• No results found

Hederskulturens osynliga offer : En kvalitativ studie om Västmanlands läns regionala samverkan samt yrkesverksammas föreställningar om maskulinitet och femininitet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hederskulturens osynliga offer : En kvalitativ studie om Västmanlands läns regionala samverkan samt yrkesverksammas föreställningar om maskulinitet och femininitet"

Copied!
63
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

HEDERSKULTURENS OSYNLIGA

OFFER

En kvalitativ studie om Västmanlands läns regionala samverkan samt

yrkesverksammas föreställningar kring maskulinitet och femininitet

LEYLAN MALA SAID

DAMIANA SABAH

Kurs: Statsvetenskap 61–90 SKA 204 Högskolepoäng: (UPS1) 15 HP Program: Statsvetarprogrammet

Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) Handledare: Joakim Johansson

Examinator: Lotta Gröning Datum: 2020–06–01

(2)
(3)

FÖRORD

Vi vill först och främst rikta ett stort tack till vår eldsjäl till handledare Joakim Johansson, för en uppskattad vägledning och uppmuntran till en idag färdig kandidatuppsats. Vi är även tacksamma för

hans goda kunskaper där han har varit en inspirationskälla under dessa tre år på Mälardalens Högskola. Därmed vill vi också rikta ett tack till minne av Mikael Axberg, som var det första ansiktet vi mötte när vi påbörjade vår resa för tre år sedan, då han var vår universitetslektor i statsvetenskap.

Idag önskar vi att han kunde få avsluta denna resa med oss, må hans själ vila i frid.

Ett stort tack till alla intervjupersoner som har tagit sin tid att besvara våra frågor och därmed möjliggjort denna studie. Ni är otroligt viktiga och tack för er goda insats för samhället, samt för vår

studie.

Sist men inte minst, tack till våra familjer och vänner för det emotionella stödet, men också tack till oss själva som uppmuntrat och stöttat varandra under studiens genomförande och en pandemi.

Västerås, 2020-05-22

(4)

ABSTRACT

The issue of honor-related violence and repression contributed to a lively debate in Swedish politics in the late 1990’s, after the honor killings of Sara in year 1996 and Pela in year 1992. The government has emphasized that collaboration between various actors, authorities and non-profit organizations are very important factors for success in preventing violence in close relationships. The purpose of the study is to investigate from a gender perspective the regional cooperation in Västmanland County regarding the work on honor-related violence and oppression. This issue leads us to ask the following questions; What are the notions of masculinity and femininity that exist in this regional collaboration? Which obstacles identified by various actors in the work against honor-related violence or a gender

perspective? What possible implementation efforts are identified by the actors? The method for this study is based on a qualitative research interview. Where we primarily seek an understanding of the world from the interviewer's point of view and experience, and that the interviewee is allowed to express themselves in their own words. The results and analysis show that together with confirmed theories and previous research it requires increased knowledge about boys and men's vulnerability, as well as men's and gender norms that exist together with unconscious notions. There is also a need for clearer collaboration routines with practical method support and financial resources. Where these two factors go hand in hand to understand the problem, and to prevent honor-related violence and oppression. It is not possible to exclude one or the other, as each aspect complements each other and the measure for effective improvement.

Keywords: feminine, gender, honor, honor related violence, implementation, interaction routine, male norms, masculinity

(5)

SAMMANFATTNING

Frågan om hedersrelaterat våld och förtryck fick sin livliga debatt i svensk politik i slutet av 1990-talet, efter hedersmordet på Sara år 1996 och Pela år 1992. Regeringen har betonat att samverkan mellan olika aktörer, myndigheter och ideella organisationer är en väldigt viktig faktor för framgång gällande att förebygga våld i nära relationer. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka den regionala samverkan i Västmanlands län gällande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Detta leder oss till frågeställningarna; Vilka

föreställningar förekommer i denregionala samverkan om maskulinitet och femininitet? Vilka hinder identifieras av olika aktörer inom arbetet mot hedersrelaterat våld ur ett genusperspektiv? Vilka möjliga implementeringsinsatser identifieras av aktörerna? Metodvalet för studien utgår från en kvalitativ forskningsintervju, där vi främst söker förståelse för världen från intervjupersonens synvinkel och upplevda erfarenheter, samt att intervjupersonen får uttrycka sig i egna ord. Våra resultat och analys påvisar, tillsammans med bekräftande teorier och tidigare forskning, att det krävs ökad kunskap kring pojkar och mäns utsatthet samt de mansnormer och könsnormer som finns tillsammans med

omedvetna föreställningar. Det krävs också en tydligare samverkansrutin med praktiskt metodstöd och ekonomiska resurser, där dessa två faktorer går hand i hand för att förstå problematiken, samt för att förhindra och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Det går inte att utesluta det ena eller det andra, då varje aspekt kompletterar varandra och bidrar till effektiva förbättringar.

Nyckelord: Femininitet, genus, heder, hedersrelaterat våld och förtryck, implementering, maskulinitet

(6)

Innehållsförteckning

1 INLEDNING 1

1.1 Introduktion 1

1.2 Syfte och frågeställning 2

1.3 Länsstyrelsen Västmanland läns strategiarbete 2

1.4 Definitioner av centrala begrepp 3

1.4.1 Begreppet heder 3

1.4.2 Hedersförtryck och våld 5

2 TEORETISK REFERENSRAM & TIDIGARE FORSKNING 6

2.1 Tidigare forskning - Svensk offentlig politik kring hedersproblematik 6

2.2 Implementering 7

2.2.1 Tre perspektiv på implementering 8

2.3 Genus 9

2.3.1 Yvonne Hirdman - genussystem 10

2.4 Maskulinitet 11

2.4.1 Mansnormer 12

3 METOD OCH MATERIAL 13

3.1 Val av metod och forskningsansats 13

3.2 Datainsamling & material 13

3.2.1 Urval 15

3.2.2 Verksamhetsinformation 16

3.3 Intervjuguide 17

3.3.1 Transkribering 18

3.4 Databearbetning och analys 19

3.5 Forskningsetiska överväganden 20

4 RESULTAT 21

4.1 Redovisning av intervjuresultat 21

4.1.1 Länsstyrelsen Västmanlands Län 21

4.1.2 Centrum mot våld i nära relationer (CMV) 23

4.1.3 Here4U 25

4.1.4 Socialtjänsten 27

4.1.5 Åklagarmyndigheten 28

4.1.6 Kriminalvården 29

(7)

4.1.8 Intervjuperson 8 32

4.2 Analys av resultat 34

5 SLUTSATSER OCH AVSLUTANDE DISKUSSION 43

5.1 Resultatdiskussion 43 5.1.1 Slutsatser 47 5.2 Metoddiskussion 48 5.3 Fortsatt forskning 50 Referenslista 51 BILAGOR 54 BILAGA 1: MISSIVBREV 54 BILAGA 2: INTERVJUGUIDE 55

(8)

1 INLEDNING

1.1 Introduktion

”Jag hade dragit skam över familjen och hotade deras ställning gentemot deras omgivning […] De var tvungna att bevisa för sin omgivning att de kunde hantera problemet, för att bevara sin heder. Ett beteende som mitt måste straffas och skulden skulle betalas i blod.” ~ Fadime Sahindal, 2001 (Tv4, 2014).

Frågan om hedersrelaterat våld och förtryck skapade livlig debatt i svensk politik i slutet av 1990-talet, efter hedersmordet på Sara år 1996 och Pela år 1992. Hedersmorden på Sara och Pela var ett startskott för livliga och intensiva debatter kring begreppet heder i svensk media, men också inom forskningsfronten. År 2002 mördades ytterligare en kvinna, Fadime, som ledde till att politiska åtgärder vidtogs, där den svenska regeringen började initiera fler satsningar för det som kallas för hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen satsade ungefär 180 miljoner kronor på kartläggningen kring förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck, mellan åren 2003 - 2007. År 2009 och 2010 tilldelades cirka 70 miljoner kronor till Länsstyrelserna för att ta vidare arbetet gällande hedersrelaterat våld och förtryck (NCK, 2010, s. 9–12).

Hedersrelaterat våld och förtryck anknyter till ett av regeringens sex jämställdhetspolitiska mål – mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Detta mål inkluderar våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, men också prostitution och människohandel. I likhet med övriga aspekter av mäns våld mot kvinnor är en särskild utmaning för jämställdhetsarbete, att bedriva detta på ett sätt som kan utmana, snarare än okritiskt återskapa traditionella föreställningar om maskulinitet och femininitet (Regeringskansliet.se).

