Patientens sexuella hälsa : Ett utmanande samtalsämne för sjuksköterskan - En litteraturöversikt

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Kristin Gotthardsson, Tora Rönnborn, Beatrice Strandberg HANDLEDARE:Lotta Wikström

JÖNKÖPING 2020 Juni

Patientens

sexuella hälsa

Ett utmanande samtalsämne för sjuksköterskan

En litteraturöversikt

Sammanfattning

Bakgrund: Begreppet hälsa är komplext och innefattar flera olika delar, bland annat sexuell hälsa. Människans sexuella hälsa riskerar att påverkas vid exempelvis åldrande, läkemedelsbehandling eller sjukdom. Patienter upplever att de själva får ta initiativ till att inleda en kommunikation kring sin sexuella hälsa. De önskar att sjuksköterskor istället initierar samtalsämnet, då det underlättar för patienterna att våga lyfta frågor. Sjuksköterskan kan ta hänsyn till patienters önskan samt sitt professionella ansvar genom att ha kunskap inom området och öppna upp för samtal. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation kring sexuell hälsa i patientmötet.

Metod: Den kvalitativa litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes utifrån en femstegsanalys beskriven av Friberg.

Resultat: Sjuksköterskor uttryckte att ämnet var känsligt att diskutera. Egna värderingar och kunskaper inom området visade sig påverka huruvida samtalsämnet togs upp av sjuksköterskan eller inte. Dessutom visade sig strukturella faktorer vara betydelsefulla. Det förekom delade meningar gällande vem som bar ansvaret för att lyfta frågor kring sexuell hälsa.

Slutsatser: För att främja kommunikation kring sexuell hälsa behöver sjuksköterskor erbjudas mer utbildning inom ämnet. Verksamheterna behöver utveckla rutiner, riktlinjer samt ge tillgång till en avgränsad samtalsmiljö.

Title: The patient`s sexual health - A challenging topic of conversation for

the nurse. A literature review

Summary

Background: The concept of health is complex and includes sexual health as well. Sexual health may be affected by aging, medication or illness. Patients experience that they need to take the initiative to initiate a communication about their sexual health. Instead they want nurses to bring up the subject, as it facilitates for patients to ask questions. Nurses can meet patient's wishes and take their professional responsibility by having knowledge in the area and raise the topic.

Aim: To describe nurses experiences of communication about sexual health in the meeting with patients.

Method: The qualitative literature review was based on 13 scientific articles. The analysis was followed out by a five-step analysis described by Friberg.

Result: Nurses expressed that the topic was sensitive to discuss. Their own values and knowledge in the area were found to influence whether the subject was raised or not. Furthermore, structural factors were proved to be important. Various opinions prevailed regarding the responsibility for raising issues related to sexual health. Conclusions: To promote communication about sexual health, nurses need to be offered more education on the subject. The healthcare needs to develop routines, guidelines and provide access to a private environment.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Hälsa ... 1

Sexuell hälsa ... 1

Faktorer som kan påverka den sexuella hälsan ... 2

Sexuell hälsa och sjukdom ... 2

Patienters erfarenhet av att diskutera sexuell hälsa ... 3

Sjuksköterskans omvårdnad kring sexuell hälsa ... 3

Kommunikation ... 4

Syfte ... 4

Material och metod ... 5

Design ... 5

Urval och datainsamling ... 5

Dataanalys ... 6

Etiska överväganden ... 6

Resultat ... 7

Att ämnet är känsligt ... 7

Ett obekvämt samtalsämne ... 7

Sjuksköterskans värderingar ... 8

Att ha rätt verktyg ... 8

Kunskapens betydelse ... 9

Strukturella faktorer påverkar ... 9

Att känna ansvar... 9

Sjuksköterskans ansvar ... 10 Förskjutet ansvar ... 10 Diskussion ... 11 Metoddiskussion ... 11 Resultatdiskussion ... 13 Slutsats ... 14 Kliniska implikationer ... 15

Förslag till vidare forskning ... 15 Bilagor

Bilaga 1: Sökmatris

Bilaga 2: Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod Bilaga 3: Artikelmatris

1

Inledning

Sexuell hälsa är en fundamental aspekt av människans hälsa (World Health Organization [WHO], 2006). I sjuksköterskans profession är det grundläggande att främja patientens hälsa och beakta människans samtliga dimensioner, vilka berör exempelvis fysiska, psykosociala, kulturella samt andliga faktorer. Sjuksköterskan ska vara ansvarsfull och kunna visa medkänsla samt pålitlighet (International council of nurses [ICN], 2012). Genom att vara lyhörd och skapa en god relation till både patienten och dess anhöriga, kan möjliga åtgärder för en förbättrad hälsa identifieras. Trots att det idag talas öppet om sex på tv, radio och inom sociala medier är det ett känsligt ämne. Speciellt i en vårdkontext där patienten befinner sig i en beroendeställning till vårdpersonalen och därmed är i en utsatt position. Tidigare forskning vittnar om att sjuksköterskor brister i kommunikationen kring sexuella frågor (Leonardi-Warren et al., 2016). Patienter berättar också att de har tankar och funderingar som de vill fråga om, men det fordrar att vårdpersonalen tar upp ämnet. Genom att identifiera sjuksköterskors erfarenhet av att kommunicera kring sexuell hälsa, kan faktorer som påverkar omvårdnaden belysas och möjliggöra att patientens hälsa främjas.

Bakgrund

Hälsa

Hälsa är ett mångdimensionellt begrepp som kan ses ur flera olika perspektiv. Den mest använda definitionen av hälsa är WHO:s “Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom” (WHO, 1948). Definitionen har senare utvidgats till att inte endast ses som ett mål i livet utan även som en resurs i vardagen (WHO, 1986). Hälsa beskrivet ur ett biomedicinskt synsätt fokuserar på sjukdomstillstånd och att bota dessa för att uppnå hälsa. Enligt den biostatiska teorin ses sjukdom och hälsa som motsatser till varandra, där fysiologiska faktorer avgör om människan är sjuk eller ej (Boorse, 1977). En annan syn på hälsa är den holistiska teorin som belyser betydelsen av att se människan som en helhet (Nordenfelt, 2007). Enligt teorin är människans förmåga till att uppfylla sina mål i livet centralt för upplevelsen av hälsa. Det salutogena synsättet är ett exempel på en teori som grundas på ett holistiskt perspektiv. Synsättet bygger på att människan uppnår KASAM, vilket innebär att en känsla av sammanhang krävs för att uppleva hälsa (Antonovsky, 2005). Det finns tre huvudkomponenter som är nödvändiga för att uppnå KASAM, dessa är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Hälsa har således olika innebörd och är en subjektiv upplevelse som behöver beaktas hos varje individ. I den holistiska synen på människan inkluderas även den sexuella hälsan (Hendry et al., 2018).

Sexuell hälsa

Den sexuella hälsan är en del av människans allmänna hälsa (Douglas & Fenton, 2013), och är ett komplext begrepp som rymmer flera olika dimensioner (WHO, 2006). Sexuell hälsa omfattar ett tillstånd av psykiskt, fysisk, mentalt, emotionellt och

2

socialt välbefinnande i förhållande till sin sexualitet. Det innebär inte bara en frånvaro av sjukdom, handikapp eller dysfunktion. Sexualitet berör faktorer såsom kön, ålder, socioekonomisk bakgrund, klass, etnicitet, civilstånd och sexuell läggning (WHO, 2006). Människans sexualitet är närvarande hela livet och är ett grundläggande behov (Matheny, 2017). Behovet varierar mellan individer samt utifrån livssituation. Den sexuella hälsan omfattas av sociala samt biologiska aspekter som är positiva för människans välmående (a.a). Sexuell hälsa och sexualitet handlar inte endast om intimitet som leder till samlagssituationer. Begreppet innebär även närhet, kärlek och beröring vilket är grundläggande för upplevelsen av välbefinnande (Sundbeck, 2013). Organisationen Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) definierar sexuell hälsa som:

Sexuell hälsa innebär att må bra i relation till sin sexualitet både kroppsligt, känslomässigt och socialt. Det handlar om att bli bemött på ett positivt och respektfullt sätt exempelvis i mötet med vården men också i andra relationer. Sexuell hälsa innefattar också kunskap om sin kropp och sexuellt överförda infektioner samt möjlighet att skydda sig och andra. (SRHR, 2017, s. 6).

