Akademin för utbildning, kultur och kommunikation
Pedagogers uppfattningar av lekens betydelse
för barns lärande
Författare: Erika Palfelt och Ulrica Carlstedt Examensarbete
på grundnivå i lärarutbildningen Handledare: Jonas Nordmark
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation
Examensarbete på grundnivå
15 högskolepoäng SAMMANFATTNING___________________________________________ Författare: Erika Palfelt och Ulrica Carlstedt
Titel: Pedagogers uppfattningar av lekens betydelse för barns lärande
År: 2010 Antal sidor: 16
__________________________________________________________ Syftet med denna studie är att belysa hur pedagoger uppfattar och värderar lekens betydelse för barns lärande samt hur de beskriver att de tillämpar lek i verksamheten. Pedagogerna intervjuades med öppna frågor för att vi skulle kunna ta tillvara på deras individuella åsikter. Resultaten behandlades och utformades efter olika katego-rier. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger uppfattar och värderar leken som ett verktyg då barn tillägnar sig och befäster kunskaper. De menar även att lek
underlättar inlärningen så att den blir motiverande och lustfylld för barnen. Pedago-gerna uppfattar lärande som ett sätt att tillägna sig och befästa nya kunskaper och beskriver att de tillämpar lek i sociala, praktiska och teoretiska ämnen för att utveckla barnens sociala och intellektuella kunskaper. Det samband som har påvisats i denna studie är att lek och lärande hör samman och är varandras förutsättningar.
_____________________________________________________ Nyckelord: Lek, lärande och utveckling.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning ... .4 1.1 Syfte ... .4 1.2 Forskningsfrågor ... .4 1.3 Disposition ... .4 2. Litteraturgenomgång ... .4
2.1 Teoretiska utgångspunkter för begreppen lek och lärande……….4
2.1.1 Lek, fantasi och estetik ... .5
2.1.2 Lek och lärande ... .5
2.1.3 Vuxnas syn på lekens betydelse för barns lärande ... .6
3. Metod ... .8
3.1 Datainsamlingsmetod ... .8
3.2 Urval ... .9
3.3 Databearbetning och analysmetoder ... .9
3.4 Etiska ställningstaganden……….9
4. Resultat………..10
4.1 Hur pedagoger uppfattar barns lek och lärande utifrån deras bakgrund………..10
4.2 Hur pedagoger uppfattar och värderar lek ... 10
4.3 Hur pedagoger uppfattar och värderar lärande…..……….11
4.4 Hur pedagoger tar tillvara på barns lek i verksamheten………..11
4.5 Hur pedagoger beskriver att de tillämpar lek i verksamheten....………11
4.6 Sammanfattning………12
5. Resultatanalys och Diskussion ... 12
5.1 Analys och diskussion …………..………...12
5.1.1 Lekens värde och betydelse för barns lärande ………..……12
5.1.2 Lek motiverar och befäster kunskap………..…….………...13
5.1.3 Lärande och lek hör samman……….…….………..…………..…..14
5.1.4Barns intressen införlivas i verksamheten ………...15
5.1.5 Lek i olika sammanhang………..…………..15
5.2 Avslutande diskussion………..……….16 5.3 Slutsatser ... 18 5.4 Metoddiskussion ... 18 5.5 Nya forskningsfrågor………..18 5.6 Pedagogisk relevans………18 Litteraturförteckning Bilaga 1 Intervjuguide Bilaga 2 Missivbrev
1. Inledning
Barnet i dagens förskola och skola ställs dagligen inför nya kunskaper som de bör lära sig exempelvis social kompetens och intellektuella kunskaper. Läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94
(Utbildningsdepartementet, 2006) samt läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2006) uttrycker att leken har en viktig betydelse för barns inhämtning av kunskaper samt att förskolan och skolan har ett ansvar att utveckla barnens sociala och intellektuella kunskaper.
Anledningen till att vi valde att fördjupa oss i lekens betydelse för barns lärande är att vi i våra möten med barn har upplevt att lek är en central del i barnens liv och att barnen har en inre motivation och drivkraft till att leka och lära. Vi tror att lek är en viktig tillgång i förskolans och skolans verksamhet och att barn därav bör få möjlig-heter till en lekfull verksamhet. Vi har även lagt märke till att barnen genom lek kan få nya erfarenheter som kan leda till att de utvecklas som individer. Vi är i denna stu-die intresserade av att få utökade kunskaper om lekens betydelse för barns lärande och vi vill därför belysa hur pedagoger i förskolan och skolan uppfattar och värderar lekens betydelse för barns lärande samt hur de beskriver att de tillämpar lek i verk-samheten.
1.1 Syfte
Syftet med vår studie är att belysa lekens betydelse för barns lärande samt ta reda på hur pedagoger uppfattar begreppet lek, hur de värderar lekens värde för barns lärande samt hur de beskriver att de tillämpar lek i verksamheten.
1.2 Forskningsfrågor
- Hur uppfattar pedagoger lekens betydelse för barns lärande? - Hur beskriver pedagoger att de tillämpar lek i verksamheten? 1.3 Disposition
Vi har valt att i denna studie börja med en inledning där vi i korthet förklarar vad vårt arbete handlar om. Därefter kommer en beskrivning över teoretiska utgångspunkter för begreppen lek och lärande. Metod har vi valt att placera som ett eget avsnitt för att förtydliga valet av arbetsmetod. Inom avsnitt fyra presenterar vi resultatet. Arbe-tet avslutas med en diskussion och en slutsats där vi reflekterar över våra frågeställ-ningar och de slutsatser som vår undersökning resulterat i.
2. Litteratur
2.1 Teoretiska utgångspunkter för begreppen lek och lärande
I detta avsnitt tar vi avstamp i främst Vygotskijs teorier av lek, lärande, fantasi och estetik och kopplar dessa till lekens betydelse för barns lärande. Enligt Lillemyr (2002) utgår Vygotskijs (1896-1934) teori om kognitiv utveckling från att människan tolkar och förstår sin omgivning genom psykologiska verktyg som exempelvis språ-ket. Vygotskij var fascinerad av filosofi och psykologi och intresserade sig för skillnaden mellan vad barn kan lära sig på egen hand och vad barnet behöver hjälp
med från någon annan. Denna nivåskillnad benämner han som den närmaste utvecklingszonen där han skiljer på två utvecklingsnivåer, den ena är vad barnet redan kan och den andra är vad barnet kan utveckla (Lillemyr, 2002).
Enligt Lillemyr (1990) har den ryska psykologen Leontjev vidareutvecklat Vygotskijs teorier om lek. Utifrån Lillemyrs tolkning av Leontjev återger leken barnets uppfatt-ning och förståelse av sin omvärld och lek är betydelsefull för kunskap om omgiv-ningen och lägger grunden till sociala funktioner. Leontjev menade även att vuxna aktivt bör delta i barns lek och att vuxna med goda kunskaper om lek var betydelse-fulla för lekens och barnens utveckling samt att motivet för leken finns i själva lek-processen (Lillemyr, 1990).
