Språkutveckling och
digitala hjälpmedel –
ett vinnande koncept?
En litteraturstudie om elevers språkutveckling med hjälp av
digitala hjälpmedel i årskurserna F-3
KURS:Självständigt arbete för grundlärare F-3 och 4–6, 15 hp
PROGRAM:Grundläraprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs F-3 FÖRFATTARE: Moa Gustafsson, Hanna Fagerlind
EXAMINATOR: Jenny Siméus TERMIN:VT21
JÖNKÖPING UNIVERSITY Kurs: Självständigt arbete för School of Education and Communication grundlärare F-3 och 4-6, 15 hp
Program: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskolan och grundskolans årskurs F-3
Termin: 6
SAMMANFATTNING
___________________________________________________________________________ Moa Gustafsson, Hanna Fagerlind
Språkutveckling och digitala hjälpmedel – ett vinnande koncept? En litteraturstudie om elevers språkutveckling med hjälp av digitala hjälpmedel på lågstadiet
Language development and digital tools – a winning concept? A literature study about pupils’ language development with the help of digital tools in elementary school
Antal sidor: 27
___________________________________________________________________________ I den här studien kommer elevers språkutveckling med hjälp av digitala hjälpmedel undersökas, med ett extra fokus på L2-elevers språkutveckling. Syftet med den här studien är att undersöka hur elevers språkutveckling främjas av att använda digitala hjälpmedel i undervisningen. Detta kommer besvaras genom frågorna: På vilket sätt påverkas elevernas språkutveckling av digitala hjälpmedel? Hur används digitala hjälpmedel i samband med L2 inlärning? Vad finns det för fördelar och nackdelar med digitala hjälpmedel i språkundervisningen?
Den litteratur som använts i den här studien har inhämtats ifrån databaserna ERIC och SwePub. Det är mestadels internationell forskning som studien utgått ifrån, samt en artikel som har en nationell utgångspunkt. Litteraturen har analyserats utifrån det sociokulturella, kognitiva och socialkonstruktivistiska perspektivet, för att på så sätt undersöka vilket perspektiv som är mest framträdande i språkundervisning med digitala hjälpmedel. Det resultat som framkommit av studien är att digitala hjälpmedel på många sätt främjar elevers
språkutveckling genom bland annat lekfulla lektionstillfällen, ett stort förråd av aktiviteter och genom möjligheter till att koppla samman L1 med L2 på ett nytt och unikt sätt. De fördelar som framkommit har visat sig väga upp för de problem som kan uppstå, problem som dels handlat om tekniska och ekonomiska aspekter. Den teoretiska utgångspunkt som varit mest framträdande genom litteraturen är det sociokulturella perspektivet, då mycket av undervisningen har haft en utgångspunkt i ett socialt klassrum där elever lär sig genom ett samspel mellan lärare och elev.
___________________________________________________________________________ Sökord: Digitala hjälpmedel, andraspråksinlärning, språkutveckling, svenskämnet, lågstadiet ___________________________________________________________________________
Innehåll
1 INLEDNING ... 1
2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
3 BAKGRUND ... 2 3.1 DIGITALA HJÄLPMEDEL ... 2 3.2 L1 OCH L2 ... 3 3.3 SPRÅKUTVECKLING ... 3 3.4 TEORIER ... 4 3.5 STYRDOKUMENT ... 5 4 METOD ... 6 4.1 INFORMATIONSSÖKNING ... 6 4.1.1 Tabell för informationssökning ... 7 4.1.2 Kriterier för inklusion ... 9 4.1.3 Urvalstabell ... 9 4.2 MATERIALANALYS ... 10 5 RESULTAT ... 11
5.1 DIGITALA HJÄLPMEDEL I UNDERVISNINGSSAMMANHANG ... 11
5.1.1 Elevernas perspektiv ... 13
5.1.2 Lärarnas perspektiv ... 14
5.2 DIGITALA HJÄLPMEDEL I SAMBAND MED L2 ... 15
6 DISKUSSION ... 17 6.1 METODDISKUSSION ... 17 6.2 RESULTATDISKUSSION ... 19 6.2.1 Vidare forskning ... 22 LITTERATUR ... 25 BILAGOR: ... 28
1
1 Inledning
Digitaliseringen är någonting som har blivit en väldigt stor del av samhället och därmed även en stor del av vardagen. På grund av detta har det blivit meraktuellt att använda sig av digitala hjälpmedel i skolorna. Numera ställs det krav på lärare att använda sig av digital teknik i klassrummet för att hjälpa elever att bli demokratiska medborgare i ett digitalt samhälle (Skolverket, 2019, s. 5). För att anpassa klassrummet på bästa sätt efter de nya förutsättningar som uppkommit är det viktigt att planera aktiviteter som kompletterar tidigare undervisningsmetoder. Digitala hjälpmedel ska ses som ett hjälpmedel som ska underlätta och stötta eleverna i derasspråkutveckling, det ska inte ses som ett hinder (Garcia & Fombona, 2015, p. 33).
För att skapa en så effektiv språkundervisning som möjligt där digitala hjälpmedel är inkluderat är det viktigt att pedagoger och övrig personal har en positiv inställning till detta. Med en positiv inställning kan undervisningen bli både lekfull och många nya aktiviteter kan upptäckas (Garcia, et al., 2019, p. 95). Det kan handla om aktiviteter som främjar elevers läsutveckling på många olika sätt, bland annat genom högläsningsfunktioner. På så sätt kan elever få stöttning i sitt läsande, och höra de ord som självmant kan vara svåra att avläsa. Digitala hjälpmedel kan även hjälpa elever att främja deras skrivutveckling med hjälp av bland annat talsyntes. Dessa aktiviteter kan på många sätt hjälpa både hjälpa L1- och L2-elevers språkutveckling, men på olika sätt. Det finns även en hel del funktioner som även kan främja elevers L2 inlärning.
Digitala hjälpmedel i skolan är ett relevant ämne att ta upp då tekniken är en så pass stor del av samhället och att även undervisningen påverkas av detta. Under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har vi uppmärksammat att tekniken använts på olika sätt i språkundervisningen. En av oss var på en mångkulturell skola och den andra på en skola där eleverna mestadels hade svensk bakgrund. På grund av de upptäckta olikheterna i undervisningen fick vi upp ögonen för på vilket sätt digitala hjälpmedelanvänds i skolan. Vi började även reflektera över hur eleverna påverkas av att använda sig av detta i undervisningen, samt hur lärare ser på kunskaperna som eleverna lär sig genom digitala hjälpmedel. Utifrån egna erfarenheter genom VFU har vi uppmärksammat att digitala hjälpmedel ofta anses vara någonting roligt utifrån elevernas perspektiv, men det är någonting som vi skulle vilja undersöka vidare kring. Vad tycker egentligen eleverna, är det till största del roligt och hjälpsamt eller upplevs det som ett påfrestande moment?
2 Denna litteraturstudie har en utgångspunkt i tidigare forskning som behandlar språkutveckling i samband med digitala hjälpmedel, med ett extra fokus på L2-inlärning. Den forskning som behandlas i studien har hittats genom databaserna ERIC och SwePub, samt ett fåtal artiklar hittades genom kedjesökning i den redan befintliga litteraturen. Avgränsningar som gjordes var att forskningen skulle behandla förskolans åldrar upp till årskurs sex, med ett fåtal artiklar som behandlade äldre åldrar än så. De artiklar som behandlar äldre åldrar ansågs dock innehålla relevant information som kunde relateras till målgruppen. De artiklar som valts ut till studien använde sig av både kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder för att få ett så brett resultat som möjligt.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur elevers språkutveckling främjas med hjälp av digitala hjälpmedel och hur det behandlas i forskning inom svenskämnet i årskurserna F-3, för att synliggöra behov av vidare forskning om digitala hjälpmedel i undervisningen. Detta syfte vill vi uppfylla genom att besvara följande frågor:
• På vilket sätt påverkas elevernas språkutveckling i samband med digitala hjälpmedel? • Hur används digitala hjälpmedel i samband med L2 inlärning?
• Vad finns det för fördelar och nackdelar med digitala hjälpmedel i språkundervisningen?
3 Bakgrund
I den här delen förtydligas begrepp som är relevanta för den här studien under rubrikerna:
Digitala hjälpmedel (3.1), L1 & L2 (3.2) och Språkutveckling (3.3). Vidare kommer det
sociokulturella-, det kognitiva- och det socialkonstruktivistiska perspektivet förklaras mer ingående under rubriken: Teorier (3.4). Slutligen kommer det presenteras hur styrdokumenten stödjer upp det valde området under rubriken: Styrdokumenten (3.5).