Faktorer som kan påverka den sexuella hälsan

Den sexuella hälsan utvecklas genom hela livet och kan ses som en självklar del, ofta reflekterar inte människan kring den förrän problem uppstår (Hulter, 2004). Sundbeck (2013) belyser att fysiologiska förändringar och läkemedelsbiverkningar kan leda till problem relaterade till sexuell hälsa. Det kan röra sig om minskad intensitet vid orgasm eller avsaknad av lust och upphetsning. Läkemedel som betablockerare, nitroglycerinspray och ACE-hämmare kan påverka sexualiteten negativt genom exempelvis erektil dysfunktion (Bostock-Cox, 2015). Andra faktorer som kan påverka den sexuella hälsan är de fysiska förändringar som kan relateras till stigande ålder (Sinković, & Towler, 2019; Garrett & Lawton, 2019). Bland äldre män är erektil dysfunktion ett vanligt problem som kan påverka den sexuella hälsan negativt. Det påverkar även självförtroendet och relationen till partnern negativt (Sinković & Towler, 2019). Bland äldre kvinnor är vaginal torrhet ett problem som kan medföra till exempel smärta vid samlag (Garrett & Lawton, 2019).

De sexuella problemen påverkar både människans fysiska samt psykiska välmående (Yilmaz et al., 2017). Hulter (2004) beskriver att vid sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar den sexuella hälsan kan den egna identiteten ifrågasättas. Det kan leda till känslomässiga reaktioner så som ilska, sorg och skuldkänslor. Det finns ett samband mellan sexuell hälsa och fysiskt samt socialt välmående. Patienter med minskad sexuell hälsa tenderar att ha sämre livskvalitet samt ökad risk att utveckla depression (Bae & Park, 2016).

Sexuell hälsa och sjukdom

Det finns flera olika sjukdomstillstånd som riskerar att förändra upplevelsen av den sexuella hälsan. En cancerdiagnos kan till exempel ha negativ effekt på den sexuella hälsan (Usta & Gokcol, 2017; Turner, 2019). Det kan handla om fysisk nedsättning såsom att inte kunna genomföra ett samlag (Usta & Gokcol, 2017). Cancerpatienter kan även uppleva ångest, trötthet och sexuell dysfunktion. Dessa faktorer kan påverka patientens livskvalitet negativt (Catamero et al., 2017). Av kvinnor som behandlas med cytostatika upplever 98 % någon form av sexuell dysfunktion, såsom

3

upphetsningsproblem eller bristande lust (Usta & Gokcol, 2017). Vid cytostatikabehandling finns även en ökad risk för att utveckla depression (Bae & Park, 2016), vilket i sin tur kan påverka den sexuella hälsan negativt (Field et al., 2016). Personer med hjärtsvikt är också en patientgrupp som har en ökad risk att drabbas av försämrad sexuell hälsa. Problemen härleds till minskad lust samt att det fysiska tillståndet orsakar svårigheter att genomföra ett samlag (Jaarsma, 2002). Det är också viktigt att diskutera sexuell hälsa med patienter som har urinkateter (Bostock & Kralik, 2008). Att få en urinkateter kan innebära att individens kropps-och självbild förändras. Samtidigt är självbilden avgörande för hur en person uppfattar sin livssituation (a.a.).

Patienters erfarenhet av att diskutera sexuell hälsa

Patienter har visat sig vara positiva till att diskutera sexuella problem med personal inom sjukvården. De upplever dock att sjukdomen ofta är mer i fokus än problem relaterade till den sexuella hälsan (Bal et al., 2013). De har även uttryckt ett behov av att diskutera de känslomässiga förändringar som olika behandlingar kan medföra och hur det påverkar den sexuella hälsan (Southard & Keller, 2009). En del patienter diskuterar hellre sin sexuella hälsa med vänner, medan andra uppger att de har behov av samtal med någon utomstående. Att få samtala med vårdpersonal ger möjlighet till konkret kunskap kring sitt sjukdomstillstånd och vad det kan innebära för den sexuella hälsan (Leonardi-Warren et al., 2016). Bland patienter med en cancerdiagnos upplever 42 % att det är viktigt att diskutera sexualitet med sin sjuksköterska (Southard & Keller, 2009). Även bland patienter över 60 år har 86,6 % visat sig vara antingen något, mycket eller extremt bekväma med att diskutera ämnet (Farrell & Belza, 2012).

Patienter upplever att de själva får ta ansvar för huruvida deras sexuella hälsa diskuteras i mötet med sjuksköterskan eller inte (Leonardi-Warren et al., 2016; Traumer et al., 2019). De viktigaste faktorerna för att diskutera ämnet är förtroende för sjuksköterskan, tillräckligt med tid samt att patienten och sjuksköterskan är av samma kön. Orsaken till att patienter inte tar upp diskussionen kring sin sexuella hälsa är främst upplevelsen av att det är ett tabubelagt ämne. Det grundas i att frågan inte tas upp av sjuksköterskan, samt att de problem som patienten tidigare lyft kring den sexuella hälsan aldrig följs upp (Traumer et al., 2019).

Det finns en önskan bland patienter att sjuksköterskan öppnar upp för samtal kring den sexuella hälsan (Leonardi-Warren et al., 2016; Southard & Keller, 2009). Då uppfattas det lättare att ta upp känsliga frågor inom området. Dessutom önskar patienter att få information och kunskap om vilken effekt deras sjukdomstillstånd och behandling kan ha på den sexuella hälsan. Patienter föredrar att få information genom samtal, men det uppskattas också att få skriftlig information och att sjuksköterskan lyfter eventuella frågor i ett senare skede (Southard & Keller, 2009).

Sjuksköterskans omvårdnad kring sexuell hälsa

Essentiellt inom sjuksköterskans profession är att främja patientens hälsa. I den hälsofrämjande omvårdnaden ingår även den sexuella hälsan. Sjuksköterskan behöver visa öppenhet inför de sexuella problem som kan påverka patienten, samt vara ett stöd. Sjuksköterskan har ansvar att upprätthålla och vårda patientens grundläggande behov. Inom professionens ansvar ingår också att bemöta patienten med respekt och

4

värdighet (ICN, 2012). Enligt patientlagen (SFS 2014:821) har patienten rätt att få relevant information kring sitt sjukdomstillstånd, undersökningar samt behandling. Omvårdnaden ska utformas gemensamt med patienten där patientens delaktighet, integritet och självbestämmande ska respekteras.

Sjuksköterskans kunskaper kring läkemedelseffekter och biverkningar är betydelsefulla för att kunna ge patienten relevant information i samband med behandling (Sundbeck, 2013). Även sjuksköterskans förmåga att ställa utforskande frågor anses vara positivt för att identifiera patientens känslor kring sin situation (Traumer et al., 2019). Om patienters sexuella hälsa utvärderas och förbättras med anpassade omvårdnadsåtgärder, kan både patientens välmående samt livskvalitet främjas (Bae & Park, 2016). Genom att vårdpersonal informerar och följer upp sexuella problem kan ångest, trötthet och sexuell dysfunktion förebyggas (Catamero et al., 2017).

Kommunikation

Enligt Nationalencyklopedin (u.å.) innebär ordet kommunikation att överföra och utbyta information. En god kommunikation mellan sjuksköterska och patient är centralt för omvårdnaden. Kommunikation är en ömsesidig process som ger vårdaren möjlighet att förstå patientens upplevelse av sin situation. Genom att lyssna och bekräfta kan sjuksköterskan skapa förutsättningar för patientens delaktighet vilket ger möjlighet till individanpassad omvårdnad (Kourkouta & Papathanasiou, 2014). Enligt Travelbees (1971) omvårdnadsteori är kommunikation ett av sjuksköterskans viktigaste verktyg. Målet för omvårdnaden är att lindra lidande och ge stöd till patienten i deras situation. Kommunikation är en grundläggande del i sjuksköterskans och patientens relation. Travelbee menar att kommunikation alltid existerar i mötet mellan människor och att den kan vara verbal eller icke-verbal. Genom kommunikation skapas en ömsesidig relation som ger sjuksköterskan möjlighet att etablera en mellanmänsklig relation till patienten. Travelbee betonar vikten av att se varje människa som unik med sina personliga upplevelser och uppfattningar. För att kunna ta del av patientens upplevelse av sin situation, krävs det att sjuksköterskan kommunicerar med patienten. Det är sjuksköterskan som bär ansvaret för att relationen upprättas men relationen måste bygga på ömsesidig interaktion. För att åstadkomma en mellanmänsklig relation behöver parterna gå igenom fem interaktionsfaser. Faserna inkluderar det första mötet, utveckling av identiteter hos parterna, empati, sympati samt en ömsesidig relation. Dessa leder till en relation där parterna får utrymme att dela sina innersta tankar och känslor. Relationen kan ses som ett resultat av sjuksköterskans förmåga att ge en god omvårdnad samt lindra lidande (a.a.).

Syfte

Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation kring sexuell hälsa i patientmötet.

5

Material och metod

Design

En kvalitativ design tillämpades i litteraturöversikten. Enligt Friberg (2017a) utförs en litteraturöversikt för att få en överblick över forskningsläget inom ett begränsat område. Med kvalitativ forskning är syftet att få ökad förståelse för ett visst fenomen. Det uppnås genom att undersöka människors upplevelser och erfarenheter kring det som ska studeras (Friberg, 2017b).