2.1.1 Lek, fantasi och estetik
Vygotskij (1995) menade att alla människor oavsett ålder är kompetenta och har en kreativ förmåga som kallas fantasi. Fantasi är grunden för en kreativ aktivitet där både tanken och känslan styr skapandet och är ett viktigt verktyg för människans beteende och utveckling. Genom fantasi skapas möjligheter till att kunna göra före-ställningar om det som inte har setts eller upplevts och om det som andra berättar om trots att personen i fråga inte har några egna erfarenheter om det. Genom fantasi och lek bearbetar barn händelser, erfarenheter och känslor och därigenom skapar de sig en ny verklighet utifrån deras intressen och behov. Det är betydelsefullt för barnen att tillägna sig nya erfarenheter eftersom dessa vidgar deras verklighetsbild och fantasi. Barn vill förverkliga sin fantasi, sina intryck och känslor i åskådliga bilder och handlingar. De uttrycker sig bäst genom estetiska uttrycksformer som exempel-vis, musik, skapande, rörelse, sagor och drama. Grunden för barns skapande finns i leken i vilken de berättar om sina erfarenheter och beskriver sin historia (Vygotskij, 1995).
Vygotskij (1995) menar att barn tillägnar sig kreativitet och fantasi genom lek och att de genom leken kan uppfinna, omvandla, utforska och bearbeta händelser samt till-ägna sig kunskaper. Lek stimulerar även barns inlevelseförmåga, initiativförmåga och empatiförmåga. Vidare menar Elídóttir (2006) att människor kan se saker på ett nytt sätt genom fantasi och att erfarenheter formar begrepp som kan bearbetas genom fantasin. Likaså uppfattar Weissenrieder (2008) leken som en grundförut-sättning för att barn ska kunna tillägna sig och befästa kunskaper, genom att lek stär-ker barns fantasi och väcstär-ker deras nyfikenhet. Vidare hör lek och estetiska uttrycks-former samman och är en förutsättning för en människas kunskaps- och identitetsut-veckling. Genom lek skapas förutsättningar för barns kommunikation och relation med andra och på så sätt kan de lära av varandra. För barn med leksvårigheter kan estetik även vara ett stöd in i leken (Weissenrieder, 2008).
2.1.2 Lek och lärande
Vygotskij (1995) menade att leken är den viktigaste verksamheten under barnens uppväxt då den är betydelsefull för den sociala, emotionella och intellektuella utveck-lingen. Weissenrieder (2008) hävdar i likhet med Vygotskij (1995) att lek hjälper barn att bearbeta tidigare händelser och känslor samt främjar deras motivation, fan-tasi, empati och skaparförmåga. Lek är viktig och bör tas på allvar för att motivera barns lärande.
Lillemyr (2002) tar upp betydelsen av att barn lär sig genom lek och att lek och lärande därmed hör samman, leken är även viktig för barns motivation att lära. Genom leken kan barnen få en inre tillfredställelse och lek gynnar barnens socialisa-tion, samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga, empatiförmåga, självkännedom och självtillit. Det är viktigt att barnen i förskolan och skolan får möjlighet till meningsfullt, praktiskt och fantasirikt lärande där de kan skapa, experimentera och utforska eftersom barns lek och lärande går hand i hand med varandra om barnen tycker att aktiviteterna är roliga och viktiga för dem själva (Lillemyr, 2002).
Lindqvist (2002) anser att lek är en betydelsefull gruppverksamhet som stärker barns kommunikation och relationer till andra människor. Lindqvist (2002) och Johansson och Pramling Samuelsson (2006) är eniga om att leken är oerhört viktig för barns utveckling och lärande då barnen genom lek bland annat socialiseras och skapar ett sammanhang och en mening.
Johansson och Pramling Samuelsson (2006) menar att både lek och lärande känne-tecknas av fantasi och intresse och att lek och lärande är delar av barns livsvärld i vilken de ständigt befinner sig i. Barnen skaffar sig erfarenheter, kunskaper, lärande och uppfattningar om livet genom sin lekande livsvärld och de skiljer inte på lek och lärande utan ser dessa två aspekter som en helhet. Vuxna skiljer ofta på lek och lärande som två olika aspekter. Om lek och lärande ska kunna mötas krävs det att pedagoger ser och anammar barnens lekande livsvärld samt att de intar barnens per-spektiv i den pedagogiska verksamheten. Genom att pedagoger ser lek och lärande som en helhet kan de planera lärandemål efter barnen i gruppen och på så vis skapa möjligheter för barnen att kunna lära genom lek (Johansson och Pramling
Samuelsson, 2006).
Pramling Samuelsson, Carlsson, Olsson, Pramling och Wallerstedt (2008) anser att lek och lärande är varandras förutsättningar och att vuxna måste inta barnens per-spektiv för att kunna förstå barnens meningsskapande. Vuxna, samspel och kommu-nikation är förutsättningar för barns utveckling och det är de erfarenheter och möj-ligheter som barnen får som blir förutsättningarna för deras kompetens (Pramling Samuelsson et al., 2008).
2.1.3 Vuxnas syn på lekens betydelse för barns lärande
I läroplanerna Lpfö 98 och Lpo 94framgår det att förskolans uppdrag är att ”Verk-samheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande” (Lpfö 98, s. 11) samt att skolans uppdrag är att ”Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna skall tillägna sig kunskaper” (Lpo 94, s. 6) (Utbildningsdepartementet, 2006). I rapporter från skolverket (2000-2001) framgår det att den traditionella skolformen ökar i de lägre åldrarna och att det erhålls för lite lek, främst i förskoleklasserna. I en studie om pedagogers roll i förhål-lande till lek och lärande under de två första skolåren redogör Jones, Dockett,
Westcott och Perry (2000) att pedagogerna i denna studie var tvungna att försvara lekens betydelse inför både föräldrar och kollegor när de använde sig av lek i verk-samheten. Det framkom även i studien att pedagogerna vid undervisning som inne-fattade lek, helst arbetade i grupp för att kunna hjälpa varandra att försvara lekens värde om den ifrågasattes av föräldrar eller andra kollegor (Jones, Dockett, Westcott och Perry, 2000). Brodin, Lindstrand och Sirén (2001) menar att vuxnas syn på lekens värde varierar världen över beroende på förutsättningar och kulturella
värde-ringar om lek. Likaså Lindberg och Brodin (1992) tar upp att det finns skillnader i kulturer där vuxna inte ser något samband mellan barns lek och utveckling vilket leder till att de heller inte deltar i barnens lek. Enligt Kärrby (1989) uppfattas lek utifrån vissa svenska mått som en rolig aktivitet och inte som betydelsefull för barns utveckling, därmed anses lek och lärande inte höra samman.
Enligt Johansson och Pramling Samuelsson (2006) kan lärare som inte är deltaktiga i barns lek missa viktiga delar i barnens lek och lärande, av den anledningen är det betydelsefullt att vuxna både stöttar och utmanar barnen i deras lek och lärande. Barn roar sig med det som upplevs som intressant för dem och de vill gärna att vuxna engagerar sig i deras lek. Barn vill både få uppmärksamhet och stöd i sin lek och i sitt lärande men det finns en risk med att stötta för mycket i barnens lek och lärande eftersom det kan skapa ett vuxenberoende (Johansson och Pramling Samuelsson, 2006).
