Fysisk aktivitet i fritidshemmet

Fakulteten för lärande och samhälle

Barn-Unga-Samhälle

Examensarbete i fördjupningsämnet fritidspedagogik

Fysisk aktivitet i fritidshemmet

- En studie om pedagogers arbete med fysisk aktivitet

Physical activity in the after-school centre

-

A study about pedagogues work with physical activity

Fredrik Westerlund

Robin Gupta

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem, Examinator: Peter Lilja 180 högskolepoäng

3

Förord

Detta examensarbete inriktar sig på den fysiska aktiviteten i fritidshem. Anledningen till att vi valt att skriva om just detta ämne är för att vi båda är intresserade i ämnet i sig, men vi är också medvetna om den fysiska aktivitetens betydelse för ens hälsa och välmående utifrån våra egna erfarenheter.

Fredrik bestämde intervjutillfällen med samtliga respondenter och var den ledande, med Robin som medhjälpare, i intervjuerna samt transkriberingen av dessa intervjuer. Vi båda tog tillsammans hand om den större delen av det skriftliga arbetet, fast Fredrik hade mer fokus på metodkapitlet, slutsats- och diskussionskapitlet samt arbetets struktur. Robin hade mer fokus på kapitlet om teoretiska perspektiv samt resultat- och analyskapitlet. Det har varit ett intensivt, stressigt och lärorikt arbete som tagit upp stor del av vår tid och energi, och vi vill tacka alla som på något sätt varit involverade i detta arbete. Slutligen vill vi notera ironin i att vara stillasittandes med detta examensarbete i flera månader samtidigt som vi skriver om fysisk aktivitet. Det har varit påfrestande.

4

Abstract

Syftet med vårt examensarbete är att granska hur pedagogerna på två olika fritidshem arbetar med fysisk aktivitet i dess olika uttrycksformer, vi vill även granska vilka förutsättningar som finns på

fritidshemmen för utförande av fysiska aktiviteter.

Våra frågeställningar är ”Hur arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och hur främjas hälsa och lärande i den fysiska aktiviteten?” och ”Vilka möjligheter finns till fysisk aktivitet på fritidshemmet?”. Vi har använt oss av två teorier för att analysera empirin. Dessa är KASAM (Känsla av sammanhang) och det sociokulturella perspektivet. Inom KASAM har vi även använt Thedin Jakobssons (2007) modell. Vi har intervjuat fyra pedagoger på två olika fritidshem utifrån en semistrukturerad intervjumetod. Resultatet visar att pedagogerna på fritidshemmen medvetet främjar fysisk aktivitet, och med detta medföljer hälsa, lärande och sociala samspel. Vår slutsats är att fysisk aktivitet är något som bör främjas på fritidshemmet och i och med denna studie har vi blivit mer medvetna om den fysiska aktivitetens betydelse och att det är något vi som fritidspedagoger bör sträva efter att inkludera i verksamheten så mycket som möjligt. Empirin har även påvisat miljöns betydelse för främjandet av fysiska aktiviteter.

5

Innehåll

1 Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 9

2 Tidigare forskning ... 10

2.1 Fysisk aktivitet och hälsa ... 10

2.2 Fritidshemmet och den fria tidens lärande ... 11

2.3 Arbetets koppling till tidigare forskning ... 13

3 Teoretiska perspektiv ... 15

3.1 Känsla av sammanhang (KASAM) ... 15

3.2 Sociokulturellt perspektiv ... 16

3.3 Koppling mellan teorierna ... 17

4 Metod ... 19

4.1 Metodval ... 19

4.2 Urval ... 20

4.3 Genomförande ... 21

4.4 Forskningsetiska överväganden ... 22

5 Resultat och analys ... 23

5.1 Den fysiska aktiviteten och hälsan ... 23

5.1.1 Pedagogens syn på fysisk aktivitet ... 23

5.1.2 Rörelsevanor ... 24

5.1.3 Strategier för att främja den fysiska aktiviteten ... 24

5.1.4 Hälsa ... 26

5.2 Fritidshemmet ... 27

5.2.1 Miljöer och material ... 27

5.2.2 Pedagogens arbete med fysisk aktivitet ... 28

5.3 Sammanfattning av resultatet ... 29

6 Slutsats och diskussion ... 31

Referenslista ... 33

7

1 Inledning

Fritidshemmet har egentligen en grundläggande uppgift, vilket är omsorg för barn mellan 6 – 12 år efter skoltid. Däremot har fritidspersonalen enligt de Allmänna råden ett uppdrag att utforma verksamheten på ett skolkompletterande sätt, både tids- och innehållsmässigt (Hippinen, 2011). Det är viktigt för

fritidspersonalen att erbjuda en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid som är varierande och som utgår ifrån barnens intressen och behov. Vidare ska omsorg och pedagogik på fritidshemmet förenas så att barns fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling stöds (Skolverket, 2007).

Denna studie fokuserar på hur fritidspedagoger arbetar med fysisk aktivitet på fritidshem. Fysisk aktivitet är ett begrepp som kan användas väldigt brett i olika sammanhang. Begreppet beskriver enligt World Health Organization (2016) en energiförbrukning skapad av skelettmuskulatur i form av någon kroppslig rörelse. I vår studie har begreppet en mer specifik innebörd. Med begreppet fysisk aktivitet menas, i denna studie, all kroppslig rörelse som sker i en pedagogisk verksamhet och som orsakar

energiförbrukning och pulsökning hos barn, och som även innefattar någon form av social, kognitiv eller motorisk interaktion mellan pedagoger och barn. Vi använder begreppet hälsa som något som fysisk aktivitet resulterar i. Med pedagogisk verksamhet menas de tillfällen barn och pedagoger möts i ett sammanhang där barnet och pedagogen interagerar och där pedagogen främjar ett lärande eller helt enkelt finns som stöd, vägledare och fostrare för barnet.

Den teoretiska utgångspunken i studiens analysdel baseras på Thedin Jakobssons (2007) modell av Aaron Antonovskys känsla av sammanhang (KASAM), där de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tillsammans utgör en individs känsla av sammanhang. Varje individ tar ständigt emot stimuli från omvärlden som vi sedan agerar efter. Antonovsky (2005) menar att individen, för att känna en hög känsla av sammanhang, behöver kunna förstå och begripa händelser, kunna hantera dessa samt kunna känna att det finns ett engagemang hos individen så att händelserna blir meningsfulla att hantera. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är de begrepp som tillsammans utgör KASAM.

Thedin Jakobsson (2007) beskriver en modell, baserat på Aaron Antonovskys känsla av sammanhang (KASAM), som kan vara en pedagogs utgångspunkt i undervisning i ämnet idrott och hälsa. Även om modellen ursprungligen är formad efter ämnet idrott och hälsa i skolan kan den användas i andra sammanhang, bland annat under fysiska aktiviteter på fritidshemmet. I Thedin Jakobssons modell

8

används begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som didaktiska verktyg för att främja ett sammanhängande och lustfyllt lärande för elever/barn. I vår studie används även Antonovskys KASAM-teori som en salutogen utgångspunkt i analysen kring begreppet hälsa. Utöver dessa teorier använder vi också mediering inom ett sociokulturellt perspektiv för att förstå hur språket kan användas för att främja lusten av fysisk aktivitet för barnen på fritidshemmet.

