Miljöbedömning av ett
flerbostadshus i Hammarby
Sjöstad, Stockholm
Anna Borg
Petra Strömer
2005-06-03
Miljöbedömning av ett
flerbostadshus i Hammarby
Sjöstad, Stockholm
Examensarbete utfört i konstruktionsteknik
vid Linköpings Tekniska Högskola, Campus
Norrköping
Anna Borg
Petra Strömer
Handledare Mauritz Glaumann
Examinator Lotta Lanne
D-uppsats _ ________________ _ ________________ Titel Title Författare Author Sammanfattning Abstract
Title of series, numbering ___________________________________
Nyckelord
Keyword
URL för elektronisk version
http://www.ep.liu.se/exjobb/itn/2005/bi/008/
Miljöbedömning av ett flerbostadshus i Hammarby Sjöstad, Stockholm
Anna Borg, Petra Strömer
Som hjälpmedel inför projektering, byggande och fastighetsförvaltning finns ett antal verktyg för att kunna göra miljöbelastningsprofiler för byggnader. I denna rapport har två metoder använts för att göra en miljöbedömning av ett
flerbostadshus. Metoderna är EcoEffect och Green Building Challenge. EcoEffect är en svensk miljövärderingsmetod för att mäta och värdera miljöpåverkan från en fastighet under en tänkt livscykel. I EcoEffect beskrivs miljöpåverkan som negativ påverkan på människors hälsa och ekosystem samt utarmning av naturresurser.
Green Building Challenge är ett internationellt samarbete som startades 1996 med syfte att använda en gemensam värderingsstruktur för byggnader. Målen är att utveckla ett internationellt generellt användargränssnitt som bland annat kan användas för att jämföra existerande byggnaders miljöprestanda.
Den fastighet som har värderats i rapporten är flerbostadshuset kv. Holmen som ligger i Hammarby Sjöstad, Stockholm. Byggnaden är totalt 9 våningar med garage i källarplan. I fastighetens markplan finns butiker och restauranger. Resterande våningar utgörs av bostäder.
Värderingsresultaten visar att inom vissa bedömningsområden som exempelvis energi, har kv. Holmen en lägre miljöpåverkan än normalt. I andra avseenden är byggnaden inte så miljömässigt bra med tanke på den miljöprofil som utarbetats för kv. Holmen. En bidragande faktor till de sämre resultaten kan vara att byggnaden inte hunnit vara i drift i mer än ett och ett halvt år. Resultaten av de mätningar som görs, till exempel av vatten- och elförbrukning, kommer med all sannolikhet att se annorlunda ut om ett par år då förbrukningen stabiliserats och samtliga lägenheter är bebodda. En annan faktor kan vara att målen som är utarbetade för kv. Holmen är för högt satta i förhållande till dagens praxis.
art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i
den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan
beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan
form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära
eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se
förlagets hemsida
http://www.ep.liu.se/Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible
replacement - for a considerable time from the date of publication barring
exceptional circumstances.
The online availability of the document implies a permanent permission for
anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to
use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.
Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses
of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The
publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,
security and accessibility.
According to intellectual property law the author has the right to be
mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected
against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press
and its procedures for publication and for assurance of document integrity,
Examensarbete utfört inom byggnadsingenjörsprogrammet vid Linköpings Tekniska Högskola
Campus Norrköping
Anna Borg
Petra Strömer
Handledare: dr. Mauritz Glaumann, ITB, Högskolan i Gävle Examinator: u adj. Lotta Lanne, ITN, Linköpings Tekniska Högskola
The evaluated building is kv. Holmen, placed in Hammarby Sjöstad, Stockholm. The building has nine floors with a garage in the basement. At first floor, there are restaurants and retails. Residual building is for residential occupancies. The assessments show that for some evaluated issues, such as energy and
environmental loadings, kv. Holmen has a lower environmental effect compared to standard. Some results are surprisingly low in comparison with the
environmental profile for kv. Holmen. One reason to these results might be that the building has not been in use more than one and a half year. The results of the measurements will probably be different in a couple of years when the
consumption is stabilized and all residential are occupied. Another reason might be that the profile worked out for kv. Holmen is too ambitious for knowledge and techniques of today.
Green Building Challenge är ett internationellt samarbete som startades 1996 med syfte att använda en gemensam värderingsstruktur för byggnader. Målen är att utveckla ett internationellt generellt användargränssnitt som bland annat kan användas för att jämföra existerande byggnaders miljöprestanda.
Den fastighet som har värderats i rapporten är flerbostadshuset kv. Holmen som ligger i Hammarby Sjöstad, Stockholm. Byggnaden är totalt 9 våningar med garage i källarplan. I fastighetens markplan finns butiker och restauranger. Resterande våningar utgörs av bostäder.
Värderingsresultaten visar att inom vissa bedömningsområden som exempelvis energi, har kv. Holmen en lägre miljöpåverkan än normalt. I andra avseenden är byggnaden inte så miljömässigt bra med tanke på den miljöprofil som utarbetats för kv. Holmen. En bidragande faktor till de sämre resultaten kan vara att byggnaden inte hunnit vara i drift i mer än ett och ett halvt år. Resultaten av de mätningar som görs, till exempel av vatten- och elförbrukning, kommer med all sannolikhet att se annorlunda ut om ett par år då förbrukningen stabiliserats och samtliga lägenheter är bebodda. En annan faktor kan vara att målen som är utarbetade för kv. Holmen är för högt satta i förhållande till dagens praxis.
Norrköping juni 2005 Anna Borg
4 VÄRDERAD FASTIGHET ... 7
4.1 ALLMÄNT OM HAMMARBY SJÖSTAD... 7
4.2 KV.HOLMEN... 8
5 VÄRDERING AV KV. HOLMEN ... 11
5.1 ENKÄTRESULTAT... 11
5.2 RESULTAT ENLIGT ECOEFFECT-METODEN... 11
5.2.1 Deklaration av befintlig byggand ... 11
5.2.2 Miljövärdering... 12
5.3 RESULTAT ENLIGT GREEN BUILDING TOOL... 14
5.4 JÄMFÖRELSE MELLAN ECOEFFECT OCH GREEN BUILDING TOOL... 16
6 DISKUSSION... 17
6.1 DISKUSSION AV ENKÄTER... 17
6.2 DISKUSSION AV RESULTAT ENLIGT ECOEFFECT... 17
6.2.1 Allmänt... 17
6.2.2 Material ... 17
6.2.3 Energi ... 18
6.2.4 Innemiljö, hälsoproblem och miljöfaktorer... 18
6.2.5 Utemiljö... 18
6.2.6 Ekonomi och nybyggnation ... 18
6.3 DISKUSSION AV RESULTAT ENLIGT GBTOOL... 18
6.3.1 A Site Selection, Project Planning and Development ... 18
6.3.2 B Energy and Resource Consumption ... 19
6.3.3 C Enviromental Loadings... 19
6.3.4 D Indoor Enviromental Quality... 19
6.3.5 E Functionality and Controllability of Building System... 19
6.3.6 F Long- Term Performance... 19
6.3.7 G Social and Economic aspects ... 20
6.4 DISKUSSION AV ARBETET... 20
7 SLUTSATS... 21
BILAGOR
1. Miljötävling 2000, Mängd- och materialförteckning, NCC, Mats Alvtegen, 2000-09-29/TS 2. Miljöprofil, Hammarby sjöstad, kv. Holmen, NCC Bostad Helhetsåtagande, Rev. Nr. 4:
2003-02-28/HB
3. Miljödeklaration befintlig byggnad, EcoEffect arbetsblad
4. Miljövärdering av bebyggelse, Miljöpåverkan under en byggnads/fastighets livscykel, EcoEffect
5. Din boendemiljö är viktig, Bostadsenkät samt resultatdiagram, EcoEffect 6. E-norm för Holmen, NCC Construction Sverige AB
7. GBC, Green Building Tool 2005, GBT05-A-Stockholm-April, Module A 8. GBC, Green Building Tool 2005, GBT05-A-Stockholm-April, Module B 9. Kommentarer från bostadsenkäter
10. Relationshandlingar från White Arkitekter AB 11. Hammarbymodellen
12. Karta över del av Hammarby Sjöstad 13. Examensbeskrivning med tidplan
tillgång till miljövänliga transportmedel, kyl och frys ska vara freonfria och ytskikten ska vara utan gifter.
För att kunna tillgodose behovet av miljövänliga bostäder krävs det bland annat att fler byggherrar vågar satsa långsiktigt. Det kan innebära större kostnader för byggskedet men bör leda till lägre kostnader under driftskedet.
