Styrande barn 2016. "Du får inte stå i soffan sådär!"

Fakulteten för lärande och samhälle Barn, unga och samhälle

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Styrande barn år 2016

Governing children in 2016

“Du får inte stå i soffan sådär!”

"You may not be in the couch like that!"

Johanna Åkesson

Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Therese Vincenti Malmgren

2 Förord

Att arbeta med en uppsats som denna kan kännas som en stor utmaning, vilket det stundvis också varit. Det har även varit lärorikt och intressant att fördjupa sig i ett ämne som jag efter denna resa tycker har mer att erbjuda. Under studietiden har många tankar om barns villkor i förskolan diskuterats, litteratur har lästs och nya tankar har väckts. Jag har under den senare delen av utbildningen funderat mycket på hur makt kan se ut och vad det kan få för konsekvenser för barn om vi vuxna inte har kunskap om hur makt fungerar. Först vill jag tacka mina underbara barn, Ellen och August för att ni ger mig sådan glädje, energi och inspiration. Jag vill också tacka min Mattias för allt och lite till! Utan Er hade detta arbete inte varit lika roligt att genomföra. Alla som stöttat mig genom hurrarop, läsning av text och som på annat sätt uppmuntrat mig till att slutföra denna studie, ska också ha ett stort tack!

Lyby, Hörby 2016 Johanna Åkesson

3

Sammanfattning

Studien handlar om att synliggöra den styrning som barnen använder mot varandra för att följa förskolans regler och normer. Frågeställningarna för att konkretisera syftet är; hur styr barnen varandra då de blir avbrutna för att påbörja en annan aktivitet? och hur uttrycker barnen motstånd då reglerna är tydliga? Utifrån begreppen makt och styrning som verktyg har jag i analysen gjort ett försök att synliggöra styrningen barnen emellan. Dessa begrepp är tagna från Foucaults teori om makt och motstånd. I studien används kvalitativ metod och den empiri som används i analysen är hämtad genom observationer på en förskola i Skåne.

Jag kan i studien se att barnen uttrycker styrning då de tillrättavisar varandra då deras kompisar inte följer de regler som gäller eller gör som man bör göra enligt normen inom förskolan. Jag kan även se att barnen tillrättavisar varandra genom att använda ett vänligt sätt i styrningen, den pastorala maktens välvillighet. De barn som uttrycker motstånd då de blir tillrättavisade gör det genom att tystna eller ifrågasätta. Motstånd av annan karaktär har jag inte funnit.

5

Innehållsförteckning

2.5 Delaktighet och inflytande 14

2.6 Normer 15

2.7 Regler och ordning 15

2.8 Sammanfattning 16

3. Teori 17

3.1 Makt och styrning 17

4. Metod 19

4.1 Kvalitativ metod 19

4.2 Observation 20

4.3 Urval 20

4.3.1 Förskolan, Avdelning Lilla My 20

4.4 Forskningsetiska överväganden 21 4.4.1 Informationskravet 21 4.4.2 Samtyckeskravet 21 4.4.3 Konfidentialitetskravet 21 4.4.4 Nyttjandekravet 21 4.5 Genomförande 22

4.6 Studiens trovärdighet och tillförlitlighet 22

6

5. Resultat och analys 24

5.1 Regler vid lek 24

5.2 Individ och kollektivet 26

5.3 Plocka undan 27

5.4 Ordning 28

5.5 Soffan 29

5.6 Guldstjärna 30

6. Slutsats och diskussion 32

6.1 Sammanfattning 32 6.2 Diskussion 33 6.3 Metoddiskussion 34 6.4 Vidare forskning 34 7. Referenser 35 8. Bilaga 38

7

1. Inledning

Denna uppsats handlar om hur barn i förskolan styr varandra mot det som förväntas av dem utifrån de regler och normer som råder inom förskolan. Förskolan är en institution för barn mellan 1-6 års ålder där de vistas då föräldrar/vårdnadshavare arbetar eller studerar. Den är frivillig men barnen har ingen talan då det är föräldrarna/vårdnadshavarna som bestämmer huruvida barnet ska vistas i förskolan eller ej (Markström, 2005). Det är upp till pedagogerna att göra barnens vardag meningsfull, vilket läroplanen för förskolan förtydligar. Det står i läroplanen för förskolan att förskolan ska bidra till att barnen ”utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler", (Lpfö 98/2010, s 9). Alltså kan barn i förskolan ses som både individer och individer i ett kollektiv, vilket ställer krav på det individuella barnet att anpassa sig till kollektivet och förskolans regler för att vardagen för de som vistas där ska bli så bra som möjligt. För att kollektivet ska fungera och för att varje individ ska få det den behöver finns regler och beroende på graden av barnens delaktighet kan barnen göra mer eller mindre motstånd mot kollektivet och reglerna. Idag ser vi i Sverige på barnet som kompetent utifrån teorier som säger att barnets utveckling är beroende av miljö, vilken kultur vi lever i, och de sociala relationerna vi har med andra. Detta kan medföra att barnen kan och får ta större individuell plats i kollektivet, på så sätt att ansvar för hur regler följs är upp till barnen att hantera vilket min studie kan visa.

Där makt finns, finns även motstånd och makten finns överallt, i alla relationer finns makten och den är beroende av de personer som ingår i relationen (Hörnqvist, 2012). Man kan utifrån forskning och regelverk skönja ett dagens barn som bör ha kompetens att själv kunna göra val utifrån de normer och regler som gäller, att det ska sitta i kroppen och komma inifrån, samtidigt ses barnet som en aktör där individen har ett ansvar gentemot kollektivet att föra normerna och reglerna vidare. Hallden (2007) talar om barnen som aktörer i en förskola som är statligt styrd, där de är individuella och kollektiva utmanare och upprätthållare av normer och regler (Hallden, 2007). Barnen är en del i många kulturer; förskolans kultur och hemmets kultur bland annat och de blir påverkade av de relationer de har till andra, både närstående och släktingar de kanske träffar mer sällan, men även media kan påverka och styra barns liv och val.

8

Den som besitter egenskaper eller förmågor för att passa in i normen i en specifik kontext har makten att styra eller påverka den som inte har de “rätta” egenskaperna för att passa in och Markström (2007) menar att barnen i förskolan idag förväntas vara sociala aktörer inom kollektivet, där de ska utveckla förmågor för det sociala livet. De ska “anpassa sig och kvalificera sig för att få tillgång till institutionens och samhällets gemenskap men ska också vara självständiga och kapabla att själva skapa sina möjligheter” (Markström, 2007). Nordin-Hultman (2004) kan i sin studie se att svenska förskolor är styrda. Hon undersöker hur tid och rum ur ett maktperspektiv påverkar barns liv i förskolan och har jämfört svenska och engelska förskolor och kan se skillnader i hur man placerar material och hur rummen och byggnaderna är disponerade.

Utifrån den historia vi har och varje dag är med att skapa så förändras bilden på barn och barndom. Idag har vi en läroplan och imorgon en annan, men den bilden av barn som är aktuell idag är barn som kompetenta i en verksamhet där delaktighet ska genomsyra vardagen och för att förbereda barnen för ett liv i en demokrati bland annat. Problemområdet som jag anser bör belysas och undersökas utgår ifrån att vi alla är styrda av olika normer och regler, till exempel hur man ska uppföra sig i olika situationer. Vilka kläder vi har på oss och hur mycket vi bör äta och hur ofta kan vara en styrning som kommer från samhället eller den kultur vi lever i. Jag menar att det behöver undersökas hur barnen styr varandra i förskolan utifrån ovanstående problematik och den forskning som jag presenterat ovan, hur ser det ut ur barnens perspektiv? och hur styr barn varandra till att följa regler i relation till förskolans regler? Utifrån vad som forskats om barn och förskola är det vanligast att finna sådant som rör pedagogik, barns perspektiv och lärande. Mer sällan kan man hitta forskning som har ett samhällsperspektiv på förskolan (Markström, 2005). Jag har inte hittat någon studie som ser på styrningen som sker mellan barnen vilket jag hoppas denna kan vara ett bidrag till.

