Självkännedom, self-efficacy och den nära
omgivningen som drivkrafter i
arbetssökningsprocessen
Masoumeh Ebrahimzadeh Roudpishi och Alicia Sundström
Larsson
C-uppsats i psykologi, VT 2021 Kurskod: PSA122
Handledare: Carina Loeb Examinator: Magnus Elfström
Akademin för hälsa, vård och välfärd Avdelningen för psykologi
1
Självkännedom, self-efficacy och den nära omgivningen som
drivkraft i arbetssökningsprocessen
Masoumeh Ebrahimzadeh Roudpishi och Alicia Sundström Larsson Den svenska arbetsmarknaden har genomgått en förändring på grund av pandemin och antalet arbetslösa har ökat under det senaste året. För att fortsätta söka arbete är det viktigt att bibehålla motivationen. Därför ämnade författarna att undersöka upplevelser av hur självkännedom, self-efficacy och den nära omgivningen motiverar och visar sig i arbetssökningsprocessen. Åtta respondenter som varit arbetslösa i minst fem månader intervjuades. Metoden tematisering användes vid databearbetningen och sex teman skapades. Teman diskuterades i relation till självkännedom, self-efficacy och den nära omgivningen samt dess betydelse för motivation. Resultatet visade att respondenterna använde sig av självkännedom som bidrag till den inre motivationen. Self-efficacy hade en roll i respondenternas instrumentella motivation och den nära omgivningens roll bidrog till motivation som uppstår i interaktion med andra. Slutsatsen blev att en god självkännedom och hög self-efficacy bidrar till att upprätthålla motivationsstrategier. Rollen av socialt stöd visade sig vara viktig men inte avgörande för respondenternas motivation.
Keywords: self-awareness, self-efficacy, social support, motivation, job
search
Inledning
Människor som sociala varelser behöver interagera med andra och vara en del av samhället. I många delar av världen är det väldigt viktigt att ha ett jobb och i dessa delar av världen anses det vara människans syfte i livet att bidra till samhället. Ett arbete kan medföra social status, stolthet, bra självförtroende och skapa ekonomiska förutsättningar för individen.
Folkhälsomyndigheten (2021) påpekar vikten av att trivas på sitt arbete och menar att det är direkt kopplat till individens psykiska hälsa. Baumeister och Leary (1995) skriver att människan ser behovet av social interaktion och tillhöra en gemenskap som den främsta motivationsfaktorn. När behovet av att tillhöra gemenskap tillgodoses känner människan positiva emotioner. Att ha ett arbete kan ge människan en känsla av tillhörighet och på så sätt skapa positiva emotioner.
Eftersom många av de tidigare studierna om arbetslöshet fokuserar på negativa upplevelser behövs mer studier om goda exempel. Därför ämnar författarna att istället fokusera på faktorer som kan fungera som positiva drivkrafter i arbetssökningsprocessen. Wigand och Oexle (2019) skriver i sin studie att det finns ett tydligt samband mellan arbetslöshet och psykisk ohälsa. Dessa två komponenter bidrar till varandra, vilket sedan kan leda till ytterligare negativa konsekvenser, bland annat genom att arbetslösa individer med psykisk ohälsa ofta hamnar utanför samhället. Schwarz (2012) skriver att arbetslöshet kan få individen att uppleva känslor som skam, skuld och en känsla av att man inte passar in i samhällets normer. Fortsättningsvis skriver Schwarz att andra människor ofta har fördomar om arbetslösa, som till exempel att arbetslösa personer är lata och att de inte passar in på arbetsmarknaden. Under de senaste åren,
1
2020 och 2021 har många företag påverkats av Covid-19 pandemin och vilket har bidragit till att fler blivit arbetslösa. Därför kommer denna studie att bli ett bidrag om arbetssökandes erfarenhet och upplevelse kring Covid-19 pandemin.
I de kommande avsnitten beskrivs arbetsmarknaden i Sverige översiktlig samt några av de olika vägar som finns till arbete. Därefter följer ett avsnitt om de tre stegen i arbetssökningsprocessen. Sedan presenteras Alvesson och Kärremans teori om motivation. Till författarnas kännedom finns inte några studier som undersöker självkännedom i arbetssökningsprocessen och ser därför denna studie som en chans att kunna bidra med ny och viktig kunskap om begreppet självkännedom. Då ett flertal tidigare studier handlat om self-efficacy i förhållande till motivation samt arbetslöshet har författarna valt att inkludera det i sin studie. Detta följs av ett avsnitt som behandlar tredje begreppet i studiens frågeställning och det är socialt stöds roll i motivation under arbetssökningsprocessen.
Arbetsmarknaden i Sverige
Att vara arbetssökande är en del av människors liv och många hamnar i den situationen på grund av olika anledningar. Det kan till exempel handla om karriärbyte, varsel eller ekonomisk kris i samhället. Under 2020 och 2021 har en hög andel människor blivit påverkade av Covid-19 pandemin och dess bakslag mot ekonomin. Flera företag har gått i konkurs eller minskat i skala, vilket i sin tur har lett till att fler individer blivit varslade och arbetslösa. Vägen tillbaka till arbete kan se olika ut och under en pandemi kan det vara svårare att återgå till arbete som en följd av exempelvis restriktioner. Blustein et. al. (2020) nämnde i sin artikel om arbetslöshet under Covid-19 pandemin att miljoner arbetare i USA med osäkra jobb lever med stress och otrygghet som leder till psykisk och fysisk ohälsa och att detta troligtvis har förvärrats under pandemin. I och med att pandemin har påverkat på en global nivå, har även den svenska arbetsmarknaden påverkats.
Enligt Arbetsförmedlingens statistik (2021) var 683222 personer inskrivna där i februari 2021, av dessa var 48% medverkande i någon form av utbildning eller program på Arbetsförmedlingen och 37% hade varit utan arbete i 0–6 månader. Enligt Arbetsförmedlingen (2021) kan anledning till att en ökad arbetslöshet rapporterats under 2020/2021 vara påföljderna av restriktioner och ett förändrat beteende hos individer som dämpat den ekonomiska aktiviteten. Enligt Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos från hösten 2020 väntade man sig en minskning av antalet sysselsatta under 2021. Dock förväntades en ökning med 1,3% under 2022 som ändå innebär en minsknings av sysselsättningsgraden till 67% jämfört med 68,3% som var 2019. Den arbetssökande behöver dock både motivera sig samt bibehålla motivationen under arbetssökningsprocessen för att fortsätta söka arbete och inte ge upp.
Motivation i relation till arbetssökande
Det finns flera olika teorier och modeller om motivation och författarna till denna studie har valt att fördjupa sig i och utgå från Alvesson och Kärreman teorier om motivationsteori; inre motivation, instrumentell motivation och motivation som uppstår i interaktion med omvärlden. Alvesson och Kärreman (2019) använder sig av Maslows behovstrappa för att förklara den inre motivationen. Den inre motivationen kan beskrivas som individens inre behov och drivkrafter. En välkänd teori är Maslows behovstrappa där fokus ligger på människans behov och motiv. I sin bok skriver Alvesson och Kärreman (2019) om Maslows hierarkiska behovstrappa där människors olika behov rangordnas. Utifrån Maslows teori rangordnas
2
människans behov utefter vad som är essentiellt och måste uppfyllas innan individen kan börja tänka på de högre kategorierna. Enligt denna modell är de fysiologiska behoven (mat, vatten, luft, sex) den första kategorin som följs av trygghet (säkerhet, stabilitet). Den tredje kategorin är gemenskap (kärlek, vänskap), den fjärde är självkänsla (makt, uppskattning) och den sista kategorin är självförverkligande (bli allt du kan bli). Viljan att ha ett jobb skapas av den inre motivationen som kan kopplas till samtliga kategorier i Maslows behovstrappa (Alvesson & Kärreman, 2019).
