Kvinnors erfarenheter av symtom och beslut att söka vård när de drabbas av hjärtinfarkt.

Examensarbete 15 hp.

Kvinnors erfarenheter av

symtom och beslut att söka

vård när de drabbas av

hjärtinfarkt.

- En systematisk litteraturstudie

Författare: Sara Andreasson &

Isabel Blixt

Handledare: Eva Gustafson Examinator: Ingrid Wåhlin Termin: VT13

Ämne: Vårdvetenskap Kurskod: 2VÅ60E

Sammanfattning

Bakgrund: I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken för kvinnor över 55 år. Kvinnor har erfarenheter av diffusa symtom och de väntar med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av symtom och ta beslut om att söka vård när de drabbas av hjärtinfarkt. Metod: Systematisk litteraturstudie med 14 artiklar inkluderades från databaserna Pubmed, Cinahl och PsykInfo. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt granskningsmallar och analyserades med innehållsanalys som utgångspunkt. Resultat: Det framkom fem kategorier som sammanfattade resultatet, varav en beskrev hur symtomen visade sig för kvinnorna och de andra kategorierna beskrev kvinnors erfarenheter av vad som påverkade beslutsprocessen. Det framkom att när en diffus symtombild av hjärtinfarkt visade sig för kvinnor kunde de inte känna igen besvären och tolka vad som var fel. Följden blev att kvinnorna inte kopplade symtomen till den förväntade bilden av hjärtinfarkt och

beslutsprocessen förlängdes. Slutsats: Det råder en kunskapsbrist hos kvinnor hur symtom vid hjärtinfarkt visar sig och en förvrängd bild av vem som drabbas. Sjuksköterskor som vårdar kvinnor med hjärtinfarkt är i en unik position för att informera om den diffusa symtombilden och vikten av att tidigt kontakta ambulans. Kvinnors upplevelse av

sjuksköterskans omhändertagande när de söker vård i samband med hjärtinfarkt är ett område som behöver belysas mer.

Nyckelord

Innehållsförteckning

1.5KOMPLIKATIONER VID HJÄRTINFARKT ... 2

1.6RISKFAKTORER ... 3

1.7DOROTHEA OREMS EGENVÅRDSTEORI ... 3

1.7.1 Teori om Egenvård ... 3

1.7.2 Teori om Egenvårdsbrist ... 3

1.7.3 Teori om omvårdnadssystem ... 4

2 DEFINITION AV BEGREPP ... 4

2.1FÖRESTÄLLNINGAR ... 4

2.2SÖKA VÅRD OCH BESLUTSPROCESSEN ... 4

2.3HÄLSA ... 5 2.3.1 Hälsofrämjande arbete ... 5 2.4SJUKSKÖTERSKANS KOMPETENSBESKRIVNING ... 5 3 PROBLEMFORMULERING ... 6 4 SYFTE ... 6 5 METOD ... 6 5.1SÖKNINGSFÖRFARANDE... 6 5.2URVAL ... 7 5.2.1 Inklusionskriterier ... 7 5.2.2 Exklusionskriterier ... 7 5.3KVALITETSGRANSKNING ... 8 5.4ETISKT RESONEMANG ... 8 5.5ANALYS ... 8 6 RESULTAT ... 10 6.1INLEDNING RESULTAT ... 10 6.2ERFARENHETER AV SYMTOM ... 11 6.2.1 Symtombild ... 11

6.2.1.1 Hur symtomen visar sig ... 11

6.3ERFARENHETER AV BESLUTSPROCESSEN ... 12

6.3.1 Föreställningar ... 12

6.3.1.1 Föreställningar om hjärtinfarkt ... 12

6.3.1.2 Föreställningar att inte vara i riskzonen ... 12

6.3.1.3 Oförmåga att koppla symtomen till hjärtat... 13

6.3.2 Sjukdomserfarenheter ... 13

6.3.2.1 Erfarenheter av hjärt- och kärlsjukdomar ... 13

6.3.2.2 Erfarenheter av andra sjukdomar ... 14

6.3.2.3 När smärtan blir outhärdlig ... 14

6.3.3 Socialt nätverk ... 15

6.3.3.1 Få råd av omgivningen ... 15

6.3.3.3 Förpliktelser gentemot närstående ... 16

6.3.3.4 Vill inte vara till besvär för hälso- och sjukvården ... 16

6.3.4 Egenvård ... 16

6.3.4.1 Få symtom att försvinna ... 16

6.3.4.2 Bortse från symtomen ... 17 7 DISKUSSION ... 17 7.1RESULTATDISKUSSION ... 17 7.1.1 Föreställningar ... 17 7.1.2 Egenvård ... 18 7.2KLINISKA IMPLIKATIONER ... 20

7.3FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 20

7.4METODDISKUSSION ... 21

7.4.1 Sökningsförförande och urval ... 21

7.4.2 Kvalitetsgranskning ... 22 7.4.3 Etiska överväganden ... 22 7.4.4 Analys ... 23 8 SLUTSATSER ... 23 REFERENSER ... 25 BILAGOR Bilaga. 1 Sökschema

Bilaga. 2 Granskningsmall för kvalitativa artiklar Bilaga. 3 Granskningsmall för kvantitativa artiklar Bilaga. 4 Artikelmatris

1

1 Bakgrund

1.1 Inledning

Hjärtinfarkt är ett stort hälsoproblem i västvärlden och i Sverige insjuknar mellan 34,000 och 35,000 människor varje år (Socialstyrelsen, 2012). Hjärtinfarkt utgör ett livshotande tillstånd och innebär ett stort lidande för människan. Denna sjukdom drabbar ofta individen akut och oväntat. En förutsättning för att den drabbade ska agera snabbt och söka vård är att hen är medveten om att det är symtom på hjärtinfarkt hen har drabbats av och känner till vilka risker som kan uppstå om behandlingsinsatser fördröjs. En del forskning har tidigare visat att kvinnor uppvisar en atypisk symtombild. Det i sin tur innebär att de inte kopplar sitt hälsotillstånd till hjärtinfarkt och därför inte söker akut vård i ett tidigt skede (O’Donnell, Condell, Begley & Fitzgerald, 2006). Ur ett omvårdnadsperspektiv är det betydelsefullt att uppmärksamma kvinnors erfarenheter av symtom och deras beslut att söka vård när de drabbas av hjärtinfarkt, för att främja hälsa och motverka ohälsa.

1.2 Hjärtinfarkt

I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken för kvinnor över 55 år och män över 45 år. Varje år dör 6900 människor av akut hjärtinfarkt i Sverige (Socialstyrelsen, 2012). Dödligheten har minskat i hjärt-kärlsjukdomar under senare år, men något som är

oroväckande är att minskningen är lägre bland kvinnor än män och en ökning har påvisats vid stigande ålder hos kvinnor (Schenck-Gustafsson, 2011). Hjärtinfarkt debuterar ofta akut och utan förvarning. Snabb insatt behandling är en förutsättning för att överleva och minimera riskerna att drabbas av komplikationer i efterförloppet (Ericson & Ericson , 2012). Tidigare forskning som gjorts på kvinnor som insjuknat i hjärtinfarkt visar att kvinnor upplever en diffus och långvarig symtomdebut. Den diffusa symtombilden bidrar till att tiden innan kvinnorna tar beslut att söka vård fördöjdes (O’Donnell et al. 2006). Enligt Ericson och Ericson (2012) är de första timmarna efter symtomdebuten riskfyllda. De menar att ett livshotande tillstånd med hjärtstillestånd kan utlösas och risken att dö är här hög.

1.3 Patofysiologi

Den vanligaste orsaken till hjärtinfarkt är ateroskleros. Ateroskleros är en långsamt och fortskridande process där det fläckvis sker en förtjockning och inlagring av fett, kalk, bindväv samt inflammatoriska celler i artärernas innersta lager. Förtjockningen leder till att kärlets hålrum minskar och blodcirkulationen försämras (Ericson & Ericson, 2012).

2

pumpa ut blod till kroppens alla celler (Vasko, 2007). När förkalkningen i ett kärl brister och bildar en blodpropp i hjärtats kranskärl stängs blodflödet av helt eller delvis och gör det omöjligt för blodet att passera. Syrebrist uppstår i den del av hjärtmuskulaturen som kranskärlet försörjer. Om inte cirkulationen kan återställas inom 15 minuter börjar

hjärtmuskelcellerna dö och skadan som uppstår är irreversibel. Behandling ska ges så snabbt som möjligt helst inom 60 minuter, för att rädda så mycket som möjligt av hjärtmuskelns celler (Strömberg, 2009).

1.4 Symtom

Bröstsmärta är det klassiska symtomet vid hjärtinfarkt och framkallas av syrebrist i det drabbade infarktområdet (Vasko, 2007). Bröstsmärta kan uppdagas på olika sätt, som till exempel obehag eller tyngdkänsla och kan variera stort från person till person (Miller, 2002). En del individer beskriver tryckkänsla över bröstet medan andra upplever smärta som sitter bakom bröstbenet med utstrålning till vänster arm (Vasko, 2007). De flesta kvinnor som insjuknar i hjärtinfarkt har bröstsmärta, men förutom eller istället för bröstsmärta kan de drabbas av andra besvär (Schenck-Gustafsson, 2011). Det har även noterats att kvinnor beskriver fler symtom än män (Lidell, 2012). Schenck-Gustafsson (2011) menar att hos 15-20 procent av kvinnorna beskrivs symtomen som atypiska för hjärtinfarkt. Det kan handla om trötthet, andfåddhet, illamående, svimningskänsla och allmän sjukdomskänsla. Symtom kan också upplevas som ångest (Vasko, 2007). Om hjärtats muskelvävnad skadas, påbörjas en reparationsprocess i kroppen som kan leda till feber hos patienten under det första dygnet (Haugland, Hansen & Areklett, 2002).