Regeringen har betonat samverkan mellan olika aktörer, myndigheter och ideella

organisationer är en väldigt viktig faktor för framgång gällande förebyggandet av våld i nära relationer. I anslutning till detta har Länsstyrelserna blivit tilldelade ett särskilt ansvar för att skapa en samverkansplattform för regionala och lokala aktörer, vid implementeringen av offentliga åtgärder och insatser mot det hedersrelaterade våldet (Länsstyrelsen

(9)

1.2 Syfte och frågeställning

Det råder ingen tvekan om att hedersproblematiken är ett problem i det svenska samhället. Det råder inte heller någon tvekan att den bortglömda och osynliga målgruppen i denna debatt är pojkar och män (Ouis, 2015, s. 361). Det är majoriteten kvinnor och flickor som utsätts för hederskulturens brutala brott, men det går inte att exkludera målgruppen pojkar och män som också riskerar att bli brottsoffer (Hansson, 2010, s. 41–42). Därför vill vi undersöka hur det arbetet med pojkar och män i Västmanlands län bedrivs. Fokusen ska ligga på vilka resurser, utvecklingsområden, brister och svårigheter som finns samt hur implementeringen av politiska mål och beslut sker kring målgruppen.

Studiens syfte är utifrån ett genusperspektiv undersöka den regionala samverkan i

Västmanlands län gällande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Detta leder oss till

frågeställningarna;

Vilka föreställningar förekommer i denregionala samverkan om maskulinitet och femininitet?

Vilka hinder identifieras av olika aktörer inom arbetet mot hedersrelaterat våld ur ett genusperspektiv?

Vilka möjliga implementeringsinsatser identifieras av aktörerna?

1.3 Länsstyrelsen Västmanland läns strategiarbete

Avsnittet behandlar en kort beskrivning kring ett strategiarbete som Länsstyrelsen Västmanland har utformat. Syftet är att läsaren ska få en bakgrundsinformation samt underlag för en helhetsbild på hur länet arbetar med frågan.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har en strategiplan som utgår från regeringens nationella strategi för att förebygga mäns våld mot kvinnor. Den gäller mellan åren 2017–2027 och ska införlivas i regeringens skrivelse “Makt, mål och myndighet, feministisk politik för en jämställd framtid”, där den inkluderar en av frågorna som handlar om hedersrelaterat våld och förtryck. Det finns fyra målsättningar för att åstadkomma de jämställdhetspolitiska målen genom att viktiga prioriteringar och principer inkluderas som gemensamma frågor, när det gäller genomförande och formulering av utgångspunkter för strategin. De

gemensamma utgångspunkterna ska medföra ett samarbetsklimat där öppenhet och respekt finns för varje enskild organisations förutsättningar, samt med ett engagemang där ingen aktör ska bemöta alla utmaningar helt själva. Det blir även viktigt med ett gemensamt ägandeskap av samverkansplattformen, där arbetssättet ska ägna sig åt ett samarbete med alla samverkande aktörer (Länsstyrelsen Västmanland, 2018, s. 13).

För att sammanfatta strategins vision, syfte och mål, kännetecknas det jämställdhetspolitiska målet främst av att mäns våld mot kvinnor i nära relationer ska bekämpas. Målgruppen för denna strategi är främst flickor och pojkar som kvinnor och män, i de fall de får erfara våld i en relation, eller hedersrelaterat våld och förtryck. Målgruppen omfattas även av barn, alla

(10)

under 18 år, som får leva med våld i nära relationer. Personer som utför våld, gäller män och kvinnor, i alla möjliga åldrar, även barn och vuxna, samt personer i heterosexuella och samkönade relationer. I målgruppen ingår också familje- och släktrelationer i kontexten där personer lever i en hederskontext (Länsstyrelsen Västmanland, 2018, s. 14).

Strategiarbetet bedrivs av en styrgrupp, under styrgruppen finns det en regional

samverkansgrupp och under denna, finns det fem lokala samverkansgrupper, vilket betyder att arbetet omfattar tre nivåer. Länsstyrelsen har samordningsansvaret för det regionala arbetet och alla aktörer som samarbetar är också representerade i organisationen. Organisationen är Länsstyrelsens och de har huvudansvar för att bedriva arbetet inom plattformen och se till att alla aktörer tar samma ansvar när det gäller att implementera strategins olika mål. Styrgruppens främsta uppgiftsområde är att styra och främja insatserna utifrån länets strategi. De har också ett ansvar över att upprätthålla frågan i organisationen. Det sker genom försök att hitta möjligheter för ett effektivt samspel mellan myndigheter, men också bidragande med resurser. Styrgruppen av Länsstyrelsen, Kriminalvården, Åklagarkammaren, Polisen, Region Västmanland, men också fyra personer med

chefsposition inom Socialtjänsten från länets kommuner. Styrgruppen har sammankomst fyra gånger per år beroende på behovet, där Länsstyrelsen är sammankallande. Den

regionala samverkansgruppen, uppgift är att medverka till genomförandet av länets strategi, vilket främst innebär att stödja och utveckla samverkan, men också att synliggöra och rapportera svagheter inom samverkan till styrgruppen. Gruppen består av representanter från exempelvis Region Västmanland, Åklagarkammaren, länets alla tio kommuner,

Kriminalvården, Polisen samt Länsstyrelsen. Det finns även adjungerade representanter till gruppen från Killjouren, brottsofferjourerna, Stadsmissionen, Internationell kamp för kvinnors rättigheter (IKKR), kvinnojouren och Att Trygga Sexuellt Utnyttjade (ATSU). Regionala gruppen samlas också fyra gånger per år och Länsstyrelsen är även här sammankallande (Länsstyrelsen Västmanland, 2018, s. 15).

1.4 Definitioner av centrala begrepp

I detta avsnitt är avsikten att introducera läsaren till begreppet heder och dess innebörd. Avsnittet inleds därför med en förklaring till begreppet heder och vad hedersrelaterat våld och förtryck innebär.

1.4.1 Begreppet heder

Det finns många definitioner av begreppet heder. Många gånger har de flesta definitionerna två gemensamma nämnare, där det ena förklaras genom att heder är någonting individuellt som en man lever med och som dessutom upplevs inför andra män i betydelsen av ett kollektiv. Den andra gemensamma nämnaren är att männens heder baseras på kvinnors, de som är släkt med honom genom blodsband eller giftermål, sexuella beteende (Eldén, 2001, s.138).

Unni Wikan, professor i socialantropologi, förklarar begreppet heder som ett komplicerat men också könsrelaterat begrepp. I många samhällen är begreppet förknippat med något

(11)

positivt, där heder handlar om värde, självrespekt och social respekt. Dock handlar heder också om smärta och makt. Wikan (2009) nämner att heder och ära har i alla samhällen varit förknippat med män där män har heder medan kvinnor har skam. På detta sätt menar Wikan (2009) att begreppet heder också är könsrelaterat. Kvinnor har ingen självständig heder utan de ingår istället i männens heder, medan mäns heder beror fullständigt på dem själva. Det blir en paradox att anse att kvinnor saknar heder men samtidigt är heders axel i många samhällen. Här är heder kopplat till deras sexualitet. Grundstenen för vissa

samhällen är kvinnans kyskhet, dygd och ärbarhet (Wikan, 2009, s. 9).

Individer med dessa förhållande som livssituation lever inom det som kallas hederskultur. Inom hederskultur det innebär att männen i familjen har som uppgift att övervaka familjens heder och speciellt är det kvinnans sexliv som är under sträng övervakning. Det är mannens och familjens heder som “skadas” om en kvinna inte uppträder enligt de normer som gäller. Dock handlar det inte alltid om sexuella handlingar. Hederskultur innebär alltså männens kollektiva kontroll över en kvinnas liv och framförallt sexualitet. Anser männen i familjen att hedern är förlorad så kan det leda till hedersrelaterat våld och förtryck, i extrema fall

hedersmord, för att återupprätta hedern (Hansson, 2010, s. 19–20).

I Europa är vanligt att tänka att begreppet skam är begreppets hederns motpart. Dock är skam inte hederns motpart, utan begreppen är ett inarbetat par till varandra. Det korrekta motsatsordet blir därför vanheder då skam anses vara för svagt begrepp. Förklaringen är nödvändig för att förstå en hederskodex. Det innebär att heder har en sådan viktig och stor roll att den kan överskugga livet. Wikan (2009) menar att många skulle säga “hedern är viktigare för mig än mitt eget kött och blod” (Wikan, 2009, s.12). För att förstå detta bör vanheder etableras som ett begrepp. Heder/vanheder handlar alltså om vilket värde man har i andras ögon, det är ett kollektivt synsätt. Därför brukar man förklara att heder handlar om individens rykte. Individens handlingar, livsval, gärningar, kvaliteter ses från en kollektiv dimension. Heders kollektiva dimension innebär att den enskildes vanheder kommer att bli allas vanheder för både familjen, släkten eller rent av hela stammen. (Wikan, 2009, s. 12– 13).

Trots att det är flickor och kvinnor som oftast faller offer för hederskulturens problematik, så är pojkar och män den målgrupp som är hedersproblematiken osynliga offer. Denna grupp faller offer för ett tankesätt som eventuellt kan leda till allvarliga brott såsom misshandel, hot, isolering, tvångsäktenskap1 och i värsta fall mord. De lever också i ett förtryck som

innebär att de tvingas att bevaka sina kvinnliga familjemedlemmar. Pojkar och män kan också riskera utsättas för våld och tvångsäktenskap om de inte lyder normerna eller tar egna beslut (Hansson, 2010, s. 41–42).

