• No results found

Medelklass och hälsofrämjande aktiviteter - En kvalitativ studie om lärares inställning och uppfattning gentemot hälsofrämjande aktiviteter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Medelklass och hälsofrämjande aktiviteter - En kvalitativ studie om lärares inställning och uppfattning gentemot hälsofrämjande aktiviteter"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö Högskola

Lärarutbildningen Idrottsvetenskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Medelklass och hälsofrämjande aktiviteter

En kvalitativ studie om lärares inställning och uppfattning gentemot hälsofrämjande aktiviteter

Middle class and health beneficial activities

A qualitative study on teachers' attitude and perception towards health beneficial activities

Markus Karlsson

Lärarexamen 270 hp Examinator: Kutte Jönsson

Idrott och fysisk bildning Handledare: Lars Lagergren 2011-06-03

(2)
(3)

3

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att undersöka medelklassens inställning och uppfattning gentemot hälsofrämjande aktiviteter och hur det som fanns tillgängligt på arbetsplatsen utnyttjades. Som representanter för medelklassen har jag valt personer ur yrkesgruppen lärare. I studien användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lärare, tre kvinnor från en skola och två män och en kvinna från en annan skola, intervjuades för att få ta reda på deras inställningar och uppfattningar om hälsofrämjande aktiviteter. Skolorna ligger i Skåne och erbjuder olika hälsofrämjande aktiviteter för lärarna. Resultatet av studien visar att lärare är positivt inställda till hälsofrämjande aktiviteter och att uppfattningen om dessa aktiviteter är ganska likartade. Resultatet visar också att motiveringen till att syssla med hälsofrämjande aktiviteter ofta är av sociala skäl, att umgås och träffa vänner/kollegor.

(4)

4

Abstract

The purpose of this study was to examine middle-class attitude and perception towards health beneficial activities and how the available activities in the workplace were used. As representatives of the middle class, I have chosen people from the profession of teacher. The study used a qualitative approach through interviews. Six teachers, three women from one school and two men and a woman from another school, were interviewed to determine their attitudes and perceptions of health beneficial activities. The schools are located in southern Sweden and offer different health beneficial activities for the teachers. The result of this study show that teachers are receptive to health beneficial activities and the perception of these activities are quite similar. The results also show that the justification for engaging in health beneficial activities is often for social reasons, to socialize and meet friends/colleagues.

(5)

5

Innehållsförteckning

1. Introduktion ... 6 1.1 Inledning ... 6 1.2 Syfte ... 7 1.3 Frågeställning ... 7 2. Tidigare forskning ... 8 3. Teori ... 10 3.1 Klassteori ... 10

3.2 Klass och hälsa ... 12

3.3 Klass och fysisk aktivitet ... 13

4. Metod ... 15

4.1 Kvantitativ och kvalitativ metod ... 15

4.2 Intervju ... 15

4.3 Urval ... 15

4.4 Genomförande ... 16

4.5 Reliabilitet och validitet ... 16

4.6 Etik ... 17

5. Resultat ... 19

5.1 Intervju 1. Kvinna 1. Skola 1. ... 19

5.2 Intervju 2. Kvinna 2. Skola 1. ... 21

5.3 Intervju 3. Kvinna 3. Skola 1. ... 22

5.4 Intervju 4. Man 1. Skola 2. ... 24

5.5 Intervju 5. Kvinna 4. Skola 2. ... 26

5.6 Intervju 6. Man 2. Skola 2. ... 27

6. Analys ... 30 6.1 Slutsats ... 32 7. Diskussion ... 33 8. Referenslista ... 35 Tryckt litteratur ... 35 Elektroniska källor ... 36

(6)

6

1. Introduktion

1.1 Inledning

Det har på senare år blivit vanligt att prata om människans hälsa och försämringen av folkhälsan runt om i världen. Fysisk aktivitet och hälsa har många gånger bevisats ha kopplingar till varandra. Media har otaliga gånger skrivit om den minskade fysiska aktivitetens samband med ohälsa, sjukdomar och fetma i samhället. ”Fetman ökar i Sverige” (Aftonbladet, 2007-03-06) och ”Motionen som förlänger livet” (Dagens Nyheter, 2009-01-11) är bara ett par exempel. Världshälsoorganisationen (WHO, 2010) skriver att idag lever vi längre och vi har bättre möjligheter att bota sjukdomar, därför måste fokus läggas på kroniska sjukdomar, vilka kan minska avsevärt med hälsofrämjande insatser.

Fysisk aktivitet är något som alla människor kan och bör utöva oavsett vilket mål som finns med aktiviteten. Fysisk aktivitet är också något som alla människor kan hålla på med oavsett ekonomisk situation (Rydqvist & Winroth, 2008). Samtidigt framhävs det på andra håll att fysisk aktivitet och inkludering i dessa är kopplat till sociala förhållanden. Friskvård har blivit en del av processen till att göra samhället mer hälsosamt och hälsopromotion har tagit en större plats i samhället. Många arbetsplatser runt om i landet har anammat olika friskvårdsprogram. Inom skolans värld pratas och skrivs det ofta om elevernas situation och även i samhället är barnens ohälsa ett hett ämne men hur är det egentligen med de människor som ansvarar för eleverna, nämligen lärarna. Är de ”hälsosamma” och tar del av de allt mer utbredda friskvårdsprogrammen som finns i vårt samhälle? Lärare representerar en medelklass i det svenska samhället med 85 878 anställda lärare på grundskolor runt om i landet 2010 (Skolverket, 2010). Medelklassen är en omfattande klass i vårt samhälle och det är kanske inte så konstigt att många aktiviteter, varor etcetera tycks vara anpassade till den nämnda klassen.

En person kan välja att vara fysiskt aktiv eller hälsosam på andra sätt. Detta kan vara motiverat på en mängd olika sätt, såsom att gå ner i vikt, få en ”finare” kropp, må bättre, på grund av den sociala biten etcetera. Grunden till min uppsats ligger i lärarnas inställning till hälsofrämjande arbete och aktiviteter och hur de själva definierar detta. Motiveringen till att delta eller att inte delta är också något som jag i min uppsats intresserar mig av.

(7)

7

1.2 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka medelklassens inställning och uppfattning gentemot hälsofrämjande aktiviteter och hur det som finns tillgängligt på arbetsplatsen utnyttjas. Som representanter för medelklassen har jag valt personer ur yrkesgruppen lärare.

1.3 Frågeställning

– Hur beskriver lärare vad hälsofrämjande aktiviteter är och vad innebär det för dem?

– Hur är inställningen till hälsofrämjande aktiviteter och vad är motivet till att delta eller inte delta i dessa? Har de tillgång till hälsofrämjande aktiviteter på arbetsplatsen?

(8)

8

2. Tidigare forskning

Det har skrivits många böcker och uppsatser om hälsa och hälsobegreppet. Det hälsofrämjande arbetet i samhället är något som det stadigt skrivits en del om och medvetenheten kring hälsofrämjande aktiviteter verkar ha ökat inom företag och organisationer i Sverige, inte minst skrivs och talas det mycket om det i medievärlden. Lars-Göran Rydqvist och Jan Winroth (2008) har skrivit ett par böcker kring ämnet och en äldre utgåva Idrott, Friskvård, Hälsa & Hälsopromotion har i en nyare utgåva fått namnet Hälsa och Hälsopromotion. I dessa böcker behandlas hälsofrämjande aktiviteter och på vilket sätt de kan utföras. I boken finns också relevanta avsnitt som till exempel behandlar hur hälsoarbetet ska nå ut och gå fram.

I boken FYSS för alla skriver Jan Henriksson (2004) om fysisk aktivitet och uttrycker vikten av detta för att bevara sin hälsa. Boken framhäver också att fysisk aktivitet är för alla och tar därför upp olika nivåer i boken som anpassats till läsaren.

I boken Hälsoarbete tar författarna Linda Ewles och Ina Simnett (2005) upp många aspekter kring hälsoarbetet och även riksdagen och regeringens del i det hela. Folkhälsoinstitutet (FHI) har också kommit med rapporter om folkhälsan i Sverige kopplat till fysisk aktivitet, Fysisk aktivitet och folkhälsa (2006) och även en rapport om hälsofrämjande insatser på arbetsplatser runt om i landet, Hälsofrämjande arbete på arbetsplatser (2004).

Lars-Magnus Engström (1999) har i sin bok Idrott som social markör gjort en omfattande studie som behandlar fysisk aktivitet kopplat till bland annat social position. Fokus i denna bok ligger just på den sociala positionen i samhället och vilken koppling den kan tänkas ha till fysisk aktivitet och idrott.

