• No results found

Hästens betydelse för motivationen till lärande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hästens betydelse för motivationen till lärande"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete på avancerad nivå

15 högskolepoäng

Hästens betydelse för motivationen till lärande

Horse's importance for the motivation to learning

Christina Eghall

Lärarexamen 90hp Lärarutbildning 90hp 2011-06-29

Examinator: Elisabeth Söderquist Handledare: Jan Härdig

(2)
(3)

2

Sammanfattning/abstract

Syfte: Studien tar sin utgångspunkt i hur elever på Hippologigymnasiet ser på hästen som moti-verande faktor i deras lärande. Syftet med denna undersökning är att beskriva och försöka skapa bättre förståelse för på vilket sätt hästen direkt eller indirekt betyder för motivationen till lärande. Med utgångspunkt i Antonovskys (2007) teori om KASAM, känsla av sammanhang, kopplat till stallets sociala arena, samspelet med hästen och målinriktning studeras faktorer som har bety-delse för elevernas motivation till lärande.

Metod: Studien baseras på kvantitativ och kvalitativ data från 49 enkäter (svarsfrekvens 74 %) samt på en gruppintervju med fyra elever.

Resultat: Studien visar att egenskaper som disciplin, ansvar, handlingsförmåga och ledarskap utvecklas i stallmiljön. Regler och normer i stallet utgör en fostrande social arena som präglar de som vistas där sedan tidig ålder, av betydelse för den egna motivationen till lärande. Motivation-en till lärande stärks då eleverna känner ett sammanhang när egna erfarMotivation-enheter tillsammans med nya kunskaper gör att de klarar av utmaningar man ofta ställs inför i stallmiljön i samspelet med hästen. Detta skapar meningsfullhet som ökar graden av elevers känsla av sammanhang, KA-SAM, och därmed en viktig faktor för motivationen till lärande. Studien visar även på samband mellan målsättning och motivation med hästen som utgångspunkt, eleverna är mycket målinrik-tade och redan i samband med val av skola vet majoriteten (92 %) inom vilket område de studera efter avslutat gymnasium. Dessutom visar resultatet att de som har egen häst planerar sin studie-tid i högre grad än de som inte har egen häst.

(4)
(5)

4

Innehållsförteckning

Sammanfattning/abstract

2

1. Inledning

6

2. Syfte, problemställning och avgränsning

8

2.1. Avgränsning 8 2.2 Frågeställningar 8

3. Litteraturgenomgång

9 3.1 Centrala begrepp 9 3.2 Tidigare forskning 10 3.3 Historia Hippologigymnasiet 11 3.4 Hippologigymnasiets kurser 12 3.5 Motivation 12

3.6 Vad innebär motivation för lärandet? 13

3.7 KASAM i förhållandet till lärande 13

3.8 Samspelet med hästen 13

3.9 Stallets sociala arena 14

4. Metod och genomförande

15

4.1 Genomförande 15

4.2 Metodval 15

4.3 Metoddiskussion 16

4.4 Bortfall 17

4.5 Etiska övervägande 17

5. Resultat, analys och teoretisk tolkning

18

5.1 Sammanställning enkätundersökning 18

5.1.1 Hur eleverna kom i kontakt med hästar 19

5.1.2 Rangordning av hästen, skola och kompisar 19

5.1.3 Tid till studier, hästar och kompisar 19

5.1.4 Elevernas studiemotivation 20

5.1.5 Elevernas syn på hästen som motivation till lärande 20

5.1.6 Val av skola 21

5.2 Sammanställning gruppintervju 21

5.2.1 Hur eleverna kom i kontakt med hästar 22

5.2.2 Val av skola 22

5.2.3 Hästens betydelse för motivationen till lärande 22 5.2.4 Hur eleverna uppfattar den sociala miljön i stallet 23

6. Slutsats och diskussion

26

7. Vidare forskning

27

8. Metodkvitia

28

9. Litteraturförteckning

29

Bilaga 1. Enkät 31

(6)
(7)

6

1. Inledning

Enligt skolinspektionens undersökning 2009 står den traditionella skolan idag inför ett stort pro-blem då en stor andel elever inte når de uppsatta målen samt att antalet elever ökar med sämre kunskapsnivå i skolan. Lärarens roll i arbetet med måluppfyllelse är att handleda och motivera eleverna till att hämta kunskap enligt läroplanen (Lpf 94, 2006). Dessutom har skolan en viktig uppgift att hjälpa elever till mognad, självständighet och ansvarskännedom, att ta personligt an-svar för sina studier samt tillsammans med andra lära sig ta initiativ för att påverka sina villkor. Skolinspektionens rapport ger tydliga signaler om att den traditionella skolan inte lyckas moti-vera alla elever nå sina mål.

Glasser skriver i ”Ledarstilar i klassrummet” (Stensmo, 2000) att skolans uppgift är att utforma verksamheten så att alla elever uppfattar den som meningsfull, stimulerande, rolig och betydelse-full både i deras nuvarande och framtida liv. Det skall vara en skola där man lär för livet. Elever-na måste förstå varför de varför de skall lära sig något och hur detta kan användas. I en skola med kvalitet ska eleven lära sig tänka själv (lösa problem), inte reproducera fakta, betonar Glasser.

De senaste 20 åren har flera gymnasieskolor startats med hästinriktning och utvecklingen inom det området har skett mycket snabbt fram till idag. Bland de som söker till gymnasieprogram med hästinriktning är en majoritet flickor (Sandström & Santesson, 2008).

Elever som studerar vid Hippologigymnasiet med naturvetenskaplig inriktning i Flyinge består av främst flickor som har ett genuint hästintresse och vill utvecklas tillsammans med sin häst pa-rallellt med studierna. Eleverna visar redan vid val av skola på tydlig målinriktning;

”Jag ville kombinera mitt hästintresse med naturvetenskap och samtidigt få behörighet till att bli veteri-när”

Att läsa häst på skoltid innebär att schemat ser ofta annorlunda ut mot en traditionell skola med tidiga morgnar för att sköta stallet och sena kvällar innan det är dags att sätta sig ner med studier-na. De elever jag dagligen möter i stallet som lärare vid Hippologigymnasiet i Flyinge fostras till att ta eget ansvar, de blir disciplinerade och handlingskraftiga i umgänget med hästen samt lär sig att hantera uppkomna problem. Skolans undervisning utgår från att skapa en helhetsbild för

(8)

ele-7

verna grundat på erfarenhetsbaserat sätt där teori växlas med att praktiskt arbeta med hästen. Som lärare ingår det i mitt uppdrag att motivera elever till lärande och ta ansvar för sina studier. Där-för är särskilt intressant att synliggöra faktorer som stallkulturens normer och värderingar, stallets sociala miljö, målinriktning samt samspelet med hästen och deras betydelse för elevers engage-mang och motivation till lärande. Antonovskys teori om KASAM omfattande begriplighet, me-ningsfullhet och sammanhang kan kopplas till hästens betydelse för elevers motivation till lä-rande och kommer att studeras närmare.

