• No results found

Demokrati i förskolan - En studie om pedagogers föreställningar om barns delaktighet och inflytande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Demokrati i förskolan - En studie om pedagogers föreställningar om barns delaktighet och inflytande"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn unga samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Demokrati i förskolan

- En studie om pedagogers föreställningar om barns

delaktighet och inflytande

Preschool Democracy

- a study of pedagogues beliefs about children's participation and

influence

Maria Frank

Alexandra Hansen

Examinator: Ingrid Fioretos Handledare: Nils Andersson Lärarexamen 210 hp

Barn- och ungdomsvetenskap 2012-01-14

(2)
(3)

3

Abstract

Titel

Demokrati i förskolan - En studie om pedagogers föreställningar om barns delaktighet och inflytande

Title

Preschool Democracy - a study of pedagogues beliefs about children's participation and influence

Författare

Maria Frank och Alexandra Hansen

Sammanfattning

Detta arbete handlar om pedagogers föreställningar om barns kompetens och hur det påverkar arbetet med demokrati i förskolan. I den nya läroplanen läggs stor vikt vid barns inflytande. Trots det finns det mycket lite forskning om just barns inflytande i förskolan vilket väckte vårt intresse. Syftet är att få en inblick i hur pedagoger ser på begreppen demokrati, delaktighet och inflytande och hur det präglar det pedagogiska arbetet. Vi vill även få en inblick i hur pedagogers syn på barn påverkar detta arbete. Vi har intervjuat åtta pedagoger ifrån olika avdelningar på samma förskola. Resultatet visar att samtliga pedagoger ser barn som kompetenta och att de har rätt till inflytande, men i praktiken visar de flesta exempel på hur barnen får inflytande endast inom bestämda ramar och att det är pedagogerna som sätter gränserna.

Transkribering av empirin har delats på hälften, förutom det har båda författarna deltagit i samtliga delar av arbetet.

Nyckelord

Delaktighet, inflytande, demokrati, brist- och kompetensdiskurs, pedagogisk atmosfär, förskola

(4)

4

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till förskolan som utgjort grunden för vårt undersökningsområde. Vi vill särskilt tacka de åtta pedagoger som ställt upp på intervjuer. Det har varit roligt att få en inblick i det dagliga arbete som Ni gör.

Tack också till vår handledare Nils Andersson som har väglett oss genom hela denna arbetsprocess.

(5)
(6)

6

Innehållsförteckning

Inledning

... 9

Syfte och frågeställningar

... 10

Litteraturgenomgång

... 11

Demokrati, inflytande och delaktighet i förskolan ...11

Barnsyn ...12 Diskursbegreppet ...13 Kompetensdiskurs ...14 Bristdiskurs...15 Pedagogisk atmosfär ...15

Metodavsnitt ...

18 Metodval ... 18 Urval ... 18 Genomförande ... 19 Validitet ... 20 Reliabilitet ... 20 Forskningsetiska överväganden ... 20

Reslutat

... 22

Begreppen inflytande, delaktighet och demokrati ... 22

Faktorer som påverkar arbetet med barns inflytande ... 25

Brist- och kompetensdiskurs ... 29

Analys

... 33

Begreppen inflytande, delaktighet och demokrati ... 33

Faktorer som påverkar arbetet med barns inflytande ... 34

Brist- och kompetensdiskurs ... 35

(7)

7

Slutsats

... 38

Avslutande diskussion

... 39

Referenser

...41

(8)
(9)

9

Inledning

Vi har valt att undersöka barns inflytande i förskolan ur ett pedagogperspektiv, hur pedagoger tänker kring begrepp som inflytande, delaktighet och demokrati. Vi vill även få en inblick i hur det demokratiska arbetet i förskolan påverkas av pedagogers föreställningar om barns kompetens. Detta område är intressant för att förskolan, likväl som det svenska samhället, ska vila på en demokratisk grund och verksamheten ska utformas med hjälp av demokratiska former (Skolverket, 2010:4). Detta framkommer tydligt i citatet nedan som är hämtat ur den reviderade läroplanen för förskolan;

Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. […] Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet (Skolverket, 2010:6,11).

Citatet visar att demokrati är en av förskolans viktigaste värdegrunder och att man som pedagog är skyldig att främja barns inflytande. Även barnkonventionen lyfter fram barns rätt att bli lyssnade på och göra sina röster hörda (Barnkonventionen, 1989: Artikel 12). Vi hänvisar till styrdokumenten eftersom dessa ligger till grund för läraryrket. Vi anser att det är viktigt att ha dessa i åtanke eftersom det är pedagogers skyldighet att följa dem.

Filosofie doktor i lärande Gunvor Selberg (1999:25) menar att det finns mycket forskning vad gäller elevinflytande i skolan men desto mindre när det handlar om barns inflytande i förskolan. Därför anser vi att vår undersökning är relevant för professionen.

(10)

10

Syfte och frågeställningar

Detta arbete syftar till att undersöka hur pedagogers föreställningar om barns kompetens påverkar det pedagogiska arbetet i en förskola. Vi vill få en inblick i hur pedagoger ser på begreppen demokrati, inflytande och delaktighet och hur det präglar verksamheten. Våra frågeställningar är följande:

 Vad innebär barns inflytande ur ett pedagogperspektiv i en förskola?

(11)

11

Litteraturgenomgång

I följande avsnitt redogör vi för de teoretiska perspektiv som vi utgår ifrån i vår undersökning. Här berörs även forskning som tidigare gjorts inom vårt undersökningsområde. Dessa kopplar vi till de teorier vi diskuterar samt de frågeställningar vi har.

Demokrati, inflytande och delaktighet i förskolan

Nedan följer en presentation av de tre nyckelbegreppen demokrati, inflytande och delaktighet. Efter att ha diskuterat vad begreppen betyder för oss anser vi att dessa är så breda att det är lämpligt att fördjupa sig i dess betydelser. Vi menar att demokrati står för allas lika värde och rätt att uttrycka sina åsikter. Det innebär således också att alla måste ta hänsyn till varandra. I en förskola anser vi att barns inflytande bygger på att de får vara med i utformningen av verksamheten. Då kan barnen känna sig delaktiga. Vi anser dock att begreppet delaktighet även betyder att man kan vara delaktig i någonting som redan är bestämt.

Hillevi Lenz Taguchi, professor i pedagogik och Ann Åberg, förskollärare menar att ”[…] demokrati är något vi lever och bygger tillsammans i en ständigt pågående process” (Åberg & Taguchi, 2005:64). Med detta citat vill vi påvisa att demokrati borde ingå i den dagliga verksamheten. Om barn ska förstå måste vi ta deras förmågor på allvar, erbjuda dem tillfälle att uttrycka sina åsikter och tankar. Samtidigt är det viktigt att få dem att förstå att det inte alltid handlar om att få sin vilja igenom utan att respektera allas åsikter. Det är upp till pedagogerna på förskolan att ta tillvara på de tillfällen som ges. ”Om jag som pedagog inte tog ansvar för att ge barnen möjlighet att uttrycka sina åsikter har barnen ingen som helst möjlighet att påverka sin vardag” (Åberg & Taguchi, 2005:65).

(12)

12

Eva Johansson (2003:104), professor vid Göteborgsuniversitet i pedagogik, kommunikation och lärande, menar att låta barn vara delaktiga i verksamheten är en strategi för lärande. Då ges barnen möjlighet till inflytande och således förståelse för demokrati. Elisabeth Arnér (2009:14), forskare i pedagogik, talar om att begreppen inflytande och delaktighet ofta används som synonymer till varandra och att de egentligen borde skiljas åt. Med inflytande menar författaren att barn ges utrymme att påverka sin tillvaro. Det innebär att fokus läggs på barns erfarenheter, initiativ och idéer när planeringen för verksamheten görs. Begreppet delaktighet syftar till att ta del av något redan bestämt, att barnen får påverka det som pedagogerna planerat sedan tidigare (Arnér, 2009:14).

Barnsyn

Detta avsnitt handlar om vilken syn pedagoger kan ha på barn och vad de innebär för det demokratiska arbetet. Enligt vår mening är forskning om barnsyn relevant eftersom de föreställningar som pedagoger har om barn är avgörande för arbetet med inflytande i förskolan.

