• No results found

Hinder & möjligheter för fysisk aktivitet i förskolan : Förskollärares uppfattningar om barns förutsättningar för fysisk aktivitet i förskolan, med särskilt fokus på miljöns utformning och digitaliseringens roll.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hinder & möjligheter för fysisk aktivitet i förskolan : Förskollärares uppfattningar om barns förutsättningar för fysisk aktivitet i förskolan, med särskilt fokus på miljöns utformning och digitaliseringens roll."

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

HINDER & MÖJLIGHETER FÖR

FYSISK AKTIVITET I

FÖRSKOLAN

- Förskollärares uppfattningar om barns förutsättningar för fysisk aktivitet i

förskolan, med särskilt fokus på miljöns utformning och digitaliseringens roll.

SARA NYQUIST

MATILDA BERGQUIST

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik

Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp.

Handledare: Jonas Nordmark Examinator: Eva Ärlemalm-Hagsér Termin 7 År 2020

(2)

Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE

kultur och kommunikation Kurskod PEA098

15 hp

Termin 7 År 2020

SAMMANFATTNING

Sara Nyquist & Matilda Bergquist

Hinder & möjligheter för fysisk aktivitet i förskolan

- Förskollärares uppfattningar om barns förutsättningar för fysisk aktivitet i förskolan, med särskilt fokus på miljöns utformning och digitaliseringens roll

Obstacles & opportunities for physical activity in preschool

-Preschool teachers’ perceptions of children’s conditions for physical activity in preschool, with special focus on the design of the environment and the role of digitalisation

Årtal 2020 Antal sidor:29

__________________________________________________________ Majoriteten av barn i åldrarna ett till sex år spenderar den största delen av sina vakna timmar på förskolan. Fysisk aktivitet i förskolan är därför väsentligt för att barn ska upprätthålla en god hälsa. Enligt forskning bidrar fysisk aktivitet med ett flertal hälsofördelar. Förskolan har på bara några år även blivit mer digitaliserat och barn i förskolan har idag stor tillgång till olika digitala verktyg, bland annat lärplattor. Förutsättningarna för fysisk aktivitet har i denna studie undersökts genom en kvalitativ forskningsansats. Åtta förskollärare har intervjuats gällande deras organisering av undervisningen och lärmiljöer för att främja barnens fysiska aktivitet, samt hur digitala verktyg kan påverka barns fysiska aktivitet i förskolan. Faktorer som kan påverka barns möjligheter till fysisk aktivitet är bland annat förskolans utformning av miljöer och förskollärares förhållningssätt. Sammanfattningsvis framkommer det att barn är som mest fysiskt aktiva i utomhusmiljön, då inomhusmiljön har fler hinder och begränsningar. Digitala verktyg framkommer i denna studie som något positivt och något som kan öka barns möjligheter till fysisk aktivitet, framförallt i förskolans inomhusmiljö.

________________________________________________________ Nyckelord: Fysisk aktivitet – Digitala verktyg – Förskolemiljöer – Möjligheter – Hinder

(3)

Innehållsförteckning

Inledning ... 3

Syfte och frågeställningar ... 3

Begreppsdefinitioner ... 4

Bakgrund och tidigare forskning ... 4

Barns fysiska behov ... 5

Förskolans miljöer ... 6

Digitalisering och digitala verktyg i förskolan ... 7

Det sociokulturella perspektivet på förskolans miljö ... 8

Metod ... 9

Undersökningsmetod ... 10

Dataanalys ... 10

Etiska aspekter ... 11

Validitet och reliabilitet... 11

Resultat ... 11

Förskollärares syn på barns behov av fysisk aktivitet i förskolan ... 11

Fysisk aktivitet i förskolans olika miljöer ... 13

Organisation och planering för fysisk aktivitet i förskolan ... 15

Digitala verktyg kopplat till barns fysiska aktivitet ... 17

Analys ... 22

Fysisk aktivitet som förutsättning för gemensamt lärande ... 22

Hinder och möjligheter för fysisk aktivitet i relation till ett sociokulturellt perspektiv ... 23

Mediering med digitala verktyg ... 24

Diskussion ... 25

Metoddiskussion ... 25

Möjligheter och praktiska hinder för fysisk aktivitet i inomhusmiljön ... 26

Möjligheter och praktiska hinder för fysisk aktivitet i utomhusmiljön... 27

Uppfattningar om barns påverkan av digitala verktyg kopplat till fysisk aktivitet ... 28

Avslutande slutsats och förslag på fortsatta studier ... 29

Referenser ... 31

Bilagor ... 34

Bilaga 1 ... 34

(4)

Inledning

Denna undersökning handlar om förutsättningarna för barns möjligheter till fysisk aktivitet i förskolan. Särskilt fokus ligger på förskollärares uppfattning om den fysiska miljön och digitaliseringens betydelse för barns fysiska aktivitet. För att barn i förskoleålder ska utveckla grundläggande motoriska färdigheter är fysiska aktiviteter väsentliga. Då barn är i en fas där de även utvecklar sina kognitiva kompetenser påverkar också fysisk aktivitet barns lärande (Pate, O'Neill, Brown, McIver, Howie & Dowda, 2013). Forskning visar också att det finns positiva kopplingar mellan fysisk aktivitet och kunskapsmässiga prestationer av teoretisk art. Att i vardagen erbjuda barn fysiska aktiviteter har exempelvis en främjande effekt för minnet och koncentrationsförmågan (Eriksson, 2012).

I förskolans läroplan framgår det att alla barn som ingår i utbildningen har rätt att utveckla sina motoriska färdigheter genom att medverka i fysiska aktiviteter och vara fysiskt aktiva på förskolan. Barn ska få möjlighet att uppleva glädje och en positiv inställning till rörelse och på så sätt utveckla intresse för fysisk aktivitet (Skolverket, 2018). Det finns rekommendationer om att barn bör vara fysiskt aktiva - utöver vardagliga aktiviteter - minst 60 minuter per dag. Om barn tillåts utöva fysiska aktiviteter vardagligen kan deras förståelse för hälsa och välbefinnande främjas. I och med en samtida ökad digitalisering av leksaker och verktyg i dagens samhälle finns risken att barn blir mer stillasittande och kroppsligt understimulerade vid användningen av dessa artefakter (Nordic Nutrition Recommendations, 2014).

Alla barn behöver få sina behov tillgodosedda och eftersom majoriteten av dagens barn mellan ett till sex års ålder tillbringar större delen av sin vakna tid på förskolan blir förskolan därför en central platsför barns utveckling. Utbildningen i förskolan ska utgå från barns behov där utbildning, lärande och omsorg tillsammans bildar en helhet, aktiviteter men också vila anpassas utifrån barns olika förutsättningar (Skolverket, 2018). I och med att läroplanen för förskolan blev reviderad år 2018 betonas det tydligare att digitala verktyg ska vara en del av utbildningen och undervisningen. De digitala verktyg som finns bör användas både som innehåll och metod, bland annat som ett hjälpmedel men också som ett lärverktyg för barn (Skolverket, 2018).

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för barns möjligheter till fysisk aktivitet i förskolan. Förskolans olika miljöer skapar olika förutsättningar för barns fysiska aktivitet och vi vill mer precist undersöka hur några förskollärare ser på dessa förutsättningar och de utmaningar som följer på dem. Särskilt fokus ligger på uppfattningar om förskolans praktiska miljö samt digitaliseringens påverkan på barns

(5)

- Vilka möjligheter och praktiska hinder ser förskollärare i förskolans miljöer som kan påverka barns fysiska aktivitet?

- Hur uppfattar förskollärare att barns fysiska aktivitet påverkas av digitala verktyg i förskolan?

Studiens disposition är strukturerad utifrån tre delar - en inledande del, en huvuddel och en avslutande del. Den första delen innefattar problemformulering och syftet med studien. Huvuddelen innehåller tidigare forskning om barns fysiska aktivitet och vad verksamma förskollärare ser för hinder och möjligheter med fysisk aktivitet i förskolan. Frågeställningarna har besvarats genom intervjuer med förskollärare. Under den avslutande delen har intervjuerna analyserats i relation till teori och tidigare forskning för att komma fram till en slutsats.

Begreppsdefinitioner

IKT

IKT är en förkortning av samlingsbegreppet information- och kommunikationsteknik. Detta begrepp har utvecklats i takt med den digitala utvecklingen av ny teknologi som skapar nya sätt att kommunicera (Nationalencyklopedin, 2015).

Digitala verktyg

Med digitala verktyg menas verktyg som används för att tillämpa IKT i förskolan. Datorer, mobiler, lärplattor och digitala medier är exempel på digitala verktyg (Löfving, 2012).