3.1 Digitala hjälpmedel
Digitala hjälpmedel är någonting som i det här sammanhanget handlar om lärplattor och datorer i skolan. En lärplatta är ett hjälpmedel som ofta används i undervisningen. Det är ett verktyg som fungerar på samma sätt som en bärbar dator bortsett från att den inte har något tangentbord eller någon datormus. Det finns dock möjligheter att lägga till ett externt tangentbord om det skulle önskas. I stället för att använda en datormus navigerar man sig runt på lärplattan genom
3 dess tryckkänsliga skärm. Det finns både spel som har ett utbildande och underhållande syfte men också de som endast har ett underhållande syfte (Bergman & Fors, 2015, s. 11). Lärplattan har huvudsakligen ett utbildande syfte i skolan, vilket innebär att fokus kommer ligga på de spel som har detta syfte i den här studien.
Digitala hjälpmedel är någonting som blir mer aktuellt i skolan genom att digitaliseringen ökar i samhället. Det påverkar eleverna genom hela skolgången och genom alla skolämnen, den här studien kommer dock endast specificera sig på elevers språkutveckling. Det finns en rad olika sätt att använda digitala hjälpmedel i undervisningen, bland annat genom att repetera redan befintlig kunskap med hjälp av spel. På så sätt blir eleverna uppmuntrade till att utveckla sina språkkunskaper på ett lekfullt sätt (Aghlara & Hadidi Tamjid, 2011, p. 553). Det är inte bara bra för att främja elevers språkkunskaper, utan även för att individualisera undervisningen. Undervisningen blir mer effektiv när eleverna kan använda digitala hjälpmedel eftersom det finns mer information att inhämta (Gafni, et al., 2017, p. 303).
3.2 L1 och L2
Under denna studie kommer fokus att ligga vid de elever som lär sig L2. L1 och L2 är begrepp som används i samband med språkinlärning. L1 står för det språk som är elevens modersmål och L2 för elevens andraspråk.Detta är två begrepp som kommer användas i studien i stället för "modersmål” och ”andraspråk” (Abrahamsson & Bylund, 2012, s. 154). När nyanlända elever ska börja lära sig L2 är det viktigt som lärare att inte avfärda elevens L1. Elever som ska lära sig L2 har hjälp av L1, då det ger dem en djupare koppling mellan orden. De utvecklar en så kallad allmän språklig kompetens (ASK), ASK hjälper elevernas lärande genom att fungera som en pelare vid hjälp av L2 inlärning och tvärtom (Elmeroth, 2010, s. 90–91). Elmeroth (2010, s. 91) menar även att elevens L2 måste få synas i undervisningen. Om eleverna inte får användning av deras L1 kommer det inte att hjälpa till med formningen av L2, de kommer bara att tappa sitt L1.
3.3 Språkutveckling
Alla elever utvecklar sitt språk innan de börjar skolan. Men eftersom de behöver en stabilare grund med djupare kunskaper behöver de använda språket till både läs- och skrivundervisning.
Enligt Tjernberg (2018, s. 25) är det viktigt för eleverna att utveckla en bra språkutveckling och en bra textmedvetenhet. Det här är någonting som uppnås bland annat genom att eleven utvecklar en förståelse för fonologisk medvetenhet, samt att eleverna utvecklar sitt ordförråd både muntligt och skriftligt, får ett flyt i sin läsning och samtidigt lär sig att använda olika inlärningsstrategier. Att vara fonologiskt medveten innebär att eleverna har en förståelse för
4 språkljuden. I denna studie kommer det utgå från hur eleverna utvecklar sitt språk med hjälp av digitala hjälpmedel. Det kan vara olika från person till person men alla ska få möjlighet att utveckla sitt språkkunnande.
För att både L1- och L2 elever ska kunna utvecklas i sin språkutveckling ska eleverna kunna känna sig hemmahörande i skolan och utveckla ett gott självförtroende till språket. Det är viktigt att undervisning som bidrar till elevers språkutveckling inte är energikrävande eller förminskar elevernas självförtroende (Bergöö, 2009, s. 19). Språkutvecklingen är något av det viktigaste eleverna lär sig i skolan, de möter den inte enbart i svenskundervisningen utan i resterande ämnen också. Eleverna kommer därför att jobba med språket i olika former och varianter. Detta utgår ifrån vart var och en av eleverna befinner sig i sin språkutveckling för att individualisera undervisningen (Tjernberg, 2018, s. 36).
3.4 Teorier
Den här studien kommer ha utgångspunkt i tre olika teorier: det kognitiva-, sociokulturella- och socialkonstruktivistiska perspektivet. Forskningen som analyserats har i resultatet (5) kopplats till de olika teorierna, för att på så sätt se vilket perspektiv som framkommit mest. På så sätt har undervisningen analyserats och genom den analysen framkommer det vilken teoretisk utgångspunkt som gynnar undervisningen, samt vilken teori som går att koppla till digitala hjälpmedel i språkundervisningen. Anledningen till att just dessa tre teorier valdes var att dem både kan kopplas till digitala hjälpmedel och språkundervisning. För att få en inblick i vad de olika teoretiska utgångspunkterna står för förklaras de mer ingående nedan.
Elevers språkutveckling kan behandlas olika beroende på vilket teoretiskt perspektiv som man utgår ifrån. Utifrån ett kognitivt perspektiv behandlas elevers språkutveckling utifrån deras kognitiva förutsättningar. Undervisningen går bland annat ut på att läraren hjälper eleverna genom att lära ut ny information med hjälp av deras tidigare kunskaper. På så sätt kan eleverna lagra den nya kunskapen i långtidsminnet, det minne som förvarar kunskap under en längre tid. För att ny kunskap ska lagras i långtidsminnet kräver det att eleverna får rikligt med repetition. Det kognitiva perspektivet handlar mycket om att vara uppmärksam och att minnas (Taube, 2013, s. 21–23).
Det sociokulturella perspektivet fokuserar i stället på omgivningen och sammanhanget där lärandet äger rum. Utifrån det här perspektivet ligger mycket fokus på att lära sig kunskap i samspel mellan olika personer, hur man påverkas och lär av varandra. Det handlar om hur
5 kunskaper värderas av både skolan och lärare utifrån de kulturella normer som skapats. En känd forskare som talade mycket för det sociokulturella perspektivet var Vygotskij. Vygotskij grundade bland annat begreppet zonen för proximal utveckling, vilket handlar om den kunskap som eleven klarar av att lära sig med hjälp av sina klasskompisar eller läraren. Undervisningen ska enligt Vygotskij hjälpa eleverna att utvecklas från en proximal zon till en annan. För att utföra en sådan undervisning blir begreppet scaffolding relevant. Scaffolding innebär i undervisningssammanhang de olika metoder läraren använder sig av för att utveckla elevernas kunskaper. Det kan handla om att exempelvis dela in en uppgift i mindre delar, för att sedan successivt sätta samman del för del till en helhet med hjälp av ledtrådar. Tanken med att använda sig av den här typen av undervisningsmetoder är att introducera eleverna till inlärningsstrategier som de själva ska kunna använda sig av i sin språkutveckling (Taube, 2013, s. 23–24).
Den tredje teorin som är relevant för studien är det socialkonstruktivistiska perspektivet som till skillnad från de teorier som tagits upp här ovan förutsätter att all kunskap behöver konstrueras individuellt. Varje person behöver skapa sin förståelse utifrån sina egna förutsättningar och sitt eget sätt att tänka. Det här är ett perspektiv som fokuserar mycket på ett aktivt lärande där eleverna ligger i fokus för undervisningen. Kunskap ser man på som en social konstruktion, vilket innebär att undervisningen fokuseras på ett gemensamt problemlösande där alla elever är delaktiga. Undervisningen ska utifrån det här perspektivet handla om att underlätta så mycket som möjligt för eleverna, så de självmant kan utforska och upptäcka egna inlärningsstrategier (Taube, 2013, s. 24–25).
3.5 Styrdokument
Enligt Skolverket (2019, s. 7–8) står det att eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin kunskap inom digital teknik och hur det används, samt hur det påverkar på individnivå. I kursplanen för svenska finns det en genomgående tråd där lärare uppmanas använda digitala hjälpmedel i undervisningen. I kursplanens syfte poängteras det bland annat att ”elever ska ges möjligheter att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter” (Skolverket, 2019, s. 257). I det centrala innehållet poängteras det på ett flertal ställen att eleverna ska använda digitala hjälpmedel på olika sätt i samband med språkutvecklingen (Skolverket, 2019, s. 258). Enligt Skolverket (2019, s. 6) ska skolan ta hänsyn till eleverna och anpassa undervisningen till deras olika behov. De ska även ta hänsyn till deras bakgrund och tidigare erfarenheter så som språk eller kunskaper.