Arnér och Tellgren (2006) menar att barn kan känna att de inte får vara med att påverka verksamheten och att tiden inte räcker till för lek eftersom läraren har plane-rat in andra lärsituationer. Lillemyr (2002) tar upp att motiverande och viktiga aktiviteter främjar barns lärande och att barns lek utgår från deras egna erfarenheter och från vuxenvärlden i vilken barnen växlar mellan lekens värld och verklighet. I leken lär sig barn att lösa problem och konflikter samt att skapa regler tillsammans med varandra och det är då viktigt att barnen vid behov exempelvis vid leksvårigheter kan få stöd av vuxna och att vuxna är engagerade i barnens lek. Det är då viktigt att vuxna är medveta om att de kan ha ett annat perspektiv på leken än vad barnen har. Det är betydelsefullt att lärare deltar i barns lek på ett medvetet sätt så att läraren kan skapa lärandemiljöer med varierade och utmanande aktiviteter som är anpassade efter barnens behov så att barnen kan känna sig kompetenta (Lillemyr, 2002). Weissenrieder (2008) menar att vuxna bör närvara i barns lek och möta barnen med respekt samt berömma deras framsteg eftersom det kan påverka barnens beteende-mässiga och kunskapsbeteende-mässiga utveckling på ett positivt sätt. Likaså Lindqvist (2002) tar upp att barn är angelägna av att leka tillsammans med vuxna och att även vuxna bör vara angelägna om att delta i barns lek eftersom det kan stärka och gynna rela-tionen mellan barn och vuxen samt att det kan bidra till att barnen skapar samman-hang och kontext så att de kan skilja på fantasi och verklighet. Lärare bör tillsam-mans med barnen skapa gemensamma lekmiljöer så att barnen kan tillägna sig lärande genom innehållsrika och meningsfulla lekar (Lindqvist, 2002).
Arnér och Tellgren (2006) tar upp vikten av att studera barns handlingar och lyssna till barnen så att lärare kan få insikter i barns livsvärld och uppfattningar. Läraren kan genom barnens perspektiv och erfarenheter sedan forma verksamheten utifrån deras idéer eller vidta åtgärder som gynnar barnet (Arnér och Tellgren, 2006). Likaså Skarre Aasebø & Melhuus (2007) tar upp betydelsen av att studera barns lek och uttryckssätt och menar att läraren därigenom kan ta hänsyn till barnens olika inlär-ningsstilar och ta tillvara på deras idéer samt ge dem nya sätt att uttrycka sig på genom exempelvis olika estetiska uttrycksformer. Leken är ett verktyg där barn får utveckla sig mest på sina egna villkor och vuxna bör erkänna leken som en del av barnens livsvärld (Skarre Aasebø & Melhuus, 2007).
Aulin-Gråhamn, Persson och Thavenius (2004) menar att leken är betydelsefull för barns utveckling och lärande samt att skolan därför bör inspirera till lek och kreati-vitet för att ge barnen möjlighet att använda alla sina sinnen. Förskolan anammar lek i verksamheten men lek och estetik avtar ju högre upp i skolan eleverna kommer. Likaså Lindqvist (2002) menar att förskolan tillämpar lek i verksamheten och att leken har en viktig roll i förskolan. Förskolans verksamhet kännetecknas av en hel-hetssyn på barnet i vilken man ser till dess sociala utveckling. Lek och meningsska-pande ses dock inte som någon ändamålsenlig roll i skolan utan skolan handlar mer om att barnen enskilt ska återskapa fakta vilket bidrar till att barnen skiljer mellan barnkultur och skolkultur, där barnkulturen bland annat kännetecknas av lek och kommunikation och skolkulturen av ämnen och individualism.
Ibland då lärare försöker skapa ett motiverat lärande genom lek, kan de misslyckas eftersom dessa lekar ofta bygger på konkurrens, i form av regellekar och tävlingar. Skolan bör förändra sin inställning till barns lärande och ta hänsyn till barnets för-måga att vara skapande istället för att endast återskapa fakta. Skolan bör således inta ett mer meningsfullt och kreativt lärandet där barnen ges möjlighet att tillsammans med varandra forma och visa sina kunskaper. För att lek ska komma in i skolan krävs det en social miljö som kännetecknas av kommunikation och gemenskap (Lindqvist, 2002).
3. Metod
3.1 Datainsamlingsmetod
Vi har valt att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datain-samlingsmetod. Kvale (1997) beskriver den kvalitativa forskningsintervjun och visar på att metoden skapar möjlighet att kunna förstå och ta del av människors berättelser om deras livsvärld, tankar och åsikter. Vidare menar Stukát (2005) att den semi-strukturerade intervjun ger tillfälle att kunna ställa följdfrågor som bidrar till en för-djupad, flexibel och anpassningsbar metod. Vi valt att intervjua respondenter med öppna frågor om deras uppfattningar av lekens betydelse för barns lärande för att kunna ta tillvara på deras individuella åsikter.
Vår avsikt är inte att göra en komparativ studie där vi jämför skillnader mellan för-skollärares och lärares uppfattningar av lekens betydelse för barns lärande utan vi vill belysa hur förskollärare och lärare resonerar och benämner därför samtliga respon-denter som pedagoger.
Vår tanke var att intervjusvaren skulle besvara våra forskningsfrågor. Vi hade även kunnat använda oss av andra metoder som exempelvis observation och enkätunder-sökning men vi menar att möjligheten till att kunna fördjupa oss i respondenternas svar och ställa följdfrågor då hade gått förlorad. En nackdel med intervjuer kan vara att det är svårt att få tid till dem eftersom respondenterna då måste gå ifrån barn-gruppen eller intervjuas på icke arbetstid vilket inte är fördelaktigt för dem.
Denscombe (2009) menar att ljudinspelning är ett säkert forskningsinstrument då det dokumenterar hela händelseförloppet på ett tillförlitligt och kontrollerbart sätt. Vid genomförandet av intervjuerna satt vi i enskilda och ostörda rum och spelade in intervjuerna på band. Detta medförde att vi vid genomförandet kunde vara
närva-rande och fokuserade på respondenten och dess svar. Därefter sammanställde vi vår datainsamling som omfattar de inspelningar som skapades under intervjuerna. Dessa är även grunden i avsnitt fyra resultat.
3.2 Urval
I denna studie genomförde vi ett ändamålsenligt urval genom att intervjua respon-denter med liknande kompetens inom samma område.
Våra respondenter har varierande utbildningar i grunden från fritidspedagog till spe-cialpedagog och med olika lång erfarenhet inom yrket. Flera av respondenterna var först förskollärare och utbildade sig sedan vidare till lärare för tidigare år samt var först 4-9Års lärare och vidareutbildade sig till 1-4Års lärare.
Vi genomförde tio intervjuer med pedagoger vid en förskola, med barn i åldrarna 1-5 år samt vid en skola, År F - År 4. För att inte peka ut några skolor valde vi att anony-misera dem genom att inte nämna dessa kommuner. Vi har sammanställt intervju-erna utifrån respondentintervju-ernas svar och kategoriserat dessa utifrån våra intervjufrågor. Detta skedde i slutet av terminen (oktober, november och december).
Den avgränsning vi gjort är att intervjua yrkesverksamma pedagoger inom de tidigare åren, från förskola till och med År 4. Vi har tagit kontakt med en förskola och en skola inom olika kommuner. Detta på grund av möjlighet att komma i kontakt med rele-vanta respondenter genom VFU och på så sätt närma oss fältet. Vi har valt att endast intervjua pedagoger och därmed inte övrig personal inom verksamheterna eftersom vårt syfte är att ta reda på pedagogers uppfattningar av lekens betydelse för barns lärande.