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet i förskolan kan vara varierande motoriska rörelseaktiviteter som främjar fysisk och psykisk hälsa (Reunamo, Hakala, Saros, Lehto, Kyhälä & Valtonen, 2014). Fysisk aktivitet betyder i fysiologisk mening en ökning av energiförbrukningen genom rörelse och aktivering av skelettmusklerna (Nordic Nutrition Recommendations, 2014).

Artefakt

En artefakt är ett sociokulturellt teoretiskt bärande begrepp som beskriver ett föremål skapat av människan med både konstruktiv och kommunikativ potential, såsom ett hjälpmedel eller verktyg (jfr. Strandberg, 2006).

Bakgrund och tidigare forskning

Under det här kapitlet presenteras bakgrunden till studien utifrån tidigare forskning gällande barns fysiska behov, förskolans miljöer, förskolans digitalisering och digitala verktygs påverkan på barns fysiska aktivitet. Slutligen beskrivs studiens kopplingar till

(6)

det sociokulturella perspektivet, med fokus på förskolans fysiska miljö och hur de artefakter som erbjuds kan påverka barn att vara fysiskt aktiva.

För att barn ska få möjlighet att utöva sitt rörelsebehov och få en god hälsa är fysiska aktiviteter väsentliga (Pate et al., 2013). Förskollärare bör därför ordna en miljö som erbjuder barnen rörelse i undervisningssituationer i synnerhet och som möjliggör för fysisk aktivitet i allmänhet. De fysiska miljöernas utformning kan se olika ut och därmed på olika sätt möjliggöra eller begränsa barn till fysisk aktivitet i förskolan. Generellt är barn mer aktiva och rör sig mer i utomhusmiljön än i inomhusmiljön på förskolan, därför kan vistelsetiden utomhus få en betydande roll för barns

möjligheter till att vara fysiskt aktiva (Wikland, 2013). Barn ska få möjlighet att vistas i olika naturliga miljöer samt få tillfälle att medverka i olika fysiska aktiviteter, för att få förutsättningar att kunna utveckla sina motoriska färdigheter och en god hälsa. I en varierande och stimulerande miljö som både lockar till lek och kreativitet på barns initiativ ska barn också kunna variera mellan olika aktiviteter både inomhus och utomhus (Skolverket, 2018).

På förskolan ska barn också få tillgång till digitala verktyg enligt den nya revideringen av förskolans läroplan. Verktygen ska användas pedagogiskt och didaktiskt medvetet för att ge barnen förutsättningar att skapa och utveckla en digital kompetens som stimulerar till utveckling och lärande (Skolverket, 2018). Digital kompetens handlar enligt Skolverket (2018) bland annat om att kunna tillämpa och förstå digitala verktyg och medier, att kunna använda dem på ett ansvarsfullt och kritiskt förhållningssätt samt att skapa en förståelse för digitaliseringens påverkan på samhället. Barn i förskolan ska få möjlighet att kommunicera, gestalta och uppleva genom traditionella uttrycksformer men likaså digitala (Skolverket, 2018). Digitalisering i förskolan är ett relativt nytt fenomen och därför saknas en del forskning kring hur det påverkar barn, bland annat barns stillasittande, och om de verkligen behöver en digital kompetens i tidig ålder(Kjällander, 2011). Tidigare studier visar att ca 10% av förskollärare dagligen använder digitala verktyg i utbildningen men endast 5% av dessa anser att de har rätt kompetens och kunskap om de digitala verktygen som finns tillgängliga i förskolan (Kjällander, 2011).

I enkätstudier i tidigare forskning som besvarats av rektorer, lärare, föräldrar och elever framgår att olika IKT-verktyg har en positiv inverkan på lärande och prestation, exempelvis läs- och skrivutveckling (Kjällander, 2011). Fysisk interaktion och rörelse med digitala verktyg kan utveckla lärandet samt skapa en ny dimension i lärmiljön. Enligt specialpedagoger används ofta digitala verktyg som hjälpmedel och för att främja barn med speciella behovs lärande, det vill säga att barn med exempelvis koncentrations- eller kommunikationssvårigheter kan dra nytta av en lärplattas pedagogiska och kommunikativa funktion (Kjällander, 2011).

Barns fysiska behov

(7)

För att yngre barn ska ha möjlighet att utveckla grundläggande grovmotoriska kompetenser och för att de ska utvecklas normalt behöver de möjligheter till fysisk rörelse. En del forskare hävdar dock att det inte finns några studier som pekar på att hälsofördelarna med fysiska aktiviteter i förskolan påverkar barnen kortsiktigt eller långsiktigt (Pate et al., 2013). Oavsett om fördelarna endast är kortsiktiga så är den fysiska aktiviteten betydelsefull för att barn i yngre åldrar ska upprätthålla en god hälsa. Sett från ett perspektiv på människans muskelfunktioner handlar det exempelvis om varierande grovmotoriska aktiviteter som kan vara att springa eller att hoppa (Reunamo et al., 2014).

Enligt en del forskning bör barn inom loppet av ett dygn erbjudas fysiska aktiviteter i minst 60 minuter, men också att barn har möjlighet till minst 60 minuter ostrukturerade aktiviteter (Tucker, van Zandvoort, Burke & Irwin, 2011; Nordic Nutrition Recommendations, 2014). Forskning om yngre barns fysiska behov visar också att om barn blir begränsade i sina möjligheter till att vara fysiskt aktiva kan deras hälsa påverkas negativt, som exempelvis med kroppslig understimulans och fetma (Tucker et al., 2011). En del studier visar även på att användning av digitala verktyg i högre grad kan leda till hälsofaror som övervikt, uppmärksamhetsstörningar, aggressivitet och sömnsvårigheter hos barn i yngre åldrar (Nilsen, 2018).

Förskolans miljöer

Förskollärare som verkar i förskolan har idag höga krav på att planera undervisning i ett didaktiskt perspektiv, där didaktiska frågor som vad, hur och varför är grundläggande. En fråga som bör vara väsentlig i den didaktiska planeringen är var den pedagogiska undervisningen utförs. Vygotskij var en teoretiker som hävdade att barns aktiviteter påverkas av den plats de befinner sig på, då miljön antingen kan vara inbjudande eller begränsande för barns aktivitet (Eriksson Bergström, 2013). Det vill säga att den fysiska miljön alltid har en social dimension i barns lärande och utveckling.

Under människans tidiga år, i åldern tre till fem år, äger en avgörande utvecklingsperiod rum där fysisk aktivitet eller stillasittande har betydelse för människans fortsatta välbefinnande. Förskollärares varierade inställningar till, och uppfattningar om, barns behov vad gäller fysisk aktivitet påverkar vilka möjligheter barn har att vara fysiskt aktiva. Rumsliga faktorer som påverkar barns fysiska aktivitet kan vara hur förskolans miljö är utformad både vad gäller inomhusmiljö och utomhusmiljö, men även vilket förhållningssätt, ramar och regler förskollärare har i dessa förskolemiljöer (Sugiyama, Okely, Masters & Moore, 2012).

För att öka initiativ och deltagande i barns egen lek och aktivitet, så anser vissa forskare att barn bör erbjudas rum som inte är helt funktionsmässigt förbestämda (Eriksson Bergström, 2013). Färdiga rum med för små möjligheter och förskollärare med allt för snäva regler kan begränsa barnens möjligheter och deras individuella utveckling.

(8)

Storleken på rummet och den faktiska lekytan kan ha en betydande roll för om barn tillåts att vara fysiskt aktiva eller inte, en flexibel miljö möjliggör för mera variation än en statisk miljö (Eriksson Bergström, 2013). Inomhusmiljöer bör stimulera till barns grovmotoriska lekar och aktiviteter såsom rollek och dans, men enligt forskning leker barn främst lugna och stillasittande lekar i förskolans inomhusmiljö (Sugiyama et al., 2012), medan i utomhusmiljön sker det mer fysiskt aktiva lekar (Reunamo et al., 2014).

Olika förskolemiljöer bidrar till olika möjligheter för barn att vara fysiskt aktiva. En utomhusmiljö som är stor till ytan främjar grovmotoriska och fysiska aktiviteter eftersom barnen kan röra sig stort och fritt (Reunamo et al., 2014). Likaså kan mindre förskolegårdar främja möjligheterna till fysisk aktivitet genom miljöns utformning, d.v.s., om det exempelvis finns klätterställningar, kullar eller annat material som kan bidra och utmana barnen till rörelse (Sugiyama et al., 2012). Förskollärares roll blir att forma miljöer som antingen möjliggör eller hindrar barnen till fysisk aktivitet, de kan genom att vara närvarande styra eller begränsa barn i olika aktiviteter. I mer öppna miljöer, till exempel utomhus, kan barn själva utforma miljön för egna fysiska aktiviteter (Eriksson Bergström, 2013).

