1 Samhälle, Kultur och Identitet
Examensarbete i fördjupningsämnet
Religion
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Religionsundervisning för en hållbar
utveckling
Religious education for a sustainable development
Emma Ahlm
Grundlärarexamen, 240hp Handledare: Erik Alvstad Datum för slutseminarium (2020-01-16) Examinator: Erica Li Lundqvist
2
Abstract
I detta arbete har jag gjort en enkätundersökning för att se om och hur lärare arbetar med hållbar utveckling inom religionsämnet. Jag presenterar olika miljödidaktiska inriktningar samt redogör för hur de abrahamitiska religionerna, asiatiska religioner och naturreligioner ser på ekologi och hållbar utveckling.
3
Innehåll
Abstract ... 2
1. Inledning ... 4
2.Syfte och frågeställning ... 6
3.Bakgrund ... 7
3.1 Hållbar utveckling genom tiden ... 7
3.2 Hållbar utveckling och kristendom ... 8
3.3 Hållbar utveckling och islam ... 10
3.4 Hållbar utveckling och judendom ... 11
3.5 Hållbar utveckling och de abrahamitiska religionerna ... 12
3.7 Hållbar utveckling och naturreligioner ... 14
4.Teoretiskt perspektiv och tidigare forskning ... 16
4.1 Hållbar utveckling ... 16 4.2 Agenda 2030 ... 17 4.3 Parisavtalet ... 17 4.4 Miljödidaktik ... 17 5. Metod ... 20 5.1 Val av metod ... 20 5.1.1 Kvantitativa metoder ... 20 5.1.2 Enkäter ... 20 5.2 Urval ... 21 5.3 Etiska ställningstagande ... 22 5.4 Genomförande ... 22 5.4.1 Enkätfrågor ... 22 5.5 Kritisk diskussion ... 23
6.Resultat och analys ... 24
6.1 Hållbar utveckling i undervisningen ... 24
6.2 Hållbar utveckling och elever ... 26
7. Slutsats och diskussion ... 28
7.1 Vidare forskning ... 31
4
1. Inledning
Vi står nu inför en av de största globala katastroferna någonsin. Om vi inte hittar ett hållbart sätt att leva inom de kommande åren, så kommer konsekvenserna av vårt levnadsätt vara oåterkalleliga. Vi hör ofta att vi ska jobba för en hållbar utveckling, så att vi kan tillfredsställa dagens behov utan att äventyra nästa generations möjligheter att tillfredsälla sina behov. Jag vill i det här arbetet visa att det är möjligt att arbeta med hållbar utveckling inom religionsämnet.
Anledningen till att jag valt att skriva om detta ämne är för att vi som lärare måste ta vårt ansvar i arbetet för en hållbar utveckling, dels för att en hållbar utveckling är något som gynnar alla som lever på vår planet, samt för våra elevers välmående. I detta
examensarbete har jag valt att titta närmre på hur man kan arbeta med hållbar utveckling inom religionsämnet. Begreppet hållbar utveckling avser flera olika dimensioner, men den som kommer ligga till grund för arbetet är den miljömässiga hållbarheten. En undersökning från Sifo gjord på beställning av WWF visar att unga känner stor oro för sin framtid och att en viktig faktor till detta är klimatet. Undersökningen visar att varannan ung flicka idag känner oro för sin framtid på grund av klimatet och att detta gör dem olyckliga (wwf.se).
Enligt läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet ska skolan ha ett genomgående miljöperspektiv både under undervisningstid och under övrig skoltid.
Genom ett miljöperspektiv får elever möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. (Skolverket,2018, Läroplan för grundskolan samt för
förskoleklassen och fritidshemmet.)
På Skolverket kan man läsa att svensk skola berörs av Agenda 2030 på flera olika plan. Vad Agenda 2030 innebär förtydligas i kapitel 4.2.Miljö och hållbar utveckling är inte ett eget ämne, men ska arbetas med i samtliga ämnen och kurser. Detta gäller samtliga delar av svensk skola. Miljöarbete i svensk skola är ingen ny företeelse, redan år 1999 påbörjade Sverige ett projekt som till stor del liknar Agenda 2030. Regeringen enades om 16 nationella miljökvalitetsmål som skulle arbetas med i svensk skola
5
I styrdokumenten finns inga direkta hänvisningar till Agenda 2030, men Skolverket menar att de miljömål som finns med i Agenda 2030 tydligt kan kopplas till olika delar av styrdokumenten.
Skolverket har tillsammans med organisationen Sveriges Miljömål gjort en sammanställning av vilka ämnen i grundskolans årskurs 1–9 som kan kopplas till Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Det som tydligt står ut i denna sammanställning är att geografi och de naturvetenskapliga ämnena är de ämnen som tydligast går att koppla till arbetet för en hållbar utveckling. Ämnena religion, idrott, slöjd, engelska och svenska nämns överhuvudtaget inte i sammanställningen. Vad man däremot kan se är att i de centrala innehållen för religion i Lgr11 står hållbar utveckling med inom etikarbete:
Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar. (Ur de centrala innehållet för religion i Lgr11)
Jag vill i detta arbete ta reda på om undervisande lärare i årskurs 7–9 följer detta. Genom en enkätundersökning ska jag ta reda på hur lärare runt om i Sverige arbetar med hållbar utveckling inom religionsämnet, samt hur de kopplar sin undervisning till kunskapskraven enligt Lgr11. Utöver enkätundersökningen kommer jag undersöka vilka olika miljödidaktiska inriktningar som finns samt redogöra för hur olika religioner och religiösa representerar ser på det rådande klimathotet.
6
2.Syfte och frågeställning
Genom en enkätundersökning vill jag ta reda på om lärare arbetar med hållbar utveckling inom religionsämnet och hur de går tillväga när de undervisar om det. Jag vill även ta reda på hur olika religioner förhåller sig till klimatförändringarna. Genom att ta reda på hur olika religioner förhåller sig till klimatförändringarna avser jag att visa att man kan arbeta med hållbar utveckling inom religionsämnet.
De frågeställningar som jag avser att svara på i detta arbete är följande: • Hur kan man undervisa om hållbar utveckling inom religionsämnet? • Hur förhåller sig olika religioner till klimatförändringarna?
Efter avslutad läsning vill jag att läsaren ska ta med sig ny kunskap om hur man kan arbeta med hållbar utveckling inom religionsämnet. Jag vill även att läsaren ska ta med sig vikten av att all undervisning har ett genomgående miljötänk, delvis på grund av att det är en del av läroplanen, men även för att vi som lärare och medmänniskor har en skyldighet att öka kunskapen om hur vi kan skapa en hållbar framtid för kommande generationer.
7
3.Bakgrund
I detta kapitel redogör jag för hur den hållbara utvecklingen sätt ut genom tiden samt hur den ser ut idag. Jag ger exempel på hur olika religioner ser på den hållbara utvecklingen och klimatförändringarna samt redogör för vad olika religiösa
representanter har sagt om hållbar utveckling. Syftet med följande kapitel är att svara på min frågeställning: Hur förhåller sig olika religioner till klimatförändringarna? Denna del har jag valt att skriva då jag vill visa att det är möjligt att undervisa om flera olika religioner och hållbar utveckling inom religionsämnet. Denna del kopplas inte direkt till undervisning, men binds samman i arbetets avslutande del i kapitel 7: slutsats och diskussion. Jag har även gjort en kortare presentation om hur arbetet för en hållbar utveckling har sätt ut genom tiden, detta för att jag vill visa att det finns flera olika anledningar till att vi bör undervisa om hållbar utveckling i skolan.
3.1 Hållbar utveckling genom tiden
I boken Ecology and Liberation: A New Paradigm (1995) skriver den kända
befrielseteologen och forskaren Leonardo Boff att US Worldwatch Institute år 1984 började publicera en årlig rapport för att visa hur människor påverkar planetens hållbarhet. Boff (1995 s.15–19) skriver att rapporterna som man kan läsa är
alarmerande. Mellan 1500 och 1550 förvann det en art vart tionde år. 1990 förvann en per dag och nu på 2000-talet försvinner en art per timme. Mellan 1975 och 2000 beräknades det att mer än 20% av jordens arter skulle vara utrotade.