Eva Johansson (2001:20) talar om vilken syn vuxna har på barn och att det har en avgörande betydelse för det demokratiska arbetet. Pedagogers föreställningar om vad barn kan och inte kan påverkar alltså barnens förutsättningar för inflytande. Om detta säger Johansson;

Att arbeta med barn liksom att forska, handlar om perspektiv. Vi tar mer eller mindre medvetet ställning till vad vi kan upptäcka och förstå om barn, vad vi vill åstadkomma med barn och vad vi menar att barn har möjlighet att förstå och lära (Johansson, 2001:20).

Vilken syn pedagoger har på barn är meningsfull att ha i åtanke i vår undersökning. Vi kan förstå genom citatet ovan att det är viktigt eftersom tankar om barns villkor ligger som grund för arbetet med inflytande. Forskarna i pedagogik Johannesen & Sandvik (2009:16ff) talar om just detta som diskurser.

(13)

13

Diskursbegreppet

Komunikationsforskarna Winther Jørgensen och Phillips (2000:7) definierar begreppet diskurs som ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen”. Jonas Qvarsebo (2006:31ff), lektor i utbildningsvetenskap, förklarar begreppet som olika sätt att tolka, att tala om och förstå ting. Hans definition bygger på den franska filosofen och idéhistorikern Michel Foucaults tankar om diskursbegreppet. Detta innebär således att det inte finns ett självklart sätt att tolka omvärlden på utan att tolkningen styrs av de diskurser som ordnar realiteten.

Även Nylén (2005:39), som är universitetslektor vid Handelshögskolan i Umeå, talar om diskursbegreppet som ett sätt att förstå sin omgivning knuten till en specifik kontext. Citatet nedan påvisar hur diskursen innebär ett konsekvent tänkande kring sig själv kopplat till en sådan kontext.

Diskurser är ett slags metasamtal som omfattar strukturerade övertygelser, rationaliteter, logiker och kunskapsformer som alla i ett samhälle förhåller sig till då de fattar beslut, argumenterar och prioriterar. Man positionerar sig och ger en bild av sig själv i förhållande till något eller någon just genom diskurser (Nylén, 2005:39).

Genom detta kan vi förstå att människor förhåller sig till specifika kontexter utifrån deras egna erfarenheter, värderingar och roller i samhället och att de kan ingå i flera kontexter. Utifrån denna teori är det detta som kallas för diskurser. Vi tolkar det som att en person kan ingå eller tillhöra flera olika diskurser beroende på vilken kontext denne befinner sig i. En person kan till exempel både ingå i en privat kontext och en professionell kontext i sitt arbete, vilket genererar två diskurser som personen förhåller sig till.

Ovanstående är hur vi har valt att använda oss av begreppet diskurs i vår studie. I förhållande till vår undersökning innebär diskurs alltså hur pedagoger förhåller sig till barn, vilka föreställningar pedagoger har om barn och vad dessa innebär för arbetet med barns inflytande. Johannesen och Sandvik (2009:16ff) menar att det finns två diskurser som pedagoger kan tillhöra och som bestämmer hur pedagoger ser på barn; kompetensdiskurs och bristdiskurs. Det är dessa två perspektiv som vi har valt att utgå ifrån i vår undersökning.

(14)

14

Kompetensdiskurs

”Barn är sociala aktörer som själva bidrar till sitt eget och andras lärande” (Johannesen & Sandvik, 2009:17). Författarna har hämtat citatet ifrån den norska läroplanen och menar att detta tydligt visar att barn ses som kompetenta människor som skapar sitt eget lärande. Detta lägger ett ansvar hos pedagogerna att lyssna på och ta tillvara på barns initiativ och intressen (Johansson & Sandvik, 2009:16). Daniel Stern, psykiater och forskare inom självpsykologi, talar om det kompetenta barnet med en medfödd drivkraft att söka mening och sammanhang. Barn föds alltså med vissa förmågor som snarare utvecklas än tillförs menar Brodin & Hylander (1997:19) som arbetar som förskolepsykologer. I en sådan diskurs är barnet i fokus. Varje barn möts på ett sätt där det upplever värdighet och tro på sig själv. Barnet blir sett och känner sig värt andras intresse och pedagoger samarbetar med barnet utifrån dess egna förutsättningar (Fagerli m.fl., 2001: 172f).

Enligt vår mening är en kompetensdiskurs att föredra när man arbetar med barn. Det är i de fall man tror på att barn är kompetenta som dem verkligen kan få inflytande och vara delaktiga.

Läroplanen understryker pedagogers ansvar för att barn upplever sitt eget värde. De har förmågor som pedagoger ska försöka förstå och ta hänsyn till (Johansson, 2003:82). Det är även viktigt att förstå vad som är viktigt i barnens värld och hur de upplever den världen för att kunna skapa mening för barnen (Arnér & Tellgren, 2006:51).

Barnens sociala utveckling förutsätter att det alltefter förmåga får ta ansvar för sina handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten (Skolverket, 2010:12).

Pedagoger bör alltså möta barn på deras egna villkor utifrån deras egna erfarenheter. Detta gör att verksamheten kan anpassas efter barnen (Johansson, 2003:82). Att se barn som kompetenta handlar om människosyn och respekt, att barn är medmänniskor (Johansson, 2003:81). I en kompetensdiskurs ser pedagoger barn som meningsskapande personer med behov, intressen och vilja som måste respekteras.

(15)

15

Bristdiskurs

Till skillnad från kompetensdiskursen fokuserar bristdiskursen vad ett barn inte kan och inte vet. Barn beskrivs som hjälplösa och oerfarna. De ses som ”tomma skal” som ska fyllas med kompetens, inte som redan kompetenta personer (Johannesen & Sandvik, 2009:17ff). I en bristdiskurs ses barn ofta som irrationella och utan förmåga att skapa mening. De vuxna i sammanhanget har svårt att förstå barns strävanden och vikten av dem (Johansson, 2003:81ff). I en sådan diskurs kan det då också vara svårt att se vikten av barns inflytande och delaktighet, menar Johannesen & Sandvik (2009:26).

En pedagog som ser det bristande barnet anpassar verksamheten efter det som barnet inte kan. Johansson (2003:121) talar om just detta och ger exempel, så som att barnen lyfts i och ur stolarna utan att uppmuntras att klättra själva. Vi uppfattar det som att det kan finnas brist på tålamod att låta barnen prova på egen hand. Typiskt för det här synsättet är att vuxna i regel utgår från sitt eget perspektiv, ett ”vuxna vet bättre” tänkande som Johansson (2003:87) beskriver det. Det saknas en tilltro till barnens egna kompetens. Det är vanligt att pedagoger vill ge barn inflytande men det sker oftast inom pedagogernas ramar, vilket innebär att barnen får vara delaktiga i någonting redan förutbestämt.

Pedagogerna försöker ge barnen en känsla av kontroll, men ändå genomföra sina avsikter. Man agerar mot barnens vilja, men försöker då genomföra sina föresatser utan att barnen ’märker’ det. […] Barn kan ges rätt att uttrycka sin vilja utan att pedagoger följer denna (Johansson, 2003:88).

Av citatet kan vi förstå hur de vuxnas perspektiv är det som prioriteras.

Pedagogisk atmosfär

Eva Johansson (2003:53ff) talar om den pedagogiska atmosfären i en förskola. Med atmosfär menar hon vad pedagoger har för inställning till och hur engagerade de är i barns livsvärldar. Hon beskriver tre olika kategorier inom detta; samspelande, kontrollerande och instabil atmosfär.

(16)

16

I en samspelande atmosfär visar pedagoger stort engagemang i barnens värld. Lyhördhet, acceptans och uppmuntran är nyckelord i den här typen av atmosfär i ett arbetslag. Det finns även en avspänd inställning till gränser som överträds. I citatet nedan framkommer med tydlighet pedagogers inställning till barn i en sådan atmosfär och att det gess utrymme för barns inflytande;

De vuxna har en ambition att försöka förstå barns avsikter i olika situationer. Pedagogerna’ går med’ barnen i deras upplevelser och är engagerande och känsliga för barns intentioner. […] Pedagogerna menar att de lägger stor vikt vid att lyssna till barnen och att försöka förstå vad de menar (Johansson, 2003:58).

I den samspelande atmosfären tror pedagoger på barns kompetens och är intresserade av vad barnen har att säga. Därför faller denna typ av atmosfär in i en kompetensdiskurs. Här finns utrymme för inflytande och delaktighet eftersom pedagoger lyssnar och uppmuntrar barnen och deras tankar och idéer.

