“Jag är ett bra exempel på ett
dåligt exempel”
En kvalitativ intervjustudie om problematisk skolfrånvaro ur ett
elevperspektiv
Monica Andersson och Pernilla Andréasson
Specialpedagogiska institutionen Examensarbete 15 hp
Specialpedagogik
Specialpedagogprogrammet (90 hp, AN) Höstterminen 2020
”Jag är ett bra exempel på ett
dåligt exempel”
En kvalitativ intervjustudie om problematisk skolfrånvaro ur ett elevperspektiv
Monica Andersson och Pernilla Andréasson
Sammanfattning
Syftet med föreliggande studie är att ur ett elevperspektiv undersöka elevers syn på sin egen problematiska skolfrånvaro, vilket vi anser att forskning inom området inte tillräckligt uppmärksammar. Studien har ett induktivt förhållningssätt där vi utgår från elevens beskrivning av sin skolvardag. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie på två högstadieskolor med åtta elever, varav sex går på högstadiet och två har avslutat grundskolan. Studiens resultat har diskuterats utifrån von Wrights (2002) idéer om det punktuella och det relationella perspektivet. Resultatet visar att skolfrånvaro orsakas av flera faktorer, ofta i kombination med varandra. Exempel på orsaksfaktorer som eleverna uppger är brister i lärmiljön, skolkande kompisgäng, psykisk ohälsa samt trötthet. Vidare visar resultatet en medvetenhet hos eleverna om vad som orsakar deras frånvaro och att eleverna själva har idéer om hur skolan kan arbeta för att förhindra frånvaro. Tidiga insatser, delaktighet samt goda relationer är några exempel som eleverna uppger. De slutsatser vi kan dra utifrån studiens syfte är att ett relationellt perspektiv bör genomsyra allt arbete kring problematisk skolfrånvaro, till exempel att elever och vårdnadshavare görs delaktiga. Dessutom bör skolor sträva efter att ha en god social och fysisk skolmiljö så att eleverna känner att de vill vara i skolan. Elevhälsans arbete är ett viktigt stöd för skolpersonal och bör präglas av ett specialpedagogiskt perspektiv. Det är även viktigt att skolor har fungerande närvarorutiner, samt att det görs systematiska kartläggningar över orsaker till elevers frånvaro, vilka sedan ligger till grund för de åtgärder som sätts in.
Nyckelord
Innehållsförteckning
Förord ... 1 Inledning... 2 Syfte ... 2 Frågeställning ... 2 Bakgrund ... 3 Centrala begrepp ... 3Problematisk skolfrånvaro ur ett individ- och samhällsperspektiv ... 3
Lagar och styrdokument om närvaro och frånvaro i skola ... 4
Giltig och ogiltig frånvaro ... 4
Statistik över frånvaro ... 4
Faktorer som kan ligga till grund för skolfrånvaro ... 5
Skolrelaterade faktorer ... 5
Individrelaterade faktorer ... 5
Sociala faktorer ... 5
Skolpersonal, vårdnadshavare och elevers syn på orsaker till skolfrånvaro ... 6
Främja närvaro och förebygga frånvaro ... 6
Relationer ... 6
Rutiner och tidiga insatser ... 7
Delaktighet och inflytande ... 7
Elevhälsans roll ... 7
Tidigare forskning ... 8
Orsaker till skolfrånvaro ... 8
Systemkrafter som stöd- eller riskfaktorer ... 8
Internationell forskning kring ogiltig skolfrånvaro ... 9
Skolklimat ... 9
Faktorer som främjar närvaro och förebygger frånvaro ... 9
Komponenter för skolframgång ...10
Elevhälsans roll ...10
Relationer ...10
Delaktighet och inflytande ...11
Teoretiska utgångspunkter ... 12
Metod ... 12
Metodansats ...13
Urval ...13
Genomförande och datainsamling ...13
Analys och bearbetning ...14
Forskningsetiska aspekter ...14
Resultat ... 15
Orsaker till skolfrånvaro ...15
Skolrelaterade faktorer ...15
Individuella faktorer ...16
Sociala faktorer ...16
Analys - Orsaker till frånvaro ...17
Elevernas åsikter om skolans insatser ...18
Elevernas åsikter om vad skolan borde ha gjort ...18
Elevernas åsikter om vad skolan har gjort ...20
Analys – Elevernas åsikter om skolans insatser ...20
Diskussion ... 22
Resultatdiskussion ...22
Vad uppger elever vara orsaken till problematisk skolfrånvaro? ...22
Vad menar elever att skolan kan göra för att förhindra frånvaro? ...23
Hur upplever elever skolans agerande kring deras frånvaro? ...24
Metoddiskussion ...24
Avslutande reflektioner ...25
Förslag på vidare forskning ...25
Litteraturförteckning ... 26
Bilaga 1 – Missivbrev med samtycke till medverkan ... 28
1
Förord
Året är 2020 och en pandemi drar fram över Sverige med restriktioner och förhållningssätt. Gymnasieskolor och universitet stängs ner och undervisning bedrivs på distans. Under hösten detta år ska vi genomföra ett examensarbete, och valet av ämne föll på problematisk skolfrånvaro. Vi har båda lång erfarenhet av att arbeta som grundskollärare och är medvetna om vikten av skolnärvaro. Samtidigt noterar vi att problematiken kring skolfrånvaro tycks öka på landets skolor. Genom att fördjupa oss i detta ämne får vi kunskap och erfarenhet att använda i vår kommande yrkesroll som specialpedagoger. Verktyg som vi, och andra som tar del av uppsatsen, kan använda för att främja närvaro och förebygga frånvaro i respektive verksamhet. Varje elev som skolan kan förhindra att hamna i problematisk skolfrånvaro är värdefull, inte bara för samhället i stort utan även för den enskilde eleven.
Arbetet har vuxit fram genom ett tätt samarbete. Vi har haft givande diskussioner på telefon, via Zoom och även träffats personligen hemma hos varandra. Skrivarbetet utfördes tillsammans via Google Drive samt Word Online. Ibland delade vi upp arbetet mellan oss, men oftast satt vi tillsammans och författade. Ett stort tack vill vi ge vår handledare Katrin Lilja Waltå som har stöttat oss under den här processen. Du har lyssnat på våra tankar och funderingar samt gett oss vägledning under arbetets gång. Vi vill även tacka våra familjer för stöttning och förståelse för den tid och energi som vi har behövt lägga ner på detta arbete. Framför allt i arbetets slutfas när vi mer eller mindre tänkte skolfrånvaro hela vår vakna tid.
Sist, men inte minst, vill vi tacka de fantastiska ungdomar som har delat med sig av sina erfarenheter i våra intervjuer. Utan er skulle vi inte ha kunnat genomföra denna studie, och framför allt inte ha fått de verktyg som vi så väl behöver för att kunna arbeta för att främja närvaro och förebygga frånvaro.
Monica Andersson Pernilla Andréasson
2
Inledning
Under de cirka 20 år som vi har arbetat som grundskollärare har vi noterat en ökning av antalet elever med hög skolfrånvaro. Dessa elever kallas allmänt för hemmasittare, ett begrepp som överhuvudtaget inte existerade då vi påbörjade vår lärarkarriär i början av 2000-talet. I rapporten Skolans tomma stolar (Öhman, 2016) kan vi läsa att det i Sverige finns över 50 000 grundskoleelever som har en frånvaro på mellan 10 och 19 procent. Enligt statens offentliga utredning (SOU 2016:94) är inte skolfrånvaro ett nytt fenomen, men i dagens kunskapssamhälle får frånvaron större konsekvenser för barnen än vad den fick för barn i tidigare generationer. Utredningen ser problematisk skolfrånvaro som ett samhällsproblem då elever inte får den utbildning de har rätt till. I längden kan hög skolfrånvaro försvåra för elever att klara grundskolan och gå vidare till gymnasiet, vilket i sin tur kan göra det svårare att få ett arbete och kunna bidra till det som är vårt samhälle.
Vi har även uppmärksammat att hemmasittare, eller elever med problematisk skolfrånvaro, är ett högaktuellt ämne, och många kommuner och enskilda huvudmän försöker hitta lösningar för att aktivt främja närvaron i skolan. Såväl Skolverket, Skolinspektionen som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har genomfört undersökningar, vilka har lett till ett flertal rapporter om hur skolor kan arbeta för att främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro. Vad som däremot inte uppmärksammats lika mycket är elevernas bild över sin skolfrånvaro. Vi anser att om skolan på ett framgångsrikt sätt ska arbeta främjande och förebyggande kring skolfrånvaro är det viktigt att ha ett brett perspektiv där alla medverkandes synpunkter synliggörs.