Hur kan en byggherre veta att han bygger på ett miljövänligt sätt? Till sin hjälp har byggherren ett antal verktyg, både globala och nationella, som värderar fastighetens miljöpåverkan. Verktygen värderar bland annat material, energibehov, ute- och innemiljöer för brukaren och byggnadsekonomi. Erhållna värden kan sedan jämföras med referensvärden som kan utgöras av mål från byggherren eller uppmätta värden från befintliga likvärdiga objekt. Många av verktygen går att använda i samtliga skeden (planering, projektering och drift) men då de är olika långt utvecklade och har olika fokus på den yttre miljön är det inte säkert att de ger samma resultat. Området är fortfarande under stark utveckling.
1.2 Syfte
Ett av syftena är att bedöma miljöpåverkan från kv. Holmen som är ett flerbostadshus i Hammarby Sjöstad, Stockholm. Detta görs genom att använda två miljöverktyg; EcoEffect (EE) och Green Building Tool (GBTool) och därefter utvärdera resultaten. Det andra syftet är att pröva de två metoderna EE och GBTool och utvärdera dessa.
1.3 Avgränsningar
De problem som vi stött på under arbetets gång har gjort att vi varit tvungna att göra vissa avgränsningar i arbetet.
Den största begränsningen är att byggnaden inte varit i drift mer än cirka 1,5 år och inte hunnit genomgå slutbesiktning. Detta har inneburit att relevanta driftsdata för vatten, avlopp, el, värme, sopor, drift och underhåll inte funnits att tillgå.
På grund av tidsbrist har vi varit tvungna att utesluta fältmätningar och vissa värderingsmoment eftersom data från inblandade aktörer dröjt. Miljöbedömningen med EcoEffect avgränsas till bostadsdelen av kvarteret eftersom jämförelsen görs mot andra bostäder.
metoderna EcoEffect och Green Building Tool kontaktades de företag som varit delaktiga i projektet kv. Holmen. Information har även hämtats från mängd- och materialförteckningar, beskrivningar, hemsidor, miljömål och relations-handlingar. De boende i kvarteret har medverkat genom att svara på en enkätundersökning, vilken var nödvändig för att kunna genomföra vissa delar i värderingarna. När båda värderingarna var utförda gjordes en utvärdering och diskussion av resultaten.
1.5 Svårigheter längs vägen
Under arbetets gång har vi stött på vissa problem. Bland annat har det varit svårt att få en enkel överblick av programmen EE och GBTool. Det finns inga fullständiga manualer för hur värderingarna ska genomföras. Även det engelska språket i GBTool har gjort att arbetet tagit längre tid än beräknat.
Enkätundersökningen som gjordes krävde en svarsfrekvens på 75 % för att ge statistiskt säkerställda svar. I denna undersökning fick vi enbart in 49 % trots ett antal påminnelser.
Något som skiljer EE från många andra metoder är att i EE-värderingen kopplas miljöeffekter direkt till byggnadsegenskaper. Om det sker en ändring i den fysiska miljön eller i driftsflöden kan denna förändring utläsas direkt som en förändrad miljöpåverkan. Vill man arbeta med specifika miljömål för en byggnad kan metoden även användas för att ställa upp kvantitativa miljömål för varje miljöeffekt.
Figur 1 Titelsida EcoEffect
I EE talar man om jämförelseperioden som kan väljas fritt. Vanligen används 50 år och då fås miljöpåverkan från tillverkning av material till rivning och återvinning av byggnad. Detta är intressant för bygg-herren som på så sätt kan se den totala miljöbelastningen.
Värderingsverktyget utgörs av två delar; bedömningsprogram och arbetsblad. Miljöbedömningen gäller energi- och materialanvändning, inne- och utemiljö
2
av fastigheter som skolor och kontor. Syftet har varit att göra EE-metoden praktiskt användbar för planerare, projektörer, förvaltare och användare av byggnaden.
Målen med GBC är att utveckla ett internationellt gemensamt användargränssnitt som bland annat kan användas för att jämföra existerande byggnaders miljöprestanda. Efterhand har metodiken expanderat utöver gröna frågor till olika typer av hållbarhetsfrågor. Man vill även internationellt kunna jämföra byggnaders miljömässiga utformning. Trots utvidgningen står det öppet för varje land att bara tillämpa de delar som anses vara lämpliga för egna syften.
GBTool, som är själva användargränssnittet för värderingen, består av två moduler som används i Excel (Microsoft). I A-modulen lägger man in allmänna och regionala data som baseras på normer och riktvärden etc. Dessa kan bestå av värden från en jämförbar befintlig byggnad eller normvärden som kommer från exempelvis Boverket5 eller kommunen. Parametrar som vägs in i värderingen är acceptabla nivåer på inne- och utemiljöer, projektekonomi, bygg-material, areor, ventilation, förbrukning av energi, vatten och material, drift- och underhåll med mera. modulen tar hand om data för byggnaden som skall bedömas. B-modulen hämtar uppgifter från A-B-modulen vid beräkningar och jämförelser. Sedan jämförs de specifika värdena för den aktuella byggnaden mot den angivna referensen i A-modulen. Slutresultatet kan sedan läsas av i B-modulen i form av tabeller och text. Resultatet analyseras sedan efter de förutsättningar som de som genomfört värderingen har arbetet efter.
Den poäng som sätts i B-modulen är viktad och detta betyder att programmet GBTool har bedömt hur viktigt ett visst värderingsområde eller en viss data är i förhållande till helheten. Exempelvis kan det i A-modulen vara angett att vattenförbrukningen får vara normal 200 L/pp/d och att bästa resultat ska vara 100 L/pp/d. Detta är inte extremt viktigt i det stora hela utan bedöms utgöra 12,5 % av värderingsgruppen. I B-modulen förs värdet på den verkliga vattenförbrukningen in. Detta är 150 L/pp/d. Då B-modulen jämför detta värde med de i A-modulen får programmet fram en poäng som är 2,5. Då vattnet bara utgör 12,5 % blir den viktade poängen 2,5x0,125 vilket blir 0,31 poäng. Så här går hela viktningen till och de slutgiltiga viktade resultaten kan ses i tabellform på resultatsidan i modul B.
4
GBC:s hemsida, http://www.iisbe.org/iisbe/gbc2k5/gbc2k5-start.htm 5
Figur 3 Plan över del av Hammarby Sjöstad. Kv. Holmen markerad
Hammarby Sjöstad är en naturlig fortsättning på Södermalm och tillhör Katarina-Sofia stadsdelsnämnd. Söder om Hammarby Sjö6 ligger områdena Sickla Udde, Sickla Kaj, Luma och Sickla Kanal. Dessa utgjorde från början ett nedslitet och tråkigt hamn- och industriområde7 men är nu en modern och ekologiskt hållbar stadsdel som kommer, när det är färdigbyggt, att rymma cirka 20 000 invånare i 9 000 lägenheter.
1996 påbörjades uppdraget att göra Hammarby Sjöstad till en spjutspets i miljöanpassning. Hammarby Sjöstad har uppmärksammats över hela världen och det är inte bara miljöintresserade som besöker området. Det är arkitekter, studenter, ingenjörer, journalister och politiker med flera. Alla vill de ta del av det helhetsbegrepp inom miljö och byggande som arbetats fram inom området. De miljömål8 som sattes för området är höga - Hammarby Sjöstad ska vara dubbelt så bra vad gäller miljöpåverkan jämfört med normal nybyggnation enligt Boverket år 1996. Redan i planeringsstadiet och genomförandestadiet hamnade miljöfrågorna i fokus. Det finns mål som är av mer övergripande och allmän karaktär men det finns även precisa och mätbara mål. De målområden som berörs särskilt är markanvändning, transporter, byggmaterial, energi, vatten och avlopp samt avfall.
6
Se karta över Hammarby Sjöstad, bilaga 12 7
Figur 4 Innergård kv. Holmen
Byggande av nya bostäder med inriktning på miljön och på ekologisk hållbara byggnader blir allt viktigare för både brukare och byggherrar. Därför har White Arkitekter AB12 och byggherren NCC tagit stor hänsyn till miljön i projekteringen av kv. Holmen. Åtgärder för att minska miljöpåverkan är exempelvis brukarkontroll som förväntas ge lägre värmeförbrukning, sol-celler på fasaden, snålspolande armaturer, väl utarbetad sophantering och ett lägre antal parkeringsplatser än normalt.