Digitalisering och digitala verktyg i förskolan

På senare år har digitalisering och användningen av digitala verktyg blivit allt mer vanligt, både i hemmiljöer men också i förskolan. Studier visar att år 2016 hade mer än hälften av alla ettåringar tillgång till en lärplatta i sitt hem (Nilsen, 2018). I takt med att barn blir äldre ökar också möjligheten och tiden som tillägnas de digitala verktyg som finns tillgängligt i hemmen och på förskolan. Den tid som läggs på digitala verktyg, såsom lärplattor och datorer, är tid som riskerar att tas från andra aktiviteter, speciellt fysiska och sociala möten. I förskolan återspeglas detta i att det digitala konkurrerar ut det verkliga mötet med omgivningen (Nilsen, 2018). Det har därför diskuterats om digitala verktygs inverkan på barns utveckling och lärande, positiva liksom negativa. Förskollärare själva har bland annat uttryckt en oro om användningen av det digitala samt att digitaliseringen kan ses som något som kan ta över den mer naturliga fysiska leken. Oron som många vuxna har gällande användning av digitala verktyg berör särskilt barns utveckling för kognitiva, fysiska, känslomässiga och sociala förmågor (Nilsen, 2018).

Ett syfte med digitaliseringen i förskolan och som i studier ofta lyfts fram som särskilt positivt, är att med hjälp av digitala verktyg har fler barn lättare för att lära (Nilsen, 2018). Speciellt spel med ett uttalat lärandesyfte i exempelvis ämnen som språk eller matematik betraktas på detta sätt. Användningen av digitala appar kan locka barn och göra lärtillfället mer lustfyllt och inbjudande, samt öka barnens engagemang och motivation (Nilsen, 2018). För att barn ska lära och utvecklas genom digitala verktyg och aktiviteter är vuxnas stöd väsentligt, men likaså är barnens interaktioner och samarbete med varandra centralt. Barns självförtroende ökar genom att barn stöttar och delger varandra sina digitala kompetenser, tillsammans skapas intresse och ett

(9)

engagemang för att lära sig använda olika digitala verktyg och innehållet i dem (Lagergren & Holmberg, 2019).

I takt med att samhället utvecklas utifrån ett digitalt perspektiv gör också förskolan det. Genom att leka och lära följer barn med i denna utveckling och lär sig, tillsammans med andra barn och med vuxna, hantera ny digital teknik. Med digitala verktyg och teknik finns mycket stora möjligheter för att skapa och lära oavsett ämne eller aktivitet (Lagergren & Holmberg, 2019). För att barn ska få möjlighet att möta det digitaliserade samhälle som vi lever i har vissa förskolor möjlighet att besöka så kallade digitala laborativa mötesplatser. På dessa center finns möjligheten att möta teknologier som eventuellt inte nått förskolan ännu. Några exempel på dessa är programmering, filmskapande och rörelse via projektorer och greenscreen. En del forskare hävdar dock att digital teknik likt ovan nämnt snart kommer att finnas tillgängligt ute i förskolans verksamheter, då det inte är lika kostsamt som det tidigare varit (Lagergren & Holmberg, 2019).

Det sociokulturella perspektivet på förskolans miljö

Den teoretiska utgångspunkten i studien är teoretikern Vygotskijs sociokulturella perspektiv på barns lärande och utveckling, med fokus på den pedagogiska miljön. Perspektivet betraktar lärande som en process som sker mellan individen och den sociala omvärlden (Strandberg, 2006). När människor upptäcker omvärlden integrerar de med hjälp av artefakter för att skapa betydelse och mening. Detta sker i samspel med andra människor i samma miljö. Artefakter är redskap och föremål som skapats av människan, och har en central betydelse för den sociokulturella teorin. Samspelet mellan människor och framförallt hur de nyttjar olika artefakter i detta samspel benämns inom det sociokulturella perspektivet som mediering, vilket beskriver ett sätt att handla och förstå sin omgivning via kommunikativa handlingar (Vygotskij, 1978). I förskolans fysiska miljö finns rum, hjälpmedel i form av artefakter och sociala samlingsplatser som utformats i pedagogiska syften för att konstruera basen för undervisning. Förskollärare är i det här perspektivet med och skapar vilken kultur och vilket lärande som ska ske på förskolan. Det handlar bland annat om att skapa möjligheter för barns fysiska aktivitet i olika sammanhang, med hjälp av utvalda artefakter och användandet av dem (Strandberg, 2006).

För att vidga individens tankevärld behöver barn möjlighet till sociala sammanhang där kommunikation kan utvecklas (Vygotskij, 1978). I det sociokulturella perspektivet handlar lärande och utveckling om interaktion och kommunikation. Ett socialt samspel är betydande för att barn ska utveckla kunskap. För att barn ska ges bästa möjlighet för lärande behöver de ingå i ett socialt sammanhang där alla deltagare ses som aktiva i lärprocessen. Barn som lär tillsammans och av varandra i olika aktiviteter och situationer har lättare för att lösa problem och utveckla kunskap (Williams, 2006). Vygotskij definierar den proximala utvecklingszonen som det lärande som ligger närmast i barns nuvarande utveckling. En proximal utveckling sker i mötet med någon annan som kan mer, och därigenom som kan ge stöd i lärande (Strandberg, 2006).

(10)

Vygotskij menar att det intressanta är vad den med minst kunskap har för potential till att lära sig, snarare än vad den redan besitter för kunskaper. Lärandet behöver ske i en process där samarbete och interaktioner är väsentliga (Vygotskij, 1978). Enligt detta perspektiv på lärande har förskolans miljö och val av artefakter, bland annat digitala, betydelse för barns möjligheter till samspel och aktiviteter, så som fysiska eller stillasittande.

Metod

Avsikten med studien är att undersöka vad förskollärare har för uppfattning om barns möjligheter till fysisk aktivitet i förskolans miljöer, samt digitaliseringens betydelse i undervisningen. I följande kapitel presenteras metoden utifrån urval av respondenter i studien, studiens genomförande där undersökningsmetoden presenteras, samt hur det insamlade materialet har analyserats med följd av etiska aspekter. Metoddelen avslutas med en kvalitativ prövning utifrån studiens validitet och reliabilitet.

Urval

Urvalet i undersökningen var åtta förskollärare med varierande ålder och arbetslivserfarenhet. Urvalet skulle kunna ses som strategiskt (Bryman, 2018) eftersom det gjordes för att identifiera en viss bredd av uppfattningar kring ämnet, samt se om olika erfarenheter kan påverka uppfattningarna om barns fysiska aktivitet och digitala verktyg. Det väsentliga i datainsamlingen var innehållet, det vill säga att ta reda på förskollärares uppfattningar om barns fysiska aktivitet, samt digitaliseringens påverkan i förskolan.

De åtta respondenter som deltagit i studien har arbetat mellan ett till 30 år som verksamma förskollärare och är alla kvinnor mellan 27 och 61 år gamla. Det finns inget tydligt samband mellan förskollärarna förutom att samtliga är verksamma inom Västmanlands län. Nedan framställs tabell 1 med de förskollärare som deltagit i studien, namnen är fingerade.

Tabell 1: Förskollärare som deltagit i studien Tabell 1

Anna, 27 år, Arbetat som förskollärare i tre år, tidigare arbetat som barnskötare. Undervisar just nu i en barngrupp på 13 barn som är mellan ett till tre år.

Emma, 27 år. Arbetat som förskollärare i två år. Undervisar i en barngrupp där barnen är ett till tre år.

Karin, 61 år. Arbetat som förskollärare i 10 år och sedan arbetat som rektor i 20 år. Arbetar för tillfället som rektor på en förskola, men undervisar också i barngrupp. En barngrupp på 12 barn som är mellan ett till tre år.

(11)

Stina 60 år. Arbetat som förskollärare i 20 år, har även en handledar- och

pedagogistautbildning. Arbetar på en avdelning med 30 barn och undervisar just nu i en barngrupp på 10 barn som är mellan två och tre år.

Ester 59 år, har arbetat som förskollärare i fyra år. Hon undervisar just nu i en barngrupp där barnen är mellan fyra och fem år. Hon arbetar även som digitalista i en digital ateljé, där hon undervisar barngrupper från olika förskolor. Hon har även en utbildning inom sociologi, samt studerat en kurs inom digitala verktyg på 15hp.

Stella 28 år, har arbetat som förskollärare i ett år. Hon har innan förskollärarutbildningen arbetat som vikarie på olika kommunala förskolor i sex år. Hon leder just nu en

undervisningsgrupp som består av tio barn, där barnen är mellan ett till två år. Helena 54 år, har arbetat som förskollärare i 28 år. Hon har tidigare arbetat på olika

kommunala förskolor. Den grupp hon undervisar i just nu består av barn som är mellan fyra och fem år. Hon har även läst en handledarutbildning för att handleda förskollärarstudenter. Pernilla 30 år, har arbetat som förskollärare i tre och ett halvt år. Hennes undervisningsgrupp består av nio barn, där barnen är i åldrarna tre till fyra år.