Fortsättningsvis diskuterar Alvesson och Kärreman (2019) instrumentell motivation som handlar om belöning och bestraffning, samt hur individen förhåller sig till att åstadkomma någon slags belöning och slippa undan bestraffning. Ett tydligt exempel på belöning är lön som kan vara motiverande för den arbetssökande till att fortsätta söka arbete. Bestraffning kan till exempel vara skäll från chef. Teorin om instrumentell motivation innebär att individen själv sätter ett värde på ett eventuellt mål som hen vill uppnå. Om individen inte värderar målet som högt kommer utfallet bli att individen känner mindre motivation för att kämpa för sitt mål. Detsamma gäller om målet värderas som högt. Om ansträngningarna som individen behöver utföra känns rimliga och ökar chansen för att nå målet, kommer individens instrumentella motivation att vara hög.
Alvesson och Kärremen (2019) understryker hur viktiga de sociala faktorerna är för individens motivation när det kommer till interaktion med omvärlden. Teorin utgår från tre faktorer som påverkar motivation; normer, strategi och identitet. Alvesson och Kärreman (2019) menar att passa in och därmed följa de normer som finns är i sig en motivation för människor. Människor strävar alltid efter att passa in i olika sammanhang och grupper. Strategi handlar om att vi människor vill ge tillbaka om någon har sagt något snällt till oss eller hjälpt oss med något, vilket också mynnar ut i att det påverkar vår motivation i grund och botten. Den tredje faktorn identitet handlar om självuppfattning och värderingar. Vi människor har en uppfattning om hur vi är och hur vi vill vara. Vi vill uppnå dessa tankar och värderingar vi har om oss själva, vilket är motiverande för oss. I en arbetssökningsprocess kan detta vara motivation eftersom normen är att ha ett arbete samtidigt vill man ge tillbaka till sin omgivning och samhället. Det kan även anses vara en del av människans identitet. Den inre motivationen kan kopplas till ens självkännedom då begreppet beskrivs som individens vetskap om sin karaktär, makt, styrkor, hinder och potential (Murray, 2009).
Självkännedom och motivation i arbetssökningsprocessen
Denna studie kommer att undersöka vilken roll självkännedom spelar för motivationen hos den arbetssökande i arbetssökningsprocessen. Vid litteratursökningen inför denna studie påträffades inga studier som undersöker självkännedom i liknande förhållande. I sin studie relaterad till arbetslöshet och dess effekt på individens välmående skriver Hulshof, Demerouti och Le Blanc (2020) att arbetssökande kan anpassa sina arbetssökningskrav utefter sina förmågor för att på så sätt skapa en möjlighet till återanställning och menar att detta är ett proaktivt beteende. I sin artikel om studenters erfarenhet av självkännedoms-utveckling använder sig Murray (2009) av Weinstein’s definition avseende självkännedom; individens vetskap om sin karaktär, makt, styrkor, hinder och potential. Enligt Maslow och Lowry (Maddy, Cannon & Lichtenberg, 2014) är utvecklingen av självkännedom en aktiv inre process där individen blir medveten om sin känsla av förvirring eller missnöje, och hittar källan till dessa för att sedan transformera dem till positiva. Taylor et al. (2014) skriver om hur individer kan ändra sin attityd inifrån. De menar att detta är en form av övertalning som sker inifrån som ett sätt för individen att ändra sin attityd. En arbetssökande med bra självkännedom kan identifiera de attityder som behöver ändras för att motivera sig och förbättra sina chanser att få
3
ett arbete. Eftersom arbetssökningsprocessen kan pågå under en längre tid är det viktigt för individen att motivera sig till att fortsätta söka arbete och inte ge upp vid motgångar. Därför blir rollen av självkännedom viktig för de arbetssökande för att bli medveten om källan till sin motivation och vad hen kan göra för att bibehålla eller återfå sin motivation.
Författarna förutser att denna studie kommer bidra till mer kunskap och förståelse om självkännedom i arbetssökningsprocessen samt vilken roll självkännedom haft i respondenternas mål att hitta arbete. Ett annat begrepp som ofta förekommer i studier om motivation och arbetslöshet samt arbetssökande är self-efficacy.
Self-efficacy och motivation i arbetssökningsprocessen
Self-efficacy definieras som individens subjektiva övertygelse om sin förmåga att mobilisera de kognitiva, motivation- och beteenderesurser som behövs för att framgångsrikt utföra en specifik uppgift inom given kontext (Bandura, 1997). Begreppet ska dock inte blandas ihop med självkänsla som handlar om ens tro till sitt eget självvärde. Self-efficacy är en viktig grundsten för individers målsättning, både hur man sätter upp mål men också vilka mål man sätter upp. Bandura menar att ju högre mål du sätter upp för dig själv, desto högre self-efficacy har du. Self-efficacy och målsättning går hand i hand. Människor kan dessutom motivera sig själva, samt öka sin prestation genom att ha tydliga och konkreta mål att eftersträva menar Bandura (2013). Resultatet från Banduras studie (1982) visade att sociala faktorer hade en betydande roll hos individens beteende och hade en påverkan på self-efficacy. Individer med högre nivå av self-efficacy ansågs ha större chans att lyckas med sina mål.
Vid undersökning av self-efficacy har det visat sig att individens self-efficacy påverkar beteende, ambitioner och motivation men det påverkar även hur individen möter olika svårigheter i vardagen (Bandura, 2000). I sin studie om social och emotionell self-efficacy på arbetet skriver Loeb, Stempel och Isaksson (2016) att en av de viktigaste personliga tillgångarna i arbetssammanhang är self-efficacy. Den arbetssökande behöver ha en tro på sin egen förmåga att få ett arbete för att motivera sig till att fortsätta söka. En studie som ytterligare bekräftar vikten av self-efficacy hos arbetssökande visade att individer som höjde sin generella self-efficacy ansträngde sig mer i sin arbetssökningsprocess, samt hade högre chans att bli återanställd (Eden & Aviram, 1993).
För att skapa ett ihållande engagemang hos en individ behöver individen känna motivation, något som Thoman et. al. (2019) menar uppstår när personen känner ett tydligt samband mellan att nå sitt mål, de handlingar individen utför och sammanhanget som uppgiften utförs i. När individen upplever en tydlig koppling mellan dessa tre komponenter skapar det en individ som vill utvecklas, utforska och kvarhålla det ihållande engagemanget. Fortsättningsvis menar Thoman et. al. (2019) att detta främjar individens utvecklingsmöjligheter.
I en studie om effekterna av socialt stöd på självkänsla, self-efficacy och self-efficacy i arbetssökningsprocessen hos den arbetslöse beskriver Maddy, et. al. (2014) arbetssöknings self-efficacy som ett begrepp som innefattar de aktiviteter som är relaterade till arbetssökande, exempelvis skrivning av CV, personligt brev eller att nätverka. Resultatet visade att en upplevelse av starkt stöd från sin nära omgivning kan resultera i en högre självkänsla, self-efficacy och self-self-efficacy i arbetssökningsprocess jämfört med individer som upplever ett svagt stöd. Vidare skriver Maddy, et. al. (2014) att socialt stöd och stöd från familjen har en viktig roll i den arbetssökandes stresshantering.
4
Den nära omgivningen kan inkludera familj, vänner, kollegor som man dagligen kommer i kontakt med eller andra personer som har en betydande roll i individens liv. I denna studie syftar författarna till familj och vänner när de skriver nära omgivningen. Socialt stöd kan inkludera stöd från både den nära omgivningen och andra sociala insatser. I denna studie syftar författarna till stöd från den nära omgivningen.
Tidigare studier visar att socialt stöd kan ha betydelse för den arbetssökandes psykiska mående och dennes förmåga att hantera stress. Maddy, et al. (2014) skriver i sin studie att individer med stöttande familj och vänner lättare kan hantera den stress som kan uppstå under en arbetssökningsprocess. Maddy et al. har kunnat visa att en icke-stöttande familj kan ha motsatt effekt på individens självkänsla och stresshantering. Vidare nämner de att den arbetssökandes självförtroende kan minska under arbetssökningsprocessen och socialt stöd kan öka självförtroendet hos den arbetssökande. Maddy, et. al. (2014) kom även fram till att socialt stöd kan höja individers self-efficacy.