För att möjliggöra en väl fungerande sophantering finns återvinningsrum och grovsoprum i byggnaden. Där kan man lämna grovavfall, el-artiklar, tidningar, förpackningar och farligt avfall.
9
transporteras det kompost-erbara matavfallet till Sofielund i Huddinge. Där omvandlas det till kompostjord och biogas som kommer fastigheten till nytta i form av energi.
Figur 5 Anslutning för sopsug
Det övriga hushållsavfallet samlas i en vanlig påse och slängs i liknande sopnedkast som också finns placerade vid tvättstugan. Detta räknas som brännbart avfall och transporteras till Högdalenverket där det förbränns och återvinns till energi som blir fjärrvärme i bostädernas element. Även den spillvärme som utvinns ur det renade avloppsvattnet från Henrikdals vattenreningsverk används som uppvärmning av bostäderna i form av fjärrvärme13.
NCC vann år 2000 ett miljöpris14 för kv. Holmen baserat på den miljöprofil15 som utarbetades inför byggstarten. Profilen visar hur bra och vilken miljöpåverkan kv. Holmen är tänkt att ha när det är färdigbyggt.
13
Hammarbymodellen, se bilaga 11 14
Enkätsvaren visar att det finns ett visst missnöje med husets skötsel, nära 20 % anser att det inte är bra skött. Vinterhalvåret anser nära 50 % att de har för kallt i lägenheten och över 60 % uppger att de besväras av varierande temperatur inomhus då utetemperaturen förändras. Kalla golv är ett annat vanligt problem som de boende nämner. Närmare 60 % tycker sig besväras av detta. Anmärkningsvärt många (70 %) tycker att de har små möjligheter att påverka värmen. Några av de lukter som boende besväras av mest är matos (ca 60 %), både från eget och från grannens kök. En fjärdedel av de boende har också angett att de besväras av röklukt utifrån.
5.2 Resultat enligt EcoEffect-metoden
EcoEffect skiljer på miljöstyrning, projektering och förvaltning. I samtliga fall används två dataprogram; ett arbetsblad17 där data samlas och ett värderingsprogram18. För befintliga byggnader utgör det ifyllda arbetsbladet en miljödeklaration. I miljödeklarationen ingår resultat från en enkätundersökning19. De områden som berörs är energianvändning, material, mätningar utomhus, besiktning inom- och utomhus samt ekonomi.
Använda data baseras till största delen på uppgifter från NCC20 och White21. Byggnadsmaterial som använts till byggnaden är valda med hänsyn till KEMI:s22 rekommendationer vilket innebär att miljömässigt dåliga och farliga ämnen som freon och kvicksilver har undvikits.
5.2.1 Deklaration av befintlig byggand
Deklarationen redovisar inga direkta resultat utan dokumenterar data för hela byggnaden. Det går exempelvis att utläsa hur stora mängder av olika material som använts, hur mycket energi som förbrukas per år, vilka energikällor som används samt hur stora mängder av olika emissioner är. Hela deklarationen kan läsas som bilaga 3 i denna rapport.
16
Sammanställning av enkäter finns i bilaga 3 Miljödeklaration befintlig byggnad, EcoEffect arbetsblad, kapitel Enkätsvar -bostäder samt i diagramform i bilaga 5 Din boendemiljö är viktig 17
Miljödeklaration befintlig byggnad, EcoEffect arbetsblad, se bilaga 3 18
Miljövärdering av bebyggelse, Miljöpåverkan under en byggnads/fastighets livscykel, EcoEffect, se bilaga 4
19
Din boendemiljö är viktig, Bostadsenkät, EcoEffect, se bilaga 5 20
Kontaktperson på NCC är Henrik Bohm, uppgifter kommer även från E-norm för Holmen, bilaga 6
21
I databasen finns även uppgifter från andra värderade byggnader som kan användas som jämförelseobjekt. Databasen är länkad till värderingsprogrammet. Kv. Holmens miljöeffektivitet och jämförelse mot referens redovisas nedan. I inmatningsguiden som är första sidan i värderingsprogrammet, finns ett antal områden där data läggs in.
Figur 6 Inmatningsguiden i EcoEffect-programmet
Under ”Allmänt” är allmänna data för kv. Holmen inlagda. Detta är exempelvis adresser till föreningen, bostadsarea och fastighetsbeteckning.
”Material” innehåller de materialmängder som använts vid byggnationen. Dessa data kommer från NCC:s mängd- och materialförteckning, (se bilaga 1).
Området ”Innemiljö-Hälsoproblem-Befintlig byggnad” behandlar de boendes komfort, ledbesvär, sömnsvårigheter och allergier med mera. Svaren baseras på de enkäter som de boende svarat på.
”Innemiljö- Miljöfaktorer- Befintlig byggnad” tar hänsyn till luftkvalitet, ljud-, ljus- och el-förhållanden. Uppgifter hämtas från enkätsvar, tidigare gjorda mätningar och dokumentation.
”Utemiljö” redovisar resultaten av bland annat obehag (skugga, vind, buller), ohälsa (luft- och markföroreningar) och biologisk mångfald.
”Ekonomi” och indata för nybyggnad är inte bearbetade i denna rapport.
Vår bostadsreferens
Figur 7 Miljöeffektivitet EcoEffect
Den samlade miljöbedömningen, se miljöeffektivitet figur 7, visar att kv. Holmen har en ganska bra miljöeffektivitet, både vad gäller andelen nöjda brukare och miljöbelastning per brukare. Kv. Holmen jämförs här mot andra
Figur 8 Översiktlig resultatjämförelse av kv. Holmen och referensbyggnad i EcoEffect
Kv. Holmen är bättre vad gäller utsläpp, avfall och naturresurser i energi-området.
Materialutsläppen är mycket sämre jämfört med referensen medan innemiljön är varken bättre eller sämre. Utemiljön är inte värderad mot referensen då referensen saknar tillräckligt med indata för denna del.
Livscykelkostnader har inte berörts alls.
5.3 Resultat enligt Green Building Tool
Versionen GBT05 som använts i denna värdering består av två delar, så kallade moduler. I modul A23 läggs fakta in som gäller specifikt för Stockholmsområdet. I denna del fastställer man också den relativa betydelsen (vikten) för de olika aspekter som värderas. Här bestäms även vilken fas som är aktuell, i detta fall används driftsfasen (Operations phase). Modul B24 innehåller data för objektet (kv. Holmen) för att kunna få fram hur fastigheten förhåller sig till de i modul A satta kriterierna och normerna för Stockholm och de mål som har satts vid projekteringen.
För att förstå värderingens resultat bör nämnas att poängen 0 skall motsvara standard eller praxis för nya bostadsbyggnader i Stockholm. Poäng 5 motsvarar bästa miljöprestanda som är ekonomiskt realistisk. I bilagorna 7 och 8 finns förklaringar som redogör för varför och hur värden har valts (Översikt av modul A och Översikt av modul B). Tabell 1 visar en förenklad överblick av resultaten.
viktat resultat (4,1) då värdena i området till stor del kommer från de mål som är upprättade för kv. Holmen.
Inomhusmiljön (värderingsområde D, Indoor Enviromental Quality) baseras mycket på enkätsvaren och har fått värderingspoängen 1,7 vilket är lite bättre än vad som angetts vara normalt.
Värderingsområde E (Functionality and Controllability of Building System) tar hänsyn till de boendes kontrollmöjligheter av tekniska installationer som ventilation. Detta har fått slutpoängen 1,7.
Värderingsområde F (Long- Term Performance) som behandlar områdena drift och underhåll har fått poängen 5. Området innehåller data baserade på de mål som finns utarbetade av NCC för fastigheten.
Grupp G (Social and Economic aspects) har inte behandlats i denna värdering.
5.4 Jämförelse mellan EcoEffect och Green Building Tool
EE och GBTool poängsätter inte värderingen på samma sätt. EE har en värdering från noll (0) till tre (3) vid bedömning av inne- och utemiljön där noll inte innebär någon negativ påverkan alls och tre är väsentlig negativ påverkan. GBTool har en skala från minus ett (-1) till fem (5). Noll poäng ger ett normalt resultat (fyller normer) och ju högre poäng desto bättre ur miljösynpunkt, det vill säga noll i EE motsvarar 5 i GBTool. Detta försvårar en jämförelse av byggnaden med de två programmen. Dessutom använder de olika referenser. EE har en likvärdig byggnad som jämförelse och GBTool använder som tidigare nämnts normer för regionen eller landet.