9

1.1 Syfte, frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att synliggöra den styrning som barnen använder mot varandra för att följa förskolans regler och normer.

Frågeställningar för att konkretisera syftet är följande

- Hur styr barnen varandra då de blir avbrutna för att påbörja en annan aktivitet? - Hur uttrycker barnen motstånd då reglerna är tydliga?

10

2. Tidigare forskning

Fokus i denna studie är att undersöka och få syn på den styrning som barn använder mot varandra utifrån de normer och regler som råder på förskolan. För att få en bild över detta ska jag i detta kapitel redogöra för begrepp utifrån tidigare forskning, som kan öka förståelsen för den styrning som sker i förskolan.

2.1 Institutionen förskolan

För att förstå hur förskolans verksamhet ser ut idag och varför den är en nödvändig institution i dagens samhälle är det en fördel att förstå varför den blev en viktig del i den svenska välfärden. Jag vill i studien synliggöra den styrning barnen använder mot varandra för att följa de regler och normer som är gällande i förskolan och då menar jag att begreppet institution behöver förtydligas, då jag tolkar att förskolan är en institution som är statligt styrd. Axelsson och Qvarsebo (2010) har undersökt hur barndomen har förändrats över tid. Föräldrars behov av barnomsorg har under åren vuxit. Från att barnen under bondesamhället oftast var hemma på gårdarna och arbetade med diverse sysslor till industrialiseringen blev ett faktum. Då flyttade många familjer till städerna och blev en del i ett nytt samhälle. Barnen fick ta lättare arbeten i fabrikerna, men många som var föräldralösa blev en last för samhället då de riskerade hamna snett, vilket ledde till att barnen togs om hand i institutioner. Axelsson och Qvarsebo (2010) menar att om vi förstår varför förskolan som institution är en viktig del i samhället idag och vad för krafter som finns inom den så får vi också förståelse för vad det är vi önskar att våra barn växer upp i för samhälle.

Institutionaliseringen av barn har under senaste århundradet haft olika faser och under 90-talet blev förskolan en del i det svenska skolsystemet, med större fokus på lärande (Hallden 2007). Barnsynen har också förändrats under denna tid. Från att samhället har haft en barnsyn där barnet setts som objekt, till idag då barnet ses som subjekt med rättigheter (Axelsson & Qvarsebro 2010).

Förskolan är en typ av institution, likaså skolan, högskolan, sjukhus och fängelse och så vidare. Inom dessa institutioner finns riktlinjer för hur den ska utformas för dem som vistas där.

11

Goffman (2004) har undersök begreppet institution och menar att det är en social inrättning, där de som vistas där har aktiviteter som följer ett schema. Han har fördjupat sig i begreppet totala institutioner, vilket betyder att de som vistas inom institutionens byggnader har avskurits möjligheten till kontakt med världen utanför. Den totala institutionen menar Goffman (a.a.) bland annat är fängelser och mentalsjukhus, där byggnaderna är omslutna av staket och låsta dörrar. I en total institution finns två kategorier av aktörer, de som arbetar där och de som vistas där ofrivilligt. Det finns även totala institutioner som till exempel kloster, men där aktörerna vistas frivilligt, men liknelserna med fängelset finns ändå genom exempelvis murar och låsta dörrar. Goffman poängterar också att institutionerna kan ha olika ändamål och att vissa liknelser finns men att de alla är olika då ändamålen skiftar. Goffmans analys av den totala institutionen är intressant då jag anser att den till viss del går att jämföra med förskolan. Skillnaden är att förskolan är öppen för barn, föräldrar/vårdnadshavare och personal att komma till på morgonen och lämna den när dagen är slut, medan i fängelset är det bara personalen som kan komma och gå. Likheterna kan vara att det finns tydliga riktlinjer för vad som ska hända under dagen genom olika scheman eller dagsplanering och teman.

2.2 Politisk styrning

Förskolan är en frivillig skolform som styrs politiskt där regler, lagar och styrdokument utformas utifrån det demokratiska samhälle vi har idag. Hur beslut fattas på politisk nivå påverkar barnen i allra högsta grad, då pedagogerna har styrdokument att arbeta efter och det är upp till dem att tolka och i handling överföra styrdokumenten till verksamheten. Förskolan är en plats med ett myller av relationer där styrdokumentens innehåll förhandlas, utvecklas och tillämpas. (Med styrdokument i förskolan menar jag Läroplanen för förskolan, Skollagen och verksamhetsplaner). Hallden (2007) lyfter begreppet barnperspektivet och menar att det för barnens bästa fattas beslut utifrån just den synen på barn det begreppet, att barndomen anses bör levas inom förskolan, men å andra sidan att barnen är medskapare av den ordning som råder inom verksamheten och utmanare av regler som av pedagogerna är förbestämda. Den styrning som sker politiskt utifrån den demokrati vi lever i skiljer sig ifrån den styrning som sker individuellt inom individen. Nordin-Hultman (2011) skriver om den välvilliga styrningen som är en del i sättet vi styrs politiskt idag men även inom förskolan, då den typen av styrning gör så att människan ska vilja välja den.

12

Å andra sidan har vi den individuella styrningen som handlar om att kontrollera sig själv utifrån de normer och regler som vi bör eftersträva att efterleva.

2.3 Barns motstånd

Makt och motstånd är varandras förutsättning och Dolk (2013) har undersökt relationerna mellan barn och vuxna i det dagliga värdegrundsarbetet. Hon har analyserat hur maktrelationerna mellan barn och vuxna har sett ut och hur de förhandlas. I studien har hon kunnat se att barnen varit delaktiga i olika aktiviteter. Pedagogerna har dock i intervjuer framhållit att metoderna för ett demokratiskt och för barnen delaktigt upplägg, visat sig kan ge uttryck för skendemokrati eller att barnen uttryckt sig så att metodernas syfte istället gjort dem omotiverade (a.a.). Bångstyrighet är något som Dolk undersöker och hon menar att det är “något som uppstår i motstånd mot de normer som råder i en viss situation.” och att “Ramar och normer skapar dessutom alltid en möjlighet till överskridande och nyskapande” (a.a.). Dolk menar vidare att ju mer barnen protesterar och gör motstånd mot förskolans normer och regler desto mer synliggörs dessa normer och regler. Vidare visas att barnens bångstyrighet inte måste betyda att de just behöver mer kunskap om demokrati utan mer att barnen vill kommunicera demokrati och delaktighet med de vuxna (a.a.), vilket kan tolkas som att barnen är medskapare och utmanare av normer och regler. Att barnen i förskolan ska utveckla sina demokratiska erfarenheter står det i Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010). Ovanstående studie kan visa på detta, att barnen själva strävar efter att bli delaktiga i en demokrati, genom att utmana, kommunicera och vara “bångstyriga” inför metoder som anses vara demokrati.

2.4 Styrning

Barnens lek är viktig och ska få stort utrymme i dagens förskola och Tullgren (2003) har studerat barns lek utifrån styrningsbegreppet utvecklat av Foucault. Tullgrens (a.a.) syfte är att undersöka barns lek utifrån förskolan som politisk arena med leken som redskap för att styra barnen. Förskollärarna använder sig av vänliga ord och är hjälpsamma då de deltar i barnens lek och Tullgren identifierar det som en pastoral maktutövning. Den pastorala maktens mening är att individen ska välja det goda, ta ansvar och att styra sig själv. Hon menar att om förskollärare är med i leken på detta sätt förväntas det av barnen att göra detsamma, och på så sätt välja det goda, det som är normen för den goda leken (Tullgren 2003).

