Årsredovisning 2008

Full text

(1)NV 8378, 09-02. The Swedish Environmental Protection Agency. SE-106 48 Stockholm Besöksadress: Stockholm - Valhallavägen 195 Östersund - Forskarens väg 5 hus Ub Kiruna - Kaserngatan 14 Tel: +46 8 698 10 00, fax: +46 8 20 29 25 E-post: registrator@naturvardsverket.se Beställningar: tel +46 8 505 933 40, fax +46 8 505 933 99 E-post: natur@cm.se Internet: www.naturvardsverket.se/webbokhandeln. Naturvårdsverkets årsredovisning 2008. www.naturvardsverket.se. års redO vis ning. 2008.

(2) KLIMATET PÅVERKAR OSS. HUR PÅVERKAR VI KLIMATET?. Klimatarbetet har varit ett av Naturvårdsverkets prioriterade områden 2008. Internationellt har vi bistått regeringskansliet med expertkunskaper i klimatförhandlingar inom EU-samarbetet och inom ramen för FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och Kyotoprotokollet. Målet är ett globalt klimatavtal ”post-2012” som kan ta över efter Kyotoprotokollets första åtagandeperiod..

(3) Naturvårdsverkets årsredovisning 2008. Ytterligare exemplar av årsredovisningen kan beställas från Naturvårdsverkets ordertel: 08-505 933 40, fax: 08-505 933 99, e-post: natur@cm.se ISBN 978-91-620-8378-6. TRYCK: CM-gruppen, Stockholm, 09-02. PRODUKTION: Naturvårdsverket. GRAFISK FORM, OMSLAG OCH REDIGERING: Informationssekretariatet. ORIGINALPRODUKTION OCH DIAGRAM: Typoform..

(4) Innehåll Naturvårdsverkets roll Gd har ordet. 3 4. Resultatredovisning. 6. Översikt över verksamhetsgrenar. 6. Verksamhetsområde Pådrivande och förebyggande miljöarbete Tillsyn och normgivning Övriga styrmedel och strategier. 8 8 30. Verksamhetsområde Bevara och restaurera natur och miljö Efterbehandling av förorenade områden Åtgärder för att bevara biologisk mångfald Investeringsprogram. 40 40 44 72. Verksamhetsområde Kunskap och underlag för miljöarbete. Miljöforskning Uppföljning och utvärdering. 80 80 88. Övriga mål och återrapporteringskrav. 98. En organisation i utveckling. 102. Redovisade regeringsuppdrag. 108. Finansiell redovisning. 122. Sammanställning över väsentliga uppgifter Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter. 124 125 126 128 130 134. 2. naturvårdsverket årsredovisning 2008.

(5) Naturvårdsverkets roll Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten i Sverige. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Arbetet utgår ifrån de fem grundläggande miljövärdena: • människors hälsa • den biologiska mångfalden och naturmiljön • kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena • ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga • en god hushållning med naturresurser Verksamheten styrs av de miljökvalitetsmål och strategier som fastställts av riksdagen. Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för frågor om miljömål och naturmiljön samt ett särskilt ansvar för samordning, uppföljning och rapportering för 10 av de 16 miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverkets huvudsakliga uppgifter är att: • Utveckla miljöarbetet genom att föreslå mål, åtgärdsstrategier och styrmedel i miljöpolitiken. • Genomföra miljöpolitiska beslut med stöd av statliga anslag, lagtillämpning med mera. • Följa upp och utvärdera miljösituationen och miljöarbetet. • Inspirera till att miljöansvaret stärks och breddas såväl i Sverige som internationellt. Verket hade 568 anställda vid årets slut fördelade på fem avdelningar; miljörätt, naturresurs, klimat, miljöanalys samt verksamhetsstöd. Därutöver finns en verksstab och fyra sekretariat för forskning, internationella frågor, personal samt information. Vidare finns elva råd och nämnder för olika frågor knutna till Naturvårdsverket.. naturvårdsverket årsredovisning 2008. 3.

(6) GD har ordet 2008 var ett händelserikt år sett från miljöns perspektiv. Miljöfrågorna har hamnat allt mer i fokus igen och det handlar inte bara om klimat. Det har kommit nya larm om döda bottnar i Östersjön och i Västerhavet. Haven har visat sig bli mer och mer sura. Krympande isberg på polerna ger anledning till oro, och debatten om drivmedelsetanol contra livsmedelsbrist har fått stort utrymme. Allt det här är problem som bara kan lösas med internationellt samarbete. Det innebär också att mycket av vårt arbete numera sker på EU-arenan och i internationella konstellationer. Under året har vi deltagit i förberedelserna inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn 2009, det möte som förhoppningsvis ska leda fram till ett nytt, skarpare globalt klimatavtal. Vi bistår som vanligt regeringen med sakkunskap och ger underlag och stöd i internationella förhandlingar. Vi har också fortsatt att samordna Sveriges internationella och nationella luftarbete, vi planerar bland annat ett event inför vårt EU-ordförandeskap 2009. Vårt Sida-finansierade utvecklingssamarbete för att stärka andra länders miljömyndigheter och medverka till en effektiv miljölagstiftning fortsätter. Detta år har vi samarbetat med 10 länder. För att Sverige ska uppnå sina egna klimatmål är det lokala arbetet också viktigt. Vi har genom Rådet för investeringsstöd givit bidrag till klimatinvesteringsprogram (Klimp) och slutreglerat bidrag till slutrapporterade lokala investeringsprogram, (LIP). Hittills har satsningen resulterat i 342 investeringsprogram med 2 755 åtgärder. Projekten i LIP och Klimp beräknas minska utsläppen av växthusgaser med cirka 2,1 miljoner ton per år. När det gäller problemen med våra hav händer också mycket. Både Samhav, samordningsgruppen för havsmiljöfrågor, och Havsmiljörådet har sina kanslier på Naturvårdsverket. Ett viktigt uppdrag för Samhav är att genomföra den svenska Havsaktionsplanen. Hittills är 25 av 30 åtgärder igång eller har avslutats. Vi har, tillsammans med Jordbruksverket tagit fram en första delrapport om hur Sverige ska nå målen i Baltic Sea Action Plan. Där föreslår vi till exempel skyddszoner kring odlingsmark i nitratkänsliga områden och reningsutrustning på passagerarfärjor. Med hjälp av anslaget för havsmiljö har vi också givit bidrag till flera kunskapshöjande projekt, till exempel ska Fiskeriverket genomföra försöksfiske av skarpsill för att ta reda på om de stora bestånden påverkar Östersjöns ekosystem. Andra exempel är forskningsprojekten som syftar till att renovera syrefria bottnar och Bonus-Plus, forskningsamarbetet mellan alla Östersjöländer. Under året har vi också presenterat en ny nationalparksplan. 13 nya parker föreslås och sju redan inrättade förslås bli utvidgade. Den första nya parken blir Kosterhavets nationalpark i Bohusläns skärgård som invigs under 2009. Vårt löpande arbete med områdesskydd fortsätter. Ett exempel är att vi under 2008 tecknade ett avtal med Sveaskog om skogsskydd som omfattar cirka 60 000 hektar produktiv skogsmark inom naturskogar i hela Sverige. Avtalet underlättar. 4. naturvårdsverket årsredovisning 2008.

(7) vårt och länsstyrelsernas arbete med att ge värdefulla naturskogar långsiktigt skydd. En av Naturvårdsverkets viktigaste uppgifter är att tillämpa och utveckla den svenska miljörätten som styrmedel för att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Under året har vi arbetat vidare med att genomföra och vidareutveckla den plan för tillsynsvägledning som vi tagit fram. Vi har också fortsatt arbetet med att förenkla regelverket och ta fram föreskrifter och vägledning för andra myndigheter. Ett område som varit särskilt aktuellt under året är enskilda avlopp, där vi tagit fram en handbok till de tidigare allmänna råden. Vi har också hållit sex konferenser om enskilda avlopp. Vi fortsätter att delta i mål och ärenden för att ta till vara allmänna miljövårdsintressen. När Naturvårdsverket går in som part och aktivt driver ärenden väljer vi ofta att driva de allmänna hänsynsreglerna som finns i miljöbalkens andra kapitel. Under 2008 har vi till exempel arbetat för att få prejudikat så att tillståndsvillkoren också innefattar att verksamhetsutövaren ska ha kunskap om de kemikalier som används. Under året har Miljömålsrådet inom Naturvårdsverket också överlämnat en fördjupad utvärdering av arbetet med miljökvalitetsmålen. Rådet kunde där konstatera att miljöarbetet tyvärr går för långsamt och man föreslog tre åtgärdsstrategier för att nå målen i tid. Regeringen tillsatte därför en utredning för att se över hela miljömålssystemet. Under hösten har vi genomfört en förvaltningsutbildning för alla våra medarbetare för att få en förståelse för grundläggande värden och regler i statsförvaltningen. Vi har fortsatt arbetet med att ta fram en modernare ärende-, dokumentoch arkivhantering. Det är en viktig del i vår strävan att uppfylla visionen om e-förvaltning och förbättrad service. Systemet ska också ge stöd år vår organisation som numera är geografiskt utspridd. 2008 avgick generaldirektören Lars-Erik Liljelund. Jag själv tillträdde den 9 februari 2009. Detta är några glimtar av vad som hänt under 2008. Välkommen att läsa mer i vår redovisning av verksamheten 2008.. Maria Ågren. naturvårdsverket årsredovisning 2008. 5.