Vid insamling av data kan vissa uppgifter användas till båda metoderna, dock med en viss modifiering. Som exempel kan nämnas att EE använder kWh och GBTool använder sig av MJ och GJ.
För att kunna göra en korrekt jämförelse krävs det att den som jämför vet vilka förutsättningar programmen arbetar efter och att jämföra byggnadens resultat rakt av kan vara mycket missvisande.
Trots detta blev svarsfrekvensen bara 49 % vilket motsvarar 47 enkäter. På grund av bristande ekonomi för projektet hade vi inga möjligheter att bifoga svarskuvert till enkäterna vilket vi tror är en bidragande orsak till det låga antalet inkomna svar. De boende ombeddes att lämna svaret i en uppsatt brevlåda i tvättstugan. Detta tog längre tid än beräknat och orsakade långt fler resor till Hammarby Sjöstad än planerat.
Kommentarer25 från de boende tyder på att enkäterna inte kändes relevanta att svara på då dessa inte var direkt anpassade för kv. Holmen. Detta förklaras med att enkäten baseras på ett redan utarbetat standardformulär som ska vara generellt för samtliga byggnader som värderas med EE för att det ska gå att göra jämförelse.
6.2 Diskussion av resultat enligt EcoEffect
Nedan går vi igenom områdena som vi tidigare nämnt i resultatet för EcoEffect. Vi ger några tänkbara anledningar till resultatens utfall. Vi behandlar inte deklarationen då denna enbart innehåller byggnadsdata.
6.2.1 Allmänt
Eftersom det enbart är data inlagt under ”Allmänt” finns det inget resultat att diskutera. Det som kan nämnas är att BTA är hämtad från NCC:s Mängd- och materialförteckning (se bilaga 1) och uppgifter om bostadsarean (BOA) kommer från bostadsrättsföreningen.
6.2.2 Material
Materialmängderna är hämtade från NCC:s Mängd- och materialförteckning (se bilaga 1) men siffrorna är reducerade proportionellt mot bostädernas andel av byggnadsarean. I förteckningen är mängder för bruttoarea (BTA) beräknade. Ytmässigt har vi inte tagit med lokaler och restauranger. Detta har gjort att vi fått reducera materialmängderna med 25 %. Anledningen är att vi ska kunna jämföra kv. Holmen med den valda referensen i EcoEffect som saknar lokaler.
Generellt kan nämnas att materialutsläppen är mycket sämre än referensen. Detta kan bero på att referensens material är miljömässigt mycket bättre men betyder inte att kv. Holmen har ett dåligt utsläppsvärde i förhållande till de normer och standarder som finns för området.
för innemiljön mycket bra i förhållande till referensen. Noteras bör att svarsfrekvensen på enkäterna är så låg att man inte kan vara säker på att svaren är representiva för hela kv. Holmen.
6.2.5 Utemiljö
Den biologiska mångfalden och produktionsförmågan på tomten är inte speciellt stor då arkitekterna har planerat att tomten ska vara lättskött med ett fåtal olika vegetationstyper. Även om tomten uppfyller vad som planerats av arkitekterna ger resultatet ändå ett dåligt värde i värderingen, mångfalden är sämre än referensen och produktionsförmågan är helt utesluten.
I övrigt visar utemiljöprofilen att de boende har ett visst obehag med buller och blåst. Detta kan grunda sig i åt vilket väderstäck lägenheten har sin balkong. Endast norrsidan vetter in mot gården, de övriga gränsar mot trafikerade gator. Detta har vi inte undersökt i vårt arbete.
6.2.6 Ekonomi och nybyggnation
Dessa områden har vi ej berört då vi haft bristande underlag för ekonomin och det inte varit aktuellt med någon nybyggnation.
6.3 Diskussion av resultat enligt GBTool
Problem som uppstått under arbetets gång med GBTool är vissa svårigheter med att hitta en röd tråd genom modulerna. Kapitlen har inte samma utformning vad gäller beteckningarna. Detta gör det svårt att få en enkel överblick hur resultaten kopplas samman. Det verkar som det saknas vissa sammankopplingar mellan data som väljs att viktas i A-modulen med de data som viktas i B-modulen. Resultaten bör inte tas som definitiva då många siffror är hämtade från NCC:s beräknade värden och inte utgör de faktiska värdena.
För att lättare följa med i diskussionen rekommenderar vi att parallellt titta i bilagorna 7 och 8 samt att läsa de kommentarer som finns i början av respektive bilaga om hur och varför vi valt vissa värden. Det blir då också lättare att förstå innebörden av värderingsområde och värderingsgrupp. Nedan diskuteras resultaten från B-modulen. Rubrikerna speglar värderingsområdena.
6.3.1 A Site Selection, Project Planning and Development
Exempel på vad som skulle ge ett bättre resultat om det medräknats är vattenförbrukningen. Kv. Holmen har ett snitt på 150 l/pp/d, normalvärde är 200 l/pp/d och målet är att minska förbrukningen till 100 l/pp/d. Detta skulle ha gett ett oviktat resultat på cirka 2,5 poäng.
6.3.3 C Enviromental Loadings
Miljöbelastning behandlar bland annat områdena emissioner, sophantering och dagvatten. Värden för kv. Holmen har vi hämtat från NCC:s miljöprofil och miljötävling samt vid kontakt med fastighetsskötaren26 och arkitekthandlingar från White. Det finns inga uppmätta värden att gå efter då mätningar ännu inte genomförts. Miljömålen är högt satta både för Hammarby Sjöstad och för kv. Holmen jämfört med vad som krävs enligt normer för området. Det är enligt vår mening rimligt att viktningsresultatet hamnar så högt som 4,1 poäng.
6.3.4 D Indoor Enviromental Quality
Inomhusmiljön visar inte jättebra resultat (1,7) även om det är lite bättre än normen. Värdena som vi använt oss av baseras till stor del på de enkätsvar vi fått in. Vi har inte haft möjlighet att göra några fältmätningar på plats för att kontrollera relevansen i uppgifterna, främst på grund av tidsbrist. Vissa uppgifter kommer från samtal med fastighetsskötaren på Klara Förvaltning.
6.3.5 E Functionality and Controllability of Building System
De boende har inte särskilt stora möjligheter att själva påverka de tekniska installationerna i bostäderna. På väggen i vardagsrummen sitter ett reglage för att manuellt kunna reglera temperaturen +/- 2 grader, detta är gemensamt för hela lägenheten. Tanken är att varje lägenhet ska få individuell mätning av vatten- och energiförbrukning så småningom.
6.3.6 F Long- Term Performance
Då fastigheten inte är slutbesiktigad ännu har inga detaljerade drift- och underhållsplaner upprättats. Enligt fastighetsskötaren kommer sådana att utformas då bostadsrättsföreningen äger fastigheten fullt ut. Fastigheten övergår helt till föreningen hösten 2005. Vi har tittat på den målsättning som finns angående planerna och satt höga värderingsvärden utefter dessa förutsättningar, därav 5 poäng.
Då garantitiden inte gått ut finns inga verkliga sammanställda driftsdata för kv. Holmen. Om dessa ändå hade funnits att tillgå hade de inte varit tillämpbara då fastigheten exempelvis inte är fullt bebodd. Det finns ett flertal tomma lägenheter och området betraktas fortfarande som byggarbetsplats. Detta ger en för hög energiförbrukning och en för låg vattenkonsumtion. Det kommer att ta ett två tre år innan förbrukningen stabiliseras27. Detta har gjort att vi fått använda oss av den dokumentation som finns att tillgå för att över huvud taget kunna göra en någorlunda värdering. Resultaten stämmer därför inte alltid överens med verkligheten.
Vid utvärderingen med EE och GBTool, som vi gjort vid Campus Norrköping/LiTH, har vi inte haft fri tillgång till datorer med fungerande programvara28 vilket både har komplicerat och fördröjt tidsplanen i vårt arbete. I båda värderingsprogrammen efterfrågas data från fältmätningar (radon, varmvattentemperatur och elektromagnetiska fält). Då vi haft begränsat med tid och ingen utrustning att tillgå har vi inte haft möjlighet att genomföra några mätningar alls. I vissa avsnitt har det varit nödvändigt att fylla i data för att över huvud taget kunna göra en värdering. På dessa ställen har vi använt oss av norm- och schablonvärden29, där så varit möjligt.