Regnskogen i Amazonas har minskat med 5–12%. Det finns ingen exakt uträkning av hur mycket som försvunnit, men man kan se stora konsekvenser av skövlingen. Den största konsekvensen påverkar den biologiska mångfalder av växter. Latinamerika utgör 12% av jordens landyta, men innehar två tredjedelar av den biologiska mångfalden av växter. Vidare skriver Boff (1995 s.15–19) att det ohållbara brukandet av planeten har gett oss flera olika problem som vi måsta ta hänsyn till. Föroreningar i luften, hål i ozonlagret, skövling och överpopulation är några av de aspekter som påverkat vår framtid. I Europa är ett av största problemen försurat regn. Okontrollerade industrier har lett till stora mängder svaveloxid har läckt ut och dumpats i våra hav, sjöar och
vattendrag. Detta har lett till att det marina livet blivit hotat. Även de europeiska
skogarna har skadats av det försurade regnet. Man beräknar att ca 35% av den europiska skogen skadats av regnet (Boff, 1995 s.15–19).
8
Hur ser det ut idag då? I boken Blir världen bättre (2016 s. 71–73) skriven av Staffan Landin och Mikael Botnen Diamant kan man läsa att mycket av arbetet för en hållbar utveckling går i rätt riktning. Fattigdomen har minskat, färre barn dör och den globala hälsan har ökat i takt med att allt fler får tillgång till livsviktigt vaccin. Faktum är att de går bra för nästan alla FN:s globala mål för en hållbar utveckling, alla förutom den klimatmässiga och ekologiska hållbarheten. Arbetet för en klimatmässig och ekologiska hållbarhet går dessvärre bakåt. Den mängd koldioxid vi har i luften idag är högre än den varit på 23 miljoner år. Medeltemperaturen har aldrig varit så hög som den är nu på 2000-talet och mellan 1990 och 2015 ökade de globala koldioxidutsläppen med 50%.
I boken (Landin och Botnen Diamant, 2016 s. 71–73) kan man läsa vidare att den negativa utvecklingen inom den klimatmässiga och ekologiska hållbarheten riskerar att göra så att de framsteg som vi gjort inom utrotningen av fattigdom kan komma att gå bakåt. Landin och Botnen Diamant (2016 s. 71–73) skriver att det finns ett stort samband mellan fattigdom och miljörelaterade dödsfall. Ju fattigare ett land är desto större är risken att dö av något som är kopplat till dålig miljö. 2015 varnade
Världsbanken för att över 100 miljoner människor kommer att falla tillbaka i fattigdom innan 2030 på grund av problem relaterade till klimatförändringarna (Landin och Botnen Diamant, 2016 s. 71–73).
3.2 Hållbar utveckling och kristendom
På Svenska kyrkans hemsida kan man läsa om hur Svenska kyrkan arbetar för en
hållbar utveckling. Svenska kyrkan skriver att de ser fram emot att vara en del av arbetet för att nå Agenda 2030. Svenska kyrkan anser att jorden är en gåva från Gud och att alla bär ansvar för att ta hand om den så att både dagens och kommande generationer ska kunna bruka den (svenskakyrkan.se).
I en video publicerad på Svenska kyrkans hemsida kan man höra ärkebiskop Antje Jackelén prata om hur den rådande klimatkrisen spänner över ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter, men även andliga och existentiella frågor och att det därför berör Svenska kyrkan och andra trossamfund världen över. Jackelén säger vidare att Svenska kyrkan måste se Agenda 2030 som ett tillfälle att reflektera hur deras teologi ser ut och utifrån den formulera både frågor och svar samt agera för en hållbar utveckling
9
I ”Ett biskopsbrev om klimatet: Svenska kyrkans biskopar” (2019) skriver ärkebiskop Antje Jackelén att klimatkrisen är ett faktum. Jackelén skriver att forskningens insikter i ämnet hållbar utveckling är något som vi alla måste hänsyn till. Jackelén skriver vidare om hur synen på klimatkrisen har förändrats under de senaste tio åren. För fem år sedan pratade man om en klimatfråga eller en klimatutmaning och nu 2019 pratar vi istället om klimathot och klimatkatastrof.
På Katolska kyrkans hemsida kan man läsa att påven Franciskus gav ut en encyklika om miljön år 2015. Encyklikan som fått namnet Laudato si’ går att läsa i sammanfattad version på svenska via katolska kyrkans hemsida. I sammanfattningen kan man läsa att Påven Franciskus riktar sitt tal specifikt mot katoliker, men att han även föreslår ett samarbete med människor som inte tillhör katolicismen. Påven Franciskus påpekar att han kan se att flera olika inriktningar inom kristendomen samt andra religioner kan ha värdefulla tankar och lösningar på det rådande klimathotet. Påven Franciskus uppmanar alla att göra en ekologisk omvändelse (katolskakyrkan.se).
På katolska kyrkans hemsida kan man även läsa att de precis som Svenska kyrkan arbetar för att nå FN:s globala mål för en hållbar utveckling. Genom något som kallas kyrkans globala vecka för en hållbar värld för alla, kan man läsa om hur katolska kyrkan är en del av arbetet för en hållbar utveckling (katolskakyrkan.se).
Kyrkornas globala vecka är en sammankomst som sker under en vecka i november varje år. Under den globala veckan samlas olika kristna församlingar och arbetar med olika teman som rör hållbar utveckling (skr.se)
I boken Ecology and Liberation: A New Paradigm (1995) skriver Leonardo Boff att hållbar utveckling och ekologi är ämnen som konfronterar teologin. Teologi handlar i mångt och mycket om att fråga sig själv hur situationen, i detta fall klimatkrisen hör ihop med Gud (Boff 1995 s.43–45).
Boff (1995) kritiserar och argumenterar för hur kristendomen är en bidragande faktor till den rådande klimatkrisen. Boff menar att kristendomens syn på vem Gud skapade jorden för har gjort att människan kunnat utnyttja jordens resurser helt förbehållslöst (Boff, 1995 s.43–45). Det är dock viktigt att ta i beaktande att Boff själv är kristen och för många av sina argument utifrån tesen att man måste rannsaka sin egen del i
10
I artikeln “Examining Links Between Religion, Evolution Views, and Climate Change Skepticism” skiver Elaine Howard Ecklund et al. (2016) att forskning visar att det finns en tydlig koppling mellan kristendom och skepsis mot klimatförändringarna.
Undersökningen visade att av de fem världsreligionerna så var det kristna som i högst grad förnekade att klimatförändringar är ett pågående problem. Det är dock viktigt att ta i beaktande att det var evangeliska protestanter som förhöll sig mest kritiska.
Undersökningen visar även hur människor ställer sig till tanken om att människan skulle ha en betydande roll i varför vi står inför stora klimatförändringar. Undersökningen visade att 42% anser att vi står inför en klimatförändring och att det till stor del beror på människans nyttjande av jorden. 39% svarade att människan bara till viss del är
ansvarig. 13% svarade att människan inte alls kunde hållas skyldig och 6% svarade att det inte finns några klimatförändringar alls.
3.3 Hållbar utveckling och islam
I artikeln “Islam and Ecology: Toward Retrieval and Reconstruction” (2001 s.143–146) skriven av Syed Nomanul Haq, kan man läsa att det inom islam har utvecklats ett stort antal frågor om hur islam och ekologi hänger ihop. Den generella uppfattningen är att västerlänningarnas ledande roll i världen samt deras teknologiska framfart är
anledningen till den globala krisen som vi står inför. Denna uppfattning har dock fått mycket kritik då den skulle innebära att muslimer inte är en del av västvärlden, vilket inte stämmer. Vidare skriver Nomanul Haq (2001 s.143–146) att islam står inför stora förändringar då muslimerna måste anpassa sig till den moderna världens komplexitet samtidigt som de ska hålla kvar sitt islamska arv.
Andra menar att den globala krisen är ett resultat av att jorden hamnat i fel händer. De menar även att den teknologiska och industriella utvecklingen skulle ha skett oberoende av vem som hade den ledande ställningen i världen och att denna är en bidragande faktor till varför jorden mår som den gör. (Nomanul Haq, 2001 s.143–146).
I artikeln (Nomanul Haq, 2001 s.147–152) kan man även läsa att det i koranen står att kosmos är ett stort system som består av ett antal oföränderliga lagar som skapas av Allah. Dessa lagar finns enligt koranen till för att ge näring, stödja och upprätthålla livets process under hela livet. Detta gäller alla levande ting men i synnerhet människan. Vidare kan man läsa att detta kan tolkas som att människan står över naturen, alternativt att människan har ett större ansvar gentemot naturen då de ansvarar för Allahs skapelse
11
på ett annat sätt. De ska även stå till svars inför Allah på ett sätt som andra varelser inte behöver.