6
4 Metod
I den här delen beskrivs vilka söktjänster och söktermer som använts, samt hur sökprocessen gick till under rubriken: Informationssökning (4.1), detta utvecklas ytterligare i en tabell under rubriken: Tabell för informationssökning (4.1.1), vidare diskuteras det kring hur urvalsprocessen gick till under rubriken: Kriterier för inklusion (4.1.2). Slutligen presenteras det hur materialet har analyserats under rubriken: Materialanalys (4.2).
4.1 Informationssökning
De söktjänster som använts i denna undersökning är Education Resource Information Center (ERIC) och SwePub. ERIC är en databas som samlar källor och litteratur med pedagogisk innebörd. Den samlar internationell forskning vilket ger ett brett utbud och det här var anledningen till att ERIC var en relevant söktjänst för att hitta litteratur till den här studien. SwePub däremot är en databas som samlar källor och litteratur som publicerats vid enbart svenska lärosäten, någonting som var relevant i samband med att även ett nationellt perspektiv på området var väsentligt att undersöka.
När den övergripande sökningen i ERIC genomfördes användes hela meningar och i vissa fall enstaka ord för att få en överblick över området. Sökningarna utfördes enbart på engelska för att på så sätt få ett bredare perspektiv. Informationssökningen introducerades med en inledande sökningsprocess för att ta reda på hur beforskat det valda området var. Den inledande sökningen resulterade i att det fanns tillräckligt med forskning att hämta inom det valda området. I den övergripande sökningen i SwePub hittades ingen information som fungerade för studien både på grund av felaktiga sökord, samt att det inte fanns så mycket forskning i Sverige om det valda området. Nästa steg i sökningsprocessen gick vidare till den egentliga informationssökningen, den här delen av processen gick ut på att hitta forskning som kunde användas till studien. När den inleddes användes mer ämnesspecifika söktermer vilket resulterade i mer relevant forskning. Begränsningarna som användes under sökningarna var
Peer Reviewed och Academic Journals för att endast få upp vetenskapliga källor. Sökningarna
begränsades ytterligare så endast artiklar publicerade mellan åren 2010–2020 visades för att få fram relevanta sökresultat, ett undantag var en artikel som valts ut genom kedjesökning i den befintliga litteraturen. Den artikeln var publicerad 2003. Sökorden som användes var: Electronic learning, learning, reading skills, language, receptive language, second language, bilingual education, second language learning, elementary school students, reading skills, vocabulary skills, computers, handheld devices, tablets, electronic equipment, internet,
7 technology integration. När den övergripande sökningen i SwePub utfördes var det fortfarande svårt att hitta rätt sökord, men i sökningen hittades ändå en artikel som var relevant för studien. Då användes enbart sökordet: Lärplatta.
Det kan tyckas vara något märkligt att använda sig av engelska sökord i en studie som handlar om svenskämnet. Anledningen till de engelska sökorden och att en hel del av de artiklar som valts ut utförts utanför Sveriges gränser är att man i alla länder tar emot personer som behöver lära sig L2. Det här innebär att även forskning utanför Sverige och som inte enbart handlar om svenskämnet fortfarande är relevant.
Utöver de artiklar som använts har även en del kurslitteratur ansetts relevant, bland annat för att lyfta fram olika teorier som använts i studien. I tabellen nedan ges en mer detaljerad beskrivning på hur informationssökningen gick till.
4.1.1 Tabell för informationssökning
Sökord: Databas: Antal träffar: Artiklar:
((DE "Technology Uses in Education" OR DE "Electronic Learning" OR DE "Educational Technology") AND (DE "Second Language Learning" OR DE "Audiolingual Methods" OR DE "Basic Writing" OR DE "Bilingual Education")) AND (DE "Elementary Schools" OR DE "Elementary Education")
Eric 109 Artikel 1: Approach to the phenomenon of m-learning in English teaching Artikel 10: Seamless Language Learning: Second Language Learning with Social Media
("Handheld devices" OR "Computer games" OR "Digital Tools") AND ("Elementary school students" OR "Elementary learning") AND ("Language education" OR "Language development")
Eric 5703 Artikel 57: Games in language learning: opportunities and challenges. Artikel 143: Learning Chinese through a twenty-first century writing workshop with the integration of mobile technology in a language immersion elementary school.
8 Artikel 70: Inclusive teaching with digital technology:
Supporting literacy learning in play-based kindergartens.
("Handheld devices" OR "Computer games") AND ("Elementary school students") AND ("Language
education") Eric 5700 Artikel 1: An investigation of Game-Embedded handheld devices to enhance English learning. Kedjesökning: Wireless and mobile technologies to enhance teaching and learning Artikel 19: Learning foreign languages using mobile applications. Kedjesökning: The effect of digital games in Iranian children’s vocabulary retention in foreign language acquisition. (DE "Handheld Devices" OR DE
"Electronic Equipment" OR DE "Laptop Computers") AND (DE "Teacher Attitudes" OR DE "Classroom Environment" OR DE "Teacher Behavior") AND
"Elementary school"
ERIC 97 Artikel 11:
Harnessing the power of a mobile phone in the promotion of teacher ethics in Tanzania
Lärplatta SwePub 1 Bok 1: Lärplattor och
Appar i Förskolan har kommit för att stanna men för vadå? En studie om appar med inriktning på
matematik och språk i Upplandsbro och Vaxholms kommuner
9 4.1.2 Kriterier för inklusion
För att avgöra vad som var relevant litteratur till studien behövdes en del kriterier uppnås. Först och främst behövde litteraturen vara vetenskaplig för att vara med i studien, detta för att skapa en hög validitet och reliabilitet. Litteraturen behövde även beröra digitala hjälpmedel i undervisningen där både lärarens och elevens syn på digitala hjälpmedel låg i fokus. En annan viktig faktor var att artiklarna skulle beröra elevers språkutveckling, både med fokus på språkutveckling generellt och med ett mer specifikt fokus på elever som har L2. Dessa två faktorer var viktiga för att på så sätt kunna koppla forskningen till studiens syfte och frågeställningar. Det krävdes även att litteraturen behandlade rätt ålder, huvudfokus låg på årskurserna F-3 men även förskoleåldrar och årskurserna 4–6 ansågs vara relevanta för studien. Huvudfokus låg på de yngre årskurserna för att relevansen för studiens syfte och frågeställningar skulle kunna uppehållas. I ett fåtal artiklar hade deltagarna dock en högre ålder, men dessa artiklar ansågs ha relevanta resultat som både kunde relateras till yngre åldrar och som kunde besvara studiens frågeställningar och syfte.
4.1.3 Urvalstabell
Författare Titel Publikationstyp År Land Laleh Aghlara
& Nasrin Hadidi Tamjid
The effect of digital games on Iranian children´s vocabulary retention in foreign language acquisition Vetenskaplig artikel 2011 Iran Hui-Chun Hung & Shelly Shwu-Ching Young An investigation of Game-Embedded handheld devices to enhance English learning Vetenskaplig artikel 2015 Taiwan T.C. Liu, H.Y. Wang, J.K. Chan, H.W. Ko & J.C. Yang
Wireless and mobile technologies to enhance teaching and learning
Vetenskaplig
artikel 2003 Taiwan
Maria Elena Bergman & Uno Fors
Lärplattor och appar i förskolan har kommit för att stanna men för vadå? – En studie om appar med inriktning på matematik och språk i Upplandsbro och Vaxholms kommuner
10 Sergio García &
Javier Fombona Approach to the phenomenon of m-learning in English teaching Vetenskaplig artikel 2015 Spanien Dr. Lung-Hsiang Wong, Dr. Ching Sing Chai & Dr. Guat Poh Aw Seamless language learning: Second language learning with social media Vetenskaplig artikel 2017 England Monica McGlynn-Stewart, Leah Brathwaite, Lisa Hobman, Nicola Maguire, Emma Mogyorodi & Yeh Uhn Park
Inclusive teaching with digital technology: Supporting literacy learning in play-based kindergartens Vetenskaplig artikel 2017 Kanada Robert Godwin-Jones Games in language learning: Opportunities and challenges. Vetenskaplig artikel 2014 USA Jia-Fang Eubanks, Hsin-Te Yeh & Hungwei Tseng Learning Chinese through a twenty-first century writing workshop with the integration of mobile technology in a language immersion elementary school Vetenskaplig artikel 2017 England Hamsi Mfaume, Rose Mgaya & Margareth Bilinga
Harnessing the power of a mobile phone in the promotion of teacher ethics in Tanzania Vetenskaplig artikel 2019 Västindien Ruti Gafni, Dafni Biran Achituv & Gila Joyce Rachmani
Learning foreign languages using mobile applications
Vetenskaplig artikel
2017 USA
4.2 Materialanalys
I materialanalysen har det valda materialet tagits fram och ska härmed presenteras. Det är tio vetenskapliga artiklar och en elektronisk bok. Det är bara boken som har nationell utgångspunkt medan de övriga artiklarna har en internationell utgångspunkt.