En feministisk tolkning av våld i nära relationer ser till att människan oftast tänker; man = förövare, och kvinna = offer. Dock kan både män och kvinnor inom hedersrelaterat våld ses som både offer och förövare. Det finns en tydlig föreställning att det är oftast män som vill återuppta sin heder, när den går förlorad på grund av en kvinnlig familjemedlem. Däremot

(12)

kan mannen som förövare också anses som ett offer inom denna aspekt, då mannen faller för ett visst grupptryck och dessutom en mansroll där mannen “måste” använda våld för att återuppta sin heder, och accepteras av den resterande gruppen. Trots att det finns forskning kring män som är brottsoffer för hedersrelaterat våld och förtryck, så glöms oftast denna målgrupp. Förutom att männen måste leva utifrån en våldsam mansroll och därav blir också till offer, så kan män också utsättas för direkta hot, våld, förtryck och tvångsgifte. Därav debatterats det också kring den tudelade bilden av brottsoffer och förövare (Ouis, 2015, s. 361).

1.4.2 Hedersförtryck och våld

Det finns föreställningar och argument där hedersrelaterat våld är någonting som

förekommer i patriarkala familjesystem. Gruber (2011) anser att samma tankegångar finns inom länsstyrelsernas egen definition kring hedersvåld, då hon benämner hedersrelaterat våld och förtryck finns i klaner och därmed också i patriarkalt samhällssystem, utifrån Länsstyrelsens definition. Det förklaras också att den enskilde individen är den

underordnade, men som också tar allt ansvar för familjens heder och skam. Oftast är systemet uppbyggt så förövarna som oftast har en nära relation till offret, också kan vara offer (Gruber, 2011, s. 154).

Denna studie avser använda regeringens definition på begreppet hedersrelaterat våld och förtryck. I regeringens skrivelse “Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer” (SKR. 2007/08:39), hänförs begreppen hedersrelaterat våld och förtryck till andra begrepp såsom kön, makt, sexualitet, och kulturella föreställningar. Våldets struktur byggs på att förövaren eller

förövarna har en nära relation till den våldsutsatta, och den våldsutsatta är på ett eller annat sätt beroende samt känslomässigt bunden till förövaren eller förövarna. Män och kvinnors sexualitet är en central faktor då föreställningar om oskuld och kyskhet står i fokus när det kommer till hederstänkande. Kontrollen är knuten till ett kollektiv. I hedersrelaterat

sammanhang innebär kollektiva karaktären att det finns flera förövare av båda könen, samt våldet kan ske i grupp. Det kan också innebära att våldet sanktioneras inte bara av den utsattes närmaste familj, men också andra i den utsattas omgivning. De utsatta kan vara både män och/eller kvinnor, samt flickor och/eller pojkar. Förhållandet mellan kollektivet och den utsatta kan ta sig olika uttryck beroende på kulturella föreställningar samt religion. Dock är inte hederstänkande kopplat till en specifik kultur eller religion då hedersrelaterat våld och förtryck också sker i icke-religiösa sammanhang. Det kan handla om kontroll över den utsattes liv såsom, klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet, men också till andra livsval som utbildning, jobb och giftermål samt skilsmässa. Det mest extrema uttrycket inom hederstänkande är hot om våld, våld, och dödligt våld (SKR, 2007/08:39, s. 12–13).

För att tydliggöra skillnaden mellan mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck utgår definitionen från regeringens skrivelse “Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer” (SKR.2007/08:39). Mäns våld mot kvinnor betyder våld som utförs av en annan person som kvinnan är i relation med, eller har haft en relation med. Vidare kan våldet orsaka psykiskt

(13)

eller fysiskt lidande för individen, eller en livslång skada i individens liv. Det betraktas fortfarande som ett stort samhällsproblem, trots att Sverige har kommit långt i arbetet för jämställdhet (SKR. 2007/08:39, s. 9).

2 TEORETISK REFERENSRAM & TIDIGARE

FORSKNING

I detta kapitel kommer vi att presentera vad som har framkommit från tidigare forskning kring ämnet, men också kring implementering, genus och maskulinitet, tillsammans med mansnorm som våra teoretiska perspektiv för denna studie. Termerna och teorierna är relevanta vid diskussion och analys kring hedersrelaterat våld och förtryck.

2.1 Tidigare forskning - Svensk offentlig politik kring

hedersproblematik

Maria Carbin är statsvetare och docent i genusvetenskap med flera publikationer, med olika forskningsinriktningar. I en av hennes avhandlingar “Mellan tystnad och tal; Flickor och hedersvåld i svensk offentlig politik”, diskuterar hon vilken politisk debatt

hedersproblematiken har tillfört, men också dess skärningspunkt mellan offentlig integrationspolitik och jämställdhetspolitik. Diskussionen tar avstamp i begreppets komplexitet och hur insatser skall genomföras för att kunna hitta en lösning till ett

samhällsproblem. Hedersrelaterat våld och förtryck etablerades som begrepp år 2003 när den socialdemokratiska regeringen införde politiska satsningar mot hedersrelaterade brott. Det innebär att samhällsproblemet fick ett namn, en etablerad beteckning. Innan år 2002 fanns det inga träffar kring “hedersrelaterat våld” på riksdagens sökmotor. Ett år senare fanns det betydligt fler träffar, där sökningen gick från noll till 149 träffar. Eftersom den offentliga politiken nu hade en etablerad beteckning på problemet, infördes också

hedersproblematiken som en ny politisk fråga. Med denna nya politiska fråga uppstod en förvirring, ifall frågan hör integrationspolitiken, eller om det var en fråga som handlade om jämställdhetspolitiken. Trots att det nu fanns en beteckning fortsatte debatten kring hur våldet kan förebyggas och förklaras (Carbin, 2010, s. 99).

Insatserna mot hedersrelaterat våld utökades i samband med regeringsskifte, när den borgerliga regeringen tillträdde år 2006. Det skedde en omorganisation där

jämställdhetspolitiken sammanfördes med integrationspolitiken i ett departement. Hedersrelaterat våld-frågan formuleras om och hamnade som en fråga om våld i nära relationer (Carbin, 2010, s. 111).

När den nya politiska frågan diskuteras fanns det en bild om ett kunskapsproblem när det gäller hedersrelaterat våld. Det fanns en bristande kunskap och en osäkerhet i hur våldet bör definieras men också kategoriseras och avgränsas, trots en given beteckning. Osäkerheten har lett till att vissa Länsstyrelser placerar sina insatser inom den sociala tillsynsenheten när

(14)

det kommer till hedersrelaterat våld, medan andra Länsstyrelser i riket ser frågan som en jämställdhetspolitisk fråga (Carbin, 2010, s. 121).

2.2 Implementering

Begreppet implementering går att placera där det finns interaktioner och processer mellan politik och förvaltning, de beslutsfattare som finns och dess tillämpare, demokrati och byråkrati samt planering och verkställighet. Det innebär att implementering stimuleras av politiska beslut (Boström & Berg, 2018, s. 109).

Men all politik är mer än bara massa beslut och beslutsfattande. Det är sällan där alla

politiska beslut, mål, visioner och politiska förhandlingar omvandlas till direkta resultat eller åtgärder. Innan en implementering sker, och innan ett beslut genomförs, så är det endast ett beslut på papper och ingenting mer. All politisk makt, från att vinna ett val, till att ha

regeringens makt, följer den politiska nyttan till stor del av implementeringen. Den faktiska implementeringens process från politiska beslut omvandlas till riktiga åtgärder.

Men implementeringsprocessen kan fördröjas eller så kan den politiska inriktningen förändras (Rothstein, 2014, s. 185).

Tillsammans med implementeringsforskning så finns det implementeringsproblem. Med implementeringsproblem menar forskarna att det inte räcker med endast goda och engagerade tjänstemän, resurser och andra gynnsamma förutsättningar. De små och vardagliga behoven som behövs i processen (där beslut omvandlas till riktiga

resultat/åtgärder) gör så att implementeringen av de politiska besluten kan misslyckas. Kortfattat så innebär implementeringsproblemet att det uppstår vissa skillnader mellan beslutad och implementerad policy, under processens gång (Rothstein, 2014, s. 185).

Implementeringsprocessen möter många utmaningar och dilemman och är därför att anse som komplex. För att identifiera en lyckad och framgångsrik implementering, bör man också identifiera dess villkor. Ett problem som uppstår inom implementeringen är att samma mekanismer tillsammans med samma strategier kan få olika typer av konsekvenser, beroende på dess kontext eller situation. Exempelvis kan ett hinder i en situation faktiskt vara en förutsättning i en annan typ av situation för en möjligtvis lyckad implementering. Det finns olika implementerings mekanismer kopplade till; De politiska besluten,

implementeringens vertikala kedjor, implementeringens horisontella nätverk, individuella gräsrotsbyråkrater, och implementeringsprocessens mottagare (Rothstein, 2014, s. 191).

Alla aktörer som medverkar i ett beslut och dess genomförande måste förstå beslutet, vad som förväntas av dem, och vad beslutfattarna önskar. Därmed tycks det att

implementeringsprocessen kan ses som lärande (Rothstein, 2014, s. 191–193).