Analysen av artiklarna som ingått i materialet har utgått från en induktiv ansats med utgångspunkt i sjuksköterskors erfarenheter. Det innebär att materialet har granskats förutsättningslöst utan att utgå från någon färdig teori eller några antaganden (Priebe & Landstöm, 2017).

Urval och datainsamling

En primär informationssökning i olika databaser gjordes med utgångspunkt från litteraturöversiktens syfte. Det gjordes för att få en överblick kring forskningsläget i det aktuella ämnet (Östlundh, 2017). Det möjliggjorde även att relevanta artikelsökningar kunde avgränsas samt att icke relevanta källor kunde uteslutas. Den faktiska informationssökningen genomfördes utifrån syftet: Sjuksköterskors

erfarenheter av kommunikation kring sexuell hälsa i patientmötet. För att få med

ordens alla böjningar i sökningarna användes trunkering. Trunkering innebär att endast ordets stam skrivs in i sökfältet följt av ett trunkeringstecken (Östlundh, 2017). Trunkeringen kännetecknas av en asterisk i sökmatrisen (Bilaga 1). I två sökningar valdes att inte använda trunkering då det gav ett mer avgränsat sökresultat. Följande sökord identifierades: Nurs*, nurse, nurses, experience, attitude, communication,

conversation, sexual issues, discussing, sexual health, responsibility, sexual* sexuality, cancer och patient. Sökorden testades i olika kombinationer med hjälp av

boolesk sökteknik. Det innebär att det går att kombinera olika sökord samt att utesluta sådant som inte ska ingå i sökningen (Östlundh, 2017). De booleska operatorerna identifieras som AND och NOT i sökmatrisen (Bilaga 1). Sökningar utfördes bland annat i databasen Cinahl (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature). Den är en av de största databaserna inom området omvårdnad och innehåller artiklar, avhandlingar och böcker (Karlsson, 2017). Sökningar gjordes även i databaserna Medline och Pubmed. Pubmed är en gratisversion av Medline och innehåller material som ännu inte publicerats i Medline. Databaserna innehåller tillsammans över 25 miljoner referenser samt material från hela det biomedicinska området, där omvårdnad ingår (Karlsson, 2017).

Sammanlagt gjordes tio sökningar i databaserna, vilket resulterade i 559 artiklar. Från sökträffarna lästes 521 artikeltitlar, av de titlar som ansågs relevanta för litteraturöversiktens syfte lästes 78 artiklars abstract. Artiklar som inkluderades var studier som beskrev sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera kring sexuell hälsa, som baserades på en kvalitativ ansats. Exklusionskriterier var kvantitativa artiklar och artiklar som innefattade sjuksköterskestudenter, specialistutbildade sjuksköterskor eller andra professioner. Begränsningar för artikelsökningarna var 2010 - 2020 för att resultatet skulle omfatta aktuellt forskningsläge. Vidare begränsningar var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska samt peer reviewed. Artiklar som är peer reviewed säkerställer att materialet är publicerat i vetenskapliga

6

tidskrifter (Östlundh, 2017). På grund av begränsat antal kvalitativa artiklar som besvarade syftet inkluderades en artikel med mixad metod, samt fyra artiklar med andra professioner. Relaterat till det gjordes även en sökning från 2009 för att utvidga antalet sökträffar. En artikel med mixad metod innebär att datainsamlingen består av både kvalitativa samt kvantitativa data (Borglin, 2017). I artikeln med mixad metod användes därför endast det kvalitativa resultatet. I de artiklar där flera professioner ingick uteslöts citat som inte med säkerhet härstammade från sjuksköterskor. De artiklar som valdes ut efter att ha läst abstract omfattades av de inklusions- och exklusionskriterier som identifierats i litteraturöversikten. Därefter återstod 31 artiklar som kvalitetsgranskades med hjälp av kvalitetsgranskningsprotokollet som utformats på Hälsohögskolan i Jönköping (Bilaga 2). Kvalitetsgranskningsprotokollet bestod av två delar. Den första delen innehöll fyra kriterier som alla skulle vara uppfyllda för att artikeln skulle granskas i del två. Del två bestod av åtta kriterier där minst sex behövde uppfyllas för att artikeln skulle inkluderas. De som exkluderades var dubbletter samt artiklar som inte uppnådde tillräcklig kvalitet enligt kvalitetsgranskningsprotokollet. Även artiklar som inte hade ett etiskt resonemang valdes bort. Av de granskade artiklarna inkluderades 13 stycken som svarade på arbetes syfte (Bilaga 3).

Dataanalys

De 13 artiklarna analyserades enligt en femstegsanalys beskriven av Friberg (2017b). Steg ett omfattade att samtliga läste igenom de utvalda studierna flertalet gånger. Det gjordes för att få en djupare förståelse för innehållet med fokus på resultatdelen. Andra steget var att identifiera nyckelfynden i resultatet för att kunna urskilja teman. Nyckelfynden plockades ut i relation till litteraturöversiktens syfte. De identifierade nyckelfynden markerades enskilt med färgpenna i respektive artikel. Alla markeringarna fördes sedan över till ett gemensamt exemplar av varje artikel. Steg tre innefattade att varje studies resultat sammanställdes. Det gjordes genom att nyckelfynden kopierades till ett Word-dokument på datorn. De färglades sedan med olika färger för att senare kunna kopplas till respektive artikel. Nyckelfynden skrevs sedan ut och klipptes isär för att kunna sorteras. Varje nyckelfynd lästes igen och kopplades till ett kodord som sammanfattade dess innebörd. De nyckelfynd som hade samma kodord lades ihop till totalt 21 olika grupper. Steg fyra gick ut på att hitta likheter och skillnader i artiklarnas resultat som sammanställdes och bildade teman. Sammanlagt identifierades sex subteman som analyserades och diskuterades. Det resulterade i tre övergripande teman. Sista steget i analysen var att formulera en ny helhet med det som framkommit i analysarbetet och som blev resultatpresentationen. Resultatet formulerades så att läsaren enkelt skulle förstå innebörden (Friberg, 2017b). Som ett stöd i processen har grupphandledning skett kontinuerligt.

Etiska överväganden

I litteraturöversikten granskades kvalitativa artiklar vilket innebär att människors subjektiva upplevelser och erfarenheter undersöks. Kjellström (2017) menar att i forskning som berör människor är det viktigt att beakta de involverades rättigheter, hälsa, frihet, säkerhet och integritet. Kjellström belyser även vikten av att forskningen ska motiveras etiskt genom att ifrågasätta om ämnesvalet är etiskt och relevant för samhället, individen eller professionen. Ämnet som undersöks i en litteraturöversikt ska vara relevant i förhållande till sjuksköterskans profession och bidra med ökad

7

kunskap och medvetenhet inom yrket (Kjellström, 2017). I en litteraturöversikt ska de involverade artiklarnas etiska övervägande kritiskt granskas (Kristensson, 2014). Artiklarnas etiska ställningstagande var därför ett avgörande kriterium i kvalitetsgranskningen för inkludering i litteraturöversikten. För att säkerställa artiklarnas pålitlighet och vetenskapliga kvalitet har kvalitetsgranskning av valda artiklar utförts av samtliga (Kjellström, 2017).

Priebe och Landström (2017) menar att en medvetenhet kring den egna förförståelsen är avgörande för att kunna analysera materialet med ett objektivt och öppet förhållningssätt. Därför diskuterades förförståelsen innan arbetet med litteraturöversikten påbörjades. Det framkom att samtliga hade liknande erfarenheter från klinisk verksamhet, vilket var att patienters sexuella hälsa sällan diskuteras inom hälso-och sjukvården. Förförståelsen var därmed att sjuksköterskor upplever att ämnet är svårt att beröra, och ofta undviker att inleda samtal kring sexuell hälsa.

Resultat

Resultatet omfattades av 13 artiklar som analyserades med en kvalitativ metod. Tre teman samt sex subteman identifierades, se figur 1.

Figur 1. Översikt på teman och subteman.

Att ämnet är känsligt

När sjuksköterskor beskrev sina erfarenheter av att diskutera sexuell hälsa med patienter framkom att ämnet upplevdes som känsligt och svårt att ta upp. Både sjuksköterskorna själva samt patienterna upplevdes vara obekväma i konversationen. Det framgick också att personliga värderingar hade betydelse för i vilken utsträckning sjuksköterskan valde att öppna upp för diskussion kring sexuell hälsa.