Med begreppet hälsa menas de aspekter i livet som får oss att må bra både fysiskt och psykiskt. Det innebär även att människor (utifrån den salutogena utgångspunkten), oavsett sjukdomar eller åkommor, finner välmående, glädje och lycka i livet. Detta innebär i sin tur att individen trots allt har hälsa. Det är svårt att inte se begreppet hälsa utifrån många olika perspektiv där hälsa bland annat ses som något som innebär att man hållersig fri från fysiska åkommor och även något som medför bättre självkänsla, självförtroende, grovmotoriska rörelser, finmotoriska rörelser, kondition och trygghet. Detta innebär inte att endast de som har bättre självkänsla eller motoriska rörelser mår bättre, men det är förutsättningar för en bra hälsa.

Dock lever vi i en tid där teknologin har utvecklats mycket och människan blir allt mer bekväm, vilket gör att de fysiska ansträngningarna minskar (Engström, 2010). På grund av minskad fysisk aktivitet ligger ett ansvar hos fritidshemmet att erbjuda fysisk aktivitet, vilket gör denna studie intressant och yrkesrelevant. Med tanke på allt säkrare kunskaper om den fysiska aktivitetens positiva betydelse för hälsan (Engström, 2010) har vi därför undersökt hur denna allmänna uppfattning avspeglas i

fritidshemmet. Dock finns det inte mycket tidigare forskning inom detta ämne som inriktar sig på just fritidshemmet och baserat på detta, tidigare personliga erfarenheter och den analyserade empirin från vår studie, verkar det som att den fysiska aktiviteten på fritidshem inte prioriteras. Enligt Ericsson (2005) finns det tydliga kopplingar mellan fysisk aktivitet och hälsa i dess olika definitioner, till exempel fysisk hälsa, i form av förbättrad motorik, men även ökad självkänsla.

Utifrån ovanstående resonemang kan vi konstatera att fysisk aktivitet under pedagogiska verksamheter är något som är relevant för barns fysiska och psykiska hälsa. Framförallt är det de biologiska aspekterna som gynnas, då kroppen stimuleras positivt av fysisk aktivitet, men fysisk aktivitet är också en aspekt i fritidshemmet som kan bidra till bättre sociala relationer barn emellan. Fritidshemmet erbjuder, till större del än vad skolan gör, en gruppanpassad miljö som kan främja de sociala aspekterna hos barnen. Miljön och dess tillgänglighet och vad som erbjuds i den är ännu en aspekt som utgör fritidshemmets egenvärde

9

och kvalitet. I skolmiljön finns det oftast restriktioner, till exempel sker en lektion oftast i ett klassrum och oftast i samma klassrum varje dag. Fritidshemmet tillåter däremot en mer flytande, varierande, och allsidig miljö, där miljön inte är bunden till ett specifikt lärande.

I läroplanen framkommer det att undervisning i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar sina rörelseförmågor och finner intresse för att fortsätta att vara fysiskt aktiva. Eleverna ska få en

förståelse för hur den fysiska aktiviteten kan påverka hälsan positivt för att kunna utveckla goda levnadsvanor (Skolverket, 2011). Eftersom fritidshemmets uppgift är att fungera som en pedagogisk verksamhet för elever efter skoltid och som ett komplement till skolans utbildning (Skolverket, 2014) är det viktigt att fysisk aktivitet kan erbjudas under denna tid då detta inkluderas i skolans utbildning. Fritidspedagoger har enligt Skolverket egentligen ingen plikt att främja fysisk aktivitet i den

benämningen, däremot står det i läroplanen att fritids ska erbjuda barnen olika lekar och rörelseformer, vilka ofta innebär utövning av någon form av fysisk aktivitet.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att granska hur pedagogerna på två fritidshem arbetar med fysisk aktivitet och hur barns hälsa och lärande främjas genom detta. Vidare har vi även undersökt vilka förutsättningar som finns på fritidshemmen för utövning av fysiska aktiviteter i dess olika former.

För att kunna uppnå syftet med studien kommer följande frågeställningar att ställas:

Hur arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och hur främjas hälsa och lärande i den fysiska aktiviteten?

10

2 Tidigare forskning

I detta kapitel redogör vi för den tidigare forskningen inom områden som rör vår studie och vilka funktioner dessa har i vårt arbete. Kapitlet delas upp i två teman; fysisk aktivitet och hälsa, och fritidshemmet och den fria tidens lärande, vilka tillsammans sedan återkopplas till vår studie.

Anledningen till detta är för att underlätta för läsaren och upplysa om vilka teman som utgör basen för vår undersökning.

2.1 Fysisk aktivitet och hälsa

Som tidigare nämnt menar Engström (2010) att de fysiska ansträngningarna hos människor minskar på grund av teknologins framfart. På grund av detta har fritidshemmet en viktig uppgift i att stimulera barns rörelsebehov genom att erbjuda fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet kan utövas i olika former och leken är en form som alla barn, medvetet eller omedvetet, använder sig av. Leken sker som en naturlig reaktion av det överskott av energi barn har och detta överskott resulterar i en fysisk aktivitetslust, menar Buytendijk vilket tas upp av Grindberg & Jagtøien (2000).

Fysisk aktivitet ska utföras varje dag i cirka 60 minuter under skoldagen för barn och elever, menar Strong, Malina, Blimkie, Daniels, Dishman, Gutin, Hergenroeder, Must, Nixon, Pivarnik, Rowland, Trost & Trudeau i den vetenskapliga artikeln Evidence Based Physical Activity for School-age Youth (2005). Detta resultat baseras på studier genomförda i USA, vilket betyder att omständigheterna kring

tillgängligheten av fysisk aktivitet och behovet av fysisk aktivitet kan skilja sig från hur

omständigheterna ser ut i Sverige. Strong et al. förespråkar vikten av fysisk aktivitet i skolan och menar att; ”Increasing the level of habitual moderate- to vigorous-intensity physical activity in youth is a health promotion and a disease-prevention strategy” (Strong et al., 2005 s. 6). Det innebär att ökad fysisk aktivitet för unga, antingen måttlig eller intensiv, är en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategi.

Vidare menar även Ericsson (2003) att ökad fysisk aktivitet för barn och elever i skolan främjar ett antal aspekter av hälsan. Dessa aspekter innefattar den fysiska aktivitetens påverkan på fysisk och psykisk hälsa. För att sätta detta i ett större sammanhang beskrivs fysisk aktivitet som något som förutom att det har ett värde i sig även ger möjligheter för andra positiva effekter. Ericsson (2003) beskriver fysisk aktivitet som ett verktyg för att ökamotoriska erfarenheter, vilket i sin tur innebär ökad självkänsla på

11

grund av förståelsen för vad den egna kroppen kan utföra. Med motoriska erfarenheter menas hur utvecklade ens motoriska färdigheter, som exempelvis balans, krypa eller hoppa, är. Förutom dessa aspekter som medföljer av ökad fysisk aktivitet finns det andra effekter. Ericsson (2003) menar att koncentrationsförmågan och trivseln i skolan är andra faktorer som påverkas avmotoriska erfarenheter, vilka man utvecklar i samband med fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet, förutsatt att det sker i en tillräckligt stor utsträckning, tillför förutom fysiska hälsoeffekter även psykiska hälsoeffekter. Nilsson (2007) förklarar att god motorik, utifrån ett utvecklingsperspektiv, positivt kan påverka barns

koncentrationsförmåga och självtillit, vilket i sin tur kan leda till sociala färdigheter.