I en studie av Miller (2002) är symtom hos patienter med hjärtinfarkt sammanställda och hon jämför också könskillnader vad det gäller förekomst och frekvens av symtom. Det visade sig att bröstsmärta, svettningar och andnöd var de vanligaste symtomen och var lika vanliga hos både kvinnor och män (Miller, 2002). Kvinnor var dock mer benägna att uppleva symtom som rygg-, käke- och nacksmärta, samt illamående och andnöd. Illamående och kräkningar kan uppstå till följd av kraftig smärta eller på grund av att vagusreflexen påverkas i det drabbade hjärtmuskelområdet (Haugland et al. 2002).

1.5 Komplikationer vid hjärtinfarkt

Patienter som överlever hjärtinfarkt kan få bestående komplikationer om behandling inte ges i tid. Snabb behandling hindrar infarktens utbredning och minskar därigenom muskelskadan.

3

Hjärtsvikt och oregelbunden hjärtrytm är de vanligaste följderna av hjärtinfarkt. Ungefär hälften av de patienter som insjuknar i hjärtinfarkt drabbas av hjärtsvikt. Vid hjärtsvikt är hjärtats pumpförmåga nedsatt till följd av muskelskadan som uppstått efter infarkten. Flera organsystem påverkas av att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod, vilket innebär fler komplikationer som följd (Vasko, 2007).

1.6 Riskfaktorer

Hjärtinfarkt är till viss del möjligt att förebygga, då flera orsaker till sjukdomen är relaterade till människans livsstil (Vasko, 2007). Rökning, fysisk inaktivitet, dålig kosthållning,

övervikt, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes mellitus, stress och depression är alla exempel på faktorer som är möjliga att förändra (Gustafsson, 2011). Schenck-Gustafsson (2011) menar att riskfaktorer som genetik, manligt kön, ålder och ärftlighet inte kan påverkas. Hon menar att 90 procent av de som drabbas av hjärtinfarkt bär på en eller flera riskfaktor som är påverkbara. Vid ökad förekomst av riskfaktorer och i samband med stigande ålder ökar risken för att det ska utvecklas förträngningar i hjärtats kranskärl. Förträngningar leder till försämrad blodcirkulation och kan orsaka hjärtinfarkt (Strömberg, 2009).

1.7 Dorothea Orems Egenvårdsteori

1.7.1 Teori om Egenvård

Grunden för Orems egenvårdsteori förklarar Kirekevold (2000) utgörs av de handlingar som människan frivilligt utför och gör i syfte att upprätthålla liv och bevara hälsa. Egenvård är en process där det handlar om att tydliggöra vilka åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa hälsa och välbefinnande för kroppens funktion. Näråtgärderna är tydliga sker planering hur människan ska utföra och praktiskt genomföra de olika handlingarna. Syftet med egenvård är att tillfredsställa individens egenvårdsbehov. Orem menar att människors egenvårdsbehov omfattar universella behov, som till exempel att kunna andas och äta men även förebygga fara för individens liv, funktion och välbefinnande samt hälsorelaterade behov. Det i sin tur

innebär att individer som drabbats av sjukdom, skador eller specifika patologiska tillstånd har egenvårdsbehov i samband med hälsoproblem (Kirkevold, 2000).

1.7.2 Teori om Egenvårdsbrist

Människor kan hamna i situationer i livet där de är i behov av omvårdnad.Om individen inte är förmögen att utföra den egenvård som tillgodoser samtliga egenvårdsbehov uppstår det en egenvårdsbrist. Det blir en obalans mellan vad individen kan göra och vad hen behöver göra

4

för att upprätthålla optimal funktion, deras egenvårdsbehov (Coldwell-Foster & Bennett, 2002). Egenvårdsbrist innefattar också begränsningar i människans egenvårdskapacitet. Begränsningarna ses i individens kunskaper, förmåga att bedöma och fatta beslut samt förmåga att utföra handlingar som ger resultat (Kirkevold, 2000).

1.7.3 Teori om omvårdnadssystem

Teorin om omvårdnadssystem är baserad på den bedömning sjuksköterskan gör i realtion till individens egenvårdsbehov och vilka möjligheter individen har att utföra

egenvårdshandlingar. Om det uppstår egenvårdsbrist behöver sjuksköterskan utföra omvårdnadsinsatser (Coldwell-Foster & Bennett, 2002). Omvårdnadskapacitet är

sjuksköterskans kunskap och egenskaper som krävs för att utöva omvårdnad och påbörja omvårdnadshandlingar hos individen (Kirkevold, 2000). För att påbörja

omvårdnadsbehandling beskriver Orem olika typer av hjälpmetoder sjuksköterskan kan följa. Som till exempel att vägleda, stödja och undervisa en enskild individ (Kirkevold, 2000).

2 Definition av begrepp

2.1 Föreställningar

Föreställningar kan förklaras som varje människas ”sanning” det vill säga den subjektiva verklighet som påverkar individens förmåga att fungera fysiskt, psykiskt och socialt. Dessa sanningar ligger till grund för hur individen uppfattar ohälsa eller sjukdom. Individens beteende och känslor styrs av föreställningar och utifrån dem skapar hen sitt liv och väver samman sina föreställningar med andra människors. Det är ofta inte sjukdomen i sig som utgör problem för individen utan det är individens föreställningar om sjukdomen. Alla föreställningar är rörliga och kan komma att ändras under tid. Föreställningar som är mest betydelsefulla utgör individens kärnföreställning. De är personliga och ofta omedvetna. Det är genom kärnföreställningar som det visar sig hur individen hanterar ohälsa eller sjukdom (Wright, Watson & Bell, 2002).

2.2 Söka vård och beslutsprocessen

Individer söker vård när hälsan störs av sjukdom eller annat lidande i hopp om att återfå eller behålla en god hälsa (Dahlberg & Segesten, 2010). Att söka vård innebär att individen vanligen tar den första kontakten med hälso- och sjukvården genom att besöka eller kontakta vårdcentral, primärvården, sjukvårdsrådgivning eller akutsjukvård. Beslutsprocessen avser den tid från när symtomen uppfattas och visar sig hos individen, genom en medvetenhet om

5

att något är annorlunda än normalt, till det att individen själv eller någon i deras närhet fattar beslut om att söka vård för uppkomna hälsoproblem och besvär (Goldberg et al. 2002).

2.3 Hälsa

Den subjektiva upplevelsen av hälsa kan vara att se sig själv som frisk. Det kan förklaras som välbefinnande eller livskvalitet, samtidigt som begreppet hälsa objektivt kan ses som frånvaro av sjukdom (Birkler, 2007). Det subjektiva synsättet kan uppfattas som att det finns symtom på sjukdom utan att individen känner sig sjuk eller upplever ohälsa, men kan också beskrivas utifrån att individen kan känna sig sjuk eller uppleva ohälsa utan att en sjukdom har

konstaterats. Dessutom finns det objektiva synsättet som kan förklaras genom att läkare har konstaterat att ohälsa eller sjukdom föreligger (Birkler, 2007). Hälsa kan också presenteras ur ett holistiskt perspektiv, som ett tillstånd som omfattar hela individen, genom att individen är i jämvikt och upplever en inre balans. Upplevelsen av hälsan är därför relativ och speglar individens totala livssituation och kan då inte enbart ses som frånvaro av sjukdom (Dahlberg & Segesten, 2010). Dahlberg och Segesten (2010) menar även att individer kan beskriva hälsa som att deras biologiska funktioner är intakta och fungerar som det ska.

2.3.1 Hälsofrämjande arbete

Ett centralt mål i hälso- och sjukvårdslagen är hälsa. Individens hälsa är därför vårdens övergripande mål och syftar till att stödja och stärka människors hälsoprocess. En av vårdandets största uppgift är att tillgodose en så god hälsa som möjligt och lindra sjukdom samt sjukdomsrelaterat lidande (Dahlberg & Segesten, 2010). Hälsofrämjande processer menar Hedelin, Jormfelt och Svedberg (2009) är det som ger människan möjlighet att öka kontrollen över sin egen hälsa och förbättra den. Prevention syftar till att förhindra uppkomst av ohälsa eller sjukdom, då prevention bygger på kunskapen om vad som orsakar sjukdomen.

2.4 Sjuksköterskans kompetensbeskrivning

Ett gemensamt mål för sjuksköterskor är att arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Sjuksköterskan har till uppgift att upptäcka och förebygga människors hälsorisker så att inte ohälsa eller sjukdom utvecklas. Ett annat sätt att motverka ohälsa är att sjuksköterskan kan identifiera och göra en bedömning av vad individen är i behov av samt klarar av.