Ett obekvämt samtalsämne

Sjuksköterskor beskrev sexuell hälsa som ett tabubelagt ämne då det berör något personligt och intimt (Olsson et al., 2012; Nakopoulou et al., 2009; Saunamäki & Engström, 2014; Annerstedt & Glasdam, 2019; Fitch et al., 2013; Kolbe et al., 2016). Sjuksköterskornas erfarenhet var att sexuell hälsa är ett ämne som patienter sällan vill diskutera (Baker‐Green, 2017; Ussher et al., 2013; Kolbe et al., 2016). Det fanns en

8

rädsla att försätta patienterna i en obekväm situation genom att inleda en diskussion kring deras sexuella hälsa (Baker‐Green, 2017; Olsson et al., 2012; Ussher et al., 2013; Kolbe et al., 2016). Sjuksköterskorna själva upplevde också att ämnet var obekvämt att ta upp med patienter (Ussher et al., 2013; Williams et al., 2017; Fitch et al., 2013; Annerstedt & Glasdam, 2019; Baker‐Green, 2017; Saunamäki & Engström, 2014; Benoot et al., 2018). De beskrev att de saknade det självförtroendet som krävdes för att inleda samtal kring sexuell hälsa (Reese et al., 2017; Ussher et al., 2013; Baker‐ Green, 2017). Genom att ämnet undveks fick de ingen erfarenhet av att diskutera sexuella frågor med patienter, vilket i sin tur ledde till en ökad osäkerhet hos sjuksköterskorna (Ussher et al., 2013; Fitch et al., 2013). Bland faktorer som sjuksköterskor tyckte underlättade i samtal kring sexuell hälsa nämndes bland annat humor, en lättsam jargong (Saunamäki & Engström, 2014) samt personkemi mellan patient och sjuksköterska (Annerstedt & Glasdam, 2019). Att utgå från problem relaterat till patientens sjukdom eller medicinsk behandling var en annan strategi som främjade kommunikation kring sexuell hälsa (Olsson et al., 2012).

Sjuksköterskans värderingar

Sjuksköterskor hade personliga värderingar som påverkade i vilken utsträckning sexuell hälsa diskuterades med patienter. Det fanns en uppfattning att patientens fysiska tillstånd och sjukdom bör prioriteras före den sexuella hälsan (Fitch et al., 2013; Reese et al., 2017; Annerstedt & Glasdam, 2019; Benoot et al., 2018; Saunamäki & Engström, 2014). När den sexuella hälsan väl diskuterades ansågs det viktigaste vara att patienten fick information relaterat till biverkningar efter en behandling (Fitch et al., 2013; Ussher et al., 2013; Annerstedt & Glasdam, 2019; Olsson et al., 2012). De sjuksköterskor som ansåg att den sexuella hälsan hade stor betydelse för patienters välbefinnande tenderade att beröra ämnet i störst utsträckning (Benoot et al., 2018; Ussher et al., 2013). Det fanns även faktorer som påverkade huruvida sjuksköterskor valde att ta upp ämnet eller inte. De hade exempelvis värderingar kring att äldre patienter inte är sexuellt aktiva, därför ansågs äldres sexuella hälsa inte vara aktuell att diskutera (Annerstedt & Glasdam, 2019; Reese et al., 2017; Kolbe et al., 2016; Ussher et al., 2013). Andra påverkande faktorer var åldersskillnader (Williams et al., 2017; Baker‐Green, 2017) samt könsskillnader mellan patienten och sjuksköterskan (Kolbe et al., 2016; Williams et al., 2017; Ussher et al., 2013). Sjuksköterskor uttryckte även värderingar kring patienternas relationsstatus (Ussher et al., 2013; Baker‐Green, 2017), sexuella läggning (Williams et al., 2017; Annerstedt & Glasdam, 2019; Ussher et al., 2013) och religion (Baker‐Green, 2017) som påverkade huruvida de ansåg att diskussioner kring sexuell hälsa var relevant eller inte.

Att ha rätt verktyg

När sjuksköterskor beskrev sin kompetens inom området sexuell hälsa framkom att de upplevde sig ha bristande kunskap. De belyste vikten av kontinuerlig utbildning på arbetsplatsen för att utveckla det självförtroende som krävs för att lyfta ämnet med patienten. Även verksamhetens stöd samt rutiner ansågs vara av betydelse för huruvida sjuksköterskan valde att diskutera patientens sexuella hälsa.

9 Kunskapens betydelse

Sjuksköterskor beskrev att de inte hade tillräcklig kunskap inom ämnet sexuell hälsa. De var osäkra på om de skulle kunna besvara frågor som patienter hade kring sexuella problem, därför tog de inte initiativ till att lyfta ämnet (Williams et al.,2017; Fitch et al., 2013; Reese et al., 2017; Saunamäki & Engström 2014; Baker-Green, 2017; Benoot et al., 2018; Olsson et al., 2012). Sjuksköterskor uttryckte vikten av träning och utbildning (Malta et al., 2018) både kring hur de kan kommunicera med patienten om sexuella frågor, samt vilka biverkningar olika behandlingar kan medföra (Reese et al., 2017; Ussher et al., 2013; Baker-Green, 2017; Nakopoulou et al., 2009; Fitch et al., 2013). De tog också upp att utbildning för att identifiera sina egna attityder skulle vara positivt (Nakopoulou et al., 2009) och ge dem självförtroende att prata om sexuell hälsa (Reese et al., 2017). De sjuksköterskor som lyfte konversationen kring den sexuella hälsan med patienter beskrev att de blev mer självsäkra för varje gång de diskuterat ämnet (Baker-Green, 2017; Ussher et al., 2013; Reese et al., 2017). Några sjuksköterskor poängterade att det inte alltid är nödvändigt att besvara patientens frågor, det viktigaste är att lyssna (Willams et al., 2017). En strategi för att våga prata om ämnet var att söka information på internet eller rådfråga kollegor (Yodchai et al., 2018). Sjuksköterskor som ansåg sig ha tillräckligt med kunskap menade att det gav dem skäl att ta upp sexuell hälsa (Saunamäki & Engström 2014). De sjuksköterskor som hade lång erfarenhet inom yrket var mer benägna att diskutera den sexuella hälsan med patienter än de som var nya i sin yrkesroll (Williams et al., 2017).

Strukturella faktorer påverkar

Sjuksköterskors erfarenhet var att det underlättade om verksamheten hade utformat tydliga strategier och rutiner för att diskutera sexuell hälsa (Saunamäki & Engström 2014; Williams et al., 2017; Reese et al., 2017; Malta et al., 2018). Det kunde exempelvis vara rutinfrågor där sexuell hälsa ingick (Saunamäki & Engström 2014) eller en mentor inom verksamheten som de kunde vända sig till med frågor (Williams et al., 2017; Reese et al., 2017; Malta et al., 2018). Möjligheten att lämna ut informationsbroschyrer till patienten sågs som betydelsefull och underlättade för att ta upp ämnet (Fitch et al., 2013; Williams et al., 2017). I verksamheter där det inte fanns rutiner tenderade sjuksköterskorna att känna sig mer osäkra samt undvika ämnet i större utsträckning (Ussher et al., 2013; Yodchai et al., 2018). Otydlig ansvarsfördelning kring vilken profession som skulle ta upp den sexuella hälsan var ytterligare en begränsning (Williams et al., 2017; Malta et al., 2018). Sjuksköterskor beskrev också bristande tillgång till en lugn och avskild miljö som ett hinder för att diskutera sexuell hälsa (Ussher et al., 2013; Yodchai et al., 2018; Saunamäki & Engström 2014; Kolbe et al., 2016; Nakopoilou et al., 2009; Olsson et al., 2012). De poängterade även att tidsbrist var en avgörande faktor (Ussher et al., 2013; Fitch et al., 2013; Kolbe et al., 2016; Malta et al., 2018; Reese et al., 2017; Saunamäki & Engström 2014; Benoot et al., 2018; Olsson et al., 2012; Nakopoilou et al., 2009). Tiden med varje patient var ofta begränsad, vilket gjorde att sjuksköterskorna inte prioriterade att lyfta frågor kring sexuell hälsa (Fitch et al., 2013; Benoot et al., 2018; Ussher et al., 2013).

Att känna ansvar

Sjuksköterskors uppfattning av vem som bär ansvaret för att inleda kommunikationen kring sexuell hälsa visade sig variera. En del menade att det tillhörde sjuksköterskans

10

ansvar, och såg det som en viktig del i sitt arbete. Andra menade att ansvaret låg på patienten själv, eller på någon annan profession. I temat beskrivs de olika inställningarna till vem som anses vara mest lämpad att lyfta frågor om sexuell hälsa.

