.se/webbokhandel eller: www.raa.se. Ortsanalys

En dialog om den egna orten kan bli en oväntad upp-täcktsfärd som leder till konkret utveckling av nyupp-täckta möjligheter. Samtidigt kan befintliga kvaliteter ses med nya ögon och tas till vara. Men en förnyelse av synen på den egna orten kan naturligtvis vara en jobbig kamp mot gamla väl inridna käpphästar och den egna hemmablindheten.

År 2006 gav Boverket en vägledning om hur man kan

Mer information

göra en ortsanalys, Lär känna din ort!. Rapporten beto-nar vikten av att göra breda ortsanalyser av våra tätorter, mindre städer och i stadsdelar i större städer. I rapporten presenteras olika metoder för en ortsanalys samt en spel-plan, tänkt som ett hjälpmedel i processen. Ladda ner vägledningen på: www.boverket.se/webbokhandel. Uppsala universitets vindberäkningar

Vindkartering är en modellberäkning av vindhastighet och kartläggning av vindförhållandena per kvadratkilo-meter. Dataunderlaget för Uppsala universitets vindkar-tering består av medelvindar på tre för vindkraft intres-santa höjder, 49, 72 och 103 meter ovan nollplans-förskjutningen med en rumslig upplösning på 1 kvadrat-kilometer. Läs mer: www.energimyndigheten.se.

Fullbordat faktum – en studie av förankringsprocesser i samband med vindkraftsetableringar i Piteå kommun Piteå kommun har påbörjat arbetet att ta fram ett tillägg till översiktsplanen för vindkraft. Inför detta arbete har man låtit ta fram en utredning om hur medborgardelta-gandet påverkat tidigare planprocesser. Utredningen he-ter ”Fullbordat faktum – en studie av förankrings- processer i samband med vindkraftsetableringar i Piteå kommun”. Denna ska fungera som ett underlag vid utformning av metoder kring dialog med medborgarna i planprocessen. Läs mer och ladda ner studien på: www.pitea.se.

Projekt vindbruk i västerbottens län

Under perioden oktober 2009 till augusti 2011 driver Länsstyrelsen Västerbotten projekt Vindbruk i Västerbot-tens län. Projektets övergripande syfte och mål är att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag för vindbruket i lä-net. Inom projektet har man bland annat tagit fram en rapport om vad som kännetecknar ett bra samråd. Här redogörs för vad som kännetecknar ett bra samrådsförfa-rande mellan vindkraftprojektörer och en allmänhet när en stor vindkraftsanläggning ska byggas.

Läs mer och ladda ner rapporten på: www.lansstyrelsen.se/vasterbotten.

Box 534, 371 23 Karlskrona Besök: Drottninggatan 18 Telefon: 0455-35 30 00

200 kommuner planerar vindkraft

Boverket administrerar sedan 2007 ett stöd till planerings- insatser för vindkraft. Syftet med stödet är att genom plane-ringsinsatser klarlägga förutsättningarna för utbyggnad av vindkraftsanläggningar. Fokus ligger på att i översiktsplanen skapa planmässig beredskap för en utbyggnad av vindkraft. Stödet, som gick att söka till och med år 2010, har slagit väl ut och över tvåhundra kommuner och femton länsstyrelser har sökt medel för översiktsplanering eller planeringsunderlag med fokus på vindkraft. Samtliga planeringsinsatser ska vara avslutade före utgången av 2011. En uppföljning och utvärdering av stödet ska redovisas till regeringen senast den 31 december 2012.

Boverket följer nu kommunerna och länsstyrelsernas arbete. Under 2011 och 2012 genomförs undersökningar och studier baserade på frågeställningar relevanta för planerings-stödet. Denna broschyr är en del i uppföljningen.

Materialet presenteras löpande på Boverkets webbplats. Några exempel:

• Stöd till planering för vindkraft – fyra exempel • Miljöbedömning av översiktsplaner för vindkraft

– en studie av MKB-centrum vid Sveriges lantbruksuniversitet • Vem har fått stöd till vad? statistik och länkar

Boverket oktober 2011. Illustrationer: Emma F

ranzén. F