(9)

8

2. Syfte, problemställning och avgränsningar

Syftet med studien är att undersöka hur elever på Hippologigymnasiet i Flyinge ser på hästens betydelse som motivation till lärande samt att lyfta fram och öka förståelsen för faktorer som kan påverka motivation till lärande. Hur eleverna ser på samspelet med hästen, den sociala miljön i stallet, den egna målinriktningen och hästens betydelse för att skapa meningsfullhet och sam-manhang i lärandet lyfts fram i undersökningen. Dessutom studeras på vilket sätt de egenskaper utvecklas i stallkulturen som ansvarskänsla, handlingskraft, disciplin och ledarskapsförmåga i relation till vad känslan av sammanhang, KASAM, betyder för motivationen till lärande.

2.1 Avgränsning

Studien avgränsas genom att enbart riktas mot elever som studerar vid Hippologigymnasiet i Fly-inge. Av Hippologigymnasiets 66 elever är 100 % flickor och av dessa deltog 49 i undersökning-en. Fortsättningsvis i arbetet benämner jag flickorna som studerar på Hippologigymnasiet som elever.

2.2 Frågeställningar

I examensarbetet utgår jag från följande frågor:

o Hur uppfattar eleverna den sociala miljön i stallet?

o Hur ser eleverna på hästens betydelse som motivation till lärande? o Vilka faktorer har påverkat eleverna i valet av skola?

(10)

9

3. Litteraturgenomgång

Arbetet har följande disposition: inledningsvis förklaras centrala begrepp som används genomgå-ende i hela examensarbetet med förankring i litteraturen. Därefter följer beskrivning av tidigare utförd forskning inom området samt relevant bakgrundsfakta till undersökningen för att läsaren skall få förståelse för problemområdet. Avslutningsvis redogörs olika teorier med anknytning till de ovan nämnda frågeställningarna.

3.1 Centrala begrepp

Hippologi- Ämnet där läran om hästen samt samspelet mellan människan och hästen studeras (www.flyinge.se)

Stallkultur-I stallets normer, regler och värderingar utvecklas egenskaper som premieras bland de som vistas i den sociala miljö stallet utgör, egenskaper som disciplin, handlingskraft och le-darskapsförmåga (Forsberg, 2007).

Motivation -Begreppet motivation handlar om vilka drivkrafter som får oss att handla. Yttre mo-tivation kan förklaras som att det är belöning som är den drivande kraften och det inre som att det är glädjen i den dagliga träningen som motiverar i träningen (Plate, 1991).

KASAM-Känsla Av Sammanhang (Antonovsky, 2007). I detta arbete kopplas uttrycket till moti-vation till lärande bestående av begreppen meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. I arbete tolkas Antonovskys teori som att motivationen utgår från det egna hästintresset där erfarenheter tillsammans med nya kunskaper praktiskt används i ett nytt sammanhang och därmed ger me-ningsfullhet för eleverna.

För att hitta relevant litteratur knutet till problemområdet har jag genomfört sökning på www.google.se samt www.uppsatser.se med sökorden den sociala miljön i stallet, stallkultur, samspelet mellan häst och människa, motivation och lärande och KASAM. I licentiatuppsatsen Hästtjejer, en studie om stallet som identitetsutvecklande arena (Bjereld, 2009) har jag funnit yt-terligare referenser som används i arbetet.

(11)

10

3.2 Tidigare forskning

Inom området för hästars betydelse för elevers motivation till lärande finns lite forskning utförd. De studier som jag har hittat kopplade till mitt problemområde handlar ofta om flickors identi-tetsutvecklande processer i stallmiljön i relation till samspelet med hästen, stallkulturen och den sociala miljön i stallet. Jag har valt att utgå från forskning som har anknytning till det valda pro-blemområdet för att i den finna mönster och samband som kan vara betydelsefulla faktorer för elevers motivation till lärande med hästen.

Lena Forsberg, doktorand vid Luleå Tekniska universitet, har studerat stallets sociala miljö. Forsbergs studie (2007) ”Att utveckla handlingskraft”, visar på tydliga samband mellan hand-lingskraft, ansvarskänsla och ledarskap hos flickor som vistas i den miljö som stallet utgör. Den sociala miljön skapar normer för hur vi ska agera och bete oss. Forsbergs studie pekar på att flickors vistelse i stallmiljö skapar handlingskraft och utvecklar ledarskapsförmåga. Värderingar, regler och normer som skapas i stallkulturen fostrar de som vistas i denna miljö och bildar en plattform för identitetsskapande processer.

Forsberg beskriver vilka möten som sker i stallmiljön och är betydelsefulla faktorer för identi-tetsprocessen;

o Interaktion med hästen (i mötet med hästen tränas ledarskap och kommunikation) o Mötet med andra människor (i stallets sociala arena träffar man sina kompisar) o Mötet med stallkulturen (stallet fostrar, disciplinerar och ökar ansvarsfrågan)

Ylva Bjereld (2009) skriver i sin uppsats, ”Hästtjejer- en studie om stallet som identitetstutveck-lande arena” att tjejer som vistas i den sociala miljön stallet utgör får känslan av sammanhang, KASAM (Antonovsky, 2007). Antonovsky beskriver i sin bok Hälsans mysterium KASAM som förståelse av vad som sker i och utanför det egna jaget och att man kan hantera det som sker samt att det man utför ger en mening. Om man har en hög känsla av sammanhang har man en hög förmåga att klara av de framställda utmaningarna (Antonovsky, 2007).

Bjerelds studie visar att när tjejerna som vistas i stallet får ta ansvar, utföra meningsfulla upp-gifter och känna att de klarar av de uppupp-gifter som de förväntas klara av ger detta en känsla av sammanhang. Stallmiljön är en mötesplats där det viktiga är hur man beter sig mot kompisar och hästar utifrån stallkulturens normer och värderingar. Egenskaper som disciplin, ansvar och hand-lingskraft skattas högre än utseende (Bjereld, 2009). Det är vi själva medvetet och omedvetet som skapar normer, värderingar och förväntningar i olika sociala miljöer (Hirdman, 2001).

(12)

11

Nina Nikku (2005) har studerat stallkulturen och hur den formar flickors identitet. I stallet lär de sig normer och värderingar som präglar dem i deras identitetsutveckling menar Nikku. Att kunna kontrollera en stor häst på 600 kg är ”Girl Power” och att det är en viktig faktor för utvecklandet av ledarskapsförmågan hos tjejerna i stallet skriver Nikku.

3.3 Historia Hippologigymnasiet

Vid 1990-talets gymnasiereform har flera gymnasieskolor startats med hästinriktning, utveckl-ingen inom det området har skett mycket snabbt fram till idag (Hästnärutveckl-ingens nationella stiftelse, 2007).