(8) Översikt över verksamhetsgrenar JÄMFÖRELSE MELLAN 2008, 2007 OCH 2006 ÅRS LÄMNADE BIDRAG Miljoner kr 1 000. 800. 600. 400. 200. 2006 2007 2008. ut v. öf. är. or. sk. de. rin. g. ni ng. am. in g. oc h. M ilj. ve. st. er. in g. sp. ro. gr. al m ån gf. fö ljn pp U. ra. tt. In. og ol bi ar a be v. g lin nd Åt gä rd. er. fö. eh a rb te Ef. is k. de na re. fö ro av. yr m st a rig Öv. d. n om rå. gi te st ra oc h. ed el. n Ti lls y. de. er. n rm at io In fo. oc. h. no. rm. gi. vn. in g. 0. Av Naturvårdsverket tilldelade medel fördelas en betydande del som bidrag. Diagrammet visar bidragen de tre senaste åren fördelade per verksamhetsgren. Kommentarer till större förändringar finns under respektive verksamhetsgren.. 6. naturvårdsverket årsredovisning 2008.

(9) UTFALL I VERKSAMHETSOMRÅDEN OCH VERKSAMHETSGRENAR 2008 i tkr. ÅRSARBETS- PERSONAL ÖVRIGA SUMMA INTÄKTER. KRAFTER KOSTNADER KOSTNADER KOSTNADER Pådrivande och förebyggande miljöarbete Tillsyn och normgivning. 146. Övriga styrmedel och strategier Summa . LÄMNADE BIDRAG. 81 972. 24 569. 106 541. 19 662. 757 877. 110. 80 797. 35 777. 116 574. 30 831. 12 895. 256. 162 769. 60 346. 223 115. 50 494. 770 773. Bevara och restaurera natur och miljö Efterbehandling av förorenade områden. 4. 2 614. 9 189. 11 804. 0. 237 945. Åtgärder för att bevara biologisk mångfald. 79. 49 211. 588 224. 637 435. 9 653. 869 767. Investeringsprogram. 13. 7 571. 18 842. 26 413. 0. 260 725. Summa . 96. 59 396. 616 255. 675 652. 9 653. 1 368 437. Kunskap och underlag för miljöarbete Miljöforskning. 23. 18 520. 9 480. 28 000. 7 134. 122 080. Uppföljning och utvärdering. 87. 54 446. 243 742. 298 188. 382. 122 654. 110. 72 966. 253 222. 326 188. 7 515. 244 734. 462. 295 131. 929 823. 1 224 954. 67 662. 2 383 943. Summa Totalt summa 2008 Därtill semesteruttag Sjukfrånvaro. 78 35 . Summa totalt årsarbetskrafter 2008. 575 . Totalt summa 2007. 478. Därtill semesteruttag Sjukfrånvaro. 298 478. 847 783. 1 146 261. 74 834. 2 507 686. 72 31 . Summa totalt årsarbetskrafter 2007. 581 . Totalt summa 2006. 453. Därtill semesteruttag Sjukfrånvaro. Summa totalt årsarbetskrafter 2006. 280 959. 652 920. 933 879. 60 229. 2 776 365. 79 46 578 . naturvårdsverket årsredovisning 2008. 7.

(10) Tillsyn och normgivning TILLSYN OCH NORMGIVNING (tkr) ÅRSARBETSKRAFT. Personalkostnader. Övriga kostnader. Summa kostnader. Intäkter. Lämnade bidrag 757 877. 2008. 146. 81 972. 24 569. 106 541. 19 662. 2007. 152. 88 149. 29 719. 117 868. 14 208. 665 655. 2006. 137. 78 911. 27 254. 106 165. 18 753. 701 301. Ökningen av lämnade bidrag 2008 jmf med 2007 beror på ökade bidrag till förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Jämförelser mellan åren är inte helt adekvat på grund av att verksamhetsgrenen Information är integrerad i övriga verksamhetsgrenar från och med 2007.. Verksamhetsområde 1 Pådrivande och förebyggande miljöarbete. Mål: Att nationellt och internationellt utveckla och tillämpa styrmedel i enlighet med de fem grundläggande miljövärdena samt att påverka attityder och beteenden hos individer och organisationer så att de agerar i enlighet med sitt miljöansvar.. 8. ». pådrivande och förebyggande miljöarbete • naturvårdsverket årsredovisning 2008.

(11) Mål 1 Naturvårdsverket ska fortsätta att genomföra vägledningsplanen i samarbete med länsstyrelser och kommuner. Länsstyrelser och kommuner ska få den tillsynsvägledning de behöver för att på ett effektivt sätt kunna genomföra sina tillsynsuppgifter. Senast den 31 december 2008 ska det finnas en plan för Naturvårdsverkets tillsynsvägledning för 2010–2012 för att förbättra miljöbalkens tillämpning hos kommuner och länsstyrelser. Arbetet med tillsynsvägledning ska ske bland annat genom samverkan med länsstyrelserna.. måluppfyllelse. Återrapportering 1:1. Insatser och effekter av genomförandet av nuvarande vägledningsplan.. Vi anser att målet huvudsakligen har uppnåtts. Under 2008 har Naturvårdsverket fortsatt att genomföra tillsynvägledningsplanen, som har reviderats inför 2009. Vi har även tagit fram en ny plan för 20102012 som ska redovisas senast den 1 februari 2009. I arbetet med tillsynsvägledning har vi samverkat aktivt med länsstyrelserna. Efterfrågan på tillsynsvägledning är dock fortsatt mycket stor.. INSATSER OCH EFFEKTER AV GENOMFÖRANDET År 2006 tog Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen fram en plan för arbetet med tillsynsvägledning för åren 2007–2009. Underlag till en uppdaterad plan har tagits fram för beslut i början av 2009 och innehåller både riktlinjer om nya arbetssätt och planerade aktiviteter. Vid slutet av 2008 hade vi genomfört ungefär hälften av de planerade insatserna för hela planperioden 2007–2009. Vi har genomfört en första fokusgruppundersökning med representanter för länsstyrelser och kommuner. Bland annat ställdes frågor kring hur vår tillsynsvägledning fungerar och vilka specifika behov kommuner och länsstyrelser har. Vi planerar att genomföra denna undersökning årligen framöver. Årets undersökning visade att länsstyrelser och kommuner i huvudsak är nöjda med att via webben få övergripande vägledning snabbt och översiktligt samt med att vi ordnar seminarier, utbildningar och träffar för fördjupning. De anser att det är positivt att vi genom vägledningsplanen blivit tydliga med hur vi arbetar och vad vi prioriterar, även om planen fortfarande är okänd i många kommuner. Ett önskemål är att planen ska göra tydligare vad kommunerna kan förvänta sig från länsstyrelserna.. naturvårdsverket årsredovisning 2008 • pådrivande och förebyggande miljöarbete. 9.