13

Palla (2011) har liksom Tullgren identifierat den pastorala makten i relationella handlingar mellan pedagoger och barn. Hon har studerat hur pedagoger med fokus på specialpedagogik, med blicken som verktyg för att styra barn mot det som förväntas vara det normala förskolebarnet. Med blicken menas att man kan styra andra mot det som anses som normalt beteende och det är genom blicken som är övervakande och kontrollerande detta sker. Palla (a.a.) har sett att man använder sig av den pastorala makten för styrning då barnen utifrån läroplanen ska förberedas för framtiden och utveckla gemensamma värden. Genom att vara delaktig på ett vänligt sätt i leken kan pedagogerna styra barnen på så sätt att barnen upplever styrningen positivt. Palla kan vidare se att genom denna typ av styrning är målet att barnen själva ska kunna styra sina beteenden och bli delaktiga i och känna ansvar för reglerna.

Forskning visar som jag nämnt tidigare i kapitlet att förskolan är politiskt styrd men den regleras även inom förskolans väggar och Nordin-Hultman (2004) har i sin analys sett att förskolor i Sverige har väldigt reglerade strukturer i jämförelse med förskolor i England. Barnen regleras på så sätt att tiden och rummen är planerade och styrda utifrån ett vuxet förhållningssätt med synen på barnens bästa. I svenska förskolor placeras material inte sällan på höga höjder och rummen är inredda med redan bestämt material som inte ska blandas med annat material, vilket skapar maktpositioner hos de vuxna då barnen får väldigt lite inflytande över sina val i vardagen. Utifrån begreppet styrningsmentalitet, myntat av Foucault så kan Nordin-Hultman (2004) se att pedagoger och barnen styrs av det som de vuxna i förhand redan planerat för dagen till exempel en uteaktivitet. De vuxna är “underkastade den ordning de själva skapat/..../och önskar få barnen att göra detsamma” (Nordin-Hultman 2004).

Att förskolan består av människor och relationer som kontinuerligt skapar en gemensam samvaro utifrån individer och barnen som ett kollektiv har det forskats om och Markström (2005) har studerat hur aktörer skapar institutionen förskolan genom social interaktion. Hon menar att förskolan är politiskt styrd och att barndom regleras genom regler, scheman och aktiviteter. Detta för att barnen ska bli rustade för framtiden och utifrån synen för barnens bästa. Barnet ses som en individ men utifrån intervjuer med personal och föräldrar kan Markström (a.a.) se att barnet är en del i ett kollektiv och att det värderas högt att barnen har goda relationer till andra barn.

14

Markström (2005) har använt sig av Foucaults teorier om sociala ordningar där kollektivet och institutionens regler kan göra att individen får lite handlingsutrymme. Hennes studie visar att individerna har handlingsutrymme men att det dock ställer krav på aktörerna och institutionen. Barnen och de vuxna är alltså alla med att förhandla om handlingsutrymme och att göra motstånd mot ordningar som råder. Barnen lär av varandra och Markström menar att barnen är med att skapa/utveckla det pedagogiska arbetet (Markström 2005).

Tullgren (2003) har i sin studie om barns reglerade lek sett att barnen inte bara regleras av pedagoger utan även att de reglerar sig själva. Hon kan i sin analys se att barnen uppmuntras att styra sig själva genom kommunikation och genom att samtala om känslor ska barnen öppna sig och ta ansvar för sina handlingar och känslor. Pedagogerna i studien är delaktiga i barnens lek och styr barnen genom välvillig kommunikation så att barnen ska vilja välja det goda i leken. Tullgren (a.a.) menar att denna teknik; en självteknik, handlar om att barnen ska kontrollera sig själva och utifrån självinsikt välja rätt moraliskt. Det är dock pedagogerna som styr barnen till detta då de är delaktiga i leken och på så sätt lär sig mer om barnen och vilka sidor de behöver utveckla. När barnen reglerar sig själva är det utifrån vad Tullgren (a.a.) kan se, de rådande normerna och reglerna och det är dessa som utgör grunden för vad barnen får och inte får göra eller säga. Barnen i studien ses handla och säga saker som tydliggör normen i situationen, till exempel att man inte får mörda någon eller att inte kasta sand så det träffar någon annan.

2.5 Delaktighet och inflytande

Att vara delaktig ses som en rättighet i samhället, men även i förskolan ska barn få möjlighet till delaktighet genom att få påverka dagens aktiviteter och olika val utifrån sina individuella förutsättningar (Lpfö 98/2010). Johannesen och Sandvik (2009) har undersökt hur små barns delaktighet och inflytande kan se ut i förskolan och de menar att makten ligger hos de vuxna. Det är de vuxna som har makten att utforma regler och kontroll, och menar vidare att det är ett känsligt ämne då förskolan med fördel och av de flesta ses som en trevlig plats för alla barnen att vistas i (Johannesen & Sandvik 2009). I Läroplanen för förskolan finns en punkt där barns inflytande i förskolan lyfts; barnen ska utveckla demokratiska förmågor för att på sikt kunna fatta egna beslut och ta ansvar för sina handlingar och den gemensamma miljön genom att få vara med att fatta beslut gällande verksamheten och genom olika former av samarbete (Lpfö 98/2010).

15

Att ge barn inflytande kan vara ett sätt; att som Markström (2007) menar förbereda barnen på att bli goda demokratiska medborgare. Förskolan syns också här vara politiskt styrd då meningen är att förskolan ska kompensera och förbereda barnen för framtiden, den önskvärda medborgaren formas.

2.6 Normer

Markström (2007) har sin studie undersökt hur förskolebarn, pedagoger och föräldrar skapar och upprätthåller normer. Normalitet och det avvikande ses om något som sker mellan människor i möten, och där det normala ses som det eftersträvande. Markström (a.a.) menar vidare att för att kunna ingå i ett kollektiv bör man ha koll på rådande normer och följa dessa. Normen är det som styr beteenden och hur vi förväntas vara i en speciell kontext. Palla (2011) har utifrån Foucault och Butler tolkat normalitet som något som man antingen har eller inte har och att man styrs av de som anser sig veta vad som är normalt genom olika styrningsverktyg som till exempel straff.

Martinsson och Reimers (2008) menar att normer är vardagliga och finns överallt och visar vilka vi är genom makt och ojämlikhet. En norm är till exempel att det finns män och kvinnor och om man inte anser sig vara något av dessa så bryter man mot normen. Det finns normer om hur vi förväntas vara och agera och de är alltid förhandlingsbara då personer, relationer och sammanhang skiftar. Författarna menar vidare att normerna inte endast finns i ens tankar och tal utan även i strukturer, material och ting, vilket betyder att för att förstå norm så behöver man se dem ur ett större perspektiv. En norm i förskolan kan exempelvis vara hur material och leksaker ska lekas med, hur man äter, hur man förväntas leka med bilar eller dockor beroende på om man är pojke eller flicka utifrån kontext. Normen skapar identitet utifrån den kontext man är en del av men i och med att normerna är förhandlingsbara är de också motsägelsefulla vilket i förlängningen gör dem osäkra.

2.7 Regler och ordning

I Bigstens (2015) avhandling Fostran i förskolan har hon utifrån syftet att förstå förskollärares bevekelsegrunder för fostran, identifierat tre teman. Ett av dessa teman är relevanta för min studie; ordning och unicitet. Förskollärarna i hennes studie menar att varje barn är unikt och ska få eget handlingsutrymme, men att ordning är av betydelse för barnens trygghet och omsorg. Omsorgen innefattar även ansvar för varandra och tingen.

16

Bigsten ser i sin studie att målet att upprätthålla ordning går före barnets unicitet. Disciplinering och exkludering används av förskollärarna då ordningen är hotad, men att det är för allas bästa det sker. Disciplinering och exkludering påverkar individernas handlingsutrymme men kan även skapa välbefinnande. Förskollärarna i studien visar ett etiskt förhållningssätt då de ser barnen som unika och till ordningen för kollektivets bästa, vilket kan skapa ett dilemma. De vet att de är i högre maktposition än barnen men försöker dock utjämna denna makt genom att ge barnen möjligheter att göra sina röster hörda och att alla är lika viktiga.