Sjuksköterskan kan genom sin förmåga att undervisa och stödja individen, som är i behov av omvårdnad, främja hälsotillståndet. Sjuksköterskan bör även arbeta för att motverka

6

komplikationer som kan uppstå i samband med sjukdom, vård och behandling (Socialstyrelsen, 2005).

3 Problemformulering

Hjärtinfarkt är i Sverige den vanligaste dödsorsaken hos kvinnor över 55 år. Snabb vårdkontakt är en förutsättning för att motverka ohälsa och minska dödlighet. Ur ett

omvårdnadsperspektiv är det av stor betydelse att minska lidande och öka välbefinnande för kvinnorna. Forskning visar att kvinnor, förutom typiska symtom, även kan uppleva andra symtom som de generellt inte förknippar med hjärtinfarkt, vilket i sin tur resulterar i att perioden innan de söker vård riskerar att förlängas. Det kan leda till konsekvenser som att komplikationer ökar. Därför vill vi uppmärksamma kvinnors erfarenheter av att söka vård i samband med hjärtinfarkt.

4 Syfte

Syftet med litteraturstudien är att belysa kvinnors erfarenheter av symtom och ta beslut om att söka vård när de drabbas av hjärtinfarkt.

5 Metod

Som metod för denna studie användes systematisk litteraturstudie. Det innebär att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa litteratur inom det valda problemområdet (Forsberg & Wengström, 2013).

5.1 Sökningsförfarande

Vid litteratursökning beskriver Forsberg och Wengström (2013) olika databaser som är användbara inom omvårdnadsforskning. I denna litteraturstudie användes databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. I sökningsprocessen användes MeSH-termer och Thesaurus vilka är ämnesordlistor som förekommer i respektive databas (Forsberg & Wengström, 2013). För att få fram relevanta sökord på engelska användes Svenska MeSH. Sökordet hjärtinfarkt användes som utgångspunkt och blev i Svenska MeSH myocaridal

infarction, vilket också blev nyckelordet.

Sökförfarandet inleddes med en provsökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO för att få en uppfattning om vilka sökord som ansågs mest relevanta i varje databas och

7

genom det få fram artiklar som svarade till vårt syfte. Slutligen valdes sökordorden:

myocardial infarction, decision making, help-seeking behavior och health care seeking behavior.

En litteraturstudier bör enligt Segesten (2006) bestå av vetenskapliga artiklar. Det möjliggjordes genom att i databaserna CINAHL och PsycINFO använda

avgränsningsalternativet ”peer reviewed”. I PubMed finns inte detta avgränsningsalternativ, därför kontrollerades tidskriften i databasen Ulrich´s Periodicals Directory. Även alternativet ”explode” användes i databaserna för att inkludera underliggande termer till sökordet.

Med stöd av Forsberg och Wengström (2013) kombinerades sökorden med booleska sökoperatörer genom att använda AND (sökschema i bilaga 1). Sökorden kombinerades för att specificera litteraturen efter vårt syfte och för att avgränsa antalet träffar, vilket styrks av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011).

Dessutom utfördes manuell sökning genom att läsa igenom referenslistor till de artiklar som gått vidare till kvalitetsgranskning. Däremot resulterade det inte i ytterligare artiklar eftersom de inte uppfyllde inklusionskriterierna eller var relaterade till syftet. Östlundh (2006)

beskriver att genom på egen hand söka efter nytt material kan det resultera i att nytt underlag inkluderas i litteraturstudien. Det gjordes och artikeln av Turris och Finamore (2008) hittades, genom att Pubmed rekommenderar liknande artiklar inom valt problemområde.

Sammanfattningsvis resulterade sökningen i att 18 artiklar bedömdes relevanta att gå vidare till kvalitetsgranskning.

5.2 Urval

5.2.1 Inklusionskriterier

Inklusionskriterier till litteraturstudien var att artiklarna skulle vara publicerade mellan 2003 och 2013 för att fånga upp aktuell forskning (Forsberg & Wengström, 2013). Studierna skulle ha fokus på kvinnors erfarenhet av att söka vård vid hjärtinfarkt. Vidare skulle artiklar vara ”peer reviewed”.

5.2.2 Exklusionskriterier

Artiklar valdes bort där fokus låg utanför litteraturstudiens syfte, som till exempel rehabilitering och psykiska besvär efter genomgången hjärtinfarkt samt artiklar som inte kunde läsas på engelska.

8

5.3 Kvalitetsgranskning

I en systematisk litteraturstudie bör valda artiklar värderas för att bedöma artiklarnas vetenskapliga kvalité ( Forsberg & Wengström, 2013). Kvalitetsgranskningen genomfördes enligt Forsberg och Wengströms (2013) granskningsmallar (se bilaga 2 och 3). Samtliga 18 artiklar kvalitetsgranskades. Olika granskningsmallar användes för artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod. Artiklar som innehöll mixade metoder granskades både enligt den

kvalitativa och kvantitativa mallen. Den vetenskapliga kvalitén av granskade studier

rangordnades efter låg, medel och hög kvalité beroende på hur väl artikelförfattarna beskrivit innehåll som enligt granskningsmallarna bör återspeglas i vetenskapliga artiklar. Artiklarna värderades också utifrån granskningsmallarnas ja- och nej-frågor. Artiklarna skulle ha mellan 80-100 procent svar för att bedömas ha hög kvalitet. Om artikeln hade 70-79 procent ja-svar bedömdes den ha medelgod kvalitet. Artiklar med mindre än 70 procent ja-ja-svar

bedömdes ha låg kvalité. Fyra artiklar uteslöts på grund av att det inte gick att urskilja kvinnor och män i artiklarnas resultat. Av de granskade artiklarna var det ingen som föll bort på grund av låg kvalité. Kvalitetsgranskningen resulterade i 14 artiklar, varav nio artiklar med

kvalitativ metod, tre med kvantitativ metod och två innehöll mixade metoder. Samtliga studier hade medel eller hög kvalité. Artikelmatrisen i bilaga 4 redovisar artiklarnas författare, titel, syfte, metod, det centrala resultatet och kvalitetsvärdering.

5.4 Etiskt resonemang

Etiska övervägande bör enligt Forsberg och Wengström (2013) göras innan en systematisk litteraturstudie påbörjas. Alla artiklar som har inkluderats i litteraturstudien har fått tillstånd från etisk kommitté eller har etiska överväganden, vilket stöds av Forsberg och Wengström (2013). Identifierade artiklar har inte uteslutits eller undanhållits medvetet samt att resultat inte avsiktligt har uteslutits eller förvrängts.

5.5 Analys

Analysmetoden genomfördes med innehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2013) som kännetecknas av ett arbetssätt där innehållet av artiklarna systematiskt och stegvist klassificeras för att lättare identifiera mönster och kategorier. Analysförförandet inleddes med naiv läsning, för att bekanta sig med materialet. Ingående studiers resultatdelar lästes igenom flera gånger var för sig, för att på detta sätt skapa sig en helhetsbild av artiklarna (Forsberg & Wengström, 2013). Inledningsvis analyserades artiklarna utifrån två analysfrågor: ”Hur visar sig symtom för kvinnorna i samband med hjärtinfarkt?” och ”Vilka erfarenheter påverkar

9

deras beslut att söka vård?” All text som svarade an på första frågan markerades och proceduren såg likadan ut för andra forskningsfrågan.

Analysen utfördes var för sig vilket Forsberg och Wengström (2013) beskriver som en form av forskartriangulering. I nästa skede träffades vi för att gå igenom de svar som funnits mot bakgrund av respektive analysfråga. I de fall där vi inte var överens diskuterades resultatet tills konsensus uppnåddes. För att bearbeta resultatet identifierades utsagor från texten, det vill säga kortare stycken eller meningar som besvarade analysfrågorna. Därefter

kondenserades utsagorna till koder, i syfte att göra texten kortare och mer lätthanterlig. Utifrån koderna togs sedan det mest centrala ut ur meningarna, dessa jämfördes med varandra för att finna likheter och skillnader. Utifrån koderna bildades sedan kategorier. Koder med liknande innehåll sorterades in under samma kategori och koder som skilde sig åt bildade egna kategorier. För att se exempel på analysförfarandet se tabell 1. I de kvantitativa artiklarna analyserades resultatens textdelar utifrån samma analysfrågor som de kvalitativa artiklarna och kvantitativ data omvandlades till text.

10

Tabell 1: Analysförfarandet. Exempel

6 Resultat

6.1 Inledning resultat

Vi fann fem kategorier i vår litteraturstudie som sammanfattar resultatet (se tabell 2). Det framkommer att symtom vid hjärtinfarkt kan visa sig på olika sätt för kvinnor. Hur symtomen visar sig ligger till grund för hur allvarligt kvinnor ser på situationen och det framkommer flera erfarenheter som har inverkan på kvinnors beslut att söka vård i samband med hjärtinfarkt.

Utsagor Kondensering till

koder

Kategorier

”Kvinnorna i studien kopplade inte sina symtom med de förväntade

hjärtinfarktssymtomen”.

Föreställningar om hjärtinfarkt.

Föreställningar

”De trodde att det skulle vara andra symtom och tolkade inte symtomen som att de kunde ha något med hjärtat att göra”.

”Förväntningarna på vad en hjärtinfarkt skulle vara, skilde sig från vad kvinnorna upplevde för symtom”.