I en kontrollerande atmosfären står vuxnas behov av kontroll i fokus. Ordning och behärskning är vad som karaktäriserar en sådan verksamhet. Många gånger kan en maktkamp utspela sig i en kontrollerande atmosfär då vuxna upplever sig ha tappat kontrollen och uttrycker irritation. Ofta handlar dessa maktkamper om att en del barn inte förstår vad som förväntas av dem. I en kontrollerande atmosfär tas det lite hänsyn till barns egna initiativ och det ges därmed lite utrymme för barns inflytande (Johansson, 2003:69ff).

Den här typen av atmosfär kan kopplas till en bristdiskurs. Pedagoger tar inte tillvara på barns kompetens och är inte heller särskilt lyhörda vilket resulterar i att barn inte får något större inflytande.

Den instabila atmosfären innefattar en del av det som även kännetecknar den samspelande. Skillnaden är att den även präglas av en distans till barnen då pedagogerna inte visar hänsyn till barnens initiativ. Pedagoger pendlar mellan att visa stort intresse för barnen och att mer fokusera på andra vuxna. ”De vuxnas fokus tycks ibland riktas mer mot varandra, mot att reda ut och samtala om såväl arbetsrelaterade som personliga frågor” (Johansson, 2003:64). I en instabil atmosfär finns det alltså lite rum för barns inflytande.

(17)

17

Enligt vår tolkning kan en sådan atmosfär präglas av en slags pendling mellan kompetensdiskurs och bristdiskurs. Vår övertygelse säger att det förmodligen alltid finns delar i en verksamhet som präglas av både en bristdiskurs och en kompetensdiskurs. Detta beror helt på vad pedagogerna väljer att lägga fokus på. Vi anser att detta kan ses som en krock mellan de båda diskurserna.

I vår analys utgår vi ifrån teorier om barnsyn för att kunna avgöra vilken typ av diskurs som pedagogen befinner sig i. Som tidigare nämnt förstår vi diskursen som ett sätt att förhålla sig till omvärlden beroende på egna föreställningar. Därför blir pedagogers barnsyn viktig i förhållande till vår studie. Därmed har vi kunnat anta vilken pedagogisk atmosfär som råder som är avgörande för arbetet med delaktighet och inflytande.

(18)

18

Metodavsnitt

Metodval

Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer i vår undersökning. Det är en kvalitativ studie, då det empiriska materialet bygger på dessa pedagogintervjuer. Denna metod är lämplig för vår undersökning eftersom den ger möjlighet att gå på djupet, ställa följdfrågor och minimera bortfall. I enlighet med teologen Pål Repstad (1993:60f) anser vi att flexibilitet är en viktig faktor i en kvalitativ intervju. Vi konstruerade ett antal intervjufrågor (se bilaga) men ville inte låsa oss till dessa. Vi ville att situationen skulle liknas vid ett samtal där frågor fördjupas och ställs spontant utefter vad som sägs (Patel & Davidsson, 2003:78). Det är dock nödvändigt med en intervjuguide för att hålla fast vid den röda tråden (Repstad, 1993:60).

Urval

I vår undersökning intervjuade vi pedagoger på en förskola med åldrarna 1-5. Vi har båda en relation till förskolan. Respondenterna är åtta pedagoger från olika avdelningar som vi har lottat fram. Vi valde att utgå ifrån endast en förskola eftersom vi vill få en inblick i verksamhetens olika arbetsmetoder. Enligt Repstad kännetecknas en kvalitativ metod av att gå på djupet men inte nödvändigtvis på bredden. ”Det innebär att man enbart studerar en eller några få miljöer, men att de istället studeras som en helhet med alla deras konkreta nyanser” (Repstad, 1993:9f). Genom att fokusera på endast en förskola vinner vi djup i vår undersökning. Oberoende av den gemensamma ledningen arbetar varje arbetslag efter hur de tolkar sina mål och uppdrag. Pedagogernas olika föreställningar om demokrati och barns kompetens skapar olika arbetssätt inom en och samma verksamhet. Däremot är vi medvetna om att vi på detta sätt förlorar i bredd.

(19)

19

Eftersom vi utgår ifrån endast en förskola har vi valt att inte göra någon presentation av respondenterna. Vi anser att vi inte kan ge någon information om dessa utan att samtidigt röja någons identitet. På grund av att respondenterna blivit lovade full anonymitet var därför detta uteslutet. Information som exempelvis kön, ålder och yrkeserfarenhet är inte heller någonting som vi kan delge och är inte relevant i förhållande till vår undersökning. Med hänsyn till detta har vi valt att namnge respondenterna från A-H utan ytterligare presentation.

Genomförande

Vi har genomfört intervjuer med åtta pedagoger. Vi genomförde intervjuer med var och en för sig och vi var båda närvarande. Vi tänkte oss från början att fördela intervjuerna under en veckas tid. För att underlätta för respondenterna valde vi istället att genomföra samtliga intervjuer under två dagar när de hade planeringstid. Vi använde oss av våra mobiltelefoner för att spela in vad som sades. Intervjuerna ägde rum på förskolan i ett avskilt rum. Enligt Jan Trost (1997:42), professor i språksociologi, är det viktigt att den intervjuade känner sig trygg i miljön där intervjun sker, men att det finns för- och nackdelar med alla platser. Det kommer alltid att finnas störningsmoment som kan påverka resultatet, vilket vi också fick erfara i form av telefonsamtal till respondenten, smällande dörrar och folk som passerade utanför. Detta gjorde i vissa fall att vi tappade tråden eller blev avbrutna. Det gällde för oss att så snabbt som möjligt återgå och fånga upp samtalet där det slutade. Vi upplevde att det gick bra trots avbrott.

När alla intervjuer var genomförda började vi med transkriberingen. Vi transkriberade fyra intervjuer var på varsitt håll. Samtliga intervjuer är transkriberade ordagrant. Sedan skapade vi kategorier och teman utifrån våra teoretiska perspektiv med hjälp av olika färger. Vi letade efter mönster, likheter och skillnader mellan respondenternas svar som vi sedan placerade under de olika kategorierna.

Vi sammanställde resultatet utifrån de olika teman vi upptäckt. Enligt Repstad (1993:9) är texten det huvudsakliga materialet i en kvalitativ arbetsmetod. I vårt fall innebär det att intervjuerna som vi har gjort har transkriberats och blivit en text som sedan ligger som grund för vår analys.

(20)

20

Validitet

Enligt Trost (1997:101) innebär validitet giltighet, att intervjufrågorna ska vara relevanta i förhållande till undersökningen. Begreppen demokrati, inflytande och delaktighet är viktiga i vår undersökning och är öppna för olika tolkningar. Det är därför viktigt för oss att ta reda på hur pedagogerna tolkar begreppen för att vi lättare ska kunna förstå deras svar på intervjufrågorna. På detta sätta kan vi enklare säkerställa en god validitet.

Reliabilitet

Med reliabilitet menas tillförlitlighet. Detta innebär att alla respondenter ska intervjuas under samma förutsättningar (Trost, 1997:99). Trost menar att reliabilitet lämpar sig bäst vid en kvantitativ metod och inte lika väl för en kvalitativ metod.

Trost talar om så kallade slumpinflytelser, till exempel felsägningar, tonfall och ansiktsuttryck. Detta måste intervjuaren vara uppmärksam på vid en analys (Trost; 1997:100f). Vi anser att vårt val av metod är den som lämpar sig bäst till vår undersökning men inser dock att våra slutsatser kommer att bygga på våra rimliga antaganden utifrån svaren vi får.

Forskningsetiska överväganden

Det är viktigt att tänka på att detta arbete kommer att vara en offentlig handling. Därför ska inte uppgifter om respondenter lämnas ut så att deras identitet kan avslöjas. Som tidigare nämnts beslutade vi att intervjua en pedagog åt gången och att göra det tillsammans. Intervjupersonen kan då känna sig utsatt eftersom det blir en två mot en situation (Trost, 1997:44). Vi har försökt att avdramatisera situationen genom att skapa en dialog. Troligtvis har relationen som vi båda har till respondenterna sedan tidigare hjälp oss att skapa en mer avslappnad atmosfär.