Förutom Naturbruksprogrammens hästinriktningar har skolverket beviljat en rad friskolor till-stånd att bedriva gymnasieutbildningar med hästinriktning. Intresset för programmen med hästin-riktning har ökat de senaste åren. På utbildningarna får eleverna grundläggande kunskaper inom häst och stallskötsel, ridning och körning. Inom ramen för den kommunala gymnasieskolan er-bjuds specialinriktade program med hästprofil i varierande omfattning. Intresset att kombinera studier och häst på gymnasienivå har varit stort och främst flickor väljer dessa program.Det finns idag närmare 100-talet gymnasiala program med hästinriktningar och intresset har vuxit de sen-aste åren. Ökningen har skett både inom friskolorna och inom de kommunala gymnasieskolorna. (Hästnäringens nationella stiftelse, 2007).

Hippologigymnasiet har ett specialutformat program med naturvetenskaplig inriktning startade 2001 på uppdrag av Lunds kommun. Utbildningen är godkänd av skolverket har riksintag och är högskoleförberedande. Det innebär att man kan söka till Flyinge från hela landet och även från våra grannländer som Danmark, Finland och Norge (www.flyinge.se). Att läsa häst på skoltid innebär att eleven får inblick i yrkeslivet, schemat ser ofta annorlunda ut mot en traditionell skola med tidiga morgnar för att sköta stallet och sena kvällar innan det är dags att sätta sig ner med studierna.

3.4 Hippologigymnasiets kurser

På Hippologigymnasiet läser eleverna häst kurserna på Flyinge och de naturvetenskapliga äm-nena på ett kommunalt traditionellt gymnasium i Lund. Praktiska färdigheter i hästskötsel, rid-ning, körning och hantering varvas med teoretiska hästämnen som bl.a. foderlära, hästens biologi,

(13)

12

fysiologi och anatomi. Alla eleverna läser den grundläggande kursen Häst och stallskötsel ge-mensamt vid Flyinge de två första åren, parallellt med fördjupningskurserna som väljs inför års-kurs 2 med inriktning mot hästhållning eller naturvetenskap. Tidsmässigt läser eleverna 3 till 4 dagar i Lund och 1 till 2 dagar på Flyinge beroende på val av fördjupningskurser under de tre läsåren.

Målet med hästkurserna är att väva samman alla delar för att få en helhetsbild grundat på erfa-renhetsbaserat arbetssätt. Stor vikt i undervisningen läggs på disciplin, ansvar och handlingskraft och att man kan agera i oförutsedda situationer.

3.5 Motivation

Begreppet motivation handlar om de drivkrafter som får oss att röra oss mot ett visst mål (Kauf-mann & Kauf(Kauf-mann, 2005).

Det finns två typer av motivation, inre och yttre motivation (Plate, 1991). Yttre motivation kan förklaras som något som kan utgöras av en belöning, t.ex. vinstpengar som den drivande kraften, inre motivationen ligger i den dagliga träningen och tillfredställandet som det ger (Plate, 1991).

Enligt Railos teorier om idrottspsykologi hur man blir bäst när det gäller är det som begränsar oss är de mentala faktorerna. Det intressanta i hans teorier är hur stor del den positiva attityden till att själv ansvara för utvecklingen betyder för nå framgång (Railo, 1992).

3.6 Vad innebär motivation för lärandet?

I skolans uppdrag ingår att ge eleven bästa förutsättning för lärande och att ge eleven möjlighet att känna sammanhang i sina studier. Eleven ska genom erfarenhet och nya kunskaper lära sig känna igen mönster för att se sammanhang som främjar elevens kunskapsutveckling (Lpf 94, 2006). Gunnarson (1999) beskriver lärandet som en process där eleven utvecklar kunskap i sam-spelet med omgivningen med utgångspunkt i egna erfarenheter och intresse. Detta ställer stora krav på skolan som lärandemiljö, en förutsättning är att eleven känner ansvar, delaktighet och att eleven är engagerad i sitt lärande (Gunnarson, 1999). Motivation till lärandet kan även ses som att när eleven förstår och ser samband, mål och mening synliggörs vilket är förutsättningen för lärandet skriver Gunnarsson.

(14)

13

Ileris (2007) beskriver lärandet med tre dimensioner; innehåll, drivkraft och samspel. Dimension-en för innehåll beskriver Illeris med ordDimension-en kunskap, förståelse och färdigheter. Insikt– att veta att man kan, skapar mening och förståelse för sammanhanget samt utvecklar praktisk färdighet och förhållningssätt som är förutsättning för att klara av de utmaningar vi ställs inför i livet. Dimens-ionen för drivkraften betecknas till lärandet med orden motivation, känslor och vilja. Nyfikenhet och otillfredsställda behov får oss att söka ny kunskap, större förståelse eller nya färdigheter. Därigenom skapas lyhördheten inför omvärlden och till oss själva. För samspelet med omgiv-ningen, i klassrummet eller i en grupp beskriver Illeris med orden handling, kommunikation och samarbete som det väsentliga i lärandets samspelsdimension. Det viktiga är integrationen mellan eleven och omgivningen i olika sociala sammanhang omfattar tillsammans med samspelet med omgivningen allt lärandet (Illeris, 2007).

3.7 KASAM i förhållande till lärandet

I texten nedan tolkas begreppet KASAM ur perspektivet hästens betydelse för motivation till lä-rande. I Antonovskys teori är KASAM ett sätt att klara av dagligen uppkomna problem i livet. Graden av KASAM kan mätas genom ett frågeformulär, högre grad av KASAM desto bättre kla-rar människan av krav, stress och problem (Antonovsky, 2007).

En direkt översättning av begreppet KASAM är ”Känsla av sammanhang”. I begreppet ingår tre delar; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Begriplighet kan tolkas som att eleven upplever det som ska läras tydligt och strukturerat. Han-terbart omfattar hur eleven hanterar krav från omgivningen och svårigheter i uppkomna dagliga situationer i stallets lärandemiljö. Meningsfullhet uppstår när eleven känner delaktighet, enga-gemang och motivation i sitt eget lärande. Meningsfullhet upplevs även när eleven klarar av ut-maningar de ställs inför i samspelet med hästen och de som vistas i stallmiljön.

3.8 Samspelet med hästen

Kommunikationen mellan häst och människa sker enligt Zetterquist Blokhuis et al (2010) genom kroppsspråk och signaler från den som hanterar hästen. Att utöva ridsport innebär i många fall för ryttaren att hästen är en kamrat och ett redskap att utvecklas tillsammans med. Interaktionen bör-jar redan vid den dagliga hanteringen som att leda hästen till och från hagen, att borsta och kratsa

(15)

14

hovar. I mötet med hästen tränas ledarskapet, en förutsättning att hantera ett så stort djur. Um-gänget med hästen medför risker som kräver ett tydligt ledarskap från människan vid all hante-ring.