Sjuksköterskans ansvar

Sjuksköterskor beskrev att de kände ett ansvar inför att lyfta frågor som berör patienters sexuella hälsa (Ussher et al., 2013; Williams et al., 2017; Fitch et al., 2013; Kolbe et al., 2016; Yodcahai et al., 2018; Saunamäki & Engström, 2014; Nakopoilou et al., 2009; Olsson et al., 2012). De upplevde att den sexuella hälsan var en viktig del i patienternas liv (Yodcahai et al., 2018; Saunamäki & Engström, 2014) och att den omfattas av sjuksköterskans holistiska omvårdnad (Fitch et al., 2013; Nakopoulou et al., 2009; Ussher et al., 2013). Sjuksköterskor kände särskilt ansvar att ta upp ämnet när de sexuella problemen och förändringarna kunde relateras till sjukdomar eller läkemedelsbiverkningar (Yodcahai et al., 2018; Ussher et al., 2013; Nakopoulou et al., 2009; Olsson et al., 2012; Saunamäki & Engström, 2014). De beskrev även att patientundervisning var en viktig del av deras arbete (Ussher et al., 2013; Reeses et al., 2017; Kolbe et al., 2016; Yodcahai et al., 2018). Sjuksköterskor som tog upp ämnet menade att det var deras ansvar att förmedla till patienten att de var öppna för att diskutera sexuella problem (Fitch et al., 2013; Ussher et al., 2013). Relaterat till ämnets känsliga karaktär upplevde sjuksköterskorna att patienter var för blyga eller skämdes för att själva ta upp sexuella frågor (Saunamäki & Engström, 2014; Ussher et al., 2013). Vissa sjuksköterskor tyckte att det var enklare att diskutera den sexuella hälsan innan de skapat en relation till patienten (Baker-Green, 2017). Andra beskrev betydelsen av att utveckla en ömsesidig relation till patienten som byggde på tillit (Williams et al., 2017; Yodchai et al., 2018; Malta et al., 2018; Reeses et al., 2017; Baker-Green, 2017; Benoot et al., 2018; Kolbe et al., 2016). Det ansågs vara sjuksköterskans ansvar att skapa förutsättningarna för att en god relation skulle kunna etableras (Yodchai et al., 2018; Malta et al., 2018; Annerstedt & Glasdam, 2019; Nakopoulou et al., 2009). För att det skulle vara möjligt krävdes kontinuitet i besöken samt relationen (Annerstedt & Glasdam, 2019; Olsson et al., 2012; Nakopoulou et al., 2009; Benoot et al., 2018). Även personkemin mellan sjuksköterska och patient var en avgörande faktor för vilken information sjuksköterskan valde att ge (Annerstedt & Glasdam, 2019). Sjuksköterskor som diskuterat sexuell hälsa med patienter tyckte att det gynnade relationen samt gav dem en känsla av att de gjort något bra (Saunamäki & Engström, 2014; Yodcahai et al., 2018).

Förskjutet ansvar

Det fanns även sjuksköterskor som menade att ansvaret för att inleda diskussionen kring sexuell hälsa låg hos patienten (Olsson et al., 2012; Saunamäki & Engström, 2014; Fitch et al., 2013; Williams et al., 2017). Sjuksköterskors erfarenhet var att patienterna sällan tog upp frågor om sin sexuella hälsa, vilket gav intrycket att de inte ville beröra ämnet (Annerstedt & Glasdam, 2019; Fitch et al., 2013; Kolbe et al., 2016; Yodchai et al., 2018). Genom att patienter själva lyfte frågan visade de på en öppenhet för att diskutera sin sexuella hälsa, och sjuksköterskan kunde då föra diskussionen vidare (Kolbe et al., 2016; Williams et al., 2017; Fitch et al., 2013; Olsson et al., 2012). Det förekom dock att sjuksköterskor undvek ämnet trots att det var patienten som inledde samtalet (Yodchai et al., 2018; Olsson et al., 2012). En annan uppfattning som förekom var att patientens sexuella hälsa var någon annan professions ansvar (Ussher et al., 2013; Williams et al., 2017; Fitch et al., 2013; Kolbe et al., 2016; Annerstedt &

11

Glasdam, 2019; Saunamäki & Engström, 2014; Baker‐Green, 2017; Benoot et al., 2018; Nakopoulou et al., 2009; Olsson et al., 2012). En del sjuksköterskor hänvisade patienterna till andra yrkeskategorier för att undvika diskussioner kring ämnet då det upplevdes som obekvämt (Ussher et al., 2013; Williams et al., 2017). Andra ansåg att det fanns professioner som hade mer kunskap kring sexuell hälsa och hänvisade därför patienten vidare (Malta et al., 2018; Fitch et al., 2013; Kolbe et al., 2016; Saunamäki & Engström, 2014; Nakopoulou et al., 2009; Olsson et al., 2012). Möjligheten att hänvisa patienter till andra professioner sågs som avgörande för att sjuksköterskor skulle inleda samtal kring sexuell hälsa (Fitch et al., 2013).

Diskussion

Metoddiskussion

För att besvara syftet i examensarbetet granskades vetenskapliga artiklar som sammanställdes i en kvalitativ litteraturöversikt. En kvalitativ metod valdes eftersom den kan relateras till syftet som var att studera sjuksköterskors erfarenheter. En kvantitativ metod ansågs inte vara relevant eftersom den utgår från observationer och strukturerade mätningar (Billhult, 2017). En litteraturöversikt ger ett brett perspektiv då flera vetenskapliga artiklars resultat sammanställs (Friberg, 2017a), vilket ses som en styrka. Diskussion fördes även kring en empirisk kvalitativ metod med intervjuer eftersom det hade medfört en djupare förståelse för varje sjuksköterskas erfarenhet. Dock valdes det bort på grund av den begränsade tid som examensarbetet skulle genomföras inom.

Genom att sökningar gjordes i flera olika databaser kunde ett större urval uppnås (Willman et al., 2016). Det stärker datainsamlingens kvalitet och ökar resultatets pålitlighet. Henricsson (2017) beskriver begreppet sensitivitet, det vill säga i vilken utsträckning samma artikel återkom i flera olika sökningar. En hög sensitivitet ökar litteraturöversiktens trovärdighet (a.a.). I de olika sökningarna förekom nio stycken dubbletter vilket ses som en styrka.

I en kvalitativ litteraturöversikt där subjektiva upplevelser ska studeras bör artiklarna som analyseras vara kvalitativa (Henricsson & Billhult, 2017). Ambitionen var därför att endast inkludera artiklar som hade en kvalitativ design. Antalet kvalitativa artiklar som besvarade syftet var begränsat och därför inkluderades senare en artikel med mixad metod. Resultatet i artikeln var mestadels uppdelat efter de två analysmetoderna, och strävan var att endast använda resultatet med kvalitativ metod. Det förekom dock vissa svårigheter att tolka om resultatet härstammade från kvantitativa eller kvalitativa data. I de fallen analyserades endast det resultat som med säkerhet kunde härledas till kvalitativa data. Ett annat inklusionskriterie var inledningsvis att deltagarna i artiklarna endast skulle vara sjuksköterskor. Nio av de 13 artiklarna som analyserades uppfyllde det kriteriet. På grund av det begränsade antalet artiklar som svarade på syftet inkluderades även fyra artiklar där andra professioner ingick. I analysen av de fyra artiklarna fanns en medvetenhet kring risken att involvera erfarenheter som inte härstammade från sjuksköterskor. Därför analyserades endast citaten från sjuksköterskor samt det sammanställda resultatet. Eftersom sjuksköterskor utgjorde en stor del av artiklarnas deltagare ansågs det sammanställda resultatet vara användbart för att analysera i litteraturöversikten.

12

Samtligas förförståelse diskuterades innan analysen samt under analysarbetet för att undvika att den påverkade litteraturöversiktens resultat. Mårtensson och Fridlund (2017) beskriver att resultatets pålitlighet ökar om en diskussion kring förförståelse förts. Analysen genomfördes med ambitionen att förhålla sig objektivt i relation till sin förförståelse. Därmed inkluderades både artiklar med positiva samt negativa erfarenheter. Hänsyn togs även till förförståelsen genom att alla analyserade samtliga artiklar, vilket ökar resultatets trovärdighet (Rosén, 2017). Analyseringsförfarandet sammanställdes sedan till ett gemensamt underlag. Kristensson (2014) beskriver tillvägagångssättet som triangulering vilket ökar resultatets tillförlitlighet och verifierbarhet. Vid sammanställningen identifierades att analysförfarandet genomförts på liknande sätt men även att det fanns vissa skillnader. Det stärker analysens bearbetning och minskar risken för att viktiga nyckelfynd missats, samt att materialet analyserades utan påverkan från andra (Kristensson, 2014). Analysen av resultatartiklarna fokuserades på de nyckelfynd som framkommit i varje artikel. När nyckelfynden sedan skulle läggas ihop till teman förekom svårigheter att sortera nyckelfynden. En styrka var då att samtliga deltog i diskussionen vilket gav flera olika perspektiv. Artiklarna som analyserades var skrivna på engelska vilket gjorde att översättning till svenska krävdes. Därmed fanns en risk för att tolkningsfel förekom vilket kan ses som en svaghet. För att undvika felaktig tolkning och därmed öka litteraturöversiktens pålitlighet användes översättningsmotorer (Östlundh, 2017). Användning av översättningsmotorer medför dock en viss risk för att felaktig översättning sker.