(12) Vi har även utvärderat den operativa tillsynen och vilka faktorer som hindrar och underlättar genomförande av en planerad tillsyn. Exempel på faktorer som underlättar tillsynen är engagerad myndighetsledning, regelbunden intern uppföljning samt föranmälning av inspektioner för att kunna träffa rätt personer. Hinder är bland annat nya regler och direktiv som kommer efter tillsynsplanernas framtagande, svårigheter att få tag på rätt kompetens och inspektörsrollens låga status. De fullständiga resultaten av utvärderingen publiceras i början av 2009. Återrapportering 1:2. Hur samverkan med länsstyrelserna i tillsynsvägledningen har bedrivits.. SAMVERKAN MED LÄNSSTYRELSERNA Naturvårdsverket samverkar löpande med länsstyrelserna i frågor om tillsynsvägledning. Vi har bland annat arrangerat tvådagarskonferensen Miljöbalksdagarna 2008 med temat Miljörätt med miljömål och klimatanpassning. Konferensen riktade sig bland annat till länsstyrelserna och var en mötesplats för erfarenhetsutbyte, inspiration och samverkan. Samverkan med länsstyrelserna inom enskilda avlopp samt avfalls- och efterbehandlingsområdet framgår under återrapporteringen på dessa områden. (Se mål 4 och övriga återrapporteringskrav i detta kapitel samt kapitlet om sanering och efterbehandling.). TILLSYNS- OCH FÖRESKRIFTSRÅDET Naturvårdsverket deltar också i Tillsyns- och föreskriftsrådets verksamhet. Rådet är ett samråds- och samverkansorgan för myndigheternas arbete i frågor som rör tillsyn och föreskrifter enligt miljöbalken. I rådet ingår bland annat företrädare för Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting. Under 2008 har rådet och dess beredningsgrupp haft åtta möten. Rådet administrerar även ett nätverk för tillsynsvägledningsansvariga på länsstyrelser och centrala miljöbalksmyndigheter. Naturvårdsverket har medverkat i de två möten som nätverket haft under året.. MILJÖSAMVERKAN SVERIGE Miljösamverkan Sverige är ett samarbetsprojekt mellan Sveriges alla länsstyrelser, där Naturvårdsverket deltar med en representant i styrgruppen och bidrar med halva finansieringen. Projektet ska öka samsynen mellan länsstyrelserna och ge en mer enhetlig hantering i tillsynsfrågor över landet. Arbetet ska stödja länsstyrelserna i deras roll som tillsynsvägledare och operativ tillsynsmyndighet. Under 2008 genomfördes delprojekt på följande områden:  Avfall  Biotopskydd  Energitorvtäkter  Hotade arter i alternativ medicin  Samla avlopp (dvs små enskilda avlopp samlas till större anläggningar)  Vattenförvaltning och kemikalier Naturvårdsverket medverkar i styrgruppen för delprojekten. Dessutom medverkar vi i projektgruppen för delprojektet om biotopskydd.. 10. pådrivande och förebyggande miljöarbete • naturvårdsverket årsredovisning 2008.

(13) NYTT FORSKNINGSPROGRAM OM TILLSYN Naturvårdsverket har utlyst ett nytt forskningsprogram om tillsyn. Programmet ska undersöka hur tillsynsarbetet genomförs vid de operativa tillsynsmyndigheterna – kommuner och länsstyrelser. Forskningen ska fokusera på tillsynsmetodik, ledningsfrågor och mått på tillsynens resultat. Forskningsprogrammets storlek är cirka 18 miljoner kronor fördelat över tre år med start år 2009. Resultaten ska användas som underlag i Naturvårdsverkets arbete med tillsynsvägledning och därmed bidra till att utveckla den svenska miljötillsynen. Återrapportering 1:3. Hur tillsynsvägledningen har bedrivits under 2007 och 2008 i fråga om den nya bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.. Återrapportering 1:4. Eventuella brister i den operativa tillsynen som Naturvårdsverket har kunnat identifiera, vilka vägledningsbehov som har identifierats och hur Naturvårdsverket bedömer att de bör tillgodoses samt tillsynsvägledningsplanen för 2010–2012 redovisas senast den 1 februari 2009.. TILLSYNSVÄGLEDNING OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET OCH HÄLSOSKYDD Regeringen beslutade 2007 om ändringar i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH). En reviderad bilaga (FMH-bilagan) reglerar vilka verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga. Naturvårdsverket och länsstyrelserna ansvarar gemensamt för att ge tillsynsvägledning om de ändrade reglerna. Naturvårdsverket vägleder i första hand kring de övergripande juridiska frågorna. Under 2007 och 2008 har vi löpande uppdaterat informationen om FMH på vår webbplats, bland annat översättningsnycklarna mellan gammal och ny lagstiftning. Vi har även haft en dialog med regeringen om att enskilda punkter i bilagan bör revideras. Det gäller punkter som har fått en olycklig utformning och där viktiga verksamheter hamnat utanför bilagan. Under 2008 har Naturvårdsverket fortsatt fått ett stort antal frågor om enskilda tolkningar från kommunala och regionala myndigheter, konsulter samt verksamhetsutövare. På en nätverksträff för länsstyrelserna under våren 2008 genomförde Naturvårdsverket en enkät som visade att länsstyrelserna var medvetna om det delade ansvaret för att ge tillsynsvägledning kring FMH-bilagan. 10 av 13 tyckte att uppdelningen där Naturvårdsverket fokuserade på juridiska frågor och länsstyrelserna på branschtekniska frågor fungerade ganska bra eller bra. I svaren angav 11 av 13 att deras länsstyrelser genomfört särskilda tillsynsvägledande insatser mot kommunerna.. NY VÄGLEDNINGSPLAN FÖR 2012 Naturvårdsverket har ett uppdrag att ta fram en tillsynsvägledningsplan för åren 2010–2012. Vi ska också identifiera eventuella brister i den operativa tillsynen och undersöka vilka vägledningsbehov som finns och hur de bör tillgodoses. Arbetet har påbörjats under 2008 och resultaten kommer att redovisas separat till regeringen före den 1 februari 2009.. Mål 2 Naturvårdsverkets synpunkter och svar på framställningar och remisser när det gäller prövningar enligt miljöbalken ska lämnas tidigt i processen och därmed bidra till att underlätta, förkorta och effektivisera domstolarnas och andra myndigheters planering och ärendehandläggning.. naturvårdsverket årsredovisning 2008 • pådrivande och förebyggande miljöarbete. 11.

(14) Naturvårdsverket har under 2008 i prövningsärenden som handläggs av… …myndigheter… Ärendetyp. …medverkat i kontakter innan samråd.. ...deltagit i samråd.. Miljöfarlig verksamhet, kap 9. 7. Vattenverksamhet, kap 11. 1. Regeringsprövning enligt kap 17 Summa. 0. ...begärt kompletteringar.. …överklagat till …skrivit yttrande och miljödomstol. eller deltagit i förhandling.. 2. 3. 3. 2. 10. 11. 4. 13. 0. …Miljödomstolen… …medverkat i kontakter innan samråd. Miljöfarlig verksamhet, kap 9. 9. …deltagit i samråd.. 26. Vattenverksamhet, kap 11. …begärt kompletteringar. 18. 97. 1. 1. Regeringsprövning enligt kap 17 Summa. …överklagat ...skrivit yttrande och till Miljö eller deltagit överdomstolen. i förhandling. 9. 1 9. 26. ...Miljööverdomstolen… ...skrivit yttrande i ärende där vi inte själva överklagat. Miljöfarlig verksamhet, kap 9. 27. Vattenverksamhet, kap 11. 2. …överklagat till Högsta domstolen.. 19. 99. 9 ...högsta domstolen… ...skrivit yttrande i ärende där vi inte själva överklagat.. 2. 1. 2. 1. Regeringsprövning enligt kap 17 Summa. 29. Antal prövningsärenden enligt miljöbalken som Naturvårdsverket medverkat i under 2008 fördelat på när i processen vi medverkat. Redovisat för olika tillståndsmyndigheter/domstolar och för olika ärendetyper. Tabellen visar Naturvårdsverkets deltagande i olika faser under prövningar enligt miljöbalken under 2008. Med samråd i tabellen avses alla former av deltagande i samråd och före samråd enligt 6 kap. 4 § miljöbalken. Förfrågningar om deltagande i prövningens olika faser inkommer per telefon, e-post och brev. Uppföljningssystem som hanterar alla dessa kanaler saknas, särskilt vad gäller de tidiga faserna (samråd och innan samråd) varför det skulle innebära en orimlig arbetsinsats att här redovisa totala antalet förfrågningar, särskilt i de tidigare faserna.. 12. pådrivande och förebyggande miljöarbete • naturvårdsverket årsredovisning 2008.