Ślebarska, Moser och Gunnesch-Luca (2009) diskuterar också det sociala stödets roll i individens arbetssökningsprocess. Författarna skriver att det sociala stödet är viktigt och positivt för individer som söker arbete. Personer som befinner sig i processen som arbetssökande kan känna sig misslyckade och lida av dålig självkänsla. Ofta leder det sociala stödet från den nära omgivningen till att de arbetssökande individerna får en ökad självkänsla, vilket i sin tur kan påverka deras beteende i positiv bemärkelse vid arbetssökandet. I studien diskuteras också att det sociala stödet även kan ha motsatt effekt då individen kan uppleva att det sociala stödet blir en form av stress och press från ens nära omgivning. Detta kan resultera i att individen kan känna sig instängd och kontrollerad.
Med tanke på resultat från tidigare studier om effekterna av socialt stöd på den arbetssökandes självkänsla och self-efficacy är det rimligt att anta att stöd från den nära omgivningen spelar en roll på individens motivation. Författarna förmodar att stöd från den nära omgivningen kommer att visa sig ha en betydande roll i respondenternas motivation.
Alvesson och Kärremans teorier om motivation har valts för att författarna kan tänka sig att teorin om inre motivation, instrumentell motivation och motivation som uppstår i interaktion med omvärlden kan kopplas till studiens tre begrepp i frågeställningen; självkännedom, self-efficacy och den nära omgivningen.
Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser av hur självkännedom, self-efficacy och den nära omgivningen motiverar och visar sig i arbetssökningsprocessen. Frågeställningen är ”Hur självkännedom, self-efficacy och den nära omgivningen motiverar och visar sig i den arbetssökandes beskrivningar av sina strategier i arbetssökningsprocessen?”. Detta kan vara av intresse för organisationer som arbetar med arbetslösa som målgrupp. Arbetsförmedlingen och andra företag som arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen kan ha nytta av en sådan studie. Detta för att de kan få insyn i vad som har fungerat för den arbetssökande för att lyckas med sitt mål att komma ut i arbete och kan då utveckla sitt arbetssätt utifrån det. Studiens syfte motiveras ytterligare av att det inte verkar ha gjorts studier som undersöker just begreppen självkännedom, self-efficacy och den nära omgivningen i förhållande till motivation i arbetssökningsprocessen som denna studie syftar till att göra. Det saknas även studier gjorda i Sverige inom detta område och eftersom lagar och regler i Sverige kan skilja sig med andra länder kan denna studie bidra med nya synvinklar och information inom ämnet i svenskt förhållande. Det teoretiska bidraget till forskarsamhället kommer att vara hur respondenterna använt sig av vetskapen om sin karaktär, makt, styrkor och svagheter i att bibehålla eller återfå motivation i arbetssökningsprocess.
5
Metod
Deltagare och urval
Kriterierna för att delta i studien var att respondenterna skulle varit arbetslösa i minst 5 månader, någon gång under de senaste tre åren och lyckats komma ut i arbete. Författarna valde att begränsa åldersspannet från 20 år och uppåt. Detta med anledning av att författarna ansåg att individerna behövde ha arbetslivserfarenhet för att kunna svara på intervjufrågorna. Initialt var det 10 personer som tackade ja till att delta i studien men två personer drog sig ur på grund av tidsbrist. Totalt genomfördes åtta intervjuer där fyra av respondenterna var kvinnor och fyra var män i åldrar mellan 24 och 33 år (M = 27, SD = 2.96). Samtliga respondenter uppfyllde kraven som eftersöktes men hur lång tid de varit arbetssökande varierade mellan 5 och 10 månader, de flesta hade varit arbetssökande i 5–6 månader. Urvalet till studien gjordes därmed via ett bekvämlighetsurval.
Material
För denna kvalitativa studie skapades en semistrukturerad intervjuguide med 13 öppna frågor med tillhörande slutna och specifika följdfrågor. Frågorna utformades utifrån studiens syfte och frågeställning inom områdena självkännedom, self-efficacy och den nära omgivningen kopplad till motivation under arbetssökningsprocessen. Fråga “Hur skulle du beskriva dig själv?” var avsedd att undersöka respondenternas självkännedom som sedan kunde kopplas till individens motivationsstrategier under arbetssökningsprocessen. Fråga “Hur ser du på din förmåga?” och följdfrågorna var avsedda att undersöka respondenternas self-efficacy kopplat till motivationen och följdfrågan “Vad tycker du om din förmåga i arbetssökande?” var avsedd att undersöka hur respondenten såg på sin arbetssöknings self-efficacy tillsammans med sin motivation. Frågan “Vad har bidragit till att du har kunnat behålla motivationen alternativt fått tillbaka den för att fortsätta söka arbete?” fick respondenterna svara fritt på och denna fråga berörde förutom individens motivation också självkännedom, self-efficacy samt den nära omgivningen. Frågan “Hur möttes du av din familj och vänner när du blev arbetslös?” gav författarna en överblick i vilken roll den nära omgivningen hade för respondentens motivation i arbetssökningsprocessen. Enligt rekommendation från Kvale och Brinkmann (2014) avrundades intervjuerna med att respondenten fick möjlighet att ställa frågor och eventuellt tillägga något.
Procedur
Författarna till studien sökte respondenter genom att publicera en annons på olika nätforum. Annonsen lades ut på Facebook i forum för beteendevetare och på författarnas LinkedIn-profiler. Endast en respondent svarade på annonsen och de resterande respondenterna värvades via författarnas kontaktnät. Författarna tog kontakt med de respondenter som uppfyllde kraven för att delta i studien. Vidare bestämdes plats och tid för intervjuer i överenskommelse med respondenterna. På grund av Covid-19 pandemin fick respondenterna möjlighet att välja om intervjun skulle ske fysiskt eller över videolänk på Zoom. Tre intervjuer ägde rum fysiskt och fem intervjuer genomfördes via Zoom. Vid de fysiska träffarna följdes rekommendationerna för Covid-19 pandemin, ingen som deltog på mötet var sjuk och vi höll säkert avstånd. Till de fysiska träffarna fick respondenterna läsa missivbrevet pappersform innan intervjun och vid de
6
digitala intervjuerna skickades missivbrevet ut via e-post innan intervjun började. Missivbrevet beskrev de forskningsetiska kraven från Vetenskapsrådet (2017) och i slutet fanns kontaktuppgifter till de båda författarna samt handledaren om eventuella frågor eller funderingar skulle uppstå. Samtliga respondenter svarade på alla frågor som ställdes under intervjuerna. Intervjuerna spelades in på författarnas mobil i flygplansläge och raderades efter transkriberingen.
Innan intervjuerna startade berättade författarna att syftet med studien var att undersöka motivation hos arbetssökande samt en kort beskrivning av de forskningsetiska riktlinjerna (Vetenskapsrådet, 2017). Författarna frågade efter respondenternas samtycke att spela in intervjun och samtliga respondenter gav samtycke. Intervjun började med inledningsfrågor där respondenten fick berätta om sig själv samt bakgrundsinformation som till exempel ålder. Detta var dels för att den informationen är viktig för studien, dels för att inleda samtalet avslappnat och skapa en trygg stämning inför intervjun.
Längden på intervjuerna varierade mellan 30 till 58 minuter och det totala inspelade materialet var 289 minuter. Genomsnittstiden på intervjuerna var 36 minuter. De transkriberade intervjuerna genererade totalt 29 A4 sidor i Word (Times new roman, 12). För att få ett flöde i det transkriberade materialet togs utfyllnadsord bort.