3.3 Databearbetning och analysmetoder
Stukát (2005) menar att en inspelad intervju är förutsättningen för att sedan kunna transkribera och Denscombe (2000) tar upp att man i en kvalitativ undersökning kategoriserar respondenternas svar för att sedan kunna analysera dessa. Vi lyssnade noga igenom intervjuerna och transkriberade dem för att vi sedan skulle kunna kate-gorisera respondenternas svar utifrån våra frågeställningar. Vi har i vårt arbete valt att skriva respondenternas svar i löpande text där vi använder oss av citat när vi vill exemplifiera något som respondenterna har berättat. Efter detta har vi analyserat och diskuterat respondenternas svar och därefter fördjupat vår analys med hjälp av litte-raturen.
3.4 Etiska ställningstaganden
Med hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna har samtliga respondenter informerats om syftet med deras medverkan och vad det inneburit. De har även informerats om att det varit frivilligt och att det när som helst varit möjligt att brytas. Detta innebär att samtyckeskravet och informationskravet har uppfyllts. Likväl kon-fidentialitetskravet har uppfyllts då respondenternas uppgifter behandlats konfiden-tiellt eftersom varken namn eller övriga personliga uppgifter angivits. Vidare kommer samtliga uppgifter endast tillämpas till denna undersökning vilket bidrar till att nytt-jandekravet uppfyllts (Vetenskapsrådet, 2002).
4. Resultat
4.1 Hur pedagoger uppfattar barns lek och lärande utifrån deras bakgrund Tre av tio respondenter hade utbildat sig innan läroplanen för det obligatoriska skol-väsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 och läroplanen för förskolan, Lpfö 98 blev styrdokument. Dessa tre respondenter menade att lek och lärande beskrevs var för sig i deras utbildning och att lek och lärande inte upplevdes höra samman i utbildningen utan nämndes var för sig, det vill säga att lek endast uppfat-tades som lek och lärande handlade om lärandet. En av dessa respondenter menade att utbildningen tog upp lek och lärande först då läroplanerna blev styrdokument och uttryckte sig att: ”Vi höll ju på med lärandet förut också men det var ju mera görandet känner jag, nu är det mera lärandet som är fokus och vi gör saker för att lära.” En annan av dessa respondenter nämnde: ”Lek var för sig och barnens lärande eller utveckling för sig.” Ännu en av dessa respondenter uttryckte att lek och lärande inte ansågs höra samman under sin utbildning och framförde att: ”Förr var det ju också det att man lekte mycket och så men man såg inte den här lärprocessen som faktiskt finns.”
De övriga sju respondenterna hade utbildats efter det att Lpo 94 och Lpfö 98 blev styrdokument och dessa respondenter ansåg att lek och lärande i deras utbildning hörde samman. En av dessa respondenter tog upp att läroplanen för förskolan, Lpfö 98, bygger mycket på lek och menade att leken ska införlivas i lärandet. En annan av dessa respondenter sade: ” Det har jag fått med mig ifrån utbildningen, att lärandet ska vara på ett lekfullt och positivt sätt.” Ännu en av dessa respondenter menade att lek och lärande hörde samman och var centrala i utbildningen samt nämnde att leken var central i allting.
Samtliga respondenter menade att de genom deras utbildningar, arbetserfarenheter och fortbildningar insett lekens värde och betydelse för barns lärande.
4.2 Hur pedagoger uppfattar och värderar lek
Samtliga respondenter uppfattade lek som ett verktyg då barn tillägnar sig och befäster kunskaper. De menar att lek underlättar inlärningen så att inlärningen blir motiverande och lustfylld för barnen.
Vidare menade hälften av respondenterna att de uppfattade leken som ett verktyg att utveckla sociala färdigheter. Av dessa respondenter menade enskilda respondenter att leken kan utveckla självkännedom, empatiförmåga och sociala samspelsförmågor. En av dessa respondenter sade: ”Kan man inte leka riktigt och har de sociala koderna då är det kanske svårt att jobba bra i skolan också.”
Ett par respondenter uppfattade leken som ett lustfyllt avbrott från lärandesituatio-ner och en av dessa respondenter uttryckte: ”Att barnen inte bara sitter still och lär sig saker utan att man varvar med lek.”
En respondent uppfattade leken som barns livsvärld och som ett sätt att befästa kun-skaper genom att barnen bearbetar sina upplevelser genom lek. En annan uppfattade leken som en förutsättning för att kunna utveckla barnens fantasi och yttrade: ”Får de inte leka får de ingen fantasi och då kan de inte leka.”
Ett par respondenter menade att barn lär sig av både vuxna och av andra barn genom lek och en av dem menade att barn lär sig genom att testa olika företeelser mot andra barn och vuxna för att på så sätt få nya intryck och tankar som de omvandlar till nya kunskaper och att leken är viktig för barns utveckling. Den andra respondenten nämnde: ”Barn som inte leker utvecklas inte, tror jag.”
En respondent relaterade till sin egen barndom och berättade att fokus låg på att lära sig kunskap utantill och därmed upplevdes inte lärandet som lustfyllt. Respondenten tillade: ”Jag utgår från leken, för jag vet ju hur man kände sig i skolan, i och med min barndom och hur det påverkade lärandet också.”
4.3 Hur pedagoger uppfattar och värderar lärande
Samtliga respondenter uppfattade att lek och lärande hör samman och är varandras förutsättningar. Respondenterna uppfattade dessutom lärande som ett sätt att till-ägna sig och befästa nya kunskaper. Fyra respondenter menade att den sociala utvecklingen befrämjar lärandet. En av dessa fyra respondenter tillade: ”Fungerar inte den här sociala biten då kan man inte ta in lärandet som i svenska och matte heller för då orkar man inte med den biten tror jag utan det andra måste fungera först.”
Åtta respondenter tog upp betydelsen av att ta tillvara på barnens intressen för att barnen ska kunna tillägna sig kunskaper och befästa dem. En av dessa nämnde: ”Barn lär sig ju genom leken och då gäller det ju för mig att göra det vi gör på ett så lekfullt sätt så att de uppfattar det som en lek men jag ser även till att de lär sig saker under tiden.” En annan av dessa respondenter menade att i leken lär sig barn utan att de ens tänker på att de lär sig.
4.4 Hur pedagoger tar tillvara på barns lek i verksamheten
Åtta respondenter ansåg sig ta tillvara på barnens lek och intressen för att kunna ta tillvara och införliva barnens intressen i verksamheten. Fyra respondenter observe-rade barnens lek för att kunna ta reda på barnens intressen. En av dessa fyra sade: ”Man kan titta och observera barnen, vad är det barnen gör nu och vad leker de? Så kan man ta in det och göra teman.” Ytterligare en av dessa respondenter uttryckte sig om att man genom observation av barns lek kan följa deras utveckling och lärande. Ett par respondenter tog upp att de lyssnar in barnen för att kunna ta tillvara på bar-nens idéer. Två andra respondenter nämnde att de inte tar in barbar-nens lek så mycket som de skulle vilja i verksamheten. En av dessa respondenter menade att verksam-heten styrs av ett visst schema såsom fasta måltider och att det ibland känns som att det är bättre att ha nöjda vuxna än nöjda barn.