Christer Wigerfelt (2009) skriver i sin bok Medelklassens individuella revolution om medelklassens frammarsch och behandlar specifikt klassens påverkan på idrotten och vice versa.

Danice K. Eaton, Eva Marx och Sara E. Bowie har i en studie som publicerades i Journal of School Health (2007) undersökt hälsofrämjande aktiviteter och promotionen av dessa bland lärare och personal i amerikanska skolor. Studien är gjord i 49 delstater på flera hundra skolor. Lärarna är väldigt många i USA och författarna fann det därför intressant att undersöka denna grupps hälsosituation och tillgängligheten till hälsofrämjande aktiviteter.

(9)

9

Studien visar att fler skolor borde införa bättre och fler aktiviteter för lärare och personal på skolor för att uppnå en bättre hälsosituation bland skolans anställda. Detta skulle också kunna förbättra utbildningen för eleverna då kontinuitet visade sig vara viktigt, istället för att behöva anställa vikarier som inte har behörighet. Dessutom visade det sig kosta landet enorma summor på grund av sjukfrånvaro, vilken visade sig vara betydligt mindre på de skolor där det fanns ett brett utbud av hälsofrämjande aktiviteter och där dessa fick stor uppmärksamhet. Det ska klargöras att detta är en utländsk studie i ett land som inte ser likadant ut som Sverige, ifråga om utbildningsväsendet och samhälleliga strukturer, men resultatet är ändå tydligt och bör uppmärksammas.

(10)

10

3. Teori

Teori kan ses som ett redskap att förklara och tolka det insamlade materialet som empirin medför (Bell, 2006). Hartman (2004) beskriver teorier som en samling teser som används för att tolka, förklara och beskriva världen. Teorier är alltså det som ligger till grund och ger olika perspektiv på vilka sätt vi tolkar och analyserar vår empiri. I denna uppsats har jag valt att främst använda mig av Ahrne, Roman och Franzéns (2003) teorier om klass och klasskillnader, även Engströms (1999) teorier om klass och fysisk aktivitet. Wigerfelt (2009) används för att beskriva medelklassen och förutsättningar för hälsofrämjande aktiviteter.

3.1 Klassteori

Teorier om klass är ett omtalat område och många forskare har ägnat sina arbeten åt detta. Att säga att det finns en klassteori vore fel, det finns flera men de flesta har fått sitt ursprung i Marx klasstruktur. En av Karl Marx utgångspunkter är att det är kampen mellan samhällsklasserna som förändrar historien. Marx menar att det i det kapitalistiska samhället är det motsättningarna mellan kapitalister och arbetare som är det väsentliga. Med en utveckling av industrin blev hantverkare utkonkurrerade och detta var en negativ konsekvens då arbetets delning gjort att den självständiga karaktären och lockelsen gått förlorad för arbetaren. Teorin stämmer i enlighet med att alltfler människors arbetssituation kommit att karakteriserats av lönearbete och inte genom att vara hantverkare men många kritiker har hävdat att samhället inte så enkelt kan delas in enligt Marx teori. Utvecklingen har bland annat medfört att kapitalet har upplösts och att detta i sin tur gjort att indelandet i klasser blivit mer problematiskt. (Ahrne m.fl., 2003).

Under efterkrigstiden har flera sociologer talat om ”den nya medelklassen” och framväxten utav denna, då avser man oftast vad som i statistiken brukar uppfattas som högre tjänstemän. Vad som präglas i denna klass är inte entydigt då somliga menar att det är för att de har blivit tilldelade en maktställning av sin arbetsgivare, andra menar mer att det ligger i expertkunskaper och en högre utbildning över huvud taget. Viktigt att ta upp i detta sammanhang är en del sociologers påvisning att kulturellt kapital måste tas med i beräkningen. De menar att kulturellt kapital kan vara lika avgörande när klasser indelas som ekonomiskt kapital och att det kulturella kapitalet i stor utsträckning uppnås genom utbildning. (Ahrne m.fl., 2003). Engström (1999) menar att det är ett problematiskt fenomen att klassificera människor till bestämda klasser men menar att den mest privilegierade klassen består av högre chefer, direktörer och sådana som har expertkunskaper vilkas arbetsuppgifter

(11)

11

inte direkt kan övervakas av arbetsgivaren utan vars lojalitet måste införskaffas med högre löner. Till dessa yrken hamnar till exempel läkare och professorer. Ovannämnda yrken skulle alltså kunna hamna i en så kallad överklass. Vidare menar författaren att tjänstemän på mellannivå skulle kunna benämnas som en medelklass och i denna kategori infaller bland annat lärare. Medelklassen skulle i detta sammanhang alltså stå för en grupp som har det mindre gynnsamt än en annan klass (överklassen), i fråga om faktorer såsom till exempel inkomst och självständighet i yrkesutövning, men en mer gynnsam position till en annan klass (arbetarklassen) som skulle kunna definieras som yrken som kräver särskild yrkesutbildning eller yrken som kräver mycket kort utbildning, eller ingen utbildning alls. Exempel på dessa yrken skulle kunna vara elektriker och skomakare samt städade och lagerbiträden. (Engström, 1999).

Ahrne m.fl. (2003) menar att klasskillnader kan sammanfattas som förhållanden som är av stor betydelse för individers handlingsmöjligheter och levnadsförhållanden. I Sverige brukar den sociala skiktningen eller klasstrukturen delas in genom att se till positioner i arbetslivet, till exempel arbetare, tjänstemän eller företagare. Denna klassificering bygger på likheter som finns i utformandet av arbetsuppgifter, inkomst, karriärmöjligheter och maktresurser inom de flesta arbetsorganisationer. Som nämnt ovan är det dock inte så entydigt att dela in människor i klasser. Det är lättare att kategorisera tillhörighet till organisationer. Författarna menar vidare att människors klasstillhörighet inte uteslutande beror på deras arbete utan även på familjesituation, utbildning och uppväxtmiljö, det vill säga att hela den sociala biten spelar en avgörande roll i klassindelning. Detta gör det också svårare att klassificera då vissa grupper i en specifik klass kan ha mer gemensamt än andra i samma klass på grund av de nämnda faktorerna. All klassteori bygger på antagandet att människor som klassificerats till en viss klass har haft liknande erfarenheter under sin uppväxttid, i skolan, på det första jobbet etcetera. Sannolikt ger dessa erfarenheter en liknande syn på samhället och likartade vanor. Det är detta som Bourdieu (1992) kallar ”habitus”. Habitus är alltså det som finns med i ens ”ryggsäck”, det som gör att du handlar och agerar på ett visst sätt. Vidare kan habitus beskrivas som den bakomliggande orsaken för smakskillnader och omedvetna val i praktiken. Det en människa väljer och finner självklart framkommer i en känsla för vad som anses lämpligt, passande och smakfullt i valet av till exempel mat, TV-program och fritidsaktiviteter. I detta sammanhang innebär det en disposition för ett visst sätt att handla och agera. Bourdieu (1992) menar dock att det alltid finns en skillnad mellan ett klasshabitus och

(12)

12

en individuell habitus. Kort sagt menar författaren att människors erfarenheter aldrig är helt lika och att ens habitus inte är helt avgörande för ens handlingsmönster.

Klassteorin vilar till slut ändå på att livsvillkoren för människan till stor del formas av deras arbetssituation. Även om aspekter som familjen och familjebakgrund förs in i klassanalysen är det fortfarande arbetssituationen som är den mest avgörande. (Ahrne m.fl., 2003).

3.2 Klass och hälsa

“The social environment, or social conditions in which people live and work, has a major influence on their health” (World Health Organization, 2011).

Sammanhanget mellan klasstillhörighet och hälsa är enligt omfattande statistik ett faktum. WHO är bara en av många organisationer som har uppmärksammat detta. Diderichsen, Östlin, Dahlgren och Hogstedt (1991) menar att klasstillhörighet och vilken livsstil vi lever är avgörande för vår hälsa. Med livsstil menas i detta sammanhang beteenden som alkohol- och tobaksbruk, kost- och motionsvanor med mera. Författarna menar att de reella möjligheterna att fritt välja livsstil kan kopplas till klasser eller yrkesgrupper. Priset för matvaror är en aspekt som påverkar ens kostvanor och en person från en högre klass är mindre beroende av priset än en person från en lägre klass. Arbetstider och arbetsförhållanden påverkar möjligheterna till motionsaktiviteter och i sin tur därmed i viss mån hälsan. Tillgången till vård och medicinsk information ska vara densamma inom alla klasser men vad som inte är lika är möjligheten till att minska ofrivilliga hälsorisker. Med detta menas det som nämnt ovan om bland annat kost och motionsvanor men även vikten av kunskap om hälsorisker. Kunskap är en bidragande orsak till att det finns hälsoskillnader i samhället och kunskap kommer som Ahrne m.fl. (2003) menar till stor del med utbildning. Medelklassen som kan definieras som ”en utbildad klass” har utbildning och därmed ofta kunskap. Sjukdomstillstånd, värk, för tidig död, arbetslöshet och levnadsvanor som är kopplade till hälsan, vilka alla ingår i begreppet hälsa, är starkt kopplat till social klass. Mönstret som kan uttydas är att de sämsta levnads- och arbetsvillkoren och de skadligaste levnadsvanorna för hälsan är vanligast i de lägre klasserna (Engström, 1999).