Databearbetning
Författarna lyssnade på det inspelade materialet totalt två gånger, en gång för sig och en gång tillsammans. Detta för att utesluta eventuella oklarheter och undvika olika tolkningar av det inspelade materialet. Kvalitet på ljudfilerna kunde skilja sig åt och därför ville författarna vara överens om sin tolkning av vad om sades. Sedan delade författarna på det inspelade materialet och varje författare transkriberade fyra intervjuer. Det transkriberade materialet lästes ett flertal gånger av båda författarna, för att kunna skapa sig en så bred och djup bild av det insamlade materialet som möjligt och inte missa för syftet viktig information. Därefter utfördes en tematisk analys av den insamlade datan. Tematisering är en kvalitativ analysmetod som innebär att den transkriberade texten tolkas, struktureras och komprimeras (Braun & Clarke, 2006). Braun och Clarke redogör för en sexstegsmodell som kan följas vid en tematisk analys, för att underlätta och förenkla analysen. Dessa steg har använts vid databearbetningen för att identifiera de slutliga sex teman som presenteras i resultatdelen.
Tematiseringen utfördes med studiens syfte och begreppen i frågeställningen i åtanke samtidigt som författarna hade ett öppet sinne för annat som kunde vara väsentligt och viktigt för studien och för forskarsamhället. Den transkriberade texten bearbetades och analyserades med begreppen självkännedom, self-efficacy och den nära omgivningen. Tillsammans gick författarna igenom respondenternas svar och jobbade induktivt med materialet. Författarna markerade delar som var relaterad till ovan nämnda begrepp. Varje begrepp tilldelades en färg för att tydligt koda ut relevanta citat och eventuella teman. Därefter samlades all relevant text under rubrikerna självkännedom, self-efficacy och den nära omgivningen för att kunna skapa en struktur.
Utifrån Braun och Clarkes (2006) sexstegsmodell blev det andra steget, efter att ha lärt känna datan, att under varje rubrik som nämndes ovan, markera all text som hörde ihop i olika färger för att skapa ett eventuellt tema. Den färgmarkerade texten ordnades sedan och all text med samma färg blev uppradade under begreppen självkännedom, self-efficacy och den nära omgivningen. Vid steg tre lästes dessa texter igenom en gång till av författarna tillsammans för att komma närmare det slutgiltiga teman. Under hela analysens gång hade författarna en dialog med varandra där de diskuterade, gick tillbaka till transkriberingen och stämde av teman. Författarna läste även igenom de delar av transkriberingen som inte var markerat för att
7
säkerställa att de inte missat något viktigt. Som fjärde steg gick författarna igenom alla teman igen för att granska och säkerställa att de var relevanta för studien och dess syfte. I detta steg diskuterade författarna mycket kring vad de kommit fram till och på vilket sätt de var relevanta för studien. Författarna gick hela tiden tillbaka till transkriberingen för att stämma av sina teman. Vid steg fem och sex gav författarna varje tema ett namn som de tyckte passade essensen av temainnehållet och besvarade studiens frågeställning. Slutligen resulterade tematiseringen i totalt sex teman som presenteras under rubriken resultat.
Resultat
Intervjuernas resultat visade att respondenterna berättade om liknande upplevelser sinsemellan om vad för strategier som har fungerat för deras motivation under arbetssökningsprocessen. Trots att tiden som arbetssökande, utbildningsnivå samt ålder skilde sig åt mellan respondenterna kunde författarna utläsa ett flertal gemensamma strategier genom alla intervjuer. Detta har resulterat i dessa sex teman; 1) Medvetenhet om egna styrkor och
svagheter, 2) Jämförelser med andra, 3) Viljan att utvecklas, 4) Ekonomisk stabilitet, 5) Att söka de jobb man kan få och 6) Uppmuntran från omgivningen.
Medvetenhet om egna styrkor och svagheter
Alla respondenter berättade att de var medvetna om sina styrkor och svagheter när det gällde att söka arbete. I flera av respondenternas utsagor kom det fram att de reflekterat över sig själva och hade exempelvis blivit medvetna om sina styrkor och svagheter vilket är tydliga uttryck för god självkännedom. Många respondenter nämnde att de visste att de lätt kunde bli distraherade och då såg till att ta bort alla störningsmoment innan de skulle sätta sig för att söka arbete. R7 “För att inte bli störd när jag sökte jobb så tänkte jag bort med alla störningsmoment och verkligen lagt ner mycket tid på det.” och detta kan ses som en svaghet som R7 var medveten om. En respondent berättade att hen var medveten om att en förbättring av hens ansökningshandlingar var behövlig för att kunna söka arbete. Med en medvetenhet om förbättringsområde kunde respondenten använda sig av denna strategi för att bibehålla sin motivation under arbetssökningsprocessen.
Jag visste ju att jag behövde bättre cv och personligt brev. Jag fick rätt mycket hjälp av min partner som är mer strukturerad och planerad människa än vad jag är. Jag hade bara ett vanligt Word dokument så min partner fixade det lite finare. (R5)
Andra exempel på att respondenterna hade utvecklat en tydlig självkännedom kan återfinnas i deras berättelser om att ha utvecklat motivationsstrategier som de visste fungerade för just dem. R2 berättade att hen var nöjd med sin strategi, både som motivationsstrategi och i sitt arbetssökande ”Annars tycker jag att jag gav ett ganska rejält försök till att söka jobb och fick bra snurr på det tillslut.” Vidare berättade somliga respondenter att de hade kommit fram till dessa genom tidigare erfarenheter och andra respondenter uttryckte att de fick tips från omgivningen som de sedan prövade. R6 “Jag har ju tidigare hamnat i liknande situation där jag liksom sökt jobb mellan studierna och kanske gjorde på vissa sätt som inte fungerade eller fungerade för mig. Så den här gången ville jag testa annat.” Även R8 pratade om att hen till slut kommit till självinsikt om ett behov av att ändra sin strategi under arbetssökningsprocessen för att lyckas hålla motivationen uppe: “Jag var ju arbetslös under en längre period och det blev ju till slut frustrerande. Då försökte jag tänka om och ändra min strategi. Vad har jag gjort för fel? Vad kan jag göra annorlunda? Typ så..”
8
Jämförelser med andra
Detta tema bildades genom att flera respondenter berättade om hur de jämförde sig med andra för att kunna behålla sin motivation. Många respondenter uppgav att de försökte tänka att det är flera som befinner sig i samma situation som dem. Detta var ett sätt att inte bli alltför nedslagen och för att inte känna sig ensam i situationen de befann sig i, det knyts an till begreppet självkännedom. En respondent berättade att hen använde sig av det tankesättet för att stilla känslan av ett personligt misslyckande.
Det var inte så att jag tänkte fan jag kommer aldrig få ett jobb. Jag fattar ju att det löser sig och att det är en pandemi i världen, det är inte bara jag som har blivit av med mitt jobb, vilket samtidigt var en tröst. Det var många som blivit av med sina jobb och många som söker jobb och inte får. (R3)
Respondenterna berättade att de försökte tänka att anledningen till att de inte fick jobb inte var personligt, utan det handlade om att det var många som sökte arbete. Således jämförde respondenterna sig med andra i samma situation och kunde bibehålla samt återfå sin motivation till att fortsätta söka arbete. R7 “Jag försökte att inte ta det personligt. Jag menar det är ju många som är arbetslösa på grund av Corona.”
När det hade gått ett tag och när jag inte fick de jobben jag sökte försökte jag tänka så här att det beror säkert på att det är fler som söker jobb nu. Det är inget mot mig, för jag vet ju vad jag kan och inte kan. (R6)
Respondenterna gjorde jämförelser med andra för att bibehålla sin motivation till att fortsätta söka arbete och inte bli nedslagna av det negativa beskedet. Somliga respondenter uppgav sig vara medvetna om att det var dem själva som var ansvariga för sin situation och att det ändå var dem som kunde göra någon förändring.
Viljan att utvecklas
Respondenterna använde sig av sin vilja att utvecklas för att motivera sig själva till att fortsätta söka arbete och detta var gemensamt för alla respondenter. Alla respondenter gav uttryck för hög self-efficacy som kunde utläsas bland annat av att respondenterna berättade om en inre drivkraft att vilja ta sig framåt och utvecklas på både personliga plan och i sin karriär. R1 “Någonstans vill jag utvecklas som person, jag vill skaffa mig erfarenheter, vill ha en jobbkarriär. Det driver mig till att fortsätta söka jobb.” Samma respondent, R1 berättade också under intervjuns gång att hen kunde välja att gå tillbaka till två tidigare arbeten för att jobba som timanställd, men att hen valde att inte göra det tack vare den starka känslan och viljan att ta sig framåt.