Johannesen och Sandvik (2009) menar att regler, kontroll och ordning kan vara begrepp som inte anses ligga förskolan till fördel då dessa begrepp kan väcka känslor. Men att de ändå är en del av förskolans vardag och i synnerhet barnens vardag i förskolan. Utifrån begreppet barns delaktighet talar de om regleringar inom verksamheten som gör att barnens delaktighet minskar och dessa regleringar kan ske både verbalt och fysiskt eller genom rutiner. De menar att pedagogerna kanske själva är beroende av regler och rutiner för att verksamheten ska fungera och att barnens trygghet är ett svepskäl för att man har rutiner, då rutiner sägs göra barnen trygga, då de själva har svårt att ge den tryggheten genom goda relationer och tar rutiner och regler till hjälp för det ändamålet.

2.8 Sammanfattning

Jag har i detta kapitel skrivit om forskning som utifrån mitt syfte är intressant. Fokus har legat på styrning på olika nivåer, främst mellan pedagoger och barn. Forskningen visar att institutionen förskolan är på grund av samhällets behov av barnomsorg politiskt styrd vilket leder till att barnen idag ses som viktiga individer som ska utveckla goda värden så som demokrati. Jag har valt denna forskning för att den behandlar relationer mellan barn och pedagoger ur ett perspektiv där makt och styrning i olika former varit i fokus. Det har dock varit svårt att finna tidigare forskning som belyser styrningen och makten mellan barnen.

17

3. Teori

För att få förståelse för hur barn styr varandra i relation till förskolans regler vilket är studiens syfte, har jag använt mig av Foucaults teorier om makt och styrning. I detta kapitel kommer jag redogöra för begrepp som kommer användas i analysen med fokus på styrning.

3.1 Makt och styrning

Hörnqvist (2012) har i en analys av Foucaults skrifter tolkat makt och menar att maktbegreppet är ett samlingsnamn för likartade uttryck så som styrning, kontroll, reglering och dominans och begreppens användning skiftar beroende på kontext. Samhället är inte jämlikt och för att få den sociala kontrollen använder man sig av de olika begreppen både i tal, skrift och handling. Makten eller styrningen finns i alla relationer från individnivå till makronivå och med makronivå menas att den finns i hela samhällsapparaten från regering till verkstadsarbetare, statliga lagar och regler inom familjer. Makten är ojämlik och förhandlas alltid då motståndet alltid finns där i den andra parten. Hörnqvist (2012) menar att man inte kan säga att makten tillhör de som bestämmer, utan det är i relationerna den existerar oberoende av till exempel vilket samhällsskikt man befinner sig i.

Begreppet “the conduct of conduct” är ett av Foucaults begrepp som tolkas som och används med syftet att styra handlingar och beteenden hos både sig själv och andra. Vidare menas, enligt Hörnqvist (a.a) att makt kan ses som en aktivitet men att beteendena som ska styras skiftar och det är dilemmat att tolka denna makt då beteendena skiftar och man kan aldrig veta vilket beteende det är som korrigerar vilket.

Beronius (1991) menar utifrån Foucaults texter att makten är ett sätt att upprätthålla sociala strukturer i det västerländska samhället. Normerna som råder i samhället i stort eller till avgränsade områden som till exempel förskolan blir styrande och då används strategier för att upprätthålla dessa normer. Om man ska tolka hur detta kan te sig i förskolan kan ett exempel vara att alla sitter kvar vid matbordet tills alla har ätit färdigt då denna norm inte bara råder inom förskolan utan även utanför. Att styra sig själv kan vara en utmaning, att göra rätt val så att det påverkar både en själv och andra positivt är något vi alla tampas med.

18

Vi blir alla påverkade av andra och Foucaults maktteori; pastoral makt visar på ett vänligt sätt att styra någon mot ett önskat mål, så att denne någon blir positiv till styrningen och skapar en slags förståelse över varför det är viktigt att bli styrd mot målet. Genom människors behov av frälsning används styrningen genom människornas själar för att nå sitt syfte. Man använder sig av pastoral makt då man till exempel vill få barn att förstå hur man bör leva för att ta hand om vår jord.

Ideland och Malmberg (2013) kan se att hjälpmedel för lärande riktade till barn är utformade på så sätt att barnen ska vilja välja rätt och bli en individ med förmågor att påverka sina val inifrån så att dessa val blir till nytta för jorden. Tullgren (2003) lyfter andra perspektiv om den pastorala maktens ansikte i sin studie om barns lek; att den endast fyller sin funktion så länge leken pågår enligt normen; att det är inom lekens väggar pedagoger får tillgång till barns tankar och kan få förståelse för barns livsvärldar och att så länge det är lustfyllt så kommer individen välja det goda och rätta.

Ytterligare ett begrepp om styrning är styrningsrationalitet översatt från engelskans governmentality, som Lutz (2009) menar kan användas för att synliggöra hur aktörer formar och formas utifrån regler, organisation och även miljö. Han menar vidare att styrningen inte endast sker genom tanke eller ideologi utan även till exempel hur organisationen ser ut. Verkligheten formas utav dessa faktorer där aktörer är en viktig del till förändring (jmf Martinsson & Reimers 2008). Inom förskolan är enligt min tolkning även barnen aktiva aktörer till förändring och formas utifrån kamraternas förhållande till rådande normer.

19

4. Metod

Studiens syfte är att förstå och få syn på hur barn styr varandra mot förskolans regler och normer. Vid forskning krävs det att man noga har övervägt tillvägagångssättet, därför bör man välja metod som har minst påverkan på de inblandade i studien. Dessutom ska metoden ge svaret på frågeställningarna (Hermerén 2011). I detta kapitel kommer jag redogöra för hur jag har gått tillväga för att få svar på mina frågeställningar som följer efter syftet att få förståelse för hur barn styr varandra mot förskolans regler. Ambitionen har varit att tolka vad barnen säger och gör, och att försökt närma mig barnens perspektiv. Studien är endast min tolkning och kan tolkas olika av olika personer. Vidare ska tilläggas att studien är icke-generell och att alla förskolor är olika med olika förutsättningar. Jag har strävat efter att endast observera barnens görande, och försökt lägga den kunskap jag har om verksamheten i övrigt åt sidan.

4.1 Kvalitativ metod

För att få svar på frågeställningarna så har jag använt mig av kvalitativ metod för insamling av det empiriska materialet. Med kvalitativ metod menas att man vill undersöka meningar och innebörder (Alvehus 2013) för att få förståelse för det man intresserar sig för. Kvalitativ metods motsats är kvantitativ metod och betyder att man är intresserad av statistiska samband. Men båda metoderna går hand i hand och det går inte att utesluta kvantitativ metod helt då man använder sig av kvalitativ (Alvhehus 2013). Även om fokus är att få ökad förståelse för ett visst område så kommer alltid den kvantitativa metoden finnas med. Ur ett kvalitativt forskningsperspektiv är det tolkningen av vad jag ser som är intressant, vilket är anledningen till detta val av metod i denna studie. Att tolka för att få en generell förståelse kräver att man använder sig av teorier för att analysen ska ses som objektiv. Studien ska bidra till en förståelse för hur fenomen kan ses “som” något och inte det rätta och det giltiga för alla (Alvehus 2013).

20

4.2 Observation

Jag har valt att samla in det empiriska materialet genom att göra observationer på en förskola. De dagar jag har observerat har jag både före och efter varit en del i verksamheten, men just under observationerna har jag befunnit mig en liten bit ifrån för att få överblick över situationerna. Jag har valt att göra observationerna i avdelningens största rum där också samlingarna sker. Det är just situationerna inför samlingarna jag valt att fokusera på utifrån studiens syfte; hur barn styr varandra mot förskolans regler. Jag har varit en så kallad deltagande observatör för att få syn på styrning från barnens sida. Den icke-deltagande observatören är åskådare av det som händer (Larsen 2009). Jag valde att sitta en bit ifrån för att kunna se situationerna tydligare och blev på så sätt inte engagerad i samtal med barnen. Motsvarigheten till icke-deltagande observation är deltagande och Ejvegård (2009) menar att en nackdel med att vara en deltagande observatör är att man kan bli för involverad och inte få den distans man behöver för att göra en objektiv materialinsamling.