Föreliggande studie fokuserar på att synliggöra elevens perspektiv när det gäller problematisk skolfrånvaro och hur skolan kan agera för att förhindra detta. Fortsättningsvis används begreppet problematisk skolfrånvaro istället för hemmasittare. Problematisk skolfrånvaro anser vi bättre definierar problematiken, det vill säga att även elever som har omfattande ströfrånvaro, men inte nödvändigtvis är hemma på heltid, kan få svårigheter att klara grundskolan. Christopher A. Kearney, som är en namnkunnig forskare inom området, rekommenderar begreppet problematisk skolfrånvaro som ett övergripande begrepp då det inte lägger skuld på den enskilde eleven (Kearney, 2008). Vår förhoppning är att denna studie bidrar till en ökad kunskap om problematisk skolfrånvaro, vilken kan vara till hjälp i det specialpedagogiska arbetet med att öka skolnärvaro.
Syfte
Syftet med detta examensarbete är att ur ett elevperspektiv undersöka elevers syn på sin egen problematiska skolfrånvaro.
Frågeställning
• Vad uppger elever med problematisk skolfrånvaro vara orsaken till frånvaron? • Vad menar elever att skolan kan göra för att förhindra frånvaro?
3
Bakgrund
Följande avsnitt inleds med en kort redogörelse av några centrala begrepp kring skolfrånvaro. Därefter redovisas vad nationella och internationella styrdokument skriver om barns rättigheter vad gäller utbildning, samt olika aspekter av frånvaro och statistik. Avslutningsvis tar avsnittet upp olika orsaker till skolfrånvaro samt faktorer som främjar närvaro och förebygger frånvaro.
Centrala begrepp
Skolk, hemmasittare, korridorsittare och problematisk frånvaro är några av de begrepp som används när det diskuteras kring elever som inte går på lektioner. Detta tas upp i SOU (2016:94), en utredning som kommer fram till att forskning och kunskapsinhämtande om problematisk skolfrånvaro försvåras av att olika begrepp och definitioner används. I detta stycke redogör vi för de begrepp som är centrala för vår studie.
Hemmasittare är ett begrepp som används flitigt i samhället när det gäller elever med skolfrånvaro.
Malin Gren Landell (2018) anser att begreppet används slarvigt och inte tydligt definierar vilken typ av frånvaro som avses. Dessutom menar Gren Landell att begreppet lägger problemet hos eleven, det vill säga att eleven bara är någon som sitter hemma och är ett problem.
Skolk (eng. truancy) är ett begrepp som flera av eleverna i våra intervjuer använder när de pratar om
sin skolfrånvaro. Gren Landells (2018) definition av skolk är elever som regelbundet är borta från lektioner, men ändå kan befinna sig på skolan. Frånvaron är inte beviljad av vare sig skolan eller vårdnadshavarna, och eleverna försöker dölja frånvaron för sina vårdnadshavare. Konstenius & Schillaci (2010) menar att skolk skiljer sig från problematisk skolfrånvaro, där problematisk skolfrånvaro omfattas av ett bredare perspektiv av elevernas handlande när det gäller skolfrånvaro.
Problematisk skolfrånvaro (eng. problematic school absenteeism) introducerades av forskaren
Christopher A. Kearney (2008). Han menar att detta begrepp inte lägger problemet hos eleven utan att det är själva frånvaron som är problematisk. Enligt SOU (2016:94) blir skolfrånvaro problematisk, såväl giltig som ogiltig, om den är så omfattande att elever riskerar att inte klara kunskapsmålen. Utredarna föreslår att det lagstiftas om en enhetlig definition av problematisk skolfrånvaro för att få till en likvärdig hantering på skolor när det gäller arbetet kring skolfrånvaro.
Att främja närvaro handlar om att organisera skolverksamheten så att eleven trivs och vill vara i skolan. Det syftar på ett grundläggande arbete som ständigt pågår utan någon speciell anledning. Att förebygga
frånvaro handlar mer om att identifiera och avvärja risker som kan leda till problematisk skolfrånvaro.
Problematisk skolfrånvaro ur ett individ- och
samhällsperspektiv
Problematisk skolfrånvaro är något som uppmärksammats alltmer de senaste åren, inte bara i Sverige utan även i Europa och i övriga världen. Många elever lämnar grundskolan för fortsatta studier utan betyg, vilket är tragiskt både för individen och för samhället. Utbildning kan ses som en åtgärd mot brottslighet, missbruk av droger och social utestängning menar Ekstrand (2015) i forskningsöversikten
What it takes to keep children in school: a research review. Ur ett samhällsperspektiv kan
grundskoleutbildningen ses som avgörande för samhällsutveckling och för utveckling av framtida arbeten. Att ha en utbildning är inte bara viktigt för framtida anställningsmöjligheter utan även för individens välbefinnande. Utbildning är också en förutsättning för demokrati.
4
Lagar och styrdokument om närvaro och frånvaro
i skola
I Förenta Nationernas (FN, 2008) allmänna förklaring om mänskliga rättigheter står det i artikel 26 att alla barn har rätt till kostnadsfri utbildning, samt att den på grundläggande nivå ska vara obligatorisk. Även FN:s Barnkonvention, som sedan 1 januari 2020 är lag i Sverige, tar i artikel 28 upp barnens rätt till utbildning. Samma artikel påpekar konventionsstaternas skyldighet att uppmuntra regelbunden skolnärvaro genom olika åtgärder, samt försöka minska antalet elever som avbryter sina studier. I den svenska läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2011) står att skolan ska möta eleverna med respekt och sträva efter en social gemenskap där eleverna känner sig trygga och får en lust och vilja att lära. I den svenska skolan har varje elev rätt att få utvecklas och uppleva glädje över att göra framsteg samt att övervinna svårigheter.
Enligt svensk skollag (SFS 2010:800) har alla barn som är bosatta i landet skolplikt. Denna inträder från och med höstterminen det kalenderår barnet fyller 6 år, och gäller för förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan samt sameskolan. Under år 2018 kompletterades skollagen med en ny lag där rektorn ges ansvaret att skyndsamt utreda upprepad eller längre skolfrånvaro, oavsett om det är giltig eller ogiltig frånvaro. Denna utredning ska göras i samråd med elevhälsan och elevens vårdnadshavare. Dessutom ska rektorn anmäla till huvudmannen att en frånvaroutredning har startats.
Giltig och ogiltig frånvaro
Som tidigare nämnts råder ingen tvekan om att problematisk skolfrånvaro är ett allvarligt samhällsproblem. Frånvaron innebär att elever inte får den utbildning de har rätt till, vilket i längden kan ge en negativ inverkan på deras utveckling mot skolans kunskapskrav. Problematisk skolfrånvaro är inget nytt problem, men trots detta verkar det saknas en nationell gemensam bild av utvecklingen samt förekomsten av frånvaron inom den obligatoriska skolan. Statens offentliga utredning Saknad!
Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94) hade som uppdrag att kartlägga långvarig
och återkommande elevfrånvaro i grundskolan. Utredningen tar upp att det oftast är ogiltig frånvaro som mäts, men utredarna anser att även giltig frånvaro behöver mätas eftersom all frånvaro kan påverka elevernas måluppfyllelse.
Att även giltig frånvaro kan vara problematisk uppmärksammas i rapporten Närvarande elever och
positiv skolmiljö för ökat välbefinnande och måluppfyllelse i skolan, vilken är en slutrapport från projekt
Hälsofrämjande skolutveckling inom ramen för Skolverkets anslag för 2016 - 2017 (Warne, Wall & Svensson 2017). Författarna undersöker rutiner kring rapportering och uppföljning av elevers frånvaro och även hinder och framgångsfaktorer kring elevers närvaro i skolmiljön. I rapporten framkommer att viss skolfrånvaro kan vara svårhanterlig, som till exempel när vårdnadshavare sjukanmäler sina barn när problemet egentligen är något annat. Skolfrånvaro legitimeras därmed och blir så att säga giltig.