Utvecklingen som respondenterna nämnde handlade både om den personliga utvecklingen där respondenten uttryckte viljan att växa som person och utvecklingen i deras yrkesliv, exempelvis att klättra och göra karriär. R6 “Jag ville liksom klättra i karriärstegen och samtidigt utvecklas som person... om man har utvecklingsmöjlighet på arbetet så kan jag tänka mig ta lägre lön och jobba mig upp kanske.” Respondent sex nämnde också att hen upplevde en stagnation i den personliga utvecklingen på det dåvarande jobbet och att det slutligen ledde fram till att hen valde att säga upp sig, R6 “Jag ville ha något mer avancerat och där jag kunde använda mina akademiska kunskaper från min högskoleutbildning inom samhällsvetenskap.”. R4 uttryckte även också en stark känsla av att vilja utvecklas. Respondenten berättade att när
9
hen slutligen fick ett arbete efter en längre tid som arbetssökande ökade också känslan av att vilja utvecklas ”Nu tänker jag på hur jag kan göra för att växa som person, jag ser utvecklingsmöjligheter i livet.”. R2 beskrev att hen ville göra karriär och när den möjligheten inte fanns sa hen upp sig “...jag var klar på det företaget. Just då var jag väldigt hungrig och ville bli något.” Att trots bekvämlighet och trygghet vilja ta sig framåt för att utvecklas är något som är utmärkande för personer som ger uttryck för en hög self-efficacy, något som blir tydligt i liknande beskrivningar från respondenterna.
Ekonomisk stabilitet
Detta tema handlar om ekonomisk stabilitet och inkomst som motiverande för respondenterna, som hör ihop med begreppet self-efficacy. Att skapa och sätta upp tydliga mål är utmärkande för individer med hög self-efficacy och dessa respondenter använde målsättningen ekonomisk trygghet som motiverande. Respondenterna uttryckte att det i dagens samhälle är viktigt att kunna försörja sig och vara självständig. Ett par respondenter uttryckte att en god ekonomi bidrar till en känsla av frihet och flexibilitet vilket människor strävar efter och vill ha. Att ha ekonomisk stabilitet och en ökad lön fungerade som en slags målsättning som i sin tur kunde kopplas till att respondenterna kände sig lyckad om dessa mål uppnåddes. R4 “Man måste ha en inkomst. Människor vill vara flexibla och känna frihet och det kommer med en god ekonomi.” En annan respondent berättade att det till en början kändes okej att vara arbetssökande men efter tag kände hen stressen över att ha en inkomstkälla R1 “...då hade jag ju en stress att jag ville ha ett jobb för ekonomin.”. En respondent uppgav att vilken lön hen fick var inte det viktiga utan det handlade om att ha en inkomstkälla under tiden som hen sökte annat jobb. R6”...det här jobbet jag fick var ju inte bästa lön men ekonomin var ju viktigt. Jag ville ju ha en inkomst.” Att ha upp konkreta mål för sig själv under arbetssökningsprocessen var tydligt under respondenternas intervjuer, något som ofta förekommer hos personer med hög self-efficacy. R1 berättade att hen kopplade ihop sina mål med ekonomi ”I början var det pengarna, jag tänkte att jag ville åka till New York och shoppa.”.
Att söka de jobb man kan få
Några av respondenterna nämnde att de sökte de jobben de kunde få och att det fungerade som en motiverande faktor för dem. Detta gjorde respondenterna för att komma på intervju och på så sätt antingen träna på flera intervjuer samt att få en bättre självkänsla och därmed eventuellt höja sin self-efficacy. Respondenterna berättade att när de blev kallade på intervjuer fick de högre självförtroende. R3 berättade att hen använde sig av Arbetsförmedlingen som en kanal för att hitta arbete och att han också använde sig av strategin att söka de jobb hen visste att hen var lämplig och kompetent för “Jag har sökt typ 20–30 jobb hos Arbetsförmedlingen som jag är kvalificerad för, tillochmed överkvalificerad för.” även R6 gav uttryck för att använda sig av samma strategi “Jag sökte ju de jobben jag kunde få och fick komma på intervju. Det var ju en boost för självkänslan.”. Medan många respondenter uppgav det som upplyftande för deras självförtroende, var det ett par respondenter som uttryckte att de hellre var arbetslösa en längre tid och inte sökte de jobb som de redan haft istället för att söka jobb som de visste de skulle få. Även R4 uttryckte känslan av att få komma på intervju var något som höjde motivationen till att fortsätta söka jobb “När jag fick en intervju kändes chansen större och det gjorde att jag hittade motivationen att fortsätta söka jobb.”. En annan respondent, R8 berättade “Hade jag velat ha jobb som var lik mitt förra jobb hade jag ju lätt kunna hitta jobb men nu sa jag ju upp mig för att det var ingen bra för mig och mitt mående.”
Ett par respondenter uttryckte att de sökte många jobb och hoppades på att bli kallad på intervju på någon av dem. De hade inte en tydlig strategi i detta steg för att höja eller bibehålla
10
sin motivation. R2 berättade under intervjun att hen hade en tydlig strategi som följdes, dels för att nå det slutliga målet, att få ett arbete, men också för att bibehålla motivationen under tiden “Så min strategi var bara att söka brett men ändå tjänster som jag skulle kunna få men också att tjänsten skulle passa mig.”. Att söka de jobb man kan få hör ihop med begreppet self-efficacy genom att respondenterna uttryckte att de kan öka sin självkänsla samt self-self-efficacy med hjälp av att känna att man har en tro på sin förmåga att utföra en specifik sak. I detta fall att få komma på intervju eller att söka de jobb man vet att man är kvalificerad för.
Uppmuntran från den nära omgivningen
Alla respondenter uppgav att uppmuntrande kommentarer från den nära omgivningen (familj och vänner) fungerade som en motiverande strategi. Att få kommentarer och stöd från den nära omgivningen ansågs spela en roll i på vilket sätt och hur respondenterna kunde motivera sig själva, men den nära omgivningen och det sociala stödet var inte avgörande i hur respondenterna såg på sin motivation. Respondenterna berättade att de ibland vände sig till den nära omgivningen för att få bekräftelse och uppmuntrande kommentarer som de sedan tänkte på när de upplevde att de tappade motivationen. R8 ”Mina vänner var ju väldigt förstående för min situation och varför jag sagt upp mig men inte så mycket mina föräldrar. Så jag pratade ju med mina vänner om hur jag kände och de peppade mig jättemycket.” Vidare berättade respondenten att kommentarerna från vännerna kändes mer ärliga eftersom hen upplevde det som att föräldrarna sa snälla och uppmuntrande kommentarer bara för att de var föräldrar. R8 “Mamma sa ju hela tiden att det skulle ordna sig och att jag var bra på det jag gjort, men jag menar hon är ju min mamma. Kompisarna däremot var mer rak på sak och kunde kritisera mig på skarpen. Så när de sa nåt positivt trodde jag verkligen på dem”. En respondent berättade att hen ofta pratade med sin sambo om hur hen kände och fick då stöd. R7 “Jag brukade prata med min sambo hela tiden och fick mycket pepp om att jag var bra och att det skulle ordna sig. Då kunde man ju gå därifrån med ett leende på läpparna och ny energi.” R5 pratade däremot om att uppmuntrande ord och stöttning från ens nära omgivningen kunde vara upplyftande för stunden men att det i slutändan är det en själv som är ansvarig för att behålla sin motivation och att fortsätta motivera sig själv: “Visst kan alltid människor motivera dig men man måste själv ha en självmotivation. Ingen kan lösa det åt dig, det är upp till dig själv att lösa det. Du måste ha en egen motivation och vilja.”