Hälsan är enligt Jacobsson (2011) en resurs i vardagslivet och det handlar om att se hela människan i sitt sammanhang, det vill säga samband mellan psykiska, fysiska, sociala, samfälliga, existentiella och sexuella faktorer. Utöver att hälsan ses ur ett holistiskt perspektiv, där hälsans alla aspekter och vad som räknas till begreppet förklaras, kan begreppet ytterligare delas upp utifrån två perspektiv; det salutogena perspektivet och det patogena perspektivet. Dessa kompletterar varandra men de förklarar olika aspekter av hälsan. Det salutogena perspektivet beskriver hälsan ur ett hälsofrämjande perspektiv medan det patogena perspektivet beskriver hälsan ur ett (sjukdoms)förebyggande perspektiv (Jacobsson, 2011).

2.2 Fritidshemmet och den fria tidens lärande

Fritidshemmet är den organisation och den verksamhet som bedrivs före och efter skoldagen för yngre skolbarn (Pihlgren, 2011) där barn ges möjligheter till lärande och utveckling. Fritidshemsverksamheten är idag integrerad med skolan och dess läroplaner, där fritidshemmet ses som ett komplement till skolan (Saar, Löfdahl & Hjalmarsson, 2012). Det är emellertid inte enbart i fritidshemmets aktiviteter barn lär sig och utvecklas. Sandra L. Hofferth och Sally C. Curtin skriver om ”Leisure Time Activities in Middle Childhood” (2005) som handlar om den fria tidens fördelar beträffande barns utveckling och lärande. Här tas det upp att en aktiv fritid är mer gynnsam än en passiv och att delta i en aktivitet, exempelvis fotboll, medför att barnet lär sig de specifika teknikerna inom det området och även kulturen kring själva

aktiviteten som barnet deltar i (Hofferth & Curtin, 2005).

Att delta i aktiviteter på fritiden är även givande ur ett sociokulturellt perspektiv. Hofferth och Curtin (2005) tar också upp Larson som menar att värdefulla aspekter i aktiviteterna är att de kan främja positiva relationer med vuxna och kamrater. På så sätt kan många aktiviteter på fritiden erbjuda möjligheter för lärande och för positiva beteende- och hälsoresultat, beroende på kvaliteten på upplevelsen och barnets

12 egna egenskaper (Hofferth & Curtin, 2005).

Då barn under skoldagen inte är så fysiskt aktiva och då klassrumsmiljön inte erbjuder detta arbetssätt, har fritidshemmet en viktig roll som komplement till skolan att kunna erbjuda de barn som går på fritids diverse aktiviteter som innefattar rörelse och fysisk aktivitet. Utomhusmiljön erbjuder ofta olika

anordnade miljöer vilka i sin tur främjar fysiska aktiviteter (Grindberg & Jagtøien, 2000). Inomhusmiljön är mer begränsad, menar Grindberg och Jagtøien (2000), då aktiviteterna måste anpassas till mindre utrymmen. Aktiviteterna kan då innefatta saker som att dansa, hoppa på hoppmadrass, krypa under hinder med mera.

Hippinen (2011) skriver om fritidspedagogernas yrkesroll i boken Fritidshemmet, i kapitlet står det även att Kleerfelt tar upp att fritidspedagogerna själva anser sig besitta en specifik kompetens i form av att utveckla barns kunnande inom fyra huvudområden. Dessa områden är den sociala kompetensen, barnens kulturella skapande, informationsteknik (datorkunskap) och vardagslärande. Enligt Grindberg & Jagtøien (2000) finns det olika grundsyner på uppfostran och dess innebörd. Med pedagogisk grundsyn menas de värden, attityder, kunskaper och verklighetssyn som är grunden för en pedagogisk verksamhet.

Grundsynen och uppfattningen om uppfostran är baserade på tre kategorier, vilka är; uppfostran och målen för uppfostran, utvecklingsbegreppet där utvecklingen är baserad på en individs funktionsförmåga i olika sammanhang samt samhällssyn och människosyn (Grindberg & Jagtøien, 2000). Då den

pedagogiska grundsynen representerar en stor mångfald kategoriseras den i olika pedagogiska riktningar. En av dessa riktningar är förmedlingspedagogiken, och det centrala i detta pedagogiska tänkande är uppfattningen om miljöns betydelse för människans utveckling. Man ser det nyfödda barnet som ett oskrivet blad där den vuxne har ansvaret för att ge barnet stimulans och intryck. Det innebär att den vuxne förmedlar sina kunskaper, värderingar och färdigheter till barnet (Grindberg & Jagtøien, 2000). Då skolan är en målstyrd verksamhet där barn behöver uppnå vissa mål (Hippinen, 2011), kan

fritidspedagogens uppgift vara att använda sin yrkeskunskap för att ge lärare stöd under lektionstid. Hippinen (2011) tar upp Haglunds tre olika system för strukturer gällande fritidspedagogernas roll i skolan. Det första systemet som tas upp är det socialt inriktade systemet. Fritidspedagogerna har här en oro över att förlora sin självständighet och vill istället för att fungera som en hjälplärare i klassrummet använda fritidshemmets lokaler under skoldagen för att planera och förbereda inför fritids på

13

som handlar om traditionellt skolarbete under skoldelen av dagen för fritidspedagogen. Fritidspedagogen fungerar här som en resurs till läraren eller som stöd till något barn och anpassar sig efter de

föreställningar som läraren, föräldrarna eller skolledningen har om hur arbete i klassrummet ska bedrivas. Det tredje och sista systemet Haglund nämner är det traditionsintegrerande systemet. Detta system kan ses som det mest givande systemet för både lärare och fritidspedagog då samarbetet dem emellan är stort. Skoldagen kan här delas upp som så att förmiddagen exempelvis består av fritidshemsaktiviteter istället för det traditionella arbetssättet, och eftermiddagen kan bestå av en mer skolinriktad verksamhet

(Hippinen, 2011).

Som elev eller barn i en institution som skolan eller fritidshemmet ställs en hel del krav, både av barnet själv (kanske en tanke om att behöva upprätthålla ett visst beteende för att passa in) och av andra, i form av olika prestationskrav och liknande. I syfte att "gå vidare" genom dessa år som komma skall för ett skolbarn måste alltså barnet anpassa sig, forma sig själv, och följa med i de kunskapsnivåer och även de sociala nivåer som finns i en klass eller fritidsgrupp. I skolan sker ofta lärandet på ett formellt sätt till skillnad från hur lärandet ser ut i fritidshemmet. Pedagogerna försöker ta avstånd från det formella lärandet, de vill iscensätta miljöer utifrån barns behov och försöker i dessa miljöer lära barn genom interaktion och kommunikation (Hippinen, 2011). I dessa miljöer, menar Hippinen (2011), att informellt lärande, socialisering och det individuella barnets behov av utveckling stimuleras.

2.3 Arbetets koppling till tidigare forskning

Då vår undersökning handlar om fysisk aktivitet i fritidshemmet har vi tagit del av relevant forskning som behandlar just fysisk aktivitet, men oftast med en anknytning till begreppet hälsa. Utöver detta har vi även tittat på forskning om hur fysisk aktivitet är betydelsefullt för barn och unga. Varför hälsan utgör en viktig roll för forskningsbakgrunden är för att hälsan, i sitt stora sammanhang, ofta är något som medförs av fysisk aktivitet och vidare att hälsan ur ett salutogent perspektiv utgör en viktig roll för hur individen mår i livet.