I flera fall har det visats sig att värderingsprogrammen inte har fungerat som de borde och detta har medfört att vi har haft vissa svårigheter med att förstå programmens uppbyggnad. Då ingen av oss är bekanta med programmen sedan tidigare upplevde vi det svårt och krångligt att få förståelse för hur de fungerar. Inga enkla användarbeskrivningar finns utarbetade i dagsläget. Vi föreslår därför en vidare utveckling av miljöverktygen med ett mer användarvänligt tillvägagångssätt och genomtänkt användargränssnitt. Det är bra om upphovsmännen till programmen tar till sig de åsikter som vi och andra användare har för att kunna få ett så väl fungerande verktyg som möjligt. Det är trots allt ett mycket viktigt sådant.
27
Det andra syftet var att bedöma miljöpåverkan från kv. Holmen. Resultaten visar att i de flesta bedömningsområdena, både enligt GBTool som har normer som referenser och i EcoEffect som har en likvärdig byggnad som referens, är kvarteret bättre eller till och med mycket bättre. Å andra sidan kan man utläsa resultat som kan anses förvånansvärt låga med tanke på den miljöprofil som NCC utarbetat för kv. Holmen. En bidragande faktor till de ”sämre” resultaten kan vara att byggnaden inte hunnit vara i drift i mer än knappt två år. De mätningar som finns av till exempel vatten- och elförbrukning kommer med all sannolikhet att se annorlunda ut om ett par år då förbrukningen stabiliserats och samtliga lägenheter är bebodda. Det kan också vara så att målen som är utarbetade av NCC är för högt satta i förhållande till dagens kunskaper och teknik.
Trots problem längs vägen, vad gäller datainsamling och programhantering, så är EcoEffect och Green Building Challenge två viktiga instrument för miljöbedömningar. Detta är bara början av en utveckling mot väl fungerande miljöklassningssystem för byggnader.
NCC Bostad. Stockolm
ECO-Guide. Miljötävling 2000. Resultat av miljöberäkning för bostadsdelarna i kvarter Holmen enligt ECO-Guide Bygg. Ett arbete utfört på uppdrag av NCC Bostad (2000). NCC Bostad. Stockholm.
Redovisning av organisation och systemlösningar för byggtransporter och materialhantering (2000). Kap 3. NCC. Stockholm
Din boende miljö är viktig (2004). Bostadsenkät EcoEffect
Relationshandlingar. NCC Bostad region Stockholm, kv. Holmen, Hammarby Sjöstad (2003). White Arkitekter AB. NCC. Stockholm.
Muntligt
Björlenius, Bernt. Stockholm Vatten. Stockholm. Perioden april-maj 2005.
Bohm, Henrik. NCC. Stockholm. Perioden april-maj 2005.
Bolmström, Cecilia. Bostadsrättsföreningen Holmen. Stockholm. Perioden mars-maj 2005
Ericsson Henrik och Torstensson, Kjell. White Arkitekter AB. Stockholm. Perioden april-maj 2005
Lindén, Anders. Konsult på Ångpanneföreningen. Stockholm. Perioden maj 2005.
Nyttig, Jakob. Fastighetsskötare Klara Förvaltning. Stockholm. Perioden april-maj 2005.
Internet
EcoEffects hemsida.
http://www.hammarbysjostad.stockholm.se/svensk/program/miljo.htm 2005-04-07
Hammarbymodellen.
http://www.hammarbysjostad.se/miljo/kretsloppet 2005-05-13
Denna miljöprofil och nedanstående avtalshandlingar har distribuerats enligt följande:
1. Arbetschef
2. Projekteringsledare för vidare distr. till projektörer 3. Platschef för vidare distr. till egen personal
4. Inköpare för vidare distr. till UE 5. Miljöledare
6. Avdelningschef
Miljörelaterade avtalshandlingar Staden -NCC Bostad :
1. Avtal Staden - NCC Bostad om förvärv och exploatering av Kv.Holmen 2. Miljöprogram för Hammarby Sjöstad, juni 1996
3. Överenskommelse avseende avfallshantering, undertecknad 1999-05-27 4. Hammarby Sjöstad, dagvattenhantering, 1999-03-26
5. Program för ekologiskt byggande
6. Program för energieffektiva sunda hus flerfamiljshus - nybyggnad
7. Promemoria, Birka Energi AB, Stockholm Vatten AB, SKAFAB och STOKAB
Referenser till miljörelaterade publikationer i avtal Staden -NCC Bostad :
1. Miljöprogram för Stockholm ( Miljö 2000 ), Stockholm stad, september 2000
2. Vägledning för miljöanpassade material och konstruktioner i Hammarby Sjöstad, Miljöförvaltningen, 1998-04-06
3. Vägledning för miljöanpassat materialval vid ledningsbyggande, Stockholm Vatten och Miljöförvaltningen, 1998-02-20
4. Miljöansvar för byggvaror inom ett kretsloppstänkande, Byggsektorns kretsloppsråd.
5. Miljöanpassad projektering, AI-företagen och byggsektorns kretsloppsråd, September 1997
Upprättad av: Tomas Sandstedt Giltig fr.o.m
Projektingenjör 2003-02-28
Reviderad av: Henrik Bohm
Projektingenjör
Granskad av: Anna-Karin Hallqvist Ersätter
Miljöledare 2000-09-29
Godkänd av: Peeter Trepp Rev nr: 4
Avdelningschef
Fastställd av: Mats Alvtegen
LOKALISERING Fastställd plan
Detaljplanearbetet är genomfört och planen beräknas vinna laga kraft under hösten 2000. Kvalitetsprogrammet för planområdet har utarbetats av Staden med hjälp av byggherrarna och övriga aktörer. Programmet utgör ett ge-mensamt underlag för projektering, bygglovshantering, byggande och förvaltning av bebyggelsen inom området. NCC verkar för att kvalitets-programmet följs vid projektering, upphandling och uppförande av bebyggelse inom sin del av exploateringsområdet.
De miljörelaterade avtalshandlingarna och referenserna, förtecknade på sidan 1 i detta dokument, skall vara vägledande för NCCs verksamhet inom Kv Holmen.
NCC skall aktivt delta och driva på det miljöarbete som under Stadens ledning pågår i form av teknikupphandlingar, utvecklings- och demonstrationsprojekt, gemensamma upphandlingar m.m. NCC skall koppla egna utvecklings- och pilotprojekt till
Hammarby Sjöstad för att bidraga till minskad miljöpåverkan och förbättrad boendemiljö i Kv Holmen samt stärka stadsdelens miljöprofil.
Terränganpassning
Byggnaderna anpassas till höjd- och lägesförhållanden enligt detaljplanen. Enligt den övergripande geotekniska rapport som finns framme bör spräng-ningsarbeten helt kunna undvikas. NCC kommer att genomföra kompletterande undersökningar innan produktionsstart.
Schaktning minimeras med hänsyn till källargrundläggning, omgivande gator och färdiga markytor. Schaktmassor balanseras i största möjliga mån inom om-rådet.
Hänsyn till yttre störningar
Ljudnivån på tomten skall med hänsyn till den beräknade framtida bil- och
snabbspårvägsstrafiken inte överstiga ca 60 dB(A) ekvivalent ljudnivå respektive 80 dB(A) maximal ljudnivå.
En så tyst miljö som möjligt skapas på innergårdarna genom att ytterfasaderna fungerar som bullerskydd. Fasadmaterial som inte påverkar utomhusakustiken negativt väljes.
Luftkvalitén utomhus påverkas negativt av framförallt trafiken på Hammarby Allé. Innergårdarna skyddas i viss mån mot avgaserna då ytterfasaderna i detta hän-seende har en skyddande funktion.
Tilluftintag placeras på innergården och utformas med stor noggrannhet med hänsyn till föroreningar i luften.
Ljud-, buller- och luftkvalitetsmätningar har utförts av Staden i detaljplane-skedet. Eventuella problem med magnetiska fält utomhus förutsätts behandlas och lös-as av Staden i detaljplanearbetet och följande exploateringsentreprenader.
De magnetiska fälten inomhus skall inte överstiga 0,1 µT genom val av fem-ledarsystem och tvinnad kabel.
NCC har i kontakter med staden och Birka Energi påtalat nyttan av att även leveransen av el fram till fastigheten bör ske i femledarsystem.
NCC genomför kompletterande mätningar och undersökningar i den mån som erfordras för bästa detaljutformning av våra byggnader.
Lokalklimat
Träd och buskar på innergården minskar den kalla årstidens värmeutstrålning från markytan. Sommarhalvåret har denna vegetation en solavskärmande funktion. Solinstrålning på innergården och fasaden underlättas så långt som möjligt men begränsas av detaljplanekravet med en tät fasadkonstruktionen mot Allén.