4.3 Urval

Förskolan jag valt att göra observationerna på har jag besökt tidigare så pedagoger och barn har känt mig sedan innan. Jag har gjort detta valet för ett inte störa den aktivitet som råder mellan barnen för att kunna göra observationerna utifrån studiens syfte. Att jag valde denna förskola var ett bekvämlighetsurval (Alvehus 2013) då jag känner till den sedan innan.

4.3.1 Förskolan, avdelningen Lilla My

Alla namnen i uppsatsen är fingerade, vilket betyder att personerna som deltagit i observationerna och förskolan inte skall gå att identifiera. Förskolan ligger i en mellanstor kommun i Skåne och den har 9 avdelningar. I ungefär hälften av avdelningarna vistas barn i ålder 1-4 och barnen i ålder 4-6 i de resterande. Förskolans 9 avdelningar är fördelade på två gårdar. Jag har genomfört observationerna på avdelningen Lilla My där det går 20 barn i åldrarna 4-6.

21

4.4 Forskningsetiska överväganden

För att kunna utföra forskning krävs av forskaren att följa regler kring hur detta ska utföras och Vetenskapsrådet har riktlinjer för hur forskningsetiska principer ska följas och dessa handlar bland annat om hur informanter ska skyddas (Hermerén 2011).

4.4.1 Informationskravet

Förskolechefen blev tillfrågad om det gick bra att jag genomförde studien på en av förskolans avdelningar, vilket ledde till att jag tidigt kunde informera barnen och deras föräldrar/vårdnadshavare. De fick en medgivningsblankett (se Bilaga) med information om studien, på den kunde de även godkänna barnens medverkan genom underskrift. Pedagogerna fick en liknande i efterhand då jag insåg att jag var beroende av deras närvaro i observationerna. Pedagogerna godkände att jag hade deras “röster” med i empirin.

4.4.2 Samtyckeskravet

Alla berörda i studien fick information (medgivningsblankett) om att de när som helst kunde avsluta sitt deltagande i studien utan förbehåll.

4.4.3 Konfidentialitetskravet

I medgivningsblanketten lät jag meddela att alla observanter i studien kan garanteras konfidentialitet vilket betyder att alla namn är fingerade och det ska inte gå att identifiera enskilda individer. Förskolan ska även den inte gå att identifiera.

4.4.4 Nyttjandekravet

De berörde i studien är informerade om att materialet till empirin endast ska användas till studien och att det är endast det syftet observationerna fyller.

22

4.5 Genomförande

Inför observationerna informerades förskolechefen och pedagogerna på avdelningen om min studie och jag fick godkännande att genomföra mina observationer. Vilket ledde till att jag under 7-10 tillfällen observerade de barn som jag hade fått medgivande av föräldrarna/vårdnadshavarna för. Det var 17 barn av 20 som jag vid observationerna hade att förhålla mig till. Jag valde en plats på avdelningen där jag skulle sitta då jag observerade och samtidigt antecknade. Jag hade inför observationerna pratat med barnen om varför jag var där och att deras föräldrar/vårdnadshavare hade godkänt deras deltagande i studien. Jag visade även barnen den anteckningsbok som jag skulle göra anteckningar i. Jag informerade dem om att de när som helst kunde fråga mig vad jag skrev eller om de hade andra funderingar på vad jag gjorde där och att de inte skulle vara rädda för att fråga mig. Under observationerna som tidsmässigt kunde vara mellan 5-20 minuter långa, skrev jag ner det som sades mellan barnen i första hand och mellan barn och pedagoger i andra hand. Fokus lade jag på att fånga vad barnen sa och gjorde därför kändes det naturligt att fånga dessa ögonblick under en period då barnen befann sig emellan två aktiviteter, då interaktionen mellan barnen skedde utan större inblandning av de vuxna.

4.6 Studiens trovärdighet och tillförlitlighet

I all forskning krävs att studien är trovärdig och tillförlitlig. Med trovärdighet eller validitet, menas att man ska ha samlat in rätt mängd för studien för att kunna dra några slutsatser och att man ska ha genomfört studien på ett sätt som inte gjort att man påverkas av det egna förnuftet i analysen. Genom att jag har gjort mitt bästa för att hålla fokus på studiens syfte och använt mig av den empiri som utifrån syftet har varit aktuellt, kan studien ses som trovärdig och tillförlitlig. Man ska kunna visa att man strukturerat arbetet på så sätt att ens föregivettagande lagts åt sidan samt att man noggrant hanterat både material och tillvägagångssätt (Roos, 2014). I och med att jag följt anvisningar för hur den vetenskapliga uppsatsen ska skrivas med dess olika delar, så kan texten se som vetenskaplig (Alvehus 2013). Tillförlitlighet eller reliabilitet bör också alltid finnas med vid forskning. Det handlar om att alltid utgå från syftet i framställan av resultatet och att använda sig av metoder för att göra det man undersöker synligt (Roos, 2014). Jag har med utgångspunkt i syftet analyserat den empirin som utifrån syftet varit aktuell. Metoden jag valt, observation, för studien kan ses som ett hjälpmedel för att få svar på de frågeställningar jag haft och för att göra dem synliga.

23

4.8 Bearbetning och analys

Det empiriska materialet som använts i studien består av sju observationer. Totalt genomfördes tio observationer. Alvehus (2013) menar att man måste välja/reducera bort en del material då allt inte är relevant för ens studie, men att man samtidigt tänker på att ens frågeställningar och syftet med studien blir besvarat så att man inte väljer bort fel material. Jag valde bort tre stycken observationer då anteckningarna inte var fullständiga och inte kunde tillföra studien något. Alvehus (2013) skriver om hur man kan tänka när man ska analysera sitt empiriska material. Han menar att den teori man valt samt syftet för studien spelar stor roll när man i början av arbetet sorterar empirin i eventuella teman. Eftersom studiens syfte varit att synliggöra den styrning barnen använder mot varandra för att följa förskolans normer och regler, så har jag använt delar av observationerna som kunnat analyseras utifrån teori och tidigare forskning. Inför, under och efter insamlingen av empirin har jag haft fokus på begreppet styrning, därför har observationerna där jag identifierat styrning varit intressanta att fortsätta analysera, vilket blev sju av de tio observationstillfällena. De sju observationstillfällen jag valde att jobba vidare med analyserades sedan med hjälp av teori, tidigare forskning och olika begrepp som diskuterats i tidigare kapitel.

24

5. Resultat och analys

I följande kapitel kommer jag att redogöra och analysera den empirin som ligger till grund för studien. Utifrån syftet; att få förståelse för hur barn styr varandra mot förskolans normer och regler har jag med hjälp av teorier som handlar om styrning och makt analyserat empirin. Ambitionen har varit att synliggöra barnens styrande, därför har jag observerat barnen då de befinner sig mellan två aktiviteter då den stunden varit mest givande utifrån syftet med studien. Alla namnen på barn och pedagoger i analysen är fingerade, bara för att än en gång förtydliga detta.

5.1 Regler vid lek

En förmiddag på förskolan. Det är 14 barn på avdelningen idag och de pågår lite olika aktiviteter vid borden på avdelningen. Det finns tre bord på avdelningen varav två bord står i ett rum med en vikvägg emellan dem. Det tredje bordet står i det största rummet, där även soffan finns som används vid samlingar och till vilan efter lunchen. I rummet har även pedagogerna en hörna med skrivbord. Klockan är 9.30 och det råder ett lugn på avdelningen. Vid ett av de mindre borden sitter ett barn och pärlar och vid det andra bordet i samma rum sitter tre barn och pärlar. Vid det största bordet sitter två barn och spelar spel. Barnen vid samtliga bord samtalar om vad det är de pysslar eller spelar med. De övriga barnen återfinns i andra delar av avdelningen lekandes med till exempel lego, bilar eller med dockor. Framåt 10-tiden har de flesta barnen avslutat sina aktiviteter och påbörjat nya. Nu ändras också gruppernas medlemmar och det blir mer liv och rörelse på avdelningen än det var för en stund sedan.