I vår studie är fritidshemmet huvudarenan för barns lärande och utveckling, då vi främst fokuserar på den fysiska aktiviteten som erbjuds av fritidspedagogerna. Vi har därför tagit del av forskning som förklarar fritidshemmets roll och uppdrag i lärandet och utvecklandet av barn. Då det finns större möjligheter att främja fysisk aktivitet på fritidshemmet jämfört med möjligheterna i skolan, som innefattar en mer stillasittande miljö, är detta område det vi lagt mest fokus på bland alla uppdrag som fritidshemmet har.

14

Samtidigt får vi inte glömma att skola och fritidshem ofta är kopplade genom bland annat samverkan i klassrummet och raster som ofta innehåller fysiska aktiviteter.

15

3 Teoretiska perspektiv

I detta kapitel presenteras de teoretiska utgångspunkterna för analysen av empirin. Aaron Antonovsky utformade KASAM-teorin, vilken vi använder i studien som ett analysverktyg. Vi använder oss även av Thedin Jakobssons (2007) modell av KASAM-teorin. KASAM är en av de två teorier vi utgår ifrån i studien, den andra är det sociokulturella perspektivet, mer specifikt idén om mediering.

3.1 Känsla av sammanhang (KASAM)

Begreppet hälsa delas upp i två förhållningssätt, det patogena och det salutogena förhållningsättet. Det patogena förhållningssättet innebär att man ställer sig frågan om varför vissa människor blir sjuka. Man fokuserar på riskfaktorer för sjukdom och hur dessa kan botas och förhindras. Det salutogena synsättet ställer snarare frågan om vad som gör en människa frisk. Enligt ett salutogent förhållningssätt befinner sig människan på en skala mellan hälsa och ohälsa och hon rör sig hela tiden mellan de två. Vad som gör en människa frisk är enligt ett salutogent perspektiv vilken KASAM (känsla av sammanhang) en individ har. I denna studie förhåller vi oss som sagt till begreppet hälsa utifrån ett salutogent perspektiv där vi utifrån KASAM-teorin analyserar respondenternas uttalanden kring deras hälsofrämjande arbete. Aaron Antonovsky (2005) beskriver hälsan ur ett holistiskt perspektiv där han involverar tre begrepp, vilka tillsammans beskriver individens psykiska hälsa för stunden. Hur man begriper, hanterar och finner mening med händelser utgör vilken KASAM en individ har. En känsla av begriplighet innebär för en människa, enligt Antonovsky (2005), att denne förväntar sig att de stimuli som individen kommer att möta i framtiden är förutsägbara, eller om de kommer plötsligt i alla fall går att förklara. Den andra komponenten som utgör KASAM är hanterbarhet, vilken innebär de resurser en individ kan använda för att möta de krav som ställs av de stimuli som individen hela tiden tar emot. Resurser som står till ens förfogande kan vara psykologiska och fysiska och innefattar sådant som individen har kontroll över eller som kontrolleras av andra som man har stark tillit för. En hög känsla av hanterbarhet innebär att

individen som utsätts för något traumatiskt lär sig gå igenom det och hantera det i livet genom att använda de resurser individen har tillgång till. Den sista komponenten som utgör KASAM är

meningsfullhet, vilken innebär i vilken utsträckning man känner att livet har en känslomässig innebörd, att vissa negativa upplevelser eller händelser tas som utmaningar istället för bördor eller hinder.

16 som är värda att engagera sig i.

I denna studie kommer Antonovskys KASAM samt Thedin Jakobssons (2007) modell av KASAM att användas som teoretiska underlag för analysen av empirin. Thedin Jakobsson (2007) menar att faktorer som är betydande för människors upplevelse av hälsa även kan vara betydelsefulla för elevers upplevelse av ämnet idrott och hälsa. Utifrån denna modell ska läraren organisera undervisningen så att den blir begriplig, hanterbar och meningsfull för elever. Detta ger fritidspedagoger möjligheten att utforma sina fritidsaktiviteter i form av fysiska aktiviteter med utgångspunkt i modellen, den är därför väsentlig i vår studie. Hon menar att man kan koppla ihop begreppet begriplighet med de didaktiska frågeställningarna vad och varför (vad vi gör och varför vi gör det). Pedagogen kan alltså genom att tydligt beskriva vad och varför en fysisk aktivitet ska utföras främja barnets känsla av begriplighet.

Vidare bör pedagogen för att öka begripligheten även planera utifrån den didaktiska frågeställningen hur aktiviteten ska ske (Thedin Jakobsson, 2007). Hon hävdar att komponenten hanterbarhet kan användas för att främja fysisk aktivitet genom att erbjuda redskap som barnet kan använda i syfte att hantera en situation. Dessa redskap kan vara fysiska, sociala och kognitiva (Thedin Jakobsson, 2007). Mer specifikt innefattar dessa redskap individens kunskaper och tidigare kroppsliga erfarenheter samt material och föremål som kan användas för att hantera en situation. Meningsfullheten kan pedagogen främja genom att driva lustfyllda, engagerande och utmanande aktiviteter inom ramen för vad som kan begripas och hanteras (Thedin Jakobsson, 2007).

3.2 Sociokulturellt perspektiv

Det sociokulturella perspektivet har en utgångspunkt, enligt Lev Vygotskij, i att människan både är en biologisk varelse och en kulturvarelse (Säljö, 2011). I de tidigaste barnåren sker enligt Vygotskij en utveckling av färdigheter som att kontrollera sin kropp, koordination, gå och springa. Senare, när barnet har börjat kommunicera med sin omgivning, kommer utvecklingen i allt större utsträckning att

bestämmas av sociokulturella faktorer. Det sociokulturella perspektivet kan även knytas till

föreställningen om att människan är en redskapsanvändare och redskapsutvecklande varelse (Säljö, 2011). Detta sätt att betrakta det sociokulturella perspektivet på kan nära kopplas till perspektivets sätt att förklara människans relation till omgivningen. Begreppet mediering inom ramen för ett sociokulturellt perspektiv innebär hur dessa redskap används av människor som hjälpmedel i olika sammanhang. Säljö (2011) nämner även att Vygotskij skiljer på två slags redskap; fysiska och psykologiska. Just det

17

psykologiska är sådant vi använder för att tänka och kommunicera med omgivningen med och Vygotskij menade att för att kunna tänka och kommunicera måste människan använda sig av redskap (Säljö, 2011) och det är det psykologiska redskapet vi fokuserar på i studien.

Det mest essentiella psykologiska redskap människan befogar över är språket då det är genom språket vi blir delaktiga i andras perspektiv och det är även genom språket som sociokulturella erfarenheter

förmedlas. Språket är speciellt på det sätt att det fungerar som redskap för kommunikation både mellan och inom människor, och blir således en länk mellan samhället och individen. Genom interaktion med andra, bygger därför individen upp sociala erfarenheter som förmedlas genom språket (Säljö, 2011). I denna studie används det sociokulturella perspektivet som ett teoretiskt förhållningssätt till lärande (främst lärande genom det språkliga redskapet) under fysiska aktiviteter i fritidshemmet. Fokus i studien ligger på idén om mediering, där det språkliga redskapet är essentiellt för att förstå vikten av

kommunikation ur ett pedagogisk synsätt, i detta fall under fysiska aktiviteter. Eftersom studien handlar om fysisk aktivitet på fritidshemmet där kommunikation och samarbete är viktigt, speciellt i ett

lärandesyfte, sätts fokus på hur pedagogen använder det språkliga redskapet för att kommunicera med barnen. Med kommunikation menas mer specifikt i denna studie språket som ett viktigt psykologiskt redskap som pedagoger och barn använder för att interagera med omgivningen och med varandra. Genom kommunikationen främjas i sin tur samarbetsförmågan hos barnen.