4.5 Hur pedagoger beskriver att de tillämpar lek i verksamheten
Samtliga respondenter menade att de använder sig av lek i sociala, praktiska och teo-retiska ämnen samt aktiviteter för att utveckla barnens sociala och intellektuella kun-skaper. Några exempel på aktiviteter som respondenterna nämnde var matematik- och språkaktiviteter, tematisk undervisning, massage, samspelsövningar, frilek, soci-ala lekar, rollspel, teater, lyssnargrupp samt skogsutflykt.
Sex respondenter ansåg sig delta i barnens lek och två av dessa menade att deras deltagande i leken bör vara på barnens villkor för att inte störa barnens lek. Enskilda respondenter i denna kontext tog upp betydelsen av att delta i barnens lek för att hjälpa barnen vidare i leken, kunna skapa möjlighet att stödja deras utveckling, kunna observera vad barnen gör, vad de har förstått samt vad de tycker är roligt, för att kunna ta tillvara på barnens intressen i verksamheten samt utvärdera deras utveckling. Tre respondenter menade att de använder sig av lek för att förebygga konflikter och en av dessa sade: ”Vi leker i situationer där det kan bli konflikter eller i trängda lägen, då kan man skoja och så leker man sig ur situationen istället för att hamna i konflikt.”
4.6 Sammanfattning
Det framkom ur resultatet att samtliga tio respondenter, oavsett om de arbetar inom förskola eller skola uppfattar att lek och lärande hör samman och är varandras förut-sättningar. Samtliga respondenter uppfattar lek som ett verktyg då barn tillägnar sig och befäster kunskap. De menar att lek underlättar inlärningen så att den blir moti-verande och lustfylld för barnen. Hälften av respondenterna uppfattar även leken som ett verktyg att utveckla sociala färdigheter och fyra respondenter av tio menar att den sociala utvecklingen befrämjar lärandet.
Samtliga respondenter uppfattar lärande som ett sätt att tillägna sig och befästa nya kunskaper och de använder sig av lek i sociala, praktiska och teoretiska ämnen samt aktiviteter för att utveckla barnens sociala och intellektuella kunskaper. Åtta av tio respondenter nämnde även betydelsen av att ta tillvara på barnens intressen för att barnen ska kunna tillägna sig kunskaper och befästa dem. Dessa åtta respondenter menar att de tar tillvara på barnens lek och intressen för att kunna införliva barnens intressen i verksamheten. Sex av respondenterna anser sig delta aktivt i barnens lek, bland annat för att hjälpa dem vidare i lek, stödja deras utveckling samt kunna obser-vera deras lek för att på så vis kunna ta tillvara på barnens intressen i verksamheten samt utvärdera deras utveckling. Vårt resultat visar dessutom att tre av tio respon-denter använder sig av lek för att förebygga konflikter och två av tio responrespon-denter tillämpar lek som ett lustfyllt avbrott från lärandesituationer.
5. Resultatanalys och Diskussion 5.1 Analys och diskussion
5.1.1 Lekens värde och betydelse för barns lärande
Resultatet i denna studie visar att lek och lärande fick en betydelsefull roll först efter att läroplanerna Lpo 94 och Lpfö 98 blev styrdokument och införlivats i förskolans och skolans verksamhet. I läroplanerna Lpfö 98 och Lpo 94framgår det att försko-lans uppdrag är att ”Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande” (Lpfö 98, s. 11) samt att skolans uppdrag är att ”Sär-skilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna skall tillägna sig kunskaper” (Lpo 94, s. 6) (Utbildningsdepartementet, 2006). Vår tolkning av resultatet visar även att samtliga respondenter anser sig ha insett lekens värde och betydelse för barns lärande genom deras utbildningar, arbetserfarenheter och fort-bildningar.
5.1.2 Lek motiverar och befäster kunskap
Utifrån resultatet kan det tydas att samtliga respondenter uppfattar och värderar lek som ett verktyg då barn tillägnar sig och befäster kunskaper. Samtliga respondenter menar även att lek underlättar barnens inlärning så att inlärningen blir motiverande och lustfylld för barnen. Resultatet kan tolkas utifrån Weissenrieder (2008) som menar att lek är en grundförutsättning för att barn ska kunna tillägna sig och befästa sina kunskaper. Resultatet kan även förstås utifrån Weissenrieder (2008) och
Lillemyr (2002) som menar att lek är viktig för att barn ska kunna motiveras att lära. Resultatet visar dessutom att en enskild respondent uppfattar leken som en förut-sättning för att kunna utveckla barnens fantasi och denna respondent menade att barn som inte leker inte heller får någon fantasi som i sin tur leder till att de inte kan leka. Respondens synsätt kan kopplas till Vygotskij (1995) som menar att fantasi är viktig för människans beteende och utveckling. Weissenrieder (2008) anser att lek stärker barns fantasi och väcker deras nyfikenhet.
Enligt resultatet uppfattade hälften av respondenterna leken som ett verktyg att utveckla sociala färdigheter såsom självkännedom, empatiförmåga och sociala sam-spelsförmågor. En av dessa fem respondenter menade att barn som inte kan leka rik-tigt och har de sociala koderna även kan få svårt att jobba bra i skolan. Resultatet kan förstås utifrån Vygotskij (1995) som poängterar att leken är den viktigaste verksam-heten under barnens uppväxt då leken är betydelsefull för den sociala, emotionella och intellektuella utvecklingen. Likaså menar Johansson och Pramling Samuelsson (2006) Lindqvist (2002) och Lillemyr (2002) att lek gynnar barns sociala utveckling. Därtill anser Lindqvist (2002) att lek är en betydelsefull gruppverksamhet som stär-ker barns kommunikation och relation till andra människor.
I vårt resultat framgår det att ett par av respondenterna uppfattade leken som ett lustfyllt avbrott från lärandesituationen. Vi tolkar resultatet utifrån Lindqvist (2002) som tar upp att lärare ibland kan försöka att skapa ett lustfyllt lärande genom lek, men att de även kan misslyckas med detta eftersom det ofta bygger på konkurrens, i form av regellekar och tävlingar.
Resultatet visar att en enskild respondent uppfattar lek som barns livsvärld. Resulta-tet kan kopplas till Skarre Aasebø & Melhuus (2007) som menar att vuxna bör ta till-vara på barnens livsvärld och lek eftersom barnen därigenom får utveckla sig på sina egna villkor. Johansson och Pramling Samuelsson (2006) anser att lek och lärande är delar av barns livsvärld och något som de ständigt befinner sig i. Barnen skaffar sig erfarenheter, kunskaper, lärande och uppfattningar om livet genom sin lekande livs-värld och de skiljer inte på lek och lärande utan ser dessa två aspekter som en helhet. Om lek och lärande ska kunna mötas krävs det att pedagoger ser och anammar bar-nens lekande livsvärld samt att de intar barbar-nens perspektiv i den pedagogiska verk-samheten. Genom att pedagoger ser lek och lärande som en helhet kan de planera lärandemål efter barnen i gruppen och på så vis skapa möjligheter för barnen att kunna lära genom lek (Johansson och Pramling Samuelsson, 2006).