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att undersöka upplevelser av hur självkännedom, self-efficacy och den nära omgivningen motiverar och visar sig i arbetssökningsprocessen. Frågeställningen var ”Hur självkännedom, self-efficacy och den nära omgivningen motiverar och visar sig i den arbetssökandes beskrivningar av sina strategier i arbetssökningsprocessen?”. Först kommer alla sex teman (1) Medvetenhet om egna styrkor och svagheter, 2) Jämförelser med andra, 3)
Viljan att utvecklas, 4) Ekonomisk stabilitet, 5) Att söka de jobb man kan få och 6) Uppmuntran från omgivningen) diskuteras utifrån det begrepp i frågeställningen som de är kopplade till.
Därefter diskuteras dem i förhållande till motivationsteorierna.
11
Medvetenhet om egna styrkor och svagheter. Respondenterna som deltog i denna studie gav
uttryck för att en bra självkännedom spelade en stor roll i hur de höll motivationen uppe under arbetssökningsprocessen. Respondenterna nämnde att de kände till sin potential, alltså vad de kunde uppnå och därför kunde motivera sig för att fortsätta söka arbete. Respondenterna berättade att de baserad på tidigare erfarenhet försökte skapa en miljö som fungerade för deras arbetssökningsprocess. En bra självkännedom kännetecknas av individens vetskap om sin potential och karaktär, vilket studiens respondenter pratade om. Vissa respondenter berättade även om vad de behövde förbättra för att kunna få ett arbete. En respondent sa att hen behövde förbättra sina ansökningshandlingar och då vände sig till sin partner för att få hjälp som visar på att hen har en bra självkännedom gällande sin arbetssökningsförmåga.
Jämförelser med andra. Respondenterna gav uttryck för att det var de själva som motiverade
sig mest och på bästa sätt eftersom ansvaret och makten att kunna förändra sin situation låg hos dem. Detta går i linje med Weinstein’s (Murray, 2009) definition av självkännedom som individens vetskap om sin karaktär och makt samt hinder och potential. Respondenterna berättade även att de försökte tänka positivt när de fick negativa tankar om att de hade varit arbetslösa för länge och att de inte fick jobb. De försökte istället tänka på att det säkert var flera som befann sig i samma situation som dem och att pandemin säkert hade en roll i deras arbetslöshet. Detta kan kopplas till Maslow och Lowry’s (Maddy, et. al, 2014) definition av självkännedom som en inre process där individen hittar källan till sina negativa känslor och förvandlar dem till något positivt.
Respondenterna vände sina negativa tankar om sin situation till något som motiverade dem. Som tidigare nämnts i inledningen kan individer med bra självkännedom ändra sin attityd inifrån som enligt Taylor et. al. (2014) är en typ av övertalning. Författarna tolkar det som att respondenterna hade en form av inre dialog där de konverserade med sig själva och försökte motivera sig själva genom att ändra sitt sätt att tänka, sin attityd.
Self-efficacy
Viljan att utvecklas. Respondenterna uttryckte att de hade tilltro på sin förmåga i både
arbetssökningsprocessen och i att få ett arbete. Resultatet visade att respondenterna såg sig själva som kompetenta och med stor chans att få arbete. Som det nämnts i inledningen påverkar individens self-efficacy dennes beteende, ambitioner och motivation vilket kunde tydas från respondenternas berättelse om viljan att utvecklas (Bandura, 2000). Respondenterna uppgav att deras vilja att utvecklas var en drivkraft som bidrog till att de kunde hålla motivationen uppe under arbetssökningsprocessen. Alla respondenter uttryckte någon form av begäran efter att utvecklas på både personligt plan men också i sin karriär. Detta driv kan kopplas till det Bandura (2013) skriver om hur människor kan motivera sig själva och öka sin prestation genom att ha tydliga mål. Respondenternas ambition och strävan efter att utvecklas tolkades som att de hade hög self-efficacy som ledde till att de satte upp mål för sig själva. Genom att sätta upp mål och försöka uppnå dessa motiverade de sig till att fortsätta söka arbete. Författarna tolkar att self-efficay hade en stor roll i respondenternas motivation.
Att söka de jobb man kan få. Vidare berättade några respondenter att de sökte jobben de kunde
få bara för att känna att de fick komma ut, gå på intervjuer och på så sätt “boosta sig”. Detta kan ses som ett sätt för respondenterna att höja sin self-efficacy och återfå tilltro på sin egen förmåga. Detta ledde då till att de fick en positiv känsla och kunde då motivera sig själva till att fortsätta söka arbete. Samtidigt var det någon respondent som berättade att hen inte sökte de jobben hen kunde få utan försökte utmana sig själv. Att bli kallad på intervju och kunna visa sin kompetens på en intervju samt engagera sig i konversation med någon som är intresserad
12
av en, leder till en ökad motivation hos individerna. Respondenterna har använt sig av denna strategi för att bibehålla eller få tillbaka sin motivation och det visar att ett positivt gehör spelar roll i respondenternas motivation.
Ekonomisk stabilitet. Ekonomisk stabilitet utmärkte sig och var något som alla respondenter
tog upp under intervjun. Alla respondenter syftade på att det i dagens samhälle var nödvändigt att ha en inkomst och kunna försörja sig. De ansåg att en stabil ekonomi ledde till större frihet som i sin tur innebar att kunna göra de saker man själv vill. Några respondenter påpekade även att ha en ordnad ekonomi var tecken på att man hade lyckats. Författarna tolkar det som att ekonomisk stabilitet spelar en roll i huruvida respondenterna känner sig lyckad och detta kan i sin tur öka deras self-efficacy.
Ekonomisk stabilitet. Samtliga respondenter gav uttryck för hög self-efficacy och utifrån deras
utsagor kan tolkningen göras att de hade lätt att motivera sig själva. De använde sig av sin vilja att utvecklas som ett sätt att motivera sig själva under arbetsökningsprocessen. Respondenterna använde sig av ekonomisk stabilitet som en motivationsfaktor för att fortsätta söka arbete eftersom den ekonomiska tryggheten och att ha ett jobb var som ett mål för dem att uppnå. Att söka de jobben de kunde få var en form av boost för deras, enligt de själva självförtroende. Detta kan ses som ett sätt för dem att höja sin self-efficacy och på så sätt behålla samt återfå motivationen. Self-efficacy kan även kopplas till självkännedom som tidigare nämnts i inledningen eftersom respondenterna uttryckte en medvetenhet om sina styrkor och svagheter som tyder på vetskapen om sin karaktär, styrkor och hinder (Murray, 2009). Därför kan en god självkännedom ses som en grund för self-efficacy.
Socialt stöd
Uppmuntrande kommentarer från den nära omgivningen. Respondenterna i denna studie
berättade att uppmuntrande kommentarer från den nära omgivningen, familj och vänner, hade en betydelse för deras motivation. Respondenterna nämnde att trots att uppmuntrande kommentarer från familj och vänner hade en betydelse för dem, var det inte avgörande för deras motivation. Utan de förklarade det mer som att det var de själva som i slutändan hade makten att påverka sin situation och därför var omgivningens roll inte så stor. Författarna tolkar det som att respondenterna såg sig själva som kärnan i sin motivation men att den nära omgivningens support hade rollen av att vända sig till när de kände behovet. Maddy, et. al. (2014) skriver i sin studie att socialt stöd och stöd från familjen har en viktig roll i den arbetssökandes stresshantering vilket även författarna kan tyda ur respondenternas svar.
Eftersom respondenterna berättade att de vände sig till familj och vänner när de behövde uppmuntras och blev det också när de fick höra uppmuntrande kommentarer, anser författarna att den nära omgivningen hade en stor roll i respondenternas motivation under arbetssökningsprocessen. Men dessa kommentarer kan egentligen inte komma från vem som helst, utan de måste komma från någon som har betydelse för mottagaren. Flera respondenter nämnde att de tyckte det var fint att deras föräldrar försökte uppmuntra dem genom att säga att de tror på dem men att de kände att föräldrarna säger det bara för att de är deras barn. Däremot tyckte en respondent att kommentarer från partner eller vänner hade större påverkan eftersom de ansågs vara mer ärliga. Den motsatta effekten som nämndes av Ślebarska et al. (2009) skrev om i sin studie var inget som respondenterna i den aktuella studien tog upp.