11 Materialet analyserades utifrån hur väl de passade till studiens syfte och frågeställningar. När informationssökningen gjorts och flertalet artiklar valts så gjordes en grundligare undersökning av artiklarna. I den inledande analysen av litteraturen analyserades dem utifrån dess abstract, för att på så sätt få en övergripande bild av innehållet. På grund av detta behövdes det i nästa skede utföras en grundligare analys, där varje artikel analyserades mer in i detalj. I det här stadiet låg fokus på att läsa igenom artiklarnas resultat och diskussioner, för att se om dessa kunde kopplas till studiens syfte och frågeställningar. För att lättare analysera materialet gjordes en tabell för att på ett väldigt kortfattat sätt sammanfatta varje artikel, med hjälp av olika rubriker. Detta gjordes för att få en väldigt övergripande bild av varje artikel för att sedan kunna gå vidare i nästa steg i analysen (se Bilaga). Nästa steg i analyseringsprocessen gick ut på att sammanfatta varje artikel på ungefär 1–2 sidor. Fokus låg på att sammanfatta artiklarnas resultat och diskussioner, för att på så sätt få en mer ingående förståelse för varje artikel samt för att hitta eventuella felkällor.
5 Resultat
I resultatdelen presenteras hur digitala hjälpmedel används i språkutvecklande sammanhang, under rubriken: Digitala hjälpmedel i undervisningssammanhang (5.1), vilket sedan specificeras utifrån elevernas perspektiv under rubriken: Elevernas perspektiv (5.1.1) och lärarnas perspektiv under rubriken: Lärarnas perspektiv (5.1.2.). Vidare presenteras på vilket sätt digitala hjälpmedel används i samband med språkundervisning med fokus på elever som har L2 under rubriken: Digitala hjälpmedel i samband med L2 (5.2).
5.1 Digitala hjälpmedel i undervisningssammanhang
De digitala hjälpmedel som utvecklats i samband meddigitaliseringens framväxt kan bidra till en rad olika förbättringar i undervisningen, bland annat genom att skapa aktiviteter och sätt att organisera undervisningen på som inte varit möjligt sedan tidigare (Garcia & Fombona, 2015, p. 25). Aktiviteter som både kan utföras självständigt och i grupper, bland annat i form av spel som främjar elevers språkutveckling (Bergman & Fors, 2015, s. 5).
I en studie som Bergman & Fors (2015, s. 7) gjort har de lagt ner ett stort arbete på att kartlägga och beskriva hur lärplattor kan främja elevers språkutveckling i förskolan. De undersökte även på vilket sätt eleverna påverkas av att använda digitala hjälpmedel i undervisningen (Bergman & Fors, 2015, s. 13). Det har visat sig att många lärare har sett att eleverna arbetar mer effektivt
12 när de sitter enskilt med lärplattor, de kan då individanpassa övningarna som eleven jobbar med. Lärarna såg även att elever som vanligtvis har svårt att sitta still och i samband med detta blir stimmiga både blir mer fokuserade och kan lugnt genomföra uppgifterna som de blir tilldelade (Bergman & Fors, 2015, s. 17). Apparna som används i Bergman och Fors (2015, s. 13) kan kopplas till en behavioristisk syn på lärande med belöningar. Eleverna ges belöning i form av att bli stimulerade och få direkt respons när de använder digitala hjälpmedel. Det innebär att de får svar på om de gör rätt eller fel, vilket bidrar till lärande eftersom de självmant kan följa sitt resultat och därmed se sin prestation utökas. I samband med möjligheter till att både filma sig själv, göra ljudinspelningar, skapa bildspel eller kombinera alla tre moment kan det ge elever möjlighet att enskilt analysera sin egen språkliga förmåga. Eleven kunde exempelvis börja med att spela in när hen pratade för att sedan lyssna, analysera och spela in på nytt om det fanns någonting som kunde förbättras (McGlynn-Stewart, et al., 2018, p. 202). Det kan vara ett effektivt sätt för att få eleverna att bli mer uppmärksamma på sin egen förmåga och med hjälp av sin analys även självmant upptäcka förbättringsmöjligheter. Med hjälp av digitala hjälpmedel visade det sig i många fall att elever skapade ett bättre samarbete gentemot varandra i samband med att svårigheter eller problem uppstod. Eleverna har i dessa fall försökt hjälpa varandra att klargöra svårigheterna och tillsammans lösa de problem som uppstod (Bergman & Fors, 2015, s. 25). Det har också visat sig att digitala ordspel har en stor betydelse för elevernas ordförråd, speciellt för de som lär sig L2 (Gafni, et al., 2017, p. 304).
Det har även uppkommit en del negativa aspekter kring att använda sig av digitala hjälpmedel i undervisningen. I samband med grupparbeten har pedagoger bland annat märkt att en del elever tar på sig en ledarroll (Bergman & Fors, 2015, s. 18), vilket kan leda till att övriga i gruppen inte får ta del av uppgiften på samma sätt. Utöver detta var den tekniska support som behövdes vid tekniska problem inte alltid tillgänglig, samt att det tekniska underhållet inte alltid var optimalt. En del pedagoger tyckte att tiden inte räckte till för att kunna delta ordentligt under dessa lektionstillfällen. I ett flertal fall har det framkommit att den sociala interaktionen mellan elever kan påverkas. I en studie har det uppmärksammats att elevernas sociala relationer på ett sätt hämmats i samband med att de letat information helt genom digitala hjälpmedel, utan att behöva prata med varandra. Det här är dock någonting som kan låta motsägelsefullt, med tanke på att det ovan har nämnts att elever har utökat sin samarbetsförmåga med hjälp av digitala hjälpmedel (Bergman & Fors, 2015, s. 3). I en annan studie har det framkommit att eleverna kan påverkas genom att de inte får uppleva samma sociala interaktion som de
13 vanligtvis får. Denna studie utgick dock ifrån ett helt digitalt klassrum, där eleverna har lektioner och aktiviteter endast med hjälp av teknik (Liu, et al., 2003, p. 19).
5.1.1 Elevernas perspektiv
Enligt Aghlara och Hadidi-Tamjid (2011, p. 558) lär sig eleven att utveckla ett större vokabulär genom att använda sig av digitala spel. När eleverna ska lära sig L2 i samband med att de spelar ett spel framgår det inte lika tydligt att det är just språkinlärningen som är i fokus. Eleverna i experimentgruppen som fick använda sig av spel visade sig vara mer motiverade, medan de som var i kontrollgruppen var mer medvetna om lärandemomentet och var på grund av detta inte lika motiverade. Eleverna i kontrollgruppen fick inte ett lika bra resultat som de i experimentgruppen utifrån deras språkutveckling. Aghlara och Hadidi-Tamjids (2011, p. 553 samt 555) studie kan kopplas till det kognitiva perspektivet i samband med att det ligger ett stort fokus på att eleverna ska få syn på sin egen kognitiva förmåga. I deras studie används digitala spel som en möjlighet att repetera redan inlärd kunskap. Hung och Shwu-Ching Young (2015, p. 557) menar att de i deras experimentgrupp som använde det digitala spelet inte bara bidrog med kunskaper utan de hade mer konversationer och därav ett ökat samarbete. I studiens kontrollgrupp blev några av eleverna ignorerade men det var inget som förekom hos de som ingick i experimentgruppen. Anledningen till att någon elev blev ignorerad beror i denna studie på att de som ingick i experimentgruppen fick 26 bokstäver jämt utdelat till de tre elever som ingick i gruppen. De var därför tvungna att diskutera med varandra för att kunna vinna mot sina klasskamrater. De som ingick i kontrollgruppen fick inte alltid bokstäverna jämnt fördelat och kunde därför riskeras att bli ignorerade (Hung och Shwu-Ching Young, 2015, p. 559).