(15) måluppfyllelse. Återrapportering 2. Insatser.. Vi anser att målet i allt väsentligt har uppfyllts. Naturvårdsverket har i arbetet med mål och ärenden deltagit tidigt där detta är möjligt och lämpligt. TIDIGT DELTAGANDE I MÅL OCH ÄRENDEN. Vi deltar på olika sätt i olika faser av ärendena, ibland redan i samrådsfasen, ibland genom att delta i de prövningsärenden som avgörs hos myndigheter eller i domstolar och ibland genom att överklaga domar och beslut. Vi går in tidigt i de processer där detta är möjligt och lämpligt, för att underlätta arbetet för berörda aktörer och andra myndigheter. När det gäller prövningar enligt miljöbalken har Naturvårdsverket under 2008 deltagit före eller under samrådsfasen i 35 fall i miljödomstol och i 11 fall hos myndigheter (i regel miljöprövningsdelegationer). Vi har också begärt kompletteringar hos Miljööverdomstolen och myndigheter i 19 respektive 4 fall. Dessa siffror kan jämföras med vårt deltagande i senare skeden, där vi överklagat ärenden till Miljööverdomstolen och Högsta domstolen i endast 11 fall. Vi har också deltagit i pågående prövningsärenden hos miljödomstolar och myndigheter genom yttranden i 99 respektive 13 fall. Vi yttrar oss på anmodan av domstolarna. I 29 respektive 1 fall har vi skrivit yttranden till Miljööverdomstolen och Högsta domstolen i ärenden där vi inte överklagat. I tabellen bredvid redo visar vi vårt deltagande i prövningar enligt miljöbalken under 2008. Vi saknar tyvärr underlag för att göra en treårsjämförelse. Naturvårdsverkets arbete med mål och ärenden beskrivs även längre fram i detta kapitel.. Mål 3 Naturvårdsverket ska ge operativa tillsynsmyndigheter och övriga väsentliga aktörer möjlighet att ge synpunkter till Naturvårdsverket när verket deltar i utformning och revidering av EG-direktiv och andra väsentliga åtaganden i EU-samarbetet. Vid deltagande i kommissionens expert- och arbetsgrupper ska Naturvårdsverket konsekvensbedöma de viktigaste förslagen. När kommissionen lämnat slutliga förslag ska Naturvårdsverket redovisa konsekvensbedömningar av dessa till Miljödepartementet. Under förhandlingarna i ministerrådet ska Naturvårdsverket vid behov bistå Miljödepartementet med konsekvensbedömningar. Vid deltagande i arbetsgrupper i internationella processer inklusive miljökonventioner, där det är relevant, ska Naturvårdsverket konsekvensbedöma förslag som arbetas fram.. måluppfyllelse. Vi anser att målet till stor del är uppfyllt. Naturvårdsverkets nya EU-rutin har införts, vilket bland annat har medfört att aktörssamverkan och konsekvensbedömningar av olika EU-förslag följs upp bättre än tidigare år.. naturvårdsverket årsredovisning 2008 • pådrivande och förebyggande miljöarbete. 13.

(16) Återrapportering 3. Insatser.. INSATSER INOM EU-SAMARBETET. Naturvårdsverket har under året haft kontakter med olika branschorganisationer, operativa tillsynsmyndigheter och andra väsentliga aktörer när det gäller att utforma och revidera olika EG-direktiv och andra väsentliga åtaganden i EUsamarbetet. Naturvårdsverkets uppdaterade rutin för EU-arbetet innebär bland annat att kontakter med aktörer och konsekvensanalyser ska rapporteras och följas upp. Några exempel: • I arbetet med omarbetningen av olika EG-direktiv för större punktkällor, bland annat direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar, IPPC-direktivet (Integrated Pollution Prevention and Control) och direktivet om stora förbränningsanläggningar, har Naturvårdsverket haft kontakter med länsstyrelser och Sveriges Kommuner och Landsting, förutom olika branschföreträdare. Vi har också förmedlat kontakter mellan EU-kommissionen och olika svenska aktörer. • Naturvårdsverket har för Life+, EU:s finansieringsprogram för miljöprojekt, på regeringens uppdrag tagit fram förslag till nationella prioriteringar med hjälp av berörda aktörer. Naturvårdsverket har även anordnat ett seminarium om Life+ inför 2008 års ansökningstillfälle samt stöttat sökande i deras arbete med att utveckla ansökningar till Life+. • Naturvårdsverket representerar Sverige i EU-ländernas nätverk för att genomföra och tillämpa unionens miljölagstiftning (IMPEL). Som stöd för arbetet har vi ett svenskt nätverk med bland annat kommuner och länsstyrelser och centrala myndigheter. Under året har vi haft två möten för att bland annat behandla tillsynsfrågor. • När det gäller övervakningen av kemiska ämnen inom ramdirektivet för vatten har Naturvårdsverket givit länsstyrelser, vattenmyndigheter och IVL möjligheter att kommentera EU-kommissionens utkast till direktiv om övervakning av vattenstatus inom detta område. Dessutom har det skett samråd med SWEDAC, Naturhistoriska riksmuseet, ITM och Umeå universitet. • Naturvårdsverket arrangerade i oktober ett möte med vårt nätverk för hållbar konsumtion och produktion och integrerad produktpolitik (SCP-IPP) för att diskutera EU-kommissionens förslag till handlingsplan för hållbar konsumtion och produktion. • Vid ett seminarium med länsstyrelserna har vi diskuterat tolkningen av regler inom systemet för handeln med utsläppsrätter. Andra exempel på EU-arbete är samråd med Banverket, Vägverket och andra berörda organisationer i samrådsgruppen för den europeiska trafikantveckan. Vi medverkar också i Räddningsverkets förmöten med olika aktörer inför möten i genomförandekommittén för EG-direktivet om att förebygga allvarliga kemikalieolyckor. Under året har Naturvårdsverket även arrangerat två EU-informationsdagar, en i juni kring EU:s luftvårdsarbete och en i december med havsmiljön och Östersjön som tema.. 14. pådrivande och förebyggande miljöarbete • naturvårdsverket årsredovisning 2008.

(17) Vi informerar också om EU-kommissionens öppna samråd, där i princip alla medborgare inom EU ges möjlighet att lämna synpunkter på kommande förslag från kommissionen. Vi fungerar som kanal och riktar, förutom att sprida informationen på vår webbplats, också informationen vidare till berörda intressenter via e-post.. Konsekvensbedömningar Under 2008 har Naturvårdsverket genomfört konsekvensbedömningar av förslag till flera nya eller ändrade EG-direktiv och andra åtaganden i EU-samarbetet. Bland annat har vi gjort samhällsekonomiska analyser rörande ramdirektivet för vatten och badvattendirektivet. Vi har också analyserat kostnaderna för kontrollen av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft, som underlag för en ny förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Löpande gör vi mindre konsekvensbedömningar av förslag inom EU och internationella konventioner, inte minst som underlag till Miljödepartementets instruktioner för Sveriges ställningstaganden. Till exempel har vi inom EU:s nya koordineringsgrupp för biologisk mångfald gjort en konsekvensbedömning av hur arbetet i gruppen är kopplat till Sveriges arbete med en åtgärdsplan för hotade fågelarter, verksamheten inom Natura 2000, artskyddsförordningen samt arbetet i internationella konventioner. För att utveckla Naturvårdsverkets kompetens på området tar vi kontinuerligt del av hur metoder och riktlinjer utvecklas och har även haft en representant med på EU-kommissionens utbildning om konsekvensbedömningar.. Mål 4 Förutsättningarna för tillsynsmyndigheter och fastighetsägare att minska utsläppen från enskilda avlopp ska förbättras genom att arbetet med vägledning, kunskapsstöd och certifieringssystem vidareutvecklas.. måluppfyllelse. Återrapportering 4:1. Insatser och effekter.. Vi anser att målet i allt väsentligt är uppnått. Naturvårdsverket har under 2008 givit ut skriftlig vägledning och genomfört utbildningar på flera platser i landet. Vi har också haft kontakt med andra myndigheter för att utveckla arbetet med enskilda avlopp. Vi bedömer att vårt arbete har bidragit till bättre möjligheter för tillsynsmyndigheter och fastighetsägare att minska utsläppen från enskilda avlopp.. VÄGLEDNING KRING ENSKILDA AVLOPP Naturvårdsverket har under året givit ut en handbok till de tidigare utgivna allmänna råden. För att stödja användningen av de allmänna råden och handboken, och dessutom mer generellt åstadkomma utveckling på området har vi hållit sex konferenser om enskilda avlopp. Vi har deltagit i andra utbildningssatsningar ordnade av länsstyrelser och kommunförbund samt besvarat en mängd frågor på telefon och e-post. Deltagandet på konferenserna var högt (totalt cirka 500) och betyget från deltagarna blev gott. I utvärderingen lyftes särskilt fram beho-. naturvårdsverket årsredovisning 2008 • pådrivande och förebyggande miljöarbete. 15.