Kompetenser som tydligt ledarskap, handlingskraft, ansvarskänsla och disciplin utvecklas i samspelet med hästen. Detta samspel är unikt och ridsporten skiljer sig i det avseendet från andra sporter (Forsberg, 2007). Dessutom visar andra studier att det som sker i samspelet med hästen stärker den egna självkänslan (Bjereld, 2009).

3.9 Stallets sociala arena

Stallet utgör en arena för en lärandemiljö där praktiska färdigheter och kunskaper utvecklas i samspelet med hästen, men även stallet och dess värderingar och normer är faktorer av stor bety-delse för de identitetsutvecklande processerna, visar studier av Forsberg (2007).

Samhället skapar normer för hur vi ska bete oss, men forskning visar på att flickors vistelse i stallmiljö stärker deras självkänsla och de blir mer handlingskraftiga enligt en studie utförd av Bjereld (2009). I stallet skapas en egen ”stallidentitet” som Bjereld beskriver styrs av stallkul-turens normer och värderingar. Det viktiga är den egna rollen i den sociala gemenskapen och hur man beter sig mot kompisarna.

Stallkulturen fostrar, disciplinerar och skapar ansvarskänsla. Dessa egenskaper tillsammans med handlingskraft, att veta hur man ska agera i oförutsedda situationer värderas högt av de som vistas i stallet (Forsberg, 2007). Bjereld betonar att i stallet skapas en egen ”stallidentitet” av stallkulturens normer och värderingar. Självkänslan stärks när man känner att man klarar av de uppgifter som man förväntas klara av. Stallmiljön skapar meningsfullhet och känslan av sam-manhang och viktiga faktorer för självkänslan framhäver Bjereld.

(16)

15

4. Metod och genomförande

4.1 Genomförande

Undersökningen baseras på en (kvalitativ) gruppintervju och en (kvantitativ) enkät baserades på 49 av sammanlagt 66 elever från tre årskurser på Hippologigymnasiet(svarsfrekvens 74 %). Ål-dern på eleverna i enkätstudien är mellan 15-19 år, de fyra elever som ingick i intervjugruppen läser sista terminen i åk 3 varav alla är 19 år. Anledningen till valet av elever från sista årskursen är att de kan se sin identitetsutveckling ur ett annat perspektiv samt att de har mer erfarenhet än de elever som precis börjat sin egen utvecklingsprocess. Deltagarna i gruppintervjun valdes ut på frivillig grund, för att de har samma hästintresse och samspelar bra i grupp. Gruppintervjun spe-lades in på band i fall jag behövde citera något ordagrant och varade under 45 minuter. En infor-mant kunde inte närvara under gruppintervjun och svarade skriftligen på de i förväg utskickade frågeställningarna. Inledningsvis fick var och en av de som deltog i gruppintervjun börja med att berätta om sin bakgrund med hästar, när de började rida och anledningen till att de valde att stu-dera vid Hippologigymnasiet i Flyinge.

Frågorna i enkäterna är utformade som rangordnings- och flervalsfrågor med möjlighet till egna kommentarer, kombinerat med ett mindre antal öppna frågor som avslutning på enkäten. Enkäten delades ut till alla tre årskurser (se bilaga 1).

4.2 Metodval

Genom enkäten kunde en allmän bakgrundsbild av eleverna och de aktuella frågeställningarna genereras, medan gruppintervjun ger möjligheten till ökad förståelse.

Resultat och analys av enkäten används med andra ord som en förstudie inför uppföljande gruppintervju. Enkäten är uppbyggd med kategori och rangordningsfrågor, samt ett antal öppna frågor som ger informanterna möjlighet att kommentera sina svar. Vid gruppintervjun samspelar deltagarna för att komma fram till en gemensam uppfattning om de presenterade frågeställning-arna, hur de ser på den sociala miljön i stallet kopplat till hästen liksom dess betydelse för moti-vationen till lärande samt vilka faktorer som påverkat val av skola (se bilaga 2).

(17)

16

4.3 Metoddiskussion

Syftet med fokusgruppen är att tydliggöra den gemensamma uppfattningen om tankar kring frå-geställningarna (Bell, 2009 ur Laws, 2003 s, 229). Urvalsgruppen tillhör samma sociala grupp, där det är centralt att samspelet dem emellan fungerar så att en gruppdynamik skapas med mig som samtalsledare. I gruppintervjun var det viktigt att låta deltagarna samtala utan att jag med-vetet eller omedmed-vetet och med egna personliga värderingar och uppfattningar blev för styrande. Det är av stor betydelse att som utgångspunkt i en intervju att låta deltagaren svara själv utan att bli styrd i en riktning av den som leder samtalet (Bell, 2009). På detta sätt blir svaren mer ”tillför-litliga” även om det alltid finns en risk att intervjun blir styrd åt en viss riktning. Samtalet spela-des in på band för att minska risken för felcitering och tolkning av det som sagts efter egna åsik-ter och värderingar.

Syftet med gruppintervju som metod är att ge informanterna möjlighet att fokusera på ett mindre antal utvalda diskussionsområden. I den aktuella undersökningen var gruppintervju ett passande val då metoden gav möjlighet till mer ingående svar på de aktuella frågeställningarna.

Genom enkätmetoden genereras en övergripande bild av undersökningsgruppens sammansätt-ning, liksom den gav möjlighet till att rikta frågeställningar jag vill ha utförligare svar på vid gruppintervjun (Bell, 2009).

Intervjumetoden är flexibel och har som fördel att kunna följa upp svar mer djupgående än en-käten, en nackdel är att det tar längre tid både att genomföra och att analysera svaren än en enkät-undersökning (Bell, 2009). Ytterligare en fördel med intervju som metod, vare sig den riktar sig mot en grupp eller en respondent, är att man kan få utförligare svar med motiv och känslor på ett helt annat sätt jämfört med enkätmodellen där svaren blir mer begränsade. Fördelen med att in-tervjua egna elever är att de vågar prata öppet och nackdelen är att de kan uppleva svårigheter med att den som intervjuar är deras lärare och innehar en maktposition. Enkätstudien genomför-des dels med syftet att bekräfta bilden av redan känd bakgrundsinformation av eleverna, dels för att hitta kopplingar och mönster ur det redan kända med utgångspunkt i de presenterade fråge-ställningarna.

(18)

17

4.4 Bortfall

För att minska risken för bortfall samlades enkäterna in direkt efter informanterna svarat på enkä-ten vid undersökningstillfället. De elever som inte var närvarande under det aktuella tillfället del-tog inte i undersökningen. Enkätfrågorna kompletterades med att det var möjligt för deltagarna att ge egna kommentarer vilket minskar risken för skevhet och samt att den som analyserar sva-ren inte tolkar resultatet efter egna personliga åsikter.