I examensarbetet inkluderades 13 artiklar vilket ansågs vara tillräcklig datamängd att sammanföra till ett resultat. Artiklarna omfattades av olika verksamheter inom hälso- och sjukvården vilket gav ett brett perspektiv på sjuksköterskors erfarenheter. De områden som berördes var främst cancer men även hjärtsjukdomar, urinvägsproblem, äldre, samt palliativ vård. Erfarenheterna från de olika verksamheterna var likartade vilket anses vara en styrka då resultatet är överförbart till flera olika vårdkontexter. Det breda perspektivet kan även anses vara en svaghet då det inte ger en djupare inblick inom ett specifikt område. Artiklarna kommer från flera olika länder. Tre av artiklarna kom ursprungligen från Sverige, tre från Australien, en från Storbritannien, en från Canada, en från Tyskland, en från Grekland, en från USA samt en från Thailand. Det stärker trovärdigheten eftersom det ger en bredd i resultatet (Willman et al., 2016). Resultatet visar därmed att sjuksköterskor har likande erfarenheter i olika delar av världen. Artiklarnas härkomst anses därmed inte påverka litteraturöversiktens resultat negativt, utan ses som en styrka då resultatet bedöms vara överförbart till länder med en västerländsk sjukvård. Det kan dock ses som en svaghet att endast en artikel från ett låginkomstland ingick då de hade kunnat bidra med ytterligare perspektiv.

Under arbetets gång har handledning kontinuerligt använts som en resurs. En väl fungerande handledningsprocess är avgörande för resultatets kvalitet (Henricsson & Lönn, 2017). Därför har en dialog med handledaren förts kring bland annat val av metod och tillvägagångssätt för att möjliggöra ett tillförlitligt resultat. Förutom en dialog med handledaren, har grupphandleding möjliggjort diskussioner med övriga studenter. Utbytet av erfarenheter som sker i en grupphandledning har visat sig vara positivt för arbetets kvalitet (Henricsson & Lönn, 2017).

13

Resultatdiskussion

Resultatet visade att sjuksköterskor hade erfarenheten att patienters sexuella hälsa var obekvämt att diskutera. En del kände ansvar att ta upp patientens sexuella hälsa och en god relation till patienten var avgörande för i vilken utsträckning diskussionen fördes. Det framkom även att sjuksköterskorna kände att de hade bristande kunskap inom området och mer utbildning efterfrågades.

Ett framstående fynd i litteraturöversikten var att sjuksköterskor upplevde att sexuell hälsa var ett tabubelagt ämne. Det baserades på att de upplevde att patienten inte ville beröra ämnet men även att sjuksköterskorna tyckte att det var obekvämt. Erfarenheten att ämnet uppfattas som tabubelagt och svårt att diskutera med patienter delas i andra studier (Fennell & Grant, 2019; Hoekstra et al., 2012; Rimmer et al., 2010). Upplevelsen av att patienter inte ställer frågor kring sin sexuella hälsa, beskrivs också av Hoekstra et al. (2012). Där beskrivs även att sjuksköterskor lever sig in i patienters situation, och själva inte hade velat få frågor kring sin sexuella hälsa, vilket leder till att de inte tar upp ämnet (Hoekstra et al., 2012). Sjuksköterskor uttrycker det särskilt svårt att diskutera sexuella frågor med äldre patienter (Fennell & Grant, 2019). Å andra sidan har det visat sig att äldre patienter är bekväma med att prata om sin sexuella hälsa (Farrell & Belza, 2012). Patienter betonar vikten av att det är sjuksköterskan som inleder samtalet, då det underlättar för dem att lyfta eventuella frågor (Flynn et al., 2012). Därmed synliggörs en skillnad mellan patienters önskan och sjuksköterskors uppfattningar. Det tyder på att sjuksköterskor har förutfattade meningar kring patienters vilja att beröra sexuella frågor, vilket påverkar huruvida ämnet lyfts. Sjuksköterskor behöver bortse från sin förförståelse för att kunna tillgodose hela patientens omvårdnadsbehov. Patienter som inte blir tillfrågade om sin sexuella hälsa riskerar en försämrad livskvalitet. Sexuell dysfunktion kan exempelvis påverka den mentala hälsan negativt (Khajehei et al., 2015), vilket kan leda till ett ökat omvårdnadsbehov samt lidande för patienten, men också kräva mer resurser från hälso-och sjukvården. Genom att sjuksköterskor lyfter den sexuella hälsan med patienten i högre utsträckning kan hälsa främjas samtidigt som belastningen inom vården minskar.

Enligt Travelbees (1971) teori behöver relationen genomgå fem interaktionsfaser för att bygga upp den relation som krävs för att patienten ska vilja dela sina innersta tankar och känslor. Sjuksköterskans förmåga att känna in samspelet i relationen är grundläggande för att kunna beröra känsliga frågor. Trots att sexuell hälsa uppfattas som tabubelagt behöver patienter få möjlighet att diskutera ämnet. Genom att sjuksköterskan vågar kommunicera kring sexuell hälsa, kan patientens behov tillgodoses och en god omvårdnad kan möjliggöras.

Ett annat fynd var att sjuksköterskor kände ansvar att ta upp den sexuella hälsan med patienten. Ansvarskänslan beskrivs också i andra studier (Hoekstra et al., 2012; Evicili & Demirel et al., 2018). I de fall då sjuksköterskor inte känner ansvar, och därmed inte lyfter frågan riskerar omvårdanden att brista (Bae & Park, 2016). En god och tillitsfull relation mellan sjuksköterska och patient ansågs vara betydelsefullt för att ta upp ämnet, vilket också visats i tidigare studier (Klaeson et al., 2016; Brook et al., 2017). Sjuksköterskorna poängterade även att patienterna behövde självförtroende för att själva våga lyfta frågor om sin sexuella hälsa. I Ekström et al. (2016) framkommer liknande erfarenheter och vikten av att visa ödmjukhet och öppenhet inför patientens frågor betonas. Enligt Ozaras och Abaan (2018) är sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienten avgörande för upplevelsen av tillit. Förhållningsättet bör bygga på medkänsla samt förmåga att känna empati och sympati. Det är betydelsefullt att

14

sjuksköterskan kan se till varje enskild individs behov och anpassa bemötandet. Det görs genom att vara förberedd, närvarande samt bekräfta patienten, då kan en känsla av att vilja hjälpa förmedlas (Johansson & Mårtensson, 2019; Johnsson et al., 2019). Hur relationen utvecklas påverkas delvis av sjuksköterans förmåga att kommunicera. Genom en god kommunikation bildas en förståelse mellan parterna vilket är positivt för relationen (Kirca & Bademli, 2019). Om sjuksköterskan inte kommunicerar på ett adekvat sätt riskerar relationen att skadas. Det medför att den tillit som krävs för att patienten ska dela sina innersta tankar inte etableras (Ozaras & Abaan 2018). Patienten kan då uppleva sig förbisedd och ensam med sina frågor vilket leder till att omvårdanden blir bristfällig.

Travelbee (1971) menar att det är sjuksköterskan som är ansvarig för att en relation upprättas. Avgörande för etableringen av relationen är sjuksköterskans kommunikationsförmåga samt viljan att sätta sig in i patientens situation och upplevelse. Relationen grundas i att båda parter kan se bortom sina roller och betrakta varandra som människor. I sjuksköterskans arbete är patientrelationen central för att möjliggöra en god omvårdnad. Ett försummande av relationen kan medföra ett lidande för patienten. Därför bör sjuksköterskan kontinuerligt sträva efter att utvecklas och att möta patienten där den befinner sig.

Ytterligare ett fynd i litteraturöversikten var att sjuksköterskor beskrev bristande kunskap inom sexuell hälsa. Sjuksköterskor ansåg att det krävdes mer utbildning för att känna sig säkrare i kommunikationen samt för att kunna besvara patienters frågor. Uppfattningen att kunskapsbrist inom ämnet skapar en känsla av osäkerhet och otillräcklighet delas av sjuksköterskor i andra studier (Brook et al., 2017; Ekström et al, 2016). Även sjuksköterskor med specialistutbildning uttrycker att de känner sig oförberedda när det gäller att inleda konversationer angående sexuella problem (Moana et al., 2017). Sjuksköterskor med erfarenhet och kunskap kände sig mer självsäkra och positivt inställda till att diskutera ämnet med patienter, vilket styrks av andra studier (Saunamäki et al., 2010; Sung et al., 2016). Seif et al. (2019) menar att avgörande faktorer för huruvida sjuksköterskor tar upp frågor kring den sexuella hälsan är motivation och kunskap om hur kommunikationen kan gå till. Sjuksköterskans förmåga att kommunicera med patienterna på ett tillfredsställande sätt påverkar kvaliteten på omvårdnaden (Kirca & Bademli, 2019). Det visar att sjuksköterskors kunskapsbrist inom ämnet gör dem begränsade i mötet med patienten. Med rätt kunskap kan de känna sig säkrare i att besvara frågor och patienten kan få information som möjliggör en god sexuell hälsa. För att kunna uppfylla det krävs möjlighet till kompetensutveckling både inom sexuell hälsa samt kommunikation.