I detta sammanhang används begreppet aktör som ett analytiskt begrepp. Det innebär att aktör är någonting som kan ha en inverkan samt agera kring en situation eller ett fenomen som ska studeras. Det kan också identifieras som studien av aktörers handlingar utifrån ett

(15)

samspel, där flera aktörer påverkas och tvingas agera utifrån andra aktörers handlingar (Hagren Idevall, 2016, s. 69).

Vid ett regeringsskifte med ny inriktning av politik så tillkommer nya idéer som ska omsättas i praktiken. Detta leder till att implementeringens aktörer måste lära om. För att aktörerna ska lyckas med att lära om så måste de politiska besluten i fråga om mål och medel vara tydliga. Tydligheten i politiska mål är ett av de villkor som krävs för en effektiv

implementering. Om det uppstår otydlighet kan det vidare leda till osäkerhet hos dem som implementerar om hur dem skall gå tillväga när de försöker omsätta målen i åtgärder (Rothstein, 2014, s. 191–193).

2.2.1 Tre perspektiv på implementering

Det första perspektivet inom implementeringsforskning beskrivs som ett top-down

perspektiv. Top-down perspektivet beskriver en tilltro till beslutfattande och dess kapacitet att direkt styra som har en viktig central roll i implementeringsprocessen. Politikerna styr vertikalt och kontrollerar implementeringsprocessen genom att använda sina styrmedel samt vara så detaljerade som möjligt kring de mål som de vill sätta. Vidare kan man beskriva detta som att det är politikerna som bestämmer och styr hela inriktningen för en

implementeringsprocess. Det innebär att politiker tillsammans med sina politiska beslut har mer eller mindre en direkt kontroll över samhället och samhällsstyrningen (Rothstein, 2014, s. 189).

Möjligheten för ett politiskt beslut ska genomföras framgångsrikt, kan minska i samband med hur många länkar som finns i en kedja mellan dess syfte och resultat. Detta kan illustreras som den berömda viskleken. Det börjar med att ett barn viskar ett ord till kompisen bredvid, som sedan för den vidare till sin kamrat bredvid. När ordet har viskats runt och nått till det sista barnet, ska man jämföra vad det första barnet viskade gentemot vad sista barnet fick höra. Oftast är det inte samma ord och det blir en rolig lek.

Liknande förklaras implementeringsprocessen, att dess implementeringskedjor är för långa. Långa implementeringskedjor innebär att resultatet stor sannolikhet att resultatet avviker från vad som önskades när beslutet tog. Det är viktigt att poängtera att resultatet inte avviker beroende på att det finns flera aktörer, nivåer eller led med i kedjan. Utan det som kan få resultatet att avvika är dess vardagliga diskussioner mellan dessa aktörer eller nivåer som skapar problem. Därför argumenteras det att implementeringskedjan mellan politiska beslut och operativa handlingar bör vara korta, för att minimera risken av att politikens innehåll ska omvandlas eller förändras under implementeringsprocessen (Rothstein, 2014, s. 194– 196).

Det andra perspektivet, känt som bottom-up perspektivet är en motbild av top-down perspektivet, då den har en mycket mer skeptisk bild på beslutfattarnas förmåga att faktiskt styra en implementeringsprocess. Enligt detta perspektiv anses det att många av de

samhällsproblem som finns, bär på för mycket komplexitet som gör det mer eller mindre omöjligt att kontrollera vertikalt. Alltså kontroll genom beslut ovanifrån. Inom detta perspektiv hävdas det att den bästa typen av implementering sker om den är underifrån

(16)

styrd. Anledningen förklaras genom att behoven för flexibilitet, samverkan, och

lokalanpassning är så pass stor att den policy politiker beslutar om på politisk nivå, inte är detsamma som den policy som medborgarna möter (Rothstein, 2014, s. 189–190).

Implementering ur detta perspektiv ses som en nätverksteori, där det handlar om att politiker och analytiker behöver acceptera implementeringsprocessen komplexitet och de problem som skapas. Det förklaras som någonting politiken behöver lära sig att leva med istället för att motstå och avhjälpa detta. För att lösa de samhällsproblem som har pekat ut, behövs en rad olika aktörer för att kunna lösa problemet tillsammans. Detta är vad som definierar implementeringsnätverk som ett tredje perspektiv, där en rad av flera aktörer inte är ett hot, utan ses istället som en förutsättning för en mer framgångsrik implementering. I en perfekt hierarki sker styrning samt samordning uppifrån och ner, det innebär att det sker vertikalt. Utifrån nätverksteori kring implementeringsprocessen bör horisontella och

informella relationer samt samverkan ske mellan aktörerna, då de vertikala relationerna är en struktur utan faktiskt verkan. Det innebär att utifrån nätverksteorin anses

implementeringsprocesser självorganiserade då åtgärder som implementeras och omvandlas till resultat, beror oftast på horisontella förhandlingar mellan dessa aktörer och andra

organisationer. Det är för att dem företräder mer än endast ett mål, de företräder flera olika mål (Rothstein, 2014, s. 197–199).

2.3 Genus

Begreppet genus växte fram redan från 1970-talet genom forskning, där man använder begreppet som ett övergripande beteckning. I grammatiken syftar man på skillnader i kön. Det finns forskning som visar att vara man eller kvinna är inte ett givet tillstånd, utan att det byggs upp under livets gång, samt exempelvis föds ingen till kvinna, utan det är någonting man blir. Det gäller även för män, man föds inte maskulin, man måste bli en man (Connell & Pearse, 2015, s. 18–19 & 23).

Inom genusforskningen har mansforskning börjat ta form och som Andersson (2004) beskriver att variation, dynamik, strukturer och maktrelationer har börjat synliggöras. Vidare förklaras det att genus är en konstant aktivitet som pågår, där man tydliggör “the genderorder”. Det handlar om en samlad effekt av genusordning, som skapar samordnande delar av samhällsbygget, både nationellt samt globalt. Genusordningen är en historiskt växlande, uppbyggd, kraftfull samt motsägelsefull och kännetecknas av manlig överordning och kvinnlig underordning men även hierarkiska relationer mellan man och man.

Genusordningen kan praktiseras på institutionell nivå och det finns fyra olika former av relationer; maktrelationer, relationer som bidrar till arbetsdelning, känslomässigt baserade relationer, sexuella relationer samt symboler. Vidare benämns att genusordningen inte bara präglas av hierarkier mellan kvinnor och män, men också hierarkier mellan män, där den högsta positionen inom hierarkin består av en hegemonisk maskulinitet (Andersson, 2004, s. 69).

(17)

Där man som människa inte kan se skillnad, ser man inget genus, vilket skulle medfölja förvirring av forskningsresultat som hävdar psykologiska skillnader mellan kvinnor och män, vilket i sig orsakar försvinnandet av begreppet genus. Det är en av de definitioner som

forskarna Connell och Pearse (2015) benämner tillsammans med andra definitioner kring genusbegreppet, där de invänder på den biologiska skillnaden eller uppdelningen och att som Connell & Pearse (2015) beskriver “män är från Mars och kvinnor är från Venus” (Connell & Pearse, 2015, s. 25).

Samhället diskuterar helst genus som en dikotomi 2, men egentligen betecknar begreppet det

sociala och psykologiska skillnader som korresponderar med dikotomin, eller förstärker den, men också kanske orsakas av den. Connell och Pearse (2015) förklarar vidare flera

definitioner som exempelvis att mänskligt liv inte går att dela upp, precis som personligheten inte går att dela upp i två olika cirklar, det skulle inte överensstämma med verkligheten. Det skulle exkludera mönster av skillnader och även om det finns skillnader som har en större betydelse för relationerna mellan män och kvinnor, som exempelvis skillnaden mellan våldsamma och icke våldsamma. Vidare benämns det att nyckeln till att kunna förbise liknande svårigheter, är att låta gå om fokusen på skillnader och fokusera på relationerna, där man även betecknar genus som den sociala relationen kring hur individer och grupper agerar. Sociala relationer skapar vidare sociala strukturer, vilket betyder att genus måste gälla som social struktur, men också att genus inte är tecken för biologi, eller en dikotomi i människors liv eller personlighet (Connell & Pearse, 2015, s. 24–26).

I Dahlberg (2007) resonerar man att genus är en produkt av en social situation, samt att vi som individer i ett samhälle gör genus, för att det framträder som något nödvändigt. Det är för att våra praktiker ska kunna organiseras samt förbli meningsfulla. Man kan betrakta genus som en institutionell praktik, där den kan omvandla sociala situationer. Därför gör man på olika sätt när den ojämlika maktrelationen mellan könen och där genus tar i uttryck på olika sätt under olika omständigheter. Men de påpekar även att trots olika uttryck, är ändå processen uttryck för genus och att synsättet inte bestrider genus som en struktur. Dock tydliggör man begreppets grund och form inom tydliga sociala processer, inte heller bestrider den maktaspekten, tvärtom så tar den fast att det är en rik aspekt (Dahlberg, 2007, s. 36–37).