(21)

21

Vi diskuterade ifall vi skulle skicka ut våra intervjufrågor till respondenterna innan själva intervjutillfället. Vi beslutade oss dock för att inte avslöja mer än själva ämnet för intervjun. Detta för att vi inte ville att de skulle ha möjlighet att förbereda färdiga svar på våra frågor. Vi var ute efter respondenternas spontana uppfattningar.

Det är viktigt att tänka på att en kvalitativ undersökning inte bygger på någon faktisk sanning. Därför kan inga generaliseringar göras.

Om det finns en relation mellan respondenter och forskare kan detta påverka resultatet för intervjuerna. I vårt fall är vi båda mer eller mindre bekanta med samtliga respondenter. Detta kan ha varit till vår fördel eftersom det kan ha känts lättare för respondenterna att öppna sig och vara förtroliga mot oss. En nackdel kan vara det som Repstad (1993:62) talar om, det faktum att intervjupersoner i sådana fall är mindre noggranna i sina beskrivningar eftersom de vet att personen de talar med redan besitter en viss kunskap. Detta är någonting som även vi fick erfara.

Under vår arbetsprocess har vi tagit del av och hänsyn till Vetenskapsrådets fyra huvudkrav inom forskning; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet (www.vr.se).

(22)

22

Resultat

I detta avsnitt redogör vi för resultatet av vår undersökning. Vi ställde sex frågor till att börja med, följdfrågor uppkom beroende på svaren vi fick. Vi har valt att göra en sammanställning utifrån begreppen inflytande, delaktighet och demokrati och faktorer som påverkar arbetet med barns inflytande. Utifrån detta kan vi i analysavsnittet göra antaganden om vilka pedagogiska atmosfärer som råder.

Begreppen inflytande, delaktighet och demokrati

Den första frågan vi ställde till respondenterna var vad begreppen inflytande, delaktighet och demokrati betyder för dem. Över lag upplevde respondenterna frågan som svår och besvarade den med en viss tveksamhet. Svaren är även till viss mån tvetydliga. Å ena sidan menar de flesta pedagoger att barn bör ha stort inflytande och vara med när det gäller planeringen av verksamheten. Å andra sidan får barnen inflytande inom vissa gränser. Hälften av respondenterna anser att begreppen flyter ihop och egentligen betyder samma sak, det vill säga samspel mellan barn och mellan vuxna och barn. Många av pedagogerna talar om hur små barn lär sig av de stora. Respondent C ger ett exempel på detta när barngruppen lämnar förskoleområdet. Hon förklarar hur gruppen stannar vid ett övergångsställe och väntar in pedagogerna:

Bara till exempel nu på hösten, augusti när man får in nya barn som inte alls är vana vid att lämna gården som kommer kanske från småbarn där man inte haft möjlighet att lämna gården. I början ser man att dom är sådär lite vilsna och vet inte riktigt men där försöker vi då ha dom stora barnen som föredöme, förebilder, att nu vet ni när vi kommer ner där nere så stannar ni också så visar ni tydligt för de mindre barnen att här måste vi stanna för att vänta in fröknarna. Och det gör dom (respondent C).

(23)

23

Respondenten anser att en typ av inflytande är när de äldre barnen delar med sig av sina erfarenheter till de yngre. Respondent A exemplifierar en situation där hon uppmuntrar till just denna typ av samspel:

Dom sitter och ritar och så är det nån som ritar åt nån annan. Det var en stor som rita till en liten och då ser man ju det att jaha hon försöker hjälpa henne. Så föreslog jag istället att hon fick ett papper också, den lilla och så den stora samtidigt. Så ritar du först så ritar hon efter. Så blev det ju att hon satte igång och göra nånting själv. Så förklarade jag för den stora då att om du bara hade ritat den till henne då hade hon ju fått den men då hade hon inte gjort nånting. Men nu har du faktiskt lärt henne, hon har gjort det av sig själv. Och då kände hon sig liksom, man märkte att hon var så nöjd med det att ’åh det har jag lärt henne’ (respondent A).

Det handlar även om socialt bemötande, hur man är mot varandra och att man som pedagog möter alla barn på samma villkor. Barnen ska ha rätt att säga vad de tycker men även lära sig att lyssna. Resterande respondenter gjorde skillnad på de tre begreppen men demokrati anses vara ett slags huvudbegrepp som de andra faller under, vilket citatet nedan påvisar.

”Demokrati är ju egentligen begreppet, både inflytande och det här med att känna att man är delaktig. Det är ju då först som det blir demokratiskt” (respondent A).

Demokrati handlar om att fatta beslut tillsammans och att alla har lika värde oavsett ålder, kön och etnicitet. Alla barn har rätt till att få de vuxnas uppmärksamhet, att bli sedda och hörda. Respondent C anser att demokrati även handlar om att känna till sina rättigheter likväl som sina skyldigheter:

Demokrati, ja för mig är det ju detta att alla likas värde, att alla ska få känna att dom blir sedda, blir hörda… men där vill jag också säga att barnen ska lära sina rättigheter men kopplat med det för att man ska ha fungerande demokrati så måste man också veta om sina skyldigheter. Det handlar inte bara om rätt, rätt, rätt, jag ska, jag ska, jag ska, utan det handlar också om att jag bör och jag måste ge till andra. Visa hänsyn, det är inte bara du som finns här i rummet. Så för mig är demokrati att vara en bra medmänniska helt enkelt (respondent C).

En respondent påpekade att man som pedagog har lika mycket att lära av barnen som barnen har att lära av pedagogerna. Hon anser också att demokrati är själen som borde genomsyra hela verksamheten.

(24)

24

Inflytande handlar om att barnen ska komma i första hand, att de har möjlighet att tycka till om saker och ting. Därför är det också viktigt att skapa trygghet. Det är viktigt att pedagogen är närvarande och lyhörd för barnen. Respondent B och F ger exempel på vardagliga situationer där det krävs att man är lyhörd:

Och likadant vid måltider har dom ju inflytande och kan få lov och bestämma. Vill man ha en potatis eller vill man ha ärter eller vill man ha morötter. Vill dom ha mjölk eller vatten. Att man alltid frågar dom (respondent B).

Jag tycker det är jätteviktigt att man möter barnet och går ner och pratar med dom och lyssnar på dom och försöker förstå dom. Det skulle vara i så fall att när vi har lite olika aktiviteter, att om man då bestämmer att vi har målning så ska alla få måla, att inte nej det är inte din tur. Drömmen där liksom bara kras! Att nä en annan dag. ’Ja men jag vill ju måla nu’. Så kanske det är nån av dom fyra som inte alls vill måla (respondent F).

Ovanstående citat visar på den typ av delaktighet ett barn kan ha inom någonting förutbestämt, att till exempel pedagogerna bestämmer en aktivitet som barnen sen får välja att delta i.

Några av respondenterna påvisar vikten av att låta barnen prova eftersom det är då de kan lära sig. Att ta reda på barns förförståelse anses vara en viktig förutsättning för att kunna fånga upp barnen på deras nivå. Det kom även på tal att barn bara kan ha inflytande inom bestämda ramar;

För mig är det ju så att man måste ju nånstans förstå att det är vi vuxna som styr. Så det här med barns inflytande är ju väldigt relativt tycker jag. Jag tycker att man ska vara medveten om att barninflytande är på en viss nivå, för när det kommer till kritan så är det ändå vi vuxna som ställer alla villkoren (respondent C).

Detta liknar det som vi tidigare diskuterat, att barn får inflytande över någonting som pedagogerna redan bestämt. Vi kan utläsa motsägelser i respondenternas svar. Just detta sätt att se på inflytande är väldigt vanligt trots att de flesta respondenter talar om att barnen bör ha större inflytande än så.

(25)

25

Delaktighet innebär enligt respondenterna att ta tillvara på barnens intresse och behov och att man sedan går tillbaka till barnet för att ge respons och visa att man har lyssnat. Respondent A ger oss två exempel på hur hon kan fånga upp ett barns erfarenheter:

En flicka hade varit på barnavårdscentralen och så hade hon med en liten groda. Och sen under samtalet resten av dagen så ja, pratade vi kring det. Sen var det en flicka som sjöng den här bamsesången som jag inte kan hela texten på men som handlar om hur man ska vara mot varandra och så. Och för att göra en lång historia kort med hur jag fångar in så är det just att ta dom här grejerna, så i samlingen där så kunde jag väva in dels en saga om barnavårdscentralen och sen kunde man fråga… För då hade hon fått den här lilla grodan och då ville hon berätta om den. Och vad hade dom andra fått när dom var där och vad kunde man få? Så blev det att alla kunde mer eller mindre säga något om det. Och sen så tror jag det känns också för den här lilla flickan som skulle sjunga bamse då hon sa ’glöm inte att jag ska få sjunga bamse, lära dig bamsesången’. Nej nej, det hade jag ju inte glömt så kunde hon sjunga den, och vem kunde den mer och jag lärde mig nånting (respondent A).