3.4 Hållbar utveckling och judendom
I boken Judaism & Ecology: Created World and Revealed Word (2003) redigerad av Hava Tirosh-Samuelson skriver författaren Mark X. Jacobs om den roll som
judendomen har haft i arbetet för en hållbar utveckling. Jacobs skriver även om de framtida utmaningarna som judar kommer stå inför (Tirosh-Samuelson, 2003 s. 449– 451). Jacobs menar att det sedan 1960-talet har funnits massvis med judiska
miljöaktivister. De första tecknen på den judiska miljöaktivismen kom i samband med att den kända historieprofessorn och författaren Lynn White Jr skrev en artikel där han anklagade judar och kristna för att vara anledningen till den globala miljökrisen. Som svar på den kritik de fått av Lynn White Jr I började olika judiska föreningar i Amerika ta upp heliga texter för att tydliggöra hur de samverkade med naturen och inte ställde sig över den så som Lynn White Jr hade antytt i sin artikel (Tirosh-Samuelson, 2003 s. 449–451).
En av de första judiska miljöföreningar som skapats uppkom år 1988 och grundades av Ellen Bernstein. Föreningen som fick namnet Shomrei Adamah eller Keepers of the Earth och har sedan sin start jobbat med de ekologiska aspekterna av de judiska
traditionerna (Tirosh-Samuelson, 2003 s. 449–451). På Shomrei Adamahs hemsida kan man läsa om deras arbete för att göra judendomen till en religion för en hållbar
utveckling. Föreningen var aktiv mellan 1988 och 1996 och fick under sin ganska korta varaktighet flera tusen anhängare. När föreningen grundades år 1988 hade Ellen
Bernstein i flera år sökt efter svar på hur judiska föreningar ställde sig till naturen och dess välmående. Dessvärre fann Bernstein det mycket svårt att hitta människor som arbetade med detta. För att hitta svar på hur judar ser på och tar hand om naturen valde Bernstein att starta upp sin förening Shomrei Adamah. Föreningen fick snabbt mycket uppmärksamhet och det visade sig att det fanns ett mycket stort intresse för att lära sig om naturen inom en judisk kontext. Även om föreningen inte längre finns kvar så fortsätter den sprida sina tankar om naturen och judendomen genom sina böcker, läromedel och andra material (ellenberstein.org).
12
3.5 Hållbar utveckling och de abrahamitiska religionerna
I ovanstående delar har jag presenterat vad som skrivits separat om de abrahamitiska religionerna. I nedanstående del vill jag lyfta ut de delar av religionerna där man kan se likheter i synen på miljön, samt i behandlingen av de människor som praktiserar olika naturreligioner.
I boken Dark Green Religion: Nature Spirituality And The Planetary Future från 2010 skriver författaren Bron Taylor att begreppet naturreligion är ett paraplybegrepp som innefattar flera olika religioner och livsåskådningar. En av de saker som skiljer
naturreligioner från många andra religioner är att de ser det som en skyldighet att agera miljövänligt och med respekt för naturen. Taylor (2010 s.3–6) skriver vidare att det länge har funnits en negativ syn på undervisandet av naturreligioner. Den negativa synen på naturreligioner härstammar enligt Taylor (2010 s. 3–6) från de abrahamitiska religionerna. Anledningen till detta är att naturreligioner ofta framställdes som
primitiva. Människor som tillhörde de abrahamitiska religionerna tvingade människor som praktiserade sina naturreligioner att praktisera dem i avskildhet eller att konvertera (Taylor s.3–6).
Taylor (2010) skriver vidare om den amerikanska historieprofessorn Lynn White Jr. White menade att det är kristendomen och som bär en stor skuld till varför miljön mår som den gör idag. För att styrka denna tes redogjorde White för tre anledningar till att kristendomen skulle bära ansvar för det rådande klimathotet. De tre anledningarna var enligt White att kristna har en etablerad dualism mellan människor och natur. Den andra anledningen skulle vara att paganism och animism som är mer associerade med
naturreligion, som försvann allt eftersom kristendomen spred sig. När antalet människor som praktiserade olika naturreligioner försvann blev det lättare för kristna att exploatera naturen på sina egna villkor. Den tredje och sista anledningen var enligt White att kristendomen är den mest antropocentriska religionen, det vill säga att det är en religion som sätter människor över djur och natur (Taylor s.6–8).
I boken Ecology and Religion från 2014 skriver författarna Mary Evelyn Tucker och John Grim att det inte bara är kristendomen som har en star antropocentrisk världssyn. Inom islam och judendom har man en syn där människor ofta sätter sig över naturen då de anser att Gud/Allah skapade jorden åt människan. Denna syn har dock fått kritik då troende hävdar att de ser skapelsen som ett privilegium som Gud/Allah skapade åt dem
13
och att de därför har en skyldighet att värna och ta hand om skapelsen. Detta koncept kallas för creation care och är på stark framfart. Creation care går att återfinna i många av världens religioner. Utöver creation care så har det även blivit allt mer vanligt med en ny typ av religiös miljöaktivism. Religiösa miljöaktivister är ett bevis på att
världsreligionerna inte behöver vara statiska. Om man kollar på kristendomen kan man se att det finns flera olika förgreningar som på olika sätt jobbar för att skapa en hållbar utvecklig. Exempel på detta är Svenska kyrkan och katolska kyrkans arbete för att nå de globala målen och Equmeniakyrkan som 2009 anordnade ett symposium på Grönland där de samlades för att diskutera hur de ska arbeta för att förhindra att polarisarna smälter (Tucker och Grim. s46-49).
Vidare skriver Tucker och Grim (2014) att det inte går att utesluta religion när man arbetar med hållbar utvecklig. Mer än 90 procent av världens befolkning tillhör på ett eller annat sätt en religion. På grund av att religion är en så stor del av mänskors vardag kan det ha stor påverkan på synen på klimathotet (Tucker och Grim s.48–49).
3.6 Hållbar utveckling och asiatiska religioner
I Ostasien finns flera religioner, bland annat konfucianism och daoism. Dessa religioner har en väldigt stark koppling till naturen där de kombinerat sin tro med naturens olika årstider och hur deras växlingar påverkar människans förutsättningar att till exempel odla mat. Att vara i harmoni med naturen och dess förändring är en del i att skapa medvetenhet om att ”den rätta vägen” är målet för personlig utveckling. Trots detta synsätt kan man se att det inte hindrat den negativa klimatutvecklingen i Ostasien. Förr i tiden visade det sig i form av ohållbart brukande av naturresurser och nu i modern tid kan man se att behovet av energi samt att ökande populationer och konsumtionen har stor påverkan på miljön (Tucker och Grim, 2014 s.20–23).
I boken Buddhism and Ecology : the interconnection of dharma and deeds från 1997 redigerad av Mary Evelyn Tucker and Duncan Ryūken Williams skriver Donald K. Swearer om den kända buddhistiska filosofen Buddhādasa. Buddhādasa var en av de mest kända filosoferna i Thailand. Han tillbringade sitt liv med att rest runt och föreläsa om olika saker, men det han föreläste mest om var naturen. Enligt Buddhādasa var naturen en viktig del för att människan skulle uppnå inre lugn samt hitta den rätta vägen. Buddhādasa sa även att människor som tillbringade hela sitt liv inomhus och
14
bakom ett skrivbord aldrig skulle kunna uppnå inre lugn. För att uppnå lugn krävdes det att man skulle vara ett med naturen (Tucker och Ryūken s. 24–25).
Under sina aktiva år som föreläsare fick Buddhādasa utstå kritik från olika håll.
Buddhādasas filosofi utgick mycket från att man skulle vistats ute i naturen och vara ett med den natur man befann sig i. Många ansåg dock att detta var antropocentrisk snarare än biocentrisk då det framstod som att naturen fanns till för människan och att naturen saknade egenvärde. Utöver kritiken om att Buddhādasas filosofi skulle vara
antropocentrisk så fick han även kritik för att hans filosofi ansågs ha uppkommit ur ett självtjänande syfte, Buddhādasa var nämligen ägare av ett buddhistiskt tempel vid namn Wat suan mokkh. I templet anordnades det ofta olika föreläsningar som Buddhādasa tjänade stora pengar på (Tucker och Ryūken s. 24–25).