Resultatdiskussion i relation till motivation
13
Medvetenhet om egna styrkor och svagheter. Medvetenheten hos respondenterna kan kopplas
till Weinsteins (Maddy, et. al., 2014) definition av självkännedom som individens vetskap om sin karaktär, makt, styrkor och potential. Detta kan i sin tur kopplas till sista steget i Maslow’s (Alvesson & Kärreman, 2019) behovstrappa som är självförverkligande eftersom självförverkligande kan uppnås om man är medveten om sin potential. För att nå dit behöver man först uppfylla behoven i de andra trapporna men en god självkännedom kan leda till självförverkligande eftersom individen är medveten om sin potential samt vilka styrkor och svagheter den har. Om individen har bra självkännedom kan den lättare uppnå sin fulla potential och ta ett steg närmare självförverkligande.
Jämförelser med andra. Författarna till den aktuella studien anser att hur respondenterna
jämförde sig med andra i sin omgivning och ansåg sig vara en i mängden kopplas till steget gemenskap i Maslow’s behovstrappa. Detta med anledning av att människan vill ingå i en gemenskap. Viljan att tillhöra grupper vilket länkas till Alvesson och Kärreman’s (2019) motivationsteori om sociala faktorer som motivationsfaktorer. Eftersom viljan att tillhöra en grupp och vilja att vara en del av något större än sig själv kan också vara motiverande, även om det inte alltid är positiv.
Viljan att utvecklas. Ett tydligt samband mellan individens mål, uppgiften den ska utföra samt
i vilket sammanhang det ska utföras är viktigt för ihållande engagemang. Thoman et. al. (2019) menar att om individen känner ett tydligt samband kan denne motivera sig till utveckling och detta är något som tydligt framgår genom respondenternas svar. Respondenter som gav uttryck för hög self-efficacy nämnde även viljan att utvecklas som en tydlig motivationsfaktor. Detta visar att en individ med hög self-efficacy som kan sätta upp mål för sig själv och som ser ett samband mellan målen, kan lättare motivera sig själv.
Ekonomisk stabilitet. Att ha en lön kan kopplas till Alvesson och Kärremans (2019)
beskrivning av instrumentell motivation där lön kan ses som belöningen. Det kan tolkas som att respondenternas motivationsfaktor var själva lönen. Alvesson och Kärreman skriver även om de sociala motivationsfaktorerna som normer, strategi och identitet. Som några respondenter nämnde förväntas man ha ett arbete i dagens samhälle och vilket jobb eller position på arbetet man har kan vara tecken på att ha lyckats. Att ha ett arbete anses som en norm i samhället samt arbetet i sig som en del av individens identitet. Eftersom trygghet anses som en viktig kategori i Maslows (Alvesson & Kärreman, 2019) hierarkiska behovstrappa kan ekonomisk stabilitet kopplas till detta. Således innebär det att respondenterna använt sig av sitt behov som inre motivation för att fortsätta söka arbete.
Att söka de jobb man kan få. Respondenterna berättade att de sökte jobben de kunde få för att
få en positiv känsla och på så sätt kunde behålla sin motivation. Författarna tolkade det som ett försök för respondenterna att höja sin self-efficacy. Den positiva känslan som respondenterna upplevde kan kopplas till instrumentell motivation där det kan ses som en form av belöning för den arbetssökande. Alvesson och Kärreman (2019) skriver om att målen som individer sätter upp för sig själva ska vara rimliga och värderas högt för att kunna ha en betydelse för motivationen. Respondenterna i denna studie uttryckte att de sökte de jobben de visste de kunde för att få en positiv känsla och en boost.
Uppmuntran från den nära omgivningen. Kategorin gemenskap i Maslow’s behovstrappa
kopplar författarna till den nära omgivningens roll och vilken betydelse det har haft för respondenternas motivation. Stöd från familj och vänner kan skapa en känsla av trygghet och gemenskap som kan hjälpa den arbetssökande i att motivera sig under arbetssökningsprocessen.
14
Studiens resultat redovisar för självkännedom som källan för inre motivation, self-efficacy för instrumentell motivation och den nära omgivningen som källa för motivation som uppstår i interaktion med omvärlden utifrån normer, strategier och identitet.
Metoddiskussion
Författarna till denna studie valde att intervjua sina respondenter och på så sätt samla in data till sin undersökning. Denna typ av kvalitativa undersökning ger möjlighet att ta del av respondenternas subjektiva upplevelser. Alla kvalitativa undersökningar är unika i sig och kan ses som en chans att utöka kunskap inom det området som de undersökt. Författarna till denna studie anser att valet att intervjua sina respondenter kring frågeställning har varit ett bra val för undersökning av just detta område. Studiens frågeställning var ”Hur självkännedom, self-efficacy och den nära omgivningen motiverar och visar sig i den arbetssökandes beskrivningar av sina strategier i arbetssökningsprocessen?”. Författarna ville ta reda på respondenternas unika upplevelser kring motivation under arbetssökningsprocess och det kunde man göra med intervjuer.
Samtliga respondenter i denna studie hade varit arbetssökande i minst 5 månader och hade vid intervjuns genomförande ett arbete. Respondenterna varierade i ålder och bakgrund och var spridda över Sverige vilket kan ses som en fördel i studien. Författarnas förhoppning var att lyckas få tag i 12–15 personer men endast 10 respondenter tackade ja till att medverka i studien. Sedan avböjde två respondenter på grund av tidsbrist och de slutliga respondenterna blev 8. Författarna upplevde det som svårt att hitta lämpliga respondenter till denna studie och det kan ha berott på den rådande pandemin. Trots att frågeställningen och syftet med studien var att ta reda på det positiva i undersökningsområdet kan känsligheten kring arbetslöshet försvårat att hitta respondenter.
De åtta intervjuerna till studien genomfördes på olika sätt, tre genom fysiska möten och fem genom videolänk på plattformen Zoom. Att några intervjuer ägde rum över videolänk kan ha påverkat datainsamlingen på ett flertal sätt. Exempelvis är det svårare att läsa av kroppsspråk och att skapa samma kontakt och uppfattning av varandra som man kan göra vid fysiska möten. Vid intervjuer över videolänk har inte heller författarna möjlighet att påverka vart eller hur respondenten sitter under intervjun. Det kan till exempel finnas störningsmoment runtomkring som det inte finns möjlighet att påverka på samma sätt som vid fysiska möten, då en lugn och trygg plats oftast bestäms tillsammans. Eftersom studien utfördes under Covid-19 pandemin finns det en risk för att en underliggande oro fanns för både respondenter och författarna, trots att riktlinjerna för pandemin följdes under de fysiska intervjuerna. En eventuell oro under intervjuerna skulle kunna leda till obetänksamma svar och en vilja att forcera mötet. Trots att detta inte var märkbart under intervjuerna har författarna till studien tagit detta i beaktning.
Under kvalitativa studier och speciellt om det undersökta ämnet anses personligt och privat kan det vara svårt att vara totalt neutralt under intervjuns gång. Författarna försökte bevara neutraliteten under intervjuerna. De försökte exempelvis undvika uppmuntrande kommentarer som “vad spännande” eller ansiktsuttryck som på något sätt skulle påverka respondenternas svar. Dock bör man ha i åtanke att respondenternas svar kan ha påverkats omedvetet av författarna.
Resultaten från studien förvånade författarna i den bemärkelse att samtliga respondenter gav uttryck för hög self-efficacy och en bra självkännedom. Trots att författarna ville undersöka de positiva aspekterna och motivationsfaktorerna, förväntade de sig ändå möta individer som skulle ge uttryck för låg self-efficacy.