Utbildning är av avgörande karaktär när människor ska delas in i klasser då detta har stor betydelse för val och uppfattning om diverse företeelser. Enligt Engström (1999) är utbildning en av de största orsakerna till att vara hälsofrämjande aktiv. Denna studie använder lärare som representant för medelklassen. Detta grundar sig bland annat till vilken grad av utbildning en person har, där lärare har högskoleutbildning, vilket har blivit vanligare men som kan ses som

(13)

13

en typisk medelklass företeelse (Ahrne m.fl., 2003). Förutsättningarna för den ekonomiska situationen en lärare har, har också gjort att lärare kan klassificeras till medelklassen, då den nämnda yrkesgruppen ligger nära genomsnittet för inkomst (Statistiska centralbyrån, 2009). Som tidigare nämnt är det problematiskt att dela in människor i klasser. I en sådan klassificering blir det en relativ avvägning som hela tiden får realiseras. Med ovan nämnda faktorer kan klassindelning på ett sätt utföras, självklart kan detta utföras på flera olika sätt.

3.3 Klass och fysisk aktivitet

Mellan klass och fysisk aktivitet kan det dras tydliga kopplingar och skillnader kan påvisas. Att vara fysiskt aktiv har generellt ökat i hela befolkningen men aktiviteten mellan klasserna i samhället är fortfarande stor. Ahrne m.fl. skriver: ”Det finns klasskillnader i fråga om idrott och motion, som blir särskilt tydliga i medelåldern” (Ahrne m.fl., 2003, s. 306). Av män i 40 årsåldern är det ungefär två tredjedelar av män från högre tjänstemannamiljö som regelbundet ägnar sig åt någon form av motion medan det jämfört med män från arbetarklassen rör sig om en tredjedel, även fast det är mest påtagliga skillnader bland män finns det motsvarande skillnader bland kvinnor, bland annat inom gymnastik och aerobics. (Engström, 1999). När det talas om fysisk aktivitet eller idrott kopplat till klass är det lätt att vissa sporter får en stämpel att vara den ena klassens sport. Golf är ett tydligt sådant exempel som klassas som en överklass sport. I början av femtiotalet fanns det ungefär 5000 golfspelare i Sverige, 1997 var siffran 434 000. Vad detta säger om sporten är lite oklart. Det som går att säga är att för att tillhöra golfkulturen krävs stora investeringar, både inlärningsmässigt och ekonomiskt (Engström, 1999). Wigerfelt (2009) menar att detta fenomen är något som har förändrats något och medelklassens inflytande i de fysiska aktiviteterna har gjort att dessa förändrats i samhället som stort och fler aktiviteter blivit tillgängliga för just medelklassen.

Medelklassen har i vårt samhälle en väldigt bra förutsättning för att vara fysiskt aktiv. En del skulle nästan kunna säga att den fysiska aktiviteten är skräddarsydd för just medelklassen. Engström (1999) menar att det utbud av aktiviteter som funnits tillgängligt har varit anpassat till medelklassens habitus. Vad detta beror på kan diskuteras men framryckningen från klassen sedan efterkrigstiden och inflytandet i samhället och inte minst idrottsutövandet är påtagbart. Den behandlade klassen är utbildad vilket gör att den har kunskap och förstår vikten av att vara hälsosam, detta behöver visserligen inte innebära att du måste vara fysiskt aktiv men innebörden av det blir klar. Kostnaderna för att vara fysiskt aktiv beror helt klart på vilken motionsform eller idrott du väljer att syssla med men de allra flesta passar en

(14)

14

medelklassmänniskas inkomst. (Wigerfelt, 2009). I fråga om tillgänglighet, både i form av tid och utifrån ekonomiskt perspektiv, och hur detta är anpassat till medelklassen kan lärare placeras i detta ”fack”. Generellt sett är lärare lediga på kvällar och helger vilket ger de tiden. Dessutom inträffar lov vid olika tillfällen vilket ger ytterligare utrymme för tidsperspektivet. I fråga om ekonomisk situation faller lärare in i medelklassen då de ligger nära genomsnittet som får ses som ”medel”.

(15)

15

4. Metod

4.1 Kvantitativ och kvalitativ metod

Kvantitativ och kvalitativ metod är två olika metoder som kan användas för att få svar på en studies frågeställning. Vilken av de som används beror på studiens karaktär och utformning. Gustavsson (2003) menar att kvantitativa undersökningar medvetet reducerar data till siffror, på grund av att man vill finna skillnader i materialet. Vidare menar författaren också att kvantitativ forskning utgår från att den kunskap man får ut av studien, även kan användas för att uttala sig om andra individer eller grupper i samhället. En kvalitativ metod intresserar sig för ”betydelser” och inte som kvantitativa metoder för ”frekvenser”. I den kvalitativa metoden är målsättningen att hitta och urskilja mönster och processer i en företeelse. Jag kommer i denna studie använda mig av en kvalitativ metod, med analys och intervju för att få svar på min frågeställning.

4.2 Intervju

Jag valde att använda intervju för att samla in empiri på grund av att jag var ute efter inställningar och tyckande hos lärare vilket det skulle bli betydligt lättare för de intervjuade att utveckla i tal än om de skulle skrivit ner svaren på papper. En intervju kan också ge betydligt mer uttömmande och spontana svar är en enkät kan ge. Jag ansåg att frågorna jag ville ha svar på var för invecklade för att ställa på ett papper och då jag ville ha ett mer öppet och uttömmande svar kändes intervju som ett bra val. Det jag också uppskattade med intervju var att det blev till ett samtal där talet inte är det enda medverkande utan även kroppsspråk och tillfälle att ställa uppföljande frågor beroende på svaret. Det negativa med att välja intervju som metod istället för enkät är att antalet respondenter blir betydligt färre, studiens syfte är dock att få en djupare inblick då detta får gå före bredd, som enkäter skulle givit.

4.3 Urval

Kommunen, i vilka skolorna ligger som ligger till underlag för studiens empiri, valdes efter tillgänglighet och efter tips från en vän som informerade att en skola i denna kommun hade friskvård på schemat för lärarna. För att inte endast intervjua lärare med denna, i min erfarenhet, ovanliga tillgång valdes därför ännu en skola inom samma kommun med liknande förutsättningar vad gäller upptagningsområde och socioekonomi. Valet av lärare gjordes efter att jag samtalat med rektorn på respektive skola och denne i sin tur informerat sina anställda om att jag skulle komma. Jag väntade som avtalat med respektive rektor i deras ”fikarum” och

(16)

16

frågade första person som steg in om de skulle vara intresserade att ställa upp på en intervju. Detta upprepade sig tills jag fick tag i tre personer på vardera skola, alltså sex respondenter totalt, innan det var verklighet tackade tre stycken nej och ville inte medverka, två på den ena skolan och en på den andra. Slumpen gav mig resultatet att tre kvinnor från den första skolan med friskvård på schemat blev intervjuade och två män och en kvinna på den andra skolan. Eftersom jag i denna studie inte intresserar mig för kön anser jag att detta utfall inte påverkar resultatet.

4.4 Genomförande

Intervjuerna var uppbyggda efter ett par huvudområde runt vilka där fanns några strukturerade frågor. Alla lärare fick några frågor som var identiska men de fick också en hel del olika frågor beroende på hur intervjun utvecklade sig, det vill säga intervjuerna var öppna och gav utrymme för djupdykningar och vid tillfälle följdfrågor. De strukturerade frågorna var öppna och breda och gav utrymme för den intervjuade att svara efter egna erfarenheter och förmågor. Intervjuerna hade en tendens att liknas mer vid ett samtal vilket jag ser som positivt då jag upplever att respondenterna känts sig så pass bekväma och trygga och därför också uppgett uppriktiga och uttömmande svar. Vid något tillfälle var det lite oklart vad jag var ute efter då respondenten inte riktigt visste vad han/hon skulle svara, vid dessa tillfällen fick en tydlig förklaring från min sida klargöra syftet med frågan. Intervjuerna varierade i längd och varade mellan 14-32 minuter. Samtliga intervjuer genomfördes på de respektive skolorna under skoltid. På båda skolorna hittades ett litet avlägset rum där intervjuerna inträffade. I de fall där respondenten tillät använde jag ett inspelningsredskap och i de andra fallen är det minnet och anteckningar som står för resultatet. Vid fyra av tillfällena använde jag mig av inspelningsredskapet och i två av fallen var jag utan.