3.7 Hållbar utveckling och naturreligioner
I boken Dark green religion: nature spirituality and the planetary future från 2010 skriver författaren Bron Taylor att när européerna möte amerikanska
ursprungsbefolkningen uppstod det en religiös krock. I Europa hade kristendomen och katolicismen fått stort fäste, så när européerna mötte den amerikanska
ursprungsbefolkningen uppstod det problem. Européerna som tog sig till Amerika mötte en helt annan religion än de var vana vid, de såg också en helt annan natur än den de själva var uppvuxna i. Européerna upplevde den nya miljön som farlig och ogästvänlig. De upplevde även att den amerikanska ursprungsbefolkningen som fysiskt och
spirituellt farliga. En av de första koloniägarna i Amerika William Bradford beskrev till och med den amerikanska naturen och religionen som en anskrämlig och ödslig
vildmark fylld med vilda monster och människor (Taylor, 2010 s.42–43).
Amerikanska ursprungsbefolkningen hade ju dock en helt annan syn på sin religion och natur. Inom deras religiösa traditioner såg de enligt Taylor (2010 s.44–46) människan som en del i ett stor släktskap mellan människa, djur och natur. De genomförde ritualer för att ställa människor och natur i harmoni med varandra. Vissa människor trodde till och med att de var i sådan balans med naturen att de kunde byta kroppar med olika djur. Deras religion ska också ha varit väldigt platsbaserad och de ska ha dyrkat den natur som de levde i och av. Detta skilde sig mycket från kristendomen som inte ville förknippas allt för mycket med naturen. Många historiker hävdar att amerikanska ursprungsbefolkningen hade en väldigt naturvänlig syn innan de kom i kontakt med
15
Europa. När européerna kom till Amerika skedde det en förändring i synen på naturen (Taylor, 2010 s.44–46).
När man pratar om naturreligioner får man inte glömma panteism. Panteism är tror på att Gud och universum är ett, här ingår även naturen. En av de mest framträdande personerna inom panteism är filosofen Baruch Spinoza. Spinoza menade att allt var en del av Gud och att allt därför hade ett egenvärde. Denna filosofi utvecklades sedan på 1700-talet av den franska filosofen Jean-Jacques Rousseau. Rousseau som hade en mer politisk inriktning på sin filosofi ansåg att människan med hjälp av naturreligioner och kunskap skulle kunna släppa sina materialistiska behov (Taylor, 2010 s.9–10).
Gemensamt för Rousseau och Spinoza är att de båda ansåg att naturreligioner till skillnad från ”riktiga” religioner skulle vara ett bättre alternativ för människor då de skulle vara mindre våldsamma, mer jämställda och mindre materialistiska och därmed ha mindre påverkan på naturens olika delar. (Taylor, 2010 s.9–10)
Den tidigare nämnda historieprofessorn Lynn White Jr har tagit upp Rousseaus filosofi till diskussion. White har ett flertal gånger uttryckt att han anser att de abrahamitiska religionerna, men i synnerhet kristendomen bär en stor skuld till varför vi står inför en global miljökris. White menade att animistiska naturreligioner som går att återfinna i bland annat Asien skulle vara fördelaktiga för miljön om de fanns i västvärlden, men att han fann det osannolikt att vi i västvärlden skulle kunna ta dem till oss. White säger även att vi i västvärlden är så påverkade av den kristna mentaliteten och synen på miljön, så att även ickereligiösa besitter den antropocentriska miljösyn som finns inom kristendomen. White föreslog i den amerikanska tidskriften Science att vi i väst skulle söka inspiration från St. Franciskus av Assisi. St. Franciskus av Assisi var en katolsk munk som förespråkade en mer biocentristisk syn på världen. White påstod att St. Franciskus av Assisis filosofi skulle kunna agera som ett motgift till den
16
4.Teoretiskt perspektiv och tidigare forskning
I nedanstående kapitel gör jag en kort presentation av begreppet hållbar utveckling. Jag redogör för två organisationer som jobbar med hållbar utveckling. Den ena
organisationen Agenda 2030 nämns genomgående i flera av Skolverkets dokument och jag anser därför att den bör förklaras tydligare i detta arbete. Parisavtalet är även det ett viktigt avtal som ofta kopplas samman med Agenda 2030, vilket enligt mig är en anledning till att nämna det i arbetet.
Syftet med detta kapitel är att lyfta begrepp och avtal som är av vikt för att förstå varför vi ska arbete med hållbar utveckling inom alla skolämnen, men med fokus på ämnet religion. Avsnitt 4.4 som berör ämnet miljödidaktik vill jag lyfta då jag menar att de miljödidaktiska inriktningarna kan användas som en ingång till att arbeta med hållbar utveckling inom religionsämnet. Många av de miljödidaktiska inriktningarna berör ämnet etik i många avseenden och som tidigare nämnts så är lärandemålen för etik inom religionsämnet ett passande sätt att arbete med hållbar utveckling inom religionsämnet. Vidare så hade det varit fördelaktigt med ett avsnitt som berör tidigare forskning om religionsundervisning och hållbar utveckling, men då jag inte kunnat hitta någon sådan har detta dessvärre fått utgå.
4.1 Hållbar utveckling
Begreppet hållbar utveckling kommer finnas med genomgående i hela arbetet.
Begreppet innefattar tre olika aspekter: social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Den aspekt som kommer stå i fokus är miljömässig hållbarhet. Miljömässig hållbarhet innefattar allt som rör ekosystem, biologisk mångfald, hav, marina resurser, sötvatten, bekämpande av klimatförändringar, hållbar konsumtion och produktion, hållbara städer, samhällen, industrier, innovationer, infrastrukturer och slutligen hållbar energi för alla (globalamalen.se).
Under flera år har det uppkommit en hel del avtal med det gemensamma syftet att på olika sätt skapa en hållbar utveckling. Bland dessa avtal finns Agenda 2030 och Parisavtalet som kommer finnas med genomgående i detta arbete. Utöver dessa två finns även Hagadeklarationen och Brundtlandskommissionen med flera.
17
4.2 Agenda 2030
2015 gick världens länder samman och enades om sjutton hållbarhetsmål som syftar till att skapa en hållbar framtid för alla jordens brukare. De sjutton hållbarhetsmålen är en del av Agenda 2030. Agenda 2030 skapades med hjälp av FN och innebär att alla världens länder och dess medborgare gemensamt ska arbeta för att skapa en hållbar framtid (globalamalen.se).
Mål nummer tretton på Agenda 2030 är att bekämpa klimatförändringarna. Anledningen till att detta mål finns med är för att om vi inte lyckas vidta de åtgärder som krävs så kommer vi stå inför en global katastrof. Skulle den globala temperaturen öka med mer än två grader så skulle konsekvenserna bli förödande för ekosystemet och den
mänskliga säkerheten (globalamalen.se).
4.3 Parisavtalet
Ett av de vanligaste avtalen man hör talas om när man pratar om hållbar utveckling är Parisavtalet. Anledningen till att Parisavtalet är så omstritt är att Amerikas sittande president Donald Trump valt att dra sig ur avtalet.
Parisavtalet är ett internationellt kontrakt som är kopplat till UNFCCC eller
klimatkonventionen som det heter på svenska. Av de 197 länder som är med i UNFCCC har 194 länder skrivet på Parisavtalet. Av de 194 länder som skrivet på Parisavtalet så har 185 länder bekräftat avtalet genom att börja jobba mot de fastställda målen
(naturvårdsverket.se).
Syftet med avtalet är att alla världens länder tillsammans ska jobba för att nå målet att jordens globala temperaturökning ska hålla sig under två grader och att den ska stanna på 1,5 grader (regeringen.se).
4.4 Miljödidaktik
I boken Miljödidaktik: Naturen, skolan och demokratin skriver Klas Sandman et al. (2003) att människan alltid påverkat och brukat naturen och därmed varit en aktiv del i förändrandet av världen. Vilka av dessa förändringar som definieras som miljöproblem råder det dock oenighet om. Orsaken till denna oenighet kan vara en fråga om en värdekonflikt. När det kommer till mänskliga värdekonflikter går det inte att förlita sig på att vetenskapen ska ge oss något direkt svar. Istället måste vi ställa oss frågan vad som är rätt och fel ur ett miljöetiskt perspektiv (Sandman et al. 2003, s.87–91).