Det handlar också om att barn och pedagoger arbetar och tar beslut tillsammans. Några av respondenterna resonerar kring att man inte bör ruta in dagen i allt för stor utsträckning. Det bör istället ges utrymme för barnen att aktivt vara med och bestämma.

Faktorer som påverkar arbetet med barns inflytande

Under intervjuerna frågade vi respondenterna vilka faktorer som kan påverka arbetet med barns inflytande. Till stor del handlar svaren om praktiska problem. För de flesta pedagoger är det en fråga om resurser och då en brist på sådana. Det kan handla om att det finns för få pedagoger och för små lokaler. Detta kombineras även med stora barngrupper. Några av dem har även nämnt pedagogers syn på barn som en faktor, om huruvida man som pedagog ser barn som kompetenta eller inte och att man som arbetslag delar samma barnsyn. Respondent E och A talar om just barngruppens storlek som en påverkande faktor för barns inflytande;

Det negativa är nog att det är väldigt mycket barn. Det kan vara svårt att bygga en grupp fast det är jättebra tankar och idéer, alltså det går helt enkelt inte att genomföra (respondent E).

(26)

26

Jag tror att det är antalet barn i första hand känns det som. Därför har du färre barn så har du ju självklart mer tid att möta barnen (respondent A).

Många av pedagogerna upplever också att det finns för många krav på dem, att det finns andra arbetsuppgifter som tar tid ifrån verksamheten med barnen och som gör att de känner att de inte riktigt hinner med att vara så närvarande som de skulle vilja.

Eftersom det är så mycket runtomkring så tror jag inte att barnen får det inflytande som dom egentligen ska ha… För det är mycket annat som styr, alla krav som ställs, jag tror inte barnen är med i den utsträckningen som man vill. Belastningen ökar, man ska göra så mycket annat än att bara vara i barngruppen med barnen. Det ska dokumenteras och det ska synas och det är möte och det är mycket runtomkring och det gör ju att den tiden tas ifrån barnen och då förlorar man ju tid för dom, eller dom förlorar tid… (respondent G).

Eftersom studien är gjort mitt i ett omfattande förändringsarbete till följd av den nya läroplanen kan detta bidra till denna uppfattning som respondent G talar om.

Några pedagoger påvisade betydelsen av hur barnen är, att ”struliga” barn, eller instabila barn, försvårar det pedagogiska arbetet i allmänhet. Ett sådant barn kunde exemplifieras som ett störningsmoment i barngruppen;

Alltså det är om man har barn som är väldigt struliga. Det räcker att man kanske har en och då blir det så, det blir jättesnabbt så tråkigt i gruppen för då är den på hela tiden och då är det inte lätt. För det första vill dom andra inte vara med det här barnet, det bara liksom saboterar. Och då gör man inte det som man har tänkt för det fungerar inte (respondent D).

Vi anser att detta sätt att se på barn, när man talar om dem som ”struliga”, kan placeras i en bristdiskurs. Till skillnad från en kompetensdiskurs ser man bekymmer med barn som skiljer sig från en slags norm. Normen i detta fall skulle vara lugna och medgörliga barn. Hade pedagogen tillhört en kompetensdiskurs skulle denne kanske istället se möjligheter och inte bara hinder.

Ett par av pedagogerna resonerade kring vikten av miljön både inne och ute och talade om miljön som den tredje pedagogen. Framför allt på småbarnsavdelningarna talades det om att ha saker framme synligt och i barnens höjd för att de själva ska kunna välja:

(27)

27

”Man försöker utforma miljön, för det är ändå den tredje pedagogen, till så mycket olika saker som ska passa alla” (respondent F).

Sen tror jag också att faktorn av miljön kan spela in. Jag tycker det är jättestora vinster med att gå iväg och använda utemiljön och närområdet (respondent C).

Barnens ålder beskrevs som en påverkande faktor för hur mycket inflytande de kan ha. De flesta av respondenterna anser att alla barn kan få lika mycket inflytande oavsett ålder men en del påpekar att inflytande är svårt för de minsta barnen. Även detta handlar om vilken syn man har på barn. Ser man ålder som en avgörande faktor kan detta vara en del i en bristdiskurs. Att istället se på alla barn som kompetenta utgör grunden för en kompetensdiskurs.

Alla barn är kompetenta redan från att dom föds så att säga, tycker jag. Det ser man redan när ettåringarna kommer till oss att dom vet precis hur dom ska göra. Resan börjar redan när dom föds (respondent F).

Det handlar om hur pass medveten man är och hur man diskuterar det. För har man tankar att man ska låta barnen göra det dom kan och pratar om det så tror jag att då jobbar man så oavsett vilken ålder man har (respondent A).

Respondent A påpekar just att det handlar om vilken inställning man som pedagog har till barnen, till skillnad från att det är barnens egenskaper som förutsätter ett inflytande. Det intressanta är att flera av de som uttrycker att ålder inte har någon betydelse ändå anser det vara en påverkande faktor.

Inflytande har ju lite med ålder att göra också, hur mycket inflytande man kan ge ett barn. Man ska inte tänka på vilket kön barnet har och vilken ålder dom har, var dom kommer ifrån och vilket språk dom har (respondent B).

Ovanstående citat är intressant eftersom det är motsägelsefullt och därför kan tolkas som en krock mellan de olika diskurserna.

Respondent D ger oss två exempel där denne talar om att man kan få barn att tro att de får större inflytande än vad de faktiskt får. Detta är typiskt för bristdiskursen där pedagoger medvetet eller omedvetet styr barns inflytande.

(28)

28

Vi ser lite vad barnen vill, deras intressen, vad det leder till. Att vi rättar oss lite efter det. Men vi leder ju också lite för vissa… när dom är små så är det ju lite annorlunda… Man kan göra så att man känner att dom får välja. När där bara är små så kan dom ju inte välja. Men när dom är lite äldre så kan dom ju…(respondent D).

Det handlar om deras önskan men har vi mycket små barn som inte kan göra så mycket så gör vi mycket att dom får leka med vatten för det tycker ju alla, nästan alla… till slut tycker alla att det är roligt (respondent D).

Det framgick också att det kan ha betydelse när man har gått sin utbildning och hur uppdaterad man är. Några av respondenterna anser att yngre pedagoger kan ha lättare att tänka nytt och se andra möjligheter.

Det är inte självklart bara för att man har jobbat med barn en längre tid att man liksom kan detta, snarare tvärtom. För samhället har förändrats så mycket. Man behöver uppdatera sig lite (respondent F).

Lite yngre pedagoger har nytt tänk och ser nya möjligheter, det tror jag. Dom som är lite äldre och har jobbat i många år, då är det kanske lite lättare att man fastnar, man går i det här trygga (respondent G).

Det påpekades också att samarbetet i arbetslagen har en påverkande faktor. Som respondent C påvisar blir det därför viktigt att pedagoger som ingår i samma arbetslag delar samma barnsyn. Denne talar även om att allt börjar i att man är trygg i sig själv.

Jag känner att vi delar samma barnsyn och samma syn på att barn är väldigt kompetenta och det gör ju att vi sätter samma gränser. Ibland tänker man, tänk om vi bara hade varit två i det här arbetslaget som tycker såhär och så den tredje tyckte något helt annat, ja då hade ju allt varit omkullkastat. Jag tror också att det kommer tillbaka till vad du tror om dig själv, är du trygg som pedagog och i dig själv då vågar du föra över det. Men sviktar det hos dig själv så kanske det sviktar hos barnen också (respondent C).

Respondent B menar att pedagogen måste besluta sig för att vilja ge ett barn inflytande innan barnet faktiskt kan få det. Denne menar att ju större tillit man ger ett barn desto mer kan det växa.