Undersökningsmetod

Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod där insamlingen av data skett via semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018). Intervjuerna strukturerades utifrån en intervjuguide med ett antal frågor utifrån det specifika temat - barns möjligheter till fysisk aktivitet, samt studiens frågeställningar. Under en semistrukturerad intervju har respondenten stor frihet att utforma svaren på eget vis eftersom intervjufrågorna ställs som öppna (Bryman, 2018). Intervjuerna ägde rum via digitala och fysiska möten, två fysiska och sex digitala. Intervjuerna varade mellan 12 till 32 minuter, de allra flesta låg emellertid runt 20 till 30 minuter.

Dataanalys

Datainsamlingen har transkriberats, analyserat och sammanställts genom kodning, det vill säga att datainsamlingen har kategoriserats utifrån olika nyckelbegrepp och teman för att få fram ett resultat (Bryman, 2018). De nyckelbegrepp och teman som kunde sammanställas från de transkriberade intervjuerna var; förskollärares syn på fysisk aktivitet, förskolans miljöer, organisation och planering för fysisk aktivitet samt digitala verktyg i samband med fysisk aktivitet. Nyckelbegreppen identifierades genom att vi kunde se samband och mönster i intervjusvaren från de olika respondenterna. Under några av intervjuerna presenterades bilder tagna av förskollärarna i samband med svaren, dessa bilder redovisas även i resultatet tillsammans med en bildtext. För att underlätta läsningen av resultatet har fingerade namn använts istället för exempelvis respondent 1 och respondent 2 osv.

(12)

Etiska aspekter

De fyra huvudkraven på sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och konfidentialitet som anges av Vetenskapsrådet (2017) har övervägts som vägledande etiska aspekter i studien. Likaså de etiska riktlinjer som Kvale och Brinkmann (2014) beskriver som; samtycke, konfidentialitet, konsekvenser och forskarens roll. Det insamlade resultatet från transkriberade intervjuer har enbart använts till denna studie och data av privat karaktär gällande respondenterna kommer inte att avslöjas. Det vill säga, de personer som deltagit i intervjuer till studien förblir anonyma, inga obehöriga kan förstå utifrån resultatet vilka som deltagit i studien. Resultatet återspeglar inga egna förutfattade meningar om respondenterna hos oss som gjort studien, och har presenterats med respekt för de som deltagit. Ett muntligt samtycke har inletts innan intervjuerna i form av ett missivbrev (se bilaga 1), där respondenterna tagit del av information kring undersökningen samt att deras val att medverka kan avbrytas när som helst.

Validitet och reliabilitet

För att säkerställa kvaliteten i undersökningen har intervjufrågorna formats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Alla respondenter har utifrån ett frågeschema blivit tillfrågade samma frågor. När resultatet behandlats fanns möjlighet till en respondentvalidering, vilket innebär att respondenterna fått möjlighet att ta del av de insamlade materialet för att säkerhetsställa att det sammanställts på sanningsenligt sätt. Studiens validitet är med under hela processen genom att kontrollera, ifrågasätta och tolka resultatet, om det är rimligt och trovärdigt utifrån forskningens syfte (Kvale & Brinkman, 2014). Genom att testa en viss reliabilitet i undersökningen skulle intervjuerna kunna genomföras ytterligare en gång, vid ett senare tillfälle, för att se om resultatet blir detsamma (Bryman, 2018). Forskarens intervjuteknik samt valet av intervjufrågor kan i och med olika formuleringar av frågorna leda till olika svar och påverka undersökningens reliabilitet (Kvale & Brinkman, 2014). Styrkan med undersökningen är emellertid det omfattande tolkningsarbetet, och omprövandet av tolkningarna, som på så sätt stärker hela arbetets validitet. Därför får också resultatbeskrivningen i arbetet stor plats eftersom vi noggrant vill redogöra grunden för våra slutsatser.

Resultat

I resultatdelen redogörs en sammanfattning om förskollärarnas uppfattning om fysisk aktivitet och användandet av digitala verktyg i förskolan. Resultatet har sammanfattats under fyra huvudkategorier som berör fysisk aktivitet, förskolans miljöer, organisation och användning av digitala verktyg. Förskollärarna som deltagit i studien har som beskrivits tilldelats fingerade namn.

Förskollärares syn på barns behov av fysisk aktivitet i förskolan

(13)

Under intervjuerna framkommer förskollärarnas övergripande uppfattningar om barns fysiska behov, att barn i grunden är väldigt aktiva och rörliga. Samtliga har svarat att barnen dagligen ger uttryck för sitt fysiska behov, genom att springa, hoppa, leka, cykla eller dansa. Förskollärarna menar att barnen dagligen vill delta i både spontana och planerade fysiska aktiviteter, samt att de behöver utrymme för att kunna vara fysiskt aktiva.

Flertalet förskollärare menar dock att alla barn är olika och att barnen på deras respektive förskolor ger uttryck för just olika och varierande behov. Ester beskriver exempelvis att en del barn utvecklats snabbt i sin grovmotoriska utveckling då de kan springa fort, hoppa högt och vågar ta i mer och att andra barn då kan behöva mer stöd i fysiska aktiviteter. Hon menar att en del barn också kan vara mer försiktiga än andra barn. Då kan hon behöva peppa just det barnet att våga, och utmanas på det sätt som fungerar för individen. Även Emma nämner detta och säger att man som förskollärare lär känna sin barngrupp och vet vilka barn som har ett större behov att få röra på sig.

Alla barn är ju olika och såklart så har de ju även olika fysiska behov. Man lär sig ju sin barngrupp och vet vilket eller vilka barn som har ett större behov av att få röra på sig och försöker såklart möta de behovet så bra som man kan. Märker jag till exempel att ett barn i min grupp behöver få röra på sig mer så kan jag dra igång lite musik och så dansar vi lite, eller hoppar, typ. Även om det bara var ett barn som visade behov att få röra på sig så tänker jag att det aldrig är något dåligt för de andra barnen att delta heller. Eller inte delta om man nu inte vill det (Emma, 2020-11-25).

Anna undervisar en barngrupp där barnen är mellan ett till tre år. Hon upplever att en del barn i hennes barngrupp är extra aktiva och därmed ofta utmanar sig själva i sin grovmotorik. Anna beskriver att dessa barn ofta tar sig fram “för egen maskin”. Barnen utmanar sig själva även om deras grovmotorik och balans inte riktigt hänger ihop. Dessa barn upplever hon som utmanande i den pedagogiska verksamheten. Hon har lyft det genom att prata med en specialpedagog för att få tips och hjälp i sin undervisning med dem.

Flera av de andra förskollärarna beskriver på likartat sätt att de ser att en del barn är mer aktiva än andra. Samtliga beskriver att alla barn är aktiva och visar behov av att röra på sig, men att olika aktiviteter passar för olika barn. Pernilla berättar exempelvis att alla barn inte gillar att spela fotboll i stora lag, då det skapar mer stress för dem. Hon beskriver att en del barn kan fungera bättre i mindre grupper där de också vågar mer. Ett annat exempel hon tar upp är att en del barn kanske uppskattar mer aktiviteter kopplade till dans eller att få möjlighet att röra sig till musik i en miljö där barnet känner sig tryggt. När barnet känner sig tryggt så vågar det även uttrycka sig och ta för sig mer. Pernilla berättar vidare att förskollärare har som ansvar att se barn som olika individer för att nå fram till varje barn. Skulle det vara så att något barn inte vill delta i planerade aktiviteter menar hon att det är viktigt att se om barnet är fysiskt aktiv under andra tillfällen, för att därigenom erbjudas möjlighet att träna sina motoriska kunskaper.

(14)

Karin berättar hur hon tänker att barnens olika utvecklingsfaser i rörelseförmåga och grovmotorik hör ihop med senare skriv- och läsinlärning som i sin tur förutsätter förmågan att använda sin finmotorik, dvs, till exempel hålla i en penna och skriva. Några av förskollärarna berättar också hur de tänker att fysisk aktivitet är viktigt för barnens hälsa och välmående. Bra fysiska vanor är viktiga redan när barnen är små för att lägga en god hälsosam livsgrund.

Anna berättar om kommunikationens roll för barns hälsa och hur de samtalar med barnen om fysisk aktivitet, mer precist varför det är viktigt med en god hälsa samt att röra på sig. Hon beskriver bland annat att hon ofta diskuterar med barnen vid matsituationerna om varför det är viktigt att äta. De diskuterar även varför det är viktigt att röra på sig, men också att det är viktigt med återhämtning och nedvarvning efter fysiska aktiviteter.