Statistik över frånvaro
I rapporten Skolans tomma stolar (Öhman, 2016) presenteras TNS Sifo:s undersökning av giltig och ogiltig frånvaro i grundskolan under höstterminen 2015. I undersökningen besvarade 487 skolledare och 186 kommuner frågor om hur de för statistik, följer upp och arbetar med skolfrånvaro. Resultatet pekar på att över 50 000 elever på mellan- och högstadiet har en hög frånvaro. Av dessa elever har över 14 000 en frånvaro på över 20 procent. Undersökningen visade även att såväl kommuner som skolledare anger att den totala frånvaron, giltig och ogiltig, ökar för varje årskurs och är störst i årskurs nio. Dessa siffror får rapportens författare att ifrågasätta om Sverige verkligen säkerställer barns rätt till utbildning. Att hitta färsk statistik över skolfrånvaro visar sig vara problematiskt. I SOU (2016:94) bedöms att Skolverket bör få i uppdrag att samla in och redovisa nationell statistik gällande giltig och ogiltig frånvaro. Utredningen menar att skolfrånvaro är ett komplext problem och att bristen på frånvarostatistik måste uppmärksammas för att öka möjligheterna att hitta åtgärder på såväl individ-, grupp- som organisationsnivå. I dagsläget utför inte Skolverket någon nationell övergripande statistik över
5
skolfrånvaro, men det pågår en debatt i samhället huruvida den ska göras eller inte. I Sveriges riksdag har det debatterats om fördelar och nackdelar med nationell statistik över skolfrånvaro. Några motargument till mätningar på nationell nivå är att det läggs på ytterligare administration på rektorer och lärare. Det är bättre att lägga denna tid och pengar på att skolorna arbetar fram åtgärder för att främja närvaro och förebygga frånvaro, menar utredarna. Ett argument för nationell statistik är att skolledare lättare får en överblick över om de åtgärder som skolan utför verkligen ger resultat.
Faktorer som kan ligga till grund för skolfrånvaro
Orsakerna till skolfrånvaro kan vara många. De kan ha triggats igång av en specifik händelse, men i många fall finns inte någon tydlig orsaksförklaring. I boken Främja närvaro: att förebygga frånvaro iskolan skriver Malin Gren Landell (2018) att man generellt kan säga att flera olika faktorer bidrar till
frånvaron och att dessa faktorer påverkar varandra. Vilka dessa faktorer är varierar från individ till individ. Dock är det viktigt att tänka på att en elev aldrig stannar hemma utan någon orsak.
Skolverket (2010) kartlägger i studien Skolfrånvaro och vägen tillbaka omfattningen av långvarig skolfrånvaro genom att bland annat intervjua elever som tidigare varit långvarigt, ogiltigt frånvarande. Syftet med studien var att få kunskap om orsakerna till frånvaron och om hur skolan förebygger, förhindrar och åtgärdar långvarig skolfrånvaro. Fokus låg på att hitta de skolfaktorer som ligger till grund för skolfrånvaro, men resultatet av studien visade ett tydligt mönster av en kombination av orsaker rörande både hem och skola. Att det ofta finns en samverkan mellan olika faktorer lyfts även i Socialstyrelsen och Skolverkets (2016) skrift Vägledning för elevhälsan.
SOU (2016:94) tar upp att det inom forskning är vanligt att dela upp skolfrånvarons riskfaktorer i tre huvudområden beroende på om faktorerna är skolrelaterade, individrelaterade eller beror på sociala faktorer. Vissa faktorer passar in i flera områden och deras samverkan med varandra kan bidra till elevers skolfrånvaro. Utredarna menar att det huvudsakliga syftet med indelningen är att få kunskap om ämnet samt ett samlat underlag för att kunna arbeta främjande och förebyggande när det gäller skolfrånvaro.
Skolrelaterade faktorer
I rapporten Omfattande frånvaro - En granskning av skolors arbete med omfattande frånvaro har Skolinspektionen (2016) granskat om elever med omfattande frånvaro fått den hjälp de behöver för att komma tillbaka till skolan. Resultatet visar att elever inte får den hjälp de behöver, mycket beroende på att de bakomliggande orsakerna till frånvaron inte tillräckligt har kartlagts. Några orsaker som rapporten tar upp när det gäller skolrelaterade faktorer till frånvaro är bristfällig undervisning, till exempel att begåvade elever inte får tillräcklig utmaning i undervisningen eller att elever inte får det stöd de är i behov utav. När det gäller organisatoriska faktorer kan det bero på bristande närvarokontroll, hur skolmiljön är utformad eller bristande tillgång till elevhälsan. En ytterligare faktor som nämns är skolan som social miljö. Rapporten visar att mobbning och kränkningar är riskfaktorer för frånvaro, men även att goda relationer har en stor betydelse för om eleven ska känna en samhörighet med skolan och en motivation för att gå till skolan.
Individrelaterade faktorer
När det gäller individuella faktorer kopplade till skolfrånvaro menar Skolinspektionen (2016) att det kan bero på en oro hos eleverna att inte passa in, bristande självkänsla och självförtroende, sjukdomar, psykisk ohälsa eller trötthet. Rapporten tar även upp att elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) har större risk att hamna i problematisk skolfrånvaro, något som Skolinspektionen har noterat utifrån anmälningsärenden där det uppmärksammats att ett flertal skolor har svårt för att möta dessa elevers behov av särskilt stöd.
Sociala faktorer
I tidskriften Elevhälsa (2017) skriver författarna Karlberg & Persson att elever i problematisk skolfrånvaro oftare än andra befinner sig i en utsatt situation när det gäller hemmiljö och familj. Det kan
6
handla om missbruk inom familjen, bristande engagemang hos vårdnadshavarna, separationer, sjukdomar eller våld i nära relationer. Författarna tar även upp att kompisproblem är vanligare hos elever med problematisk frånvaro, och då framför allt hos elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. En ökad frånvaro beroende på bristande kompisrelationer kan leda till ett utanförskap som i sin tur kan göra att eleven får svårare att komma tillbaka till skolan.
Skolpersonal, vårdnadshavare och elevers syn på orsaker till skolfrånvaro
I studien Skolfrånvaro och vägen tillbaka (Skolverket, 2010) intervjuades, förutom elever, även skolpersonal kring orsaker till långvarig skolfrånvaro. De flesta uppgav att problem i familjen och individuella problem hos eleven var huvudorsaken till frånvaron. Orsaker relaterade till skolan nämndes däremot av relativt få. Flera uppgav att många barn befann sig i mycket svåra livssituationer på grund av föräldrarnas sociala problem. Skolpersonalen menade att skolan många gånger är den trygga platsen för barn i områden med stora sociala problem. Skolan är därmed en viktig mötesplats för dessa barn, men alla orkar inte ta tag i skolarbetet och går därför inte på lektionerna, även om de befinner sig i skolans lokaler. Personalen lyfte även att olika psykiska problem är förekommande bland elever med problematisk skolfrånvaro. De pekade till exempel på svårigheter som att få struktur på skolarbetet. Ingen av eleverna i studien nämnde dock att en neuropsykiatrisk diagnos skulle ligga som orsak till deras skolfrånvaro.
Enligt SOU (2016:94) har undersökningar visat att orsakerna till skolfrånvaro beror på vem det är som svarar. Inom skolan menar man att det beror på faktorer hos eleven eller inom familjen, medan föräldrarna främst säger att det beror på skolrelaterade faktorer. Eleverna anser att det oftast är skolrelaterade och sociala faktorer som är orsaken till deras frånvaro. Dessa skillnader i synen av frånvaron kan påverka samarbetet när det gäller det åtgärdande arbetet, vilket kan leda till att fel insatser sätts in. Utredarna menar att för att motverka detta krävs en systematisk kartläggning av orsakerna till frånvaron. Denna kartläggning bör göras av personer som har kunskap om riskfaktorer och som vet vilka frågor som bör ställas för att utröna orsaker till skolfrånvaro.
Främja närvaro och förebygga frånvaro
SOU (2016:94) uppmärksammar att skolor till övervägande del arbetar med att åtgärda skolfrånvaro när den väl har uppstått. Mindre arbete läggs på att främja närvaro och förebygga frånvaro. Detta är en viktig aspekt att ta hänsyn till, inte minst ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Enligt svensk skollag ligger det primära ansvaret för att utreda skolfrånvaro hos skolans rektor (SFS 2010:800). Skolverket (2010) påpekar i rapporten Skolfrånvaro och vägen tillbaka att elever med problematisk skolfrånvaro ska få en undervisning som passar deras behov och är likvärdig övriga elevers utbildning. Vidare menar Skolverket att arbetsmiljön på skolan kan påverka huruvida skolfrånvaro kommer att uppstå eller inte. Flera studier har visat att faktorer som är betydelsefulla i ett främjande och förebyggande arbete kring skolfrånvaro är relationer, samarbete, delaktighet och inflytande samt tidiga insatser och rutiner kring frånvarorapportering.