(29)

29

Vill vi att barnen ska ha inflytande? Det är ju första, att man har en personalgrupp som tänker likadant och vill att barnen ska ha inflytande och delaktighet. Vi kan ju göra som vi vill egentligen. Så enkelt är det egentligen att inte låta barnet få inflytande, att som vuxen säga ’nej, här är det jag som bestämmer’. Det kan vara saker som brister men ju mer man låter barnen få inflytande ju mer upptäcker du hur mycket dom kan. Och hur mycket dom har förmåga att kunna ha inflytande. Att till sist så kan dom ta på sig kläder, bara en enkel grej så. Om man inte ger sig (respondent B).

För respondent B handlar det om att ta sig tid och att ha tålamod för att skapa förutsättningar som ger barn inflytande.

Brist- och kompetensdiskurs

Vilken syn pedagoger har på barn är det som avgör vilken typ av pedagogisk atmosfär som råder. När vi frågade respondenterna hur de ser på barn svarade samtliga väldigt snabbt att de anser att barn är kompetenta. En av respondenterna påpekade att det är lätt att säga att man tycker att barn är kompetenta men svårare att förklara på vilket sätt de är kompetenta. Vi är beredda att hålla med. När vi ställt frågan har alla varit överens om att barn är kompetenta. När vi talat om andra saker har en del av svaren dock genomsyrats av en syn på barn som bristande. Det är då vi har kunnat göra en tolkning av svaren för att avgöra vilken typ av atmosfär som kan tänkas råda i verksamheterna.

Man ser hur mycket dom kan redan som små, jag tror man underskattar dom faktiskt (respondent H).

Jag tycker att alla barn är kompetenta, alla barn kan, ge dom bara möjlighet. Det är nog vi vuxna som sätter gränserna för vad barn kan och inte kan (respondent G).

Att barn är kompetenta är alla överens om när vi frågar. Dock är inte alla övertygade om att detta är en generell bild som finns i verksamheten.

Jag tror nog att alla vet om det, jag tror att det är mycket som man säger att det vet man . Man har kunskapen men man kanske inte jobbar efter det (respondent F).

(30)

30

Jag måste nog säga att jag tror barn kan det mesta. Jag känner att mina närmsta kollegor tittar på barnen som att dom är väldigt kompetenta, att barn förstår väldigt mycket och jag tror nog att en hel del pedagoger i detta huset också tror det. Men jag hade kanske önskat att ännu fler gjorde det (respondent C).

När vi som tidigare nämnt frågade pedagogerna vilka faktorer som påverkar arbetet med barns inflytande landade de flesta i att det framförallt är pedagogen själv. Pedagogers grundinställning till barnen är avgörande för det demokratiska arbetet.

Barn får inflytande om dom möter vuxna som har det tankesättet (respondent A).

Jag tycker mycket det är ens personlighet, alltså grundinställning som handlar om demokrati och så. Att jobba med barn och vara pedagog är nästan som en livsstil (respondent F).

Jag tycker att alla barn är kompetenta, alla barn kan, ge dom bara möjlighet så kan alla barn. Det är nog vi vuxna som sätter gränserna om vad barn kan och inte kan. Det tror jag, alla barn kan (respondent G).

Det handlar ofta om att man inte tror att barnen kan och därför inte låter dem prova. I tidigare avsnitt om vilka faktorer som påverkar arbetet med barns inflytande har vi beskrivit hur det talas om att de små barnen inte kan i samma utsträckning som de större. Enligt respondenterna beror det på att de större barnen har lättare för att uttrycka sin vilja.

Vi ställde även frågan till pedagogerna om de kunde ge exempel på vardagliga situationer där demokrati kan främjas. I de svar vi fått kan vi utläsa vilken syn de har på barnen och vilken pedagogisk atmosfär som verkar råda på respektive avdelning.

Alla barn kan på något sätt. Mer eller mindre snabbt. Grunden är hur vi pedagoger tänker om vad barn kan och barn kan långt mycket mer än vad många vuxna tror. Jag tror att en del kan vara rätt snabba på att dämpa dom där för att vi inte tror att dom kan (respondent B).

Jag tycker att det är jätteviktigt att man möter barnet och går ner och pratar med dom och lyssnar på dom och försöker förstå dom (respondent F).

Ur dessa citat kan vi utläsa att saker som ålder inte ska behöva ha någon betydelse. Det handlar istället om att möta varje barn på deras villkor. Detta präglas av en kompetensdiskurs.

(31)

31

I en sådan diskurs arbetar man för att barnen ska utvecklas och att pedagogerna fungerar som ett stöd. Istället för att göra saker åt barnen så utmanas de.

Jag ska ju läsa av på något sätt, vad kan jag göra i den här situationen så att barnet känner att det kan. Jag måste ju på nått sätt backa själv så att jag inte gör det åt barnet och så måste jag vara lyhörd och uppmuntra vidare (respondent A).

Det ska gå tillbaka tycker jag, till den personen som har kommit med nån idé så att dom hör att man har tagit till sig det. Man måste vara väldigt tydlig med strukturen, hur vi gör så att man kan tycka till om nånting (respondent A).

I kompetensdiskursen litar pedagoger på att barnen kan och tar också tillvara på det. Pedagoger är lyhörda för barnens förkunskaper för att fånga dem på deras nivå. Utifrån ett sådant synsätt ges barnen stort inflytande över sin vardag.

Det är det här att försöka ta reda på vad barnen redan kan. Att börja på det förstadiet, alltså där dom är. För många gånger när man ska göra nått tema eller nånting sånt så tycker jag alltid att man ska starta med, vad vet barnen redan? Deras förförståelse tycker jag är viktig att lyfta för då kan dom få inflytande, då kan man fånga dom på den nivå dom är (respondent A).

Det som utmärker en bristdiskurs är istället att låta barn få inflytande inom bestämda ramar eller i saker som redan på förhand är bestämt. Detta ger oss respondent F ett exempel på;

Jag kan tycka det är lite jobbigt när man bestämmer innan att man ska ha en grupp. ’Nu ska vi ha en grupp med målning idag’ så har man kanske fyra barn som ska måla och så helt plötsligt så har man ett barn som säger ’jag vill också måla’. ’Nej, det är inte din tur idag’ (respondent F).

Denne respondent exemplifierar just det som vi nämnt i tidigare avsnitt, att pedagoger beslutar om diverse aktiviteter som barnen sedan kan välja emellan. Detta sätt att arbeta på präglas av en bristdiskurs som vi har fått många exempel på i vår empiri.

Barnen ska få lov att efter deras förutsättningar kunna bestämma själva. Idag kan vi kanske dela barnen i tre grupper och här kanske man kan få välja om jag vill gå och måla eller leka med lera eller bygga med klossar. Det finns personal på tre ställen, jag kan välja en aktivitet (respondent B).

Barnen får välja olika områden vad dom vill göra. Att dom får välja att gå till olika aktiviteter. Man kan ju presentera olika saker. Då kan man göra så att dom känner att dom får välja (respondent D).

(32)

32

I citaten ovan exemplifieras just att barn får lov till inflytande men bara i sådant som de vuxna redan har beslutat om. I detta kan vi utläsa att synen på barns inflytande är direkt styrt av vilken diskurs man tillhör.

För mig är det ju så att man måste ju nånstans förstå att det är vi vuxna som styr. Så det här med barns inflytande är ju väldigt relativt tycker jag. Så barns inflytande för mig handlar nog om att vi som är pedagoger ska försöka vara närvarande i barngruppen och vara lyhörda. Men jag tycker ändå att man ska vara medveten om att barninflytande är på en viss nivå, för när det kommer till kritan så är det ändå vi vuxna som ställer alla villkoren (respondent C).

Respondent C representerar både en kompetens- och bristdiskurs vilket vi kan förstå ur citatet ovan. Denne talar om lyhördhet och närvaro vilket är typiskt för kompetensdiskursen. Samtidigt påpekas det att allting sker på vuxnas villkor som präglas av bristdiskursen. Vi kan alltså även här utläsa en krock mellan de båda.

I respondent H:s svar kunde vi utläsa ett förhållningssätt till barnen präglat av de båda diskurserna, dock inte i form av en krock som i de andra fallen. Respondenten talar med en medvetenhet om hur de ser på barnen. Denne förklarar också hur arbetslagets barnsyn har förändrats och hur man vidareutvecklat sitt arbete med barns inflytande.