Eubanks et al (2017) utförde en studie där eleverna undersöktes under tre veckors tid. Både innan och efter dessa tre veckor fick eleverna svara på frågor kopplade till deras upplevelse. De fick mycket positiv respons. Några av eleverna svarade att de tyckte att det var roligt att spela in sig själva när de pratade och att lyssna så att de får fram det bästa slutresultatet. De tyckte även att det var engagerande. Det fanns även elever som hade negativa åsikter i studien. Det kunde bland annat handla om att det var svårt att komma på ett ämne att skriva om, eller att det var svårt att komma ihåg ordningen i hur man drar strecken för att skriva de olika kinesiska tecknen. En del upplevde även att de blev störda av engelskan som kom emellan. Trots detta verkade de flesta eleverna ha en positiv inställning och attityd till skrivprocessen.
14 5.1.2 Lärarnas perspektiv
Med digitala hjälpmedel underlättades lärarnas uppföljningsprocess genom att de kunde följa elevernas utveckling steg för steg på ett mer detaljerat sätt. Det här var någonting som underlättades eftersom läraren själv inte behövde anteckna varje steg, utan det sparades automatiskt genom den data som insamlades. Lärarna fick i samband med detta möjlighet att individualisera fortsatt undervisning utifrån var eleverna befann sig i sin språkutveckling, någonting som även detta underlättades. I det här fallet underlättades det genom att läraren med enkelhet kunde välja svårighetsgrad på spelen (Liu et al, 2003, p. 380). Det menar även Hung och Shwu-Ching Young (2015, p. 554) att läraren tyckte att eleverna som spelade spel digitalt kunde följas under spelets gång, eftersom all information fanns att hämta kunde läraren se resultatet och de kunde övervaka eleverna på ett helt annat sätt. Det var för eleverna som lärarna skapade undervisningen och med hjälp av digitala hjälpmedel kunde den bli mer betydelsefull och individanpassad än tidigare. Liu et al., (2003 p. 380) samt Hung och Shwu-Ching Youngs (2015, p. 554) studier kan kopplas till det sociokulturella perspektivet som visade på att det underlättade undervisningen genom att den utformades efter varje elevs behov.
Det fanns stora möjligheter med ett digitalt klassrum där läraren bland annat kunde utföra frågespel med sina elever och eleverna enkelt kunde svara på sina lärplattor. Läraren kunde då samla in var och en av elevernas svar eller enkelt sammanfatta svaren genom att visa på diagram där man ges en överblick över alla elever (Liu et al, 2003, p. 377). Men Liu et al (2003, p. 381) menar även att det fanns nackdelar med det digitala klassrummet. De belyser att digitala hjälpmedel kunde underlätta i vissa sammanhang men det var inte alltid det som behövdes tillsättas. De menade att digitala hjälpmedel bör användas för att de ska uppfylla den stora potential de har men inte vid oförberedda aktiviteter som ett utfyllnadsmaterial. För att uppfylla dess potential och skapa meningsfulla lektioner krävdes noggranna förberedelser och planeringar. Hung och Shwu-Ching (2015, s. 558) utforskade i sin studie om det finns någon skillnad mellan att spela CEWG (Connecting english word game) på digitala hjälpmedel än på traditionella sätt där eleverna delade på en tavla att spela på. Digitala hjälpmedel var relativt nytt för den här klassen, då det inte hade använts särskilt mycket sedan innan i undervisningen. Det här experimentet var dock någonting som fortskred under tre veckors tid, vilket gav eleverna möjligheten till att utveckla en vana för spelet. Efter studiens utförande uttalade sig läraren om att hon tyckte att de som använde digitala hjälpmedel hade mer lika värde i de idéer de uttryckte. Läraren tyckte även att de i experimentgruppen som använde lärplattorna var mer engagerade i aktiviteten än de i kontrollgruppen som använde tavlor.
15 I studien som Mfaume et al (2019, p. 123–124) utförde testade lärarna att använda digitala hjälpmedel, de allra flesta tyckte att det var enkelt att använda fastän de inte hade så mycket teknisk erfarenhet sedan innan. De tyckte att det var inbjudande för de yngre eleverna och på grund av detta skulle det kunna användas som ett bra material i undervisningen. De tyckte inte bara att det var användbart för eleverna då det fanns mer att hämta från de digitala hjälpmedlen än så. Det fanns även information och hjälp att hämta för lärarna från kollegor, experter och andra lärare runt om i världen.
De hade även negativa åsikter i studien om att använda digitala hjälpmedel där några av lärarna tyckte att de traditionella sätt de lär ut på fortfarande fungerade och att det inte behövdes nya sätt. En annan viktig aspekt lärarna kom fram till var att det är dyrt att köpa in digitala hjälpmedel till eleverna. Lärarna i denna studie verkade behöva köpa in digitala hjälpmedel för egna pengar och därför blir det en större svårighet för de i Tanzania än vad de skulle kunna vara i andra länder (Mfaume et al, 2019, p. 125–126). I Mfaume et al (2019, p. 128) studie blev de negativa upptäckterna fler än de positiva då det enda positiva var hur det hjälpte lärare och elever i undervisningen.
5.2 Digitala hjälpmedel i samband med L2
I elevers språkutveckling var det viktigt att eleverna fick rätt förutsättningar och rätt stöttning för att kunna uttrycka sig. Det har visat sig att elevers behov av att få använda L1 i undervisningssammanhang gynnar språkutvecklingen på många sätt i samband med att de utvecklar sina språkfärdigheter i L2. Det här är någonting som inte endast behöver påverka språkutvecklingen i rätt riktning, det är även någonting som kan hjälpa elever att bli mer bekväma med att använda L2 i andra sammanhang än i skolan. Det ger elever möjlighet att uppmuntra och lära av varandra (McGlynn-Stewart, et al., 2018, p. 204). Med hjälp av digitala hjälpmedel kan detta på många sätt både styrka L1 och L2 med rätt förutsättningar (McGlynn-Stewart, et al, 2018, p. 203). McGlynn-Stewart et al. (2018, p. 202) poängterar att flerspråkiga elevers möjlighet till att få öva på sin språkliga färdighet enskilt där eleven både kunde spela in sig själv, lyssna, ha möjlighet till att ta bort och spela in på nytt, är någonting som visat sig öka elevers motivation väsentligt i språkinlärningen. Det här var även någonting som gav eleven möjlighet att på egen hand analysera sitt eget sätt att prata på, tillsammans med feedback från de lärare som fick ta del av filmerna/ljudinspelningarna som spelades in. Både pedagoger och barn tyckte att det här momentet var ett mer avkopplande lärandemoment till skillnad från
16 situationer där elever behövde prata inför sina klasskamrater, vilket ofta skapade stress hos eleverna.
Ett effektivt sätt att lära ut L2 på har visat sig vara genom ett digitalt spel där eleverna fick i uppdrag att rädda språk som är ”utrotningshotade”. För att rädda dessa språk behövde eleverna utföra uppdrag som bland annat handlade om att kommunicera med andra elever från andra länder som talade det språk som eleverna försökte ”rädda”. De skulle bland annat ta reda på hur deras kultur såg ut och vilken musik som var vanlig hos varandra. Genom att kommunicera på det här sättet fick eleverna en inblick i andra personers liv och samtidigt fick de utöka sina kunskaper både inom L2 och landets kultur. Det skapade motivation för eleverna och dessutom ett lekfullt lärandemoment (Godwin-Jones, 2014, p. 14). Enligt Aghlara och Hadidi-Tamjid (2011, p. 558) kunde det vara bra för eleverna som lär sig L2 att göra det genom spel så det inte blev lika ansträngt som det vanligtvis var i ett klassrum. Det var oftast därför de flesta eleverna tyckte att det var roligare att lära sig L2 eftersom spelen var utformade för att de som spelar ska utvecklas.
I Wong et al (2017, p. 15) studie så användes tjänsten MyCloud där eleverna och läraren kunde publicera innehåll. Läraren publicerade ibland bilder där eleverna skulle diskutera genom att lägga in kommentarer. Läraren gjorde detta som ett lärandetillfälle och valde bilderna med omsorg för att utveckla elevernas förmåga att bygga meningar. De fick då utveckla sitt eget sätt att tänka genom möjligheten att fantisera ihop vad de själva tror hände i bilderna samt att de kunde utveckla sitt skrivande genom kommentarerna. Studien kunde kopplas till det socialkonstruktivistiska perspektivet då eleverna fick utvecklas genom att exempelvis kommentera bilder och då var det eleverna själva som hålls ansvariga för hur lärandet skedde. Det fanns även en e-läsebok som gav eleverna möjlighet att spara ord som de inte tidigare kunde men nu lärt sig i ett eget personligt lexikon (Wong, et al, 2017, p. 14).