Relationer
Den enskilt viktigaste faktorn för att främja närvaro, samt att elever som varit frånvarande ska komma tillbaka till skolan, är bemötandet från lärare och annan skolpersonal (Skolverket, 2010). Kearney (2008) påpekar i forskningsöversikten School absenteeism and school refusal behavior in youth: A
contemporary review, att vid goda relationer mellan lärare och elever kan elevernas känsla av
skoltillhörighet stärkas. Att känna skoltillhörighet är en viktig del i att främja skolnärvaron. SOU (2016:94) nämner hur viktigt det är med goda relationer mellan skolpersonal och elever. Finns goda relationer ger det en trygghet hos eleverna som i sin tur främjar inlärning. Utredningen råder skolor att regelbundet arbeta med relationsskapande aktiviteter. Gren Landell (2018) menar att ett relationsskapande arbete handlar om att eleven blir sedd av läraren, till exempel genom att lärare visar ett genuint intresse för eleven och en tydlighet att de önskar ha en relation. Genom goda relationer kan elever känna trygghet, glädje och gemenskap och en lust att vilja vara i skolan, samtidigt som eleven
7
bekräftas och självkänslan stärks. För eleven kan en förtroendefull relation på skolan vara avgörande om eleven kommer att utveckla frånvaro eller inte. Om detta skriver Skolinspektionen i sin rapport
Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor (2016), där de även tar upp vikten av att ett positivt
samarbete med hemmet och vårdnadshavarna.
Rutiner och tidiga insatser
Att en elev har hög skolfrånvaro är oftast ett tecken på att något inte står rätt till. För att hejda att problemen förvärras och att eleven hamnar i en långvarig frånvaro är det viktigt med tidiga och snabba insatser. SOU (2016:94) tar upp vikten av fungerande rutiner när det gäller att upptäcka och utreda skolfrånvaro. Det är rektorn som ansvarar för att de rutiner som finns är kända för elever, vårdnadshavare samt skolpersonal. Så snart en elev börjar påvisa upprepade frånvarotillfällen bör det göras en systematisk kartläggning för att utröna vilka orsaker som ligger till grund för frånvaron. Det är också viktigt att elevens röst görs hörd i denna kartläggning. Utifrån kartläggningen vidtas sedan åtgärder som kan hjälpa eleven att öka närvaron (SOU 2016:94). I Skolverkets (2010) rapport visade elevintervjuerna att flertalet elever upplevde en osäkerhet över vem som hade ansvar för frånvaron, samt att det fanns brister i närvarokontrollen och för stort eget ansvar.
Delaktighet och inflytande
Intresset för barn och ungas delaktighet och inflytande ökar ständigt, både inom skolan och i samhället i stort. Detta betonas inte minst i läroplanen där det framgår att eleverna ska ha inflytande över sin utbildning och att de ”demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever” (Skolverket, 2011, s. 13). Att delaktighet och inflytande är viktigt visas även i att forskning kring dessa begrepp har ökat markant under de senaste tio åren (Alerby & Bergmark, 2019). Denna forskning pekar på ett flertal positiva effekter och kopplingar mellan bland annat delaktighet, motivation och ansvar. Även litteratur som producerats under de senaste årtiondena betonar vikten av att elevers inflytande och att deras röst blir hörd (se till exempel Hjörne & Säljö, 2013; Guvå & Hylander, 2017). Trots detta handlar den skolpolitiska debatten till stor del om eleverna och deras resultat och eleverna själva blir sällan hörda, menar Helene Elvstrand (2015) i artikeln Att göra
delaktighet i skolan - elevers erfarenheter.
Delaktighet och inflytande är viktigt ur flera perspektiv. I Socialstyrelsen och Skolverkets (2016)
Vägledning för elevhälsan framhålls att syftet med elevhälsans hälsofrämjande arbete är att stärka tron
på den egna förmågan och att skapa möjlighet till delaktighet. I Skolverkets rapport (2010) framkommer i elevintervjuerna att delaktighet i skolan är viktig då det skapar trygghet och en bra grund för lärande, vilket främjar närvaro. Även SOU (2016:94) betonar delaktighet som en viktig faktor när det gäller arbetet med frånvaro, vilket är en central del utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Skolan behöver skapa goda relationer med såväl elev som vårdnadshavare, och låta dem vara delaktiga i hela processen i arbetet med att främja närvaro. En form av delaktighet är att elevens röst synliggörs i en kartläggning och i de insatser som beslutas. I detta arbete bör vårdnadshavarna ses som en resurs och kontinuerligt få information om sitt barns närvaro. På så vis stärks vårdnadshavarnas känsla av delaktighet och hur de ska hantera situationen.
Elevhälsans roll
Den 1 juli 2011 kom en ny skollag om en samlad elevhälsa, som ska omfatta alla de medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser en elev kan behöva (SFS 2010:800). Ett av syftena med en samlad elevhälsa är att betona det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, med målet att skapa en så gynnsam pedagogisk, utvecklande och hälsosam miljö som möjligt för eleverna (Skolverket, 2014). Elevhälsans betydelse i arbetet med att främja närvaro samt att förebygga och åtgärda frånvaro tas också upp i SOU (2016:94). Utredarna menar att de kunskaper som elevhälsans olika professioner besitter vad gäller skolfrånvaro är viktiga för att skolans personal ska få stöd i sitt arbete med att främja närvaron. Utredningen kom till slutsatsen att dagens elevhälsa inte fungerar optimalt när det gäller arbetet kring skolfrånvaro. De anser att det idag finns en för stor variation när det gäller hur elevhälsan är organiserad, vilket bidrar till svårigheter för elever att erbjudas en likvärdig tillgång till elevhälsan i arbetet med att öka närvaron. För att tydliggöra elevhälsoarbetet gav regeringen
8
både Socialstyrelsen och Skolverket i uppdrag att se över elevhälsans arbete. De båda myndigheterna beslutade sig för att ta fram vägledningen gemensamt vilket resulterade i Vägledning för elevhälsan (2014). Vägledningen är tänkt att utgöra ett kunskapsstöd och beslutsunderlag för elevhälsoarbetet och tydliggöra hur elevhälsan kan bidra i det främjande och förebyggande arbetet.
Tidigare forskning
Följande avsnitt är en redogörelse över vetenskapligt granskad forskning inom området skolfrånvaro. Underlaget har i huvudsak hittats genom sökningar bland de forskningsartiklar som finns tillgängliga via Stockholms universitetsbibliotek. Sökningarna bestod av olika kombinationer av sökorden; problematisk skolfrånvaro, skolk, delaktighet och hemmasittare. Orden användes både på svenska och engelska, och vi noterade att antalet träffar ökade markant när vi använde engelska sökord. För att försäkra oss om att artiklarna var granskade användes filtret peer reviwed. De artiklar som var relevanta för vår studie valdes ut för genomläsning. Vid genomläsningen fann vi referenser på ytterligare forskningslitteratur som var intressant för vår studie. Även denna litteratur kontrollerade vi att den var granskad.
I vår forskningsgranskning har fokus legat på att få en ökad förståelse kring orsaker, samt främjande och förebyggande arbete gällande elever i problematisk skolfrånvaro. När det gäller det främjande och förebyggande arbetet har vi ringat in tre teman som vi ser återkommer i flertalet studier. Dessa teman är
elevhälsans roll, relationer samt delaktighet och inflytande.
Orsaker till skolfrånvaro
Syftet med föreliggande studie inbegriper att undersöka orsaker till elevers skolfrånvaro, vilket även Christopher Kearney (2008) gör i forskningsöversikten School absenteeism and school refusal behavior
in youth: A contemporary review. Kearney beskriver ogiltig skolfrånvaro som komplex som ofta beror
på en samverkan mellan olika sociala och psykiska faktorer. Artikeln är en systematisk litteraturstudie som bygger på studier kring orsaker till skolfrånvaro inom olika forskningsfält; medicin, socialvetenskap, juridik och pedagogik. Istället för att klassificera elever med problematisk skolfrånvaro utifrån beteende bör man ta reda på orsaken till att eleven hamnat i skolfrånvaro, menar Kearney, och listar fyra kriterier för orsaker till skolfrånvaro. Första kriteriet handlar om ett undvikande där eleven håller sig borta från sådant som framkallar ångest och obehag. Det kan ibland kan vara svårt för eleven att veta vad som ligger bakom själva obehaget, vilket kan handla om svårigheter att gå in i skolbyggnaden eller i klassrummet. Andra kriteriet handlar om att fly från sociala situationer som upplevs jobbiga eller utvärderande. Detta gäller vanligtvis blyga eller tillbakadragna elever med svårigheter att integrera med kompisar eller annan skolpersonal. Tredje kriteriet gäller främst yngre barn och har inte med obehag inför skolan som sådan att göra, utan handlar om att eleven har svårt att skilja sig från en förälder eller annan betydelsefull person och därför stannar hemma. Fjärde kriteriet handlar om att det finns annat som lockar utanför skolan som att titta på tv, spela spel eller umgås med vänner.