-Tre pojkar, Kalle, Arvid och Elias samlas i en hörna av det största rummet på avdelningen. De börjar brottas och ligger i en hög då pedagogen Lisa kommer och frågar vad de vill göra. Barnen blir avbrutna i sin lek och går iväg tillsammans och hämtar en leksak med flera olika delar. De sätter leksaken på bordet och samlas runt den. De leker en stund med den och plötsligt lämnar Kalle Arvid och Elias de andra. Arvid reser sig och går efter Kalle varpå Elias springer efter Arvid och ropar att han också måste plocka undan leksaken.

25

Efter ett par minuter har alla tre barnen plockat undan leksaken och dess tillbehör och lagt den på den plats den stod på innan.

I situationen kan man se att barnen är upptagna i en lek. Barnen uppträder som om de vet vad som gäller då pedagogen kommer och frågar vad de vill göra; att det inte är passande att ligga i en hög och brottas och att det inte är enligt normen. Hallden (2007) menar att barnen lär sig regler indirekt genom normer som sitter i väggarna. Genom att barnen får lära sig vilka normer och regler som råder ska barnet förberedas för framtiden. Normen här kan vara att vissa lekar är tillåtna medan andra inte är det. Foucault (2003) menar att alla former av ansamlingar kan bli farliga på så sätt att man kan tappa kontrollen över dem. Vilket kan tolkas då barnen blir avbrutna i sin lek av pedagogerna som kan antas tycka att barnen leker på ett sätt som inte passar i den miljön de just befinner sig i. Barnen protesterat inte utan går gemensamt för att hämta en leksak. Markström (2007) menar att genom att förskolans vardag är organiserad efter scheman, vad som ska göras/lekas vid vissa tidpunkter under dagen är viktigt i många svenska förskolor. Hon kan i sin studie se att regler och rutiner anger vad som anses för barnen som meningsfulla aktiviteter under dagen. Och att dessa regler och rutiner gör att barnen följer den ordning som personalen har bestämt. Barnen ses följa reglerna och kan i förlängningen ses som att barnen reglerar sig själva -självreglering. Jag tolkar av situationen att Kalle, Arvid och Elias styr varandra efter vad som förväntas av dem, de agerar i tystnad tillsammans som ett kollektiv. Barnen har efter en liten stund plockat bort leksaken, vilket kan ses som att barnen vill att ordning ska råda. Markström (2007) kan i sin studie se att vissa barn ofta frågar pedagogerna vad de får och inte får göra, medans andra barn fortsätter sin lek, så som att slåss, vistas på fel plats vid fel tidpunkt tills pedagogerna säger ifrån. I observationen tolkar jag det som att barnen är medvetna om att det inte anses passande att ligga i en hög och brottas, de har dock inget behov att fråga pedagogerna om vad de ska göra i stället för att just brottas. Men när de blir avbrutna accepterar dem det.

26

5.2 Individ och kollektiv

På avdelningen Lilla My samlas barnen i soffan inför samling. Att ha samling kan ses som ett sätt att samla barnen för att skapa gemenskap, ett lärande eller som något man bara gör utifrån de scheman och rutiner man har att följa. Markström (2007) menar utifrån sin studie, att pedagoger anser att samlingen är till för att barnen ska “ lära sig att sitta stilla och tysta, göra saker tillsammans och träna sig att tala inför andra” (Markström 2007).

Flera barn sitter i soffan och läser. Pedagogen Lisa säger till barnen att lägga undan böckerna för nu är det dags för samling. Viktor läser vidare, och Emil som sitter bredvid Viktor tar boken ifrån honom och lägger den i lådan där böckerna förvaras då de inte används. Eva ser detta och frågar Emil varför han tog boken från Viktor. Emil säger att det var för att vi skulle plocka undan böckerna och Viktor inte lyssnade.

Barnen samlas i soffan med individuella viljor men med det kollektiva trycket från de andra som de är i relation till. Viktor som fortsätter läsa kan ses som den individen med egen vilja. Viktor har ett eget projekt som krockar med kollektivet och den styrda och planerade verksamheten. Emil däremot förstår behovet av att alla ska plocka undan så att samlingen kan börja, han kan reglerna och normen om hur man bör uppföra sig på samlingen. Man kan tolka det att det är utifrån demokratiska principer det individuella barnet ska få möjlighet att påverka sin vardag och ha inflytande över hur verksamheten utformas. Att göra barnen delaktiga i verksamheten betyder att barnen i grunden inte är delaktiga utan det är upp till de vuxna att göra barnen delaktiga. Vilket kan kopplas till förskolan som en samhällelig institution där det finns regler för hur samverkan mellan barn och vuxna ska se ut, vilket ansvar som vilar på de vuxna och vad som förväntas av barnen, men där relationerna individerna emellan ändå är av största vikt (Markström 2007).

27

5.3 Plocka undan

Inför samlingen som oftast hålls på förmiddagen någon gång mellan 9-11 använder pedagogerna en liten bjällra som av mig uppfattas låta väldigt svagt. De går runt på avdelningen för att uppmärksamma barnen på att de ska avsluta sina aktiviteter. Från att pedagogen ringt i bjällran till att alla barnen sitter i soffan kan det ha gått upp emot en kvart.

Kalle, Arvid, Elias och Love leker med Lego i en del av avdelningen som är avsedd för detta när en pedagog ringer i bjällran. Arvid säger: “ Vi måste plocka undan det som det var!” Love lämnar de andra utan att plocka undan men blir påmind av pedagogen Eva att återvända till de andra för att hjälpa till. Love går tillbaks till Kalle, Elias och Arvid och hjälper dem med att plocka undan.

Arvid har uppmärksammat att det är dags att avsluta legoleken och talar om för de andra vad som ska göras. Love går därifrån utan att märkbart bry sig om Arvids uppmaning. Arvid verkar veta vad som ska göras då det är dags att avsluta en aktivitet; man ska plocka undan det som man lekt med. För Arvid är det reglerna som styr och att ordning är viktigt. Han kan ses som en individ i kollektivet som för reglerna vidare till sina kamrater, för att barnen i kollektivet ska fungera utifrån de normer som råder. Arvid har makten då han vet ordningen och dess betydelse för kollektivet, å andra sidan har Love makten då han helt sonika struntar i Arvids maktutövande eller styrning. Hörnqvist (2012) menar att den som utför makten utgår från de regler som gäller och dessa regler kan vara eller inte vara kända för andra. Den som utövar makten gör det med språket och först då kan den som blivit styrd reagera på budskapet. Han menar vidare att makten och motståndet alltid är ett medvetet val för de som utför handlingarna. Love gör alltså ett medvetet val då han väljer att lämna de andra barnen utan att plocka undan, likaså gör Arvid ett aktivt val då han säger vad som ska göras.

28

5.4 Ordning

På förskolor finns regler för var material och leksaker skall förvaras, det kan vara i lådor, i hyllor, byråer och så vidare.

Malte och Ville har satt sig på mattan framför soffan. De väntar på att det ska bli samling. På mattan ligger Plus Plus (plastbitar som går att sätta ihop) utspritt och Malte börjar lägga bitarna i en låda avsedd för dessa. Ville har ställt sig på huvudet i soffan. Malte och Ville pratar om en bild som sitter på väggen framför soffan. “Vad är det?” undrar Malte. Ville som fortfarande står på huvudet i soffan svarar: “ Det är nog matematik”. En stund senare kommer pedagogen Eva och säger till Ville att plocka undan det han lekt med tidigare. Ville svarar: “Nä, jag har inte lekt i Legorummet!”. Emilia som nyss anslutit säger att det har Ville visst gjort. Ville suckar och säger: ”Okey då!” och går iväg mot legorummet.