11

Tabell 2: Resultatöversikt

Koder Kategorier

Hur symtomen visar sig Symtombild Föreställningar om hjärtinfarkt Föreställningar Föreställningar att inte vara i

riskzonen

Oförmåga att koppla symtomen till hjärtat

Erfarenheter av hjärt- och kärlsjukdom

Sjukdomserfarenheter Erfarenheter av andra sjukdomar

När smärtan blir outhärdlig

Få råd av omgivningen Socialt nätverk Lämna över ansvaret

Förpliktelser gentemot närstående Vill inte vara till besvär för hälso- och sjukvården

Få symtomen att försvinna Egenvård Bortse från symtomen

6.2 Erfarenheter av symtom

6.2.1 Symtombild

6.2.1.1 Hur symtomen visar sig

Kvinnor upplever en rad olika symtom i samband med hjärtinfarkt. Det kan vara allt från ett till fem olika symtom som kan visa sig både fysiskt och psykiskt (MacInnes, 2006). De fysiska symtomen som vissa kvinnor har erfarenheter av är bröstsmärtor och utstrålning i vänster arm (Albarran, Clarke & Crawford, 2007; Arslanian-Engoren, 2005; Herning, Hansen, Bygbjerg & Lindhardt, 2011; Higginson, 2008; King & McGuire, 2007; MacInnes, 2006; Rosenfeld, 2004; Rosenfeld, Lindauer & Darney, 2005; Sjöström-Strand & Fridlund, 2008). Andningssvårigheter ses som ett vanligt förekommande symtom i samband med att kvinnorna drabbas av hjärtinfarkt (Albarran et al. 2007; Rosenfeld et al. 2005; Sjöström-Strand &

Fridlund, 2008). I motsats till den typiska symtombilden kan kvinnor uppleva mer diffusa symtom som magproblem eller allmän sjukdomskänsla (Herning et al. 2011). Även

illamående och svettningar är vanliga diffusa symtom som kvinnor erfar (Albarran et al. 2007; King & McGuire, 2007; Rosenfeld et al. 2005). Kvinnor kan gå runt med symtom för

hjärtinfarkt antingen någon vecka eller några timmar innan den akuta hjärtinfarktsfasen, utan att de vet vad besvären beror på (Albarran et al. 2007; Arslanian-Engoren, 2005). När

symtomen uttrycker sig i form av känslor som ångest, oro och rädsla upplever kvinnor att något är fel, men vet inte riktigt vad (Arslanian-Engoren, 2005; King & McGuire, 2007;

12

MacInnes, 2006; Sjöström-Strand & Fridlund, 2008). Rastlöshet eller sömnsvårigheter är andra symtom som kvinnor uppvisar (Albarran et al. 2007). De kan också känna tvärtom, total utmattning och en känsla av att inte orka med någonting i det dagliga livet (Albarran et al. 2007; Arslanian-Engoren, 2005; Harralson, 2006; King & McGuire, 2007; MacInnes, 2006; Rosenfeld, 2004; Sjöström-Strand & Fridlund, 2008). Kvinnorna kan märka att något inte är som det ska och upplever stress och irritation över att inte ha kontroll i situationen (Turris & Finamore, 2008).

6.3 Erfarenheter av beslutsprocessen

6.3.1 Föreställningar

6.3.1.1 Föreställningar om hjärtinfarkt

Resultatet visar att flera kvinnor har en föreställning om hjärtinfarkt och vilka symtom man får (Herning et al. 2011; Higginson, 2008; King & McGuire, 2006; McInnes, 2006). Det gör att kvinnor inte kan koppla symtomen till hjärtat (Albarran et al. 2007), vilket i sin tur gör att de inte tar symtomen på allvar (MacInnes, 2006). Det finns en tro om att hjärtinfarktssymtom ska vara mer dramatiska, med förkrossande smärta i hjärtat (Albarran et al. 2007; Herning et al. 2011; King & McGuire, 2006). Kvinnor förlitar sig på massmedia och när de inte upplever medias uppmålade bild av de typiska symtomen med bröstsmärtor, dröjer de med att söka vård (Arslan-Engoren, 2005). Vid hjärtinfarkt anser sig inte kvinnor vara så sjuka som de förväntat sig. Erfarenheter av att kunna gå omkring efter att drabbats av en hjärtinfarkt stämmer inte överens med förväntningarna (King & McGuire, 2006). Kvinnor förväntar sig att vara oförmögna att göra något alls och må dåligt, men istället känner de sig inte sjuka och kan åka iväg till jobbet (Albarran et al. 2007). Å andra sidan visar det sig att när symtomen stämmer överens med de förväntade symtomen på en hjärtinfarkt söker kvinnor vård tidigt (King & MacGuire, 2006).

6.3.1.2 Föreställningar att inte vara i riskzonen

Det framkommer att kvinnor inte ser sig själva vara i riskzonen för att drabbas av hjärtinfarkt (Albarran et al. 2007; Arslan-Engoren, 2005; Harralson, 2007; Herning et al. 2011;

Higginson, 2008; McInnes, 2006; Rosenfeld et al. 2005; Sjöström-Strand & Fridlund, 2008). Flera kvinnor upplever att de inte tillhör riskgruppen för hjärtinfarkt trots att de har flera tydliga riskfaktorer som övervikt, diabetes, hypertoni, andra sjukdomstillstånd, röker och familjer med historia av hjärt-kärlproblem (Albarran et al. 2006; Herning et al. 2011; Higginson, 2008; MacInnes, 2006; Sjöström-Strand & Fridlund, 2008). Denna typ av

13

2011). En annan föreställning är att kvinnor anser sig vara skyddade av sitt kön, i tron att bara män drabbas av hjärtinfarkt (Herning et al, 2011; Higginson, 2008). Uppfattningen att inte vara i riskzonen för hjärtinfarkt ses öka risken att dröja med att uppsöka vård (Albarran et al. 2007; Harralson, 2007; Herning et al. 2011). Det kan också ses som en oro att ingen har sagt till kvinnorna att de är i riskzonen (Harralson, 2007). Att vara för ung för att drabbas av hjärtinfarkt är en åsikt som delas av flera. Kvinnor har föreställningar om att hjärtinfarkt bara drabbar äldre (Albarran et al. 2007; MacInnes, 2006; Sjöström-Strand & Fridlund, 2008).

6.3.1.3 Oförmåga att koppla symtomen till hjärtat

Som tidigare nämnts upplever kvinnor en varierad symtombild, där symtomen som visar sig kan vara diffusa och svåra att känna igen. Det bidrar till en förlängd beslutsprocess och en del kvinnor söker vård senare. Gällande de symtom som framkommer hos kvinnor, visar det sig att de misstolkar symtomen och inte kan koppla ihop dem med hjärtat (Arslan-Engoren, 2005; Herning et al. 2011; Higginson, 2008; Martin et al, 2004; Rosenfeld et al. 2005; & Sjöström-Strand & Fridlund, 2008). Brist på kunskap i förhållande till den symtombild som uppvisas under hjärtinfarkten är något som delas av flera kvinnor. De vet inte hur de ska förstå sina symtom och att det är en hjärtinfarkt som är orsaken (Arslan-Engoren, 2005). Flera kvinnor känner obehag eller smärta i bröstet, men kan ändå inte koppla det som ett tecken på

hjärtinfarkt (Herning et al. 2011; Higginson, 2008). En bidragande orsak till att kvinnor inte söker vård direkt vid symtomdebuten är att de har en förklaring till symtomens uppkomst och kopplar symtomen till andra tillstånd som till exempel förkylning, deras övervikt eller

klimakteriet (Arslan-Engoren, 2005; Herning et al. 2011; Higginson, 2008). Kvinnor som förstår att något är fel men inte kan koppla symtomen till hjärtat kontaktar vårdcentral istället för akutsjukvård, vilket bidrar till att tiden innan de får den vård de behöver förlängs

(Rosenfeld et al. 2005). Herning et al. (2011) bskriver att trots att kvinnor kopplar symtomen till hjärtat, kontaktar de ändå inte omedelbart ambulanssjukvård.

6.3.2 Sjukdomserfarenheter

6.3.2.1 Erfarenheter av hjärt- och kärlsjukdomar

Det visar sig att erfarenheter av hjärtinfarkt, både kvinnors egna och andras, har betydelse för hur allvarligt kvinnor ser på sin situation och om de söker vård för sina symtom (MacInnes, 2006; Martin et al. 2004). Kvinnor med erfarenheter av att drabbas av hjärtinfarkt har en förmåga att känna igen symtomen och ta de på allvar, vilket gör att de söker vård tidigt (MacInnes, 2006). Likadant om kvinnors upplevda symtom stämmer överens med andras

14

erfarenheter av hur symtomen kan visa sig (Arslanian-Engoren, 2005; MacInnes, 2006; Martin et al. 2004). Det framkommer att kvinnor söker vård snabbare ifall de har hjärtinfarkt i familjen, eftersom möjligheten att drabbas finns i deras tankar. Något som fördröjer

beslutsprocessen är när kvinnor jämför sina egna erfarenheter av hur symtomen visar sig med erfarenheter från män i kvinnors omgivning, eftersom kvinnor inte upplever likartade symtom som männen (Arslanian-Engoren, 2005). Överenstämmer inte symtomen med andras

erfarenheter av symtom vid hjärtinfarkt är kvinnor mindre benägna att koppla besvären till hjärtinfarkt (MacInnes, 2006).