Vi pratar med barnen vid till exempel matsituationer om varför det är viktigt att äta, för då får man ny energi som gör att man orkar röra på sig, orkar gå och använda sin kropp. Vi talar också mycket om återhämtning, att kroppen behöver få varva ner också efter fysiska aktiviteter. Avslappning eller vad man kan kallar det (Anna, 2020-11-19).

Samtliga förskollärare beskriver fysisk aktivitet som en viktig del i barns utveckling. Några preciserar att barn utvecklas och lär sig genom att använda just kroppen. Fysisk aktivitet i förskolan handlar om att erbjuda barnen möjligheter till att få vara fysiska, både i inomhusmiljön men också utomhus säger flera förskollärare. Förskollärarna berättar också hur de erbjuder barnen både planerade fysiska aktiviteter men också möjlighet till spontana aktiviteter.

Fysisk aktivitet i förskolans olika miljöer

Förskolor har olika förutsättningar vad gäller utformningen av fysiska miljöer. En del av de intervjuade förskollärarna arbetar på stora förskolor med många avdelningar medan andra på små förskolor med få avdelningar. De olika förskolorna är också olika till ytan och planlösningarna skiljer sig åt, flera förskollärare menar att detta kan vara en påverkansfaktor när det kommer till barnens möjligheter till att vara fysiskt aktiva. Nästan alla förskollärare beskriver på samma sätt att barns möjligheter till fysiska aktiviteter blir mer begränsade i inomhusmiljön än i utomhusmiljön. Inomhusmiljön har ofta trängre ytor och mindre rum för barnen att röra sig på, vilket inte gynnar fysisk aktivitet enligt några förskollärare. En del av förskollärarna berättar att de däremot har anpassade rum för fysisk aktivitet, såsom lekhallar och rörelserum, eller som Anna berättar, att de på hennes förskola brukar låna skolans gymnastiksal.

Det är mer begränsat inomhus, blir det ju, springer du inne kommer du ju springa omkull någon kompis, typ lite så... men så vi brukar ju ofta inne ta fram en motorikbana, så dom får gå balans, som man kan bygga ihop hur man vill, högre och lägre. Den ligger i ett förråd

(15)

så den är tillgänglig för alla avdelningar. Vi har den i lekhallen, alla avdelningar har en, så den är ju inte jättestor, men det är den som är mest yta, man får väl ta det man har (Anna, 2020-11-19).

Bildtext: Lekhallen på Annas förskola.

Flera av förskollärarna berättar att lokalernas storlek kan påverka barns möjligheter till fysisk aktivitet, men också att möbler och material som är placerade på ett visst sätt kan vara ett hinder i förskolans inomhusmiljö. Stina berättar hur hon tycker att deras inomhusmiljöer inte får vara allt för uppstyrda med fasta möbler och lärstationer överallt, då det hindrar planerad fysisk aktivitet i inomhusmiljön. Förskolan som Stina arbetar på är nybyggd och har stora lokaler vilket ger barnen mycket utrymme för att röra sig berättar hon. Karin förklarar att på hennes arbetsplats behöver de istället avgränsa ytor i inomhusmiljön för att ge barnen möjligheter till att vara fysiskt aktiva och att de inte har något specifikt rum för rörelseaktiviteter. En del av förskollärarna menar att det kan vara svårt att hitta platser för barnen att vara fysiskt aktiva på i inomhusmiljön. Möbleringen är ett exempel som de menar kan påverka barns möjligheter till fysisk aktivitet, en annan faktor kan vara att förskolan inte har tillgång till stora lokaler som då kan begränsa barnen i sitt rörelsebehov.

Det kan vara svårt att hitta en plats för barnen att vara fysiskt aktiva. Det kan exempelvis finnas hyllor, bänkar, lådor osv, man vill ju inte att barnen ska ramla eller springa in i saker som kan orsaka skada så att de gör illa sig. Alla saker är inte byggda för de yngsta barnen (Stella, 2020-11-26).

Några förskollärare beskriver att de har tillgång till ett rörelserum där barnen har möjlighet att utföra fysiska aktiviteter. Helena beskriver deras rörelserum som ett rum där barnen kan röra sig precis som de vill och utföra varierande rörelseaktiviteter. Där har de exempelvis möjlighet att springa, dansa, hoppa eller kasta boll. Pernilla berättar

(16)

att omfattande fysisk aktivitet inte fungerar i alla förskolans rum. Att springa och dansa passar inte på platser som kräver mer lugn, som i exempelvis ateljén där andra barn kan behöva koncentrera sig, eller i deras snickerirum som kräver mer fokus när barnen handskas med olika verktyg. Flera av förskollärarna berättar också att de försöker skapa en mer stillsam miljö inomhus, för just lugna aktiviteter som skapar en mer uthärdlig tillvaro. Helena säger att de ofta kan behöva påminna barnen att inte springa inne, och att det lätt kan bli mer tillsägelser i inomhusmiljön.

Nästan alla förskollärare beskriver att det av förklarliga skäl är utomhus barnen kan vara som mest fysiskt aktiva på förskolan. Däremot skiljer sig utomhusmiljön åt mellan förskolorna. Pernilla berättar att hon önskar att de hade större gräsytor på deras förskolegård för exempelvis fotboll eller liknande aktiviteter. Utformningen av miljön på gården påverkar deras möjligheter till att utöva större rörelselekar. Pernilla beskriver att det finns backar och kullar, samt att gården har klätterställningar och sandlådor som är i vägen. Det är därför lättare att utföra mer omfattande fysiska aktiviteter utanför förskolegården, till exempel vid en lekplats eller fotbollsplan. Flera förskollärare berättar också att deras förskola ligger i anslutning till större lekparker, skogar eller stora ytor såsom ängar eller fotbollsplaner. De besöker dessa platser i syfte att ge barnen utlopp för den rörelse de visar behov av. Pernilla berättar även att de har en hinderbana som de byggt i skogen som de kan besöka.

Förskollärarna beskriver att deras barngrupper överlag är mer aktiva när de vistas i utomhusmiljön, och att detta faktiskt kan bidra till en lugnare atmosfär i inomhusmiljön. Karin berättar att hon är lyhörd och uppmärksam om barn visar intresse för fysisk aktivitet när de vistas inomhus. Hon uppmanar då barnen till att fortsätta med aktiviteten utomhus istället och på så sätt tycker hon att övergången mellan ute och inne blir bra och barnen får utlopp för sitt fysiska behov. Återkommande svar från förskollärarna är att de hänvisar barnen ut vid synligt behov av fysisk aktivitet. Helena förklarar exempelvis att hon dagligen försöker tillgodose barnens fysiska behov i den mån det går. Emma menar dock att hon upplever att barnen på hennes förskola har bra möjligheter till att få vara fysiskt aktiva, både utomhus och inomhus på förskolan. Hon beskriver att det kan handla om ett förhållningssätt hos läraren, att hon kan välja att se saker på olika sätt. Emma förtydligar och berättar att de har den miljö de har och utifrån den får de försöka skapa dem bästa förutsättningarna för barnen.

Förskollärarna berättar alltså genomgående att de erbjuder barnen fysiska aktiviteter både inomhus och utomhus. Det framgår dock att de olika inomhusmiljöerna lätt kan begränsa barnen att vara fysiskt aktiva. Oavsett om förskolorna har tillgång till olika lekhallar eller rörelserum så framkommer det att barnen har fler möjligheter till fysisk aktivitet utomhus.

(17)

Förskollärarna beskriver hur deras organisation på förskolan ser ut samt hur mycket tid som finns till planering av utbildningen och undervisning. Utifrån intervjusvaren framgår det att förskollärarna har olika mycket tid till planering för undervisning - planeringstiden ligger på en till c: a fyra timmar i veckan. Några förskollärare nämner även att de har reflektionsträffar där de ses i mindre och större arbetslag för att diskutera aktuella frågor som rör förskolans organisation.

Flera av förskollärarna arbetar i storarbetslag, det vill säga att de är många barn på en och samma avdelning men att de i vardagen organiserar sig och delar in barnen i särskilda undervisningsgrupper. Samtliga förskollärare menar att de måste ta hänsyn till barnens individuella behov, oavsett om det finns barn i behov av stöd eller inte i undervisningsgrupperna. En del förskollärare menar att det finns fördelar med att dela in barnen i mindre undervisningsgrupper, att det är lättare att se alla barn och barnen ges större möjligheter till mer utrymme under fysiska aktiviteter. Pernilla beskriver, att om något barn inte vill delta i deras planerade aktiviteter måste de som förskollärare se om barnet får ut någon typ av fysisk aktivitet under andra tillfällen. På en del förskolor turas undervisningsgrupperna om att vara inne i förskolans lokaler och utomhus, på en del förskolor behöver de planera för att vistas i olika rum som undervisningsgrupperna delar på. Stina säger likt flera av de andra förskollärarna att undervisningen inte skulle fungera om barnen bara rusade omkring hela tiden. Det därför är viktigt att det finns platser där barnen kan få vara rörliga och utöva fysisk aktivitet på, oavsett om det är i förskolans inomhusmiljö eller utomhusmiljö. Situationer då barnen inte har möjlighet till att få vara fysiskt aktiva kan vara tillfällen som vid en matsituation eller när barnen ska vila. Stella berättar att det oftast passar bättre med fysisk aktivitet på förmiddagen eller på eftermiddagen. Flera förskollärare nämner också att det kan vara om de har tänkt att ha en planerad undervisningssituation där barnen behöver hålla fokus och möjligtvis sitta still. Ester säger att det däremot inte känns bra att begränsa barnen allt för mycket om man ser att barnen har massa energi som måste ut, och menar på att hon då försöker erbjuda barnen andra aktiviteter om den planerade utbildningen tillåter.