Nordin-Hultman (2011) anser att rummen och materialen är placerade/förvarade efter ett mönster vilket ska skapa ordning och i sin tur leder till att det blir styrt för barnen vad och var de får leka eller vistas. I observationen syns barnen placera Plus Plus i en låda avsedd för dessa bitar. Ville står på huvudet och det är mot reglerna då soffan är till för att sitta i. Ville blir tillsagd att gå och plocka upp det han lekt med i ett annat rum där lego-lek pågått. Han nekar men blir påmind av ett annat barn att han visst varit där. Här synliggörs styrningen, utifrån rummen, placeringen av leksakerna och de relationer som Ville är en del i. Han försöker göra motstånd men styrningen kommer från olika håll så han väljer att följa reglerna för den ordning som ska råda på avdelningen. Ville kan ses som “bångstyrig” och gör motstånd i denna situation och utifrån Dolk (2013) uppstår bångstyrighet då man gör “motstånd mot de normer som råder i en viss situation” och menar vidare att utan dessa regler och normer skulle det aldrig vara möjligt att göra motstånd.

29

5.5 Soffan

De regler som finns är oftast osynliga förrän någon bryter mot dem. Förskolan är reglerad i tid och rum menar Nordin-Hultman (2011) där barnen ges lite utrymme för eget inflytande över vardagen, materialet och hur det ska användas. Soffan kan i observationen tolkas som ett material där barnen förhandlar om hur den ska användas.

-Mia, My och Emma befinner sig vid soffan och väntar på att det ska bli samling. Emma ställer sig på huvudet i soffan. Mia säger: “Emma, du får inte stå i soffan sådär!” “Vaddå?” undrar Emma. Mia: “Vi sa nyss till Emil att han inte får stå så, för soffan kan gå sönder!”. My säger ”Det är faktiskt konstigt att inte Emil slutade stå på huvudet fast vi sa till honom!”. “Ja, det är konstigt!” säger Emma

Den reglering Nordin-Hultman (2011) skriver om kan i observationen tolkas som att barnen reglerar och styr varandra för att ordningen skall återgå till det normala; att man sitter i soffan. Barnen lär av varandra och deras beteenden utmanas och förhandlas i samspel. Emma som står på huvudet i soffan blir utsatt för styrning av sina kamrater, medan hon senare även får insikt i att så kan man ju inte göra och att det var konstigt att Emil inte lyssnade då de andra barnen sagt till honom att inte stå på huvudet i soffan. Emma blir först styrd men styr sedan vidare till Emil som också borde förstå hur man använder en soffa. Foucault menar att “Det är fult att vara straffbar, men föga ärofyllt att straffa” (Foucault 2003) vilket kan tolkas händer i situationen om man använder sig av begreppet straffa i ett annat perspektiv -styra.

30

5.6 Guldstjärna

Ungefär 10 barn har samlats i soffan och på mattan framför soffan för det är snart dags för samling. Barnen antingen sitter i soffan och läser eller ligger på golvet och bygger med Plus Plus. Pedagogen Annika kommer och frågar barnen hur de tycker att det ser ut, behöver det plockas undan innan samlingen?

-Malte föreslår att de ska plocka undan Plus Plus. Barnen reser på sig och går och lägger böckerna i boklådan. Malte säger till Annika, som nu har satt sig på en stol att: “Ville har inte hjälpt till! Bara de som hjälper till får en guldstjärna”. Ville tar en Plus Plus och lägger den i lådan och säger “Jag har ingen guldstjärna men nu har jag plockat undan en Plus Plus!” Nu är flera barn delaktiga i diskussionen om hur många guldstjärnor de har och varför man får dem. Ville säger till Annika: “Titta! Nu har jag tagit isär flera Plus Plus!”.

Malte har koll på regler och styr de andra barnen att göra så som man bör i situationen innan samlingen. Malte har även uppsikt på vilka av de andra barnen som gör som han säger. Dessutom understryker han vikten av att följa reglerna genom att poängtera att man bara får en guldstjärna om man hjälpt till. Detta kan ses som att Malte styr och straffar de som inte lyder under reglerna eller de som gör motstånd mot dessa. Ville har ingen guldstjärna men vill bli delaktig i den gemenskap som antal guldstjärnor ger. Ville verkar förstå betydelsen av att ha en guldstjärna och säger till pedagogen att han förtjänat en guldstjärna. Som Markström (2007) menar sker motstånd, lärande, och ifrågasättande ständigt inom förskolan som institution. Detta då reglerna och rutiner redan finns men de förhandlas i relationerna till andra.

En annan dag utspelar sig denna situation,

-Flera barn sitter i soffan och väntar på att det ska bli samling innan det är dags för lunch. En del barn sitter med en bok, andra sitter och pratar med en kompis. Pedagogen Eva kommer och sätter sig på en stol som står framför soffan.

31

Hon frågar barnen: “Går det att ha samling som det nu ser ut i soffan?” Malte säger: “Ja! det går!” “Kan vi ha samling då vi läser böcker samtidigt?” frågar Eva. Barnen som läser böcker reser på sig och går med böckerna och lägger dem i boklådan. De återvänder sen till platserna de satt på innan.

Malte är återigen aktiv inför samling och han visar det genom att svara pedagogen. Man kan tolka det som att han litar på att kamraterna också vet vad som gäller, då de svarar genom att lägga böckerna där de ska vara under samlingen. Kollektivet lyder under normen om ordningen som ska infinna sig inför samling. Individen Malte kan ses som kollektivets styrande hand som får kamraterna att välja rätt. Tullgren (2003) har i sin studie sett att barn förväntas styra sig själva och att göra rätt val med uppmaningar från pedagogerna. Malte kan ses, som i Tullgrens (a.a.) analys; styra sig själv och göra val som gynnar det goda för gruppen, att följa regler.

32

6. Sammanfattning och diskussion

6.1 Sammanfattning

Studiens syfte har varit att få syn på barnens styrning av varandra mot de normer och regler som råder och för att få hjälp att konkretisera syftet har jag använt mig av två frågeställningar. Dessa har varit; hur styr barn varandra då de blir avbrutna för att avsluta en aktivitet? och hur uttrycker barnen motstånd då reglerna är tydliga?

I studien kan jag se att barnen uttrycker önskan om att ordning ska råda. Att man plockat undan det man lekt med, att man inte står på huvudet i soffan och att man lägger undan sin bok innan samlingen. Barnen verkar i studien ha en inneboende känsla för hur man ska tala till varandra för att den andre ska lyda. Vidare kan jag se att barnen lyssnar på varandra och gör som de blir tillsagda av andra barn. Jag kan i analysen se att barnen styr varandra mot att följa de normer och regler som gäller, så som att plocka undan efter att man lekt, lägga tillbaks böckerna på rätt ställe, inte stå på huvudet i soffan och så vidare. Jag har som jag skrivit tidigare haft fokus på och analyserat barnens görande, även om pedagogernas röster kan synas på vissa ställen i empirin. Genom att jag fokuserat på barnen har normer och regler som kan vara osynliga synliggjorts, då en del barn i studien gjort sådant som bryter mot normen/regeln och de har fått tillsägelser av kamrater som i situationerna ansett vad man ska göra.

Det motstånd barnen gjort under observationerna är att tystna eller ifrågasätta då de blir tillsagda att göra något de inte vill. Motstånd av annan karaktär har jag inte funnit i observationerna så som högljudda argumentationer, våld eller annat. Jag har valt att inte analysera pedagogernas interaktion med barnen i observationerna, då fokus legat på hur barnen styr varandra vilket gjort att jag kunnat fokusera på barnens relationer. Relationerna barnen emellan har under observationerna präglats av att barnen har synts styra varandra genom den pastorala maktens välvillighet; vilken synliggörs i och med att barnen sällan talar till varandra med hårda ord eller det faktum att barnen aldrig ses bråka om något i relation till studiens syfte.