4.5 Reliabilitet och validitet

Ett ord som stämmer bra för båda begreppen, reliabilitet och validitet, är tillförlitlighet. Rudberg (1993) har försökt sig på en tänkbar översättning av de båda orden som följer; reliabilitet – noggrannhet, validitet – giltighet. Vid närmre beskrivning menar författaren att reliabiliteten inte har med själva undersökningen i sig att göra utan hur väl man använder sig av ”rätt” mätinstrument och hur lite forskaren låter slumpen spela in. Validitet i sin tur avser att mäta just det man har för avsikt att mäta. Till exempel att svaren på frågorna verkligen ska vara svar på de givna frågorna och inget annat, eller att mina intervjufrågor ger svar på uppsatsens frågeställning. I framförallt kvantitativ forskning får reliabilitet och validitet en

(17)

17

stor betydelse men används även i kvalitativ forskning. Reliabiliteten kan påverkas av att tidpunkten varit speciell eller att frågorna i intervjun varit ledande (Bell, 2006).

Enligt mig har inte mina frågor i intervjuerna varit ledande. I och med en öppen intervju med gott klimat anser jag att svaren på frågorna varit givande. Min position som student och relativt ung kan förvisso ha påverkat klimatet i intervjun men min uppfattning om intervjuerna är ändå goda. I alla intervjuer utom en kom jag som helt ny och utomstående, en av respondenterna kände mig flyktigt. Att komma in som helt utomstående är bra och vi har inga tidigare uppfattningar om varandra som skulle kunna påverkat klimatet i intervjun. I det sista fallet, som jag kände flyktigt, är jag av den uppfattningen att den tidigare kännedomen om varandra inte spelat någon större roll i resultatet av intervjun. Genom att spendera ett par minuter innan intervjun, att småprata och klargöra situationen tror jag vi undvikit någon större påverkan. Jag anser att mina frågor i intervjuerna gav svar på frågeställningarna i min uppsats. Jag menar också att teoriavsnittet i uppsatsen är relevant för att komma fram till mitt syfte, samtidigt är jag medveten om att valet av teoretisk utgångspunkt påverkar min analys och slutsats. Eftersom jag är ensam vid intervjutillfällena och att jag har ett förhållningssätt sen tidigare är jag medveten om att det är min tolkning och uppfattning vid intervjuerna som reflekteras i uppsatsen, det går inte att låta bli att vara subjektiv (Gillham, 2008). Detta sänker uppsatsens reliabilitet något. En sista reflektion som är viktig att vara medveten om som dock inte påverkar giltigheten i min studie är att, i och med att de sex lärarna jag intervjuade gav olika svar innebär detta att jag mest troligast skulle fått helt skilda svar med sex andra lärare på andra skolor eller i andra kommuner.

4.6 Etik

Ett viktigt begrepp som all forskning måste utgå ifrån är individskyddskravet. Detta krav innebär bland annat att individer inte får utsättas för fysisk eller psykisk skada vid forskning. Individskyddskravet kan konkretiseras med fyra punkter, allmänna huvudkrav, för att forskning skall ske på ett korrekt etiskt sätt (Vetenskapsrådet, 2010). Informationskravet innebär att i samband med eller innan undersökningen ska forskaren informera sitt arbetes syfte för undersökningsdeltagarna. En deltagare har rätt att själv bestämma om han/hon vill medverka i en undersökning. Är deltagaren under 15 år bör samtycke från vårdnadshavaren inhämtas, detta kallas samtyckeskravet. Det tredje är konfidentialitetskravet. Detta innebär att uppgifterna om deltagarna ska ges största möjliga konfidentialitet. Personuppgifterna ska förvaras oåtkomligt för obehöriga. Nyttjandekravet är det fjärde och sista kravet och innebär

(18)

18

att det material som samlats in enbart får användas för forskningsändamål och inte för något annat.

Samtliga lärare fick information innan intervjuerna om vad syftet med uppsatsen var och att informationen som tillhandahölls utav dem skulle behandlas konfidentiellt. De var alla införstådda med att ingen av dem skulle nämnas vid namn och att det endast var jag och respondenten själv som skulle kunna avgöra vad som kom från dem uppsatsen. Lärarna fick också min kontaktinformation så att de kunde ta kontakt med mig om de ville ändra eller ta tillbaka något eller några av sina uttalanden, detta gällde fram till publiceringsdatum.

(19)

19

5. Resultat

Intervjuerna är genomförda på två olika skolor inom en och samma skånsk kommun. Jag återger inte lärarnas namn för att försöka anonymisera dem. Respondenterna återges med nummer som inte innebär någon rangordning och det återges också vilken skola de kommer ifrån, den med friskvård på schemat presenteras som skola 1 och den andra som skola 2. För att underlätta läsandet har jag gjort så att text i kursiv stil med citattecken representerar ett citat och text i enbart kursiv stil representerar så som jag minns det med hjälp av anteckningar och försöker på så sätt återskapa orden så nära som möjligt som de ursprungligen var uttalade.

5.1 Intervju 1. Kvinna 1. Skola 1.

Kvinna 1 är en flerbarnsmamma i 30-40 årsåldern som själv är fysiskt aktiv. Hon är uppvuxen i annan ort och har inte bott i området mer är ett par år. Under sin uppväxt har hon sysslat med idrotter, framförallt fotboll. ”Jag var väldigt aktiv när jag var liten, jag spelade mycket fotoboll! Jag spelade även innebandy men det började jag inte förrän med lite senare, jag vet inte riktigt hur gammal jag var”. Båda föräldrarna har utbildning och jobbar/har jobbat med det yrke som utbildningen varit ämnad för. Hon anser att idrott varit en viktig del för henne och hjälpt henne att skaffa vänner. ”Nu spelar jag innebandy en gång i veckan med några kompisar, ett kompisgäng, så tränar jag då på måndagar en gång i veckan och sen så ja promenerar jag och lite sånt.”

Intervjuare: ”Promenerar du på kvällar då eller?”

Kvinna 1: ”Ja precis, när det är fint väder och så. Jag har lite, lite tid till träning nu, jag skulle vilja träna mer men jag har så många små barn hemma så jag hinner inte.”

Kvinna 1 är van vid att vara fysiskt aktiv och är det gärna men prioriterar sina små barn hemma för tillfället men säger också att barnen blir större och större så att de snart kan vara hemma själva lite mer då hon kan passa på att träna. Anledningen till att hon spelar innebandy med sina kompisar på måndagskvällar är helt enkelt för att det är roligt och för att träffa sina väninnor. ”Ja vi spelar innebandy för att det är kul helt enkelt, det är så roligt att träffas och vi skrattar mycket under våra pass i hallen”. Att det skulle vara för att det är bra att röra på sig nämns inte vilket hon däremot gör när hon kommenterar sina promenader: ”Det är skönt att promenera, det är avslappnande och så kan man ju prata av sig rätt bra om man går tillsammans med någon. Sen är det ju nyttigt också så det gör det extra bra med en kvällspromenad”.

(20)

20

På frågan vad en hälsofrämjande aktivitet är för henne svarar hon: ”Eeh, ja det är väl en aktivitet där man rör sig helt enkelt.”

I: ”Kan du ge något konkret förslag?”

Kvinna 1: ”Ja det kan väl vara allt från en promenad till ett träningspass. Till exempel på gym eller i hallen som vi tjejer på måndagar… men det är ju helt klart svårt att säga exakt vad det är men ja, någon form av fysisk aktivitet liksom”. En hälsofrämjande aktivitet är något med rörelse men i vilken grad spelar mindre roll. Kvinna 1 är tydligt fysiskt aktiv och menar själv på att det känns naturligt då hon varit det i hela sitt liv och det skulle kännas konstigt och tråkigt att sluta med idrott nu. ”Det hade känts väldigt tomt och konstigt om jag skulle sluta röra på mig nu. Det har varit med mig så länge så det känns väldigt naturligt för mig att röra mig.”