Systemkrafter som stöd- eller riskfaktorer
I avhandlingen Skolk ur elevernas och skolans perspektiv undersöker Ann-Sofie Strand (2013) sådant som kan påverka elevernas skolgång. Studierna genomfördes på två högstadieskolor med 90 elever som hade 30 procent eller mer i ogiltig frånvaro. Avhandlingen genomfördes utifrån en multimetoddesign som omfattades av kvantitativ retrospektiv analys av skolans dokumentation över eleverna samt kvalitativa intervjuer med eleverna och aktuell skolpersonal. Strand identifierar olika systemkrafter och undersöker vilken inverkan dessa har på elevens skolgång. Med systemkrafter menas allt som kan ha inverkan på elevens skolgång, både inom och utanför skolan. Dessa krafter påverkar antingen elevens delaktighet i skolan på ett positivt sätt mot ökad skolnärvaro, eller drar eleven bort från skolarbetet på
9
ett negativt sätt. Några exempel på systemkrafter inom skolsystemet är olika former av dokumentation och åtgärder, relationen mellan elev och lärare och elever emellan. Systemkrafter som finns utanför skolan är till exempel arbetet som bedrivs inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), hemförhållande och kompisar. Gemensamt för samtliga systemkrafter är att de antingen fungerar som stödfaktorer eller riskfaktorer. Skolpersonalens förhållningssätt mot eleven kan vara en stödfaktor som drar eleven mot skolan, men det kan likväl vara en riskfaktor som stöter eleven bort från skolan. När systemkrafter påverkar elever och drar dem bort från skolan är systemet i obalans.
Internationell forskning kring ogiltig skolfrånvaro
I forskningsöversikten What it takes to keep children in school: a research review (Ekstrand, 2015) har 155 forskningsrapporter kring ogiltig skolfrånvaro studerats, både i Europa och i övriga världen. Översikten är en genomgång av de resultat och de rekommendationer som har gjorts med fokus på förebyggande närvaro och deltagande i skolan. Ekstrand menar att forskning under lång tid har fokuserat på riskfaktorer istället för att försöka identifiera sådant som kan förhindra problem och arbeta med att stärka elevernas förmåga att lyckas i skolan. I studien framkommer, beroende på vem som tillfrågas, två skilda åsikter kring bakomliggande orsaker till skolfrånvaro. Skolledning, elevhälsan och lärare menar å ena sidan att orsakerna finns utanför skolan och lägger skulden till frånvaron på föräldrar, omständigheter i hemmet, attityder till skolan, socialt och kulturellt arv, missbruk och klass. Föräldrar och elever tycker å andra sidan att orsakerna till frånvaron finns inom skolan. De menar att lärarna inte är tillräckligt engagerade, varken i sitt ämne eller i eleverna. Lektionerna är inte stimulerande nog och eleverna trivs inte i klassrummet. Eleverna känner att de inte blir sedda av lärarna och menar att ingen bryr sig när de är frånvarande. Orsaken till frånvaron hänger ofta samman med känslan av meningslöshet eller att man inte känner sig trygg tillsammans med andra elever eller lärare. Mobbning och stök i skolan leder ofta till skolfrånvaro, men frånvaron kan också bero på att eleven inte hängt med eller känner olust inför något. Forskningsöversikten visar också att elever med skolfrånvaro ofta känner en oro för sin skolgång. Den lyfter även att orsaker till skolfrånvaro är ett samhällsproblem, ett problem kopplat till hur samhället i övrigt ser ut.
Skolklimat
En artikel som är intressant för vår studie är School Climate and Student Absenteeism and Internalizing
and Externalizing (2016) där Marisa Hendron och Christopher A. Kearney påvisar ett samband mellan
skolklimat och elevers skolfrånvaro. Artikeln redovisar resultatet av en enkätundersökning gällande skolans lärmiljö där 398 elever med hög frånvaro i åldrarna 11–19 år, samt deras vårdnadshavare, har deltagit. Hendron & Kearney menar att ett gott skolklimat är viktigt för att eleven ska känna en tillhörighet och delaktighet i sin skolgång, vilket i sin tur kan bidra till en lust hos eleven att vilja vara i skolan. Enligt Hendron & Kearney består skolklimatet av olika variabler, som till exempel resursfördelning, ordning och disciplin, föräldrars engagemang, undervisningens kvalitet och relationer mellan elever och mellan elever och lärare. Dessutom tar artikeln upp att forskning har visat på att elever som har ett bra skolklimat minimerar risken att hamna i depression och dåligt psykiskt mående.
Faktorer som främjar närvaro och förebygger
frånvaro
Enligt SOU (2016:94) finns ingen mall att följa när det gäller arbetet med att hjälpa elever i problematisk skolfrånvaro. För att få till ett bra arbete kring skolfrånvaro krävs ett samarbete mellan skolans professioner, men även att elev och vårdnadshavare görs delaktiga i processen. I den forskning som vi har tagit del av kan vi urskilja några faktorer som ofta tas upp som viktiga i ett främjande och förebyggande arbete när det gäller skolfrånvaro. I följande avsnitt behandlar vi de faktorer som vi anser vara relevanta för vår studie.
10
Komponenter för skolframgång
Ekstrand (2015) lyfter i sin forskningsöversikt fram fem komponenter som bevisligen kan kopplas till skolframgång: självkänsla, självkontroll, färdigheter i beslutsfattande, moral och social förankring. Den första komponenten, att ha god självkänsla, innebär att ha höga förväntningar på sig själv och en känsla av kunna hantera skolan, samt att ha ambitioner för framtiden. Den andra komponenten är självkontroll och menas hur eleven uppfattar sin egen kontroll över skolarbetet. Självkontroll skapas genom sociala kontakter och omfattas därför även av lärarnas stöd. Att ha förmåga att fatta beslut kopplas till färdigheter i att lösa socioemotionella problem, vilket innebär att kunna hantera olika situationer både på ett socialt och känslomässigt lämpligt sätt. Känslan av att ha kontroll över sin skolsituation är en viktig del för en lyckad skolgång. Den tredje komponenten är färdigheter i beslutsfattande, vilket hänger ihop med förmågan att bygga relationer och att ha allmänt omdöme. Den fjärde komponenten är moral som hör ihop med empati och kan kopplas till sociala förmågor som hjälpsamhet, att kunna dela med sig, visa omtänksamhet, vänlighet och samarbete. Den femte komponenten är social förankring som även omfattas av sociala förmågor och handlar om att kunna bygga sociala band. Förmågan att knyta an till föräldrar, lärare och andra vuxna kan vara avgörande medan bindning med kamrater visar på både negativa och positiva effekter.
Elevhälsans roll
Skolan har länge haft ett elevvårdande patogent perspektiv med fokus på elevernas svårigheter. I och med den samlade elevhälsans införande skedde ett perspektivbyte till ett salutogent perspektiv med fokus på främjande faktorer. I studien Diverse perspectives on pupil health among professionals in
schoolbased multi-professional teams utforskar Gunilla Guvå och Ingrid Hylander (2011) vilken
betydelse de olika medlemmarna i den samlade elevhälsoorganisationen fått. På internationell nivå har det föreslagits att gå från en snäv diagnostisk syn till en mer övergripande helhetssyn på elevernas skolrelaterade svårigheter. Författarna menar dock att det finns lite som tyder på att någon större förändring har gjorts. I Sverige infördes i samband med den nya skollagen en samlad elevhälsa, vilket innebar ett förändrat tillvägagångssätt i elevhälsoarbetet. Från att tidigare ha inriktat sig på elevernas svårigheter riktas nu fokus mot att stödja eleverna genom sådant som redan fungerar. Att arbeta främjande och förebyggande är alla inom elevhälsans olika professioner överens om, menar författarna. Det kan dock finnas svårigheter att byta perspektiv och det är lätt att falla tillbaka till ett tidigare arbetssätt. Studien påvisar att det således finns ett gap mellan retorik och praktik.
Relationer
Ett flertal forskare pekar på att relationer har en stor betydelse både vad det gäller förebyggande insatser mot skolfrånvaro samt i arbetet att få elever tillbaka till skolan (Attwood & Croll, 2006; Thornberg, 2006; Kearney, 2008; Tangen, 2009, Strand, 2013, Martin & Collie, 2019). Ekstrands (2015) forskningsöversikt visar att vuxnas support i skolarbetet, elevernas trygghet och det stöd som eleverna får i att utveckla kärnkompetenser är avgörande för lärandet. För elever som haft lång frånvaro framkommer att relationer med vuxna är viktigare än kamratrelationer. Även Strand (2013) påvisar genom sin forskning att en av de mest framträdande positiva krafterna, som drar eleven mot skolan och närvaro, är goda relationer och vuxenstöd. Reidun Tangen (2009) söker i artikeln Conceptualising
quality of school life from pupils’ perspectives: a four‐dimensional model klargörande och förståelse för
elevernas livskvalitet i skolan ur elevernas egna perspektiv. Studien baseras på djupintervjuer med 18 elever, som var i behov av specialutrustning eller specialundervisning på grund av olika problem, under deras första år i icke-obligatorisk gymnasieutbildning. I studien framkommer betydelsen av den känslomässiga läraren som visar vänlighet och respekt, vilket har betydelse för elevernas motivation, trygghet och välbefinnande.