Enligt Travelbee (1971) ska varje patient ses som unik med sina individuella upplevelser. Därmed ska sjuksköterskan lyssna in och anpassa kommunikationen efter patientens behov. Vidare bör sjuksköterskan vara lyhörd för patientens önskan att diskutera sin sexuella hälsa, där kunskapen inom ämnet är central för att kunna ge tillfredsställande information. Den kunskapsbrist som påvisas i litteraturöversiktens resultat medför svårigheter för sjuksköterskan att ge patienten en adekvat omvårdnad.

Slutsats

Resultatet i föreliggande litteraturöversikt visade att sjuksköterskor upplevde det utmanande att kommunicera med patienter kring deras sexuella hälsa. Det baserades

15

på att ämnet ansågs vara genant och tabubelagt. Samtidigt rådde det delade meningar om huruvida patienten vill diskutera sexuell hälsa eller inte. Det framkom även att sjuksköterskor tyckte att patientens fysiska hälsa var viktigare än den sexuella hälsan. Trots det menade sjuksköterskor i flera studier att det ingår i deras professionella roll att diskutera sexuell hälsa. Sjuksköterskor upplevde sig ha begränsad kunskap inom området och belyste därför vikten av utbildning. I resultatet synliggörs en skillnad mellan sjuksköterskor, där de med tidigare erfarenhet samt mer omfattande kunskap lyfter sexuell hälsa i större utsträckning. Sjuksköterskor uttryckte även ett behov av att verksamheten anpassas för att underlätta arbetet kring sexuell hälsa. Litteraturöversiktens resultat tyder på att sjuksköterskor har förståelse för vikten av att inkludera den sexuella hälsan i omvårdnaden. Däremot behöver de få förutsättningarna som krävs för att kunna tillämpa det i praktiken.

Kliniska implikationer

Litteraturöversiktens resultat hoppas kunna ge sjuksköterskor och verksamheter insikt i vilka barriärer som existerar i kommunikationen kring sexuella frågor. Genom att sjuksköterskor tar del av resultatet kan reflektion och självinsikt till det egna förhållningsättet skapas. Idag anses det mer accepterat i samhället att prata om sin sexuella hälsa, och attityder inom hälso- och sjukvården bör utvecklas i samma takt. Verksamheter har möjlighet att främja sjuksköterskans arbete med sexuell hälsa. Genom att erbjuda utbildning, tydliga rutiner och riktlinjer samt uppmuntra till självreflektion kan brister inom omvårdnaden förebyggas. Utbildningen bör syfta till kunskap om hur samtal kring ämnet kan genomföras. Det skulle exempelvis kunna göras genom samtalssimulering, då det kan medföra att sjuksköterskor får ökat självförtroende i kommunikationen med patienter (Gabrielsen et al., 2016). Verksamheter kan också tillhandahålla informationsbroschyrer som sjuksköterskor kan ge till patienter, samt utforma rutinfrågor där sexuell hälsa inkluderas. Det behöver även tydliggöras vilket ansvar varje profession har kring att diskutera sexuella frågor med patienten. På så sätt kan verksamheten förebygga att vårdpersonal negligerar ämnet och bidra till att arbetet med sexuell hälsa utvecklas och förbättras.

Förslag till vidare forskning

Ytterligare forskning krävs kring faktorer som underlättar för sjuksköterskor när de kommunicerar kring sexuell hälsa med patienter. Det skulle exempelvis kunna vara samtalsstöd som sjuksköterskor kan använda för att främja kommunikationen. Vidare krävs forskning för att undersöka vad som påverkar sjuksköterskors förhållningssätt till att arbeta med sexuell hälsa. På så sätt kan negativa inställningar till att diskutera sexuell hälsa kartläggas och förebyggas.

16

Referenser

*= Resultatartiklar

*Annerstedt, C., & Glasdam, S. (2019). Nurses' attitudes towards support for and communication about sexual health—A qualitative study from the perspectives of oncological nurses. Journal of Clinical Nursing, 28(19/20), 3556–3566. https://doi.org/10.1111/jocn.14949

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. uppl.). Natur och kultur.

Bae, H., & Park, H. (2016). Sexual function, depression, and quality of life in patients with cervical cancer. Supportive Care in Cancer, 24 (3), 1277–1283.

https://doi.org/10.1007/s00520-015-2918-z.

*Baker‐Green, R. (2017). Nurses experiences discussing sexuality with urinary catheter patients. International Journal of Urological Nursing, 11(1), 6-12. https://doi.org/10.1111/ijun.12114

Bal, M., Yilmaz, S., & Beji, N. (2013). Sexual Health in Patients with Gynecological Cancer: A Qualitative Study. Sexuality & Disability, 31(1), 83–92.

https://doi.org/10.1007/s11195-012-9263-7

*Benoot, C., Enzlin, P., Peremans, L., & Bilsen, J. (2018). Addressing sexual issues in palliative care: A qualitative study on nurses' attitudes, roles and experiences.

Journal of Advanced Nursing, 74(7), 1583-1594.

https://doi.org/10.1111/jan.13572

Billhult, A.(2017). Kvantitativ metod och stickprov. I M. Henricsson. (Red.),

Vetenskaplig teori och metod. (s. 99–119). Studentlitteratur AB.

Boorse, C. (1977). Health as a theoretical concept. Philosophy of Science, 44(4), 542– 573.

Borglin, G., (2017). Mixad metod. I M. Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och

metod. (s. 233–250). Studentlitteratur AB.

Bostock-Cox, B. (2015). Long term conditions, medication and sexual health.

Practice nurse, 45(11), 22-25.

Bostock, N., & Kralik, D. (2008). Sexual health and living with a urinary catheter.

Australian & New Zealand Continence Journal, 14(1), 14–19.

Brook, J., Salmon, D., & Knight, R.-A. (2017). Preparing the sexual health workforce to deliver integrated services: is education the answer? A qualitative study exploring the impact of sexual health education on developing integrated policy and practice. Primary Health care Reserch & Development, 181(3), 270-281. https://doi.org/10.1017/S1463423617000123

Catamero, D., Noonan, K., Richards, T., Faiman, B., Manchulenko, C., Devine, H., Bertolotti, P., & Gleason, C. (2017). Distress, fatigue and sexuality:

Understanding and treating concerns and symptoms in patients with multiple myeloma. Clinical Journal of Oncology Nursing, 21, 7-19.

17

Douglas, J. M., & Fenton, K. A. (2013). Understanding Sexual Health and its Role in More Effective Prevention Programs. Public Health Reports, 128(2), 1-4. http://doi.org/10.1177/00333549131282S101

Ekström, A. C., Nilsson, L., Apell, C., Palmius, D., Martensson, L. B. (2016). Nurses Challenges of Supporting Hospitalized Patients Regarding Sexual-Health Issues. Journal of Nurs Care, 5(3), Article 1000344.

https://doi.org/10.4172/2167-1168.1000344

Evicili, F., & Demirel, G. (2018). Patients´s Sexual Health and Nursing: A Neglected Area. International Journal of Caring Science, 11(2), 1282–1288.

Farrell, J., & Belza, B. (2012). Are Older Patients Comfortable Discussing Sexual Health With Nurses? Nursing Research, 61(1), 51–57.

https://doi.org/10.1097/NNR.0b013e31823a8600

Fennell, R., & Grant, B. (2019). Discussing sexuality in health care: A systematic review. Journal of Clinical Nursing, 28(17/18), 3065–3076.

https://doi.org/10.1111/jocn.14900

Field, N., Prah, P., Mercer, C., Rait, G., King, M., Cassell, J., Tanton, C., Heath, L., Mitchell, K. R., Clifton, S., Datta, J., Wellings, K., Johnson, A. M., &

Sonnenberg, P. (2016). Are depression and poor sexual health neglected comorbidities? Evidence from a population sample. BMJ Open, 6(3), Article 010521. https://doi.org/10.1136/bmjopen-2015-010521

*Fitch, M. I., Beaudoin, G., & Johnson, B. (2013). Challenges having conversations about sexuality in ambulatory settings: Part II-- Health care provider

perspectives. Canadian Oncology Nursing Journal, 23(3), 182-188. https://doi.org/10.5737/1181912x233182188

Flynn, K., Reese, J., Jeffery, D., Abernethy, A., Lin, L., Shelby, R., Porter, L.,

Dombeck, C., & Weinfurt, K. (2012). Patient experiences with communication about sex during and after treatment for cancer. Psyco-Onology, 21(6), 594-601. https://doi.org/10.1002/pon.1947

Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F, Friberg (Red.), Dags för

uppsats –vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141–152). (3.

uppl.). Studentlitteratur AB.

Friberg, F. (2017b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F, Friberg (Red.). Dags för uppsats –vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten (s. 129–139). (2.uppl.). Studentlitteratur

AB.

Gabrielsen, A. K., Wallander Karlsen, M. M., Falch, A. L., & Stubberud, D. G. (2016). Communication training course with simulation. Norweigan Journal of

Clinical Nursing /Sykepleien Forskning, 11(2), 185–192.

https://doi.org/10.4220/Sykepleienf.2016.57832

Garrett, D., & Lawton, S. (2019). The effects of ageing on female genital and sexual health. British Journal of Nursing, 28(18), 1192–1195.