Solavskärmningar i form av solskyddsglas och/eller persienner väljes för att hindra oönskade övertemperaturer inomhus under vår- och höstperioderna.
Gatumiljön längs Allén och lokalgatorna innehåller vindskydd i form av träd-planteringar vilka anlägges genom Stadens försorg. Innergårdarna utgör i sig en vindskyddad miljö för de boende.
Naturanpassning
Vår del av området innehåller ingen orörd naturmark. Genom anläggandet av kanal och parkstråk skapas gröna naturytor nära de boende. I ett större perspek-tiv stärks de gröna sambanden mellan Södermalm och Nackareservatet genom en så kallad
Ecoduktförbindelse.
Förnyelseområde
Marken på och omkring Kv Holmen har tidigare använts som industrimark. Inom en del av kvarteret har Staden rivit en fraktterminal med källare. Delar av
källargrundläggningen har kvarlämnats i överenskommelse med Staden och berörda byggherrar.
Staden har undersökt marken inom exploateringsområdet med avseende på
miljöfarliga ämnen och funnit att några extraordinära saneringsåtgärder sanno-likt inte krävs. NCC skall dock bedriva schaktningen med en hög grad av observation på eventuella föroreningar.
MARK OCH TOMT Traditionell utemiljö Jordart och bergrund
Den geotekniska rapport som redovisats av staden visar inga förhöjda värden av radon inom Kv Holmen. Mätningarna tyder på att marken kan klassas som lågradonmark. Inom en stor del av tomten, under den kommande byggnationen, har källar-väggar och pålgrundläggning från en riven byggnad kvarlämnats. I övrigt innehåller marken fyllnadsmassor på lera med underliggande berggrund.
NCC kommer i projekteringsskedet genomföra kompletterande markundersök-ningar i form av radonmätningar, provgropar, provborrning m m så att rätt lös-ningar kan väljas
Vattenförhållanden
Staden har löst dagvattenomhändertagandet på så sätt att det rena vattnet från tak och gårdar leds till parkkanalen och Hammarby sjö via öppna dagvatten-diken i parken. Det förorenade dagvattnet från gatumiljön leds i ett av kul-verterat separat system för rening, innan utsläpp i Hammarby sjö.
NCC skall uppfylla Stadens intentioner enligt utredningen ” Hammarby Sjö-stad, Sickla Kaj, Dagvattenhantering ”, 1999-03-26. Hänsyn och utvärdering av de problem som kan uppkomma med till exempel vattensjuk mark, svallis och underhåll skall ske vid projekteringen.
Grundläggningsdjupet ligger med god marginal ovanför de rådande grundvat-tennivåerna.
Allergianpassning
Insektspollinerande växter väljes. Öppna jordytor undviks med hjälp av mark- täckande växter.
Odlingslotter, växthus, matkällare, bevuxna tak
Diskussion om möjligheten att genom Stadens försorg anlägga odlingslotter och växthus inom närområdet har förts. NCC verkar för detta och samarbetar med Staden i frågan.
Naturliga kretslopp
I Hammarby Sjöstad kommer dagvattnets naturliga avrinning mot Hammarby sjö att bibehållas. Förorenat gatudagvatten leds bort i ett kulverterat lednings-system för rening innan utsläpp i Hammarby sjö.
VATTEN OCH AVLOPP Kommunalt vatten och avlopp Vattenbesparing
Snålspolande toaletter installeras. Snålsstrilande armaturer installeras. Vattensnåla maskiner väljes.
Fördelningsmätning för tappvarmvatten skall installeras som incitament till lägre förbrukning. Se vidare i LIP-ansökan,2000-03-01 ” Fördelningsmät- ning ”.
Tillvaratagande av BDT-vatten
BDT-vattnet anslutes gemensamt med övrigt spillvatten till Stadens nät för vidarebefordran och rötning i Henriksdals reningsverk.
Enskild avloppsanläggning
---
Tillvarata näringsämnen
Urin och fekalier separeras ej. Omhändertagande för rötning och utvinning av biogas och biomull sker i Henriksdals reningsverk.
Slutet kretslopp
Frågan hanteras av Staden i ett större perspektiv där källsortering av sopor och framställning av biogas / biomull finns med.
RESTPRODUKTER Kommunal sophämtning Källsortering
Fastigheten anslutes till områdets mobila sopsugsanläggning vilket innebär att
ledningar för soptransport markförlägges fram till de boendes nedkast. Lagringstankar anordnas för tre fraktioner, nämligen organiskt, brännbart och tidningar.
Tömning av uppsamlingskärlen sker med sopsugsbil i dockningspunkter utanför kvartersmark. Denna lösning ingår i en strävan att minimera störande och miljöbelastande transporter inne i bostadsområdet.
Källsortering sker även i nedan beskriven miljöanläggning.
NCC informerar i bopärmar m.m de boende om sophanteringsfunktionen och
vinsterna med ett slutet kretslopp. För att ytterligare skapa förståelse och in-tresse för lägre livscykelkostnader inrättas ett Miljö och Teknikrum i anslut-ning till tvättstugan. Sophanteringsinformation till de boende skall också vara tillgänglig via Internet i ett web-baserat gränssnitt.
Kompostering
Områdets sopsugsanläggning innehåller den komposterbara fraktionen som kan rötas tillsammans med avloppsslammet i Henriksdals reningsverk.
Miljöanläggning
För källsortering av andra frekventa fraktioner, nämligen hårdplast, metall, kartong, ofärgat glas, färgat glas, batterier och ljuskällor anordnas käll-sorteringssoprum. Det miljöfarliga avfallet hålles avskilt i utrymmet.
Rummet placeras i närheten av de boendes kommunikationsstråk och i direkt anslutning till sopfordonens angöring. Sopfordonen skall vara miljöanpassade. I köken förses diskbänksskåpen med avfallsfack för fraktionerna organiskt, brännbart och metall som enkelt kan medföras för tömning.
Grovsoprum anordnas gemensamt av byggherrarna på lämpliga ställen i om-rådet. Lokalytor förberedes med separat utrymme för källsortering. Kylda soprum installeras där verksamheten så kräver.
Rengöringsmöjligheter och anordning för att minska luktspridning från soprum beaktas
Energiutvinning
Stockholm Vatten utvinner gas från det spillvatten som Kv Holmen levererar till Henriksdals reningsverk.
Slutet kretslopp
Stadens intention är att kretsloppen skall slutas på en så lokal nivå som möjligt. Förutsättningar skapas för källsortering och återvinning av restprodukter. För att lyckas med målsättningen om den kretsloppsanpassade stadsdelen måste kunskap och förståelse skapas hos invånarna.
Staden inrättar ett miljöcentrum i stadsdelen där information, utställningar m.m skall underlätta för invånarna att leva upp till målsättningen om den kretslopps-anpassade stadsdelen.
NCC kommer att lägga stor vikt vid att informera och intressera de boende i Kv Holmen för de åtgärder som genomförs för att minska livscykelkostnaderna. Ett Miljö och Teknikrum skall inrättas i byggnaden där de boende informeras om solcellsel, källsortering, energibesparingar m m.
BYGGNADSMATERIAL Miljövärdering
Byggvarudeklarationer begärs in under upphandlingsprocessen. Kontroll sker om produkten innehåller något av de 8 farliga ämnen som för närvarande finns på NCCs avvecklingslista. Produkter som innehåller något av dessa ämnen undvikes om alternativ finns.
Användning av produkter innehållande ämnen från KEMIs begränsningslista undvikes om möjligt helt. I de fall något av ämnena ändå ingår på grund av brist på alternativ, föregås detta av en noggrann utredning för att klargöra miljöpåverkan, handhavande och möjlighet att begränsa omfattningen.
Produktval
Vår strävan är att inte bygga in ämnen som är toxiska, persistenta eller bio-ackumulerbara i enlighet med ”Varor utan faror ” ( SOU 2000:53 ).
För att nå dit krävs ett systematiskt förhållningssätt och vi har valt följande arbetsätt: • Vi kräver att våra leverantörer skall arbeta för att ersätta avvecklingsämnena i sina
produkter
• Detta sker med hjälp av interna rutiner och verktyg, till exempel avvecklingsguiden, som hanteras av inköpsorganisationen.
• I de fall vi tvingas välja material som vi vet innehåller avvecklingsämnen dokumenteras detta för framtiden.
Begreppet likvärdigt specificeras under projekteringen och i framtagna hand-lingar till att även avse miljökriterier.