Flera av förskollärarna erbjuder barnen olika sorters planerade fysiska aktiviteter, bland annat hinderbanor, miniröris, dans, yoga och bamsegympa. De berättar att de också går promenader och vistas i skogen för att utmana barnen i deras grovmotoriska utveckling. I skogen finns gott om utrymme för barnen att röra sig på. Anna berättar att de ofta brukar utmana barnen i deras motoriska träning genom att klättra på stenar, hoppa och öva kroppskontroll när de vistas i skogsmiljöer. På vägen till skogen brukar de också använda sig av ett rep som barnen kan hålla i istället för att hålla varandra i handen för att också träna på finmotoriken. En del förskolor har tillgång till en idrottshall som de kan besöka, medan andra inte har samma möjlighet. En del förskollärare berättar att de besöker idrottshallen oavsett barnens ålder, medan andra säger att idrottshallen endast är tillgänglig för förskolans äldre barn och att de besöker den i samband med övergången till skolan.

(18)

Emma berättar att de jobbar utifrån ett koncept på deras förskola. Det handlar om att de erbjuder barnen minst 20 minuters fysisk aktivitet per dag och vistas i utomhusmiljön två gånger per dag, i minst 30 minuter. Hon berättar att för tillfället startar de alltid dagen med någon form av rörelseaktivitet innan de delar in barngruppen i mindre grupper för att vidare arbeta projektinriktat. Oftast blir det rörelsesånger då hon upplever att det intresserar och fångar hennes nuvarande barngrupp och deras ålder. Andra förskollärare förklarar också att det ofta är musik och dans som fångar barnens intressen när det gäller rörelse och fysisk planerad aktivitet. Det kan vara allt från en koordinerad dans i samband med musik eller sånger med kroppsliga rörelser till.

Barngruppens storlek och förskollärarnas inställning till fysisk aktivitet kan påverka hur de väljer att arbeta med fysisk aktivitet i förskolan berättar Karin. Hon säger att om hon själv inte har intresse för fysisk aktivitet och samtidigt inte förstår att rörelse är en naturlig del i barns utveckling, kan förskollärares förhållningssätt bli ett hinder för undervisningen. På samma sätt kan miljöns utformning skapa hinder och begränsningar för barns fysiska aktivitet. Emma upplever att hon själv har ett stort intresse för fysisk aktivitet och att de i hennes arbetslag är bra på att erbjuda barnen fysisk aktivitet både utomhus och inomhus. Hon menar att de har en struktur och en tydlig organisation för att göra det möjligt. Pernilla berättar att hon önskar att de hade fler tillfällen med planerad fysisk aktivitet för en tydligare struktur i undervisningen. Hon menar att de som arbetslag skulle kunna tillföra mycket mer för att göra den fysiska aktiviteten på förskolan mer genomtänkt. Hon nämner även att mer lugna fysiska aktiviteter borde vara lika viktiga. På tidigare arbetsplatser har Pernilla arbetat med sagoyoga, något som hon önskar att hon arbetat mer med nu tillsammans med sin aktuella undervisningsgrupp då det inte blir lika ofta.

De flesta förskollärarna beskriver således att det är väsentligt med en strukturerad och organiserad utbildning för att ge barnen möjligheter till fysisk aktivitet. Verksamheten förändras och anpassas utifrån barnens behov, och barnen ska erbjudas både spontana och planerade undervisningssituationer. Olika aktiviteter erbjuds i olika miljöer, med hjälp av artefakter och verktyg, bland annat digitala.

Digitala verktyg kopplat till barns fysiska aktivitet

Under intervjuerna berättar förskollärarna om hur de använder digitala verktyg i förskolan. Förskollärarna berättar också deras uppfattningar om hur dessa verktyg på olika sätt kan påverka barns fysiska aktivitet. Digitala verktyg i förskolan beskrivs användas av barnen och tillsammans med barnen för att skapa undervisningssituationer, exempelvis vid fysiska aktiviteter. De appar och program som används i samband med digitala verktyg är bland annat Youtube, Tripp trapp träd, Imovie, Polyglutt, Ugglo och QR-koder enligt flera av förskollärarna. QR koder kan exempelvis användas för att skanna och läsa en bok digitalt men också för att ta fram

(19)

musik, filmer eller webbsidor från internet. Youtube används främst för att lyssna på musik och titta på koordinerade rörelsesånger, och i Imovie skapas filmer. Polyglutt och Ugglo är två digitala bibliotek där barnen kan lyssna och se olika sagoböcker. Tripp trapp träd är en app som några förskollärare nämner att de arbetar med. De berättar att via appen kan barnen utföra både stillasittande och fysiska aktiviteter. Uppdragen i appen kan kopplas till förskolans undervisningsämnen som exempelvis matematik, teknik, natur, språk och estetik.

Förskollärarna har olika syn på deras kunskaper om digitala verktyg. En del berättar att de har tillräckligt med kunskap medan andra känner att de behöver lära sig mer. Emma förklarar att hon upplever att hon har god kunskap om digitala verktyg, däremot har hon inte rätt förutsättningar för att använda sin kunskap. Hon förklarar att de inte har tillräckligt med digitala verktyg på förskolan där hon arbetar och att de som finns är gamla och dåliga. Bristen på digitala verktyg upplever hon som väldigt tråkigt då hon beskriver digitala verktyg som ett fantastiskt komplement i förskolans undervisning. Flera förskollärare säger att de har god kunskap om hur digitala verktygen kan användas i förskolan men att de alltid kan lära sig mer. Både Stina och Helena berättar att de skulle vilja lära sig och arbeta mer med vissa verktyg som exempelvis det mikroskopiska ägget, men också program där de kan spela in filmer tillsammans med barnen. En del förskollärare upplever att det generellt i förskolan borde arbetas mer aktivt med digitala verktyg. Pernilla upplever att användandet av digitala verktyg ofta kan bli en stillasittande aktivitet och att barnen sitter själva med lärplattorna. Hon menar därför att det behövs mer kunskap hos förskollärare om hur de kan använda de digitala verktygen.

Flera av förskollärarna berättar att de lär sig av varandra när det kommer till användandet av digitala verktyg. Karin beskriver att hon själv inte är uppvuxen med digitala verktyg och känner därför att hon inte har tillräckligt med kunskap. Hon får ofta fråga sina yngre medarbetare om hjälp. Stina säger också att hon har fått tips och idéer på hur hon kan använda olika digitala verktyg från kollegor som hon arbetat med under sin tid som förskollärare. Anna tycker att hon har god kunskap om digitala verktyg då hon själv har intresse för det, men att hon alltid kan rådfråga sin kollega. Anna berättar att hennes kollega är IKT-ansvarig för alla förskolor i den kommunen som de arbetar i och att hon bland annat har tagit fram ett appbibliotek med många bra pedagogiska appar för barnen. Ett flertal förskollärare beskriver att de också har möjlighet att besöka en digital ateljé för att lära sig mer om digitala verktyg, där barnen får prova olika tekniker, digitala program och material. I en digital ateljé finns ofta digitala verktyg som ännu inte nått förskolan. Ester arbetar som digitalista i en digital ateljé som fler förskolor inom deras enhet kan besöka.

(20)

Bildtext: En liten del av den digitala ateljé där Ester arbetar som digitalista.

Jag tänker att man kan stimulera barnen genom att kunna skapa olika miljöer med hjälp av digitala verktyg som kanske inspirerar till olika fysiska aktiviteter, och framförallt musiken som inspirerar barn till att röra sig (Stina, 2020-11-16).