Enligt Grindberg & Jagtøien (2000) finns ett antal olika pedagogiska riktningar. I dessa beskrivs olika närmanden för att främja ett lärande. Då förmedlingspedagogiken enligt Grindberg & Jagtøien (2000) betonar vikten av miljön kan förmedlingspedagogiken nära kopplas till det sociokulturella perspektivet där miljön utgör en viktig roll som en aktör för barns lärande. I miljön kan pedagogerna genom det språkliga redskapet främja fysiska aktiviteter.

3.3 Koppling mellan teorierna

Thedin Jakobssons (2007) modell av teorin KASAM, för att främja ett lustfyllt och sammanhängande lärande, ingår i studiens forskingsöversikt som en teori för hur pedagoger kan använda denna mall för att samordna fysiska aktiviteter så att de är begripliga, hanterbara och meningsfulla för barn och elever på fritidshemmet. Idén om mediering används i studien som ett förhållningssätt till hur barn kan anamma kunskaper (lärande), specifikt genom det språkliga redskapet.

18

Kopplingen mellan teorierna ligger i undervisningstillfällen och övriga interaktioner mellan pedagog och barn, där pedagogens sätt att förmedla en kunskap är starkt relaterat till vilken förståelse barnen har för olika saker. Om pedagogen använder begrepp som för barn kan uppfattas som svårbegripliga, blir situationen enligt Thedin Jakobssons modell av KASAM-teorin obegriplig för barnet och därmed även svår att hantera och finna mening i. I ett sådant fall är en lärandesituation, som ska vara begriplig, hanterbar och meningsfull, beroende av det språkliga redskapet.

19

4 Metod

I detta kapitel kommer vi att ta upp och motivera vårt val av metod i denna undersökning. Vi kommer även redovisa urval och forskningsetiska överväganden som vi använde oss av när vi skulle genomföra intervjuer. Genomförandet kommer också att redovisas under detta kapitel.

4.1 Metodval

Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod när vi genomförde vår undersökning och vi valde att använda oss av en intervjumetod för att få svar på våra frågor. Intervjun är ett sätt att komma ”närmare” respondenterna och generera mer trovärdiga svar till skillnad från till exempel enkäter (Alvehus, 2013), vilket är anledningen till varför vi valde att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervju. Vid kvalitativa undersökningar är interaktionen öppen och varje ny fråga hänger i hög grad ihop med svaret på den föregående. Intervjun blir ungefär som ett vanligt samtal där vi som intervjuar styr konversationen (Grønmo, 2006). Intervjuerna skedde i form av en semistrukturerad metod, vilket innebär att vi hade bestämda frågor att gå efter men beroende på svaren kunde vi variera våra följdfrågor (Bryman, 2012). Vi valde en semistrukturerad frågeställningsmetod så att vi själva kunde bestämma hur intervjun skulle fortlöpa (Halvorsen, 1992), vilket innebär att vi varierade frågorna utifrån de svar vi fick från

respondenterna, samt att vi kunde ändra på ordningsföljden på frågorna. Frågorna vi ställde var öppna, så att intervjudeltagarna själva fick tänka igenom sina svar och ge så breda svar som möjligt. Vi ville ta reda på hur respektive pedagog arbetar med fysisk aktivitet och vad pedagogernas allmänna uppfattning om fysisk aktivitet är utifrån ett pedagogiskt perspektiv, sociokulturellt läroperspektiv och hälsoperspektiv. Vi valde, som tidigare nämnt, en kvalitativ metod för att vi ville skapa en bra kontakt med pedagogerna, vi valde den semistrukturerade metoden för att ge dem tid att svara och fundera på frågorna. Något som kännetecknar en kvalitativ ansats är just närhet och sensitivitet, och det är inte ovanligt att undersökaren själv är involverad med respondenten arbetsmässigt (Grønmo, 2006), vilket även vi var i detta fall då vi intervjuade personer vi jobbat med eller haft kontakt med tidigare.

Metoden vi använt oss av, semistrukturerade intervjuer, har många fördelar jämfört med andra utfrågningsmetoder, dock är den mer tids- och energikrävande då vi måste söka upp respondenterna personligen. Detta är en av två huvudmetoder, den andra är att respondenten själv fyller i ett på förhand strukturerat frågeformulär. Anledningen till att vi inte valde frågeformulärsmetoden är för att det blir

20

problematiskt att motivera respondenterna till att delta vilket kan bidra till att bortfallet av respondenter blir stort (Grønmo, 2006).

Det är svårt att förmedla många perspektiv och tankar nerskrivet på papper, dialoger är öppnare och olika svar av respondenterna gav olika följdfrågor, och var det något vi inte riktigt förstod eller som kunde utvecklas, kunde vi fråga mer om det. Vid insamlingen av kvalitativa respondentdata är det vi intervjuare som utgör det viktigaste ledet i uppläggningen. Det är rekommenderat att forskaren själv gör intervjuerna då tolkningen av datamaterialet till stor del bygger på de intryck man får genom fältarbetet (Grønmo, 2006).

Vår valda metod är lättast och effektivast att jobba med då vi genom intervjuerna lättare kunde analysera och få svar på de frågeställningar som vi hade. Metodvalet gav oss också möjlighet att formulera frågor alltefter hur intervjun utvecklades (Grønmo, 2006), vilket gjorde att vi kunde forma intervjun för att få mer specifika svar. Förenklat så har vi, för att få svar på våra frågeställningar, intervjuat ett antal ämnesrelevanta individer. Utifrån dessa intervjuer, tillsammans med befintlig forskning kring fysisk aktivitet och dess påverkan på hälsa, kunde vi sedan resonera kring hur de medverkande pedagogerna arbetade med fysisk aktivitet i sina verksamheter och vilken syn pedagogerna hade på begreppet fysisk aktivitet.

Nackdelar med semistrukturerade intervjuer, som vi valt att använda oss av, kan vara att

kommunikationen mellan forskaren och respondenten kan fungera dåligt eller att forskaren medvetet eller omedvetet kan påverka svaren. Dessutom kan respondentens bild av sig själv eller minnesfel ge fel bild av hur saker och ting egentligen ser ut (Grønmo, 2006).

4.2 Urval

Vi hade sammanlagt fyra intervjuer att genomföra då vi ansåg att det kunde ge oss en god helhetsbild av hur de två fritidshemmen vi skulle genomföra undersökningen på arbetar med fysisk aktivitet. Två av intervjuerna skedde på ett fritidshem och de andra två intervjuerna skedde på ett annat fritidshem. Båda fritidshemmen var belägna i innerstadsmiljö och var relativt jämnstora.

Tillgängligheten till fysisk aktivitet på fritidshemmen skiljde en aning då den ena skolan var nyrenoverad och hade stor tillgång till fysisk aktivitet på skolgården, dessutom låg skolan nära en idrottsplats som utnyttjades vid bra väderförhållanden. Den andra skolan har förvisso även bra tillgång till fysisk aktivitet

21

på skolgården, samt en närliggande park som ofta kommer till användning på fritids, men inte i samma utsträckning.

Båda fritidshemmen hade stort barnantal i förhållande till antal arbetande pedagoger. Detta medför såklart problematik när det kommer till pedagogernas uppdrag att främja fysiska aktiviteter då

prioriteringen främst ligger i att ha alla barn under uppsikt och se till så att verksamheten flyter på som den ska.