2.3.1 Yvonne Hirdman - genussystem

Studiens teoretiska punkt är främst Yvonne Hirdmans (2004) teori om genussystemet, där den publicerades i Sverige, samt är Hirdman professor vid Stockholms universitet och Södertörns högskola. Genussystemet bearbetar olika begrepp som exempelvis

könsmaktsordning, genusordning och könsmaktssystem för att förklara tydligt de strukturer och processer som bildar och fastställer att det inte är jämställt i samhället. Teorin bygger på två principer som är könens isärhållande, samt manlig överordning. Man kan känneteckna teorin genom en kraftfull struktur eller system, där nätverk, processer, fenomen,

2 Termen betyder tudelning, att det är delat i två och har inget gemensamt, som svart eller vitt

(18)

föreställningar och förväntningar, ger orsaker för typer av mönstereffekter och

regelbundenheter. Men genussystemet är en ordningsstruktur av kön, som bidrar till andra sociala ordningar, som exempelvis sociala, ekonomiska och politiska. Den första principen inom genussystemet förklarar isärhållandet mellan mannen och kvinnan och där könen inte ska sammanflätas, det talar om dikotomin. Vidare förklarar den också mannen och kvinnan tillskrivs olika positioner, roller och uppgifter i samhället, samt att könen är varandras motsatser. Den andra principen förklarar hierarkin, där mannen är den normala och giltiga normen i samhället, samt mannen har mer makt, tjänar mer än kvinnor och är mer värdefull. Vilket betyder att kvinnor betraktas som exkluderande personer (Hirdman, 2004, s. 51–52).

Vidare förklarar Hirdman (2004) att genuskontraktet är mer specifika föreställningar på olika nivåer, exempelvis om hur kvinnor och män ska agera mot varandra, samt kontraktet går vidare till kommande generationer och man föds in i ett sådant kontrakt. Det är

genussystemet som förklarar kontraktet och skapar ytterligare segregering och hierarki, när man följer den och det är därför som genussystemet fortfarande håller sig i teorin, för att vi människor är med och omskapar, utan vår medvetenhet då det sker automatiskt (Hirdman, 2004, s. 54).

2.4 Maskulinitet

Ett begrepp som förekommer flitigt i dagens debatter är maskulinitet. Maskulinitet brukas som ett samlingsbegrepp för att beskriva samhällets förväntningar på hur män bör och ska vara. Beskrivningar på hur män bör vara, finns dolda inom musiken, reklam, böcker, videoklipp, bilder, filmer, historia och annat inom populärkultur. Genom vardagliga ting beskrivs det hur en man bör bete sig genom olika identiteter, utförande och normer, enligt vad samhället konstruerat som manligt. Allting i en människans vardag, bemöts på ett eller annat sätt på den samhällsövergripande processen som definierar och konstruerar begreppet maskulinitet. Den stora skillnaden mellan termen ”man” och ”maskulinitet” är att man är en hänvisning till ett visst tillstånd. Termen maskulinitet hänvisar till mycket mer än bara ett tillstånd. Det är hänvisningar som exempelvis privilegium, strukturer, stilar, relationer och makt. Det förekommer dock att det kan bli svårt för oss människor definiera eller exakt formulera vad som gör en man, eller vad som kännetecknas som en man (Pascoe & Bridges, 2016, s. 1–3).

Alsarve (2017) belyser om att forskning av begreppet genus har en relation med begreppet hegemonisk maskulinitet. Det förklaras att maskuliniteter och femininitet bildas i en form av hierarki, där hegemoniska maskuliniteten tar en absolut självklar och lockande högt uppsatt position. För att förklara hegemoni ytterligare, beskrivs den som ett begrepp som innehar makt och gestaltar ett svar på patriarkatets legitimitet, samt självklar dominans i en position och underordnade av kvinnor, men också föreställningar inom populärkultur, institutionell makt, och andra strukturella former. Därför kan det framstå som att flera män kan dra nytta av deras maktposition inom vardagliga handlingar, som exempelvis hemarbete, språkbruk, arbete mm. Det genererar deras maktställande position i samhället, men däremot betyder det inte att alla män drar nytta av den hegemoniska maskuliniteten. Exempelvis så dras

(19)

fördelarna av det, av främst heterosexuella och vita män, men de män som väljer att inte göra sig berättigad till liknande slag, riskerar att hamna som underordnat i samhället och inom olika sociala sammanhang (Alsarve, 2017, s. 5).

2.4.1 Mansnormer

Sveriges kommuner och regioner har arbetat fram ett jämställdhetsarbete “Maskulinitet och jämställdhet: en introduktion till att förändra mansnormer”. Arbetet omfattar kvinnors rättigheter och möjligheter, men den inkluderar även pojkar och män och den utmaning som jämställdhetsarbetet står inför, när det gäller hindret föreställningen av manlighet (Sveriges kommuner och regioner, 2018, s. 6).

Normer är oskrivna sociala regler, som presenterar förväntningar av män och pojkar, kvinnor och flickor. Det framgår hur de bör bete sig och agera i samhället, främst inom en given tid och sammanhang, för att bli accepterade och respekterade i samhället. Det följs vidare av många fler i samhället och de försöker upprätthålla systemet genom att fortsätta erbjuda kvinnor och män olika maktpositioner, roller och uppgifter (Sveriges kommuner och regioner, 2018, s. 15).

Det framkommer att män och pojkar är utsatta, trots deras maktposition i samhället. Dels är de utsatta av orsaker som funktionsnedsättning, ingen utbildning, fattigdom, eller

tillhörighet till en etnisk minoritet mm. Det som är gemensamt är de maskulina normerna, allt från att vara stark, självständig, duglig, till att vara ett perfekt exempel av en man och manlighet. Även egenskaper som exempelvis makt, styrka, dölja svaghet och sårbarhet, det blir skamligt för männen om de får tanken att visa upp sin sårbarhet, eller be om hjälp och stöd. De påpekar tydligt män som har attityder och bestämda åsikter som förknippas med traditionell och stereotypisk maskulinitet, har det framkommit fysiskt våld mot både kvinnor och män, för att upprätthålla den patriarkala ordningsmakten. Därför förblir normer som är förknippade med traditionell maskulinitet, en riskfaktor för attityder och beteenden. Vilket bidrar till att jämställdhetsarbetet försvåras inom såväl, kommuner, regioner, samt andra typer av verksamhet (Sveriges kommuner och regioner, 2018, s. 10–11).

Gottzén (2013) nämner att skam uppfattas som någonting individuellt och kroppsligt, men i den utsträckningen är skam en social och relationell emotion, då skam består av en reaktion på andras reella eller misstänkta handlingar. Vilket betyder att skamkänslor är beroende av dessa faktorer, som också orsakar en negativ effekt på den personen som bär på skam, samt uppfattar sig själv som negativ genom andras ögon. Vidare förklaras det att skam kan komma att uppstå i situationer där det finns, eller orsakar ett hot gentemot sociala

strukturer. Vilket resulterar till en rädsla hos skambärande-personer att uteslutas från det “ideala” samhället och istället betraktas som de exkluderande “andra” (Gottzén, 2013, s. 77– 78).

(20)

3 METOD OCH MATERIAL

Kapitlets syfte är att redogöra för studiens tillvägagångssätt. Det kommer finnas flera redogörelser kring metodval, material, urval, avgränsning, databearbetning samt etiska övervägande.

3.1 Val av metod och forskningsansats

Metodvalet för studien utgår från en kvalitativ forskningsintervju, där man främst söker förståelse för världen från en intervjupersonens synvinkel och upplevda erfarenheter, samt intervjupersonen får uttrycka sig i egna ord. Inom forskningsintervju strävar man efter att bilda kunskap. En intervju kan bidra med olika saker och det är främst ett samtal som har en struktur och ett syfte, man vill genom intervjun uppnå syftet. Därför blir förberedelsearbetet väldigt viktigt (Kvale & Brinkman, 2014, s. 17–19).

Vår metodval grundar sig i vad Kvale & Brinkmann (2014) förmedlar i litteraturen. Vår syfte med intervjuerna är att eftersträva en viss kunskap som inte går att finna i kursböcker eller på nätet. Vi vill ta vara på åsikter, känslor, upplevelser och erfarenheter som går att finna genom intervjuer. Vi vill undersöka den regionala samverkan i Västmanlands län gällande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck utifrån ett genusperspektiv. Det enklaste sättet att skapa en primärkälla kring vår syfte och frågeställningar blir därför genom intervjuer. Självklart eftersträvar vi också efter konkret information och kunskap som kan göra oss som forskare klokare, men som också är relevant för vår studie och därmed är det lämpligt att tala med yrkesverksamma som arbetar dagligen med dessa frågor.