Enligt resultatet menar ett par respondenter att barn lär sig av både vuxna och av andra barn genom lek och en av dessa respondenter uttryckte sig om att barn lär sig genom att testa olika företeelser mot andra barn och vuxna för att på så sätt få nya intryck och tankar som barnen sedan kan omvandla till nya kunskaper. Resultatet
kan knytas an till Vygotskijs tankar om den närmaste utvecklingszonen som utgår från vad ett barn kan lära sig på egen hand och vad barnet behöver hjälp med av någon annan (Lillemyr, 2002). Vidare menade Leontjev att vuxna aktivt bör delta i barns lek och att vuxna med goda kunskaper om lek är betydelsefulla för lekens och barnens utveckling (Lillemyr, 1990).
Resultatet kan vidare kopplas till Pramling Samuelsson et al. (2008) som menar att vuxna, samspel och kommunikation är förutsättningar för barns utveckling. De erfarenheter och möjligheter som barnen får bidrar till deras kompetens, därmed bör vuxna inta barnens perspektiv för att kunna förstå barnen och deras meningsska-pande (Pramling Samuelsson et al., 2008). Resultatet kan även förstås utifrån
Lindqvist (2002) som anser att barn vill leka med vuxna och att det kan bidra till att barnen skapar sammanhang och kontext så att de kan skilja på fantasi och verklighet. Vidare framhåller Lillemyr (2002) att vuxna bör vara engagerade i barnens lek och att motiverande och viktiga aktiviteter främjar barns lärande.
Det framkom ur resultatet att en enskild respondent relaterade lek till sin egen barn-dom och menade att fokus under sin skoltid låg på att lära sig kunskap utantill och därmed upplevdes inte lärandet som lustfyllt. Resultatet kan förstås utifrån Brodin, Lindstrand och Sirén (2001) som påpekar att vuxnas syn på lekens värde varierar beroende på förutsättningar och kulturella värderingar om lek. Lindberg och Brodin (1992) tar upp att vuxna inte ser något samband mellan barns lek och utveckling vil-ket kan leda till att de heller inte deltar i barnens lek. Därtill anser Kärrby (1989) att lek beskrivs utifrån vissa svenska mått som en rolig aktivitet och inte som betydelse-full för barns utveckling, därmed anses att lek och lärande inte hör samman. Vidare kan resultatet kopplas till Lindqvist (2002) som framhåller att lek och meningsska-pande inte ses som någon ändamålsenlig roll i skolan utan att det istället handlar om att barnen enskilt ska återskapa fakta. Detta kan bidra till att barnen skiljer på barn-kultur och skolbarn-kultur, där barnbarn-kulturen bland annat kännetecknas av lek och kom-munikation och skolkulturen av ämnen och individualism. För att lek ska komma in i skolan krävs en social miljö som betonas av kommunikation och gemenskap
(Lindqvist, 2002).
5.1.3 Lek och lärande hör samman
Det framkom ur resultatet att samtliga respondenter uppfattade att lek och lärande hör samman och är varandras förutsättningar. Pramling Samuelsson et al. (2008) poängterar att lek och lärande är varandras förutsättningar. Vidare tar Lillemyr (2002) upp att lek och motivation har betydelse för barns inlärning. Barns lek och lärande går hand i hand med varandra om barnen tycker att aktiviteterna är roliga och viktiga för dem själva (Lillemyr, 2002).
Resultatet visar att samtliga respondenter uppfattar lärande som ett sätt att tillägna sig och befästa nya kunskaper och fyra av tio respondenter menar dessutom att den sociala utvecklingen befrämjar lärandet. Lillemyr (1990) påvisar att Leontjev menade att leken är betydelsefull då den lägger grunden till individens sociala funktioner. Enligt resultatet nämnde åtta respondenter betydelsen av att ta tillvara på barnens intressen för att kunna tillägna sig kunskaper och befästa dem. Det framkom även att dessa respondenter ansåg sig ta tillvara på barnens lek och intressen för att kunna tillvara ta barnens intressen och införliva dem i verksamheten. Resultatet kan förstås
utifrån Johansson och Pramling Samuelsson (2006) som anser att både lek och lärande kännetecknas av fantasi och intresse.
5.1.4 Barns intressen införlivas i verksamheten
I resultatet framkom det att två respondenter önskade att de kunde ta till vara på barnens idéer mer än vad de gör men menade att verksamheten styrs av ett schema med bland annat bestämda måltider. Arnér och Tellgren (2006) menar att barn kan känna att de inte får vara med och påverka verksamheten och att tiden inte räcker till för lek eftersom läraren planerat in andra lärandemål.
Resultatet visar även att åtta respondenter tar vara på barnens lek och intressen i verksamheten. Fyra respondenter anser sig observera barnens lek för att barnens intressen ska kunna tillämpas i verksamheten och för att utvärdera barnens kunska-per. Vidare menar två respondenter att de lyssnar in barnen för att kunna ta tillvara på barnens idéer. Resultatet kan förstås utifrån Skarre Aasebø & Melhuus (2007) menar att lärare bör studera barns lek och uttryckssätt för att kunna ta hänsyn till deras olika inlärningsstilar samt för att kunna ta tillvara på deras idéer.
Resultatet kan även kopplas till Johansson och Pramling Samuelsson (2006) som menar att barn roar sig med det som för dem känns meningsfullt och intressant. Pedagoger i förskolan och skolan måste ta till sig barnens lekvärld och inta deras perspektiv för att kunna planera lärandemål efter barngruppen (Johansson och Pramling Samuelsson, 2006). Arnér och Tellgren (2006) anser att lärare kan få insikter i barns livsvärld och uppfattningar genom att studera barnens handlingar och lyssna till dem. Läraren kan genom barnens perspektiv och erfarenheter sedan forma verksamheten utifrån deras idéer eller vidta åtgärder som stödjer barnet (Arnér och Tellgren, 2006).
5.1.5 Lek i olika sammanhang
Utifrån resultatet framgår det att leken används av samtliga respondenter i sociala, praktiska och teoretiska ämnen samt aktiviteter för att utveckla barnens sociala och intellektuella kunskaper. Några av dessa aktiviteter var i matematik- och språkakti-viteter, tematisk undervisning och frilek. Lillemyr (2002) betonar att leken är viktig då den motiverar barn att lära och att barnen i förskolan och skolan bör få möjlighet till meningsfullt och praktiskt lärande.
Enligt resultatet anser sex respondenter att de deltar i barnens lek och två respon-denter menar att det måste vara på barnens villkor för att inte störa barnens lek. Det framkom även att enskilda respondenter menade att de deltar i barns lek för att kunna stödja deras lek och utveckling. Resultatet kan kopplas till Johansson och Pramling Samuelsson (2006) som framhåller att det är viktigt att vuxna både stöttar och utmanar barnen i deras lek och lärande men att det finns en risk med att stötta för mycket i barnens lek och lärande eftersom detta kan skapa ett vuxenberoende. Lillemyr (2002) anser att det är viktigt att barnen vid behov exempelvis vid leksvå-righeter får stöd och att vuxna är medveta om att barn och vuxna har olika perspektiv på lek. Lärare bör delta i lek på ett medvetet sätt och skapa lärandemiljöer med varie-rade och utmanande aktiviteter som är anpassade efter barnens behov så att barnen kan känna sig kompetenta (Lillemyr, 2002).
Resultatet visar att tre respondenter använder lek som ett sätt att förebygga konflik-ter. Resultatet kan tolkas utifrån Lillemyr (2002) som anser att barnen i leken lär sig att lösa problem och konflikter samt skapa regler tillsammans med andra.