4.5 Etiska överväganden

När jag presenterade enkäten för informanterna informerades alla om syftet med enkätundersök-ningen och att det var helt frivilligt att medverka samt att svaren och resultatet skulle behandlas anonymt i en sammanställning. Jag var tydlig med att det var nödvändigt att veta vilken årskurs de gick i för att kunna se eventuella skillnader i svaren men att inget i arbetet skulle kunna kopp-las till någon av eleverna. Bell (2009) menar att det är viktigt att värna om informanternas integri-tet, samt att undersökningen behandlas helt konfidentiellt. Eftersom karaktären på frågorna inte var personligt utformade ansåg jag att det inte skulle hämma informanterna att jag var deras lä-rare och således i maktposition utan istället uppmuntra till utförligare svar. Till de informanter som blev utvalda att ingå i gruppintervjun var jag noga med att upplysa om att samtalet skulle spelas in på band och att jag skulle använda det inspelade materialet enbart i syfte att analysera svaren och för att kunna återge ordagrant vad som sagts under intervjun. Särskilt betonade jag att ljudinspelningen skulle enbart användas för detta syfte och att den genast skulle förstöras efter databehandlingen. Namn och övrig information som kunde kopplas till de som deltog i intervjun skulle avidentifieras i arbetet. Intervjun genomfördes på frivillig grund med två i förväg utdelade frågeställningar för att informanterna skulle ges tid till att tänka efter och läsa igenom dessa. Alla fick möjlighet att ge förslag på ändringar.

(19)

18

5. Resultat, analys och teoretisk tolkning

Inledningsvis följer en genomgång av resultaten från enkäten och analyser av dessa i jämförelse med teori samt i förhållande till tidigare utförd forskning. Därefter redovisas och analyseras den gemensamma uppfattningen från gruppintervjun utifrån de ovan presenterade frågeställningarna kopplat till teoretisk ansats och kopplat till begreppet KASAM.

5.1 Sammanställning enkätundersökning

5.1.1 Hur eleverna kom i kontakt med hästar

Nästan alla elever började rida i tidig ålder, genomsnittsåldern ligger på 6,2 år. 35 (72 %) har egen häst, resterande 14 (28 %) var jämt fördelade mellan de som har haft och inte har egen häst. Vissa elever valde bort hästen för att kunna satsa på studierna, andra har en eller flera hästar med sig för att utvecklas i den miljö skolan utgör. 47 % av informanterna som haft föräldrar med häst-intresse och uppger att dessa spelat en stor roll för valet av ridning som sport och skola.

”Min mamma köpte två ponnyföl till mig ett år innan jag föddes”

”Min mamma red som liten och hade egen häst när jag föddes. Utan henne hade jag garanterat spelat fotboll”

”Mamma red innan jag började och frågade ofta om jag ville börja rida” ”Mamma red och hade egen häst, så jag är uppväxt i stallmiljö”

Ur informanternas kommentarer kan man utläsa att det finns en tydlig koppling mellan att i tidig ålder växa in i stallkulturen genom att följa med en förälder till stallet, framförallt mamman. De som uppgav att föräldrarna inte spelat roll för valet av att rida berodde på att föräldrarna inte själva var hästintresserade utan det var den egna drivkraften som hade betydelse.

(20)

19

5.1.2 Rangordning av skolarbete, hästen och kompisar

Informanterna rangordnar skolarbete hästen först, därefter skolarbetet och sist i rangordningen hamnar alternativet att vara med kompisar.

Jag satsar väldigt mycket på mina hästar och försöker fördela tiden jämt mellan de tre ”Hästarna går före allt, men jag försöker lägga tid på skolan och kompisarna också”

Genomgående svarar informanterna att umgås med kompisarna gör man när man är i stallet. Det kan förstås som att de man umgås med delar samma hästintresse och att stallet därför utgör en viktig social arena.

”Många av kompisarna umgås man med i stallet ”

5.1.3 Tid till studier, hästar och kompisar

När informanterna svarar på frågan om hur mycket tid som läggs på studier jämfört med hästen visar resultatet att, 54 % lägger ner 30 min per dag på sina studier och 55 % lägger ger ner en timme till över två timmar per dag på sina studier. De 54 % som har egen häst lägger ner till över två timmar studietid per dag, de som inte har egen häst lägger något mer tid på sina studier, 57 % per dag. 78 % av de som har egen häst svarar att de tillbringar mer än två timmar per dag till-sammans med hästen, de som lade ner mindre än 30 minuter per dag inte hade egen häst eller var medryttare till någon annan som hade egen häst.

”Hästen går alltid först, men även skolan har en betydande del”

”Eftersom jag inte har så mycket tid till att plugga så måste jag lägga in pluggdagar när jag jobbar un-dan skolarbetet. Det gäller att planera sin tid när man har häst. Jag gör läxan på lov och sommaren. Skolarbetet blir på det sättet effektivare”.

Resultatet kan tolkas som att de som inte har häst (57 %) lägger marginellt mer tid till skolarbete jämfört med de som har häst (54 %). Skillnaden är att de som har häst hinner med sina studier

trots att hästen tar mycket tid i anspråk genom att planera sin studietid i högre utsträckning än de

(21)

20

5.1.4 Elevernas studiemotivation

43 % av informanterna svarar att de är ganska eller väldigt mycket studiemotiverade och 92 % uppgav att häst ämnen är mer motiverande att studera än de teoretiska kurserna enligt

kommentarerna nedan;

”Jag är mer motiverad i hästämnena”

”Är trött på de teoretiska ämnena, det är mer motiverande med praktiska ämnen ” ”Jag är olika studiemotiverad beroende på vilket ämne det gäller”

”Jag försöker vara motiverad hela tiden, men ibland är det tufft. Då är det bara att bita ihop och kämpa framförallt i de naturvetenskapliga kurserna”

”Bara när det gäller Flyinges häst kurser”

Resultatet visar att elevernas motivation till lärande utgår från det egna hästintresset och utgör en inre motivation till lärande i andra ämnen utanför det egna intresset.

”Jag är inte studiemotiverad, men jag måste plugga för att få jobb i framtiden”

5.1.5 Elevernas syn på hästen som motivation till lärande

Majoriteten av svaren i enkäten visar att en stor del av eleverna, 77 % anser att hästen motiverar till lärande, framförallt när träningen av hästen går bra. En genomgående kommentar var att häs-ten är en inspirationskälla för att studera;

”Utan hästen hade det varit jobbigt att plugga, skönt med den som avbrott” ”Går träningen bra med hästen så går skolarbetet också bra”

”Motiverar mig inte direkt, men hästen gör mig glad och då är jag också mer öppen för skolarbetet” ”Gör mig frisk, pigg och motiverad”

”Absolut, tror inte att jag hade haft någon inspiration alls om jag inte haft hästen”

”När jag hade häst gick det bra i skolan. Nu när jag inte har häst så är jag mer omotiverad i skolan”

Resultatet pekar på att på hästen är en motivationskälla till lärande. Att själv ansvara för hästen och träningen ger inre motivation direkt eller indirekt genom tillfredsställandet och glädjen i

(22)

sam-21

spelet med hästen. Detta kan tyda på att i samspelet med hästen skapas en förutsättning för en lärandemiljö, där eleven engageras och motiveras till lärande.