18

Hendry, A., Snowden, A., & Brown, M. (2018). When holistic care is not holistic enough: The role of sexual health in mental health settings. Journal of clinical

nursing, 27(5/6), 1015–1027. https://doi.org/10.1111/jocn.14085

Hengel, B., Bell, S., Garton, L., Ward, J., Rumbold, A., Taylor-Thomson, D., Silver, B., McGregor, S., Dyda, A., Knox, J., Guy, R., Maher, L., & Kaldor, J. M. (2018). Perspectives of primary health care staff on the implementation of a sexual health quality improvement program: a qualitative study in remote aboriginal communities in Australia. BMC Health Services Research, 18(1), 1-12.

https://doi.org/10.1186/s12913-018-3024-y

Henricsson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson. (Red.),

Vetenskaplig teori och metod. (s. 111–120). Studentlitteratur AB.

Henricsson, M. & Lönn, A. (2017). Handledningsprocessen. I M. Henricson. (Red.),

Vetenskaplig teori och metod. (s. 459–474). Studentlitteratur AB.

Hoekstra, T., Lesman-Leegte, I., Couperus, M., Sanderman, R., & Jaarsma, T. (2012). What keeps nurses from the sexual counseling of patients with heart failure?

Heart & Lung, 41(5), 492–499. https://doi.org/10.1016/j.hrtlng.2012.04.009

Hulter, B. (2004). Sexualitet och hälsa: begränsningar och möjligheter. Studentlitteratur AB.

ICN, International council of nurses (2012). The ICN code of ethict for nurses.

https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf

Jaarsma T. (2002). Sexual problems in heart failure patients. European Journal of

Cardiovascular Nursing, 1(1), 61–67.

https://doi.org/10.1016/S1474-5151(01)00009-3

Johansson, B., & Mårtensson, L. B. (2019). Ways of strategies to knowing the patient described by nursing students. Nurse Education in practice, 38, 120-125. https://doi.org/10.1016/j.nepr.2019.06.003

Johnsson, A., Wagman, P., Boman, Å., & Pennbrant, S. (2019). Striving to establish a care relationship – Mission possible or impossible? – Triad encounters between patients, relatives and nurses. Health Expectations, 22(6), 1304-1313.

https://doi.org/10.1111/hex.12971

Khajehei, M., Doherty, M., & Tilley, P. (2015). An update on sexual function and dysfunction in women. Archives of Women´s Mental Health, 18(3), 423-433. http://doi.org/10.1007/s00737-015-0535-y

Karlsson, E-K. (2017). Informationssökning. I M. Henricsson. (Red.), Vetenskaplig

teori och metod. (s. 81–98). Studentlitteratur AB.

Kirca, N., & Bademli K. (2019). Relationship between communication skills and care behaviors of nurses. Perspect Psychiatric Care, 55(4), 624-631.

https://doi.org/10.1111/ppc.12381

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och

19

Klaeson, K., Hovlin, L., Guvå, H., & Kjellsdotter, A. (2016). Sexual health in primary health care – a qualitative study of nurses’ experiences. Journal of Clinical

Nursing, 26(11/12), 1545-1554. https://doi.org/10.1111/jocn.13454

*Kolbe, N., Kugler, C., Schnepp, W., & Jaarsma, T. (2016). Sexual Counseling in Patients With Heart Failure. Journal of Cardiovascular Nursing, 31(1), 53-61. https://doi.org/10.1097/JCN.0000000000000215

Kourkouta, L., & Papathanasiou, I. V. (2014). Communication in nursing practice.

Materia socio-medica, 26(1), 65–67.

https://doi.org/10.5455/msm.2014.26.65-67

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för

studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur.

Leonardi-Warren, K., Neff, I., Mancuso, M., Wenger, B., Galbraith, M., & Fink, R. (2016). Sexual Health: Exploring Patient Needs and Healthcare Provider Comfort and Knowledge. Clinical Journal of Oncology Nursing, 20(6), 162– 167. https://doi.org/10.1188/16.CJON.E162-E167

*Malta, S., Hocking, J., Lyne, J., McGavin, D., Hunter, J., Bickerstaffe, A., & Temple-Smith, M. (2018). Do you talk to your older patients about sexual health? Health practitioners’ knowledge of, and attitudes towards, management of sexual health among older Australians. Aust J Gen Pract, 47(11), 807-811. https://doi.org/10.31128/AJGP-04-18-4556

Matheny, G. (2017). Handtag, famntag, klapp eller kyss - Bemötande av närhet,

sinnlighet och sexualitet inom vård och omsorg. Vårdförlaget HC AB.

Moana, B., Crawford, R., & Isaac, D. (2017). Discussing Sexual Health with Older Cliens: Are Primary Health Care Nurses Sufficiently Prepared? Whitireia

Nursing & Health Journal, 24, 63-37.

Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (s. 421–438). (2. uppl.). Studentlitteratur AB.

*Nakopoulou, E., Papaharitou, S., & Hatzichristou, D. (2009). Patients' sexual health: a qualitative research approach on Greek nurses' perceptions. Journal

of Sexual Medicine, 6(8), 2124-2132.

https://doi.org/10.1111/j.1743-6109.2009.01334.x

Nationalencyklopedin (u.å.) Kommunikation. Hämtad 2 februari 2020 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/kommunikation

Nordenfelt, L. (2007). The concept of health and illness revisited. Medicine, Health

care and philosophy, 10(1), 5–10. https://doi.org/10.1007/s11019-006-9017-3

*Olsson, C., Berglund, A.-L., Larsson, M., & Athlin, E. (2012). Patient’s sexuality – A neglected area of cancer nursing? European Journal of Oncology Nursing,

16(4), 426-431. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2011.10.003

Ozaras, G., & Abaan, S. (2018). Investigation of the trust status of the nurse–patient relationship. Nursing Ethics, 25(5), 628-639.

20

Priebe, G., & Landstöm, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar. grundläggande vetenskapsteori. I M, Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod (s. 25–42). (2. uppl.). Studentlitteratur AB.

*Reese, J., Beach, M., Smith, K., Bantug, E., Casale, K., Porter, L., Bober, S., Tulsky, J., Daly, M., Lepore, S. (2017). Effective patient-provider communication about sexual concerns in breast cancer: a qualitative study. Supportive Care in

Cancer, 25(10), 3199-3207. https://doi.org/10.1007/s00520-017-3729-1

Rimmer, R., Rutter, C., Lessard, C., Pressman, M., Jost, J., Bosch, J., Foster, K., & Caruso, D. (2010). Burn care professionals’ attitudes and practices regarding discussions of sexuality and intimacy with adult burn survivors. Journal of

Burn Care & Research, 31(4), 579–589.

https://doi.org/10.1097/BCR.0b013e3181e4d66a

Rosén, M (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricsson. (Red.),

Vetenskaplig teori och metod. (s. 375–390). Studentlitteratur AB.

Saunamäki, N., Andersson, M., & Engström, M. (2010). Discussing sexuality with patientes: nurses’ attitudes and beliefs. Journal of advances Nursing, 66(6), 1308–1316. https://doi:10.1111/j.1365-2648.2010.05260.x

*Saunamäki, N., & Engström, M. (2014). Registered nurses' reflections on discussing sexuality with patients: responsibilities, doubts and fears. Journal of Clinical

Nursing, 23(3/4), 531-540. https://doi.org/10.1111/jocn.12155

Seif, S., Kohi, T., & Moshiro, C. (2019). Sexual and reproductive health communication intervention for caretakers of adolescents: a quasi-experimental study in Unguja- Zanzibar. Reprod Health, 16(92). https://doi.org/10.1186/s12978-019-0756-z

SFS 2014:821. Patientlag.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 Sinković, M., & Towler, L. (2019). Sexual Aging: A Systematic Review of Qualitative

Research on the Sexuality and Sexual Health of Older Adults. Qualitative

Health Research, 29(9), 1239–1254.

https://doi.org/10.1177/1049732318819834

Southard, N. Z., & Keller, J. (2009). The importance of assessing sexuality: a patient perspective. Clinical Journal of Oncology Nursing, 13(2), 213–217.

https://doi.org/10.1188/09.CJON.213-217

SRHR, Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. (2017). SRHR på HBV - Att

arbeta med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter på hem och vård för boende. http://srhr.se/sites/default/files/hvb.pdf

Sundbeck, M. (2013). Sexuell hälsa i vården - en metodbok för sjuksköterskor. Studentlitteratur AB.

Sung, S., Jiang, H., Chen, R., & Chao, J. (2016). Bridging the gap in sexual healthcare in nursing practice: implementing a sexual healthcare training programme to improve outcomes. Journal of Clinical Nursing, 25(19/20), 2989–3000. https://doi.org/10.1111/jocn.13441