• No results found

Beläggningsunderhåll på ur stabilitetssynpunkt utsatta platser. Del 2 : Fältförsök med utvalda underhållsmetoder. Beskrivning av ett utvecklingsprojekt i Kommunförbundets FoU-program

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Beläggningsunderhåll på ur stabilitetssynpunkt utsatta platser. Del 2 : Fältförsök med utvalda underhållsmetoder. Beskrivning av ett utvecklingsprojekt i Kommunförbundets FoU-program"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

V Zfnotat

Nummer: V 72 Datum: 1988-09-29

Titel: BELÄGGNINGSUNDERHåLL På UR STABILITETSSYNPUNKT UTSATTA PLATSER

Del 2. Fältförsök med utvalda underhållsmetoder e . a Beskrivning av ett utveéklingsprojekt i Kommunförbundets FpU-prögram

Författare: Bengt-Åke Hultqvist

'llllll

%ä' ?

| '.'1...1-6] r_x u nonegrav, _q,f.,,ä 2 ne mc A stP sel x ds PP vc jag' ToH red 22 Fr dr pE k t A 0 x R gG KS Nolet Sch & at st ÅgaÄä Wåäåääxåz m RT XX,itt .N'VAu skansv 3%& Sxes l.;v3 & x a X. %:? % ; a R h

.: :l -* (äta-!==);ÄÄx(S Ei...N. C ?;=&?%.'x + $ * _ ni? * .. rs &..Alät x Rv : Kl friar : de-+ 1haa).), gif hk '.'. !?. Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer: 41349-2 Projektnamn:

Uppdragsgivare: Svenska Kommunförbundet

Distribution: fri / begränsad /

11

Statens väg- och trafikinstitut

iiVågOCh Wiik Pa: 58101 Linköping. Tel. 013-11 52 00. Telex 50125 VTISG:] S

(2)

i BAKGRUND

Beläggningsunderhållet i kommunerna kostar över en halv miljard kronor varje år. Kommunförbundets FoU-grupp för gator och trafik har därför tagit initiativ till flera utvecklingsprojekt som rör kommunalt beläggningsunderhåll.

Ett angeläget problem att lösa är hur man ska få beläggningarna att hålla så länge som möjligt framför trafikljus och vid busshållplatser. Det är på sådana utsatta platser vanligt med stabilitetsproblem som ger deformationer och djupa spårbildningar, vilket kräver täta reparationer av beläggningen. Målet borde vara att på sikt uppnå samma underhålls-cykel på dessa utsatta platser som på intilliggande beläggningsytor. Många. olika metoder har också prövats i kommunerna för att

åstad-komma detta.

Under våren 1986 startades projektet "Beläggningsunderhåll på ur stabilitetssynpunkt utsatta platser". Statens väg- och trafikinstitut (VTI) genomförde på uppdrag av Kommunförbundet en undersökning av alternativa underhållsmetoder i olika kommuner. Syftet var att inven-tera, beskriva och utvärdera olika metoder som användes vid belägg-ningsunderhåll på speciellt utsatta platser. Inventeringen finns redovi-sad i Rapportlj från Kommunförbundets FoU-grupp för gator och trafik.

Projektets fortsättning, del 2, som består av praktiska försök med utvalda underhållsmetoder påbörjades 1986 med fältförsök vid två trafikljus (Helsingborg och Västerås). Under 1987 och 1988 har försök med olika underhållsmetoder genomförts på busshållplatser i Jönköping, Norrköping och Stockholm.

I detta VTI-Notat visas vilka underhållsmetoder som provas vid fältför-söken och hur de olika provytorna är utlagda.

Fältförsöken kommer att följas upp under ett antal år med avseende på i första hand spår- och sprickbildning.

(3)

Under vintern 1988/89 kommer. en byggnadsrapport att sammanställas. I denna kommer varje fältförsök att redovisas mer ingående. Byggnads-rapporten kommer tills vidare att användas internt och utges som

VTI-notat. Vid intresse kan detta beställas från VTI.

Projektet fortsätter 1989 med fortsatt uppföljning av utförda fältför-sök. En första utvärdering kommer att göras hösten 1989. Slutrapporten planeras till vintern 1989/90 och kommer att utges i kommunförbundets

FoU-serie. 4" i

2 PROBLEMBESKRIVNING OCH FÖRSÖKSUPPLÄGGNING Framför trafiksignaler, på bussfickor och på andra utsatta platser där tunga fordon går sakta och spårbundet kan problem finnas med onormalt stor spärbildning. I regel är det på dessa platser ej fråga om avnötning

(dubbdäcksslitage) utan deformationer i beläggningslager och/eller

obundna underliggande lager.