Flera av förskollärarna berättar att de digitala verktygen som används, oftast används i samband med fysiska aktiviteter och i inomhusmiljön. Flertalet förskollärare förklarar att det främst är lärplattan som används i undervisningen med barnen. För att väcka barnens intresse och inspirera dem till rörelse berättar alla förskollärare att de använder lärplattan tillsammans med en projektor eller en reflektionsskärm för att projicera upp miljöer och rörelsefilmer med musik. Ester berättar att hon projicerat en saga på golvet när hon läst för barnen, för att på så sätt göra barnen till aktiva deltagare i sagan. Stella berättar att de använder digitala verktyg på olika sätt. Hon berättar att de använder en reflektionsskärm på hennes förskola för just fysiska aktiviteter. Aktiviteter hon nämner är miniröris där barnen får imitera rörelser, samt att de använder reflektionsskärmen för att illustrera olika miljöer. Det framkommer under intervjuerna att med hjälp av digitala verktyg kan barns fysiska aktivitet bli mer tillåtande i inomhusmiljön. De digitala verktygen beskrivs kunna göra aktiviteterna mer strukturerade, till skillnad från om barnen bara springer omkring i fria lekar. En del förskollärare menar att det kan finnas en risk med att använda sig av digitala verktyg. Stella berättar att om de digitala verktygen inte används på rätt sätt kan det leda till att barnen sitter stilla. Emma tänker också att digitala verktyg ofta kan kopplas till att barn sitter stilla när de används, och att barns tid till fysiska aktiviteter minskar. Ett exempel Stella tar upp är då hon ibland startat upp en video med simmande fiskar i havet på reflektionsskärmen. Det har ibland lett till att barnen plockar fram stolar och ställt framför skärmen för att sedan sätta sig och titta. Hon menar då att aktiviteten snarare blir mer som ett TV-tittande än en fysisk rörelse i rummet. Hon anser att det

(21)

är viktigt att hon som förskollärare är försiktig med vad hon använder sig av och är närvarande för att de digitala verktygen ska användas på rätt sätt.

Spontant så tänker jag att barn lätt kan bli mer stillasittande. Sitter de framför en dator eller Ipad i stället för att leka, sporta osv så är det klart att det påverkar den fysiska aktiviteten negativt (Emma, 2020-11-25).

Karin förklarar hur hon tänker att en lärplatta bör finnas tillgänglig för barnen som en naturlig del på förskolan under dagen, precis som en bok eller som tågbanan, men att den behöver introduceras för att användas på rätt sätt. Hon förklarar att hon upplever att en lärplatta har ett otroligt högt värde och kan vara mer lockande än andra artefakter på förskolan. Anna beskriver hur lärplattan ofta finns nära till hands, men att de på hennes avdelning inte vill att barnen ska sitta själva och arbeta med den. Hon berättar att hon tänker att de digitala verktygen som används alltid ska användas utifrån ett pedagogiskt utbildningssyfte. Det ska också alltid finnas en närvarande pedagog vid användandet av verktygen för att garantera att dem används på rätt sätt säger Anna.

Pernilla menar också att digitala verktyg kan påverka barns fysiska aktivitet negativt, speciellt om de sitter med lärplattan under en längre tid. Hon berättar att barnen ibland använder lärplattan för att utföra uppgifter som handlar om språk eller matematik vilket gör att barnen kan behöva sitta stilla. Hon menar dock att de på hennes förskola inte använder lärplattan i det syftet i för lång utsträckning, eller att de påverkar barnens tid för att vara fysiskt aktiva under dagen. Helena berättar att hon inte upplever att barnen använder lärplattan på hennes förskola för att sitta still så länge. Hon menar dock att det ibland kan vara skönt för barnen att komma undan lite och då få möjlighet att använda just lärplattan. Hon säger också att de använder lärplattan för att stärka samarbetet mellan barnen, och då sitter de också ofta still när de löser olika uppdrag via appar. Helena berättar att hon som förskollärare är den som oftast startar upp digitala aktiviteter för barnen på förskolan. Hon säger att hon har tankar om att låta barnen starta upp egna fysiska aktiviteter som berör barnens egen rörelse mer. Hon berättar att det skulle kunna vara något projekt som barnen får hålla i själva, då hon arbetar med de äldsta barnen på förskolan och menar att det är något de skulle klara av. Ester beskriver också hur hon tänker att om barnen använder digitala verktyg i samspel med varandra blir det ett annat användande än om barnen sitter själva med exempelvis lärplattan.

Jag tänker att om barnen får använda digitala verktyg i samspel med varandra så blir det ett helt annat användande än om man sätter typiska spel-appar i händerna på barnen, då blir det oftast att man vill sitta still själv och kontrollera plattan (Ester, 2020-11-20).

Pernilla berättar att digitala verktyg kan vara en tillgång för fysisk aktivitet och anser att de på hennes förskola använder digitala verktyg på ett sätt som är bra. På hennes förskola använder de just lärplattan och TVn som verktyg för olika fysiska aktiviteter. Via lärplattan berättar hon att de kan använda olika appar för att programmera egna

(22)

danser som barnen tillsammans kan följa. De kan spela in sig själva och sin egen rörelse, där de också får fokus på sin egen kropp och egen grovmotorik. Hon berättar också att de använder sig av Youtube. Med Youtube kan de spela upp filmer som bland annat kan visa yoga och danser, där barnen kan imitera olika rörelser. Genom att använda lärplattan och internet menar hon att de exempelvis lätt kan söka fakta om och visa olika sporter, för att diskutera dem med barnen. Lärplattan kan väcka barnens nyfikenhet och inspirera till nya aktiviteter, för att tillgången där kan vara större än i verkligheten säger Pernilla.

Återkommande under intervjuerna är bruket av QR-koder och mikroskopiska ägg i undervisningen. QR-koder nämner en del förskollärare att de använder för tipspromenader, där de promenerar runt på olika platser för att skanna av olika kodade frågeställningar eller uppdrag som barnen får lösa. En del förskollärare berättar att de tar med sig det mikroskopiska ägget ut på promenader, som exempelvis till skogen, för att bland annat ge barnen uppdrag att leta efter olika naturliga strukturer och mönster. Anna säger att de använder det mikroskopiska ägget för att bland annat förstora löv och se olika mönster, genom att koppla in ägget i lärplattan kan de se detta i en förstorad bild.

Bildtext: Det mikroskopiska ägget som används på Annas förskola. Ägget är kopplat till en lärplatta som visar lövets mönster i en förstorad bild.

Sammanfattningsvis beskriver förskollärarna alltså vilka digitala verktyg de använder i förskolan och på vilket sätt de används. Flera berättar att de använder digitala verktyg för att inspirera barnen till att vara fysiskt aktiva, men också som ett utforskande verktyg i undervisningssyfte. Flera av förskollärarna beskriver digitaliseringen och digitala verktyg som ett hjälpmedel i undervisningen, men att det finns en risk att barnen påverkas negativt om de digitala verktygen inte används på rätt sätt. Samtliga förskollärare som intervjuats har nämnt deras närvaro som betydande, även om

(23)

barnen startar egna digitala aktiviteter eller inte. De flesta av förskollärarna – med vissa undantag - anser att de har tillräckligt med kunskap om de digitala verktygen men att de alltid kan lära sig mer, då de digitala verktygen och användandet av dem ständigt utvecklas.

Analys

Resultatet i studien analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv och fokus i analysen ligger på förskollärares förhållningssätt, förskolornas miljö, organisation, samt digitaliseringens betydelse för fysisk aktivitet. Begrepp som samspel, rum,

mediering och artefakter är centrala i analysen. Med hjälp av dessa begrepp utvecklas

en förståelse av förskollärarnas förhållningssätt till praktiskt arbete med fysisk aktivitet och digitala verktyg i den särskilda förskolemiljön.

Fysisk aktivitet som förutsättning för gemensamt lärande

Det framkommer tydligt att förskollärarnas syn på fysisk aktivitet och barns behov av att röra på sig motiveras som en väsentlig och naturlig del i barns utveckling. En förskollärares naturliga roll i förskolan, utifrån detta förhållningssätt, blir att skapa situationer och miljöer som gynnar barns möjligheter till att vara fysiskt aktiva. Några förskollärare berättar också att de samtalar tillsammans med barnen för att skapa förutsättningar för att utveckla en förståelse för fysisk aktivitet och barnens egna hälsa. I det sociokulturella perspektivet ses kommunikation som en central del där barn i sociala sammanhang ges möjlighet till ett vidgat tänkande (Vygotskij, 1978). I vardagliga situationer, som exempelvis vid samlingar i mindre eller större grupper, skapas sociala sammanhang i förskolan. När förskollärare samtalar tillsammans med barn, utvidgas barns kunskap i ett samspel och i interaktion med varandra. Barn ses i det sociokulturella perspektivet som en tillgång för varandras lärande. Ett socialt samspel i sociala sammanhang och vid fysiska aktiviteter, likt de som förskollärarna i regel talar om, är betydande för barns kunskapsutveckling (Williams, 2006). Flera av förskollärarna betonar att de delar in barnen i mindre undervisningsgrupper, dels utifrån barnens individuella behov men också för att skapa bästa möjliga lärande för alla barn i sociala sammanhang och för fysisk aktivitet i förskolan. Förskollärarnas organisering av mindre grupper skulle kunna ses som en fördel för barns utveckling av kunskap utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Williams, 2006). En annan fördel med denna organisering av barngruppen är att alla barn får större utrymme, för att exempelvis uttrycka sig på olika sätt. En förskollärare nämner exempelvis att hon upplever att barn känner sig mer trygga i mindre grupper och vågar därför uttrycka sig mer, både verbalt men också fysiskt. Barn som samspelar och interagerar med varandra har lättare för att lösa problem, våga mer och utvecklas tillsammans (Williams, 2006).