5.1.6 Val av skola

Det är tydligt att studera vid Flyinge lockar och liksom att eleverna redan i tidigt stadium visste var de ville studera enligt kommentarerna nedan;

”Jag var intresserad av hästar och på Flyinge har jag möjlighet att satsa på hästar utan att stänga några dörrar studiemässigt”

”Blandningen av naturvetenskap och häst intresserade mig” ”Utvecklas som ryttare”

Skälet till valet av program och studieort uppges vara att på Flyinge finns; hästkompetensen, bra lärare och kontakten med branschen. På Flyinge finns det största samlade utbudet av hästutbild-ningar som Hippologiska högskole-, Hovslagar-, samt Unghästutbildarutbildningen. Med andra ord är Flyinge ett utbildningscentrum som kan vara en motiverande faktor, eleverna vill lära häst av de främsta i landet.

Andra faktorer som uppges vara av betydelse för studiemotivationen är bra betyg för att kunna göra det man vill i framtiden vilket motiverar i det dagliga skolarbetet.

”Valde Flyinge för att jag vill jobba med hästar i framtiden” ”Ett måste om man vill jobba med det man vill”

Resultatet visar på tydlig målinriktning i tidigt skede, eleverna vet redan vid val av skola inom vilket område de vill studera efter avslutat gymnasium.

5.2 Sammanställning gruppintervju

Informanterna i intervjugruppen bestod av 4 elever från Hippologigymnasiets sista årskurs. Inter-vjun varade under 45 minuter. Eleverna fick börja interInter-vjun med att beskriva sin bakgrund med hästar och varför de valde att studera vid Hippologigymnasiet i Flyinge. Därefter besvarades de

(23)

22

två presenterade frågeställningarna; hur ser de på hästens betydelse för motivation till lärande, hur uppfattar de den sociala miljön i stallet och vilka faktorer har påverkat val av skola.

5.2.1 Hur eleverna kom i kontakt med hästar

Gemensamt för informanterna var att alla började med hästar i mycket tidig ålder.

”Min mamma hade ridskolan när jag föddes, och när hon sålde alla hästar behöll vi en ponny som jag red på”

”Jag följde med min mamma till stallet när jag var liten och började på rida på ridskola” ”Mina föräldrar hade häst själva och jag fick en egen ponny när jag var 6 år”

5.2.2 Val av skola

Alla informanter uppgav att anledningen till att studera vid Hippologigymnasiet var att Flyinge har ett gott rykte, miljön samt den specialiserade fackkunskapen som finns samlad på skolan. Dessutom uppgavs skälet att utbildningen var en bra grund att stå på genom kombinationen häst och naturvetenskap. Det var viktigt att utbildningen var studieförberedande även om framtids-drömmen främst var att jobba med hästar. Ingen av informanterna ville utesluta möjligheten att kunna studera vidare på högskolan. En av de intervjuade ville dock läsa vidare på högskolan och ha hästen som fritidsintresse. Det gemensamma för gruppen var att alla redan vid valet av skola hade en målsättning och att det var viktigt att utvecklas tillsammans med sin häst i en profession-ell miljö.

5.2.3 Hästens betydelse för motivationen till lärande

På frågan hur stor betydelse hästen har som motivationen till lärande var alla i gruppen överens att hästen har en positiv inverkan på skolarbetet. Samspelet med hästen är en viktig del i drivkraf-ten för att eleverna ska orka med de långa dagar som umgänget med häsdrivkraf-ten kräver.

”Det finns alltid något att lära sig, man kan alltid utvecklas och man blir aldrig fullärd” ”Hästen ger mig inspiration när jag skriver uppsatser”.

”Det är ju inte kul varenda dag, det kan vara rätt slitigt ibland men på något sätt så fortsätter man för jag vill bli så bra jag kan”

(24)

23

Det framgår tydligt att viljan att vara med hästen och att tillbringa största delen av fritiden i stallet är stark. Känslan av framgång när allt stämmer i ridningen är något alla strävar efter och den känslan är drivkraften trots att den inte infinner sig varenda dag.

”När allt funkar kan de stunderna lyfta hela dagen, jag får en energikick av det” ”Man får inte den känslan varenda dag men det är målet”

Sammantaget är att det som motiverar i det dagliga skolarbetet är träningen tillsammans med häs-ten och att planering och disciplin är viktiga faktorer som påverkar motivationen till lärande.

”Jag gör läxorna under helgen och när jag har lov”

”Det gäller att planera när jag ska göra skolarbetet, oftast gör jag dessa innan jag åker ut till hästen. Det innebär att man blir mer effektiv och man lär sig att planera studierna”

”Känner mig lite skoltrött, det handlar om disciplin och att bli klar med skolarbetet för att åka till stallet”

Detta kan tyda på att både den inre och yttre motivationen har betydelse för lärandet. Det yttre genom att bli klar med skolarbetet i tid (planering och disciplin) för att hinna med sin häst blir belöningen och den inre genom tillfredsställandet av att ta ansvar över sin häst.

5.2.4 Hur eleverna uppfattar den sociala miljön i stallet i relation till KASAM

De som vistas i stallmiljön lär sig tidigt att ta ansvar över hästen, vara disciplinerad och hand-lingskraftig. Att ledarskapsförmågan tränas i mötet med hästen och liksom att vara en förebild för de yngre i stallet är en gemensam uppfattning.

”Man blir naturligt inskolad i att leda hästar och människor redan från början och jag är en förebild för de yngre som är i stallet. Man kollar hur de andra gör och så gör man likadant själv”

”I stallet blir man automatiskt tvungen att samarbeta med olika personer och träna på sin ledarroll ge-nom att samspela med andra människor och hästar”

Detta kan förstås som att i den sociala miljön i stallet utgör utvecklas viktiga egenskaper som kan ha stor betydelse för motivationen till lärande som ansvar, handlingskraft, disciplin och

(25)

ledar-24

skapsförmågan. Hästen skapar engagemang och ur det egna intresset skapas en inre motivation till lärande.

I stallet får man ta ansvar och de arbetsuppgifter man utför har en mening samt att man för-väntas klara av de utmaningar som de ställs inför. Detta skapar en känsla av sammanhang, KA-SAM.

”Att vara i stallet ger en mening med det man gör”

Handlingskraften utvecklas när eleverna snabbt måste agera i oförutsedda uppkomna situationer.