Skolan som kvinna 1 arbetar på har infört friskvård på schemat sedan hösten 2010. Detta sker en timme på onsdagseftermiddagar mellan klockan fyra och fem. Kvinna 1 uppskattar detta väldigt mycket och tar tillvara på denna timme som erbjuds: ”Ja jag tycker det är kanon. Eftersom jag inte kan träna så mycket hemma så passar jag gärna på och är med på onsdagar.”

I: ”Är ni många som brukar vara med?”

Kvinna 1: ”Det går lite upp och ner kan jag tycka. Vissa slutar klockan två och då är de ju inte kvar till klockan fyra för att vara med på den här friskvården. Så ibland kan vi vara lite få och det är ju synd… vi brukar vara i hallen och spela innebandy ett gäng men man kan också hålla på med annat. Vissa spelar badminton och vissa kör styrketräning på flowingmatta som idrottsläraren köpt in. Men vissa är inte här på onsdagar så de missar ju det så ibland är vi lite få.” Kvinna 1 säger också att alla som är med på onsdagar uppskattar det jättemycket. De har också testat på lite olika fysiska aktiviteter tillsammans såsom zumbadans, varit ute och sprungit sen har det även funnits massage för de som velat. De anställda får också tillgång till Friskis och Svettis på tisdagar, både på förmiddagen och på eftermiddagen, men detta är inget som kvinna 1 utnyttjar för hon tycker det är dumma tider. ”Alltså då på förmiddagen jobbar man ju och på kvällen eller ja eftermiddagen hinner man väldigt dåligt till, plus att man vill hem efter jobbet till familjen”. Kvinna 1 säger också i slutet av intervjun att hon tycker det är en kanonidé med friskvård på schemat: ”…ja vi har haft friskvård förut också men då har man ju inte tänkt på att man ska ut och promenera när

(21)

21

man haft håltimme eller, nu är det liksom ja, mellan fyra och fem, det är friskvård då ska vi dit, träna.”

5.2 Intervju 2. Kvinna 2. Skola 1.

Kvinna 2 är i 40-50 årsåldern och har tre barn. Hon beskriver sig som en person som alltid varit fysisk aktiv och även en fotbollsnörd som växt upp med fotboll och som hon fortsatt med än idag och i sin egen familj. ”Champions League-kvällar med familjen går ju inte att missa. Vi brukar sitta tillsammans och skrika framför tv:n, det är extra roligt när mitt lag vinner”. Det gemensamma intresset i familjen är just sport och idrott och röra på sig tillsammans. Kvinna 2 är alltså en mycket aktiv person som håller på med fysiska aktiviteter både själv och med sin familj på sin fritid: ”Jag spelar tennis, promenerar då och då och sen hittar vi på många saker med familjen.” Anledningen till att vara fysisk aktiv är enligt henne själv för att det är ett rent och skärt nöje och det har det alltid varit. Aktiviteter med familjen brukar bestå av utflykter, ofta med cyklar men även vandringar i natursköna områden förekommer.

Intervjuare: ”Vad är en hälsofrämjande aktivitet för dig?”

Kvinna 2: ”Oh det var inte det lättaste men jag tycker nog att det är att röra på sig i någon mening.”

I: ”Som till exempel?”

Kvinna 2: ”Ja, spela fotboll (skrattar)… nej men det räcker att röra på sig.” Hälsofrämjande aktivitet är något som har med rörelse att göra men det behöver inte vara något väldigt ansträngande hävdar hon. Hon anser sig själv jobba hälsofrämjande aktivt och har alltid varit av den uppfattningen att det är bra för en att inte vara rädd för att gå någonstans, något hon tror sig ärvt av sina föräldrar. ”Men allt det här med att man ska köra bil överallt har blivit helt otroligt. Folk tar till och med bilen när de ska 200 meter till affären för att handla ett paket mjölk.” Kvinna 2 menar att hon gärna går eller framförallt cyklar när hon ska någonting och framhäver att det är både nyttigt och bra för miljön.

Kvinna 2 arbetar även hon på skola 1 som har friskvård på schemat och även hon uppskattar timmen väldigt mycket. Tiden för att vara fysisk aktiv på fritiden är inget hinder enligt kvinna 2 och anledningen till hennes positiva inställning gentemot friskvården på arbetsplatsen grundar sig mångt och mycket i den sociala aspekten. ”Vi har det ju jättebra, jag tror vi är den enda skolan i kommunen som har, jag vet inte… vi har det betalt, varje onsdag och dels

(22)

22

är det ju bra att just röra på sig men det som jag tycker är ännu bättre egentligen när man kan göra det på arbetstid det är ju att man gör det tillsammans med sina arbetskamrater, så det blir socialt, man blir tajtare, man skrattar ihop”. Den sociala biten som kommer med timmen på onsdagseftermiddagarna är den bit som kvinna 2 om och om igen poängterar är den viktigaste. ”Det kan hända så roliga saker på de eftermiddagarna och man kan prata om de i fikarummet i dagar efteråt, det hjälper liksom till en trevligare arbetsmiljö”. Hon tycker det är positivt att man får välja själv och inte bli tvingad till någon speciell form av fysisk aktivitet, detta leder till att folk blir lite utspridda och kvinna 2 säger följande om detta: ”Rent socialt så vill man sprida lite att träffa andra för det är bara vi sex som spelar innebandy, sen har vi spelat mycket volleyboll innan förra terminen och så men ibland går jag också ut och går med ett annat gäng”. Hon ser till att vara på lite olika ställen för att sprida ut den sociala kontakten lite bland alla hennes kollegor och menar att de har igen detta sen i det vardagliga arbetet då de får kontakt med varandra på ett annat sätt under dessa timmar. Kvinna 2 pratar vidare om detta och tar upp enligt henne en negativ sida: ”Sen är det konstigt tycker jag att vissa ändå inte gör det. Det känns konstigt tycker jag… alla vi som jobbar här kan göra något… det är inte många men det känns ändå baaa (pustar).”

Kvinna 2 berättar att fysisk aktivitet alltid varit en viktig del av hennes liv och att hon har sysslat med det så länge hon kan minnas. Hennes man är också fysisk aktiv och har ett stort intresse för det så det är inte så konstigt att idrott är en stor del i hennes familj idag. Den sociala biten med all typ av hälsofrämjande aktiviteter står i fokus för kvinna 2.

5.3 Intervju 3. Kvinna 3. Skola 1.

Kvinna 3 är i 50 årsåldern och bor tillsammans med sin man. Hon är uppväxt i en familj som enligt henne själv haft det bra ekonomiskt ställt. ”Ja det var aldrig riktigt någon fråga om pengar så, jag fick hålla på med hästar och det var inte jättemånga andra som gjorde det”. Kvinna 3 har sysslat med hästar sen hon var tretton år gammal och det är något hon fortfarande gör idag. Under uppväxten har hon alltid cyklat och promenerat mycket, vilket varit viktigt för henne då hon alltid varit glad för att röra på sig. Hon ser sig själv som en ”hurtig” person som ofta är ute och ”powerwalkar” och talar om vikten av att ta tillvara på den spontana rörelseaktiviteten i vardagen: ”Jag ser det väldigt viktigt att hitta, röra på sig i vardagen se allting naturligt, ta trappor istället för hissen, sitt inte och håll på med tryckaren gå bort och tryck istället, alltså det här röra på sig…” Kvinna 3 berättar att hon tycker att man ska försöka röra på sig i vardagen. Friskis och Svettis är en bra sak för de som har kontorsjobb och sitter inne hela dagarna men påpekar de små sakerna som kan genomföras i

(23)

23

det vardagliga livet som något viktigt. Hissar, rulltrappor och andra tekniska hjälpmedel i vardagen tycker hon är bra för de som behöver det men påpekar att folk som kan ta trapporna borde göra det. ”Det är bra men det uppmanar ju en till att bli lat. På många ställen är det till och med svårt att hitta de vanliga trapporna”. Hon beskriver hälsofrämjande aktiviteter som aktiva rörelse och betonar ordet aktiv. Följdfrågan från mig blir:

Intervjuare: ”Är en promenad en hälsofrämjande aktivitet då?”

Kvinna 3: ”Det bryr på hur man promenerar tycker jag, en promenad där man bara går och drar fötterna efter sig tycker jag inte man kan kalla en hälsofrämjande aktivitet. Det ska vara en rask promenad!” Hon klargör tydligt att för henne kräver en hälsofrämjande aktivitet att pulsen höjs och att energi går åt. ”Jag brukar gå så jag blir svettig, då vet jag att den har varit nyttig.” Vidare förklarar hon att ta trappor och röra sig i vardagen kanske också kan ses som hälsofrämjande aktiviteter men när det ska genomföras en planerad sådan aktivitet ska det krävas en insats av utövaren. Motiveringen till varför hon är fysisk aktiv är klar: ”Först och främst för att det är nyttigt, man måste hålla igång.” Detta utvecklas senare då hon pratar om att det är en livsstil och att det även handlar om kost och vad man äter. ”Det handlar inte bara om att röra lite på sig. Det är en livsstil, röra sig, äta någorlunda rätt och inte käka på till exempel McDonalds så fort man inte orkar laga mat. Man kan inte heller som vissa alltid dricka alkohol hur som helst.”