33

6.2 Diskussion

Utifrån syftet att få syn på hur barnen styr varandra mot de regler och normer som är rådande, så har jag använt mig av Foucaults beskrivning av makt och i synnerhet begreppet styrning. Vi är alla styrda på det ena eller andra sättet, och barn påverkas av denna styrning. Styrning är kanske inte direkt synligt men då man tar ett helhetsperspektiv på hur samhället är uppbyggt så har iallafall mina insikter om hur styrning påverkar oss gett insikt. Insikt i att barnen i förskolan är en del i detta samhälle som utifrån demokratiska principer styr oss att välja rätt. Samhället är uppbyggt med regler och normer om hur saker och ting bör vara. Normerna och reglerna finns överallt kors och tvärs och de ser olika ut beroende på kontext. Vi förhandlar om regler och normer, utmanar och upprätthåller dessa. Att barnen i förskolan är direkt utsatta för denna politiska styrning vill jag genom denna studie understryka. Jag har inte i genomgången av den tidigare forskningen funnit någon studie liknande denna, som fokuserar på barnens styrning gentemot varandra utifrån de normer och regler som finns.

Genom den miljö och de relationer som barnen är en del av både utsätts de för styrning från alla håll, men de har även möjlighet att motsätta sig den styrningen, genom att inte göra som det förväntas av dem. Ändå kan man utifrån tidigare forskning förstå att styrning kommer från alla håll (jmf Markström 2005). Markström (2007) har i sin studie sett att förskolebarn ses som “not yets” och det betyder att barnet ses och bemöts som något som det förväntas bli - vuxen. Förskolebarnet ska utifrån den kontext den är en del i, lära sig regler, normer och hur man är mot varandra för kollektivets bästa och för framtiden. Det är pedagogerna som ska styra/leda/vägleda/hjälpa barnet mot dessa framtida mål. Jag menar att så må vara, men att barnen och de vuxna inte bara lär av varandra utan barnen är även aktiva i att styra varandra mot framtiden.

Institutionen förskolan är styrd utifrån statliga lagar men inom varje förskola tolkas och förhandlas dem genom samspel med dem som ingår vilket jag i analysen kan se då normerna som råder synliggörs mellan barnen då reglerna förhandlas. Med hjälp av Goffmans analys av den totala institutionen som jag skrivit om i tidigare avsnitt kan i denna analys tolkas som att barnen gör motstånd mot dessa vuxenstyrda normer och regler men att det är inom barngruppen motståndet och makten finns att upprätthålla och omförhandla dessa.

34

De vuxna i förskolan har regler att arbeta utifrån till exempel läroplaner och barnen med sin barnkultur gör normerna och reglerna till sina genom självtekniker och den styrning som sker välvilligt.

6.3 Metoddiskussion

I studien har jag använt mig av kvalitativ metod med verktyget observation för att utifrån syftet; synliggöra den styrning barnen använder sig av mot varandra till att följa normer och regler inom förskolan. Observation valde jag för att jag inte ville störa barnen mer än nödvändigt, och för att kunna få syn på styrningen barnen emellan höll jag mig på avstånd. Om jag hade gjort fler observationer och även observerat barn på fler förskolor så hade det empiriska materialet fått större innehåll. Vilket kanske hade lett till att jag fått syn på fler sätt att styra än den pastorala maktutövning som i min studie fått stort utrymme.

6.4 Förslag till vidare forskning

Utifrån synen på barn som aktiva att styra varandra mot regler och rådande normer inom förskolan som kontext, kan det vara intressant att studera hur pedagoger förhåller sig till barn som styr andra barn. Det kan också vara intressant att intervjua barn för att ta del av deras perspektiv på vad kompisarna får och inte får göra för att få syn på de normer som finns men kanske inte alltid är synliga. Den pastorala makten som har ett vänligt sätt att sprida vägledning med målet att få individen att välja rätt är något som kan studeras och då med fokus på pedagogers sätt att arbeta, för att få kunskap om delaktighet och demokrati.

35

7. Referenser

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Axelsson, T & Qvarsebro, J. (2010). Barndomens historiska framväxt. I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Axelsson & Qvarsebo (2014). Upphöjda begrepp i Svensk utbildningsdiskurs I: Axelsson, Thom, Balldin, Jutta & Qvarsebo, Jonas (red.) (2014). Styrningskonst på utbildningsarenan: upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text och diskursanalys. Studentlitteratur, 2012

Beronius, Mats (1991). Genealogi och sociologi: Nietzsche, Foucault och den sociala analysen. Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion

Bigsten, Airi (2015). Fostran i förskolan [Elektronisk resurs]. Diss. (sammanfattning)

Göteborg : Göteborgs universitet, 2015 Tillgänglig på Internet:

http://hdl.handle.net/2077/38772

Dolk, Klara (2013). Bångstyriga barn. Makt, normer och delaktighet i förskolan. Stockholm: Ordfront

Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur

Foucault, Michel (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. 4., översedda uppl. Lund: Arkiv

Goffman, Erving (2004). Goffman, Erving (2007). Totala institutioner: fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor. [Ny utg.] Stockholm: Norstedts akademiska förlag

36

Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson

Hermerén, Göran (red.) (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed

Hörnqvist, Magnus (2012). En annan Foucault: maktens problematik. Stockholm: Carlsson

Ideland, Malin & Malmberg, Claes (2013) Governing ‘eco-certified children’ through pastoral power: critical perspectives on education for sustainable development Education and Society, Malmö University, Malmö, Sweden (Received 11 June 2013; accepted 17 December 2013) Environmental Education Research, vol. 21, issue 2, p. 173-182 URL: http://dx.doi.org/10.1080/13504622.2013.879696 Publisher: Taylor & Francis

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Lutz, Kristian (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern [Elektronisk resurs] : styrning & administrativa processer. Diss. Lund : Lunds universitet, 2009. Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/bitstream/2043/7812/2/Inlaga%20PDF%20tryck.pdf

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.) (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerup

Markström, Ann-Marie (2005) FÖRSKOLAN SOM NORMALISERINGSPRAKTIK – en

etnografisk studie

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:223570/FULLTEXT01.pdf

Markström, Ann-Marie (2007). Att förstå förskolan: vardagslivets institutionella ansikten. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

37

Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Diss. Stockholm : Univ., 2004

Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet: om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Diss. Malmö : Lunds universitet, 2011 Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/12151

Roos, Carin (2014). Att berätta om små barn – att göra en minietnografisk studie I: Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) (2014).Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber

Tullgren, Charlotte. (2003). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet. Lund: Lunds universitet.

38 Medgivande

för ert barns deltagande i en studie om barns motstånd mot institutionens regler Jag har under ….. 2015 ….. på förskolan Lilla My………..Under våren 2016, vecka 13-22 kommer jag att skriva mitt examensarbete.

De former av materialinsamling som är aktuella i forskning kan vara intervju, samtal, observation, filminspelning eller ljudinspelning av intervju. I mitt arbete tänkte jag använda mig av observationer, med samtal som komplettering.

I arbetet kommer jag att undersöka hur barn gör motstånd mot institutionens regler genom att observera vad barnen säger och gör.

Alla namn kommer att ändras (fingeras) och det kommer inte att vara möjligt att identifiera enskilda barn. Insamlat material kommer endast att användas till min studie. Förskolan kommer inte kunna identifieras. Texten kommer när den är klar att kunna vara sökbar på internet tex uppsatser.se.

Deltagandet är frivilligt och kan närsomhelst avbrytas.

För att forska om barn och med barn så måste föräldrar eller vårdnadshavare för barnet godkänna att barnet blir en del i en studie.

Samtycke

Vi samtycker till att vårt barn är med i studien (båda föräldrarna/vårdnadshavarna) Barnets namn:...

Föräldrar/Vårdnadshavares namn:

1:... 2:...

Lämna gärna denna lapp med underskrifter till pedagogerna på Lilla My under vecka.. Vi ses vecka ..!