(18) Återrapportering 4:2. En samlad bild av Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas insatser för att nå målet, antalet kommuner som inventerat enskilda avlopp, antalet kommuner som genomfört egeninitierade till synsinsatser mot enskilda fastighets ägare samt ytterligare effekter och indikatorer på effekter redovisas senast den 1 maj 2009.. vet av att Naturvårdsverket underlättar fältarbetet genom att värdera olika typer av anläggningar och går vidare med någon form av certifiering av material och utförare. Vid ett möte med de 15 sydliga länsstyrelserna under hösten bedömdes handboken ha lett till att Naturvårdsverket återtagit initiativet i sin roll som central myndighet i dessa frågor, men att det erfordras fortsatt arbete. För att förbättra den offentliga statistiken på området, så att säkrare data om faktiska utsläpp kommer fram, har vi fört en dialog med Statistiska centralbyrån. Vi har även startat ett samarbete med Boverket om certifiering/kvalitetssäkring. Vi har också med hjälp av särskilda medel från havsmiljöanslaget tagit fram projekt som syftar till bättre vägledning för tillsynsmyndigheter, kunskapsstöd till fastighetsägare och investeringsstöd för att åstadkomma kretslopp. Någon effekt av resultatet av de projekt som tilldelats medel under året har inte kunnat visas under innevarande år, då slutredovisning sker första kvartalet 2009. Vi har ett uppdrag att ge en samlad bild av Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas insatser för att minska utsläppen från enskilda avlopp, antalet kommuner som inventerat enskilda avlopp, antalet kommuner som genomfört egna tillsynsinsatser mot enskilda fastighetsägare samt ytterligare effekter och indikatorer på effekter. Detta kommer att redovisas separat senast den 1 maj 2009.. Föreskrifter och vägledningsmaterial som givits ut av Naturvårdsverket Utgivna föreskrifter och allmänna råd. Nummer. Beslutad/uppdaterad år. Föreskrifter om förvaltningsplan. NFS 2008:18. 2008. Föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. NFS 2008:1. 2007. Föreskrifter och allmänna råd om åtgärdsprogram för ytvatten. NFS 2007:4. 2007. Föreskrifter om övervakning av ytvatten. NFS 2006:11. 2006, uppdaterad 2008. NFS 2008:10. Föreskrifter om kartläggning och analys av ytvatten. NFS 2006:1. NFS 2008:11. 2006, uppdaterad 2008. Övrigt vägledningsmaterial. Nummer. Utgivet år. Övervakning av ytvatten. Handbok 2008:2. 2008. Samhällsekonomisk konsekvensanalys av miljöåtgärder Handbok 2008:4. 2008. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon . Handbok 2007:4. 2007. Kartläggning och analys av ytvatten. Handbok 2007:3. 2007. Faktablad om skyddade områden enligt VFF. Fakta 8323. 2007, reviderad 2008. Samverkan om vattenförvaltning – information, kommunikation och samråd. Handbok 2006:1. 2006. Tabellen visar föreskrifter och vägledningsmaterial som givits ut av Naturvårdsverket sedan förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön beslutades.. 16. pådrivande och förebyggande miljöarbete • naturvårdsverket årsredovisning 2008.

(19) Mål 5 Arbetet med vattenmiljön, framförallt avseende ramdirektivet för vatten, berörda miljökvalitetsmål och havsmiljöarbetet, ska samordnas och så långt som möjligt ske på ett integrerat sätt. I detta arbete och i arbetet med den gemensamma genomförandestrategin för ramdirektivet för vatten ska Naturvårdsverket ha ett väl fungerande och brett samråd med berörda myndigheter och andra aktörer.. måluppfyllelse. Återrapportering 5. Insatser och effekter.. Vi anser att målet huvudsakligen har uppfyllts. Naturvårdsverket har under 2008 lagt stora resurser på en förbättrad samordning internt och utökat samråd med andra berörda aktörer i vattenarbetet. Detta har bidragit till att vattenarbetet sker på ett mer integrerat sätt, även om det fortfarande finns utrymme för förbättringar.. NYA FÖRESKRIFTER OCH VÄGLEDNING FÖR ARBETE MED VATTENMILJÖN Under 2008 har vi fortsatt arbetet med regelgivning och vägledning inom vattenförvaltningen. Vi har uppdaterat föreskrifterna om kartläggning och analys respektive övervakning av ytvatten, samt beslutat om nya föreskrifter om förvaltningsplaner. Vi har tagit fram vägledning om övervakning av ytvatten, konsekvensanalyser och kostnadseffektivitetsanalyser. Vi har även lämnat underlag till regeringen med förslag till en ny förordning om badvatten och tagit fram nya badvattenföreskrifter. Den totala skriftliga utgivningen de senaste åren framgår av tabellen på sidan 16.. SAMVERKAN I VATTENARBETET Arbetet med vattenmiljön berör många olika aktörer och ställer stora krav på samarbete och samordning. Under 2008 har vi lagt ner stora resurser på detta. När vi tagit fram föreskrifter och vägledning har vi samverkat främst via referens grupper och genom formella remisser och seminarier. Vi deltar också i ett samverkansforum (SAMVAT) tillsammans med Miljödepartementet, Sveriges geologiska undersökning (SGU), vattenmyndigheter och länsstyrelser, där syftet är att skapa samsyn kring bland annat prioriteringar, genomförande och andra strategiskt viktiga frågor för vattenförvaltningen. Under året har även SMHI deltagit och vi har kompletterat gruppen med havsmiljö- och miljömålskompetens. Vi har deltagit i och hållit seminarier och utbildningar riktade till branschföreträdare och myndigheter under året. Några exempel på insatser är: • Vattenseminarium under konferensen Miljöbalksdagarna • Nätverksbyggande seminarier för centrala myndigheter och länsstyrelsehand läggare med skilda arbetsområden • Avstämning med SMHI om deras vattenarbete • Deltagande i vattenförvaltningsnätverk och havsmiljönätverk • Samarbetet med Fiskeriverket har utvecklats, särskilt kring kombinationen skyddade områden och fiskerestriktioner. naturvårdsverket årsredovisning 2008 • pådrivande och förebyggande miljöarbete. 17.

(20) • Ett pilotprojekt om tillämpning av ekosystemansatsen i marin miljö i samverkan med fem länsstyrelser • Seminarier och arbetsmöten med vattenmyndigheterna till stöd för deras arbete med normsättning och åtgärdsprogram FÖRTYDLIGAD ROLL. Under 2008 har vi också slutfört flera regeringsuppdrag som berör vattenfrågorna, bland annat ett om ändamålsenlig ansvarsfördelning i vattenarbetet. Detta har bidragit till en förbättrad kunskap om styrkor och svagheter i nuvarande förvaltningsmodell samt förslag till hur den kan förbättras Den arbetsform vi valde bidrog också till en ökad dialog och förbättrad samsyn kring dessa frågor. Berörda aktörer är ibland oklara över hur roller och ansvarsfördelning inom vattenarbetet ser ut. Vi har under 2008 tagit fram och beslutat om en sammanfattande promemoria som förtydligar och avgränsar den roll vi anser oss ha i vattenarbetet. För att förtydliga vår roll och ansvar samt underlätta vattenförvaltningsarbetet har Naturvårdsverket tagit fram nya webbsidor om vattenförvaltning. Vi bedömer att kunskapen om de olika stegen i vattenförvaltningsarbetet och om olika myndigheters ansvar har ökat bland berörda aktörer, vilket bidrar till en bättre acceptans för genomförandet. VATTENARBETE I EU. Övrig återrapportering avseende verksamhetsgrenen. 1. Insatser och effekter vad gäller bevakning av allmänna miljövårdsintressen och deltagande i mål och ärenden som handläggs hos myndigheter och domstolar.. Vi har bevakat och utvecklat EU:s arbete med att genomföra ramdirektivet för vatten genom att delta i en grupp för strategisk koordination och dess olika arbetsgrupper, som bland annat biträder EU-kommissionen. Vi bedömer att vi därmed bidragit till ett mer harmoniserat och pragmatisk genomförande av direktivet utan att därför ge avkall på direktivets syfte: en bättre vattenmiljö i Europa. Vi har bland annat deltagit i vägledningsarbete i EU:s arbetsgrupp om undantag och ekonomiska avvägningar och därigenom bidragit till en samsyn inom EU för hur dessa avvägningar kan göras. Naturvårdsverket har även givit stöd till Miljödepartementet i rådsförhand lingen om ett dotterdirektiv till ramdirektivet för vatten. Dotterdirektivet tar upp miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och vår insats gällde prioriterade ämnen. Syftet är att minska användningen av eller fasa ut vissa miljöfarliga ämnen. Utöver detta ansvarar vi för rapporteringen av Sveriges insatser till EU. Vi har under året arbetat med att kvalitetssäkra och komplettera tidigare rapporteringar enligt ramdirektivet för vatten och att förbereda 2010 års rapportering enligt direktivet. Under året har också EU:s ramdirektiv om en marin strategi antagits av Europaparlamentet och rådet. Vi har lämnat in en plan till regeringen med förslag till nationella åtgärder för att genomföra HELCOM:s aktionsplan för havsmiljön i Östersjön. Särskilt segmentet om åtgärder i jordbrukssektorn väckte mycket uppmärksamhet, till exempel förslaget om skyddszoner kring odlingsmark i nitrathaltiga områden. DELTAGANDE I MÅL OCH ÄRENDEN. Naturvårdsverket företräder allmänna miljövårdsintressen i mål och ärenden som handläggs hos myndigheter och domstolar. Det gör vi dels då vi yttrar oss i. 18. pådrivande och förebyggande miljöarbete • naturvårdsverket årsredovisning 2008.