De hälsofrämjande aktiviteter som erbjuds på onsdagseftermiddagar genom friskvård ställer sig kvinna 3 positiv till. Tillgången till att gå till Friskis och Svettis på tisdagar är inget som lockar henne och nämner även att tiden inte räcker till, främst på grund av att hästarna ska skötas. Hon tycker att friskvård på schemat är bra men påpekar att det faktiskt tar tid från de vanliga arbetsuppgifterna som också ska göras. Dessa får då göras vid annat tillfälle, oftast hemma och detta krävs för att göra ett bra jobb. Hennes egen delaktighet på onsdagarna beskriver hon såhär: ”Eftersom man är inne så mycket och jag älskar att vara ute och jag har aldrig tyckt om att vara inne i lokaler och svettas och så, så att jag är ute och promenerar eller joggar och så om vädret tillåter… de som vill vara i idrottshallen och hålla på med en det ena och en det andra det är jättebra va men jag vill vara ute, jag vill ha syre.” Hon förklarar att med hennes raska promenader och viljan att alltid vara ute gör att hon ofta spenderar eftermiddagarna själv, det är ingen som hinner med. Den sociala biten blir lidande och det är något hon tycker är lite synd. Helst skulle där varit några fler som ville ut i luften

(24)

24

och raskt röra på sig. ”Tyvärr blir jag ofta själv för de tycker att jag går lite för fort. Men jag vill gärna göra det och jag brukar hinna se så mycket av naturen på mina promenader.” Hon berättar även lite om hennes egen filosofi kring begreppet friskvård: ”Det är ju det här med själen också att få se naturen, och få se havet ändra sig, och alltså de är ju, friskvård är inte bara att stå och hålla på med muskler och svettas det är mentalt också.” Hon återkommer bland annat till livsstil och kost i denna del av intervjun. Avslutningsvis berättar hon att hon gillar idén med friskvård på schemat och menar att det blir av att man rör sig och inte väljer jobb som hopat sig på en hög. ”Ja som jag sa innan så det här jobbet som ska göras som man har staplat på en liten hög, det får minsann ligga där för nu är det dags att röra på sig.”

5.4 Intervju 4. Man 1. Skola 2.

Man 1 är i 30 årsåldern och har två små barn. Han är uppväxt i en familj där idrott varit en stor fritidssysselsättning. Båda föräldrarna har sysslat med idrott i yngre ålder. ”Både mor och far har spelat mycket fotboll när de var yngre.” Man 1 beskriver sig som en gedigen idrottsmänniska som alltid varit aktiv i idrottsföreningar. Fotboll och innebandy är de två huvudsakliga sporterna som han varit mest intresserad av. Han har fortsatt spela innebandy själv och har de senare åren varit spelande tränare tills väldigt nyligen då han helt gått över till att vara tränare. Vad en hälsofrämjande aktivitet är för man 1 beskriver han såhär: ”Ja alltså det är ju lite luddigt kan jag tycka. Egentligen kan väl en hälsofrämjande aktivitet vara vadsomhelst som gynnar din hälsa.”

Intervjuare: ”Som till exempel?”

Man 1: ”Ja men det kan vara en idrott som fotboll eller att gå på gym men det kan väl även vara en promenad med sin fru. Sen handlar det ju om annat också, gå på massage kan liksom också vara en hälsofrämjande aktivitet.” Man 1 anser att det är bra med hälsofrämjande aktiviteter och menar att en sådan aktivitet inte behöver vara ansträngande. Det kan vara små saker som en cykeltur till jobbet istället för att ta bilen. ”Många åker till fjällen på vintern och det är också hälsofrämjande aktiviteter. Där får man in hela det här med naturen också.” Hans eget deltagande i hälsofrämjande aktiviteter idag är ganska omfattande. ”Eftersom jag precis själv slutat spela innebandy så är jag ute och springer en hel del, spelar lite badminton och jag gymmar också då och då… det brukar kunna bli så att vi är några som stannar kvar efter jobbet och spelar lite badminton så man har ju blivit ganska vass på det nu.” Utöver detta cyklar han oftast de tre kilometerna han har till jobbet och går ibland ut och går på

(25)

25

kvällarna med sin fru och barnen (med barnvagnar då). Motiveringen till varför han är ute och springer är enkel: ”Ja eftersom jag varit aktiv med sporter hela mitt liv så måste jag på nåt sätt fortsätta vara aktiv, jag skulle säkert lägga på mig ganska många kilo om jag sluta röra mig helt.” Vidare vet han att han mår bra av att röra på sig och skulle bli tokig om han inte gjorde det. ”Jag hade inte klarat av att sitta still alla kvällar i veckan, jag måste få hitta på något och eftersom man alltid gjort det så känns det så naturligt på nåt sätt.” Anledningen till att han nyligen slutade med idrott var att han fick ett för bra erbjudande som tränare för att tacka nej till men säger att han redan saknar att vara en spelare i ett lag. ”Allt som händer i laget, i omklädningsrummet framförallt är något jag kommer sakna enormt. Sen får jag som sagt ta igen den träningen jag missar på egen hand. Jag kan vara iväg på träning i en och en halv timme sen kommer jag hem och då får jag själv ge mig ut, det är ganska drygt.” Den sociala biten har varit en stor anledning till att man 1 alltid har sysslat med lagidrotter. Han är även en vinnarskalle och vill alltid vinna vilket han också tror lett honom till idrottens värld. Den hälsofrämjande aktiviteten på arbetsplatsen är något som man 1 inte är nöjd med. ”Ja det vi har är att man får ett kort som ger en tillträde till ett pass på Friskis och Svettis, jag tror det är mellan fyra och fem på tisdagar men då är där alltid sjukt mycket folk så man får knappt plats där. Sen har vi även att man kan få 1000 kronor för en aktivitet man håller på med på fritiden.”

I: ”Typ om du spelar fotboll eller innebandy?”

Man 1: ”Nja inte direkt, det räcker inte med ett medlemskap utan det måste vara typ ett gymkort eller något bevis på att du faktiskt är aktiv. Jag tror de införde detta för några år sen för att man inte skulle vara en passiv medlem någonstans…” Han tycker att de hälsofrämjande aktiviteterna som erbjuds av skolan i form av friskvård är otillräckliga. Han hade gärna sett att de anställda till exempel fick ett gymkort som kan användas vid egen bestämd tidpunkt. För att undvika passivt medlemskap tycker han att det skulle finnas något sorts system där kortet får stämplar eller liknande för att visa att det faktiskt används. Han har också hört talas om att en annan skola i kommunen har friskvård på schemat och tycker själv att det låter som en bra idé. Men han tror att det förmodligen inte kommer hända på hans egen skola inom den närmsta framtiden. ”Jag tror inte det är så aktuellt för oss, jag vet inte hur intresset för det skulle vara bland de anställda och sen är det alltid en fråga om tid och pengar från ledningen… jag själv hade tyckt det var kanon för då hade man kunnat lägga en

(26)

26

del av sin träning där eller i alla fall något pass. Sen hade det förmodligen gjort så man kom lite närmre sina kollegor.”

5.5 Intervju 5. Kvinna 4. Skola 2.

Kvinna 4 är en ensamstående mamma, till två äldre döttrar, i 50-60 årsåldern. Hon är uppväxt uppåt landet och flyttade ner till Skåne för ungefär 20 år sedan. Den fysiska aktiviteten har aldrig varit något bestående under hennes uppväxt. Att umgås med vänner har varit kvinnans stora fritidssysselsättning. Jag prövade väl på någon form av idrott när jag var yngre men inget som jag fastnade för eller tyckte var speciellt roligt. Att vara fysiskt aktiv är något som kvinna 4 aldrig prioriterat och inte ansett vara av någon signifikant betydelse för hennes välmående. Jag har alltid mått bra genom att umgås med vänner och hitta på roliga saker. Det är något jag alltid hellre har gjort än att gå på bestämda tider och träna. Hon beskriver en hälsofrämjande aktivitet som något som begreppet påvisar, nämligen en aktivitet som främjar din hälsa.

Intervjuare: ”Till exempel?”