Weissenrieder (2008) framhåller att lek hjälper barnen att bearbeta sina känslor samt att det är betydelsefullt att vuxna närvarar i barnens lek, bemöter dem med respekt och berömmer deras framsteg eftersom det kan påverka deras beteendemäs-siga och kunskapsmäsbeteendemäs-siga utveckling på ett positivt sätt.
5.2 Avslutande diskussion
Respondenterna tillämpar leki exempelvis matematik och språkaktiviteter, i tematisk undervisning och frilek. Vidare tar Lindqvist (2002) upp betydelsen av goda lärmil-jöer och att lärare tillsammans med barnen bör skapa gemensamma lekmillärmil-jöer så att barnen ska kunna tillägna sig lärande genom lek. Lillemyr (2002) menar även att barnen i förskolan och skolan bör få möjlighet till meningsfullt och praktiskt lärande samt att barnet är i leken och att lärandet skapas i barnet vilket bidrar till att lek och lärande inte går att skiljas åt. Vi tolkar att respondenterna har kunskaper om lekens betydelse för barns lärande samt har ett medvetet arbetssätt då deras uppfattningar av lekens betydelse för barns lärande överensstämmer med litteraturen.
Det samband vi ser mellan resultat och litteratur är att lek och lärande hör samman och är varandras förutsättningar. Resultatet visar även att lek motiverar barnen till att lära. En konsekvens av att lek inte tillämpas i förskolans och skolans lärandesitu-ationer anser vi kan leda till att barnen inte tillägnar sig och befäster de kunskaper som pedagogen har planerat, då barnen inte motiveras till lärande.
Respondenter menar att de även använder sig av lek för att kunna observera barnen i deras lek och på så sätt kunna ta tillvara på barnens intressen i verksamheten och för att kunna utvärdera barnens utveckling. Johansson och Pramling Samuelsson (2006) samt Arnér och Tellgren (2006) menar att barns perspektiv är en helhet och att de roar sig med det som för dem känns meningsfullt och intressant samt att pedagoger måste inta barnens lekvärld och perspektiv för att kunna planera lärandemål efter barngruppen.
Vi menar att observation av barns lek är betydelsefullt eftersom det skapar möjlighet att kunna ta in deras intressen i verksamheten, därigenom tolkar vi att barnen kan känna sig delaktiga i verksamheten och respekterade av pedagoger, vilket vi anser kan bidra till att barnen känner sig motiverade till att lära. Ännu en fördel med observation är enligt oss att pedagoger ges möjligheter att följa, dokumentera och utvärdera barnens lärprocess . Därigenom menar vi att barnen och deras
vårdnadshavare kan få en inblick i barnens lärprocess samt skapa ett gott samarbete mellan barn, hem och skola vilket vi anser gynnar barnens motivation att lära. En konsekvens av att inte ta in barns intressen i verksamheten kan enligt oss leda till att barnen blir omotiverade och passiva att delta i verksamheten och därmed kanske inte tar till sig kunskaper.
Respondenter menade även att barn lär sig av både vuxna och andra barn genom lek då barnen får nya uppfattningar som de kan omvandla till nya kunskaper. Respon-denter ansåg sig även delta i barnens lek och menade att de var medvetna om att leken bör vara på barnens villkor för att inte störa barnen i leken. Även Weissenrieder (2008) tar upp vikten av att vuxna närvarar i barnens lek och bemöter dem med respekt samt berömmer deras framsteg då det kan gynna barnens beteendemässiga
och kunskapsmässiga utveckling. Lindqvist (2002) tar upp att barn är angelägna av att leka tillsammans med vuxna men att även vuxna bör vara angelägna om att delta i barns lek eftersom det kan stärka och gynna relationen mellan barn och vuxen. Vår tolkning är att respondenter har kunskaper om lek och är medvetna om deras roll i leken då de menar att leken bör vara på barnens villkor för att inte störa barnens lek. Vidare anser vi i likhet med Johansson och Pramling Samuelsson (2006) att det finns en risk med att stötta för mycket i barnens lek och lärande eftersom detta kan skapa ett vuxenberoende. Vi menar att barn bör utvecklas till självständiga individer med en tilltro på sina egna förmågor och kompetens och anser att barn kanske inte utvecklar dessa förmågor om de får för mycket vuxenstöd. Enligt oss är det viktigt att pedagoger är medvetna om sin roll i leken så att barnen kan känna sig kompetenta vilket vi anser gynnar deras självkänsla. Vidare framhåller vi viken av att pedagoger deltar på ett medvetet sätt i barns lek då det enligt oss kan bidra till att barnen tilläg-nar sig nya erfarenheter och kunskaper som vuxna kan bidra med.
Vi drar slutsatsen utifrån resultatet att lek uppfattas som ett lustfyllt avbrott i under-visningen och en fråga vi ställer oss i denna kontext är om pedagoger och barn har samma uppfattning om lek och lustfyllda avbrott. Vi menar att barn är olika och har olika uppfattningar om lek och det anser vi att man som pedagog bör tänka på och vara medveten om. Vi anser även att en aktivitet måste upplevas som lustfylld för att aktiviteten ska uppfattas som lek. Vidare menar vi att aktiviteter som bygger på kon-kurrens endast upplevs som lustfyllt för de parter som har specifika förmågor för aktiviteten i fråga, medan andra parter enligt oss kan uppleva det som ångestfyllt. Detta kan enligt oss leda till att vissa barn får en ökad självkänsla medan andra barn riskerar att få en negativ självbild som i sin tur kan leda till sociala brister.
Vidare tolkar vi att respondenter vill kunna förbise vissa scheman och tider mer än vad de gör för att kunna ta in barnens egen lek i verksamheten. Vår tanke är att respondenterna har ett komplext yrke då de vill att verksamheten ska utgå från barnen och deras intressen men samtidigt är styrda av scheman och tider. Vi menar dock att det går att planera verksamheten till allas fördel om pedagogerna är sam-spelta och har ett gott samarbete vilket bidrar till en mer lustfylld verksamhet för både barn och pedagoger. Därtill anser vi att om pedagogerna är samspelta och har ett gott samarbete gynnas relationen mellan barn och pedagog genom att barnen kan känna sig mer delaktiga och respekterade av pedagogerna vilket i sin tur leder till en tryggare barngrupp.
Respondenter menade även att leken har betydelse för barnens sociala utveckling som exempelvis självkännedom, empatiförmåga och sociala samspelsförmågor samt att den sociala utvecklingen gynnar lärandet. Respondenter tillade även att barn som inte kan leka och har de sociala koderna även kan få svårt att jobba bra i skolan. Vi tolkar även att respondenter tillämpade leken för att stärka barns sociala och intel-lektuella utveckling samt att lek användes för att förebygga konflikter, hjälpa barnen vidare i leken samt stödja deras utveckling. Att lek stärker barns sociala och intel-lektuella utveckling är även något som Vygotskij (1995) menade.
Vi menar att sociala färdigheter utvecklas genom lek och att de är de mest betydelse-fulla förmågor en individ kan ha, då sociala förmågor enligt oss behövs för att kunna tillägna sig andra kunskaper. Vi anser nämligen att barn behöver ha sociala färdig-heter för att kunna fungera i en barngrupp samt för att kunna skapa en för barnen
trygg och lugn lärmiljö vilket vi menar är en förutsättning för att barnen ska kunna koncentrera sig samt ta in övriga kunskaper. Vidare framhåller vi att de sociala kun-skaperna även är viktiga och krävs i en individs framtida sociala liv och arbetsliv. En konsekvens då sociala färdigheter saknas kan enligt oss leda till utanförskap i sam-hället både när det gäller sociala och ekonomiska situationer, vilket i sin tur kan få förödande följder för den enskilda individen och dess omgivning.