(21) egenskap av expertmyndighet inom vissa områden, dels som part när vi går in och aktivt driver ärenden för att skapa praxis på områden där rättsläget är oklart eller där vi bedömer att en verksamhet hotar unika naturvärden. När vi går in som part väljer vi ofta att driva de allmänna hänsynsreglerna som finns i miljöbalkens andra kapitel. Det kan till exempel handla om kraven på kunskap, på användning av bästa möjliga teknik och på hushållning med energi och råvaror. Arbetet är långsiktigt då stora mål kan pågå i flera år. De direkta effekterna av våra insatser är svåra att följa upp per kalenderår, eftersom arbetet rör komplexa frågor och dom i ett mål sällan meddelas samma år som våra insatser gjorts. Arbetet med mål och ärenden beskrivs också under mål 2 i detta kapitel. MILJÖFARLIG VERKSAMHET. Under 2008 har Naturvårdsverket arbetat för att få prejudikat för villkor i tillstånd rörande verksamhetsutövarens kunskap om de kemikalier som används. Under året fick vi för andra gången prövningstillstånd i Högsta domstolen för ett mål rörande denna fråga, denna gång inom verkstadsindustrin. I ett mål som rör ett sulfatmassabruk yrkade vi i miljödomstolen på åtgärder för att minska utsläppen av kväve och fosfor till vatten. Vi gjorde yrkandet med utgångspunkt i hänsynsreglernas krav på bästa möjliga teknik och i miljömålet Ingen övergödning, såsom detta mål konkretiserats i Baltic Sea Action Plan. Bolaget yrkade att utsläppen skulle få öka lika mycket som produktionsökningen, med omkring 30 procent. Domen innebär att utsläppen av kväve och fosfor i stället måste minska med 10 till 20 procent. Detta krav är något mindre strängt än vad vi bedömer motsvarar bästa möjliga teknik, men strängare än för de flesta sulfatmassabruk i Sverige. I ett antal mål har vi drivit frågor som rör energihushållning. Sammantaget är det nu klarlagt att de krav som kan ställas med stöd av miljöbalken kan leda till mer långtgående åtgärder än de åtgärder som följer av företagsekonomiska överväganden eller av kraven i programmet för energieffektivisering, PFE. Naturvårdsverket och en länsstyrelse har också drivit frågan om utbyggnad av kväverening vid Mölntorps avloppsreningsverk. Vi fick genomslag för detta vid prövningen i miljöprövningsdelegationen. Verksamhetsutövaren har överklagat ärendet till miljödomstolen. GRUVAVFALL, DEPONIER OCH UNDERJORDSFÖRVAR. Naturvårdsverket har i flera år drivit frågan om ekonomisk säkerhet för deponering vid gruvverksamhet. Under 2008 har flera domar kommit. Två domar från miljödomstol innebar krav på ekonomisk säkerhet för att täcka efterbehandling enligt bästa möjliga teknik, i linje med vad Naturvårdsverket hade yrkat. I två domar från Miljööverdomstolen fastställdes storleken för den ekonomiska säkerheten till ett mindre belopp och mindre omfattande försiktighetsmått än vad Naturvårdsverket yrkat. I den ena domen beräknades beloppet utifrån efterbehandlingsteknik som inte utgör bästa möjliga teknik med hänvisning till framtida kunskapsvinster. I den andra domen fastställdes att bolagets metod utgjorde bästa möjliga teknik för anläggningen. Den ekonomiska säkerhetens form fastställdes i tre av dessa domar till garanti från bank eller annat kreditinstitut i. naturvårdsverket årsredovisning 2008 • pådrivande och förebyggande miljöarbete. 19.

(22) linje med vad verket hade yrkat. I en dom från miljödomstolen godkändes bolagets förslag om att ställa ekonomisk säkerhet för 660 miljoner kronor i form av moderbolagsborgen. Verket har överklagat den domen till Miljööverdomstolen. Vi har också yttrat oss till miljödomstol i frågan om ekonomisk säkerhet vid deponeringsverksamhet samt ställt krav på att även kommunala deponier omfattas. Domen i detta mål klargör ytterligare kraven på ekonomisk säkerhet och går enligt vår linje. Detaljerade bestämmelser om underjordsförvar saknas i Sverige. Frågan har prövats i miljödomstol under året där Naturvårdsverket ansåg att avfallsdeponering i bergrum 30 meter under marknivån inte bör betraktas som underjordsförvar. I den delen fick Naturvårdsverket inte gehör i domen. Men domen var ändå positiv i våra ögon eftersom det ställdes krav på det deponerade avfallet. INFRASTRUKTURÄRENDEN. Vi har under flera års tid medverkat i samrådsprocessen kring en ändrad dragning av E6:an genom Tanumshede. Regeringen har uppdragit åt Vägverket att lösa vägfrågan utan att världsarvets värden i Tanum hotas eller kultur- och naturmiljön i området påtagligt skadas. Under året har Naturvårdsverket haft underhandskontakter med berörda parter samt yttrat sig till Vägverket inför kommande regeringsprövning. Vi har förordat ett nytt alternativ som Vägverket har tagit fram. Vi har även yttrat oss över Luftfartsverkets prövotidsutredningar som beslutades i samband med domen för Landvetter flygplats år 2006, där Naturvårdsverket initierade omprövningen. Yttrandet gällde bland annat koldioxidutsläpp, bullerskyddsåtgärder och flygvägar. Vi deltog under året även vid miljödomstolsförhandling i ärendet samt lämnade därefter ytterligare kompletterande yrkanden. Naturvårdsverket fick gehör i domen i flera frågor men inte i alla delar. Vi överklagade domen till Miljööverdomstolen vad gäller villkor för koldioxidutsläpp, buller och hantering av avisningsvätska. Under året har två ärenden rörande Arlanda flygplats varit aktuella i Miljö överdomstolen. Vi har yttrat oss samt medverkat i både samråd och vid domstolsförhandlingar i båda fallen. Det ena ärendet gällde ett överklagande om omprövning av ett bullervillkor, där vi har ansett att Luftfartsverket ska följa villkoren i Koncessionsnämndens beslut. I det andra ärendet har vi yttrat oss i fråga om villkor för det avgastak som beslutades enligt Naturresurslagen av regeringen år 1991. Vi har även deltagit i samråd och vid domstolsförhandling i miljödomstol och i Miljööverdomstolen. Naturvårdsverket har framfört att möjligheterna att ändra villkoret är begränsade till de förutsättningar som anges i 24 kap. 8 § miljöbalken och att Luftfartsverkets ansökan om villkorsändring ska prövas enligt dessa förutsättningar. Andra skäl till villkorsändring kan endast behandlas inom ramen för en ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken. Eftersom Naturvårdsverket menar att Miljööverdomstolens villkor i domen går utöver de möjligheter som anges i nämnda bestämmelse har vi överklagat till Högsta domstolen.. 20. pådrivande och förebyggande miljöarbete • naturvårdsverket årsredovisning 2008.