I artikeln Truancy in Secondary School Pupils: Prevalence, Trahectories and Pupil Perspectives har författarna Gaynor Attwood & Paul Croll (2006) intervjuat 17 ungdomar i åldrarna 15 - 16 år i Storbritannien gällande deras skolfrånvaro. Resultatet visar bland annat att majoriteten av eleverna uppger att de har dåliga relationer till lärarna. Eleverna menar att lärarna hela tiden “hackar på dem”, men även att vissa lärare ignorerar elevernas försök att få hjälp och stöttning. Attwood & Croll menar att detta kan medföra att eleverna tappar tilliten och respekten för sina lärare, vilket i sin tur leder till att
11
eleverna helt nonchalerar lärarnas försök att skapa ordning i klassrummet. Detta skriver även Robert Thornberg (2006) om i sin artikel Hushing as a moral dilemma in the classroom där han undersöker värdegrundsarbetet i svenska skolor. Studien visar betydelsen av att lärarna är konsekventa och rättvisa i sitt handlande för att eleverna ska respektera dem. I de fall där lärarna är inkonsekventa och otydliga, till exempel gällande klassrumsregler, kan det leda till att eleverna enbart gör som lärarna säger på grund av att lärarna är överordnade, det vill säga att de har makten.
För att undersöka hur elever påverkas av relationen mellan elev och lärare utförde forskarna Andrew J. Martin and Rebecca J. Collie (2019) en kvantitativ studie bland gymnasieelever i Australien, vilken finns beskrivet i artikeln Teacher–Student Relationships and Students’ Engagement in High School:
Does the Number of Negative and Positive Relationships With Teachers Matter? Studiens resultat visar
vikten av att arbeta för goda relationer mellan lärare och elev, då det ger ett större engagemang i studierna för eleverna. Studien visar även att elevers negativa inställning till studier inte per automatik ökar om relationen till läraren är dålig, förutsatt att de negativa relationerna inte överväger de positiva. Martin & Collies slutsats är att elevers engagemang i skolan är känslig för en förändring när det gäller balansen mellan positiv och negativ relation med lärare.
Delaktighet och inflytande
Delaktighet och en känsla av sammanhang är en viktig faktor som främjar skolnärvaro (Strand 2013). I delaktighetsbegreppet ligger rätten att få vara med och bestämma. Helene Elvstrand (2015) beskriver i artikeln Att göra delaktighet i skolan- elevers erfarenheter utifrån elevers perspektiv hur processer för delaktighet görs i skolans vardagsarbete. Artikeln bygger på en etnografisk studie kring elevers deltagande i skolan med fokus på elevernas egna erfarenheter. Empirin består av ett tvåårigt fältarbete, bland 10- till 12-åriga elever i form av fältanteckningar, intervjuer, och teckningar och uppsatser som producerade av eleverna. Elvstrand belyser möjligheter och hinder för elever att utöva delaktighet i skolan. Studien visar att elevernas möjlighet att vara delaktiga ser mycket olika ut beroende på individens egna möjligheter och förmågor att vara just delaktig. Delaktighet kräver färdigheter som att kunna framföra åsikter och argumentera för dessa samt att kunna ta eget ansvar. Delaktighet och inflytande är nära sammankopplat med makt. Eleverna i Elvstrands studie kategoriserade sig själva i termer kopplat till maktpositioner, vilket skapade varierande möjlighet till delaktighet och inflytande. Studien visar även att eleverna måste skaffa sig inflytande genom att jobba snabbt på lektionerna vilket leder till att vissa grupper av elever riskerar att inte ha samma möjlighet att vara delaktiga. Elvstrand menar att det är viktigt att elever får träna på att vara delaktiga, vilket görs genom att få uppleva delaktighet i praktiken. Studien visar att elever som inte fått möjlighet att prova på att vara delaktiga riskerar att hamna utanför den sociala gemenskapen. Möjligheten att utöva inflytande försämras också för elever som inte fått prova på att vara delaktiga. De elever som däremot fått känna delaktighet har lättare att vara delaktiga och utöva inflytande även i andra sammanhang
I Tangens (2009) forskning om skolkvalitet uppmärksammas alternativa metoder för att förstå och klargöra livskvaliteten i skolan ur elevens perspektiv De elever i studien som upplevde en låg skolkvalitet tycktes känna att skollivet helt, eller nästan helt, kontrollerades av andra som till exempel lärare och föräldrar. Tangen menar att lärare måste vara lyhörda och lyssna på sina elever, då det är eleverna själva som är experterna i sina liv. Det är vanligt att elever bjuds in att vara delaktiga men det finns en risk att det stannar vid ett lyssnande. Detta kan få en negativ effekt då det signalerar att intresset för elevens åsikt är litet. För att elever ska känna sig delaktiga måste deras åsikter och uttryckta behov tas på allvar. Genom delaktighet och inflytande stärks elevens självförtroende och de bemyndigas med makt över sitt eget liv.
Sammantaget visar ovanstående studier att skolfrånvaro är ett komplext problem som ofta beror på en samverkan mellan olika sociala och psykiska faktorer. Elevers skolgång påverkas även av faktorer som kan vara antingen stödfaktorer som drar eleven mot skolan eller riskfaktorer som stöter bort eleven från skolan. Skolpersonal lägger ofta skulden till frånvaron på orsaker som finns utanför skolan, medan föräldrar och elever menar att orsakerna till frånvaron finns inom skolan. Forskningsgenomgången visar dock att ett gott skolklimat har en god inverkan på elevers skolnärvaro.
12
När det gäller faktorer som främjar närvaro och förebygger frånvaro visar tidigare forskning flera viktiga faktorer. Ett exempel är elevhälsans främjande och förebyggande arbete, som är betydelsefullt för att stötta skolpersonalens arbete med skolfrånvaro. Dessutom visar ett flertal studier vikten av relationer, såväl för att förhindra frånvaro som för att få eleverna att vilja komma tillbaka till skolan. Flera forskare är överens om att elever måste få vara delaktiga och känna att de blir lyssnade på, vilket kan stärka elevers självförtroende och trivsel i skolan.
Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt diskuterar vi de teoretiska utgångspunkter som vår studie har inspirerats av. Syftet med föreliggande studie är att ur ett elevperspektiv undersöka elevers syn på sin egen problematiska skolfrånvaro. Vi har valt att inte ta avstamp i en bestämd teori i vår studie, utan har istället, via kvalitativa intervjuer, sökt efter en förståelse för ämnet utifrån elevernas erfarenheter och upplevelser av sin skolfrånvaro. Med detta induktiva förhållningssätt vill vi utgå från empirin och inte en teori i vår studie (Fejes & Thornberg, 2009). Enligt Kvale & Brinkmann (2014) inspireras detta sätt att intervjua av ett fenomenologiskt förhållningssätt, och visar på ett intresse att förstå sociala fenomen utifrån de intervjuades perspektiv. De intervjuade får beskriva hur de upplever världen “enligt antagandet att den relevanta verkligheten är vad människor uppfattar att den är” (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 44). Att ha ett fenomenologiskt perspektiv som inspiration hjälper oss att hålla fokus på att förstå elevernas beskrivning utifrån deras vardagsliv när det gäller problematisk skolfrånvaro, vilket är syftet med vår studie. Med ett fenomenologiskt förhållningssätt är det viktigt att bortse från egna fördomar och förutfattade meningar för att få syn på fenomenets kärnpunkter, det vill säga elevernas synpunkter på problematisk skolfrånvaro. I praktiken har det inte varit helt lätt att bortse från förutfattade meningar, men vi har försökt att ha det i åtanke under såväl intervjuerna som vid analysarbetet.
I resultatanalysen har vi tagit hjälp av Moria von Wrights (2002) artikel Det relationella perspektivets
utmaning. I artikeln belyser von Wright synen på människan som individ utifrån två olika perspektiv:
det punktuella perspektivet och som i kontrast till detta, det relationella perspektivet. Genom det punktuella perspektivet förstås eleven ur bestämda delar, som till exempel elevens egenskaper och problem. Det tas varken hänsyn till sådant som inte tycks ha med saken att göra eller till olika sammanhang. En elevs svårigheter kan, ur detta perspektiv, analyseras och behandlas utan att eleven själv är närvarande. Utifrån ett relationellt perspektiv finns minst två beskrivningar att ta hänsyn till, där den ena bygger på den andra. För att förstå eleven försöker man se det i relation till sammanhanget. Människan formas genom sociala situationer men blir automatiskt inte resultatet av det som den är med om. Genom detta sätt att se är de elever vi har intervjuat i problematisk skolfrånvaro och inte elever med problematisk skolfrånvaro. Von Wright menar att istället för att i första hand fokusera på varför eleven blivit som den blivit ställs frågor om vem eleven är och vad skulle eleven kunna bli. Och för att få svar på dessa frågor behöver ett möte med eleven ske, eleven måste själv bli delaktig. För att skapa förståelse kring fenomenet problematisk skolfrånvaro har vi tagit hjälp av både det relationella och det punktuella perspektivet i analysen av intervjuerna.