Övergripande mönster i studien belyser ett positivt resultat av språkutvecklingen för elever med L1 och L2 med hjälp av digitala hjälpmedel. Det har visat sig att både lärare och elever tyckte att digitala hjälpmedel har underlättat undervisningen och främjat elevernas språkutveckling och motivation. Detta har framkommit genom ett stort utbud av lektionsaktiviteter genom digitala hjälpmedel, som både bidragit till en underhållande och effektiv språkinlärning. Det har även bidragit till ett utökat samarbete i klassen. Både elever med L1 och L2 har utvecklat sin språkkunskap med hjälp av digitala hjälpmedel och uppnått
17 bredare kunskap. Även fast många lärare varit positiva till hur det bidrar till undervisningen fanns det även negativa aspekter från deras håll. De tyckte att det finansiellt var svårt att köpa in materialet eftersom det var en sådan stor kostnad. Men även tillgängligheten av en teknisk support var svår att upprätthålla. En del lärare upplevde även att den sociala kontakten mellan elever kunde hämmas på ett sätt. Trots detta tyckte de att digitala hjälpmedel var positivt för undervisningen men att det var en del av lärarna som inte tyckte att det var värt kostnaden. För elever som ska lära sig L2 har det visat sig vara positivt att använda digitala hjälpmedel då de kan använda sig av sitt L1 samtidigt för att utöka sina kunskaper. Elever som lär sig L2 har stor hjälp av L1 eftersom de redan lärt sig ett språk och därför kan använda sig av sin kunskap för att få en större förståelse för L2. Genom att använda digitala hjälpmedel i klassrummen kan eleverna som ska lära sig L2 använda sin tidigare inlärda kunskap.
6 Diskussion
I diskussionsavsnittet kommer informationssökningen diskuteras samt vilka svagheter och styrkor studien har under rubriken Metoddiskussion (6.1). Utöver detta kommer även resultatet att diskuteras utifrån syftet och de frågeställningar som studien utgått ifrån under rubriken Resultatdiskussion (6.2). Slutligen kommer förslag till vidare forskning presenteras under rubriken Vidare forskning (6.2.1).
6.1 Metoddiskussion
Den inledande informationssökningen utgick ifrån både ERIC och SwePub där det användes engelska ord i ERIC och svenska i SwePub. ERIC gav ett större sökperspektiv och mer träffar som passade studiens syfte och frågeställningar. Inledningsvis hittades de svenska sökorden för studiens område och det fanns en svårighet i att hitta den rätta benämningen i den engelska översättningen. Detta var för att vi har svenska som L1 och att alla ord inte har en direkt översättning mellan engelska och svenska. I den vidare informationssökningen hittades några resultat som var relevanta men det fanns fortfarande brister i sökningarna, genom att fel sökord användes samt att parenteser sattes ut på fel ställen. ERIC gav en större möjlighet att hitta synonymer att söka på genom tjänsten thesaurus. Thesaurus är en tjänst som förklarar ord och ger möjlighet att använda liknande ord som de som används inledningsvis. Därigenom blev det lättare att hitta fler ord som kunde användas inom samma ämne. Genom tjänsten thesaurus underlättades sökningarna och fler relevanta artiklar påträffades. I alla sökningar användes begränsningarna peer reviewed och academic journals för att försäkras om att alla artiklar som var med i studien var vetenskapliga. Sedan gjordes ytterligare begränsningar där artiklar skrivna innan år 2010 valdes bort, med ett undantag angående en artikel som publicerades 2003
18 som hittades genom kedjesökning. Denna artikel ansågs vara relevant för studiens syfte och frågeställningar. De flesta sökningarna som gjordes i SwePub gav dåligt resultat på grund av att det fanns brister i sökningarna. Det var svårt att hitta rätt sökord, då de sökningar som gjordes antingen gav helt felaktiga artiklar eller att det inte blev några träffar. Efter insikten att sökningen måste ske på artikelns namn begränsades sökningarna. Resultaten blev mer relevant och det framkom en artikel som passade in i studien samt några som låg på gränsen att kvalificeras. I slutändan hittades bara en svensk artikel som uppmätte kraven för studien. Det utfördes även kedjesökningar i vissa av de artiklar som var relevanta för studien. Detta för att hitta fler artiklar som kan utveckla studien och kvalificeras till ämnet.
De artiklar som tagits med i studien har analyserats i flera olika nivåer för att på så sätt uppnå en så hög validitet och reliabilitet som möjligt. En hel del av de artiklar som hittats har uteslutits, både i tidigare och senare skeden. Till en början hittades artiklar som genom dess
abstract verkade stämma in i studiens syfte och som verkade kunna besvara frågeställningarna.
När ett stort antal artiklar hittats började dessa analyseras på ett övergripande sätt. Artiklarna lästes igenom där fokuset låg på ifall syftet och resultatet stämde överens med studiens syfte och ifall de kunde besvara frågeställningarna. Nästa skede av analysen gick över till att mer ingående läsa igenom alla artiklar ytterligare en gång och den här gången även sammanfatta varje artikel på ungefär 1–2 sidor. Genom ett gemensamt beslut beslutades det om att sammanfattningarna skulle innehålla studiens resultat och diskussion samt vilket åldersspann det var på deltagarna. På så sätt underlättades arbetet väsentligt när resultatet väl började skrivas. Det blev lättare att jämföra de olika källorna och hitta rätt på en gång. I det här stadiet av analysen hittades ett fåtal artiklar som tidigare verkat relevanta, men som visade sig antingen ha helt fel åldersspann på deltagarna, eller inte uppnådde den validitet som krävdes för att få vara en del av den här studien.
Genom studiens gång har syftet och forskningsfrågorna omformulerats ett antal gånger. Grundtanken var att jämföra hur språkundervisningen genomförs i ett L1 klassrum jämfört med ett L2 klassrum, där digitala hjälpmedel var inkluderat. Det här var en tanke som allt eftersom utvecklades i och med att insikten kom att det skulle bli ett väldigt stort arbete och att tiden inte skulle räcka till. Utöver detta växte intresset för språkutveckling för L2-eleveri samband med att litteraturen analyserades och bakgrunden började skrivas.Frågeställningarna och syftet blev numera inte lika relevanta, vilket innebar att dem behövde omformuleras. Nu fick studien snarare ett fokus på att undersöka på vilket sätt digitala hjälpmedel kan stötta L2-elevers
19 språkutveckling, samt om det upplevs att digitala hjälpmedel hjälper eller snarare upplevs som ett hinder för eleverna. Utifrån de forskningsfrågor som formulerats har det legat ett stort fokus vid att leta efter L2-elevers perspektiv på undervisningen. Det upplevdes relativt svårt att hitta forskning som helt baserades på elevers perspektiv, det var snarare mycket som i stället utgick ifrån hur pedagogerna eller forskarna uppfattade att elevernas språkutveckling utvecklades.
För att hitta information som relaterades till studiens frågor och syfte låg fokus på att hitta information om L2-elevers upplevelse, vilket innebär att L1-elever hamnade i skymundan. Det kunde ha lagts ner ett större fokus även på L1-elever, eftersom även dessa inkluderades i den första forskningsfrågan. L1-elevers upplevelse av digitala hjälpmedel i språkundervisning är minst lika viktigt att forska om, vilket är ännu en anledning till att det kunnat lagts ned mer tid på att leta efter både L1- och L2-elevers upplevelser.
Utifrån våra egna erfarenheter i verksamheten har vi sett att eleverna varit positiva till digitala hjälpmedel i språkundervisningen. Det här var någonting som kan ha påverkat vårt sätt att granska och analysera de artiklar som valts ut. Risken fanns att resultatet kan ha vinklats åt det positivare hållet, just eftersom våra egna erfarenheter varit positiva sedan tidigare. Det finns även risker för att artiklarna blivit analyserade på ett sätt som gör att vi mestadels sett de positiva synvinklarna. Ett stort fokus har lagts på att försöka få fram både positiva och negativa upplevelser av digitala hjälpmedel i undervisningen, för att få fram ett så sanningsenligt resultat som möjligt.