Intervjuerna genomfördes med en outbildad pedagog samt en utbildad pedagog på vardera fritidshem, detta var inget förutbestämt utan snedfördelningen på fritidshemmen där det är brist på utbildade

fritidspedagoger gjorde att det fick bli på detta sätt. Detta vände vi dock till något positivt då det kan vara intressant att se om det finns någon skillnad i hur pedagogerna arbetar beroende på om de har en

utbildning inom yrket eller inte, då man i utbildningen får mycket teoretisk kunskap att ha med i åtanke när man jobbar med barns utveckling. Vi intervjuade pedagoger som arbetade på olika avdelningar och med barn i olika åldrar. På så sätt fick vi veta om avdelningarna använde sig av olika arbetssätt kring fysisk aktivitet beroende på barnens åldrar.

4.3 Genomförande

När vi framställde intervjufrågorna hade vi ingen teoretisk bakgrund att luta oss på utan utgick helt enkelt från våra frågeställningar, vi kommer att kort diskutera detta tillvägagångssätt i slutsats- och

diskussionskapitlet. Vi önskade oss breda svar då fritidspedagoger ofta har olika tankar och handlingssätt i sina roller som pedagoger.

Intervjuerna genomfördes i form av samtal med fritidspedagoger i ett enskilt rum då vi ansåg att deltagarna lättare kunde svara utförligt utan störningsmoment (exempelvis ljud) från miljön som kunde påverka. Att vi valde att endast intervjua fritidspedagogerna berodde på att det oftast är de, enligt egna erfarenheter, som har hand om den fysiska aktiviteten under fritidshemmet eller rasterna.

Vi använde oss av röstinspelning när vi genomförde intervjuerna, detta efter överenskommelse med deltagarna. För att inte störa den vardagliga pedagogiska verksamheten kontaktade vi skolorna i god tid för att hitta passande intervjutillfällen. Vissa av tillfällena kändes dock stressfyllda, då pedagogerna gav intrycket av att ha lite ont om tid. Den stressiga atmosfären kan även ha påverkat oss då vi ibland kände att en särskild fråga kanske hade gett ett för långt svar, något som hade tagit på pedagogens tid, varpå vi

22

valde att inte ställa frågan då den kanske ändå inte hade varit så relevant. Vid ett annat intervjutillfälle, där vi satt ensamma med fritidspedagogen i en lugn och avslappnad miljö, var det en betydligt mer harmonisk intervjuatmosfär där fritidspedagogen tog sin tid att tänka igenom våra frågor och sina svar. Detta gav oss möjligheter att själva ta tid på oss att fundera ut nya frågor vilket gjorde att vi kunde gå in mer på djupet i intervjun. Innan intervjuerna förklarade vi för respektive medverkande part vad vi gjorde och vad vi undersökte. För att få djupa och relevanta svar bestämde vi oss för att ha tre olika

intervjuteman som behandlade olika aspekter i verksamheterna. Dessa var skola, fysisk aktivitet, och pedagoger. I varje tema hade vi ett flertal frågor med förutbestämda följdfrågor, som vi sedan

kompletterade med improviserade följdfrågor beroende på svaren vi fick.

4.4 Forskningsetiska överväganden

I planeringen av undersökningen hörde vi med medverkande pedagoger när de hade tid att delta i intervjuer. Situationen var däremot annorlunda med den sista pedagogen vi intervjuade, som fick förfrågan samma dag som utförandet av intervjun skedde på grund av dennes jobbfrånvaro. Trots detta uppstod ingen problematik eller stress, snarare tvärtom då samtalet med denna pedagog förmodligen var det mest givande vi gjorde.

Innan intervjuerna läste vi upp de fyra forskningsetiska kraven från vetenskapsrådet som man ska ta hänsyn till när man gör en undersökning. Vart och ett av dessa krav har olika delar och riktlinjer forskare ska anpassa sig efter (Vetenskapsrådet 2011). Dessa är informationskravet, där vi informerade de

deltagande om undersökningens syfte, samtyckeskravet, där vi klargjorde att de medverkande själva fick bestämma sin medverkan, konfidentialitetskravet, där vi förklarade att de som medverkar är helt

anonyma och att vi kommer att numrera pedagogerna istället för att namnge dem i arbetet, samt nyttjandekravet, där vi berättade att det insamlade materialet enbart kommer användas för forskningsändamål.

23

5 Resultat och analys

I detta kapitel redovisas resultatet av intervjuerna som det sedan förs en analys kring utifrån arbetets syfte och frågeställningar. Resultaten under varje tema analyseras för sig i ett eget stycke under respektive resultat. För att göra det så tydligt som möjligt så delas resultat och analys in i de två komponenterna KASAM och det sociokulturella perspektivet, som tidigare i studien har presenterats i studiens

forskningsöversikt. Svaren vi fått av samtliga deltagare har sammanställts, och utdrag ur intervjuerna i form av citat har gjorts. Analysen innehåller kopplingar från respondenternas intervjusvar till

undersökningens två olika teman där teorierna (KASAM-teorin, Thedin Jakobssons KASAM-modell och mediering inom det sociokulturella perspektivet) används som verktyg för att besvara frågeställningarna. I slutet av kapitlet kommer en sammanfattning av resultatet ske.

5.1 Den fysiska aktiviteten och hälsan

5.1.1 Pedagogens syn på fysisk aktivitet

Eftersom begreppet fysisk aktivitet är brett så hade respektive deltagare olika uppfattningar om

innebörden, men allmänt verkade uppfattningen av begreppet vara relativt sammanhängande. Att fysisk aktivitet innefattar någon form av rörelse var alla överens om. Pedagog 1 förklarade begreppet som något essentiellt för människan; ”Det är väldigt centralt i människans natur att röra på sig. Vi rör ju på oss alldeles för lite, varenda människa tror jag rör sig mindre än vad de egentligen är byggda för” (Pedagog 1). Pedagog 1 påvisar en viss medvetenhet kring vikten av fysisk aktivitet för människan i sig. Denna medvetenhet kan användas för att genom Thedin Jakobssons KASAM-modell utforma begripliga, hanterbara och meningsfulla lärandesituationer i fysiska aktiviteter. Om man som pedagog har en förkunskap eller en medvetenhet om de positiva aspekter av fysisk aktivitet är det alltså lättare att

genomföra mer givande aktiviteter. För att pedagogen ska kunna föra en lärandesituation eller en aktivitet på ett begripligt, hanterbart och meningsfullt sätt är det språkliga redskapet, som är en del av

medieringsidén inom ett sociokulturellt perspektiv, ett viktigt redskap pedagogen använder sig av för att kunna kommunicera med barnen.

De andra pedagogerna förhåller sig till begreppet fysisk aktivitet som ett hälsofrämjande verktyg. Genom att utnyttja de olika egenskaper miljön erbjuder kan pedagogen anpassa ett lärande utifrån de egenskaper.

24

Enligt resultatet beskrivs begreppet fysisk aktivitet som något positivt av samtliga pedagoger. Tolkningen av begreppet, enligt pedagog 1, beskriver den fysiska aktiviteten som någonting viktigt för människor i det moderna samhället. Även de andra pedagogerna kopplade begreppet till något hälsofrämjande.