Alltför djupa spår vid trafiksignaler påverkar körkomfort och trafik-säkerhet. Vid regn vattenfylls spåren och risk uppkommer för vattenpla-ning. Spåren vid busshållplatser är främst till olägenhet för gående (snubbelrisk, vattenstänk från bussar). Dessutom är det vid snöröjning svårt att avlägsna snö och is från Spåren.

I denna undersökning studeras vissa utvalda reparations- och underhålls-metoder som kan användas då deformationsskador har inträffat vid trafikljus eller på busshållplatser. De utvalda metoderna har dokumen-terats vid arbetsutförandet och resultaten följs upp med årliga fältmät-ningar och besiktfältmät-ningar. I samtliga fall jämföres de utvalda

(4)

Projektet leds av en styrgrupp som består av:

Per Liljekvist, Norrköpings gatukontor, tfn 011-1516 76

(samman-kallande)

Åke Sandin, Göteborgs gatukontor, tfn 031 - 62 82 27 Elis Nilsson, Helsingborgs gatukontor, tfn 042 - 10 50 00

Projektledare är Bengt-Åke Hultqvist, VTI, tfn 013 - 11 52 00

Frågor om projektet kan ställas till projektledaren, styrgruppen eller Hans Silborn på Kommunförbundets gatu- och trafiksektion2 tfn 08 - 772 #5 03.

(5)

3 NÃTARMERING AV ASFALT VID TRAFIKLJUS Beskrivning av fältförsök

I Västerås provas armeringsnät vid ett trafikljus där kraftiga deforma-tionsspår fanns i beläggningslagren. I tre körfält frästes ca 5 cm djupa lådor. Två körfält försågs med armeringsnät. Det tredje körfältet utfördes oarmerat och används som referensyta. I alla tre körfälten lades ett slitlager som består av HABlZ med BçS I2.- 1.6.

DJUPHAM/VSVÄGEN

TEN SA R A R1

REHAU 602.0

41' N SAR//////////ø

' "i '* " '""*"':'*""%"Wawru1"'?lflllwsuumzêgfá?12:55:5._ ;3.1.4j H 1.' !«|..'.u ' ;,_.y.'MHN!? i! n 'Af.,|.iÅ .1:, _ i "l l. .l.anala51h"!?l:;1n1§'5',_.'^' ...J 0

Sjö/m 6.5 VÄGEN

Huvudförsöket ligger i det högra körfältet på Sjöhagsvägen och är en jämförelse mellan en Tensarnät-armerad yta och en oarmerad yta. Den armerade ytan ligger i körriktningen mot Västra Hamnen och den oarmerade ytan l motstående körriktning. Vid Gatukontoret bedömer man att trafiken är lika i båda körriktningarna. I ett vänstersvängande körfält provades inläggning av Rehau-Armapalnät.

(6)

4 STABILA ASFALTMASSOR VID TRAFIKLJUS Beskrivning av fältförsök

I Helsingborg provas stabila asfaltmassor vid ett starkt trafikerat trafikljus. Den spåriga beläggningen urfrästes till ett djup av ca 8 cm. Återläggning gjordes med tre olika typer av stabila asfaltmassor, som parvis kan jämföras.

PROVYTOR

6 A -- KR YPsTAG/LA ASS on (SMMSKA Lamm)

0- B: _STAB/NOR /6

C -HAB 767'

. I A c k . . i ; 4 . , ' ' _ _ -_ _ 9 _ .. ., .i i H 12 , q '* x .V . , i ut åt ,, LM -. v '3 7% '. L 5.* ' N L* *4 i: i h -d h ' . . 1 v .v

Fältförsöket ligger på den södra motorvägsinfarten i Helsingborg. Vid trafikljuset finns fyra körfält; ett högersvängande som saknar trafikljus, ett? vänstersvängande med trafikljus och två körfält rakt fram som har trafikljus.

På grund av olika trafikbelastning i körfälten är det svårt att jämföra olika. reparationsmetoder (asfaltmassor) med varandra om de utföres i olika körfält. Detta problem kunde undvikas genom att de alternativa reparationsmetoderna lades förskjutna i sidled ett halvt körfält så att fordonens vänsterhjul och högerhjul trafikerar olika reparationsalterna-tiv.. På detta sätt kan tre olika reparationsmetoder (asfaltmassor)

(7)

provas på den utvalda platsen.

Huvudförsöket lades i körfälten rakt fram. I dessa två körfält lades den längsgående beläggningsskarven mitt i körfälten och olika asfaltmassor ligger alltså i vänster och höger hjulspår.