5.3 Slutsatser
De slutsatser vi kommit fram till i denna studie är att majoriteten av pedagogerna, oavsett utbildning och profession, har liknande uppfattningar av lek i förhållande till barns lärande. Det intressanta är att litteraturen som beskriver lekens betydelse för barns lärande verkar delas med respondenterna.
Samtliga respondenter uppfattar och värderar lek som ett verktyg då barn tillägnar sig och befäster kunskaper. Respondenterna menar även att lek underlättar inlär-ningen så att den blir motiverande och lustfylld för barnen. Respondenterna uppfat-tar lärande som ett sätt att tillägna sig och befästa nya kunskaper. De beskriver att de tillämpar lek i sociala, praktiska och teoretiska ämnen samt aktiviteter för att
utveckla barnens sociala och intellektuella kunskaper. 5.4 Metoddiskussion
I denna studie gav den valda datainsamlingsmetoden ett resultat som visade respon-denternas uppfattning av lekens betydelse för barns lärande. Utformningen på två av frågorna i intervjuguiden bidrog till ett mindre substantiellt resultat då det var svårt att särskilja svaren. Stukát (2005) menar att fler metodval ger ett djupare resultat. För att bredda resultatet hade vi kunnat välja observation som komplement till resultatet och därigenom hade vi fått möjlighet att se hur respondenterna tillämpar leken i verksamheten.
Vi har fått en förståelse om att vårt metodval var tidskrävande vid transkriberingen av intervjuerna men vi upplevde fördelar med att ha spelat in intervjuerna. En fördel var att vi fick möjlighet att kunna koncentrera oss på respondenternas svar eftersom vi inte behövde anteckna under intervjun andra fördelar som vi upplevde var att kunna följa upp och kontrollera respondenternas svar och på så sätt kunde vi få ut så mycket som möjligt av intervjuerna.
5.5 Nya forskningsfrågor
Denna studie har lett oss vidare till nya tankar och frågor om uppfattningar kring lek och lärande. Dessa frågor är:
Hur resonerar barn om lek och lärande?
Hur resonerar barnens vårdnadshavare om lek och lärande i förskola och skola? Dessa frågor vore intressanta för en kommande undersökning om barns och vård-nadshavares resonemang om lek och lärande.
5.6 Pedagogisk relevans
Vår tolkning är att ämnet i denna studie har en betydelsefull pedagogiskt relevans då studien visar att lek motiverar och underlättar barns inlärning samt befäster barns
kunskaper, såväl sociala som intellektuella kunskaper. Vi anser att det är viktigt att pedagoger har kunskaper om lekens betydelse för barns lärande för att pedagogerna ska kunna tillämpa leken på ett medvetet och utvecklande sätt. Det samband som har påvisats i denna studie är att lek och lärande hör samman och är varandras förutsätt-ningar.
Litteraturförteckning
Arnér, E. & Tellgren, B. (2006). Barns syn på vuxna – att komma nära barns perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Aulin-Gråhamn, L., Persson, M & Thavenius, J. (2004). Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur.
Brodin, J., Lindstrand, P & Sirén, N. (2001). Det börjar med lek… Lek och kommunikation med datorer för barn med funktionshinder. Rockneby: WRP International.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Elídóttir, J. (2006). Estetiska upplevelser och specialpedagogisk praxis. I E, Alerby & J, Elídóttir (red.). Lärandets konst. (s.31-44). Lund: Studentlitteratur.
Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2006). Lek och läroplan. Möten mellan barn och lärare i förskola och skola. Göteborg: Göteborgs universitet.
Jones, K., Dockett, S., Westcott, K & Perry, B. (2000). ”Play in kindergarten”. Paper presented at an annual Australian Research in Early Childhood Education
Conference, Canberra. Australia.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kärrby, G. (1989). Lek och inlärning ur barnperspektiv. Del1: Begreppsanvändning och lekteorier. Institutionen för pedagogik. Göteborgs Universitet.
Lillemyr, O. (1990). Lek på allvar. Teorier om lek under förskoleåren. Lillemyr, O. (2002). Lek-upplevelse-lärande. Stockholm: Liber.
Lindberg, M. & Brodin, J. (1992). Leksaker för barn med funktionsnedsättningar. Rockneby: WRP International.
Lindqvist, G. (2002). Lek i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, I., Asplund Carlsson, M., Olsson, B., Pramling, N. & Wallerstedt, C. (2008). Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Skarre Aasebø, T. & Melhuus, C. (2007). Rum för barn – Rum för kunskap. Stockholm: Liber.
Skolverket (2001). Att bygga en ny skolform för 6-åringarna. Om integrationen förskoleklass – grundskola – fritidshem. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2000). Förskoleklass – 6-åringarnas skolform? Integration i
förskoleklass – grundskola – fritidshem. Delrapport 2 till regeringen. Stockholm: Skolverket.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för förskola. Stockholm: Fritzes. Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Weissenrieder, E. (2008). Skapandets kraft för kunskap och utveckling. Stockholm: Runa.
Bilaga 1
Intervjuguide
Kan du berätta om din bakgrund inom läraryrket?
o (Hur länge, erfarenheter om lek, barnens åldrar, specifik utbildning/fortutbildning om lek).
På vilket sätt benämndes begreppet lek och lärande inom din utbildning? o (Uppmärksammades leken, fanns det med i utbildningen)
Vad betyder lek för dig i din roll som lärare? o (Deras uppfattningar om lek)
Vad betyder lärande för dig i din roll som lärare? o (Deras uppfattningar om lärande)
Vad anser du om begreppet lek och lärande?
Hur tänker du kring lekens betydelse för barns lärande? När använder ni er av lek i verksamheten?
o (Är det i lärandesituationer/i medvetna lärsituationer/lärarstyrda situationer eller vid friare situationer, ej lärarstyrda)
Hur använder ni er av lek i verksamheten?
o (Medvetet/omedvetet, planerad/oplanerad)
På vilket sätt tar ni tillvara på barnens egna/ fria lek i verksamheten? o (Tas barnens fria lek in i verksamheten/lärandesituationer, på vilket
sätt)
Bilaga 2
Missivbrev
Bästa lärare!
Vi är två studenter som studerar på lärarutbildningen vid Mälardalens högskola, med inriktning Lek, lärande och utveckling, mot de tidigare åren.
Inom lärarutbildningen ingår en avslutande examinationsuppsats på 15 hp, som vi denna termin har påbörjat. Uppsatsens syfte är att undersöka lärares syn på lekens betydelse för barns lärande i förskola och skola.
Vi önskar att du som lärare inom förskola eller skola tar dig tid att genomföra en intervju som är tänkt att pågå i ca 45 minuter. Vi har tagit del av de etiska
forskningsprinciperna, därmed kommer alla deltagare att vara anonyma och samtliga namn fingerade.
Önskas ytterligare upplysningar om intervjun eller uppsatsen får du gärna höra av dig till någon av oss studenter via telefon eller mejl samt vår handledare via mejl.
Tack på förhand! Med vänliga hälsningar