Kvinna 4: Ja men en så kallad ”powerwalk” kanske. Vad som menas med en ”powerwalk” är enligt kvinna 4 en promenad där utövaren blir svettig. En sån där man går ut och svänger på armarna eller har stavar i ett högt tempo, det går så snabbt att man blir svettig.

I: ”Är ’att bli svettig’ ett kriterium för dig för att det ska kallas en hälsofrämjande aktivitet?” Kvinna 4: Mja, det är det nog. Det är väl en aktivitet där det krävs något från dig som utövare att lägga manken till. Kvinna 4 tycker att fysiska aktiviteter är i stort sett detsamma som hälsofrämjande aktiviteter och detta är något som hon sällan gör. Hon anser att en människa inte behöver vara fysiskt aktiv för att må bra men förklarar ändå förståelsen för det och beskriver sig själv som lite av en livsnjutare. Det skrivs så mycket om hälsa och fetma och allt vad det är i tidningarna så det är klart att man är medveten om det… jag tror absolut att det har påverkat många till att röra på sig men sen om det är av rätt anledning det är jag mer tveksam till. Hon menar att röra på sig för att vara slank som en pinne inte är rätt anledning till att röra sig. Ska man röra sig ska det vara för att det är kul eller för att må bra helt enkelt. Det händer att kvinna 4 går ut och går någon gång på kvällarna när det är fint väder men detta inträffar alltid i så fall tillsammans med en eller flera väninnor och anledningen är att se lite av naturen och framförallt att konversera. Hon och hennes väninnor träffas ganska regelbundet och det händer att de går och bowlar eller spenderar en eftermiddag på en

(27)

27

spainrättning. Att gå och bowla eller gå på spa är förresten nog för mig en hälsofrämjande aktivitet. Men detta är ju ett rent nöje (skrattar). Aktiviteter som att promenera, bowla eller gå på spa är något kvinna 4 gör för att det är roligt, trevligt och socialt. Hon tycker detta är viktigt för att må bra och blir för henne hälsofrämjande aktiviteter. Att umgås med vänner, ta ett glas vin och äta god mat är något som gör henne glad och i absolut högsta grad bidrar till hennes välmående. Jag skulle kunna tänka mig att gå och pröva på det här med zumbadans eller något annat roligt pass på ett gym men då ska det vara med några väninnor, något vi skulle kunna pröva på och göra tillsammans. Kvinna 4 menar att fysiska aktiviteter ska vara kul att genomföra och gärna något som kan delas med de som står en nära.

De hälsofrämjande aktiviteter som skolan tillhandahåller är något som kvinna 4 inte utnyttjat. Det som erbjuds tycker hon verkar bra för de som är intresserade av det. Självklart är det bra för de som vill, men enligt vad jag har hört verkar det inte vara så många som går på de passen på Friskis. Hon skulle om det inte hade varit för jobbet, som brukar ta lite tid, kunna tänka sig att pröva på ett pass på Friskis och Svettis (som går på tisdagseftermiddagarna) tillsammans med några arbetskollegor. Ja jag hade säkert tyckt det var rätt roligt att se mina vänner och jag i spegeln där när man står och dansar på en bräda eller matta eller vad det nu är. Kvinna 4 säger att det bara inte blivit av och att det krävs att någon tar tag i det. Hon förklarar att det är något annat som inte hör till vardagen för henne. Att utnyttja de här 1000 kronorna har ju aldrig blivit aktuellt då jag inte är så värst intresserad av det plus att jag inte riktigt vet vad det skulle vara om jag nu skulle varit intresserad… kanske det här med aerobics eller något sådant.

5.6 Intervju 6. Man 2. Skola 2.

Man 2 är uppväxt i en liten ort i skogen som ligger utanför hans nuvarande arbetsplats. Han är i 35 årsåldern och bor tillsammans med sin sambo och ett litet barn. Fysiskt krävande sysslor på gården är något han har växt upp med och på sin fritid spelade han fotboll i en närliggande förening. Ja man fick hjälpa till hemma i skogen och på gården och det kunde vara ganska jobbigt. Bra träning fick man i alla fall. Jag spelade även fotboll vilket många av mina vänner också gjorde. Man 2 tycker att han har varit hälsofrämjande aktiv mer eller mindre hela sitt liv och beskriver hälsofrämjande aktiviteter utifrån sitt perspektiv: Jag tycker det är alla aktiviteter, både mer fysiska men även sådana som massage och bada och sådant. Till exempel fotboll som jag spelar och cykla och promenera. Han tycker att en aktivitet som främjar hälsan även har med det psykiska att göra och något mindre aktivt som kan få dig att må bra.

(28)

28 Intervjuare: ”Skulle du vilja försöka utveckla det?”

Man 2: Ja jag kan försöka. Jag menar att en ”aktivitet” som till exempel att sitta med några vänner en lördagskväll och spela sällskapspel är bra för dig om du tycker det är kul för då mår du bra. Att må bra menar jag har stor betydelse för din hälsa. Han berättar att han har en bred syn på vad en hälsofrämjande aktivitet skulle kunna vara och att det inte tvunget behöver innehålla fysiska aktiviteter. Vidare menar han att han oftast själv ändå kopplar det till att röra sig vilket han ofta gör: Jag spelar faktiskt fortfarande lite fotboll på lägre nivå.

I: ”Jaså?”

Man 2: Ja jag spelar med en förening här i närheten som spelar långt ner i divisionerna. Vi tränar oftast två gånger i veckan och jag försöker vara med så ofta jag kan. Jag spelar också ofta match som brukar vara på helgen. Ibland kan det vara lite svårt med tanke på barn och sambo och allt som hör därtill men så ofta jag kan. Han berättar att han spelar för att hålla igång och framförallt för att det är ett roligt lag med ett par spelare han känner sen innan. Där är fortfarande en del grabbar som jag spelade tillsammans med när vi var små så det är ju väldigt kul. Det brukar kunna komma upp lite gamla minnen och händelser som vi kan skratta länge åt. Han tycker fortfarande att fotboll är väldigt roligt och tänker fortsätta spela så länge han kan, har tid och kroppen tillåter det. Att gå ut och springa en runda själv är inget han föredrar och dessutom får han bra motion av fotbollen som också ger en tillhörigheten till ett lag som han uppskattar. Jag håller mycket hellre på med lagidrott för det ger mig så mycket mer än en individuell sport som tennis skulle göra. Jag gillar omklädningsrummet och snacket och även de ibland förekommande tillställningarna utanför fotbollen… min sambo och jag har faktiskt börjat umgås med ett annat par som vi träffat på någon fest med laget någon gång. Den sociala biten är viktig för man 2 och ser gärna sig själv som tränare för ett lag när han själv inte längre kan spela. Då får jag fortfarande lite av den här lagkänslan och den vill jag inte bli av med!

Man 2 tycker att de hälsofrämjande aktiviteter som skolan erbjuder inte är tillräckliga. Han menar att passen på Friskis och Svettis inte är något för honom och många med honom känner också att de inte har tid att ta sig dit på den utsatta tiden. Många vill ofta hem så fort som möjligt och passen där inne är enligt vad jag har hört helt fullproppade ändå. Han vet inte om han skulle varit delaktig på dessa pass i vilket fall som då han inte tror att det är något för honom. Nja jag vet inte riktigt om det är min grej att stå och dansa framför en spegel. Han säger att det kanske hade varit roligt att testa men ställer sig generellt tveksam till idén med

(29)

29

Friskis och Svettis. Pengarna som kan fås som ersättning för aktiviteter på fritiden är inget han får ta del av då kvittot han kan påvisa endast visar medlemskap och inget faktiskt bevis på att han tränar aktivt. Han förstår poängen med att skolan har högre krav då pengar ska betalas ut då vissa enligt honom kanske kan fuska med detta. Medlemsavgiften i föreningen han spelar är ändå inte speciellt hög och det är pengar han gärna betalar för vad han får i utbyte.

(30)

30

6. Analys

I följande avsnitt analyserar jag intervjuer och kopplar detta till teorier och litteratur.

Det fanns stora likheter samtidigt som det tydligt visas på skillnader mellan respondenterna vad gällde hälsofrämjande aktiviteter och inställningen gentemot dem. Samtliga nämnde, mer eller mindre, att det är viktigt med hälsofrämjande aktiviteter men vad detta innebar skilde sig. Likaså skilde sig anledningen till att vara eller att inte vara fysiskt aktiv och vara involverad i hälsofrämjande aktiviteter. Enligt Ahrne m.fl. (2003) har människor från samma klass liknande erfarenheter, en liknande syn på samhället och likartade vanor. Till viss del stämmer hans teori med respondenterna i denna uppsats men som Bourdieu (1992) tydligt påtalar är aldrig erfarenheterna lika och inte så heller ens handlande. Ens individuella habitus har stor påverkan hur en person handlar och lever och det kan jag uttyda i denna uppsats. Även fast alla respondenter är lärare och utbildade till detta skiljer sig deras personliga habitus åt.