6.3.2.2 Erfarenheter av andra sjukdomar

Erfarenheter av andra sjukdomar och samexisterande sjuklighet visar sig ha betydelse för kvinnor när det handlar om att fastställa hur allvarliga symtomen är i samband med

hjärtinfarkt. Kvinnorna har svårt att avgöra vad som orsakar symtomen och försöker koppla ihop dem med sin samexisterande sjukdom (MacInnes, 2006). Det visar sig att kvinnor initialt kontrollerar sin rådande sjukdom innan de kan koppla symtomen till hjärtat (Rosenfeld et al. 2005). Genom att ha andra sjukdomar samtidigt som kvinnor upplever symtom för

hjärtinfarkt, påverkars deras beslutsprocess och det dröjer innan de söker vård (MacInnes, 2006; Rosenfeld, 2004).

6.3.2.3 När smärtan blir outhärdlig

Bröstsmärta är det vanligaste symtomet kvinnor upplever när de drabbas av hjärtinfarkt, men smärtan kan vara av varierad grad. Det är bröstsmärtan i sig eller smärtintensiteten som är anledningen till att kvinnor erkänner att något är fel och kontaktar vården (Albarran et al. 2007; Arslanian-Engoren, 2005). Det finns även kvinnor som beskriver att de upplever obehag i bröstet men söker vård endast då bröstsmärtan upplevs som svår (MacInnes, 2006). Svårighetsgraden på andra symtom än bröstsmärta, påverkar hur allvarligt kvinnor uppfattar situationen och om de tar beslut att söka vård eller inte (MacInnes, 2006). Till exempel, om magproblemen blir värre, söker kvinnor vård för besvären (Herning et al. 2011). När symtomen långsamt förvärras kan det gå veckor eller till och med månader innan kvinnor reagerar att något är fel och de har ingen tanke på att söka vård innan (Sjöström-Strand & Fridlund, 2008).

15

6.3.3 Socialt nätverk

6.3.3.1 Få råd av omgivningen

Det visar sig att när kvinnor vänder sig till familjemedlemmar, vänner, kollegor eller vårdpersonal för att få stöd och råd för sina besvär, påverkas deras beslut att söka vård (Albarran et al. 2006; Arslanian-Engoren, 2005; Harralson, 2007; Herning et al. 2011; MacInnes, 2006; Lövlen, Schei & Hole, 2007; McSweeney, Lefler & Crowder, 2005; Rosenfeld, 2004; Rosenfeld et al. 2005; Sjöström-Strand & Fridlund, 2008; Turris & Finamore, 2008). Kvinnor ser konsulteringen med omgivningen som en vägledning i

situationen (Sjöström-Strand & Fridlund, 2008). En del kvinnor vill ha bekräftelse av andra på sina symtom och genom det känner de sig motiverade och trygga att söka vård (McSweeney et al. 2005). Familj eller vänner konsulteras innan kvinnor tar ett beslut. Det framkommer också att konsultering med andra övertygar kvinnor att söka vård (Harralason, 2007). När kvinnor ringer vårdcentral för konsultering leder det till ett tidigt beslut att söka vård. Samma sak sker när kvinnor tidigare fått råd och bekräftelse av vårdgivare att de aldrig ska tveka att söka vård eller känna att de tar kontakt med vården i onödan (Turris & Finamore, 2008). Det framkommer att kvinnor som lever ensamma eller utan socialt nätverk dröjer längre innan de söker vård. Det sociala stödet förkortar alltså kvinnors beslutsprocess (Herning et al. 2011). Det kan också innebära en fördröjning i beslutsprocessen om kvinnor först kontaktar vårdenheter eller anhöriga som i sin tur inte tolkar symtomen som allvarliga eller till hjärtat (Turris & Finamore, 2008). Fördröjning ses även när kvinnor tar råd från någon i sin närhet som inte har erfarenheter av hjärtinfarkt, då även de är osäkra på vad som håller på att hända (Martins et al. 2004).

6.3.3.2 Lämna över ansvaret

Kvinnors konsultering med personer i det sociala nätverket handlar om att invänta att någon ska ta det slutliga beslutet att söka vård åt dem. De beskriver en lättnad när någon annan tar över (Sjöström-Strand & Fridlund, 2008). Vissa kvinnor upplever ambivalens till att söka vård, i och med att någon i kvinnors omgivning tar beslutet åt dem upplever de en befrielse samt att ansvaret inte längre ligger hos dem (Herning et al. 2011). Andra kvinnor tycker det är skönt att någon ser efter dem, då kan de slappna av och sluta oroa sig. Att överlåta ansvaret till någon i omgivningen ses som en del i beslutsprocessen och gör att kvinnor söker vård (MacInnes, 2006).

16

6.3.3.3 Förpliktelser gentemot närstående

Många kvinnor upplever att de har ett ansvar för familjen och ser till de närståendes eller hemmets behov i första hand. Det egna hälsotillståndet kommer i andra hand. Kvinnor vill inte involvera eller oroa de närstående, vilket innebär att de ignorerar symtomen eller väntar med att berätta om dem. Följden av att tillgodose andras behov före deras egna blir att det dröjer innan kvinnor söker vård för sina besvär (Herning et al. 2011; Sjöström-Strand & Fridlund, 2008; Turris & Finamore, 2008).

6.3.3.4 Vill inte vara till besvär för hälso- och sjukvården

Kvinnor anger flera orsaker till varför de väljer att vänta innan de söker vård. Fördröjningen kan bero på att kvinnor inte vill störa läkare, ambulanspersonal eller annan vårdpersonal (Harralson, 2006; Higginson, 2008; Rosenfeld, 2004; Rosenfeld et al. 2005). De anser att det är alldeles för drastiska åtgärder att ringa efter ambulans och vill inte ställa till med en scen (Sjöström-Strand & Fridlund, 2008). Kvinnor tycker inte att deras symtom är allvarliga och vill inte vara personen som klagar (Higginson, 2008). Rädslan för att vårdpersonalen inte ska ta dem på allvar är en tydlig orsak till att vården inte kontaktas direkt. Dels är kvinnor oroliga att kallas för hypokondriker, dels är de oroliga att det är ett falskt larm (Sjöström-Strand & Fridlund, 2008). Känslan av att vårdpersonalen ska tycka att de är dumma gör att de skäms över att söka vård. De är oroliga över att bli hemskickade eftersom de har så diffusa symtom (Arslanian-Engoren, 2005). Även kvinnorna som söker vård inom tre timmar från

symtomdebuten anger att de är rädda att inte bli respekterade och att de kommer bli generade om det visar sig att symtomen inte är allvarliga (Sjöström-Strand & Fridlund, 2008).

6.3.4 Egenvård

6.3.4.1 Få symtom att försvinna

Det visar sig att kvinnor föredrar att börja en process med självmedicinering istället för att söka vård direkt efter att de blir medvetna om att något är fel (Higginson, 2008; Lövlen et al. 2007; MacInnes, 2006). Kvinnor beskriver självmedicineringen som ett sätt att ha kontroll över situationen och en tro på att besvären ska försvinna (Higginson, 2008).

Självmedicineringen hör ihop med att kvinnor inte kan koppla symtomen till hjärtinfarkt utan istället tror att besvären beror på något mindre allvarligt. Deras strategi är att minimera

symtomen genom att till exempel vila, dricka vatten, ta några djupa andetag eller värktabletter (Harrlason, 2007; Herning et al. 2011; King & MacGuire, 2006; Lövlen et al. 2007;

MacInnes, 2006; Rosenfeld et al. 2005). I många fall kopplar kvinnor symtomen till

17

(Higginson, 2008). Sammanfattningsvis bidrar olika typer av självmedicinering till att kvinnor dröjer innan de söker vård (Higginson, 2008; Lövlen et al. 2007; Herning et al. 2011).

6.3.4.2 Bortse från symtomen

Med en övertygelse om att symtomen ska försvinna försöker kvinnor ignorera besvären (Rosenfeld et al. 2005; Sjöström-Strand & Fridlund, 2008). Genom att bortse från vad som håller på att hända kopplar de orsakerna till allt annat än hjärtat. Blir symtomen värre eller om kvinnor upplever sina symtom onormala ignoreras de och kvinnorna försöker själva behandla symtomen innan de söker vård (Sjöström-Strand & Fridlund, 2008). Trots att kvinnor

beskriver en medvetenhet om sina första symtom, ignorerar de initialt att symtomen är allvarliga eller relaterade till hjärtat. Hur kvinnor ignorerar symtomen varierar, exempelvis anser de att de inte är så sjuka eller att det skulle kunna vara relaterat till hjärtproblem. I och med att symtomen ignoreras och egenvårdshandlingar tas i bruk förlängs beslutsprocessen och kvinnor får inte vård i tid (McSweeney et al. 2005).