5.1.2 Rörelsevanor

Barnens rörelsevanor var ett ämne som dök upp mer än en gång bland våra intervjuer. Just dagens ökning av stillasittande är ofta anledningar till varför pedagogerna främjar fysiska aktiviteter. Pedagog 1 menar att många barn inte har något att göra på fritiden utöver fotbollsspelande, som är den populäraste aktiviteten under barnens fria tid. Även pedagog 2 förklarar att det inte är många barn på det

fritidshemmet som har fysiska aktiviteter efter fritids och att det nästan enbart är fotboll som gäller då. På det andra fritidshemmet var det inte heller många barn som var fysiskt aktiva efter fritids. Pedagog 3 nämnde att vissa barn är med i föreningar, mest fotbollsföreningar, men i övrigt är barnen inte så aktiva. Det blir mycket stillasittande när de kommer hem, menade pedagog 3. ”Det är mycket gaming

(datorspelande) på denna skola. Alla spelar, det är sällan att de går ut. Vissa är i föreningslivet” (Pedagog 3). Pedagog 4 förklarade att de i barngruppen på avdelningen inte var så måna om att utnyttja varken kultur- eller föreningslivet. Det är tydligt att barnen hellre sitter framför datorn än rör på sig. Anledningen kan vara exempelvis ekonomiska faktorer, kulturella faktorer eller helt enkelt att barnen inte tycker att det är lustfyllt.

Samtliga pedagoger förklarade att rörelsevanorna på fritids och på rasterna varierade mellan barnen. Vissa barn är mer fysiskt aktiva om dagarna än andra. Bland de faktorer som påverkar valen mellan att sitta och spela datorspel eller att utöva någon fysisk aktivitet finns barnets intresse. Genom att man som pedagog använder sig av Thedin Jakobssons modell av KASAM i sin pedagogik vid fysiska aktiviteter kan pedagogen hjälpa barnet att finna aktiviteten intressant genom att den blir begriplig, hanterbar och meningsfull för barnet. Genom en sådan pedagogik kan barnet motiveras till att utöva fysiska aktiviteter på sin fritid och på det sättet även öka sina rörelsevanor.

5.1.3 Strategier för att främja den fysiska aktiviteten

På frågan om pedagogerna hade någon särskild strategi för att främja fysisk aktivitet, hälsa och lärande fick vi olika svar. Pedagog 1 förklarade att de har tillgång till skolans gympasal två gånger i veckan och de brukar då erbjuda olika former av lekar och sporter. Samma pedagog fortsätter sedan att förklara vad

25

de använder för strategi för att erbjuda barnen fysisk aktivitet;

…och på tisdagar då så har vi ju varit ute och där har vi antingen gått promenader, eller haft aktiviteter i parken, och ibland får de härja runt fritt, så vi har ju faktiskt rört på oss mer eller mindre fem gånger i veckan under en relativt hög takt… (Pedagog 1).

Vidare berättar pedagog 1 även att barnen ibland får vara med och bestämma vad de ska göra för aktiviteter, men att det ofta blir enformigt då samma förslag uppkommer. Personligen vill pedagog 1 försöka få andra barn att hitta något att göra på raster eller under eftermiddagsverksamheten på fritids och även erbjuda dem variationer i deras dagliga fysiska aktiviteter. Enligt pedagog 1 bestämmer de ofta aktiviteter eller så låter de barnen leka fritt. Genom att använda sig utav språkliga redskap, så som ord och begrepp anpassade efter barnen eller helt enkelt ha ett pedagogisk förmedlingssätt, kan pedagogen väcka intresse hos barnen i att upptäcka nya aktiviteter. I sin tur kan detta öka lusten hos barnen i att delta i fysiska aktiviteter då pedagogens förmedlingssätt kan öka barnens begriplighet och även hanterbarhet (Thedin Jakobsson, 2007).

Något som är viktigt vid strategier är just det språkliga, hur man förmedlar och skapar intresse för en grupp. Ur ett sociokulturellt perspektiv är det språkliga redskapet ett av de viktigaste för att förmedla olika kulturer (Säljö, 2011). Pedagogen kan använda språket för att förmedla information till barnen samtidigt som pedagogen kan fungera som en brygga mellan miljön/omgivningen och dess kultur och barnen för att väcka ett intresse hos barnen. Till exempel kan pedagogen förutom att förklara på ett begripligt sätt för barnen även finnas som stöd för barnen att lära sig av och i den miljö där de befinner sig.

Det som framkommer i resultatet visar att pedagogernas val av främjande strategier ofta är varierande där barn erbjuds ett stort antal aktiviteter, både kontrollerade och icke kontrollerade. Detta ger barnen

möjligheter att anamma de kunskaper och värderingar som speglas i omgivningen. Vidare har pedagogen en betydande roll i dessa samspel mellan omgivning och barn och även mellan barnen där konflikter och missförstånd kan uppstå. I detta samspel har pedagogen en central roll i att låta barn ta del av nya

erfarenheter.

26

faktorerna som utgör en individs KASAM kan användas. Det vill säga att genom att barn finner ett sammanhang mellan de tre komponenterna som utgör KASAM när de utför fysiska aktiviteter ökar chansen att de finner intresse för det och möjligtvis fortsätter att ha ett intresse för det. Genom att de intervjuade pedagogerna använder rätt material för aktiviteten bidrar detta till en lättare hanterbarhet för barnen i att utöva aktiviteten, vidare kan pedagogen öka begripligheten för barnen genom att förmedla rätt kunskaper för att kunna utföra aktiviteten. Ibland kan pedagogen även visa hur aktiviteten går till för att öka begripligheten. Pedagogen kan i sin tur, för att göra aktiviteten meningsfull, använda ”rätt” material för att utöva aktiviteten, inom ramen för hur hanterbar och begriplig aktiviteten är. Genom att förmedla aktiviteten ur Thedin Jakobssons förmedlingssätt med de tre begreppen som utgångspunkt kan pedagogen använda detta som strategi i att väcka intresse för fysiska aktiviteter för barnen. Även om detta inte är en medveten strategi verkar det enligt resultatet som att respektive pedagog har förståelsen för betydelsen av miljön och sin roll i för att främja olika fysiska aktiviteter.

5.1.4 Hälsa

Angående det hälsofrämjande arbetet nämnde samtliga pedagogerna hälsa som ett positivt utfall av fysiska aktiviteter. Pedagog 1 delade sin åsikt om hur den fysiska aktiviteten kan leda till positiva

hälsoeffekter; ”Allt från en förhöjd presentationsförmåga och koncentrationsförmåga till bättre fysik samt att det leder till bättre koncentration i klassrummet och motorik och finmotorik, det är ju väldigt viktiga saker vi pratar om, speciellt för barns självkänsla och status” (Pedagog 1). Det är kanske inte tydligt hur prestationsförmåga och koncentrationsförmåga har med hälsa att göra men vad pedagogen här menar är att fysisk aktivitet för barn och unga är viktigt för att utveckla och förstå sin egen kropp, och vidare att med denna utveckling främja en positiv självkänsla hos barn. Pedagog 4 nämner att fysisk aktivitet “...för mig är något som i så fall främjar den personliga hälsan” där han antyder hur viktigt fysisk aktivitet är för hälsan. På frågan om pedagogen kunde utveckla påståendet beskriver pedagog 4 fysisk aktivitet förutom som något som hjälper människor att bibehålla en god hälsa även kan hjälpa människor att må psykiskt bättre på grund av ökad självkänsla. Pedagogen ser hälsan ur ett patogent men även ett salutogent synsätt då han nämner hur människan kan bibehålla en god hälsa genom fysisk aktivitet. Det är alltså inte den fysiska aktiviteten i sig som gör människan frisk, det är de egenskaper fysisk aktivitet medför som i sin tur främjar hälsan (till exempel ökad motorik och bättre kroppskontroll). Sedan kan det diskuteras utifrån KASAM-teorin om lusten för fysisk aktivitet kan räknas som hälsofrämjande då det tidigare framkommit att det är lusten, i alla fall ur Thedin Jakobssons modell, som är målet med att utföra aktiviteter.