6.2 Resultatdiskussion
Resultatet av studien belyser att digitala hjälpmedel på många sätt har en positiv påverkan på elevers språkutveckling. Utifrån de studier som granskats visar merparten att eleverna påverkas på ett positivt sätt av att använda digitala hjälpmedel i samband med språkundervisningen i L2. Detta visas bland annat genom att elever tyckte att användandet av digitala hjälpmedel skapar ett bättre samarbete mellan eleverna (Hung & Shwu-Ching Young, 2015, p. 557). Utöver detta fanns det en hel del variation i användandet. Allt ifrån spel som främjar elevers språkutveckling till aktiviteter som går ut på att antingen filma sig själv eller spela in sin röst. De aktiviteter som nämns kan även påverka L1-elever på ett positivt sätt i deras språkutveckling. Utifrån detta visar det sig att det finns ett stort utbud av aktiviteter som digitala hjälpmedel bidrar med som skapar både lärorik och lekfull undervisning. Utöver det stora utbudet av aktiviteter finns det även möjligheter för pedagoger attfölja varje elevs prestation eftersom all information lagras.
20 På så sätt kan läraren följa med i elevens utveckling och i samband med detta bygga undervisningen utefter varje elevs behov (Liu et al., 2003, p. 380). För att få ut det mesta av digitala hjälpmedel i undervisningssammanhang är det viktigt att tänka på vilka sammanhang de används i. I de fall där digitala hjälpmedel sätts in i fel sammanhang kan det snarare skapa en negativ upplevelse i undervisningen, då det kan upplevas som ett meningslöst lärandetillfälle.
De teorier som finns i studien är det sociokulturella-, kognitiva- och socialkonstruktivistiska perspektivet. Alla dessa teorier ansågs relevanta för studiens syfte eftersom dessa teoretiska utgångspunkter kan kopplas till digitala hjälpmedel i undervisningen. Efter djupdykningar i forskningen har det uppkommit ytterligare en forskningsteori som är relevant för studien, det behavioristiska perspektivet. Det vanligaste perspektivet som studien utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet som det mesta av forskningen riktade in sig på. Där sätts eleverna i fokus och undervisningen byggs kring dem. Det som framgick i forskningen om det behavioristiska perspektivet kan kopplas till belöningen eleverna får i samband med digitala hjälpmedel. I det socialkonstruktivistiska perspektivet ansvarar eleverna till större delen själv för sitt eget lärande. Detta finns med i viss del av forskningen där det är upp till eleverna hur mycket de utvecklas. Det kognitiva perspektivet framkom genom forskningen var hur eleverna kan uppnå djupare kunskap genom att repetera redan befintlig sådan. Utifrån detta kan man utgå ifrån att det finns lite av de flesta teorierna i nästan all forskning som analyserats.De flesta digitala hjälpmedel som används har någon form av belöning till eleverna. Därför finns det behavioristiska perspektivet i de allra flesta studier som innehåller någon typ av spel eller digitala hjälpmedel då eleverna oftast får en snabb belöning.
Utifrån frågeställningen i studien som behandlar hur elever lär sig L2 med hjälp av digitala hjälpmedel visar resultatet på att det främjar elevers språkutveckling. En viktig aspekt i studien är kombinationen mellan L1, L2 och digitala hjälpmedel. Med hjälp av digitala hjälpmedel är det möjligt för elever som utvecklar L2 att underlätta språkutvecklingen samtidigt som de använder sitt L1. Speciellt eftersom det har visat sig vara effektivt för eleverna att använda både L1 och L2 i samband med språkutvecklingen då eleverna också utvecklar ett större självförtroende. Att L1 inlärningen stärker L2 inlärningen kunde konstateras redan i bakgrunden men forskningen har visat på ett sätt det kan användas med hjälp av digitala hjälpmedel (McGlynn-Stewart et al, 2018, p. 203). Som yrkesutövande lärare i dagens samhälle
21 där mångkulturella skolor blir vanligare är detta en viktig aspekt. Lärarna måste veta hur eleverna med L2 uppnår samma kunskapsnivå i språkutvecklingen som de som lär sig L1. Eftersom utbildningen ska vara likvärdig och anpassas till elevernas tidigare kunskaper, språk och erfarenheter (Skolverket, 2019, s. 6). Därför måste undervisningen anpassas efter de elever som finns i klassrummet för att kunna främja språkutvecklingen.
Nästa frågeställning som behandlas i studien är på vilket sätt som språkutvecklingen påverkas av digitala hjälpmedel. Som resultatet visar genom djupdykningar i forskningen så har språkutvecklingen hos elever i de allra flesta fall påverkats positivt. De flesta eleverna påpekade att det var roligt att använda digitala hjälpmedel. Vissa av eleverna som spelade spel i språkutvecklingssyfte uppmärksammade inte att det var ett lärandetillfälle. När eleverna inte uppmärksammar tillfället som ett lärandemoment men fortfarande lär sig lika mycket, om inte mer, så visar det vilken påverkan spel kan ha på elevers lärande. Eleverna fick visa sin kunskap och lärarna kunde på ett mer effektivt sätt dokumentera varje elevs utveckling. Eftersom det underlättar för lärarna att se elevernas utveckling blir det också enklare att skapa individanpassad undervisning. Detta är också någonting som underlättar för lärare ute i praktiken då undervisningen ska baseras på varje individ men att det ibland kan vara svårt att se allas behov. Det är därför digitala hjälpmedel tillkommer som en stöttning när lärarna ska planera in lektioner som bidrar till elevernas språkutveckling. Enligt Skolverket (2019, s. 12) ska undervisningen se till varje individs enskilda behov.
Ytterligare en frågeställning i studien är fördelar och nackdelar med digitala hjälpmedel i språkundervisningen. Utifrån forskningen som analyserats har det uppkommit både fördelar och nackdelar om språkundervisning i samband med digitala hjälpmedel. Lärarna som håller i undervisningen tyckte att det fanns en stor nackdel och det var kostnaden för digitala hjälpmedel. Att de traditionella sätt de använt tidigare fortfarande fungerade och att det inte behövde ske en förändring. Det var problematiskt med teknisk support då det inte alltid fanns tillgängligt och kunde då skapa problem i undervisningen. Det märktes även att vissa av eleverna ville inta en ledarroll vilket gjorde att de andra eleverna inte fick delta på samma sätt. I de studier vi analyserat var dessa de nackdelar som framkommit. Vi uppmärksammade att det var få nackdelar utifrån spel på digitala hjälpmedel kopplat till språkutveckling. Det var ingen av studierna som berörde om elevers språkutveckling på något sätt påverkades negativt och på vilket sätt det skulle kunna förekomma, vilket framkommer i resultatet av vår studie. Det kunde lagts ned mer fokus på att leta fram artiklar som berör negativa aspekter utifrån hur elevernas
22 språkutveckling påverkas av att använda sig av digitala hjälpmedel. Utifrån fördelar med digitala hjälpmedel i språkundervisningen har eleverna främjat språkutvecklingen på många olika sätt. Denna typ av undervisning fungerade på elever både enskilt och i grupp. Eleverna fick bland annat skriva texter, kommentera bilder, spela spel och spela in sina röster. Detta visade sig vara undervisningsaktiviteter som främjar elevernas språkutveckling, både de med L1 och L2. Även lärarna märkte av att eleverna utvecklades mer genom att använda digitala hjälpmedel än de utan. Lärarna tyckte att det hjälpte även dem i planeringen av undervisningen och själva undervisningen i sig. Det finns både fördelar och nackdelar att använda digitala hjälpmedel men det är till största del en fördel. För de yrkesverksamma lärarna är det bra att veta om alla aspekter men att inte vara rädd för att prova något nytt. Det ingår i skolans uppdrag att eleverna ska lära sig använda digitala hjälpmedel för att anpassas till verkligheten (Skolverket, 2019, s. 7). Det är därför bra att använda digitala hjälpmedel i undervisningen då det kan främja lärandet och eleverna motiveras ytterligare.
Utifrån frågeställningarna i studien kan vi se hur syftet uppnås. Syftet med studien var att ta reda på hur språkutvecklingen främjas med hjälp av digitala hjälpmedel. Upptäckter som gjorts genom frågeställningarna har visat att språkutvecklingen främjas av digitala hjälpmedel. För att gynna elevernas språkutveckling med hjälp av digitala hjälpmedel måste det användas på rätt sätt. Undervisningen måste fortfarande anpassas till de elever som finns i klassrummet och de digitala hjälpmedlen måste användas där de behövs och där behovet finns, vilket kan vara olika varje dag. Språkutvecklingen har visat sig främjas då det finns många olika aktiviteter att använda sig av i undervisningen, vilket innebär att det finns en stor möjlighet för variation och individualisering. I resultatet har vi kommit fram till att L2 elever kan använda sig av sina tidigare språkkunskaper från sitt L1 för att på så sätt kunna utveckla sitt L2 med hjälp av digitala hjälpmedel, bland annat genom att kommunicera med andra elever från olika delar av världen. Elever har även fått möjlighet att skapa en egen uppfattning om sina språkkunskaper samt på ett självkritiskt sätt analysera och förbättra dem.