18
Sandman (2003 s.91–93) skriver vidare att man kan prata om miljöetik utifrån tre olika inriktningar: antropocentrisk, biocentrisk och ekocentrisk. Antropocentrisk inriktning innebär att man pratar om människan som en varelse som är skild från övriga levande varelser på planeten. Den antropocentriska inriktningen är sedan uppdelad i två delar där den ena utgår från ett kristet perspektiv där man menar att människan är skapad i Guds avbild. Denna idé har sin grund på 1600-talet hos den kända filosofen René Descartes. Descartes menade att djur bör betraktas som själlösa individer som inte kan känna smärta och att de därför inte bör anses vara moraliskt signifikanta när man pratar om etik. Den andra inriktningen skapades under upplysningen av Immanuel Kant. Kant menade att det bara är människan som besitter förmågan att handla moraliskt och att människan därför bör vara den enda som räknas. Inom denna inriktning lägger man stor tilltro till teknologin och man menar att allt som berör människan och kommande generationer kommer lösa sig, miljöförändringarna anses inte vara ett problem då miljön bara är av instrumentellt värde (Sandman et al. 2003, s. 91–93).
Den biocentristiska inriktningen innebär att man sätter naturen och allt liv i centrum. Allt liv på jorden anses ha ett egenvärde, det råder dock vissa meningsskiljaktigheter mellan forskare om hur man ska avgöra vem eller vad som ska tillskrivas störst egenvärde. I praktiken är denna miljöinriktning problematisk då den skapar en del konflikter mellan miljöetik och humanetik, då människan intuitivt sätter sitt eget liv över ett djurs eller en växt (Sandman et al. 2003, s.97–100).
Den sista inriktningen är den ekocentriska. Ekocentrism är en vidareutveckling av den biocentristiska inriktningen som innebär att man utöver att tillskriva djur och växter ett egenvärde tillskriver även olika ekosystem och landskap ett moraliskt signifikant värde. Ekocentrism har under åren fått en hel del kritik då många menar att denna inriktning underordnar människans frihet i det biologiska systemet. Man menar att genom att ställa mänskliga intressen åt sidan kan man fokusera på att bevara och återställa naturen, vilket skulle vara viktigare än varje människas enskilda värde (Sandman et al.2003 s. 100–101).
Inom miljöundervisning finns tre traditionella miljöundervisningsmetoder. Dessa tre metoder är faktabaserad miljöundervisning, normerande miljöundervisning och undervisning om hållbar utveckling. Dessa metoder presenteras ofta separat, men förkommer ofta parallellt med varandra i skolan idag (Sandman et al. 2003 s. 134–135).
19
Den faktabaserade miljöundervisningen växte fram under 1960-talet. Den bygger till stor del på en tilltro till vetenskapen, där man anser att rådande miljöproblem ska lösas med hjälp av mer forskning. Målet är att kontrollera konsekvenserna av människors nyttjande av naturen och dess resurser. Denna undervisningsmetod kan liknas med den moderna antropocentrismen, där människan betraktas som skild från naturen (Sandman et al. 2003 s. 135–136).
Den normerande miljöundervisningen växte fram under 1980-talet. På 1980-talet blev den normerande miljöundervisningen en del av grundskolans styrdokument. Inom denna tradition ser man klimathotet som en värdefråga mellan människan och naturen. Även här spelar vetenskapen en stor roll då den kan anses vara vägledande i hur människor ska agera för att hjälpa naturen, samt för att bygga upp miljövänliga värderingar (Sandman et al. 2003 s. 136–137).
Den tredje och sista traditionella miljöundervisningsmetoden kallas helt enkelt för undervisning om hållbar utveckling. Denna metod växte fram under 1990-talet och kan kopplas samman med Agenda 21 som är en föregångare till den nuvarande
klimatöverenskommelsen Agenda 2030. Inom denna metod arbetar man med miljöfrågor med fokus på hur mänskliga intressen påverkar hur man arbetar med miljöfrågor. Exempel på mänskliga intressen som påverka miljön är landgrabbing, köttkonsumtion och utvinning av fossila bränslen som till exempel kol, naturgas och olja. Här vägs även politiska och demokratiska värderingar in. Miljöetiskt sett skulle denne falla in under den senmoderna antropocentrismen (Sandman et al. 2003 s. 138– 139).
20
5. Metod
I följande kapitel redogör jag för mitt val av metod samt genomförande. Jag avslutar kapitlet med en kritisk diskussion av min studie.
5.1 Val av metod
Jag har i detta arbete valt att genomföra en kvantitativ undersökning med hjälp av en enkätundersökning. Min ursprungliga tanke var att genomföra ett antal intervjuer, men då tiden var knapp och de tillfrågade var upptagna med undervisning och betygssättning fick denna del dessvärre utgå. Intervjuer hade varit fördelaktigt i denna studie då det hade inneburit att jag kunde ha ställt följdfrågor och deltagarna hade även haft möjlighet att i större utsträckning förbereda sina svar.
5.1.1 Kvantitativa metoder
Min undersökning är av det kvantitativa slaget då jag använder siffror och diagram för att analysera mina svar från enkätundersökningen. I boken kvantitativ metod från början (2006 s.26–27) skriver författaren Annika Eliasson att en kvantitativ undersökning omfattar mer eller mindre avancerade matematiska variabler. Vidare skriver Eliasson (2006 s.30–31) att den kvantitativa undersökningar är bra då de kan säga något om en större grupp även om resurserna bara räcker för att undersöka en mindre grupp. Kvantitativa undersökningar går även snabbt att genomföra och analysera förutsatt att man gjort ett bra förarbete. I kvantitativa undersökning och framförallt kvantitativa enkätundersökningar är det av största vikt att man lägger ner tid i formuleringarna av frågorna (Eliasson 2006 s.28–29).
5.1.2 Enkäter
Min undersökning har genomförts med hjälp av en webbaserad enkät. Fördelen med webbaserade enkätundersökningar är att jag på en begränsad tid kan nå ut till många människor över ett stort geografiskt område. I boken Enkäten i praktiken: En handbok i
enkätmetodik (2014 s.13–15) skriven av Göran Ejlertsson kan man läsa att det finns
många fördelar med enkätundersökningar, men även en del nackdelar. Ejlertsson (2014 s.33–34) skriver bland annat att deltagandet i enkätundersökningar har minskat kraftigt det senaste decenniet. Detta är något som jag fick uppleva då deltagarantalet i min undersökning dessvärre inte blev som jag ville. Varför jag fick ett så lågt deltagarantal kan bero på flera faktorer. Hur mina frågor var konstruerade skulle kunna vara en anledning. I de fall där enkätundersökningen skickades via mejl kunde de tillfrågade se
21
frågorna först och sedan välja om de ville svara utan att jag kunde se om de hade öppnat frågorna eller ej. I den del som skickades via sociala medier fanns inget bortfall av detta slag. Detta vet jag för att jag kunde se att de som hade öppnat undersökningen också hade genomfört den till 100%. En annan anledning till det låga deltagarantalet kan bero på tidpunkten. Enligt Ejlertsson (2014 s.33–34) är december en av de sämsta tiderna på året att göra en undersökning. Detta beror på att just december är en månad med många viktiga högtider, ledigheter och bland lärare även en tid för betyg och bedömning.
5.2 Urval
I mitt första urval valde jag att använda mig av skolkollen.se. Skolkollen.se är en hemsida som för statistik över Sveriges skolor.
När jag sökte efter skolor filtrerade jag resultaten så att jag bara skulle få fram kommunala skolor som har inriktning mot grundskolans årskurs 7–9. I de fall där skolorna även riktar sig mot årskurs 1–6 mejlade jag den rektor som hade
huvudansvaret för årskurs 7–9. Jag valde att sortera så att jag fick fram skolorna med högst lärarbehörighet. Detta för att jag vill öka chansen att få svar från behöriga lärare. Med tanke på den rådande lärarbristen i Sverige får man dock räkna med att några av svaren kommer komma från obehöriga lärare, detta bör dock inte vara ett problem då dessa är skyldiga att följa läroplanen precis som de behöriga lärarna. Med hjälp av denna sortering lyckades jag hitta 101 skolor med hög lärarbehörighet och som
geografiskt sätt var utspridda över stora delar av Sverige. Därefter mejlade jag de första 20 skolorna i den vänstra raden, detta för att få ut de 20 skolorna med högst
lärarbehörighet. I de fall där skolorna som låg ovanför varandra tillhörde samma kommun hoppade jag ner en extra rad för att få större geografiskt avstånd mellan de tillfrågade. En av de tre lärarna som jag fick kontakt med via mejl svarade att hen kunde tänka sig att svara på fler frågor i en uppföljande intervju under förutsättningen att denna var förlagd när det inte var dags för betygsättning. Dessvärre gjorde det så att en efterföljande intervju blev en omöjlighet då det är betygsättningstider och vinterledighet vid den här tiden på året.