(26)

25

6. Slutsats och diskussion

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur stor betydelse hästen har som motivation till lärande.

Studien visar, i enlighet med tidigare studier, att egenskaper som disciplin, ansvar och hand-lingsförmåga och ledarskap värderas högt i stallet. Regler och normer i stallet utgör en fostrande social arena som präglar de som vistas där sedan tidig ålder. Sambandet mellan att i tidig ålder tillbringa tid i stallet med en förälder och växa in i stallkulturen är tydlig. Att utvecklas tillsam-mans med sin häst och få känslan av att det stämmer i samspelet med hästen nämns genomgående som en drivkraft i undersökningen.

Självkänslan ökar av att kunna kontrollera ett stort djur, vilket även bidrar till att utveckla en egen ”stallidentitet” (Bjereld, 2009). Identitetsutvecklingen stärks av vara en förebild för de yngre i stallet som gör som man själv gör samt genom att klara av de utmaningar man ofta ställs inför i stallmiljön i samspelet med hästen. Undersökningen pekar på att detta ger eleverna en hög grad av känsla av sammanhang, KASAM. I umgänget med hästar utvecklas handlingsförmågan i oförutsedda situationer och ansvarskänslan blir en del i utvecklingen som stärks genom att de tar ett eget ansvar över hästen. Helt enligt läroplanen (Lpf 94, 2006) där skolans uppdrag beskrivs som fostrande och motiverande.

Stallet och hästen ger ett sammanhang i lärandet och meningsfullhet upplevs när eleverna känner att de klarar av att hantera uppkomna problem i oförutsedda situationer. Enligt Antonov-skys (2007) teori avspeglar sig graden av KASAM i identiteten. Den egna självkänslan bidrar till identiteten genom att känna att man klarar av uppställda mål och förväntningar på de utmaningar man ställs inför. Att känna mening med det man gör, att kunna handla ger en begriplighet, en för-utsättning för en lärandemiljö. KASAM kopplat till stallkulturen och den egna identiteten ger eleverna en hög grad av känsla av sammanhang. Studien indikerar att eleverna utvecklat en hög grad av KASAM i stallets sociala och fostrande arena i samspelet med hästen.

Ett annat tydligt samband framträder mellan målsättning och motivation med hästen som ut-gångspunkt för de elever som studerar vid Hippologigymnasiet på Flyinge. När samspelet med hästen fungerar så går det bra i skolan. Eleverna blir tvungna att planera sin studietid för att hinna

(27)

26

med att sköta och rida sin häst. Att utvecklas tillsammans med sin häst i en miljö som Flyinge erbjuder, med kunniga tränare, uppger eleverna är motiverande för skolarbetet. Flyinges ledande ställning inom utbildningsområdet är betydelsefullt vid valet av gymnasieprogram, det är tydligt att i första hand Flyinges rykte och kompetens inom häst som lockar. Att utvecklas som ryttare tillsammans med sin häst i kombination med ett studieförberedande program motiverar. Även de som inte har egen häst uppger att hästen motiverar i skolarbetet. Trots att det är jobbigt med långa dagar i skolan och sena kvällar innan man är hemma efter att ridit sin häst har eleverna som ingick i min studie planerat in skolarbetet med t.ex. pluggdagar.

Resultatet visade att de som inte har häst (57 %) lägger marginellt mer tid till skolarbete jäm-fört med de som har häst (54 %). Skillnaden är att de som har häst hinner med sina studier trots att hästen tar mycket tid i anspråk genom att planera sin studietid i högre utsträckning än de som inte har häst. Detta kan tyda på att både den inre och yttre motivationen har betydelse för läran-det. Det yttre genom att bli klar med skolarbetet i tid (planering och disciplin) för att hinna med sin häst blir belöningen och den inre genom tillfredsställandet av att ta ansvar över sin häst.

Att skillnaderna i studietid i stort sett är likadan bland dem som har respektive inte har häst ta-lar också för ett samband mellan hästen som drivkraft, att målsättningar och lärande. I gruppin-tervjun växer en bild fram av mycket målinriktade elever som redan i samband med val av skola vet vad målet är efter gymnasiet. Majoriteten (92 %) vill studera vidare antingen direkt efter skol-slutet eller efter ett par år med yrkesarbete inom hästsektorn. Resultatet visar på stor medvetenhet bland eleverna genom att i tidigt stadium bestämt sig för vad de vill studera och inom vilket äm-nesområde de vill läsa efter avslutat gymnasium.

Sammantaget visar studien att hästen har betydelse för elevernas motivation till lärande, direkt eller indirekt.

(28)

27

7. Vidare forskning

Stallet som social arena är ett viktigt område för vidare forskning. Hästsport utövas i majoritet av tjejer/kvinnor och en stor del av fritiden tillbringas i stallets sociala miljö. Dessutom är det popu-lärt av tjejer att välja ett hästinriktat gymnasium för sina studier.

Inom ramen för vidare forskning hade varit intressant att synliggöra den sociala bakgrunden till val av gymnasieprogram och vidare till högre studier avseende kön, etnicitet samt föräldrars sociala klass och utbildning.

Dessutom vore det intressant att studera om Hippologigymnasiets program skiljer sig i jämfö-relse med andra likartade gymnasium när det gäller motivation till lärande samt vad eleverna gör efter sin tid på gymnasiet.

Ett annat intressant område är att jämföra gymnasieprogram med hästinriktning med tradition-ella teoretiska gymnasieprogram ur ett genusperspektiv med ledarskapsförmågan i fokus.

(29)

28

8. Metodkvitia

Informationsmaterialet är för begränsat för generaliserbara slutsatser. Jag valde att avgränsa undersökningen genom att enbart rikta mig till de elever som studerar vid Hippologigymnasiet i Flyinge. Elevantalet uppgår till 66, varav alla är flickor, och av dessa ingick 49 i enkätundersök-ningen och 4 i gruppintervjun. Fler gruppintervjuer kunde ha genomförts, dessa kunde komplette-rats med intervjuer med enbart en informant för mer djupgående information.

Resultatet visade att det finns flera faktorer som kan ha stor betydelse för motivationen till lä-rande som jag inte tittat närmare på. Faktorer som elevers sociokulturella bakgrund, det sociala arvet, genus, etnicitet, samt ta hänsyn till de individuella kurser eleverna valt att läsa kan spela roll för vilken motivation eleverna har till lärande. Andra viktiga faktorer som inte är studerats närmare är den egna identitetsutvecklingen i stallet och lärarens roll som ledare.

(30)

29

9. Litteraturförteckning

Ambjörnsson, Fanny (2004). I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront förlag.

Antonovsky, Aaron (2007). Hälsans mysterium. Finland: WS Bookwell.