El/ru ' l ' kxüf'á' jz ;gr-4' ; i (âr-"fair" i

På detta sätt utsätts asfaltmassorna parvis för exakt samma trafikbe-lastning. I vänster körfält rakt fram kan en jämförelse göras mellan massa A (krypstabil massa från Skanska i Lomma) och massa B (Stabi- _ nor 16). I höger körfält rakt fram kan en jämförelse göras mellan massa B (Stabinor 16) och massa C (HABlGT). Asfaltmassorna kan alltså parvis jämföras, massa A med massa B och massa B med massa C.

(8)

5 PLATSGJUTEN MARKBETONG OCH VÄLTBETONG PÅ

BUSSHÅLLPLATSER

/

Beskrivning av fältförsök

I Jönköping provas olika underhållsmetoder vid reparation av tre busshållplatser på Klostergatan. Busshållplatserna ligger efter varandra i körriktningen mot centrum och trafikeras av samma busslinjer.

.__jji

. .. ?R i . .é --r<.ri'- Lang-"4 '3 ' " .. ,v . _ ,. §5; utñ::_:{åbi\f_r . 17'.ng x.

Trafikbelastning och grundförhållande kan anses lika för hållplatserna. På alla hållplatserna bortschaktades beläggning och underliggande grus-lager. Hållplatserna byggdes sedan upp på tre olika, sätt. På en hållplats utfördes en 20 cm tjock platsgjuten markbetongplatta. På en annan hållplats lades ett 17 cm tjockt lager vältbetong. Den tredje hållplatsen tjänstgör som referens och byggdes upp på konventionellt sätt med asfaltbetong, 220 AG 25 och 100 HABlZT.

(9)

6

CEMENTBUNDET GRUS (cc) OCH NÄTARMERING AV

ASFALT PÅ BUSSHÄLLPLATSER

Beskrivning av fältförsök

I Norrköping provas olika underhållsmetoder vid reparation av tre busshållplatser vid Hageby Centrum. Busshållplatserna var alla i behov av reparation. Två busshållplatser ligger efter varandra i körriktningen mot centrum medan. den tredje hållplatsen ligger i den motstående körriktningen. ",j 7 -.v> .7 'i N..H ;'5- t ' '* -..i .- _,-r .1 ...u v 1 14.4... .31.. . i, U r1h5'° ' .ø' ' . ^-v » '<7x2' i .- *27: __,.. ' ...l '-.* i .var4'. ' J ,_ -:. i .-v' . _- .i *' »vi DLK '5,179'"' '2,' l, .-, 'I 1 ' ,fiågzz'r .. ..1- - f_ \ I få ' Ja... ...te i' D i0 '

Busstrafik och skador bedömdes dock ungefär lika för de tre busshåll-platserna. På alla tre hållplatserna bortschaktades den gamla belägg-ningen och underliggande gruslager. Hållplatserna byggdes sedan upp på

tre olika sätt.

Huvudförsöket lades på de två hållplatser som ligger i samma körrikt-ning. På den ena lades ett ca 20 cm tjockt cementbundet bärlager (CG) som täcktes med ett slitlager lOOHABl6T.

Den andra som tjänstgör som referens uppbyggdes med ett ca 10 cm tjockt bitumenbundet bärlager (220 AG) och täcktes med samma typ av

slitlager (lOOHABléT). Den tredje hållplatsen, som ligger i motsatt

körriktning, uppbyggdes också med bitumenbundet bärlager men på denna lades även ett armeringsnät in mellan AG- och slitlagret. I detta

(10)

References

Related documents

En lucka i plåten öppnas, varvid den inre delen av provet (findelen) rinner genom hålet.. Sedan förstoras hålet så att ytterligare en del av provet rinner

Denna metod är avsedd för återvinning av bindemedlet ur ett prov av asfalt- beläggning eller -massa, där bindemedlet är destillerad bitumen enligt specifikation SS-EN 12591.. Om

3.5 Utrustning enligt FAS Metod 414 för instampning av marshallprovkroppar eller annan laboratoriepackningsutrustning såsom gyratorisk packnings- apparat, vältmaskin eller

Denna metod är avsedd för bedömning av hårdheten hos gjutasfalt med nominellt största kornstorlek &lt;8 mm, t ex asfaltmastix och spårgjutasfalt genom bestämning av den tid, som

Denna metod är avsedd för bestämning av skrymdensitet och hålrumshalt hos cylindriska provkroppar av dränerande asfaltbetong.. Metoden gäller för såväl uppborrade provkroppar

Vid tempe- rering av torr provkropp i vattenbad skall provkroppen vara vattentätt för- packad..

Denna metod, som till stora delar är utformad på grundval av ASTM D 4123-82(87), är avsedd för bestämning av styvhetsmodulen hos asfaltbetong genom pulserande

Märk flaskorna (3.5) på lämpligt sätt, t ex med hjälp av självhäftande etiketter, och fyll dem till hälften med destillerat eller avjoniserat vatten, vars temperatur är 5°C..