7 Diskussion

7.1 Resultatdiskussion

Syftet med litteraturstudien är att belysa kvinnors erfarenheter av symtom samt deras beslut att söka vård när de drabbas av hjärtinfarkt. Det är av stor betydelse att kvinnors symtombild vid hjärtinfarkt tydliggörs, samt att deras erfarenheter om vad det är som påverkar tiden innan de tar beslut att söka vård i samband med hjärtinfarkt uppmärksamms. På så sätt underlättas att kvinnor söker vård tidigt för sina besvär. Det framkommer fem kategorier i

litteraturstudien som sammanfattar resultatet. Kategorierna är symtombild, föreställningar, sjukdomserfarenheter, socialt nätverk och egenvård. Resultatet som uppvisas är att när en diffus symtombild av hjärtinfarkt visar sig för kvinnorna har de svårt att känna igen

symtomen och tolka vad som är fel. Detta leder till att kvinnor inte kopplar symtomen till den förväntade bilden av hjärtinfarkt utan tar hjälp av egenvårdsstrategier i hopp om att symtomen ska försvinna.

7.1.1 Föreställningar

Resultatet visar att kvinnor tolkar sina symtom utifrån sina föreställningar och erfarenheter av hjärtinfarkt (Herning et al. 2011; Higgionson, 2008; King & McGuire, 2006; McInnes, 2006). De har en bild av hjärtinfarkt som något väldigt smärtsamt och kvinnorna har föreställt sig mer dramatiska symtom än de upplever (Albarran et al. 2007; Herning et al. 2011).

18

Litteraturstudien visar att kvinnor inte anser sig vara i riskzon för att drabbas av hjärtinfarkt, trots att det visar sig att en del kvinnor har flera tydliga riskfaktorer för hjärtinfarkt (Albarran et al. 2007; Arslan-Engoren, 2005; Harralson, 2007; Herning et al. 2011; Higginson, 2008; McInnes, 2006; Rosenfeld et al. 2005; Sjöström-Strand & Fridlund, 2008). Dessa

föreställningar utgör ett hinder i beslutsprocessen och kvinnor väntar med att söka vård. Hindrade föreställningar är, enligt Wright, Watson och Bell (2002), kärnföreställningar som kan inverka negativt på individens hälsa. Genom hindrande föreställningar minskar antalet möjliga lösningar på ett problem (Wright et al. 2002). Följden blir att kvinnor inte tar symtomen på allvar och möjliga lösningar reduceras. Holliday, Lowe och Outram (2000) stärker detta resonemang och menar att föreställningar om hur hjärtinfarkt yttrar sig inte alltid stämmer överens med hur kvinnor upplever symtomen. De menar även att föreställningar om smärta är en bidragande faktor till att kvinnor inte kopplar symtomen till hjärtinfarkt.

Naturligtvis finns det fall där symtombilden är den förväntade och då söker kvinnor vård snabbt, vilket även framkommer i litteraturstudiens resultat (King & McGuire, 2006). Föreställningarna får då en positiv inverkan på beslutsprocessen. Även Ruston och Clayton (2007) samt Holliday et al. (2000) menar att i de fall där kvinnor kan identifiera symtomen som hotande eller direkt kopplar till hjärtat söker de vård snabbare.

Kvinnors föreställningar om hjärtinfarkt utgör grunden till misstolkning av symtom.

Sjuksköterskan kan genom sitt preventiva arbete vara till stöd och undervisa kvinnor och även allmänheten om hjärtinfarkt och hur sjukdomen kan visa sig. Får kvinnor bättre kunskap om hjärtinfarkt kan deras föreställningar om hur en hjärtinfarktpatient ser ut ändras. Det styrker Wright et al. (2002) som menar att föreställningar kontinuerligt förändras. De menar att förändringen kan bli möjlig genom att sjuksköterskan ifrågasätter kvinnors föreställningar och hjälper dem att skapa nya. På så sätt skulle sjuksköterskor kunna underlätta för kvinnor att ta till sig symtomen som något allvarligt och ta beslut att söka vård i ett tidigare skede.

7.1.2 Egenvård

Egenvård är en målinriktad handlingsprocess där det handlar om att tydliggöra vilka åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa hälsa och välbefinnande för kroppens funktion

(Coldwell-Foster & Bennet, 2002). I litteraturstudien framkommer det att kvinnor startar en process med egenvårdshandlingar genom att självmedicinera eller ignorera symtomen, vilket i sin tur leder till fördröjning i beslutsprocessen (Higginson, 2008; Lövlen et al. 2007; McInnes, 2006; Rosenfeld et al. 2005; Sjöström-Strand & Fridlund, 2008). Det styrker Schoenberg,

19

Peters och Drew (2003), Moser, McKinley, Dracup och Chung (2003) och Holliday et al. (2000) i sina studier.Det skulle kunna tolkas som att kvinnor förankrar

egenvårdshandlingarna i deras kunskap och föreställningar om att det är det bästa de kan åstadkomma för att behålla hälsan. Detta kan kopplas till Kirkevolds (2000) beskrivning av Orems egenvårdsteori, där självmedicineringen handlar om ett inlärt beteende där en del kvinnor använder egenvård utan att tänka på sina handlingar, som att till exempel ta en smärtstillande tablett vid värk, en omedveten handling som görs för återställa hälsa.

Egenvården skulle även kunna ses som en medveten handling där kvinnor är medvetna om att besvären är allvarliga, men ändå inte gör något åt problemet. Det skulle kunna vara så att kvinnorna är rädda för det som håller på att hända och att de inte vill tro att det kan vara något allvarligt. Det kan ses som ett vanligt fenomen hos människan i allmänhet, att förneka

symtom eller att ta till egenvårdshandlingar för att bortse från fara. Det kan ha uppstått egenvårdsbrist hos kvinnorna, som gör att de inte längre kan fatta rätt beslut för att upprätthålla sin hälsa. Enligt Orem handlar egenvårdsbrist om begränsningar i individens förmåga att utföra de handlingar som är nödvändiga för individens behov. Begränsningarna ses bland annat i individens kunskaper och förmåga att bedöma och fatta beslut som leder till att ohälsa kan uppstå (Kirkevold, 2000). Här ses ett samband mellan egenvårdshandlingar och kunskapsbrist hos kvinnor, något som sjuksköterskan kan motverka genom sitt preventiva arbete. Orem beskriver att när det brister i egenvården gäller det för sjuksköterskan att hjälpa och identifiera patientens behov. Genom att vägleda, stödja och undervisa kvinnor kan vi hjälpa dem till ökad kunskap (Kirkevold, 2000). McKinley et al. (2009) styrker

sjuksköterskans roll i patientutbildning. Resultatet i deras studie visar att 40 minuters enskild utbildning och rådgivning med patienter efter genomgången hjärtinfarkt ger högre upplevd kontroll över hjärtsjukdom, mer positiva attityder och markant ökad kunskap jämfört med kontrollgruppen, som endast fick sedvanlig vård efter genomgången hjärtinfarkt. Utbildning för patienter menar forskarna kan minska den oacceptabelt långa prehospitala fördröjningen.

Socialstyrelsen (2005) beskriver i sjuksköterskans kompetensbeskrivning att patientens egenvård bör främjas av sjuksköterskan då egenvård motverkar ohälsa för patienten. Orem menar också att många individer har förmågan att utföra de åtgärder som krävs för att förebygga sjukdom och upprätthålla sin hälsa (Kirkevold, 2000). Marklund (2008) beskriver olika råd och åtgärder som patienten kan vidta vid olika symtom, råden överensstämmer med de som ges om patienten tar kontakt med sjukvårdsrådgivningen. När det handlar om åtgärder vid bröstmärta kan egenvård uppmuntras i flera fall. Om smärtan är diffus eller relaterad till

20

bröstbenet, kan receptfria läkemedel rekommenderas. Egenvård kan också föreslås som avslappning om patienten kanske upplevt ångest eller stress. Ur resultatet framgår det att kvinnor har svårt att koppla symtom till hjärtinfarkt. Vi anser att det skulle kunna vara

förvirrande för kvinnorna att bli uppmanade till egenvårdsåtgärder via sjukvårdsrådgivningen samtidigt som hjärtinfarkt kräver vård snabbt. Sjuksköterskan bör främja egenvård men när det i detta fall handlar om hjärtinfarkt är inte egenvårdshandlingar det bästa alternativet för kvinnorna. Resultatet visar också att egenvårdshandlingarna leder till att tiden innan kvinnor söker vård förlängs, vilket inte är att föredra i samband med hjärtinfarkt, då prognosen försämras och dödligheten ökar. Orem förklarar att när egenvårdsbehovet inte längre kan upprätthållas genom till exempel självmedicinering är människan i behov av professionell omvårdnad. Hon beskriver också att omvårdnadsteorin är utgångspunkten för när patienten inte längre går ut på att komplettera patientens egenvård (Kirkevold, 2000).

7.2 Kliniska implikationer

Litteraturstudien ses som en betydelsefull utgångspunkt, dels för kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt, dels för både sjuksköterskor som först kommer i kontakt med kvinnorna och de som vårdar kvinnorna i efterförloppet. Kvinnor är i behov av ökad kunskap och medvetenhet om hur symtomen visar sig och utvecklar sig i samband med hjärtinfarkt. Genom ökad kunskap skulle troligen kvinnors besvär uppmärksammas i ett tidigare skede. Vi ser att sjuksköterskor kan använda resultatet i sina hälsofrämjande strategier och sprida kunskap vidare inte bara till kvinnor utan även till deras närstående som har en betydelsefull roll när det handlar om kvinnors beslut att söka vård. Sjuksköterskor som vårdar kvinnor med hjärtinfarkt är i en unik position för att vägleda och informera kvinnor och deras närstående om tolkningar av symtom och vikten att kontakta ambulans vid misstänkt hjärtinfarkt. Ett annat sätt för att sprida kunskapen till allmänheten innan kvinnor drabbas av hjärtinfarkt skulle kunna vara genom att använda massmedia eller hjärtinfarktkampanjer. Där det istället för en äldre man med bröstsmärtor visar en medelålders kvinna med magsmärta och

illamående.