Bell, Judith (2009). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Bjereld, Ylva (2009). Hästtjejer – en studie om stallet som identitetsutvecklande arena. Tillgänglig Pdf: http://hdl.handle.net/2077/19068

Forsberg, Lena (2007). Att utveckla handlingskraft. LTU-LIC-0743-SE. Tillgänglig Pdf: http:www.ltu.se/ske/kontakt/personal/lenaf

Gunnarsson, Bernt (1999). Lärandets ekologi. Lund: Studentlitteratur.

Hirdman, Yvonne (2001). Genus-om det stabilas föränderliga form. Malmö: Liber.

Kaufman, Geir & Kaufmann, Astrid (2005). Psykologi i organisation och ledning. Lund: Stu-dentlitteratur

Lpf 94 (2006). Läroplan för de frivilliga skolformerna. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Fritzes. Tillgänglig: http://www.skolverket.se

Nationella Stiftelsen (2007) Tillgänglig:

http://www.nshorse.se/cm/utbildning/gymnasium/olikagymnasialautbildningar

Nikku, Nina (2005). Stallkulturen som arena för flickors identitetsskapande processer. Sociolo-gisk Forskning, nr 4 s 29-34.

(31)

30

Plate, Johan (1991). Prestationspsykologi i praktiken. Svenska idrottsrörelsens Studieförbund: SISU.

Raillo, Willi (1992). Nya Bäst när det gäller. Svenska idrottsrörelsens Studieförbund: SISU.

Sandström, J & Santesson, K (2008). Från Lantbruksskola till Naturbruk. Projektarbete, kurs Lä-rande och läLä-randets villkor. Kalmar: Kalmar Högskola.

Skolinspektionen (2009). Varannan i mål. Tillgänglig Pdf:

http://www.skolinspektionen.se/avbrott2009

Stensmo, Christer (2000). Ledarstilar i klassrummet”. Lund: Studentlitteratur.

Illeris, Knut (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur.

Zetterqvist Blokhuis, Mari et al (2010). Kentauren -Om interaktionen mellan häst och människa. Tillgänglig Pdf:

http://www.bibl.sh.se/publikationer/vara.../Kentauren/diva2_392957.aspx

Internetkällor

(32)

31

Bilaga 1.

Enkät 2011-03-22

Fråga nr. 1

Är du kille eller tjej?

kille tjej Fråga nr. 2 Vilken årsklass går du i? åk1 åk 2 åk 3 Fråga nr. 3

Vid vilken ålder började du rida?

...

Fråga nr. 4

Vilken roll har dina föräldrar spelat i valet av ridning som sport?

ingen alls liten roll ganska stor roll mycket stor roll

Kommentar:………. .………

Fråga nr. 5 Har du egen häst?

(33)

32 Fråga nr. 6

Hur stor betydelse har hästen haft för ditt val av gymnasieskola?

ingen alls liten roll ganska stor mycket stor roll

Kommentar:……….. ……….. Fråga nr. 7

Har kompisarna spelat in i valet av skola?

ja nej

Kommen-tar:………..………… ………... Fråga nr. 8

Hur mycket har dina föräldrar spelat in i valet av skola?

ingen alls liten roll ganska stor roll mycket stor roll

Kommen-tar:………...………… ……… Fråga nr. 9

Hur mycket tid lägger du på hästen efter skolan varje dag?

ingen alls 30 min 1-2 timmar mer är 2 timmar

Kommen-tar:………...………… ………... Fråga nr. 10

Hur mycket tid läggs ner på skolarbetet varje dag?

ingen alls 30 min 1-2 timmar mer är 2 timmar

Kommentar:………. ……….

(34)

33 Fråga nr. 11

Anser du att hästen motiverar dig i ditt skolarbete? inte alls lite ganska mycket väldigt mycket

Kommentar:……….... ………

Fråga nr. 12

Är du nöjd med din insats i skolarbetet (teoretiska ämnen)?

inte alls lite ganska mycket väldigt mycket

Kommentar…

Fråga nr. 13

Är du nöjd med din insats i ridning och körning?

inte alls lite ganska mycket väldigt mycket

Kommen-tar:………...………… ………... Fråga nr. 14

Hur prioriterar du följande alternativ? Sätt siffra 1 på det som du prioriterar osv.

Träning tillsammans med din häst Skolarbetet

Vara med kompisar

Kommen-tar:………...…………. ………... Fråga nr. 15

Hur studiemotiverad är du?

inte alls lite ganska mycket väldigt mycket

Kommentar:………...… ………...

(35)

34 Fråga nr. 16

Vilken kurs/ämne intresserad dig mest? Rangordna från 1-10 Hästkunskap(teori)

Praktiska hästkurser Ridkurs

Körkurs NV ämnen

Övrigt valfritt ämne...

Fråga nr. 17

Är du nöjd med valet av gymnasieprogram?

ja nej

Kommen-tar:………...………….. ………... Fråga nr. 18

Kommer du att fortsätta studera efter avslutat gymnasium?

ja nej vet ej

Om du svarat ja på frågan vad kommer du att studera?...

Om du svarat nej på frågan vad kommer du att göra efter

sko-lan?...

Fråga nr. 19

Vilket var anledningen till att du sökte just till Hippologigymnasiet?

... ………... Fråga nr. 20

Vad är det som du tycker motiverar dig i ditt skolarbete dagligen?

... ………

(36)

35

Bilaga 2.

Intervjufrågor

1. Hur ser eleverna på hästens betydelse som motivation till lärande? 2. Hur uppfattas den sociala miljön i stallet kopplat ?

References

Related documents

Dessa män har inte bara makt och är fria att göra vad de vill, utan även männen har regler för vad de får och inte får göra.. Männen är inte lika utsatta som sin syster och

Vi kom fram till att den organiserade leken är ett pedagogiskt verktyg som fritidslärarna behöver ta vara på och arbeta aktivt med i fritidshemsverksamheten utifrån ett

Vi behandlar i denna del av analysen på vilket sätt förskolans utomhusmiljö och barns sociala relationer kan skapa möjligheter för barns lärande samt hur förskollärarna Kim,

De nyckelfaktorer vi har tagit ut är få och vi vet att det finns många fler faktorer att utläsa och ta hänsyn till inom konsultmarknaden. Målgruppen vi tänkt oss är

Slutligen kunde vi även förstå att när bemanningskonsulterna fick delta eller inte i aktiviteter och gemenskaper så skedde också ett lärande, då handlade det om

Genom att undersöka hur sociala skillnader spelar roll för elevers matematikinlärning gör förhoppningsvis att lärare utvecklar sin profession genom att öka sina kunskaper om hur

De frågor vi ställt oss i denna studie behandlar det syfte förskollärare ser i pedagogisk dokumentation, vi ville även se om detta verktyg för dokumentation

– Min förhoppning är att denna avhandling ska bidra till en förnyad debatt och mer forskning om vilka normer och värderingar skolan ska – eller inte ska – fostra till och