För Kv Holmen har NCC beslutat att följande produkter inte får användas: • Polyuretanskum (övergripande beslut som gäller alla NCCs bostadsprojekt) • Isoleringar som kräver behandling med flamskyddsmedel
• Lim där mekanisk infästning utgör ett alternativ
I värme- och tappvattensytemen väljes rörledningar av PEX istället för koppar.
Beständighet och Förvaltning
Material och byggsystem med god beständighet och enkel förvaltning skall väljas. I Kv.Holmen innebär detta att bland annat följande lösningar skall väljas:
• Platsgjuten betongstomme
• Kakelklädda väggar i bad-, dusch och wc-rum
• Rör i rör-system för utbytbarhet och läckageindikering • Betongytor belagda med cementmosaik i allmänna utrymmen • Aluminiumbeklädda fönster
• Beständiga fasadfärger • Stenbeklädda sockelvåningar
• Väl genomtänkt regnavvattning av byggnaden
Vidare skall information om vissa tjänster alltid vara tillgänglig för de boende via Internet. Möjliga web-baserade informations- och tjänsteområden är bland annat : • Bopärm
• Drift- och skötselinstruktioner
• Informationskanaler och dialog mellan de boende och driftansvariga • Fördelningsmätning med redovisning av förbrukningar
• Tvättstugebokning • Driftövervakning
Se vidare i LIP-ansökan, 1999-05-03, ” IT och miljövänlig el ”.
Begagnat material
Så mycket som möjligt av den befintliga källarkonstruktionen har kvarlämnats, i överenskommelse med Staden, för att minimera rivningsarbetena. Utnyttjande av befintlig pålgrundläggning eftersträvas där så är möjligt.
Möjligheterna att använda begagnat material för till exempel markbeläggning utredes och stäms av fortlöpande.
Framtida rivning och demontering
Vid val av material och byggsystem skall särskilt beaktas att materialen på ett enkelt sätt kan demonteras och / eller återvinnas. I Kv Holmen skall material och system som ur miljösynpunkt kräver särskild behandling vid rivning inte väljas. Återvinningsbara material skall eftersträvas.
I Kv Holmen skall framtida ombyggnadsbehov minimeras genom medvetna val av bland annat:
• Centrala schakt
• Rör i rör-system för enkel utbytbarhet • Flexibla planlösningar
• NCC-boxen som möjliggör valfri omkoppling av telefoni, data och TV-utag till olika rum
• Förberedelse med kanalisation och kopplingsdosor för alternativa vägg-placeringar
• Material med lång livslängd
Kretsloppsanpassade material
Material och konstruktioner med minsta möjliga miljöpåverkan väljes. NCC har i detta avseende valt att samarbeta med ECO-Guide där vi utifrån våra kalkyl-mängder genomför en beräkning av projektets miljöpåverkan. Beräk-ningen ger information om projektets påverkan på växthuseffekten, försurningspotential, bidrag till marknära ozon, biologisk mångfald m.m. Se vidare i ” Miljöberäkning, ECO-Guide ”, 2000-09-27.
VÄRMEFÖRSÖRJNING Traditionell uppvärmning
Radiatorer med vattenburen värme försörjs med miljövänlig fjärrvärme via undercentral placerad i källaren.
Naturgas
Naturgas kan i framtiden ingå som ett alternativt bränsle vid framställning av fjärrvärme till Kv Holmen.
Värmepump
Värmepumpsystem ingår som en del i fjärrvärmeverket för att återvinna värme-energi från det spillvatten Kv Holmen producerar.
Biobränsle
Biobränsle kan ingå som en del av fjärrvärmeframställningen till Kv Holmen.
Solenergi
Som ett led i vår strävan att minska behovet av icke förnyelsebar energi kom-mer NCC att installera fasadintegrerade solceller. NCCs strävan är att skapa motivation och intresse för energibesparing och utveckla en ny teknologi med stor framtida potential.
Egen energiproduktion
ENERGIBESPARING Normkrav
Passiv solvärme
Utredning av möjligheten att på bästa sätt utnyttja den passiva solenergin till uppvärmning ingår som en del i vår strävan att minska behovet av ej förnyelse-bar energi. I LIP-ansökan, 1998-11-16, ” Solstommen ”, och den efterföljande rapporten, ” Solstommen, metoder för att effektivare ta till vara på solenergi ”, augusti 2000 har denna fråga närmare undersökts. Av resultatet framgår att med en väl genomtänkt driftstrategi och tung byggnadsstomme kan betydande energimängder sparas och inneklimatet styras. Studien visar också på risken för besvärande övertemperaturer i sydorienterade lägenheter om inga åtgärder vidtas. Även med avsevärt mindre fönsterytor eller solinstrålning kommer solvärmetillskottet att vara större än lägenhetens dygnsbehov redan från mars månad i de solexponerade lägenheterna. Utifrån rapporten analyser har följande slutsatser dragits:
• Solavskärmningar
• PI-reglering med eget val av komfortnivå
• Bättre injustering, bl.a. via uppdimensionerat värmerörsystem • Väggplacerade rumsgivare med börvärdesinställning
Energieffektiva fönster
För att minska behovet av icke förnyelsebar energi kommer NCC att förse byggnaderna med marknadens energieffektivaste fönster, dvs det fönster som uppfyller LIPs programkrav med bl.a ett U-värde på 1,0 W/m2K. Se vidare i LIP-ansökan, 1999-05-03, ” Energieffektiva fönster ”.
Energiåtervinning
För att hitta en sund, effektiv, driftvänlig och energieffektiv lägenhetsventilation har NCC undersökt möjligheten att installera en ny fläktteknologi med lägen-hetsbaserade FTX-aggregat. I LIP-ansökan, 1998-11-16, ” Boendestyrt inneklimat ” med den efterföljande rapporten ” Energieffektiv ventilation med centrala, kontra
Av rapporten framgår att merkostnaden för de lägenhetsvisa aggregaten gör att fördelarna jämfört med centrala aggregat inte kan motiveras.
Avgörande är att lägenheterna i stora objekt som Kv Holmen kostnadseffektiv-are kan betjänas av ett fåtal centrala aggregat. Med ledning av rapporten har vi valt en
okoventionell men lika energieffektlösning med centrala aggregat. De rekommendationer som lämnas i rapporten innebär:
• centrala aggregat med roterande växlare och kolfilter • tryckvakt och central övervakning med fellarm
• uppdelning av de tre byggnadsdelarna med var sitt aggregat • reglering av värmeåtervinningen för respektive byggnadsdel
Energisnål byggnad
Den totala energianvändningen för uppvärmning av byggnaderna skall minskas genom mycket låga U-värden i byggnadernas klimatskärm. Isoleringstjocklekar och täthet dimensioneras med hänsyn till ekonomi och energibesparing. Se vid-are i LIP-ansökan,1999-05-03 ” Energieffektivt klimatskal ”, med tillhörande
projektbeskrivning.
Fördelningsmätning för värme och tappvarmvatten kommer att installeras för att ge incitament till de boende att inte välja högre komforttemperatur och varmvat-tenförbrukning än man vill betala för.
NCC skall under utvärderingsperioden samla kunskap om de boendes beteende bland annat i frågan hur olika incitament för energibesparing påverkar hushål-lens
energiförbrukning.
I detta syfte övervägs att i det nära nog identiska grannkvarteret Kv.Grynnan skapa en referensbyggnad med en något mer traditionell behandling av de boendes möjlighet att påverka sin energiförbrukning. Studien skulle kunna omfatta boendepåverkan på grund av fördelningsmätning, tillhandahållande av energisnåla ljuskällor och
rumstemperaturstyrning samt även värdera frågor som hälsa och välbefinnande. Se vidare i LIP-ansökan, 1998-11-16, ” Beteendestudie ”.
Värmelager ---
EL
Traditionellt elsystem
---
Vindkraftsel
Avtal med elleverantören om vindkraftsel träffas innan bostadsrättsföreningen övertagit fastigheten.Efter överlämnande till föreningen avgörs frågan av de boende.
Energisnål hushållsel
Energieffektiva vitvaror och belysningsarmaturer väljs. Se vidare i
LIP-ansök-ningarna, 1999-05-03, ” Energieffektiva vitvaror ” och ” Energieffektiv belys-ning ”. I lägenheterna installeras en speciell belysningsarmatur som inte kan förses med traditionella ljuskällor.
Vid inflyttning förses varje lägenhet med en uppsättning av lysrörslampor avsedda för egna armaturer. Detta för att styra de boendes val av energieffektiv belysning.
För elektriska handdukstorkar väljes timer med en timmes drifttid alternativt temperaturstyrning.