Av de 20 skolor som blev tillfrågade fick jag svar från tre. Dessvärre var det inte i närheten av tillräckligt många svar. För att få fler svar på enkäten fick jag vända mig till sociala medier. I Facebookgruppen Föreningen Lärare i Religionskunskap fick jag svar från nio lärare. Sammanlagt fick jag ihop tolv svar på min enkätundersökning, på grund
22
av tidsbrist fick jag räkna detta som tillräckligt. Här uppstår ju dock en felkälla, nämligen att jag inte längre kan garantera att svaren enbart kommer från lärare som undervisar årskurs 7–9.
5.3 Etiska ställningstagande
Innan lärarna svarade på enkätundersökningen blev de informerade om hur deras svar och uppgifter skulle komma att behandlas. Jag informera dem om att jag utgick ifrån vetenskapsrådets fyra huvudkraven för en forskningsetisk undersökning. De fyra kraven som jag förhöll mig till är följande: konfidentialitetskravet, nyttjandekravet,
samtyckeskravet och informationskravet (Vetenskapsrådet, 2002).
Samtliga deltagare informerades om att svaren enbart användes för aktuell studie och att de skulle komma att förstöras när denna var examinerad. Samtliga deltagarna
avidentifierades i det färdiga arbetet. För att behålla anonymiteten hos de tillfrågade valde jag att genomgående benämna alla deltagare som hen eller läraren i nedanstående resultat och analysdel. Medverkan baserades på samtycke och detta samtycke kunde när som helst återkallas. Alla som tillfrågas hade alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
5.4 Genomförande
Undersökningen genomfördes i två olika omgångar. Den första var den mejlbaserade enkäten, där hade jag med frågan om hur vida deltagarna kunde tänka sig att ställa upp på en efterföljande intervju. I den andra undersökningen fick den frågan utgå på grund av tidsbrist och för att enkätundersökningens utformande gjorde det omöjligt att spåra svaren. I den andra omgången bad jag medlemmar i Facebookgruppen Föreningen
Lärare i Religionskunskap att delta i min undersökning.
5.4.1 Enkätfrågor
De frågor som enkätundersökningen innehöll var följande:
1. Undervisar du/ni om hållbar utveckling inom ämnet religionskunskap? 2. Hur skulle du/ni vilja jobba med eventuella samband mellan hållbar
utveckling och religioner/livsåskådningar?
3. Märker du/ni att intresset för klimatfrågan har ökat de senaste åren? 4. Upplever du/ni att elever ställer frågor om hur hållbar utveckling och
23
5. Forskning visar att unga känner stor oro över sin framtid och att en viktig anledning är klimathotet. Är detta något som du/ni märker av och i så fall hur?
6. Skulle du/ni kunna tänka er att svara på ytterligare frågor i en uppföljande intervju? (Notera att denna fråga dessvärre fick utgå i den enkätundersökning som skedde över sociala medier)
5.5 Kritisk diskussion
Det vi kan konstatera ganska snabbt i min undersökning är att deltagarantalet är högst begränsat. Med bara tolv svar och ingen möjlighet att utveckla svaren genom intervjuer blir det svårt att egentligen dra några slutsatser. Undersökningen skulle kanske snarare benämnas som en pilotstudie med potential att utvecklas till en större studie. Mitt val av frågor går även de att kritisera. Första frågan i enkätundersökningen är en ja eller nej fråga, vilket aldrig är en bra idé om man eftersträvar att få utvecklade och motiverade svar. Fråga 3,4 och 5 hjälper inte mig egentligen att svara på min frågeställning, men vad de däremot gör är att ge en bild av hur lärare upplever elevers oro och syn på klimathotet. Den informationen kan i sin tur ge en bild av varför det är meningsfullt att undervisa om hållbar utveckling inom religionsämnet.
Det är dock viktigt att ha i åtanke att allt vi kan få reda på av dessa frågor är hur lärarna upplever elevernas oro och intresse. För att få reda på hur eleverna verkligen känner skulle jag vara tvungen att fråga dem snarare än lärarna. Hur vida intresset har ökat är de senaste åren är en fråga som bara går att besvara förutsatt att de tillfrågade jobbat inom skolan under flera år. Då anonymiteten i den här undersökningen även sträcker sig över de tillfrågades ålder och aktiva yrkesår är det svårt att dra några slutsatser utifrån denna fråga. Fråga 2 är den fråga som i högst utsträckning hjälper mig att svara på min frågeställning om hur vida man kan undervisa om hållbar utveckling inom
religionsämnet.
Utöver ovannämnda felkällor finns det ytterligare ett problem, nämligen att jag använde mig av Facebookgruppen Föreningen Lärare i Religionskunskap. I denna grupp finns lärare som arbetar inom andra årskurser än 7–9. Detta innebär att svaren från min enkätundersökning inte enbart är relaterade till den kursplan som jag kopplar mitt arbete till. Svaren kan dock vara av intresse ändå, då de fortfarande ger en bild av hur man kan arbeta med hållbar utveckling inom religionsämnet. Vad man dock får ha i åtanke är att svaren sedan måste anpassas så de passar den tilltänkta årskursen och elevgruppen.
24
6.Resultat och analys
I nedanstående resultat och analysdel presentera jag de svar jag fått från min
enkätundersökning, samt diskutera vad dessa svar kan innebära. Till min hjälp har jag använt mig av två diagram för att tydliggöra resultaten från två av mina enkätfrågor. I kapitel 6.1 redogör jag för hur och om lärare arbetar med hållbar utveckling inom religionsämnet. Detta är den del som avser att svara på min första frågeställning om hur man kan undervisa om hållbar utveckling inom religionsämnet. Tillsammans med mitt bakgrundsavsnitt på kapitlet 3 avser jag att ge en bild av hur man kan undervisa om hållbar utveckling inom religionsämnet. I kapitel 6.2 vill jag visa hur lärare upplever elevers intresse för klimatet, detta för att visa att det finns en mening med att undervisa om hållbar utveckling i flera ämnen, här specifikt med fokus på religionsämnet.
6.1 Hållbar utveckling i undervisningen
Som vi kan se i ovanstående diagram så uppger fyra av tolv lärare att de undervisar om hållbar utveckling inom religionsämnet. Fyra av tolv lärare gör det inom annat so-ämne och fyra lärare undervisar inte alls om hållbar utveckling, varken inom religionsämnet eller några av de andra so-ämnena.
Detta resultat kan ju anses vara något problematiskt då all undervisning enligt läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet ska ha ett genomgående
4
4 4
Undervisar du/ni om hållbar utveckling inom ämnet
religionskunskap?
25
miljöperspektiv både under undervisningstid och under övrig skoltid (Skolverket,2018, Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet).
I enkätundersökningens efterföljande fråga ville jag ta reda på hur lärare arbetar med eller skulle vilja arbeta med hållbar utveckling inom religionsämnet. Frågan löd således: Hur skulle du vilja jobba med eventuella samband mellan hållbar utveckling och religioner/livsåskådningar?
På denna fråga svarade fyra av de tolv tillfrågade att de inte vet hur man kan jobba med hållbar utveckling inom religionsämnet. En av de tolv tillfrågade svarade dessutom att hen inte har några planer på att arbeta med hållbar utveckling inom religionsämnet då hen enbart arbetar med årskurs sju. Varför det skulle göra någon skillnad att läraren bara jobbar med årskurs sju framgår inte av svaret.
En av de tolv tillfrågade svarar att hen jobbar med hållbar utveckling inom
religionsämnet genom att använda sig av yoga och meditation. Dessvärre fick jag ingen förklaring till hur detta hjälper eleverna med att förstå eventuella kopplingar mellan religion/livsåskådningar och hållbar utveckling.
En av de tolv tillfrågade svarade att hen arbetar med det genom att koppla frågor om hållbar utveckling till frågor som rör etik och människosyn. En av de tolv frågor som hen uppger att hen jobbar mycket med är frågan: Vad är en hållbar människosyn? En annan tillfrågad svarade att hen jobbar med det genom att arbeta med social hållbarhet. Det som framgår tydligt av det här svaren är att dessa lärare jobbar med hållbar
utveckling inom religionsämnet, men de jobbar med den sociala aspekten av hållbar utveckling. Som tidigare nämnts finns det ju tre stora aspekter av begreppet hållbar utveckling, nämligen social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Dessa lärare har valt att jobba med den ena aspekten av hållbarhet. Detta resultat väcker en del frågor om hur läroplanen är skriven. Måste man undervisa om alla delarna av hållbar utveckling för att man ska anses ha jobbat med det eller räcker det med en av aspekterna?