6.2.1 Vidare forskning
Utifrån litteraturen som analyserats till resultatet har det längs vägen dykt upp en del hål i forskningen som det skulle behöva forskas vidare kring. Det som varit väldigt tydligt i framför allt processen där litteraturen letades fram var att det i våra sökningar framkom för lite forskning relaterat till språkutveckling i kombination med spel på digitala hjälpmedel som hade sin utgångspunkt i Sverige. Det här är någonting som är relevant att forska om eftersom den
23 internationella forskningen som finns inte går att relatera helt till den svenska undervisningen, bland annat på grund av grammatiska skillnader. De grammatiska skillnaderna blir relevant att uppmärksamma eftersom skillnaderna gör att det inte går att direkt översätta ett språk till ett annat, undervisningen behöver anpassas för att det ska stämma överens med det svenska språket. Det var väldigt svårt att hitta forskning som hade sin utgångspunkt i just svenska skolor, vilket innebar att perspektivet behövde utvidgas och forskning som gjorts om L2 undervisning med hjälp av digitala hjälpmedel internationellt blev mer relevant. På så sätt blev utbudet genast mycket större, men samtidigt inte tillräckligt. Den digitala tekniken är någonting som är så pass relevant för elever i det samhälle som dem växer upp i, eftersom så mycket av vardagen består av att hålla sig uppdaterade via olika sociala medier och att röra sig på internet över lag. Det är viktigt att eleverna bekantar sig så mycket som möjligt med den digitala tekniken även i skolan, för att på så sätt få hjälp med att bli demokratiska medborgare (Skolverket, 2019). Någonting annat som upptäckts under studiens gång är att det finns en hel del appar som fokuserar på språkutvecklingen, men som har huvudfokus på att utveckla engelskkunskaper. Det skulle behöva göras mer forskning om vilka slags appar man kan använda sig av i undervisningen som fokuserar på språkutvecklingen, där utgångspunkten inte bara behöver vara på det engelska språket. Exempelvis en app som utgår från arabiska men som lär ut svenska. På så sätt kan man belysa behovet av att utveckla fler appar som kan stödja även fler språk än engelska, för att eleverna ska kunna utveckla sitt språk så mycket som möjligt på ett lekfullt och lärorikt sätt. Med hjälp av appar som stödjer fler språk finns det möjlighet för L2-elever att utveckla även sitt L1, vilket kan stödja elevens språkutveckling på många sätt. Ett tredje hål i forskningen som uppmärksammades var att det var väldigt svårt att hitta forskning som fokuserade endast på elevernas perspektiv. Den mesta av forskningen utgick ifrån hur pedagogerna upplevde att eleverna påverkades av en viss typ av undervisning, eller hur pedagoger upplevde att elevernas språkutveckling utvecklades. Det är väldigt viktigt att titta på pedagogernas perspektiv, men det är minst lika viktigt att även uppmärksamma hur eleverna upplever situationen. Det finns en skillnad mellan hur eleverna upplevs tycka om en situation och hur de faktiskt upplever den. För att få fram ett så konkret och realistiskt perspektiv som möjligt på digitala hjälpmedel är det väldigt viktigt att även låta eleverna berätta om sin syn på situationen. Skolverket (2019) kräver att digitala hjälpmedel ska vara en del av undervisningen, men på vilket sätt används den mest effektivt? På vilket sätt uppfattar eleverna är den mest effektiva metoden? Är det att skriva berättelser med hjälp av talsyntes, eller är det att spela ett spel? Enda sättet att faktiskt få fram ett konkret svar på detta är att rikta forskning till elevernas perspektiv.
24 För att fortsätta forska i dessa ämnen kan man använda sig av dessa frågeställningar: På vilket sätt bidrar digitala hjälpmedel till L2-inlärning i Sverige? På vilket sätt påverkas undervisningen av att använda digitala hjälpmedel i den svenska skolan? Hur behöver apparna vara utformade för att stödja elevers språkutveckling? Vad för appar finns för att stödja elevers undervisning? På vilket sätt påverkas elever av att använda digitala hjälpmedel i undervisningen? Vad finns det för möjligheter och hinder med digitala hjälpmedel utifrån elevernas perspektiv?
25
Litteratur
Abrahamsson, N., & Bylund, E. (2012). Andraspråksinlärning och förstaspråksinlärning i en andraspråkskontext. Flerspråkighet – en forskningsöversikt, 153–231
Aghlara, L., & Hadidi Tamjid, N. (2011). The effect of digital games on Iranian children´s vocabulary retention in foreign language acquisition. Procedia-social and behavioral
sciences, 29 552-560. https://doi.org/10.1016/j.sbspro.2011.11.275
Bergöö, K. (2009). Barns liv och samhälles textvärldar. I K. Jönsson, M. Axelsson, K. Bergöö, L. Brink, C. Fast, & L. Kåreland (Red.), Bygga broar och öppna dörrar – att läsa,
skriva och samtala om texter i förskola och skola (s. 15–38). Liber AB.
Bergman, M., & Fors, U., (2015). Lärplattor och appar i förskolan har kommit för att stanna
men för vadå?: En studie om appar medinriktning på matematik och språk i Upplandsbro och Vaxholms kommuner. Stockholms universitet.
Edvardsson, J., Godhe, A-L., & Magnusson, P. (2018). Digitalisering, literacy och
multimodalitet. Studentlitteratur AB.
Elmeroth, E. (2010). Alla lärare är språklärare. I P. Lahvenperä, & H. Lorenz (red), Möten i
mångfaldens skola (s. 81–108) Studentlitteratur AB.
Eubanks, J-F., Yeh, H-T., & Tseng, H. (2017). Learning Chinese through a twenty-first century writing workshop with the integration of mobile technology in a language immersion elementary school. Computer assisted language learning 31(6), 346-366.
https://doi.org/10.1080/09588221.2017.1399911
Gafni, R., Brian Achituv, D., & Rachmani, G. (2017). Learning foreign languages using mobile applications. Journal of Information Technology Education:Research, 16(1), 301-317
26 Garcia, A., Abrego, J., & Jauregi, J. (2019) Technologies Frequently Used by Elementary Principals. Universal Journal of Education Research 7(1), 95-105.
10.13189/ujer.2019.070113
Garcia, S., & Fombona, J., (2015). Approach to the phenomenon of m-learning in English teaching. Digital education Review, 95-105. 10.1344/DER.2015.28.19-36.
Godwin-Jones, J., (2014). Games in language learning: Opportunities and challenges.
Language, Learning and Technology, 18(2) 9-19 http://hdl.handle.net/10125/44363
Hung, H. C. & Swu-Ching Young, S. (2015). An Investigation of Game Embedded Handheld Devices to Enhance English Learning. SAGE journals, 52(4), 548-567.
10.1177/0735633115571922
Liu, T. C., Wang, H. Y., Jk, L., Chan, T. W., Ko, H., & Yang, J. (2003). Wireless and mobile technologies to enhance teaching and learning. Journal of Computer Assisted Learning, (19), 371-382, 10.1046/j.0266-4909.2003.00038.x
McGlynn-Stewart, M., Brathwaite, L., Hobman, L., Maguire, N., Magyorodi, E., & Uhn Park, Y. (2018). Inclusive Teaching With Digital Technology: Supporting Literacy Learning in Play-Based Kindergartens. LEARNing Landscapes, 11(1),
199-216, 10.36510/learnland.v11i1.932
Mfaume, H., Mgaya, R., & Bilinga, M. (2019). Harnessing the power of a mobile phone in the promotion of teacher ethics in Tanziania. International Journal of Education and
Development Using Information and Communication Techonology. 15(1), 118-132.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet. Utbildningsdepartementet.
27 Tjernberg, C. (2018). Processinriktad läs- och skrivundervisning – en väg till inkludering? Liber AB
Wong, L-H. Sing Chai, C., & Poh Aw, G. (2017). Seamless Language Learning: Second Language Learning with Social Media. Cimunicar, XXV(50), 9-20,