Vi har själva börjat jobba mer och mer med inflytande, det gjorde vi förra året. Då utgick vi verkligen från barnen och vad dom ville. Det blev en jättekul grej men det är första gången jag har jobbat hundra procent utefter att barnen skulle bestämma och komma med sina idéer. Innan har man mer som vuxen styrt och kanske talat om vad temat skulle vara och vad man ska göra. Jag tror att vi har blivit mer medvetna om det också själva, att man tänker på det hela tiden, att man låter dom komma med sitt och vad dom vill göra. Vi försöker påminna varandra också (respondent H).

Jag tror det beror mycket på vilka barn man har, hur det blir. För det kan man så litegrann, för när vi delade oss förra året och hade två grupper, den ena gruppen funkade bättre än den andra men det berodde nog på den konstellationen av barn som det råkade bli, vissa barn är ju väldigt, har mycket idéer och vågar medan andra är väldigt försiktiga. Det beror ju på lite hur man som pedagog leder in dom också (respondent H).

Vi tolkar det som att arbetslaget har befunnit sig i en bristdiskurs men arbetar mot en kompetensdiskurs, detta eftersom pedagogernas tilltro till barnens kunskaper ökat.

(33)

33

Analys

Begreppen inflytande, delaktighet och demokrati

Arnér (2009:14) menar att begreppen delaktighet och inflytande inte betyder samma sak och borde skiljas åt. Den tolkningen har vi inte kunnat utläsa i vårt resultat där våra respondenter inte gör någon större skillnad på begreppen. Några anser att även demokrati flyter ihop med de andra två medan några menar att demokrati är huvudbegreppet som de andra faller under.

Respondenterna talar om demokrati som någonting som står för ett samspel mellan alla parter i verksamheten. Ett sådant samspel har flera gånger exemplifierats som att de yngre barnen lär av de äldre. Detta är i enlighet med Johannesen & Sandvik (2009:7) som menar att barn själva bidrar till sitt eget och andras lärande. Respondent A delade med sig av en situation där hon särskilt uppmuntrade till detta. Istället för att ett äldre barn ritade en teckning och gav till ett yngre som inte kunde rita likadant, föreslog respondenten att barnet skulle rita tillsammans med det yngre så att denna kunde lära sig. Detta resulterade i att det äldre barnet fann en tro på sin egen förmåga. Enligt Åberg & Taguchi (2005:65) är det upp till pedagogen att ta tillvara på barns förmågor och även ett ansvar att ta tillvara på tillfällen när de ges, likt exemplet ovan.

För respondenterna handlar demokrati också om att barn ska känna till sina rättigheter likväl som sina skyldigheter. Detta är också i enlighet med Åberg & Taguchi (2005:65). Det handlar om att utveckla en förståelse för att det inte bara handlar om den egna personen utan att det finns andra att ta hänsyn till.

När det kommer till inflytande och delaktighet talar respondenterna om att det handlar om barnens intressen i första hand. Därför blir det viktigt att ta reda på barnens förkunskaper så

(34)

34

att man som pedagog ska kunna möta dem på deras nivå. Detta talar bland andra Fagerli (2001:172f) om, att pedagoger borde samarbeta med barnen utifrån deras egna förutsättningar.

Faktorer som påverkar arbetet med barns inflytande

När vi frågade respondenterna om vilka faktorer som påverkar arbetet med barns inflytande i förskolan resonerade samtliga först och främst om praktiska saker så som stora barngrupper och för mycket fokus på andra arbetsuppgifter utanför barngruppen. Enligt vår tolkning kan detta ha att göra med introduceringen av den nya läroplanen som har krävt mycket tid. I och med denna har verksamheten fått omarbetas. Till exempel har man infört pedagogisk dokumentation vilket fodrar mycket arbete vid sidan av barngruppen. Vi anar att stora förändringar av den här typen kan kännas skrämmande och tidskrävande. Respondent F och G diskuterar kring betydelsen av när man har tagit sin lärarexamen. Har man arbetat på ett sätt en längre tid kan det vara svårare att ändra sin tankegång. Det är också någonting som kan påverka mottagandet av förändringar. Sättet att se på förändringar som någonting negativt anser vi kan vara en del av en bristdiskurs. Det bottnar i pedagogers grundinställning som vi menar gäller såväl barnen som utformningen av verksamheten.

Miljön är också en omtalad påverkande faktor, både inom- och utomhusmiljön. Respondent F menar att miljön är den tredje pedagogen och borde vara utformad utifrån barnens behov och intressen. Detta är någonting som vi har funderat kring. Vi anser att saker som finns på en avdelning borde placeras så att de kan nås av barnen själva. Vår erfarenhet, till exempel ifrån verksamhetsförlagd tid, säger dock att de ofta ställs på höga hyllor eller göms undan i skåp. På framför allt en småbarnsavdelning är synlighet och tillgänglighet viktigt eftersom de allra minsta inte kan uttrycka sin vilja rent verbalt.

En faktor som omtalats vid upprepade tillfällen är barnens ålder. Respondenterna menar att alla barn är kompetenta oavsett ålder. Trots detta har vi kunnat utläsa flera motsägelsefulla uttalanden gällande detta. Det innefattar hur små barn inte har möjlighet till inflytande i samma utsträckning som äldre barn som har lättare att uttrycka åsikter. Vi kan förstå hur lätt det är att säga att alla barn är kompetenta, men att det är svårare att arbeta rent praktiskt utifrån den tanken.

(35)

35

Brist- och kompetensdiskurs

Barnens egenskaper, såsom tillexempel ålder och pedagogers grundinställning är saker som också kom fram som påverkande faktorer när vi diskuterade ovannämnda. Vi anser att detta kan kopplas till vilken typ av diskurs man som pedagog tillhör och har därför valt att placera dessa under detta avsnitt istället.

Respondent D talar om hur barn kan få inflytande över någonting redan förutbestämt då hon säger att man som pedagog kan presentera aktiviteter som barnen får välja mellan och att man då kan göra så att barnen känner att dem får välja. Detta är typiskt för bristdiskursen. I en kompetensdiskurs hade aktiviteterna istället valts direkt av barnen.

Några respondenter talade om så kallade ”struliga” barn och hur dessa ses som sabotörer i gruppen. Detta sätt att se på barn anser vi kan kopplas till en bristdiskurs. Istället för att se möjligheter ser man bara hinder och problem med de barn som är ”struliga”. Barn ses som irrationella och utan förmåga att skapa mening. Pedagogen har svårt att förstå barnens strävanden och vikten av dem (Johansson, 2003:81ff). Detta kan kopplas ihop med vad respondenterna sagt om barnens ålder. En del av respondenterna menar att det är svårt att ge inflytande till små barn eftersom de har svårare att uttrycka åsikter och tankar. Då anpassas verksamheten utefter vad barnen inte kan, i motsats till vad de skulle kunna (Johansson, 2003:121). I en kompetensdiskurs ses istället alla barn som kompetenta med en medfödd drivkraft att söka mening och sammanhang oberoende av faktorer som ålder (Brodin&Hylander 1997:19). Respondent F talar om barn som kompetenta redan från födseln. Respondent A menar att det handlar om hur pass medveten pedagogen är, vill pedagogen att barn ska få inflytande spelar ålder ingen roll.

Flera av respondenterna säger att alla barn kan, men samtidigt påpekar flera av de att det beror på hur gamla barnen är. Vi tolkar detta som en krock mellan brist- och kompetensdiskursen. Ambitionen är att arbetet ska präglas av en syn på barn som kompetenta, men det är svårt att arbeta enligt detta i praktiken. Vikten av pedagogers barnsyn är någonting som flera av respondenterna talar om

(36)

36

Pedagogisk atmosfär

Att alla pedagoger uttrycker att barn är kompetenta tyder på att samtliga strävar efter en samspelande atmosfär. I en sådan atmosfär visar pedagogerna lyhördhet, acceptans och uppmuntran. Det präglas av ett stort tålamod där barnen får utrymme för att prova sig fram (Johansson, 2003:53ff). Den samspelande atmosfären präglas av en kompetensdiskurs.

Vi har kommit fram till att samarbetet i arbetslagen är avgörande för en samspelande atmosfär. Återigen handlar det om hur pedagoger ser på barnen och hur de arbetar utifrån det. Därför blir det också viktigt att pedagoger i ett arbetslag är överens om föreställningar om barns kompetens (Johansson, 2003:53ff).