Med samtalsintervjuer ger det oss goda möjligheter att notera olika svar, som kan vara oväntade och som kan bidra med något som vi inte kunde förvänta oss. Vi får också

möjligheten att följa upp och komplettera frågor som man inte riktigt fick besvarade. Utöver den kunskapen som aktören bär på, får man erfarenheter, åsikter och hur det egentligen fungerar ute på fältet och inte bara den teoretiska delen. Det blir en tyngd på aktörernas uppfattningar och synsätt. Vidare bidrar detta till att man får ta del av både den svaga och starka sidan av forskningsämnet utifrån politiska mål och uppdrag, för att tydliggöra vad som behöver utvecklas vidare. När man diskuterar sådana olika perspektiv formas det en samtalsmiljö, där diskussionen sätts igång, samt där man kan uttrycka sig och diskutera mer på djupet och vidare kan det eventuellt väcka nya forskningsfrågor. I samband med vår metodval kommer vi använda oss av abduktion förhållningssätt. Det innebär att vi kommer använda oss utav en växelverkan mellan tidigare forskning, tidigare teori och vår ny

insamlade intervjumaterial vilket också är vår empiri (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns, Wängnerud, 2017, s. 285).

3.2 Datainsamling & material

För att uppnå studiens syfte krävs det mycket forskning kring det valda ämnesvalet. Vi insåg ganska snabbt vi bör först redovisa vad begreppet heder och begreppet hedersrelaterat våld

(21)

och förtryck innebär, med anledning att ge läsaren en förståelse samt klargöra vilken

definition studien kommer använda sig utav. Därav påbörja vi söka information via Digitala vetenskapliga arkivet (DiVa portal) och Google Scholar, samt Google. Vi valde att inkludera refereegranskade artiklar, samt tillgång till fulltext. Vi valde att begränsa oss till engelska och svenska artiklar men utan en specifik tidsbegränsning kring när artikeln var publicerad. Vi har använt oss utav olika nyckelord kring informationssökningen såsom; heder, makt, genus, mansnormer, normer, implementering, hedersrelaterat våld och förtryck, honour, gender, och masculinity. Dessa nyckelord valdes i samband med studiens ämnesval samt studiens syfte.

Efter tips och råd från yrkesverksamma inom ämnet har vi också funnit relevanta litteratur främst genom Västerås stadsbibliotekets databas samt Mälardalen högskolas databas. Material som vi fann användbara som skulle kunna beskriva begreppet heder var framförallt litteraturen “Om heder” författat av Unni Wikan (2009), och litteraturen “Perspektiv på manlighet och heder” bearbetat av Merike Hansson (2010). Vidare för att beskriva hedersförtryck och våld valde vi att utgå från vad regeringen har definierat som hedersförtryck och våld.

Under tiden vi studerade de termer och begrepp, fann vi möjliga teoriaspekter som passar in på studiens syfte. Eftersom vi vill undersöka hur den regionala samverkan i Västmanlands län arbetar ur ett genusperspektiv, föll det naturligt att besluta om att använda genus och maskulinitet som två av våra teorier. Då vi också vill undersöka hur aktörer arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck kring målgruppen pojkar och män i länet, valdes

implementering som en annan teori. För att få en förståelse kring aktörernas arbete bör man också ha en förståelse kring implementering av olika politiska mål och beslut, samt

implementering generellt. Parallellt med att finna förståelse kring aktörernas arbete bör det även finnas förståelse kring begreppet genus, maskulinitet och mansnormer. Till vår

teorikapitel fann vi litteraturen “Politik som organisation: förvaltningspolitikens grundproblem” författat av Bo Rothstein (2014), samt “Om genus” författat av Raewyn Connell & Rebecca Pearse (2015), men också “Exploring masculinities: identity, inequality, continuity, and change” författat av C.J Pascoe & Tristan Bridges (2016), genom samma ovannämnda databaser. Utöver de ovan nämnda litteraturer har studien också som grund andra relevanta vetenskapliga artiklar.

Vår primära datainsamling för att uppnå syftet med vår studie valdes semistrukturerade intervjuer inom kvalitativ forskning. Det kommer vara åtta separata intervjuer, som kommer ta cirka 45 minuter vardera. Till följd av Covid-19 (coronavirus) kommer vi erbjuda en digital länk, eller telefonintervju, för att möjliggöra digital intervju som ett alternativ lösning då vi är medvetna om de rådande omständigheterna. Den digitala länken kommer ske genom Zoom som är ett samtalsverktyg skapad för digitala möten. Urvalet som presenteras nedan efter denna punkt är nyckelpersonerna till studiens uppfyllande.

(22)

3.2.1 Urval

Studiens urval för vår datainsamling baserades av pressad tidsaspekt samt begränsat utrymme. Vi har därför valt att avgränsa studien till en regional och lokal nivå. Eftersom vi båda bor inom Västmanlands län valde vi att undersöka vår egen län, därav är studiens avgränsning endast inom Västmanlands län. Som tidigare nämnt i avsnitt 1.3 finns det en myndighetssamverkan i Västmanlands län gällande hedersrelaterade frågor. Aktörer som ingår i samverkansplattformen är: Länsstyrelsen Västmanland, Polisområde Västmanland, Åklagarkammaren i Västerås, Kriminalvården, Region Västmanland, länets alla tio

kommuner (Västerås, Köping, Arboga, Kungsör, Sala, Fagersta, Norberg, Hallstahammar, Skinnskatteberg, Surahammar) och ideella föreningar i länet.

Eftersom vår urvalsstrategi har valts utifrån den begränsade tidsaspekten, beslutande vi därmed att den bästa metoden för denna studie var att utesluta länets tio kommuner. Länsstyrelsen Västmanland är en statlig myndighet som har ett samordningsansvar i länet och därmed har nära relationer med kommunerna i länet, samt har de förhoppningsvis en helhetsbild på hur varje kommun arbetar med hedersfrågor i länet. Därav har vi valt att intervjua någon från Länsstyrelsen Västmanlands län.

Vidare finns det flera ideella föreningar som arbetar med hedersfrågor, men för uppsatsen relevans kommer vi att välja killjouren/Here4U, samt Centrum mot våld i nära relationer (CMV).

Region Västmanland är en av de största verksamheterna och arbetar även med

hedersrelaterade brottsoffer, där de erbjuder allt från primärvård, till folktandvård, eller specialiserad vård. En av deras prioriterade huvudfokus är att alla anställda inom regionen ska ha god kännedom om hedersrelaterat våld och förtryck, för att kunna bemöta personers behov. Vilket betyder de arbetar med en förebyggande strategi, därav en nyckelaktör för vår studie.

Polisen Västmanland har ett viktigt ansvar när det gäller att göra bedömningar av skyddsåtgärder för våldsutsatta offer inom länet. Samt har de ett avtal med exempelvis Socialtjänsterna i länets alla tio kommuner, vilket betyder att de kan inneha väldigt innehållsrik information.

Socialtjänsten har även en väldigt stor och betydande roll för hedersrelaterat arbetet, där de främst har ett ansvar för att alla i kommunen ska få den hjälp och stöd som invånarna behöver.

Till sist har vi Åklagarmyndigheten som är en intressant aktör att intervjua, då de har ansvaret över handläggning av brott och självklart hedersrelaterade brott. Det är en åklagare som tar beslutet om ett brott ska prövas i domstolen eller inte. Därmed har vi valt att också intervjua åklagarkammaren i Västerås då deras perspektiv på frågan är också relevant till vår studie.

(23)

Vi kommer söka fram varje aktörs allmänna kontaktinformation via mejl, för att sedan skicka en intervjuförfrågan tillsammans med vår missivbrev (Bilaga 1). Vidare hoppas vi att vi blir hänvisade till korrekt nyckelperson som arbetar med frågor gällande hederskontext, och som kan tänka sig bli intervjuad. Samtliga intervjupersoner bör få kunskap innan vår intervju sker genom missivbrev (Bilaga 1) samt vår intervjuguide (Bilaga 2), men också för att förstå i vilket sammanhang deras information kommer användas till. Det är viktigt att vi framför de etiska principerna tydligt och i ett tidigt skede, och få intervjupersonerna att vilja ställa upp, samt att de är medvetna om deras rättigheter.

3.2.2 Verksamhetsinformation

Här presenteras verksamheterna som kommer att intervjuas till vår studie. Dess verksamhetsbeskrivning utgår endast utifrån hur varje verksamhet arbetar kring hedersproblematik.

Länsstyrelsen Västmanland

Länsstyrelsen Västmanlands strategi är en samverkansplattform mellan olika myndigheter, som arbetar kring detta uppdrag för att utveckla, effektivisera och samordna arbetet. länsstyrelsen Västmanland har på uppdrag av regeringen att på en strategisk nivå

effektivisera samverkan och samordna arbetet, för att förebygga mäns våld mot kvinnor. Det ska främst ske genom att bygga på samordningen av insatser, med syfte att förebygga mäns våld mot kvinnor, men också stödja motverkande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ta ansvar för regional metod och utvecklingsstöd till kommuner, med syfte att gynna implementeringen av nya metoder och prioritera ett långsiktigt utvecklingsarbete (Länsstyrelsen Västmanland, 2018, s. 8).

Killjouren/Here4U

Killjouren/Here4U har ansvar över hela länet, där de erbjuder samtalsstöd för pojkar och män, främst på dagtid av personal. Den metoden som de använder i praktiken är Alternativ til vold (ATV), där de kan erbjuda stöd till unga våldsutövare från åldern 15 till 25

(Länsstyrelsen Västmanland, 2018, s. 12).