En av de tillfrågade uppger att hen arbetar med hållbar utveckling inom religionsämnet genom att diskutera hur olika religioner hanterar klimathotet. En annan diskuterar och visar hur olika religiösa platser har påverkats av klimatförändringarna.
26
Det sista svaret jag fick på frågan var att en lärare jobbar med hållbar utveckling inom religionsämnet genom att arbeta med vägval/livsval och hur det påverkar vår
livsåskådning.
6.2 Hållbar utveckling och elever
I ovanstående diagram kan man tydligt se att lärare upplever att intresset för klimatet har ökat de senaste åren. Hela åtta av tolv lärare uppger att de upplever att elevers intresse för klimatet har ökat de senaste åren. Tre lärare uppger att det ökat mycket och bara en uppger att de inte upplever att eleverna visat något ökat intresse. Att en av de tillfrågade har svarat att intresset inte ökat de senaste åren kan bero på flera olika aspekter, antingen så finns det inget intresse för klimatet bland dessa elever eller så har de hela tiden haft ett stort intresse och därför går det inte att svara att intresset har ökat. Det kan även vara så att eleverna inte visar något ökat intresse i skolan eller inför de tillfrågade lärarna. Svaren på denna fråga är även problematisk då vi inte kan veta hur länge de tillfrågade lärarna jobbat inom skolan.
Som tidigare nämnts så visar en undersökning från sifo gjord på beställning av WWF att unga känner stor oro för sin framtid och att en viktig faktor till detta är klimatet.
Undersökningen som är gjord på ungdomar i åldern 16–29 visar att varannan ung flicka idag känner oro för sin framtid på grund av klimatet och att detta gör dem olyckliga (wwf.se). Jag ville ta reda på om detta stämmer och hur det kan ta sig uttryck på olika skolor runt om i Sverige och ställde därför frågan: Forskning visar att unga känner stor
3
8 1
Märker du/ni att intresset för klimatet har ökat de senaste
åren?
27
oro över sin framtid och att en viktig anledning är klimathotet. Är detta något som du märker av och i så fall hur?
Av de tolv tillfrågade lärarna svarade sex lärare att de inte märker av någon direkt oro. En svarade att eleverna inte utåt sett visar någon direkt oro som läraren kan se, men att läraren upplever att det finns med i bakgrunden hela tiden.
Fem av de tolv tillfrågade lärarna uppger att eleverna visar oro genom att ställa frågor och lyfta dem till diskussion. Eleverna är även mer benägna att ifrågasätta hur den negativa utvecklingen kan ha tillåtits att fortgå under en så lång tid.
Eleverna visar också att de är medvetna om hur deras agerande påverkar miljön. Lärarna uppger att eleverna visar villighet att göra förändringar i sin egen livsstil för att hjälpa till med arbetet för en hållbar utveckling.
En av de tolv tillfrågade lärarna svarade att hen kunde se att det fanns en skillnad i hur oron tog sig utryck beroende på var eleverna hade växt upp. Hen uppgav att de elever som var uppvuxna i innerstaden visade större tecken på oro jämfört med de elever som var uppvuxna utanför staden. Läraren uppgav att de elever som var uppvuxna
landsbygden i större utsträckning förnekade att det sker en klimatförändring.
I enkätundersökningens sista fråga ville jag ta reda på om elever funderar över om det finns någon koppling mellan hållbar utveckling och religion/livsåskådningar. Min fråga löd således: Upplever du/ni att elever ställer frågor om hur hållbar utveckling och religion hänger ihop? Hur undervisar du i så fall om detta?
Av de tolv tillfrågade lärarna svarade elva att eleverna inte ställer några frågor om detta och således fanns där heller inget svar på hur läraren undervisar om detta. En av de tillfrågade lärarna svarade att eleverna inte tar upp det men att de arbetar med det när de jobbar med etik och moral. Lärare tar upp ansvarsfrågan, dygdetiken och de normativa etiska teorierna, de pratat om skapelseberättelser och människans plats i skapelsen, om människans ansvar och religioner och livsåskådningars syn på miljöfrågan, de tar upp ekosofi och pratar om vetenskap och tro samt hur miljöengagemang som livsåskådning skapar identitet.
28
7. Slutsats och diskussion
I detta arbete har jag gjort en undersökning för att se hur och om lärare jobbar med hållbar utveckling inom religionsämnet. Det jag har kommit fram till är att fyra av de tolv lärare som deltog i min enkätundersökning arbetar med hållbar utveckling inom religionsämnet i någon form. Fyra av de tolv tillfrågade jobbade med det inom andra so-ämnen och fyra jobbade inte alls med hållbar utveckling, varken inom religionsämnet eller några av de andra so-ämnena. Detta resultat förvånar mig till viss del då hållbar utveckling och andra miljörelaterade frågor är mer aktuella nu än någonsin tidigare. I min undersökning har jag även kommit fram till att lärare upplever att intresset för olika klimatfrågor har ökat bland elever. Åtta av tolv lärare uppger att de upplever att intresset har ökat lite under de senaste åren och tre av tolv uppger att de upplever att intresset ökat mycket. Bara en av de tolv lärarna uppger att hen inte upplever att intresset ökat de senaste åren.
När man tittar på resultaten förstår man att lärarna i ganska stor utsträckning upplever att det finns ett intresse från elevernas sida att lära sig mer om och diskutera klimatrelaterade frågor i en större utsträckning, lärarna upplever även att det finns en oro för klimatet bland flera elever. Hur vida eleverna faktiskt är oroliga är svårt att veta då vi genom enkätundersökningen bara kan ta reda på hur lärarna upplever elevernas känslor och intresse angående klimatet, men om det är så att eleverna faktiskt är oroliga är detta fullt försåtligt då man dagligen ser nyheter om diverse naturkatastrofer och andra naturrelaterade problem. När man ser hur många lärare det finns som upplever att eleverna känner oro över klimatförändringarna förstår man att det är viktigt att vi som lärare kan ha en öppen diskussion med eleverna om vad klimatförändringarna innebär. Det är också viktigt att se de framsteg som gjorts i arbetet för en hållbar utveckling.
I boken Blir världen bättre (2016 s. 71–73) skriven av Staffan Landin och Mikael Botnen Diamant kan man läsa att mycket av arbetet för en hållbar utveckling går i rätt riktning, fattigdomen, barndödligheten och den globala hälsan är tre exempel på hur den hållbara utvecklingen till viss del går i rätt riktning. Dessvärre så går den miljömässiga hållbarheten inte framåt på samma sätt som många av de andra målen. Om vi inte inom en snar framtid finner ett sätt att få den miljömässiga hållbarheten på rätt bana så riskera våra framsteg inom den hållbara utvecklingen gå förlorad. De som kommer drabbas värst är de som redan lever i fattigdom.
29
På Skolverkets hemsida kan man läsa att svensk skola berörs av Agenda 2030 på flera olika plan. Miljö och hållbar utveckling är inte ett eget ämne, men ska arbetas med i samtliga ämnen och kurser (skolverket.se). Agenda 2030 är ett av många pågående projekt som arbetar för att säkerställa en hållbar framtid. Jag har i kapitel tre tagit upp två viktiga mål för en hållbar utveckling. Agenda 2030 är en agenda med sjutton hållbarhetsmål. Agenda 2030 skapades år 2015 med hjälp av FN och syftar till att skapa en hållbar värld för alla. Agenda 2030 kallas även för FN:s globala mål för en hållbar utveckling och på deras hemsida globlamalen.se kan man läsa och ta del av vad de sjutton hållbarhetsmålen innebär samt hur det går i arbetet för att uppnå dem. På hemsidan kan man även ta del av skolmaterial anpassat för olika årskurser och ämnen (globalamalen.se). Genom att använda sig av det material som finns på globala målens hemsida kan man hitta många olika sätt att undervisa om hållbar utveckling och religion. Det fina med denna sida är att samtliga uppgifter är utformade efter rådande kunskapsmål för Lgr11 och även Gy11. De har även en beräknad tidsåtgång så att man som lärare kan ha en någorlunda idé om hur lång tid som kommer krävas.