Trots att alla respondenter är tydliga med att de ser barn som kompetenta har en del resonerat kring att barns inflytande beror på deras ålder. Ur detta kan vi förstå att de båda diskurserna krockar. Vi anser att det utgör en instabil atmosfär eftersom man då pendlar mellan att visa intresse för barnen och att fokusera på annat (Johansson, 2003:61ff).

Respondent C menar att inflytande är relativt eftersom det är på vuxnas villkor. Detta är också utmärkande för bristdiskursen. Ett sådant tänkande hör hemma i en kontrollerande atmosfär eftersom det då ges lite utrymme för barns inflytande (Johansson, 2003:69ff). Samma respondent uttrycker dock att man som pedagog måste vara lyhörd och närvarande i barngruppen. Detta tänkandet präglas av en kompetensdiskurs. Därför skulle just denna respondent höra hemma i en instabil atmosfär eftersom det finns en krock mellan diskurserna. Respondenten växlar mellan de båda tankesätten.

Respondent H talar om hur deras arbetssätt har utvecklats från att ha präglats av att barn endast har inflytande inom vissa ramar till att helt bygga på barnens intressen och erfarenheter. Respondenten nämner att arbetslaget försöker påminna varandra om att släppa in barnen i planeringen av verksamheten. Respondenten resonerar kring hur sammansättningar av barngrupper kan påverka resultatet av ett arbete. Detta anser vi är en syn på barn som bristande. Respondentens svar landade dock sedan i att det kan ha att göra med hur pedagogen hanterar situationen, inte hur barnen är. I det sistnämnda går respondenten ifrån att se barnen som det bristande till att istället utgå ifrån att det är pedagogen som kan agera annorlunda. Vi

(37)

37

tolkar detta som att arbetslaget befinner sig i en slags övergång mellan atmosfärerna, från en instabil till en samspelande.

(38)

38

Slutsats

Detta arbete har syftat till att få en inblick i hur pedagogers föreställningar om barns kompetens påverkar arbetet med barns inflytande i förskolan. Vi undersökte hur pedagoger ser på barns inflytande. Våra respondenter är eniga om att alla barn bör ha inflytande över sin vardag. De är dock inte överens om hur detta bör ske. Några menar att barn kan ha inflytande redan från födseln medan andra menar att inflytande är relativt, beroende på vilka förutsättningar barnen har såsom till exempel ålder.

Vi har också undersökt hur pedagogers syn på barn kan påverka det demokratiska arbetet i förskolan. Vi har kommit fram till att alla respondenter ser barn som kompetenta. Detta präglas däremot inte i det praktiska arbetet med barnen. De flesta respondenter ger oss exempel på inflytande inom bestämda ramar. Det handlar oftast om att de får möjlighet att välja mellan redan, av vuxna, utvalda aktiviteter. Detta tolkar vi som att respondenterna tillhör en kompetensdiskurs när det enbart talas om barns inflytande men en bristdiskurs i praktiken. Därför har vi också kunnat dra slutsatsen att de båda diskurserna kan krocka liksom det kan pågå övergångar mellan de pedagogiska atmosfärerna.

(39)

39

Avslutande diskussion

Syftet med detta arbete har varit att få en inblick i hur pedagogers föreställningar om barns kompetens påverkar arbetet med barns inflytande i förskolan. Vi anser att vi har fått en djup inblick, möjligtvis hade vi kunnat få en annan bredd i vår undersökning ifall vi valt att utgå ifrån fler än en förskola.

Vi känner att intervjuer var rätt metod att använda för vår undersökning och vi är nöjda med beslutet att transkribera varje intervju ordagrant och vi känner att det har underlättat arbetet med resultatet. Vi har kunnat gå tillbaka och läsa alla svar flera gånger utifrån olika teman och kategorier. Vi är överens om att det hade varit till vår fördel att kombinera våra intervjuer med observationer, eftersom vi då hade kunnat jämföra de intervjupersonerna säger med vad de gör. Då hade vi lättare kunnat se vilka pedagogiska atmosfärer som faktiskt förhåller sig på avdelningarna. Vi kände dock att vi inte hade tillräckligt med tid att göra båda delarna.

Eftersom alla delar i vår undersökning, såsom barnsyn, pedagogisk atmosfär och diskurser, flyter ihop har det varit svårt att dela upp dem och placera dem under särskilda avsnitt. Detta har varit krävande och vi har flera gånger fått ändra infallsvinkel i analysen då vi upptäckt att vi lätt har glidit ifrån de tidigare bestämda kategorierna.

I resultatet kan vi utläsa att pedagogernas definitioner av begreppen demokrati, delaktighet och inflytande är väldigt spridda. Detta beror förmodligen på att man inte pratar om detta i arbetslagen. Vi kan också se att pedagogers inställning har en avgörande påverkan på hur arbetet med barns inflytande kommer att te sig. Vi anser därför att det vore till nytta för pedagoger att diskutera vad begreppen betyder och vad de innebär för det praktiska arbetet i verksamheten.

(40)

40

I och med denna undersökning har vi fått en förståelse för hur lätt det är att prata om barn som kompetenta, men svårare att bedriva en verksamhet som genomsyras helt av detta tankesätt. Vi har blivit mer medvetna om små saker som har stor betydelse när det kommer till att ge barn inflytande. I vår framtida yrkesroll är detta någonting som vi kommer att ha i åtanke.

(41)

41

Referenser

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur.

Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns

perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1997). Att bli sig själv. Daniel Sterns teori i förskolans

vardag. Stockholm: Liber.

Fagerli, Oddvar m.fl. (2001). Vad är förskolepedagogik? Lund: Studentlitteratur.

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande – några

perspektiv. Stockholm: Liber.

Johansson, Eva (2001). Små barns etik. Stockholm: Liber.

Johansson, Eva (2003). Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i

förskolan. Forskning i fokus, nr. 6. Skolverket.

Nylén, Ulrica (2005). Att presentera kvalitativa data. Framställningsstrategier för

empiriredovisning. Malmö: Liber.

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra

(42)

42

Repstad, Pål (1993). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Selberg, Gunvor (1999). Elevinflytande i lärandet: En studie om vad som händer när elever

har inflytande i sitt eget lärande och när elever har olika erfarenheter av sådant arbete.

Luleå: Luleå tekniska universitet.

Skolverket, (2010). Läroplan för förskolan Lpfö98. Reviderad upplaga.

Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Qvarsebo, Jonas (2006). Skolbarnets fostran. Enhetsskolan, agan och politiken om barnet

1946-1962. Linköping: Linköpings universitet

Winther Jorgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i

pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.

Elektroniska källor

Barnkonventionen (1989). Artikel 12.

http://www.barnombudsmannen.se/Adfinity.aspx?pageid=7864. Tillgänglig, 11-05-24.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning.

http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_principer_t f_2002.pdf. Tillgänglig, 11-12-20.

(43)

43

Grovplanering intervjufrågor (Bilaga 1)

 Vad betyder begreppen inflytande, delaktighet och demokrati för dig?  Vilka mål har ni i er verksamhet gällande demokrati?

 Arbetas det aktivt med barns inflytande och delaktighet i din verksamhet?  Vilka faktorer påverkar arbetet med barns inflytande?

 Kan du ge exempel på en vardaglig situation där demokrati kan främjas?

References

Related documents

Optimeringsmodellen och informationssystemet skall tillsammans med schemaläggningsprinciperna skapa bättre förutsättningar för Securitas att sätta upp ett nytt optimalt schema som

Utifrån andra kategorin och forskningsfrågan visar resultatet att förskollärare ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet genom att vara närvarande pedagog, se till

Mot bakgrunden av att självskadebeteende synes vara länkat både till internaliserade problem, såsom depression, och externaliserade problem, men också till aggressivitet,

De tänker att det ger möjlighet för pedagogerna att vara lyhörda och se till varje barns intresse och behov, vilket de anser är viktigt då språket inte finns tydligt hos

Beträffande activity varierar det om läromedelstexten är lättläst eller inte, eftersom satsförkortningar förekommer i mycket ringa grad vilket gör texten lättläst,

Man hade trott att det skulle bli motståndarna till medlemskap i EEC, som skulle bilda regering för att förhandla med Bryssel om ett handelsavtal.. Intresset

Av fil kand Anders Hallengren 67 Den trefaldiga förnekelsen.. Av laborator EgonJosefsson 74 Långtidsutredningen

Dessa typer av frågor var oftast frågor som började inom den konceptuella zonen och när läraren fått förklaringar kring hur eleverna tänkte återgick till att