Centrum mot våld/man

Vidare har vi centrum mot våld/man som är specialiserad mottagning för målgruppen män från 18 år, där de använder våld i nära relationer. Verksamheten har ansvaret i hela länet och är riktad mot de som har svårigheter med att kontrollera känslor, upplever kris, eller har svårt med att hantera aggressiviteten. Ytterligare hjälper de män som är under tryck från släkt, vänner eller familj där dem tvingas till att utöva hot och våld. Därför erbjuder de samtal, gruppverksamhet, råd och stöd (Länsstyrelsen Västmanland, 2018, s. 10).

Region Västmanland

Med säkerhet är region Västmanland en väldigt stor verksamhet som arbetar med och bidrar till många olika områden i vår samhälle, där det omfattar allt från primärvård, folktandvård till specialiserad sjukhusvård. Det viktigaste målet för verksamheten är att alla anställda ska ha goda kunskaper om hur man bemöter och hjälper personer som blir utsatta för

(24)

hedersproblematik, samt kunna ge råd, stöd och eventuellt vägleda de vidare om det är till en annan myndighet eller organisation. Inte nog med det ska de arbeta väldigt förebyggande och ha kännedom om all form av våld och förtryck, både fysiskt och psykiskt (Länsstyrelsen Västmanland, 2018, s. 9).

Polisen i region Västmanland

Polisen i region Västmanland har enheten brottsoffer- och person-säkerhetssamordning (BOPS) ansvar över länet, där deras prioriterade uppgift är att göra en bedömning av skyddsåtgärder. Det finns även familjevåldsroteln som har ansvaret över brottsutredningar av vålds- och sexualbrott i nära relationer, samt har de en innehållsrik information och underrättelseskyldighet i förhållande till brottsoffer, men också vidarebefordra kontakt med exempelvis kvinnojourer. Man kan tydliggöra att de arbetar väldigt nära med myndigheter och har ett avtal med socialtjänsten i alla tio kommuner, när det gäller omhändertagande av brottsoffer (Länsstyrelsen Västmanland, 2018, s. 8).

Socialtjänsten

Socialtjänsten har en stor roll i detta arbete, där varje kommun ansvarar för verksamheten inom sitt område. Vidare har socialtjänsten ansvaret över att de som bor i kommunen ska få den hjälp och stöd som invånaren behöver, samt finns det socialjouren som tar över under helger och kvällar. Vidare har socialtjänsten en lagstadgad skyldighet gentemot brottsoffer, där dem ska ha särskild fokus på kvinnor som har blivit utsatta för våld eller förtryck. Dock har socialtjänsten också en plikt att se liknande problematik i sin helhet och inte exkludera vissa personer. Därför erbjuder de även våldsutövare den hjälp som de behöver

(Länsstyrelsen Västmanland, 2018, s. 9–10).

Kriminalvården i Västmanland

Kriminalvården i länet består av anstalten Salberga, anstalten Tillberga och frivården Västerås. Frivården i Västerås har ansvar över hela Västmanland, där dem arbetar med sexualbrott, kvinnofrids dömda och kvinnor. Det finns behandlingsprogram för män som är dömda för brott i nära relationer. När det gäller kvinnofrids dömda blir de erbjudna

Integrated domestic abuse programme (IDAP) och när det gäller sexualbrott blir de erbjudna Relation och Samlevnad (ROS) (Länsstyrelsen Västmanland, 2018, s. 9).

Åklagarkammaren i Västerås

Åklagarkammaren i Västerås har ansvaret över handläggningen av brott, samt finns det specialiserade åklagare när det gäller brott mot barn, samt brott i relation. Åklagaren har även de ansvaret att avgöra om ett brott ska prövas av domstolen, samt är det åklagare som kan besluta om kontaktförbud (Länsstyrelsen Västmanland, 2018, s. 8).

3.3 Intervjuguide

Inledningsvis kommer vi tala om för intervjupersonen kring etiska regler samt att all information kommer behandlas konfidentiellt. Därefter kommer vi ha en kort presentation om studiens ämnesval samt syfte, men också vilka vi är för att skapa en trygg stämning.

(25)

Fortsättningsvis kommer vi kontrollera att intervjupersonen hänger med och om det är okej att spela in intervjun, därefter startar vi vår intervju i samband med inspelningen.

Vi har konstruerat upp vår intervjuguide i fyra delar. Den första delen består av fem inledande frågor. Syftet med dessa fem frågor är att få en mjukstart, samt få allmän kännedom om intervjupersonens arbetsbakgrund (Bilaga 2).

För att kunna ha en lämplig intervjuguide och strukturera upplägget så bra som möjligt, kan man välja att strukturera frågorna efter olika teman. Man bör tänka främst på innehållet och formen. Innehållet baseras på att man knyter an till problemställningen och har det som en form av stöd, medans formen baseras på att skapa en kraftfull situation där diskussionen är levande. Det är viktigt att aktörerna känner sig motiverade till att besvara alla frågor och bidra med något viktigt, samt att frågorna är korta och har en enkel begriplighet (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns, Wängnerud, 2017, s. 274–275).

Därav är dem två andra delarna uppdelat i två tematiseringar (Bilaga 2). Det ena temat är kring genus som består utav fyra frågor, medan den andra tematiseringen handlar om implementering och består utav fem frågor. De två tematiseringar som behandlas gäller för att fastställa huruvida implementering samt genusaspekter förs i ett arbete kring

hedersrelaterat våld och förtryck. Delvis valdes dessa två tematiseringar för att underlätta för oss som intervjuare vad för information vi vill samla in, men också för att återkoppla till studiens syfte. Den sista, och fjärde delen består av fyra avslutande frågor för att knyta ihop säcken, samt säkerställa att intervjupersonen har fått möjligheten att komplettera med information och känner sig trygg med intervjun. Vi kommer att avsluta intervjun genom att ge intervjupersonen möjlighet att även ställa eventuella frågor till oss.

3.3.1 Transkribering

Att genomföra våra intervjuer är en del av hela arbetet, men att transkribera en intervju inför analys är en annan del av arbetet. Transkribering innebär att skriva ned talspråk till

skriftspråk, ett arbete som baseras på noggrannhet och skriva ord för ord så mycket som möjligt.

Under de rådande omständigheterna kring Covid-19 tog vi ett beslut kring intervju, inspelning och transkribering. Till följd av Covid-19, genomfördes alla intervjuer virtuellt genom telefonsamtal eller Zoom. Vi erbjöd både Zoom som ett samtalsrum, och

telefonsamtal där majoriteten valde telefonsamtal på grund av olika anledningar, dock var det bara en person som valde Zoom som ett samtalsverktyg utan videokamera. För att fördela arbetsbördan, talades vi (författarna) via Zoom innan en telefonintervju, där sedan en av oss ringde vår intervjuperson och samtalade, medans den andra satt och lyssna i bakgrunden (via Zoom), och förde anteckningar samt skötte inspelningen. Efter varje avslutad intervju började en av oss med transkribering av intervjun och inför nästa intervju transkriberade den andra personen intervjun, vilket slutade med att vi transkriberade fyra intervjuer var, totalt åtta intervjuer. All transkriberings material omfattade 44 sidor som tog cirka 32 arbetstimmar.

(26)

Intervjuerna är inspelade via röstmemo som finns i Apple-enheter, vilket var ganska smidigt för oss att hantera, samt lyssna på om och om igen. Vi märkte i tidigt skede att transkribering är väldigt tidskrävande och komplicerad, då diskussionerna var livliga och väldigt aktiva. Då alla av våra intervjupersoner arbetade hemifrån på grund av Covid-19, behövde vi exkludera vissa delar som inte var relevanta till studien. Exempelvis; allt ljud i bakgrunden,

konversation mellan intervjupersonen och dess familjemedlemmar eller när de ursäktade sig själva för att exempelvis behöva öppna dörren för någon, eller behöva flytta sig till ett annat rum. Vi exkludera också vissa uttryck som “Ehm…, mm…”, mitt i meningarna, som helt enkelt inte svarade mot syftet. Dock har vi med liknande uttryck när intervjupersonen har använt “ehm… hmm...” för att tänka till, innan de besvarade en fråga. I slutet av varje intervju, efter våra avslutande frågor (Bilaga 2), tackade vi intervjupersonen samt önskade de en bra dag. Intervjupersonen önskade oss detsamma, samt visade intresse för att ta del av studien när den är i sitt slutskede. Vi informerade intervjupersonerna att alla ska få en möjlighet att få ta del av studien när vi är klara och godkända. Denna del av intervjun, som endast är ett trevligt avslut har vi valt att exkludera i transkriberingen då det inte heller är relevant för studiens resultat-och analysdel.

Alla ljudfiler är välbevarade hos vardera författaren samt eventuellt uppsatshandledare och examinator. Detsamma gäller för all transkriberings material som är samlade under ett dokument, där vi båda som författare kan ta del utav materialet endast för studiens syfte.