7.3 Förslag till fortsatt forskning

Litteraturstudien har belyst tiden innan kvinnor kommer i kontakt med vården. Frågor och reflektioner som uppkommit under studiens gång är: Vad händer sen när kvinnorna kommer i kontakt med vården för deras diffusa symtom? Hur blir kvinnorna bemötta av sjuksköterskan?

21

Utifrån litteraturstudiens resultat visar det sig att kvinnor inte vill besvära hälso-sjukvården och är rädda för att inte bli tagna på allvar eller slösa på vårdens resurser.

Vi ser att det finns behov av vidare forskning över sjuksköterskans bemötande och

omhändertagande. Ett område som behöver belysas för att sjuksköterskan ska kunna arbeta med att främja hälsa och motverka ohälsa. På så sätt kan fler perspektiv på beslutsprocessen belysas och leda till att sjuksköterskor hjälper, bekräftar och uppmuntrar kvinnor så att de vågar söka vård i samband med hjärtinfarkt.

7.4 Metoddiskussion

7.4.1 Sökningsförförande och urval

Bibliotekarie nyttjades för att ta reda på om sökorden var relevanta och konsekventa för litteraturstudiens syfte, vilket styrks av Forsberg och Wengström (2013). Genom det råd som framkom valdes ”woman” bort som sökord och det blev istället ett inklusionskriterie. Det gjordes för att få med alla artiklar med fokus på kvinnors erfarenheter. Artiklar där både män och kvinnor deltog hade annars kunnat missats och betydelsefullt resultat kunde ha uteblivit. Å andra sidan kan det ses som en svaghet att inte använda ”women” som sökord, på grund av att det hade kunnat bidra till minskat antal träffar och sorterat bort artiklar som handlade om män. Istället lästes flera abstract och fulltexter igenom innan det kunde avgöras om det gick att urskilja kvinnornas erfarenheter i studier som inkluderade båda könen.

En brist i litteratursökningen kan vara att endast artiklar publicerade på engelska inkluderades i studien. Vi valde bort två artiklar som endast fanns i portugisisk text, vilket kan ha inneburit att betydelsefullt resultat uteblivit.

De artiklar som används i resultatet är skrivna i Sverige, Norge, Danmark, Storbritannien, Kanada och USA. Det kan ses som en styrka att få olika synvinklar på problemområdet, vilket kan göra att överförbarheten av litteraturstudiens resultat lättare kan generaliseras till

målgruppen. Samtidigt bygger litteraturstudien på artiklar från länder i västvärlden där hjärtinfarkt är ett stort hälsoproblem och många människor dör i sjukdomen varje år, om artiklar hade funnits från andra världsdelar där livvstilen kanske ser ut på ett annat sätt, som i Mellanöstern eller i Asien, hade kanske resultatet kunnat se annorlunda ut. Det som kan ha påverkat resultatet negativt kan vara är att några länder inte har samma sjukvårdssystem eller ekonomi, som kan ha speglats dessa artiklars resultat eller forskarens synvinkel. Det kunde

22

dock inte ses några skillnader i kvinnors erfarenheter som påverkade i vilket land studien var gjord, vilket kanske också gör det lättare att generalisera resultatet.

Litteraturstudien inkluderade 14 artiklar. Följden av många inkluderade artiklar i

litteraturstudien kan ha blivit att analysförfarandet kan ha påverkats, då en stor mängd text skulle bearbetas. Det kan också ses som en styrka för resultatet, då alla artiklar vi fann inom området som ansågs relevanta och höll tillräckligt hög kvalité inkluderades, inga artiklar eller artiklars resultat valdes bort. Forsberg och Wengström (2013) förklarar att alla artiklar som stämmer överens med syftet ska tas med, samt att inget ska undanhållas eller förvrängas.

Både kvalitativa och kvantitativa artiklar bör inkluderas i en litteraturstudie (Forsberg & Wengström, 2013). I denna litteraturstudie inkluderades nio kvalitativa artiklar, tre kvantitativa och två med mixade metoder, vilket kan ses som styrka för det framkomna resultatet. Genom att det kvalitativa paradigmet belyser essensen av kvinnors erfarenheter får vi en större förståelse för kvinnans subjektiva upplevelse och en helhet av studiernas resultat (Forsberg & Wengström, 2013). Med kvantitaivt paradigm som utgångspunkt får vi istället ett annat perspektiv av problemet. Då kvantitativa studier strävar efter att se samband och

förklara faktorer (Forsberg & Wengström, 2013). Som till exempel vilka symtom kvinnor upplever och därmed kunna se samband om vilka erfarenheter som påverkar deras beslut om att söka vård. Genom mixad metod erhålls olika typer av information om ett fenomen som enligt Forsberg och Wengström (2013) leder till att fenomenet kan belysas ur olika

synvinklar.

7.4.2 Kvalitetsgranskning

Något som kan ses som en svaghet är att vi inte tidigare har granskat vetenskapliga artiklar på detta sätt, vilket kan ha givit upphov till att det engelska språket kan ha tolkats fel eller att kvalitetsgraden har bedömts felaktigt. Vi upplever att det saknas en mall för

kvalitetsgranskning för mixade metoder. För att bedöma kvaliten på dessa två artiklar användes därför kvalitativ granskningsmall för den kvalitativa metoden och kvantitativ granskningsmall för den kvantitativa metoden.

7.4.3 Etiska överväganden

Alla artiklar som har inkluderats i studien har fått tillstånd från etisk kommitté eller har etiska överväganden gjorts (Forsberg & Wengström, 2013). I litteraturstudien har resultat

23

presenterats oavsett våra åsikter. Alla erfarenheter som inverkat på kvinnors beslut att söka vård när de drabbas av hjärtinfarkt har presenterats. Hjärtinfarkt ses som ett stort

ohälsoproblem och vi är väl medvetna om att det innebär en negativ händelse för människan. Då denna förförståelse fanns vid studiens början var det viktigt att reflektera över de

kunskaper som existerade inom det valda problemområdet. Forsberg och Wengström (2013) förklarar att det är av stor betydelse att ta ställning till sin förförståelse för att inte studiens resultat ska påverkas av dessa förkunskaper.

7.4.4 Analys

En styrka som ökar trovärdigheten i litteraturstudiens resultat är att forskartriangulering genomförts och att artiklarna har analyserats var för sig, för att sedan diskutera resultatet gemensamt och komma fram till konsensus. Något som Forsberg och Wengström (2013) beskriver är en styrka då artiklarnas resultat läses ur olika synvinklar och fenomenet

undersöks på olika sätt. Vi har svenska som modersmål och alla artiklar som har granskats är skrivna på engelska. Det är svårt att ordagrant översätta engelskan till svenska, vilket innebär att reultatet kan ha feltolkats. För att göra tolkningen lättare användes engelsk-svensk ordbok för att underlätta översättningen av svåra ord. Att vara två personer som skriver gör att problemområdet kan ses ur olika perspektiv, med olika erfarenheter och olika egenskaper har det bidragit till att vi skapat djup och bredd i vårt arbete. För det mesta har vi arbetat

tillsammans för att kunna reflektera och diskutera med varandra under arbetets gång, vilket kan ses stärka trovärdigheten i arbetet.

8 Slutsatser

Utifrån resultatet och diskussionen går det att urskilja kunskapsbrist som ett tydligt samband mellan kvinnors föreställningar och de egenvårdshandlingar de tar till när de drabbats av hjärtinfarkt. Kunskapsbristen över hur symtomen kan visa sig vid hjärtinfarkt och bilden av vem som drabbas av hjärtinfarkt är förvrängd både hos kvinnorna själva och hos allmänheten. Konsekvensen blir att tiden innan kvinnor söker vård förlängs och de får inte vård och

behandling i tid. Genom sjuksköterskans hälsofrämjande omvårdnad ser vi att sjuksköterskan har en möjlighet att bidra till ökad kunskap genom vägledning och utbildning. Sjuksköterskan bör bli mer medveten om kvinnors erfarenheter om vad som påverkar deras beslut att söka vård och bekräfta kvinnor som söker vård oavsett symtombild. Förslag till ny forskning kan

24

vara att belysa hur kvinnorna blir omhändertagna när det väl kontaktar vården i samband med hjärtinfarkt

25

Referenser

Albarran, J.W., Clarke, B.A., & Crawford, J. (2006). “It was not chest pain really, I can´t explain it!” An exploratory study on the nature of symptoms experienced by women during their myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, 16, 1292- 1301.

Arslanian- Engoren, C. (2005). Treatment- Seeking Decisions of Women with Acute Myocardial Infarction. Women and Health, 42, 53-70.

Birkler, J (2007). Filosofi och omvårdnad. Etik och människosyn. Stockholm: Liber AB.

Coldwell-Foster, P., & Bennett, A.M. (2002). Self-Care Deficit Nursing Theory: Dorothea E. Orem. In J.-B. George (Ed.), Nursing Theories: the base for professional nursing practice (5th.ed). (pp. 125-155). Upper Saddle River, N J: Pearson Education.