Utrustning för enkelt avstämningsbar individuell mätning och debitering installeras för att stimulera till lägre elförbrukning.
Eleffektiva installationer och system
Ventilationssystemet dimensioneras för låga tryckfall och luftbehandlings-aggregatet dimensioneras för lågt summa SFP-värde (1,7 kW/m3/s)
Utveckling och undersökning av möjligheten att installera ett energieffektivare system för varmvattencirkulation föreslogs i LIP-ansökan, 1999-03-05 ” Energieffektivare varmvattencirkulation ”. Här har LIP-kansliet valt att driva frågan vidare som en teknikupphandling.
Värmeväxlare installeras på spillvattnet. Se vidare i LIP-ansökan, 1999-05-03 ” Värmeåtervinning ur avloppsvatten”.
Eleffektiva armaturer som också ger bra belysningslösningar utomhus och i gemensamma lokaldelar ska uppfylla LIP/STEMs programkrav enligt rapporten ”Belysning i flerbostadshus” ( www. stem.se ) samt i övrigt följa Belysnings- programmet Kv Holmen, 2000-09-29. (Bilaga till ”Rambeskrivning El & Tele). Tvättmaskiner i tvättstugorna väljs med lägsta vatten- och elförbrukning och med hög centrifugeringsförmåga.
Solceller
Solcellssystem enligt LIP-ansökan,1998-11-16 ” Solceller ”, har vidareutveck-lats. Solceller för fasad, balkongfront och fönsterintegrerat system skall instal-leras på den sydorienterade fasaden för elproduktion med inmatning på elnätet.
Vindkraft
---
INOMHUSMILJÖ Normkrav
Förbättrad ventilation
Centrala aggregat med hög värmeåtervinningsfaktor och effektiv filtrering av tilluften med EU7 filter och kolfilter i serie installeras. Detta ger bättre tilluft-kvalité än uteluften.
Luftflödet forceras kontinuerligt under idrifttagningsperioden (avklingnings-tiden för materialemissioner upp till ett första driftår) inom ramen för tillgäng-lig fläktkapacitet och ljudkrav.
Förbättrad termisk komfort
Tilluftssystem med klimatiserad tillufttemperatur säkrar en jämn temperatur-profil i hela vistelsezonen med en vertikal temperaturgradient på mindre än 2°C (mellan nivåerna 1,1 m och 0,1 m).
Radiatorer placeras under fönster vilket innebär att risk för kallras undvikes och att den operativa temperaturen vid fönster förbättras.
Lägenhetsinnehavaren ska själva kunna reglera sitt inomhusklimat med hänsyn till komfort och ekonomi genom en så kallad PI-regulator.
Förbättrat ljudklimat
Ljudklass B gäller för byggnaden i sin helhet.
Reduktion av elektriska och magnetiska fält
Lägenhetsplanering och elkablage samordnas så de elektriska fälten i närheten av lägenheterna minimeras.
Femledarsystem och tvinnad kabel installeras för att minska magnetiska fält från elsystemet.
Förbättrad inomhusmiljö
Val av ventilationssystem, värmekällor, akustiklösningar, inredningar, be-lysningar m.m skall genomföras med tanke på bästa inomhusmiljö. Detta innebär för Kv Holmen bland annat:
• FTX-system med kolfilter
• Filter till spiskåpor tvättbara i diskmaskin • Individuell rumstemperaturreglering • Takhöjd 2.6 m
• Ljudklass B • Solavskärmning
MATERIAL OCH TEKNIK Funktion Pris Esteik
Byggfukt, dimensionering
Uttorkningen av byggfukten i betongen dimensioneras, kontrolleras och dokumenteras med hänsyn till de material som skall byggas in.
Konstruktionslösningar som säkerställer uttorkningen väljes.
Allt virke som skall byggas in skall vara torkat och ha en fuktkvot på högst 0,18. Allt virke som skall målas skall vara torkat. En fuktkvot på högst 0,15 tillåts.
Minskade emissioner
Deklarerade egenemissioner (enligt materialtillverkaren), efter 26 veckor, från färg, avjämningsmassor, golv- och vägglim bör vara lägre än 40 µg/m²,h och från
golvmaterial bör egenemissionen vara lägre än 60 µg/m²,h.
I Kv Holmen skall emissioner minskas genom att konstruktionslösningar som kräver stor mängd avjämningsmassor, fogmassor, spackel, primers och lim undviks. Detta innebär medvetna val av bland annat följande lösningar:
• Formlösningar som ger jämna betongytor • Drevning istället för skumfogning • Mekaniska infästningar
Städbarhet / Allergianpassning
I Kv Holmen skall städvänliga och allergifria lösningar väljas vilket innebär val av bland annat följande lösningar:
• Bad-, dusch- och WC-utrymmen förses med ytskikt av kakel • WC-stolar monteras vägghängda
• Handfat utföres vägganslutna
• Bad-, dusch- och WC-utrymmen utföres med dold rördragning, exempelvis installationsfront
• Skåpsnickerier anslutna mot tak • Platsgjutna bjälklag utan fogar i tak
• Nickelfri beslagning i allmänna utrymmen och i lägenheter om kunden så önskar på grund av allergiska besvär
• Femledarsystem och tvinnad kabel
• Fogmassor med allergiframkallande ämnen undvikes helt • Luftbehandlingssystem förses med kolfilter på tilluften • Enkel rengöring av luftbehandlingsystem
• Effektiva spiskåpor med filter tvättbara i diskmaskin • Entréer förses med torkmatta
• Badkar utan fronter eller med halvfront • Lätt rengörbara målningsbehandlingar
• Forcerad ventilation för ökad uttorkning och minskade emissioner under det första driftåret.
• NCC-boxen som möjliggör urkoppling av magnetiska fält från telefoni-, data- och TV-nät.
Fuktdimensionering av byggnadsdelar
En systematisk genomgång av konstruktioner och aktuella fuktbelastningar skall genomföras. Fuktbelastade byggnadsdelar dimensioneras för att säkerställa ett beständigt skydd mot framtida fuktinträngning.
Miljödeklarerade materialkombinationer PLANERING OCH PRODUKTION Information till produktionspersonal
Information till de som skall genomföra byggnadsarbetena skall ske vad avser miljö- och kvalitetsarbetet innan och under produktionen för att öka förståel-sen av
miljöanpassade lösningar.
På Kv.Holmen sker detta genom regelbundna beredningsmöten och innan uppstart av nya aktiviteter. Produktionsresultatet säkras genom kontroll och uppföljning.
Källsortering
Källsortering skall ske. Antalet fraktioner bestäms och plan upprättas gemensamt med restproduktmottagaren i samband med byggstart.
Farligt avfall förvaras i speciella miljöstationer, en för etableringen, en vid förrådet och minst en som följer produktionen.
Restproduktminimering
Vi skall aktivt arbeta för att minimera restprodukterna genom att använda : • Fältverkstad
• Konfektionering • Minimera emballage
• Returemballage istället för engångsemballage
• Skademinimering av material på arbetsplaten genom ” Just in Time ”-lever-anser
Transporter
Metoder och omfattning av materialleveranser och persontransporter skall väljas så att minsta möjliga negativa miljöpåverkan uppstår. Detta innebär bland annat.
• Transporterna minimeras med rätt materialadministration och planering som uppnås med hjälp av NCCs byggstyrnings- och inköpsrutiner
• Transporterna kommer att samordnas med Staden och övriga byggherrar via LogistikCenter
• Logistiksamordnare utses för projektet
• Direkttransporter kommer att tidsstyras och ” Just-in-Time ” eftersträvas • Tider på dygnet med låg trafikintensitet kommer att nyttjas för att jämna ut
transportflödena
• Omlastningar på byggarbetsplatsen undviks
• Nödvändig mellanlagring sker med hjälp av LogistikCentrer eller genom ett redan fungerande samarbete med våra materialleverantörer
• Samlastning från olika leverantörer i hanterbara produktionsdelar efter-strävas • Byggarbetsplatsen planeras för leveransmottagning vad avser framkomlig-het
skyltning, kranar mm
• Personaltransporter med bil till området minimeras. Frågan om infartspark-eringar och busstransporter för personalen har drivits av NCC redan i ett tidigt skede
Torrt bygge
Genomtänkt materialadministration med tidsstyrda direktleveranser skall minimera mellanlagring av material. Nödvändig mellanlagring skall ske inomhus eller väl intäckt. Garaget utnyttjas när så är möjligt.
Innan byggstart upprättas en plan för tillfällig intäckning av material och konstruktioner.