(23) DOMAR I TIDIGARE MÅL. I förra årets årsredovisning skrev vi om vårt deltagande i ett mål om ett småskaligt vattenkraftverk i Flian. Nu har Miljööverdomstolen tagit ställning i målet och beslutat att inte ge tillstånd till verksamheten. Domen var i linje med Naturvårdsverkets yrkanden. Målet gällande kalktäkt och vattenverksamhet i Bunge på Gotland som vi skrivit om tidigare år har pågått även under 2008. Vi har yttrat oss och anser fortfarande att ansökan bör avslås på grund av platsens mycket höga naturvärden, området ingår i en föreslagen nationalpark. Naturvårdsverket har under 2008 även deltagit i miljödomstolsförhandlingen. Miljödomstolen avslog i december bolagets ansökan om tillstånd till täktverksamhet med hänvisning till ett flertal bestämmelser i miljöbalken. Stor vikt tillmättes risken för påverkan på omgivande Natura 2000-områden, sällsynta och hotade arter samt vattentäkten Bästeträsk. Miljödomstolen bedömde även att i avvägningen mellan två oförenliga riksintressen så bör den långsiktiga hushållningen med naturmiljön ha företräde framför mineralutvinningsintresset. ÖVERKLAGADE STRANDSKYDDSDISPENSER. När det gäller strandskydd har Naturvårdsverket bevakat samtliga inkomna strandskyddsdispenser och överklagat ett fåtal. Vi ser att kommunerna inte följer lagstiftningen i alla delar, men har inte resurser att överklaga alla tveksamma fall. Där vi väljer att överklaga är vi dock framgångsrika, i cirka 95 procent av de dispenser vi överklagar går första instans på vår linje. ANDRA ÄRENDEN. Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för att informera andra länder som berörs av åtgärder eller planer som genomförs i Sverige (enligt Esbo-konventionen). Under året har vi medverkat i flera samrådsärenden som rör denna typ av verksamheter. Vi har bland annat deltagit i samråd i ett ärende som rör kommande prövning av slutförvar av kärnbränsle vid Forsmark och Laxemar. Vi har även yttrat oss i ett ärende som gäller dragning av en gasledning från Norge till svenska västkusten och vidare till Danmark. Vi avstyrkte koncessionen framför allt på grund av att en 40-årig koncession inte vore förenlig med det långsiktiga klimatmålet. Övrig återrapportering 2. Insatser på avfallsområdet utifrån prioriteringarna i den nationella avfallsplan som Naturvårdsverket redovisade 2005 samt effekter.. INSATSER PÅ AVFALLSOMRÅDET År 2005 tog Naturvårdsverket fram en nationell avfallsplan. I den pekas fem prioriterade områden ut för det fortsatta arbetet:  Genomför och följ upp de regler och styrmedel som beslutats  Flytta fokus till avfallets mängd och farlighet  Öka kunskapen om miljögifter  Det ska vara enkelt för hushållen att sortera avfall  Utveckla svenskt deltagande i EU:s avfallsarbete Under 2008 har Naturvårdsverket gjort insatser inom alla dessa områden.. naturvårdsverket årsredovisning 2008 • pådrivande och förebyggande miljöarbete. 21.

(24) REGLER OCH STYRMEDEL. Avfallsplanen bedömde att det för de närmaste åren var viktigare att genomföra och följa upp det som redan beslutats än att införa ytterligare regler. Under 2008 har vi bland annat gett ut vägledning om klassning av farligt avfall och om producentansvar för bilar. Vi har följt upp deponeringsförbuden och utrett konsekvenserna av att införa ett slutdatum för möjligheten att få dispens från förbudet. Under 2007 deponerades 480 000 ton med dispens från förbudet. Det är en minskning med 70 procent sedan 2002. Vi har också utvärderat vägledningen om biologisk behandling av avfall. Utvärderingen visar att tillsynsmyndigheterna uppskattar och använder vägledningen men att de också anser att den delvis är för allmänt formulerad. Som en effekt av den allmänna inriktningen på avfallspolitiken och de senaste 15 årens åtgärder har exempelvis deponeringen av hushållsavfall minskat med 82 procent sedan 1998. AVFALLETS MÄNGD OCH FARLIGHET. Under 2008 har vi tagit fram en första arbetsplan för att uppfylla de kommande EU-kraven på en nationell plan för att förebygga avfall. Vi har också genomfört en studie om svinnet i livsmedelskedjan. Vid Naturvårdsverkets konferens Miljöbalksdagarna fokuserade ett av seminarierna på frågan om hur miljöbalken kan användas för att minska avfallsmängden. I utvärderingen av miljömålen redovisar vi att mängden hushållsavfall ökat med 24 procent mellan 1994 och 2005. Samtidigt har dock den ekonomiska tillväxten ökat med 42 procent mätt som BNP. Öka kunskapen om miljögifter. IVL leder ett forskarteam som på verkets uppdrag ska söka dimensionera problemet med organiska miljögifter i varor, samt föreslå vilka åtgärder som bör vidtas. Verket följer forskningen löpande och slutresultatet förväntas år 2012. DET SKA VARA ENKELT ATT SORTERA AVFALLET. Vi har under 2008 fortsatt försöket i Eskilstuna kommun med sortering i materialslag i stället för enbart förpackningar. Vi har utrett hur hushållens avfall skulle kunna samlas in i materialströmmar och vilka konsekvenser det skulle kunna få för de inblandade aktörerna. Detta kommer att redovisas i början av 2009. Resultatet från försöket i Eskilstuna visar att hushållen upplever insamling i materialströmmar som enklare än det nuvarande förpackningsbaserade systemet. EU-ARBETET INOM AVFALLSOMRÅDET. Naturvårdsverket har under 2008 bistått regeringen och representerat Sverige i ett flertal grupper i EU-arbetet, bland annat i förhandlingarna om reviderat ramdirektiv för avfall. Vi har också deltagit vid Baselkonventionens nionde partsmöte och i att ta fram en IMO-konvention om säker och miljöriktig återvinning av fartyg.. 22. pådrivande och förebyggande miljöarbete • naturvårdsverket årsredovisning 2008.

(25) Övrig återrapportering 3. Insatser som gjorts, tillsammans med Kemikalieinspektionen, för att förtydliga gränsdragningen mellan avfalls- och kemikalielagstiftningen.. Övrig återrapportering 4. Insatser för att Naturvårdsverkets föreskrifter avseende avloppsreningsverk för att minska kväveutsläpp iakttas samt effekter.. Övrig återrapportering 5. Övriga väsentliga insatser och effekter.. GRÄNSDRAGNING MELLAN AVFALLS- OCH KEMIKALIELAGSTIFTNINGEN Under 2008 har vi gjort flera insatser för att förtydliga gränsdragningen mellan avfalls- och kemikalielagstiftningen. Vi har löpande haft kontakter med Kemikalieinspektionen (KemI) och olika aktörer som berörs av dessa lagstiftningar. Bland dessa aktörer kan nämnas branschorganisationerna Jernkontoret, Skogsindustrin, Återvinningsindustrierna, Plast- och kemiföretagen samt Avfallsrådet vid Naturvårdsverket och Reach-rådet vid KemI. Inom EU:s arbete med att förbättra och förenkla lagstiftningen har vi deltagit i möten, och lämnat skriftliga inspel till Sveriges representanter.. FÖRESKRIFTER FÖR KVÄVEUTSLÄPP FRÅN AVLOPPSRENINGSVERK Naturvårdsverket har tidigare givit ut föreskrifter om avloppsreningsverk. Redan under 2007 begärde vi genom en enkät in uppgifter från länsstyrelserna om hur föreskrifterna efterlevdes ute i landet. Resultatet visade på tydliga brister. Senare samma år informerade vi länsstyrelserna om deras skyldighet att agera, frågade hur de planerade att arbeta med frågan och vilka åtgärder som vidtagits. I januari 2008 skickade Naturvårdsverket ut listor på kommunala reningsverk som saknade tillräcklig kväverening, med en ny uppmaning om åtgärder på länsstyrelserna. I september genomfördes också en handläggarträff med länsstyrelse handläggare för avloppssektorn. Då diskuterades särskilt utbyggd kväverening. Utöver detta har vi deltagit i prövningsärenden, och då särskilt betonat vikten av kväverening. Naturvårdsverkets uppföljning av läget i landet år 2007 visar att ett antal åtgärder har vidtagits ute på länsstyrelserna. För flertalet reningsverk pågick omprövning av villkor med krav på kväverening. I ett fall hade åtalsanmälan mot reningsverket lämnats in, men åklagare lagt ned åtalet. En uppföljning i maj 2008 visade att 18 tätorter med utbyggd kväverening fortfarande inte klarar föreskriften, vilket är en minskning med en ort sedan 2007. Ännu saknade 18 orter utbyggd kväverening, en minskning med två orter jämfört med 2007.. KVÄVEOXIDAVGIFTEN ETT FORTSATT EFFEKTIVT STYRMEDEL Sedan 1992 utgår en avgift på utsläpp av kväveoxider från större förbränningsanläggningar i Sverige. Större delen av avgiften återbetalas till företagen enligt ett system som gynnar anläggningar som producerar mycket energi i förhållande till utsläppen. Syftet är att göra det mer lönsamt att minska utsläppen. Kväveoxidavgiften har sedan den infördes varit ett effektivt styrmedel för att få ned u tsläppen av kväveoxider. Naturvårdsverket administrerar och följer upp effekterna av avgiften. Vår årliga uppföljning år 2008 visar att utsläppen från de berörda anläggningarna minskade till 13 590 ton under 2007 samtidigt som mängden nyttiggjord energi uppgick till 66 439 GWh. Detta innebär att det specifika utsläppet minskade med 5,1 procent jämfört med 2006. Kväveoxidavgiften fortsätter alltså att vara ett effektivt styrmedel. Kväveoxidavgiften höjdes år 2008 från 40 till 50 kr/kg vilket bedöms leda till en snabbare minskning av kväveoxidutsläppen.. naturvårdsverket årsredovisning 2008 • pådrivande och förebyggande miljöarbete. 23.