Metod
I detta avsnitt beskrivs först studiens metodansats, som sedan följs av urval och en beskrivning av hur genomförande och datainsamling gått till. Därefter presenteras hur analys och bearbetning av hur intervjuerna gått till och slutligen en presentation av etiska överväganden och studiens trovärdighet.
13
Metodansats
Studiens syfte är att öka förståelsen till varför elever hamnar i problematisk skolfrånvaro, utifrån elevernas egna utsagor. Syftet omfattas även av att öka kunskapen kring vad skolan kan göra för att främja närvaro och förebygga frånvaro, även detta utifrån elevernas erfarenheter och upplevelser. För att få veta hur människor upplever sin värld är ett bra sätt att fråga dem, menar Kvale & Brinkmann (2014). Genom att ställa frågor kan vi få kunskap om den andres erfarenheter och få höra berättelser och åsikter med egna ord.
För att få svar på frågorna i föreliggande studie har vi valt att använda kvalitativ intervju. En kvalitativ intervju lämpar sig väl när man vill få uppfattningar om varför beteende har utvecklats, samtidigt som den också skapar möjlighet till en fördjupad förståelse inför problemet (Kvale & Brinkmann, 2014). Val av metod passar även utifrån generalisering och användbarhet. Studien avser inte att utgöra statistisk generalisering men förhoppningsvis ska den kunna bidra till generalisering ur ett användarperspektiv, genom att läsaren själv avgör vad som kan användas i den egna verksamheten (Fejes & Thornberg, 2016).
Urval
Studiens syfte har legat till grund för urvalskriterierna, elever i problematisk skolfrånvaro. Ur ett fenomenologiskt synsätt kan forskaren genom intervjun få förståelse för den intervjuades upplevelser kring det fenomen som undersöks (Fejes & Thornberg, 2016). Urvalet har således gjorts utifrån elever som antingen befinner sig i problematisk skolfrånvaro eller som har tidigare erfarenheter av fenomenet. Två högstadieskolor i en kommun med cirka 27 000 invånare har deltagit i studien. Vid den aktuella perioden hade den ena skolan en frånvarostatistik på cirka 18 procent, varav 5 procent var ogiltig frånvaro och 13 procent giltig frånvaro. Den andra skolan hade 12 procent frånvaro, varav 2 procent var ogiltig och 10 procent giltig. Det bör dock påpekas att siffran för giltig frånvaro kan vara påverkad av pandemin och restriktionerna kring den. Skolorna är arbetsplats för oss och kännedom om eleverna finns, vilken har legat till grund för urvalet.
Studien bygger på åtta intervjuer av elever i åldrarna 15 - 19 år. Totalt tillfrågades tolv elever, varav en sa direkt nej. En elev på mellanstadiet hade just börjat komma tillbaka efter sin frånvaro och vi avråddes av rektorn att intervjua eleven eftersom läget var känsligt. En elev tackade först ja till att delta men mådde därefter sämre och föräldrarna avrådde deltagande. En annan elev kände viss tveksamhet och ville fundera och avböjde strax därefter. Det har funnits svårigheter att få elever att delta i intervjuerna då det är känsligt ämne och kan upplevas svårt att prata om sina erfarenheter. Några elever upplevde intervjusituationen som positiv och uppmuntrade andra elever till att delta i vår studie.
Informanterna går antingen på högstadiet eller har avslutat grundskolan. För att kunna garantera anonymiteten redovisas ingen närmare information kring de intervjuade eleverna. Elevernas namn har bytts ut mot en kod, till exempel E1, för att inte kunna identifieras. De transkriberade inspelade intervjuerna har betecknats med elevens initialer tillsammans med koden i rubriken.
Genomförande och datainsamling
De totalt åtta informanterna kontaktades personligen antingen av oss eller av skolpersonal med bra relation till eleven. Eleven fick en presentation om bakgrund och syftet med studien, samt en förfrågan om att delta i en intervju. Samtliga fick ett missivbrev (bilaga 1) med information om studiens syfte, en presentation av oss samt information kring konfidentialitet och frivillighet.
En halvstrukturerad intervjuguide upprättades som ett stöd vid intervjuerna (bilaga 2). Kvale och Brinkmann (2014) beskriver den halvstrukturerade livsvärldsintervjun som ett sökande efter intervjupersonens beskrivningar av dess livsvärld. Den halvstrukturerade intervjuguiden innehåller teman och förslag på frågor som gör det möjligt att göra förändringar och anpassningar under samtalets
14
gång. Med ett öppet fenomenologiskt förhållningssätt kan frågor antingen hoppas över eller fördjupas, utefter intervjupersonens svar. Längden på intervjuerna varierade och pågick mellan 15 och 35 minuter. Sju intervjuer spelades in och transkriberades därefter. En intervju är av olika anledningar gjord skriftlig. Eleven fick ta del av intervjuguiden och sedan mejla sina svar till oss. Inspelningarna skedde med hjälp av inspelningsfunktionen på mobiltelefon, som har god ljudkvalitet. Båda författarna närvarade vid samtliga intervjuer medan transkriberingen delades upp mellan författarna. Efter transkriberingen skrevs intervjuerna ut och lästes av båda författarna.
Analys och bearbetning
Syftet med analysen är att få fram svaret på forskningsfrågan och tydliggöra det som ligger till grund för frågan (Kvale & Brinkmann, 2014). Analysen är till för att hitta mönster som är betydelsefulla för att förstå problemet och utskrifterna kan ses som en fortsättning på samtalet och en möjlighet till utvecklad förståelse av det som sas. Syftet med föreliggande studie är att förstå elevernas upplevelser runt sin frånvaro. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av tematisk analys, enligt den modell som Braun & Clark (2006) beskriver. Tematisk analys är en bra och flexibel metod för att analysera mönster och teman i kvalitativt datamaterial. Ett tema fångar upp viktiga data i förhållande till forskningsfrågan och möjliggör en strukturerad, noggrann analys av materialet. Braun & Clark´s steg-för-steg-guide består av sex olika faser:
1. Bekanta sig med materialet 2. Hitta koder
3. Söka teman
4. Granska och ringa in de mest relevanta temana 5. Definiera och namnge teman
6. Skriva rapporten
Vår empiri har analyserats utifrån forskningsfrågorna; vad elever med problematisk skolfrånvaro uppger som orsaken till frånvaron, vad de menar att skolan kan göra för att förhindra frånvaron samt vad skolan gjorde. Rent praktiskt inledde vi analysarbetet genom att enskilt läsa igenom transkriberingarna ett flertal gånger och färgmarkera det mest centrala i elevernas utsagor. När detta var genomfört diskuterade vi tillsammans våra enskilda resultat för att slutligen komma fram till några gemensamma mönster i empirin. Efter att ha granskat dessa mönster kunde vi till slut identifiera och ringa in de teman som är betydelsefulla för att förstå problemet.
Forskningsetiska aspekter
I studien har vi använt oss av god forskaretik enligt Vetenskapsrådets (2017) fyra övergripande forskningsetiska principer; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, samt nyttjandekravet. Samtliga elever fick utförlig information om studiens syfte samt genomförande, dels vid första kontakttillfället och även som inledning till intervjuerna. Samtyckeskravet innebär bland annat att informanterna ska ge samtycke till att delta i undersökningen. Eftersom alla elever i vår studie är 15 år eller äldre behövdes inget samtycke från vårdnadshavarna. Både när eleverna först tillfrågades samt vid intervjutillfället upplystes eleverna om att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande, till exempel om de kände att det blev känslosamt eller jobbigt under intervjutillfället. Nyttjandekravet togs hänsyn till genom att eleverna informerades om att materialet endast ska användas av oss i forskningssyfte. Dessutom meddelades eleverna om att när examensarbetet är godkänt kommer det att finnas tillgängligt på Internet. Konfidentialitetskravet innebär en garanti för informanterna att vara anonyma. Samtlig personlig information avidentifierades, vilket även eleverna informerades om. Intervjuinspelningar förvarades på våra personliga mobiltelefoner och raderades så snart examensarbetet var godkänt.