3.4 Databearbetning och analys

Vår tillvägagångssätt för att bearbeta och analysera de insamlade materialet är att i första hand läsa igenom transkriberingarna för att få en helhetsbild. Vidare lästes de igenom återigen noggrant där vi markera de stycken som anses vara relevanta till vår studie. Markeringarna i transkriberingen utgick från våra teman i intervjuguiden, men också teoretiska aspekter, centrala begrepp, men även studies syfte samt frågeställning. Därefter påbörjades det första steget i resultatdelen att sammanfatta alla intervjuer. Långa meningar, och upprepade information har vi pressat samman genom koncentrering av

intervjumaterialet. Detta gjordes grundligt och objektivt utan att omformulera intervjupersonernas uttalanden.

Under studiens gång, efter en intervju med en av våra intervjupersoner upptäckte vi ytterligare en person inom länet som har spetskompetens inom hedersrelaterat våld och förtryck. Vi beslutade att kontakta personen och ha en nionde intervjuperson att intervjua för vår studie, med motivering att det eventuellt skulle vara ett viktigt innehållsrikt

bidragande till vår studie. Däremot resulterade det att vi ändå endast fick med totalt åtta aktörer, eftersom polisen tyvärr inte hade lediga tider förens 15 maj då det är i samband med studiens preliminära inlämningsdatum.

Eftersom det är intervjupersonernas svar som är relevant till studien och dess arbetstitel, och inte vem dem är som privatpersoner, har vi valt att utesluta deras namn. Arbetstiteln

(27)

det kan vara intressant för läsaren att få en förståelse av intervjupersonens arbete. Vi

kommer att hänvisa och referera till “Intervjuperson 1, 2, 3” och så vidare. Dock kommer vår intervjuperson 8 att avidentifieras ytterligare för att minimera risken att inte utsätta

personen för exponering, då det är enkelt att identifiera vem intervjuperson 8 är ifall vi har en beskrivning på dess arbetstitel.

För att säkerställa att all information bearbetats grundligt har vi tagit hjälp av citat, som tydligt hänvisas från vilken intervjuperson det är ifrån, som vi inhämtar från

transkriberingarna. Analysmaterialet kommer också att ha en underbyggnad tolkning med stöd av citat. Det färdigställda materialet skickades därefter till vardera intervjupersonen för att ge dem möjligheten att se över materialet och komma med egna synpunkter och

korrigeringar. Detta leder till en ytterligare bekräftelse på att dem godkänner deras deltagande för studien, men också höjer det studiens kvalité, där de får en chans att läsa igenom sin egen del innan uppsatsen lämnas in.

Med motivering att möjliggöra för läsaren ta del av intervjumaterialet för vardera aktören, besluta vi att sammanfatta varje intervju enskilt. Efter sammanfattade intervjuer lästes de igenom igen där vi plockade ut centrala former av gemensam nämnare, för vidare

redovisning i en strukturerad tabell. Tabellen byggde vi upp genom tre större områden som vardera har underteman. Varje undertema analyseras med stöd av citat från

transkriberingarna. För att underlätta och navigera läsaren genom hela analysavsnittet valde vi att strukturera tabellen med färg där de tre större områdena fick en varsin färg.

Databearbetningen samt analys genomfördes av båda författarna gemensamt, efter att vardera har genomläst materialet för sig själva. Sammanställningen av varje aktör delades upp, medan analysen gjordes av båda författarna efter vi separat funnit mönster och teman.

3.5 Forskningsetiska överväganden

Etiska övervägande eller etik handlar främst om människors relationer mellan och till varandra, men också till djur och andra ting. Etik kan förklaras som en kollektion av principer och regler som kan komma att styra de relationer som existerar (Aldrin, 2016, s. 110).

Kvale och Brinkman (2014) resonerar kring fyra etiska riktlinjer som en forskare bör ta till sig. Det fyra riktlinjer är informerat samtycke, konfidentialitet, konsekvenser och

forskarens roll (Kvale & Brinkman, 2014, s. 105).

Vår intervjuprocess har i grund att ta med vissa principer och regler, för att skapa en god relation mellan oss som forskare och intervjuperson, men också följa Kvale och Brinkmans fyra riktlinjer för en etisk korrekt intervju. Därför blir det viktigt för oss att dessa riktlinjer faktiskt brukas och tas hänsyn till. Vi har som forskare inkluderad dessa riktlinjer i vår metod för att genomföra studien. Redan i missivbrevet har vi förtydligad olika aspekter av riktlinjerna (Bilaga 1). Under intervjuns gång framgick det tydligt att som intervjuperson kan man fritt dra tillbaka sitt deltagande, samt att deras namn inte kommer publiceras offentligt.

(28)

Vi talar om för intervjupersonen studiens syfte och hur deras deltagande kommer behandlas. Innan intervjun påbörjades inväntar vi ett samtycke kring inspelning av intervjun samt att intervjupersonen har förstått dess rättigheter. Rättigheter såsom; fritt deltagande, möjlighet att avbryta intervjun när som, och att det inte finns en skyldighet att besvara alla frågor. Därmed har vi informerat samtycke och konfidentialitet. Vår roll som forskare innebär också att se till att intervjupersonen känner säkerhet och trygghet, och därmed ge dem möjligheten att bestämma datum, tid och plats. Vi kommer att erbjuda en sammanställning av deras egen intervju, men också få ta del av slutversionen av vår studie. Vidare är det ytterst viktigt för oss att deltagarna känner sig respekterade och bekväma. Det ska också framgå tidigt i intervjun, men också innan den avslutas, att det finns möjlighet att ställa frågor till oss.

4 RESULTAT

I detta kapitel kommer studiens resultat presenteras genom att redovisa vad som har framkommit under de åtta intervjuerna som har genomförts. Det kommer inledas med en beskrivning kring vår tillvägagångssätt samt en generell introduktion kring resultat upplägget för att navigera läsaren. Därefter följer en sammanfattning av vad varje intervjuperson har framfört för att sedan avsluta kapitlet med ett avsnitt kring analys av resultatet.

4.1 Redovisning av intervjuresultat

Nedan följer ett resultat utav hur varje intervjuperson arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck, samt vad de har för föreställningar kring pojkar och mäns utsatthet.

Av resultatet framgår det också vad yrkesverksamma anser finns för brister och svårigheter i arbetet samt eventuella framtida insatser för problematiken. All information som

framkommer under detta avsnitt är noga bearbetat samt endast faktaredovisningar utifrån intervjupersonernas svar utan vidare analyser. Analysen kommer att framgå senare i ett avskilt avsnitt i detta kapitel, under punkt 4.2.

4.1.1 Länsstyrelsen Västmanlands Län

Intervjuperson 1 arbetar som utvecklingsledare på länsstyrelsen Västmanland med mäns våld mot kvinnor och är beteendevetare i grunden. Uppdraget kallas för “Regionalt uppdrag att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor”, där uppdraget är uppdelat i fem deluppdrag: 1. Upprätta regionala strategier och handlingsplaner, 2. Främja samverkan mellan kommuner, regioner, myndigheter samt civilsamhällesorganisationer, 3. Arbeta förebyggande, 4. Kompetenshöjande insatser, 5. Upprätta en regional lägesbild.

Intervjuperson 1 berättar sin syn på pojkar och mäns utsatthet genom förklaringen att det finns en dubbelhet i det, eftersom dem är både offer och förövare. Dem har en dubbelroll i det hela eftersom dem är våldsutövare, eller utövare av heder, då dem tvingas kontrollera sina syskon, eller sin mamma. Om pojkarna avstår från all hedersrelaterat våld och förtryck som de tvingas utföra på en annan familjemedlem, leder det i sin tur att de kan få

References

Related documents

Patienternas negativa inställning till anhörigas närvaro vid återupplivning präglas av föreställningen att detta skulle kunna vara en alltför traumatisk upplevelse för deras

De kort och enheter som godkänds i alla nödvändiga teststeg på Modul skickas antingen direkt till kund eller vidare till avdelningen Nod som beskrivs nedan.. De kort eller

Där förmedling av kunskap om hur kosten påverkar kroppen, öka kunskap och intresse för matlagning med bland annat spännande sätt att tillaga frukt och grönsaker på, vilket kan vara

Vi har också kunnat se att det kan vara lättare att misstro män som säger sig vara utsatta för våld än kvinnor och att socialarbetarna ofta talar utifrån män som förövare

riksdag, skulle vara att a t flickorna ge "tillfälle att inhämta ett liögre mått av allmän medborgerlig bildning med hänsyn tagen till den kvinnliga ungdomens egenart

Docent Stig Ekman, Stockholm Professor Svend E l l e h ~ j , ROpenRarnn Professor Sivert Langholrn, Oslo Professor Birgitta Odén, kund Professor Göran Rystad, Lund

en viss vägledning, inte fasta regler, be- träffande olika moraliska val. S<\dan vägledning finns överallt , efter- som det grundläggande enligt Wilson -

Polisen skriver även på sidan att de kan censurera eller radera material som saknar relevans för sidans ämne, men i kommentarsfälten till de olika inläggen kan man se att folk