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.

Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar: patofysiologi, omvårdnad,

behandling (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, K., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.

Goldberg, R.J., Steg, P.G., Sadiq, I., Granger, C.B., Jackson, E.A., Budaj, A., Brieger, D., Avezum, A., & Goodman, S. (2002). Extent of, and Factors Associated With, Delay to Hospital Presentation in Patients With Acute Coronary Disease (The GRACE Registry). The

American Journal of Cardiology, 89, 791-796.

Harralson, T.L. (2007). Factors influencing delay in seeking treatment for acute ischemic symptoms among lower income, urban women. Heart & Lung, 36, 96-104.

Haugland, T., Hansen, I., & Areklett, E. (2002). Omvårdnad vid hjärtsjukdomar. I H. Almås (Red.), Klinisk omvårdnad 1 (s. 410- 445). Stockholm: Liber.

26

Hedelin, B., Jormfeldt, H., & Svedberg, P. (2009) Hälsobegreppet- synen på hälsa och sjuklighet. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder Perspektiv och

förhållningssätt (s. 237-260). Lund: Studentlitteratur.

Herning, M., Hansen, P.R., Bygbjerg, B., & Lindhardt, T. (2011). Women's experiences and behaviour at onset of symptoms of ST segment elevation acute myocardial infarction.

European Journal of Cardiovascular Nursing, 10, 241-247.

Higginson, R. (2008). Women's help-seeking behaviour at the onset of myocardial infarction.

British Journal of Nursing, 17, 10-14.

Holliday, J.E., Lowe, J.M., & Outram, S. (2000). Women´s experience of myocardial infarction. International Journal of Nursing Practice, 6, 307-316.

King, K.B., & McGuire, M.-A. (2007). Symptom presentation and time to seek care in women and men with acute myocardial infarction. Heart & Lung, 4, 235-243.

Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Lidell, E.( 2012). Vård av patient med hjärtinfarkt. I B. Fridlund, D. Malm & J. Mårtensson (Red.), Kardiologisk omvårdnad (s. 61-78). Lund: Studentlitteratur.

Lövlien, M., Schei, B., & Hole,T. (2007). Prehospital delay, contributing aspects and responses to symptoms among Norwegian women and men with first time acute myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 6, 308-313.

MacInnes, J.D. (2006). The illness perceptions of women following symptoms of acute myocardial infarction: A self- regulatory approach. European Journal of Cardiovascular

27

Marklund, B. (2008). Symtom, råd, åtgärd: handledning vid patientrådgivning (9 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Martin, R., Lemos, K., Rothrock, N., Bellman, S.B., Russell, D., Tripp-Reimer,

T., Lounsbury, P., & Gordon, E. (2004). Gender Disparities in Common Sense Models of Illness Among Myocardial Infarction Victims. Health Psychology, 4, 345-353.

McKinley, S., Dracup, K., Moser, D.K., Riegel, B, Doering, L.V, Meischke, H, Aitken, L.M., Buckley, T., Marshall, A., & Pelter, M. (2009). The effect of a short one-on-one nursing intervention on knowledge, attitudes and beliefs related to response to acute coronary

syndrome in people with coronary heart disease: A randomized controlled trial. International

Journal of Nursing Studies, 46, 1037-1046.

McSweeney, J.C., Lefler, L.L., & Crowder, B.F. (2005). What´s Wrong With Me? Women´s Coronary Heart Disease Diagnostic Experiences. Progress in Cardiovascular Nursing, 20, 48- 57.

Miller, C.L. (2002). A review of symptoms of coronary artery disease in women. Journal of

Advanced Nursing, 39, 17-23.

Moser, D.K., McKinley, S., Dracup, K., & Chung, M.L. (2005). Gender differences in reasons patients delay in seeking treatment for acute myocardial infarction symptoms. Patient

Education and Counseling, 56, 45-54

O’Donnell, S., Condell, S., Begley, C., & Fitzgerald, T. (2006). Prehospital care pathway delays: gender and myocardial infarction. Journal of Advanced Nursing, 53, 268–276.

Rosenfeld, A.G. (2004). Treatment-Seeking Delay Among Women With Acute Myocardial Infarction Decision Trajectories and Their Predictors. Nursing Resarch, 4, 225-236.

Rosenfeld, A.G., Lindauer, A., & Darney, B.G. (2005). Understanding Treatment- Seeking Delay in Women With Acute Myocardial Infarction: Description of Decision- Making Patterns. American Journal of Critical Care, 14, 285-293.

28

Segesten, K. (2006). Användbara texter. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten (s.37-44). Lund: Studentlitteratur.

Schenck-Gustafsson, K. (2004). Hjärt-kärlsjukdomar. I B. Hovelius & E.E. Johansson (Red.), Kropp och genus i medicinen (s.187-197). Lund: Studentlitteratur.

Schenck-Gustafsson, K. (2011). Kranskärlssjukdom. I K. Schenck-Gustafsson (Red.),

Kvinnohjärtat: hjärt- och kärlsjukdomar hos kvinnor (2 uppl.). (s. 33-55). Lund:

Studentlitteratur.

Schoenberg, N.E., Peters, J.C., & Drew, E.M. (2003). Unraveling the mysteries of timing: women´s perceptions about time to treatment for cardiac symptoms. Social Science &

Medicine, 56, 271-284.

Sjöström-Strand, A., & Fridlund, B. (2008). Women´s descriptions of symptoms and delay reasons in seeking medical care at the time of a first myocardial infarction: A qualitative: study. International Journal of Nursing Studies, 45, 1003-1010.

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2013-04-20 från

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-105-1.

Socialstyrelsen. (2012). Sveriges officiella statistik: Statistik Hälso-sjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2013-05-01 från

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-12-21.

Strömberg, A. (2009). Cirkulation. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens

grunder: Hälsa och ohälsa (s. 249-279). Lund: Studentlitteratur.

Turris, S.A., & Finamore, S. (2008). Reducing delay for women seeking treatment in the emergency department for symptoms of potential cardiac illness. Journal of Emergency

29

Vasko, P. (2007). Hjärt-kärlsjukdom. I N. Grefberg & L.-G Johansson (Red.), Medicinboken (s. 55-141). Stockholm: Liber.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan

forskning och klinisk verksamhet (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Wright, L.M., Watson, W.L., & Bell, J.M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Östlundh, L. (2006). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning

för litteraturbaserade examensarbeten (s.45-70). Lund: Studentlitteratur

Bilagor

Sökschema: CINAHL. Sökningsperiod mellan februari – mars 2013. Nr: Sökord: Antal träffar: Antal lästa titlar: Antal lästa abstract: Antal lästa artiklar i fulltext: Antal artiklar inkluderade i studien: Artikel nummer i artikelmatrisen: 1. Myocardial infarction 6321 2. Help-seeking behavior 1164 3. Nr. 1 AND 2 62 62 37 16 10 1, (3), 4, (5), 6, (7), 8, 9, 10, (12)

( ) = Dubletter som påträffades i någon av de andra databaserna.

Sökschem: PubMed. Sökningsperiod mellan februari – mars 2013

Nr: Sökord: Antal träffar: Antal lästa titlar: Antal lästa abstract: Antal lästa artiklar i fulltext: Antal artiklar inkluderade i studien: Artikel nummer i artikelmatrisen: 1. Myocardial infarction 17179 2. Decision making 23938 3. Nr. 1 AND 2 102 102 35 15 6 2, (3), (5), (7), 11, (12) ( ) = Dubletter som påträffades i någon av de andra databaserna.

Sökschem: PsycINFO. Sökningsperiod mellan februari – mars 2013 Nr: Sökord: Antal träffar: Antal lästa titlar: Antal lästa abstract: Antal lästa artiklar i fulltext: Antal artiklar inkluderade i studien: Artikel nummer i artikelmatrisen: 1. Myocardial infarction 1210 2. Health care seeking behavior 1215 3. Nr. 1 AND 2 17 17 7 4 4 (2), (11), (12), 13 ( ) = Dubletter som påträffades i någon av de andra databaserna.

Bilaga 2

Granskningsmall för kvalitativa artiklar

Checklista för kvalitativa artiklar *

A. Syftet med studien?

……… ……… Vilken kvalitativ metod har använts?

……… Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningarna?

Ja � Nej �

B. Undersökningsgruppen

Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? (Inklusions- och exklusionskriterier ska vara beskrivna.) Ja � Nej �

Var genomfördes undersökningen?

……… Urval – finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades? ……… Vilken urvalsmetod användes?

� Strategiskt urval � Snöbollsurval � Teoretiskt urval � Ej angivet

Beskriv undersökningsgruppen (ålder, kön, social status samt annan relevant demografisk bakgrund). ……… ……… Är undersökningsgruppen lämplig? Ja � Nej � C. Metod för datainsamling

Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, vem och i vilket sammanhang datainsamling skedde)? Ja � Nej �

Beskriv:

……… ……….……… Beskrivs metoderna för datainsamling tydligt (vilken typ av frågor användes etc.)? Beskriv:

……… ……… * C. Forsberg & Y. Wengström, 2003.

Ange datainsamlingsmetod: � ostrukturerade intervjuer � halvstrukturerade intervjuer � fokusgrupper � observationer � video/bandinspelning