I en kvalitativstudie diskuteras validitet utifrån meningsfullhet, trovärdighet och överförbarhet. Meningsfullheten i undersökningen uppnås eftersom respondenternas unika upplevelse värderas som meningsfull. Trovärdigheten i respondenternas svar kan ifrågasättas
15
eftersom deras svar kan ha påverkats av social önskvärdhet och att de på grund av det inte varit helt ärliga i sina svar. Exempelvis kan respondenterna ha haft lägre self-efficacy än vad de visade eller att den nära omgivningen hade än större roll för deras motivation än vad de angav. Författarna försökte rekapitulera respondenternas svar för att minska missförstånd. Kvale och Brinkmann (2014) argumenterar i sin bok Den kvalitativa forskningsintervjun för att använda sig av tolkande frågor. Det innebär att intervjuaren omformulerar respondentens svar för att på så sätt försöka fånga upp intervjupersonen. Detta görs för att dubbelkolla att intervjuaren har tolkat respondenten korrekt och därmed förstärker validiteten. Man kan till exempel säga ”menar du alltså…” eller ”förstår jag dig rätt om du menar…”. Överförbarheten i denna studie kan diskuteras vidare eftersom trots att en del av svaren kan säkerligen vara gemensamma för andra respondenter med hög efficacy och bra självkännedom kan individer med låg self-efficacy och sämre självkännedom ge uttryck för annat. Individer med lägre self-self-efficacy och sämre självkännedom kan även ge en annorlunda förklaring kring den nära omgivningens roll i deras motivation. I framtida studier kan man uttala sig om överförbarheten om urvalet är större och studien mer omfattande.
I en kvalitativ studie är det svårt att räkna ut och bedöma reliabiliteten men i denna studie kan man säga att en viss grad av reliabilitet nåtts. Detta med anledning av att det var två författare som analyserade och hade kritiska diskussioner med varandra hela tiden. Utöver detta lyssnade författarna på det inspelade materialet var för sig och sedan tillsammans. Detta minskade missförstånd och ledde till en gemensam tolkning av det respondenterna sagt under intervjuerna. Man kan då säga att en viss grad av interbedömarreliabilitet har nåtts. Giltighet samt pålitlighet kan diskuteras i samband med reliabilitet i kvalitativa studier. Den tekniska utrustningen för att spela in och spela upp respondenternas utsagor höll olika bra kvalité gällande ljud och tydligheten av det som sades, men detta påverkade inte förståelsen av vad som sades. Detta förstärker reliabiliteten. Författarna försökte hålla sig till intervjuguiden under hela intervjuns gång och eftersom de redan skrivit följdfrågor till sina huvudfrågor i intervjuguiden kunde det konstateras att de ställde ungefär liknande under intervjuns gång. Reliabilitet kan även diskuteras utifrån replikering och huruvida en annan forskare kommer fram till samma resultat om samma studie utförs med samma respondenter. Många faktorer såsom forskarens förförståelse, kompetens samt attityd till studien kan påverka vilka resultat som tas fram. Exempelvis kan andra forskare ställa andra följdfrågor eller analysera texten på ett annat sätt. Även yttre förhållanden blir svår att replikera då respondenterna och författarnas humör, arbetsmarknadsläget samt att utföra studien under en pandemi kommer att vara svårt.
För framtida studier bör man tänka på att inkludera respondenter med olika bakgrund, kultur, utbildningsnivå samt ålder deltar i studien för att kunna ge en mer varierad data på hur det kan se ut. Ett annat tips är att se över urvalsmetoden och eventuellt vända sig till Arbetsförmedlingen för att annonsera. På så sätt kan man lättare få tag på respondenter och lättare når ut till målgruppen. Utöver ovanstående kan man i nästa studie fokusera mer på självkännedom och eventuellt fördjupa sig mer i det frågeområdet. Författarna till studien sökte efter studier som handlade om självkännedoms roll i individens motivation under arbetssökningsprocessen. Dock påträffades inga sådana studier. Därför kan en fördjupning i just detta område vara av intresse eftersom resultatet skulle då kunna överföras till populationen. Överlag påträffades väldigt få studier om självkännedom och arbete överhuvudtaget.
Referenser
16
drivkrafter. I M. Alvesson & S. Svenningson (Red). Organisationer, ledning och processer (s. 297-322). Lund: Studentlitteratur.
Bandura, A. (2013). New developments in goal setting and task performance. In E. A. Locke, & G. P. Latham (Eds.). The role of self-efficacy in role-based motivation (pp. 147-157). New York: Taylor & Francis.
Bandura, A. (1997). Self-efficacy: The exercise of control. New York: W.H. Freeman and Company
Bandura, A. (1982). Self-efficacy mechanism in human agency. American psychologist, 37, 122-147. doi: 10.1037/0003-066X.37.2.122
Bandura, A. (2000). Exercise of human agency through collective efficacy. Current
Directions in Psychological Science, 75-78. doi: 10.1111/1467-8721.00064
Baumeister, R. F., & Leary, M. R. (1995). The need to belong: Desire for interpersonal
attachments as a fundamental human motivation. Psychological Bulletin, 117, 497-529. doi: https://doi.org/10.1037/0033-2909.117.3.497
Braun, V., & Clarke, V. (2008). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology, 3, 77-101. doi: http://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Blustein, D. L., Duffy, R., Ferreira. J. A., Cohen-Scali, V., Gali Cinamon, R., & Allan, B. A. (2020). Unemployment in the time of COVID-19: A research agenda. Journal of Vocational
Behavior, 119. doi: https://doi.org/10.1016/j.jvb.2020.103436
Eden, D., & Aviram, A. (1993). Self-efficacy training to speed reemployment: Helping people to help themselves. Journal of Applied Pscyhology, 352-360.
Folkhälsomyndigheten (3 april 2021). Sysselsättning i befolkningen.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapporteg /folkhalsans-utveckling/resultat/livsvillkor/sysselsattning-i-befolkningen/
Hulshof, I. L., Demerouti, E., & Le Blanc, P. M. (2020). A job search demands-resources intervention among the unemployed: Effects on well-being, job search behavior and
reemployment chances. Journal of Occupational Health Psychology. 1, 17-31. doi: https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1037/ocp0000167
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Loeb, C., Stempel, C., & Isaksson, K. (2016). Social and emotional self-efficacy at work.
Scandinavian Journal of Psychology. 152-161. doi: 10.1111/sjop.12274
Maddy III, L. M., Cannon, G., & Lichtenberger E.J. (2014). The effects of social support on self-esteem, self-efficacy, and job search efficacy in the unemployed. Journal of
employment counseling. 52, 87-95. doi: 10.1002/joec.12007
Murray, T. (2009). Knowing self through the journey: Graduate students experiences of self-knowledge development. Academic Journal 16, 2, doi:10.1007/s10804-009-9065- Schwarz, P. (2012). Neighborhood effects of high unemployment rates: Welfare
implications among different social groups. The Journal of Socio-Economics. 41, 2, 180-188. doi: 10.1016/j.socec.2011.12.006
Slebarska, K., Moser, K., & Gunnesch-Luca, G. (2009). Unemployment, social support, individual resources, and job search behavior. Journal of employment counseling. 46, 4, 159-170. doi: 10.1002/j.2161-1920.2009.tb00079.x
Taylor, C. A., Lord, C. G, Morin, A. L., Brady S. E., Yoke, K., & Lu, T. (2014). Individual Differences in Preference for Epistemic Versus Teleologic Strategies of Deliberate Self-Persuasion. Psychological Assessment, 26, 177-194. doi: https://doi.org/10.1037/a0035091 Thoman D., Lee G., Zambrano J., Geerling D., Smith J., & Sansone C. (2019). Social
influences of interest: Conceptualizing group differences in education through a self-regulation of motivation model. Sage Journals 22. doi: 10.1177/1368430219838337 Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
17
Wigand M.E., Oexle N., Waldmann T., Staiger T., Becker T., & Rüsch N. (2019). Predictors of help-seeking in unemployed people with mental health problems. International Journal