De flesta, egentligen alla utom en, delade dock väldigt likartade uppfattningar såväl som vanor. Samtliga sex lärare beskrev hälsofrämjande aktiviteter relativt likartat, detta skulle kunna ha att göra med utbildningsnivå hos respondenterna som ligger väldigt nära varandra. Kunskap om hälsofrämjande aktiviteter och vikten av dessa är något samtliga respondenter var medvetna om och fem av sex var aktiva regelbundet. Om dessa likheter har med utbildning, uppväxtvillkor, tidigare erfarenheter eller helt andra anledningar att göra är uppenbart svårt att avgöra. Dessa fem delade många tankar även fast de aldrig var exakt likadana. Fyra av respondenterna hade erfarenheter av fotboll och lagsport. Detta var något de växt upp med och sysslat med hela deras liv. Deras beskrivning av hälsofrämjande aktiviteter var också de som var mest lika varandra.

En kvinna var inte enligt henne själv hälsofrämjande aktiv då hennes prioriteringar låg på annat håll. Problematiken i vad en hälsofrämjande aktivitet egentligen innebär gör sig här erkänd. Begreppet gör det möjligt för en bred tolkning och som kvinnan själv sa kunde de aktiviteter som hon utförde tillsammans med sina väninnor, bowla och spa, mycket väl vara hälsofrämjande aktiviteter. Samtliga respondenter talade någon gång i intervjun om promenader som hälsofrämjande aktivt. Hur promenaden skulle se ut för att klassas som en hälsofrämjande aktivitet skilde sig dock åt. Två respondenter menade att det skulle vara raskare promenader, så kallade ”powerwalk”. Det är intressant att promenad ses som hälsofrämjande aktivitet från samtliga men att innebörden av promenad i det sammanhanget

(31)

31

skiljer sig åt. Det skiljer sig mellan respondenterna och i enlighet med Ahrne m.fl. (2003) är det också svårt att sätta in människor i fack och klassificera dem då det inte enbart handlar om en faktor. De fyra lärare som hade mest likartade uppfattningar om vad en hälsofrämjande aktivitet var, var också de som hade mest likartade erfarenheter av idrott och fysisk aktiviteter vilket stämmer med författarnas teorier där uppväxtmiljö och sociala relationer gör att människor i en och samma klass kan skilja sig.

Den fysiska aktiviteten bland lärarna var relativt hög. Fem av sex var regelbundet aktiv minst två gånger i veckan, ofta fler. Anledningen till att vara fysisk aktiv skilde sig något mellan respondenterna, de två största anledningarna var ett: på grund av den sociala aspekten, och två: för att det var nyttigt och bra för dem. För de fyra som sysslat med lagidrotter var den sociala aspekten mer tongivande än för läraren som inte varit aktiv i något lag. Även för läraren som inte regelbundet ägnade sig åt hälsofrämjande aktiviteter var den sociala aspekten den helt avgörande när detta vid tillfällen inträffade. I och med att anledningen till hälsofrämjande aktiviteter i stor mån var den sociala delen, är det svårt att säga att detta skulle vara specifikt för en uttalad medelklass. Däremot stämmer bredden av aktiviteter som utnyttjades (gym, fotboll, innebandy, olika hästaktiviteter, tennis, badminton etcetera) med Engström (1999) som menar att medelklassen har goda förutsättningar för att ta del av dessa sporter och att detta på så vis bidrar till en relativt hög fysisk aktivitet bland klassen.

Kunskapen om hälsofrämjande aktiviteter och betydelsen av dessa för människan är något som Engström (1999) menar blir klart för medelklassen, detta skulle stärka teorin om att utbildade människor i relativt hög grad sysslar med hälsofrämjande aktiviteter, vilket resultatet i denna studie också visar. Enligt Engström (1999) är människor med högre utbildning (till exempel en lärarutbildning) mer aktiva och att just kunskapen om innebörden av att vara aktiv är en viktig anledning. Lärarna från mina intervjuer nämner alla någon gång att det är bra att vara fysiskt aktiv och detta är enligt mig mest troligast en bidragande orsak till att vara aktiv i hälsofrämjande aktiviteter. Alla är dock ändå inte hälsofrämjande aktiva och motiveringen till detta kan säkerligen skilja. Motiveringen för kvinna 4 i denna studie var bland annat för att hennes prioriteringar låg på annat håll och att hon mådde bra av att umgås med vänner. För andra skulle troliga anledningar kunna vara tid, pengar, brist på intresse etcetera.

Utbudet av hälsofrämjande aktiviteter på arbetsplatser varierar, det kan säkerligen till och med skilja dramatiskt. Huruvida detta påverkar ens egen hälsofrämjande aktivitet är svårare att

(32)

32

säkerställa. Samtliga fem respondenter i min studie som var aktiva var så även på fritiden efter eget initiativ. De tre som hade goda tillgångar till hälsofrämjande aktiviteter på arbetsplatsen hade till största sannolikhet även varit aktiva utan dessa. Däremot ökade möjligtvis deras hälsofrämjande aktiviteter i och med onsdagseftermiddagarna på skolan. Liksom en respondent klargjorde har inte alla skolor tid, resurser och intresse för att införa ett liknande projekt men enligt deltagarna i denna studie verkar det vara en positiv investering. Om fler hade varit hälsofrämjande aktiv utav de som inte redan är det genom en sådan insats, är svårt att avgöra och eftersom jag i min studie endast intervjuade de som redan var aktiva och inte de som kanske endast var aktiva (om det nu fanns några sådana) under denna timme gör att jag endast kan spekulera. Uppfattningen jag fick av kvinnan som inte var hälsofrämjande aktiv var att hon i alla fall då och då skulle medverka i ett sådant arbete. Detta gäller dock endast denna kvinna som jag fick en uppfattning av och jag vågar inte uttala mig om andra.

6.1 Slutsats

Det finns tydliga likheter inom gruppen lärare och vad de anser om hälsofrämjande aktiviteter. Självklart finns här också skillnader men likheterna överväger helt klart skillnaderna. Jag kan inte säga att det finns ett entydigt svar på mina frågeställningar men min tolkning av respondenternas svar är att innebörden av hälsofrämjande aktiviteter kan variera från person till person och att inställningen gentemot dem generellt är av positiv anda. Den sociala aspekten som motivering till att syssla med hälsofrämjande aktiviteter verkar vara den absolut vanligaste och viktigaste. Om detta är specifikt för medelklassen kan jag inte avgöra. Även fast resultatet i denna studie pekar åt att lärare har en positiv inställning till hälsofrämjande aktiviteter och att beskrivningen av dessa liknar varandra kan jag inte dra slutsatsen att det generellt är så eftersom underlaget i denna studie är tydligt begränsat. Men visst verkar det vara så att människor från medelklassen är positivt inställda till hälsofrämjande aktiviteter och att den faktiska aktiviteten är av relativt hög grad. För att kunna göra en sådan distinktion krävs det vidare forskning inom området och en bredare studie anser jag vara aktuell för att klargöra hur det ser ut med hälsofrämjande aktiviteter bland större såväl som mindre yrkesgrupper i vårt samhälle.

References

Outline

Related documents

Marsh is a general engineering graduate of Stanford University, is now an engineer with the Union Oil Compa.Ry at Wilmington, California, and resides with his

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka förutsättningar skolkuratorer i Stockholm upplever sig ha för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med psykisk

Den planerade fysiska aktiviteten kan också ses i relation till förskollärarnas rolls betydelse då det är avgörande för om barn får vara fysiskt aktiva under sin tid på

Rapporteringen befinner sig till viss del inom ramen för fredsjournalistik, exempelvis genom sättet som civila offer skildras på i både bild och text då rapporteringen

En möjlig anledning till att samtliga respondenter uppger att de inte varit tillräckligt fysiskt aktiva de senaste åren, trots befintlig kunskap om de positiva effekterna,

självförtroende. Studien visar även att fysiskt inaktiva individer har en positiv inställning till fysisk aktivitet, då de vill bli fysiskt aktiv och tycker att det är

- Leder fysisk aktivitet i form av träning till en bättre självupplevd hälsa i både arbetslivet och på

Resultatet indikerar på att det finns behov av att ytterligare modifiera metoden och låta FaR ingå som en naturlig del i hälso- och sjukvården samt att utveckla strategier