(26) SPECIFIKT UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER (NOx) 1997–2007 kg/MWh 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 1997. 1998. 1999. 2000. 2001. 2002. 2003. 2004. 2005. 2006. 2007. Figuren visar det specifika utsläppet av kväveoxid (kg utsläppt NOx per MWh nyttiggjord energi) årsvis sedan 1997 för NOx-avgiftspliktiga pannor. Det specifika utsläppet har minskat för varje år.. Andel av befolkningen (%). ANDEL AV BEFOLKNING SOM KAN NÄMNA MINST EN PRODUKT MED INByGGDA BATTERIER. 100. 80. 60. 40. 20. 0 1998. 1999. 2000. 2001. 2002. 2003. 2004. 2005. 2006. 2007. 2008. GODA RESULTAT FRÅN BATTERIINSAMLINGEN Naturvårdsverket har genom organisationen Batteriinsamlingen sedan flera år haft i uppdrag att informera och utbilda allmänheten kring vikten av att samla in uttjänta batterier, samt att stödja bland annat kommunerna i deras batteriarbete. Informationsarbetet har utvärderats regelbundet och uppskattningsvis har den totala insamlade mängden batterier ökat med 20 procent under de tio senaste åren då Batteriinsamlingen varit verksam.. 24. pådrivande och förebyggande miljöarbete • naturvårdsverket årsredovisning 2008.

(27) Batteriinsamlingens informationskampanjer har förutom att höja insamlingen av batterier haft en tydlig effekt på allmänhetens kunskap om batterier. De tydligaste effekterna har varit ökad kunskap om att alla batterier ska samlas in, att batterier kan återvinnas samt kännedom om att det finns inbyggda batterier i olika produkter (se diagram). För ett par år sedan intensifierades informationsarbetet kring inbyggda batterier och andelen av allmänheten som kunde nämna minst en produkt med inbyggda batterier fördubblades. Under den senaste mätningen under 2008 kunde sju av tio spontant nämna minst en sådan produkt. Under 2008 har stort fokus lagts på den sökfunktion på webben som Batteri insamlingen tagit fram i samarbete med kommunerna. Den underlättar för allmänheten att hitta sin närmaste insamlingsplats. Runt årsskiftet 2007–2008 gick Batteriinsamlingens fjärde stora kampanj på TV och biografer samt i tidskrifter och tidningar över hela landet. 96 procent såg kampanjen, vilket är ett extremt högt observationsvärde. 95 procent tyckte att filmen var bra eller mycket bra. I mars 2008 nominerades Batteriinsamlingens reklamfilm om inbyggda batterier till reklamtävlingen Guldägget.. VÅRT ARBETE MED REGELFÖRENKLING Regeringen har som mål att företagens administrativa kostnader ska gå ned med 25 procent till 2010 och att företagen ska uppleva en märkbar förändring i vardagen. Vi ska bistå Regeringskansliet med att ta fram underlag till regeringens handlingsplan för regelförenklingar. Inom det miljörättsliga arbetet har vi därför under 2008 fortsatt att identifiera och, i de fall vi har ansvaret, genomföra regelförenklingar och regelförändringar. I december 2008 lämnade vi en sammanställning på våra förslag till Regeringskansliet.. PRIORITERADE ÄMNEN I DOTTERDIREKTIVET Dotterdirektivet till ramdirektivet för vatten handlar om prioriterade ämnen. Syftet är att minska utsläppen av eller fasa ut vissa miljöfarliga ämnen. Direktivet är nu överenskommet och publicerat. Vi har fått gehör för att miljöfarliga ämnen som är fettlösliga ska kunna miljöövervakas i sediment eller biologiskt material i stället för i vatten. Då får vi en säkrare bedömning och en mer kostnadseffektiv miljöövervakning. Medlemsländerna kan även ta hänsyn till metallernas naturliga bakgrundskoncentration och biotillgänglighet när de ska bedöma riskerna för biologiska effekter. Detta är en fråga som Sverige har drivit eftersom den är särskilt viktig för kvicksilverhalterna i våra sjöar.. GENOMGÅNG AV TILLSYNSANSVARET I MILJÖBALKEN Under året har Tillsyns- och föreskriftsrådet, ToFR initierat en genomgång av tillsynsansvaret i miljöbalkens tillsynsförordning. Rådet har bland annat identifierat strukturella problem och tolkningssvårigheter vid tillämpning samt lämnat förslag på hur tillsynsansvaret i förordningen kan bli tydligare. Förslagen ska kunna ligga till grund för Miljödepartementets arbete med regelförenklingar. Materialet överlämnades till regeringen i juni 2008. Vi har därefter i regleringsbrevet för 2009 fått i uppdrag att – efter samråd med Socialstyrelsen, Statens jordbruksverk och Kemikalieinspektionen – överväga hur regleringen av tillsynsansvaret kan utformas för att bli tydligare.. naturvårdsverket årsredovisning 2008 • pådrivande och förebyggande miljöarbete. 25.

(28) MILJÖKVALITETSNORMER FÖR UTOMHUSLUFT Naturvårdsverket har haft i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till reviderad förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Revideringen baseras på det nya luftkvalitetsdirektivet och det tidigare redovisade regeringsuppdraget MIKSA. Den nya förordningen kommer att medföra miljökvalitetsnormer för fina partiklar (PM 2,5). Vidare föreslår vi att länsstyrelserna får en samordningsroll när det gäller kommunernas kontroll av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Kommunerna har fortsatt ansvar för kontrollen, men ska genomföra den enligt regionala program som upprättas och beslutas av länsstyrelsen efter samråd med kommunerna. Förslaget väntas innebära en kostnadseffektivisering av kontrollen av luftkvalitet och en förenkling för kommunerna. Regeringsuppdraget redovisades i oktober 2008.. ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR LUFT I det nationella arbetet har Naturvårdsverket ansvaret att utreda behovet av åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Vi ska även vägleda och bistå kommuner och länsstyrelser i arbetet. Vi följer också upp och utvärderar tillämpningen av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. En utvärdering har gjorts om hur miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammen fungerat samt om de har förbättrat utomhusluften. Vi bedömer att åtgärdsprogrammen för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län bör omprövas eller kompletteras. Vi har även förordat framtagande av åtgärdsprogram för kvävedioxid i Skellefteå och för partiklar (PM10) i Jönköping, men inte förordat framtagande av åtgärdsprogram för partiklar (PM10) i Örebro, som framgår av tabellen nedan.. Naturvårdsverkets handläggning av underrättelser angående behov av åtgärdsprogram enligt förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (2001:527, §15) Naturvårdsverkets yttrande. Underrättelse från: 2006. 2007. 2008. Förordat arbete med åtgärdsprogram . Skellefteå, NO2 Jönköping, PM10. Förordat översyn av behovet av omprövning eller kom- plettering av åtgärdsprogram . Botkyrka, Danderyd, (ang Sthlms län1), NO2 och PM10. Ej förordat arbete Skellefteå, NO2 med åtgärdsprogram . Örebro, PM10. Falun NO2 Sverige, O3. Anm: Kommuner ska på eget initiativ skicka in underrättelser till Naturvårdsverket. 1) Åtgärdsprogram redan fastställt för länet. Beteckningen PM10 avser partikelföroreningar i luft, NO2 = kvävedioxid, O3 = ozon. 26. pådrivande och förebyggande miljöarbete • naturvårdsverket årsredovisning 2008.

No results found