Ett exempel på en övning som finns med på (globalamalen.se) är uppgiften Globala etiska
dilemman. Uppgiften är framtagen för högstadiet/gymnasiet och har en tidsåtgång på ca
60 minuter. I denna uppgift ska elever diskutera etiska dilemman utifrån olika etiska modeller. De dilemman som tas upp utgår ifrån frågor som kan kopplas till de 17 hållbarhetsmålen som finns med i Agenda 2030. Anledningen till att jag lyfter just denna övning är för att den lätt kan kopplas till flera delar ur de centrala delarna för ämnet religionskunskap i Lgr11.
Nedanstående del är exempel på centrala delar ur Lgr11 i religionskunskap som jag menar kan användas för att koppla samman religionsämnet med ovanstående uppgift om hållbar utveckling och globala etiska dilemman. (Ur de centrala innehållet för religion i Lgr11)
• Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska
modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.
• Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
• Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
30
Som tidigare nämnts så står arbete med hållbar utveckling inom religionsämnet enbart med i ett av de centrala innehållen för grundskolans läroplan Lgr11 och detta är just inom den del som avser arbetsområdet etik. Att arbeta med hållbar utveckling och religion inom etik går naturligtvis bra och där finns många bra och viktiga frågor som man kan ta upp till diskussion samt koppla till de etiska modellerna, men det finns så många fler öppningar för att arbeta med hållbar utveckling inom religionsämnet. I min enkätundersökning frågade jag lärare runt om i Sverige om de jobbar med hållbar utveckling inom religionsämnet och i så fall hur. En av de tolv tillfrågade lärarna svarade att hen jobbade med hållbar utveckling inom religionsämnet genom att undervisa om hur olika religioner hanterar klimathotet. I mitt bakgrundskapitel redogör jag för flera olika religioners syn på klimathotet. Syftet med det kapitlet var dels att svara på min frågeställning om hur olika religioner förhåller sig till rådande klimathot, dels för att visa att det är fullt möjligt att koppla hållbar utveckling och religion till fler delar ur de centrala innehållen än de som står under delen som avser arbete med etik.
Här vill jag visa att det finns goda möjligheter att i större utsträckning diskutera frågor som rör religion och koppla dem till fler delar ur de centrala innehållen. Genom att diskutera och arbeta med hur de olika religionerna ser på klimatförändringarna, hur klimatförändringarna påverkat heliga platser samt hur religionernas syn på miljön påverkar den politiska klimatdebatten menar jag att man kan koppla till följande delar ur de centrala innehållen för grundskolans ämne religion ur Skolverkets Lgr11:
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.
• Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.
I kapitel 4.5: Miljödidaktik redogör jag för tre miljöetiska inriktningar, dessa har jag valt att lyfta fram då jag menar att dessa kan vara av relevans när man arbetar med hållbar utveckling. I kapitlet har jag skrivit om bland annat värdekonflikter och vem som har rätt
31
att bruka jorden. De miljöetiska inriktningarna behandlar olika sätt att se på vem och hur man får lov att bruka jorden. Här skulle man enligt mig kunna göra en koppling till religion och hur de olika religionerna ser på vem som har rätt att bruka jorden och hur. I mitt bakgrundskapitel har jag flera gånger pratat om de abrahamitiska religioner som antropocentriska. Jag har även nämnt den kända historieprofessorn Lynn White Jr som flera gånger kritiserat de abrahamitiska religioner och framförallt kristendomen då han menar att deras antropocentriska syn på vem jorden tillhör är anledningen till att jorden mår som den gör. Jag har även lyft olika religiösa föreningar som på olika sätt tagit tag i miljöfrågan och börjat arbeta för en mer hållbar utveckling inom sina föreningar. Här skulle man enligt mig kunna koppla samman olika religioners syn på vem jorden tillhör och skapades för och utifrån de miljöetiska inriktningarna föra diskussioner med eleverna om detta.
7.1 Vidare forskning
Då hållbar utveckling är ett ämne som med största sannolikhet kommer växa sig allt större under de kommande åren finns det goda förutsättningar för att forska vidare om hur man kan arbeta med hållbar utveckling inom religionsämnet, men även inom andra skolämnen. Som vi kan läsa i boken Blir världen bättre (2016 s. 71–73) skriven av Staffan Landin och Mikael Botnen Diamant så går arbetet med hållbar utveckling framåt på alla punkter förutom den miljömässiga hållbarheten. Detta tillsammans med det faktum att det finns en ökad oro för klimatet bland unga är ett tydligt tecken på att vi som lärare måste ta vårt ansvar i undervisningen om hur vi ska skapa en hållbar utveckling för alla.
Genom att göra en större undersökning skulle man kunna ta reda på vilka aspekter av den hållbara utvecklingen som oroar elever mest och utifrån detta skapa ett material som skulle kunna användas i undervisningen. I mitt arbete har jag frågat lärare hur de upplever att oroar sig för klimatet, men för vidare forskning skulle man kunna fråga eleverna istället. Genom att fråga eleverna skulle vi kunna få en bättre bild av hur de känner samt ta reda på vad de vet och/eller vill veta om eventuella kopplingar mellan hållbar utveckling och religion.
Genom att göra en liknande undersökning med fler lärare skulle man möjligtvis kunna få fram fler svar på hur man kan arbeta med hållbar utveckling inom religionsämnet.
32
8.Referenser
Boff, L. (1995). Ecology & liberation: a new paradigm. Maryknoll, N.Y.: Orbis Books.
De globala målen för en hållbar utveckling. Hämtad 2019-11-21 från
https://www.globalamalen.se/
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Ett biskopsbrev om klimatet: Svenska kyrkans biskopar 2019 Artikelnr: sk19018
svenska kyrkan, biskopsmötet, Uppsala 2019 original: Kärnhuset AB issn: 1654–0085
Howard Ecklund, E, Scheitle, C, Peifer, och Bolger,D. (2017). Examining Links
Between Religion, Evolution Views, and Climate Change Skepticism.
20169Environment and Behavior, Vol. 49(9) 985 –1006. DOI: 10.1177/0013916516674246
Katolska kyrkan. Globala veckan för en hållbar utveckling för all. Hämtad 2019-12-07 från: https://www.katolskakyrkan.se/aktuellt/stiftsnyheter/2017/kyrkornas-globala-vecka-haallbar-vaerld-foer-alla
Landin, S. (2016). Blir världen bättre?: [fakta om utvecklingen i världen]. (7., uppdaterade och omarb. uppl.) Stockholm: UNDP.
33
Naturvårdverkets miljöarbete i samhället. Hämtad 2019-12-03 från
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-
internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/Klimatkonventionen/Parisavtalet/
Påven Franciskus miljöencyklika. Hämtad 2019-12-02 från
https://www.katolskakyrkan.se/katolska-kyrkan-i-varlden/vatikanen/paaven/paven-franciskus-miljoencyklika
Regeringen om Parisavtalet. Hämtat 2019-11-24 från
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/parisavtalet/
Sandell, K., Öhman, J. & Östman, L. (2003). Miljödidaktik: naturen, skolan och
demokratin. Lund: Studentlitteratur.
Shomrei Adamah: Keepers of the Earth. Hämtad 2019-12-26 från:
http://www.ellenbernstein.org/shomrei-adamah
Skolverket. (2002). Hållbar utveckling i skolan: Miljöundervisning och utbildning för
hållbar utveckling i svensk skola. Stockholm: Liber Distribution. Hämtad 2019-11-14)
från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a654619/1553957624748/pd f925.pdf
Skolverket. (2019) Utbildning viktigt för att nå målen för hållbar utveckling. Hämtad
2019-11-21)
34
Skolverket (2019) Lgr11 Religion. Hämtad 2019-11-25 från
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-
grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3Fsubject Code%3DGRGRREL01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa21 9f#anchor1
Sveriges kristna råd. Kyrkornas globala vecka för en hållbar värld för alla. Hämtad 2019-09-07 från: https://www.skr.org/vart-arbete/hallbar-utveckling/kyrkornas-globala-vecka/
Taylor, B.R. (2010). Dark green religion: nature spirituality and the planetary future. Berkeley, Calif.: University of California Press.
Tirosh-Samuelson, Hava. (2003) Judaism &; Ecology - Created World &; Revealed
Word Created World and Revealed Word. Cambridge, Massachusetts: Harvard
University Press
Tucker, M.E. & Grim, J. (2014). Ecology and Religion. Washington: Island Press.
Tucker, M.E. & Williams, D.R. (red.) (1997). Buddhism and ecology: the
interconnection of dharma and deeds. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Center for the
Study of World Religions.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
35
Världsnaturfonden. (2018). Ny Sifo-undersökning: Unga kvinnor oroas och engageras
mest i klimatfrågan. Hämtad 2019-11-12 från