(24)

Barnen beskrivs ha olika behov och har kommit olika långt vad det gäller sin motoriska utveckling enligt förskollärarna. Flera förskollärare upplever att en del barn är mer fysiskt aktiva än andra och en del barn behöver mer stöd. De förklarar att barn med mindre erfarenheter av fysisk aktivitet behöver utmanas vad gäller sina grovmotoriska färdigheter. I mindre grupper kan även barn få större möjlighet att hjälpa varandra i ett samarbete. Några förskollärare beskriver också att de kan fungera som ett stöd för barnets fysiska utveckling. Förskollärarens roll kan ses som en del av det som Vygotskij (1978) beskriver som den proximala utvecklingen. Vygotskij beskriver den proximala utvecklingszonen som en process där en individ med mindre kunskap eller erfarenheter tar hjälp av en som vet eller kan lite mer (Strandberg, 2006). En förskollärare besitter i regel mer kunskap och har mer erfarenheter än ett barn och kan därför stödja barnets motoriska utveckling. Det är viktigt att förskollärare skapar möjligheter för samspel, som möjliggör för den proximala utvecklingszonen och barns gemensamma fysiska lärande.

Hinder och möjligheter för fysisk aktivitet i relation till ett sociokulturellt

perspektiv

Förskollärarna beskriver de olika miljöerna i förskolan, samt vilka hinder och möjligheter de upplever finns för fysisk aktivitet för dessa. De varierande miljöerna beskrivs av förskollärarna som olika rum på förskolans avdelningar. Alla förskollärare beskriver att en del rum kan påverka möjligheterna till fysisk aktivitet, då sådana exempelvis är menade för lugna aktiviteter. Artefakter såsom möbler och material kan också vara ett hinder för friare och spontan rörelse. Det framkommer dock att flera av förskolorna har tillgång till ett rörelserum eller en lekhall där barnen har möjlighet att tillsammans utföra olika fysiska aktiviteter. I rörelserummen beskriver de förskollärare som berättat om dem att de har material som kan bidra till fysiska aktiviteter, såsom bollar, material till hinderbanor, högtalare samt utrymme för dans och fantasilekar. Artefakterna i rörelserummet har förskollärarna medvetet tillfört för att möjliggöra för fysiska aktiviteter. Enligt Vygotskijs (1978) teori så medierar människor med artefakter för att interagera med dem och förstå sin omgivning. Barnen kan därmed antas att när de vistas i rörelserummet tillsammans med artefakter skapa betydelse för fysisk aktivitet, men i förlängningen också för sitt eget lärande. Gemensam fysisk aktivitet är inte bara en pågående aktivitet, utan ett gemensamt bruk av de artefakter som finns till hands.

Flera förskollärare berättar hur de erbjuder barnen olika fysiska aktiviteter, både planerade och spontana. För att barn ska få utlopp för sina fysiska behov behöver de enligt forskning vara fysiskt aktiva under minst 60 minuter varje dag (Tucker et al., 2011; Nordic Nutrition Recommendations, 2014). En förskollärare beskriver precist att de erbjuder barnen minst 20 minuter fysisk aktivitet per dag och att de vistas i utomhusmiljön i minst 30 minuter, två gånger om dagen. Som förskollärarna beskriver så är det också utomhus som barnen är som mest fysiskt aktiva. Det skulle kunna innebära att dessa 30 minuter utomhus två gånger om dagen tillsammans med de 20

(25)

minuter för fysisk aktivitet kommer upp i de antal dagliga minuter som forskare menar på att barn bör vara fysiskt aktiva.

Ett tydligt exempel i resultatet visar hur förskolläraren kan betraktas som medskapare av en miljö som erbjuder lärande i samspel. En förskollärare berättar under en intervju hur hon är lyhörd när barnen visar intresse för fysisk aktivitet i inomhusmiljön. Hennes strategi är då att erbjuda barnen att utföra aktiviteten utomhus. Barns dagliga aktiviteter påverkas av platsen de befinner sig på, då miljöer kan inspirera eller begränsa deras aktiviteter. Därför är det väsentligt att förskollärare är med och bestämmer vilken miljö som barn kan vistas i när de uppvisar behov av exempelvis fysisk aktivitet (Eriksson Bergström, 2013). I resultatet framkommer det att alla förskolans miljöer inte är menade för barnen att vara fysiskt aktiva i, då en del miljöer kräver mer lugn och fokus från barnen. Generellt sett kan förskolornas miljöer se helt olika ut och variera i förhållande till syfte. Miljöerna kan på olika sätt begränsa eller möjliggöra för barns fysiska dagliga aktivitet. Förskollärare bör därför med omsorg ordna en förskolemiljö som erbjuder barn att vara fysiskt aktiva under dagen (Wikland, 2013). Några förskollärare menar att de har utformat speciella rum på deras förskola där barn har större möjlighet att vara fysisk aktiva. Förskollärarna beskriver ofta utformningen av miljöerna och materialet som medvetna val i undervisningssyfte. I det sociokulturella perspektivet betraktas förskollärare som medskapare av det särskilda lärande och den gemensamma kultur som ska ta form på förskolan. Detta handlar om hur de utformar miljöer, vilka olika artefakter de tillför miljön samt hur de tillåts att användas (Strandberg, 2006).

Mediering med digitala verktyg

Resultatet visar att användandet av digitala artefakter är ett medvetet val utifrån förskollärares syften. I en del situationer beskriver förskollärarna att digitala verktyg kan behövas för att skapa mer lugn. I andra situationer beskriver de att verktygen kan vara en tillgång för att inspirera och ett hjälpmedel för att strukturera och inspirera till fysiska aktiviteter.

Arbetslagen på de olika förskolorna samarbetar genom att delge varandra kunskap om de digitala verktygen som finns och används i förskolans verksamhet. Däremot så upplever några förskollärare att det ibland saknas kunskap om digitala verktyg, vilket kan leda till problem i undervisningen. Om det inte finns tillräckligt med kunskap om digitala verktyg och om de inte används på rätt sätt, kan det leda till att barn sitter stilla och ensamma med exempelvis en lärplatta. Sker detta i för stor utsträckning betraktas det som något mindre bra och opedagogiskt, enligt några av förskollärarnas beskrivningar. Det skulle också kunna vara så att när barn sitter ensamma med en lärplatta så uppstår heller inget socialt eller fysiskt samspel mellan barnen, eller mellan förskollärare och barn, däremot så sker en mediering mellan barnet och lärplattan som motsvarar andra lärandesyften. Artefakter kan således antas mediera olika saker, beroende på sammanhang (jfr. Strandberg, 2006). En aktiv förskollärare bör därmed

References

Related documents

Jag tänker också att precis som i tidigare forskning och historisk bakgrund i det aktuella ämnet så tycks det finnas ett stort intresse i att förändra barnens förutsättningar

Det har även framkommit hur samtliga pedagoger menar att medvetna, engagerade och tillåtande pedagoger är en förutsättning för att barn ska utmanas till rörelse och fysisk

(2006) har i deras undersökning också kommit fram till att förskolegårdar med stora ytor och kuperade områden och växlighet främjar barns fysiska aktivitet. Största delen av

Studiens syfte var att ta reda på tio utvalda förskollärares uppfattningar om begreppet fysisk aktivitet samt vilka förutsättningar de uppfattar att barn i förskoleverksamheten har

Därför är det viktigt att varje barn genom didaktiskt planerade rörelsestunder erbjuds fysisk aktivitet som har ett syfte för barns motoriska utveckling, hälsa och

Av de tillfrågade förskollärarna visar resultatet att ingen ansågs sig ha i mycket liten och i liten grad tillräckligt intresse för att undervisa i fysisk aktivitet i förskolan

Två förskollärare menade också att barn är fysiskt aktiva även när de målar eller pärlar och den sortens fysisk aktivitet finns ju utrymme för inomhus.. Vi tolkar detta som att

Detta har lett oss in på vårt syfte att med denna studie undersöka på vilket sätt förskolans miljö inbjuder till fysisk aktivitet samt på vilket sätt pedagogerna ger