15
Trovärdighet
En studies trovärdighet är ett mått på studiens kvalitet och handlar om hur noggrant och systematiskt genomförd den är (Fejes & Thornberg, 2015) Validitet mäter hur väl studien svarar an mot dess syfte, att det som ska undersökas verkligen blir undersökt samt metodens relevans. I metodavsnittet redogör vi tydligt steg för steg hur vi gått tillväga vid metodval, datainsamling och genomförande, vilket ger studien trovärdighet. Trovärdighet kan även kopplas samman med en studies generaliserbarhet. Generalisering inom forskning handlar om att kunna koppla studiens resultat till andra personer eller fenomen som inte ingått i studien (Fejes & Thornberg, 2016). Vår studie avser inte att utgöra statistisk generalisering men förhoppningsvis ska den kunna bidra till generalisering ur ett användarperspektiv genom att läsaren själv avgör vad som kan vara användbart i den egna verksamheten. Eftersom vi endast har intervjuat åtta elever är vi medvetna om att möjligheten att generalisera vårt resultat är begränsat. Vi menar att föreliggande studies resultat är exempel på hur elever kan uppleva problematisk skolfrånvaro och exempel på vad skolan kan göra för att främja närvaro och förebygga frånvaro.
Resultat
I detta avsnitt redovisas resultatet från de elevintervjuer som har genomförts. Intervjufrågorna utgår från syftet med vår studie, nämligen att undersöka elevers syn på problematisk skolfrånvaro. Avsnittet är uppdelat i två huvudområden; orsaker till skolfrånvaro samt faktorer som främjar och förebygger. Orsaker till skolfrånvaro är indelat i tre områden; skolrelaterade, sociala och individuella faktorer. Faktorer som främjar och förebygger behandlar både åtgärder som eleverna anser att skolan borde ha gjort, samt åtgärder som eleverna uppger att skolan har vidtagit. De åtgärder som eleverna anser att skolan borde ha gjort har tematiserats i tre områden; elevens röst och delaktighet, relationer och tidiga
insatser. Dessa områden framkommer i analysen och ger en tydlig bild över informanternas synpunkter
utifrån studiens syfte, att undersöka elevens syn på problematisk skolfrånvaro. Först sker en redovisning av resultatet, ett huvudområde i taget, följt av en analys. Därefter redovisas nästa huvudområde följt av en analys. Eleverna är anonymiserade och presenteras som E1, E2, E3, E4, E5, E6, E7 samt E8.
Orsaker till skolfrånvaro
Enligt Kearney (2008) bör man ta reda på orsaken till att elever hamnar i skolfrånvaro istället för att klassificera elever med problematisk skolfrånvaro. Vid analysen av vår empiri ser vi att eleverna uppger flera olika faktorer som orsak till sin skolfrånvaro. Dessa faktorer har vi delat in i tre huvudområden beroende på om faktorerna är skolrelaterade, sociala eller individuella. Det bör dock påpekas att faktorer samverkar med varandra och passar in i flera områden.
Skolrelaterade faktorer
När det gäller orsaker som kan kopplas till skolan uppger majoriteten av eleverna i vår undersökning att deras skolfrånvaro delvis beror på brister i lärmiljön. Dålig arbetsro samt högljudda lektioner är exempel på faktorer som framkommer i intervjuerna. E6 och E7 uppger att de har svårigheter att ta in det som läraren säger framme vid tavlan. “Det är bara ord. Det går inte in i hjärnan”, säger E6. Samma elev säger att det är svårt att koncentrera sig i stora grupper. E7 menar att det är onödigt att vara i skolan för “jag lär mig ändå ingenting. Jag kan inte ta in det som sägs liksom.”. E8 menar att skolämnena inte var tillräckligt intressanta och upplevde att sättet de lärdes ut på var tråkigt. E4 berättar att hen inte fick tillräckligt utmanande uppgifter, trots påpekan för undervisande lärare. Bristen på utmanande uppgifter gjorde att eleven tröttnade på ämnet och uttrycker det som; “och sen så bara skolkar man en lektion. Ja, men då kan jag ta nästa...och så blev det bara mycket”. Samma elev berättar att hen stördes av höga ljud
16
i klassrummet, vilket ledde till att hen istället valde att tillbringa dagarna i skolans cafeteria i lugn och ro när övriga elever var på sina lektioner.
E1 och E3 uppger att de inte trivdes i klassen. E3 berättar att hen ville men inte fick byta vare sig klass eller undervisningsgrupp. E1 säger att det blev tjafs med en klasskompis, men hen ville aldrig byta klass eftersom hen ansåg att den klassen hen gick i var bättre jämfört med de andra klasserna. Dessa elever uppger även att inledningsvis fick vårdnadshavarna inte information om elevernas frånvaro. E1 berättar att skolan till en början endast kontaktade mamman medan pappan, som eleven bor hos på heltid, inte fick någon information. E3 säger att ingen från skolan kontaktade föräldrarna i början, och eftersom de inte hade anmält sms-avisering i närvaroprogrammet kunde eleven vara frånvarande utan vårdnadshavarnas vetskap. “Så då kunde jag hur lätt som helst skita i lektioner för de visste inte ens om det”, säger E3.
E3 berättar om möten där hen fick uppfattningen att de vuxna inte riktigt lyssnade på hens tankar och önskemål. Bland annat berättar eleven om ett möte som hölls när hen hade haft en period av god närvaro och kände att hen var på god väg tillbaka till skolan. På mötet upplevde eleven att de vuxna inte pratade med hen utan mer till hens föräldrar, “de pratade ner mig och sa vad djävla dålig jag var i princip”. Detta möte var tillräckligt för att eleven skulle falla tillbaka till skolfrånvaro, och uttrycker det genom att säga; “skolan som egentligen ska putta mig framåt puttar mig bakåt”.
Flera elever säger i intervjuerna att ytterligare en orsak till att de har en problematisk skolfrånvaro är att den inledande frånvaron ledde till att de halkade efter i skolarbetet, och att känslan att kunna ta igen det som de missat är oövervinnerlig. E5 beskriver det med orden; “Jag ligger så långt efter så det kommer inte att gå”. Även E2 säger att det var jobbigt att komma ikapp, men även att lärarna tjatade väldigt mycket och ifrågasatte. “Varför har du inte varit här? Och hade du varit här hade du varit ikapp och så där”, berättar eleven.
Individuella faktorer
När det gäller orsaker till skolfrånvaro ut ett individperspektiv beskriver de intervjuade eleverna olika anledningar som lett till frånvaron. Vad de däremot har gemensamt är att ingen av dem har några inlärningssvårigheter. Samtliga uppger att de hade bra betyg innan de hamnade i problematisk skolfrånvaro. En orsak, som flera elever menar spelar en avgörande roll för frånvaron, är dåligt mående. E8 säger: ”jag hade mycket ångest också som byggts upp efter många händelser i livet”. E3 berättar att hen har svårt för att hänga med på lektioner då all koncentration går åt till att försöka hålla ångesten borta ”jag bara sitter där och tänker sitt kvar och då hinner jag inte ens lyssna”. E5, som i tidigare skolår varit mobbad, känner oro för vad andra tycker och tänker och menar att det därför är skönt att slippa gå på lektionerna. Eleven peppar sig själv genom att tänka “jag ska inte ta åt mig. De får tycka och tänka vad de vill”. E6, vars skolfrånvaro började på mellanstadiet, berättar att hen mått dåligt i hela sitt liv. De gav mig ADHD-diagnos och utredde mig för depression och ångest när jag var i tioårsåldern”, berättar eleven. Majoriteten av eleverna uppger att deras skolfrånvaro startade i år 8, för E2 började frånvaron redan i år 7. E7 berättar att hen ofta var sjuk i år 6 och därför hade mycket frånvaro, men att det förbättrades när hen började i år 7; ”jag tyckte ändå att det var kul för det var nytt liksom. Så jag ville gå i skolan för att träffa nya folk”.
Ett annat exempel på orsak till skolfrånvaro på individnivå är trötthet, vilket hälften av eleverna menar att de upplever. E2 och E5 säger att de inte orkar gå på lektionerna utan hellre är med kompisar. ”Jag förstår på lektionen, men jag orkade inte gå dit. Jag orkade inte göra något”, säger E5. En annan elev (E4) menar att tröttheten beror på att hen saknar utmaningar i skolarbetet ”det var typ att jag tröttnade på skolan och sen sket jag i det”. E1 berättar hur hen ville undvika folk och därför inte gick till skolan alls ”jag ville bara vara själv”.
Sociala faktorer
Om vi tittar på elevernas skolfrånvaro utifrån ett socialt perspektiv uppger majoriteten av eleverna konflikter i hemmet som en faktor. E1 berättar om “ett kaos hemma” där en klasskompis var involverad. Detta medförde att eleven upplevde det jobbigt att vistas i samma klassrum som klasskompisen då hen påmindes om problemen. “Jag ville liksom inte se hen för då tänkte jag bara på allt det där”, säger E1.