27

Förutom psykiska fördelar med fysisk aktivitet (bättre självkänsla) är 60 minuters fysisk aktivitet för barn hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande (Strong et al., 2005). Enligt Ingegerd Ericsson (2003) kan daglig fysisk aktivitet främja motoriska egenskaper hos barn. Dessa egenskaper kan i sin tur användas för att klara av (hantera) vissa situationer som man annars kanske hade haft svårigheter med. Enligt

KASAM-teorin används hanterbarhet som ett verktyg för individen att känna ett sammanhang i situationen som främjar individens hälsa. Pedagog 2 tolkade begreppet hälsa ur ett patogent synsätt då pedagogen fokuserade på förebyggandet av sjukdomar genom att förklara hur de på fritidshemmet exempelvis minskar användningen av socker vid bakning.

5.2 Fritidshemmet

5.2.1 Miljöer och material

Samtliga respondenter menade att utomhusmiljön och dess möjligheter för fysisk aktivitet är viktiga faktorer för barns fria tid. Pedagog 1 och pedagog 2 menar att de, förutom skolgården som de varje rast utnyttjar, har möjligheter att gå till närliggande parker. Respondenten menar att barn ofta går hem vid olika tider och därför kan det ibland vara problematiskt att komma ut till parkerna. Pedagog 2 menar att skolgården som de använder på fritids inte har så mycket att erbjuda;

Fördelen med att inte ha så mycket material är att de blir kreativa och att de får hitta på grejer. Och nackdelen med att ha så lite material är att det blir många barn som bara går omkring och inte gör någonting (Pedagog 2).

Miljöer eller material (sådant som återfinns i miljön som kan användas vid utförande av olika aktiviteter) kan enligt Thedin Jakobssons modell av KASAM-teorin bidra till en ökad känsla av hanterbarhet

beroende på hur väl man kan hantera en uppgift i miljön man befinner sig i. Till exempel är det lättare (mer hanterbart) att kunna spela en fotbollsmatch på en fotbollsplan istället för att spela på en vanlig gräsmatta utan utsatta mål och linjer. Det gäller därför för pedagogerna att utifrån budgeten

fritidshemmet tilldelats kunna förse barnen med material som i sin tur bidrar till att aktiviteterna på fritids blir meningsfulla, begripliga och hanterbara. Enligt Thedin Jakobsson kan aktiviteter kännas

meningsfulla även om de inte är hanterbara och vice versa. För att kunna göra aktiviteten begriplig har pedagogen ett ansvar i att förmedla instruktioner på ett pedagogiskt och tydligt sätt. Det är alltså på ett sätt både pedagogens arbete samt miljön och materialet som används på fritidshemmet som avgör hur det

28

pedagogiska arbetetet med fysisk aktivitet sker utifrån Thedin Jakobssons KASAM-modell. Pedagogerna vi intervjuade berättade att båda skolor har inomhusutrymmen som erbjuder fysiska aktiviteter men att de även har möjligheter till att få utnyttja olika anläggningar som erbjuder fysiska aktiviteter. Att komma iväg till idrottsanläggningar sker oftast under loven på grund av olika anledningar. Ibland kan de ha fysiska aktiviteter inomhus i klassrummen där de till exempel dansar framför en

projektor eller spelar ”Twister”. Stora ytor är inte alltid nödvändigt för att utöva fysiska aktiviteter. Pedagog 2 berättar att de på avdelningen har ett mysrum som dock snabbt blev till ett rum där barnen istället är fysiskt aktiva. Detta kan bero på barnens egna behov av att röra på sig (om de känner sig rastlösa) och att rummet då blir mer meningsfullt för barnen som en plats för lek eller andra fysiska aktiviteter. I sin tur innebär detta att barnen använder mysrummet som ett stim & stoj-rum på grund av att pedagogerna låter barnen själva bestämma aktiviteterna i rummet, samt barnens upplevelse av att

materialet i rummet bättre kan användas till att utföra lekar och fysiska aktiviteter. På detta vis blir det pedagogens instruktioner, material och miljö ur Thedin Jakobssons förhållningssätt som bestämmer hur begriplig, hanterbar och meningsfull en aktivitet är.

5.2.2 Pedagogens arbete med fysisk aktivitet

Pedagogerna som intervjuades anser att de har en viktig roll innan, under och efter skoltid i att främja den fysiska aktiviteten hos barns fria tid. Pedagog 1 berättar att de ofta försöker få barnen att vara ute och röra på sig. Pedagog 2 anser att man har ett viktigt ansvar som pedagog att främja fysiska aktiviteter och se till så att det finns möjligheter till fysiska aktiviteter;

Vi har lite större ansvar (än skolan) tycker jag, i och med att de sitter stilla så mycket i skolan. Och sen tycker jag väl att vi har stort ansvar att se till att de kan röra sig och att de har utrymme för att röra sig, eller så får man gå till ställen där de kan röra sig (Pedagog 2).

Att pedagogerna känner att de har en roll i att främja fysisk aktivitet på fritidshemmet resulterar i att pedagogerna i sin tur känner ett engagemang i arbetet med fysisk aktivitet. Pedagog 1 berättar även hur de är drivande i att barnen rör på sig. “Jag brukar gå till gympasalen med en grupp barn och köra ett fyspass eller något” (Pedagog 1). Detta sker enligt pedagog 1 frivilligt av barnen som deltar. Kanske sker detta på grund av pedagogens engagemang och sättet som pedagogen får aktiviteten att verka begriplig, hanterbar och meningsfull. Genom att pedagogen använder sig av ett begripligt språk och ett pedagogiskt

29

förmedlingssätt i en lärandesituation, med andra ord ett språk som enkelt kan förstås av målgruppen och som väcker intresse, främjas målgruppens förståelse och upplevelse av vad som ska göras. Pedagog 4 förklarar att denne upplever att fritidspedagoger har mer ansvar nu än tidigare i att främja fysiska

aktiviteter. Respondenten menar att pedagogers arbetsuppgifter bland annat är att främja lek och lärande, och det sociala.

Pedagogernas sätt att främja lärandet i olika sammanhang är viktigt för barnets utvecklande, det är

pedagogen som kan styra och manipulera aktiviteter, material eller miljön för olika pedagogiska ändamål. Dessa material och miljöer används då av pedagogen som verktyg för att barngruppen lättare ska kunna begripa, hantera eller finna mening med aktiviteten. Det språkliga verktyget används för att underlätta kommunikationen mellan pedagogen och barnen där pedagogen genom språket kan förklara hur materialet ska användas och vad det ska användas till och varför. Pedagog 1 menade på att man i praktiken använder det språkliga verktyget i en pedagogisk verksamhet som ett redskap till att nå ut till barnen och skapa kontakter, men även för att i aktiviteter eller lärandesituationer kunna guida barnen utifrån de didaktiska frågeställningarna. Pedagog 1 menar att man som pedagog, genom att kunna tydliggöra vad som ska utföras, hur det ska utföras och varför, främjar intresset för en aktivitet eller lärandesituation.

5.3 Sammanfattning av resultatet

Utifrån empirin kan vi utläsa att pedagogerna främjar både hälsa och lärande i de fysiska aktiviteterna, dock är det kanske inte alltid medvetet dessa aspekter främjas. Även om pedagogen inte utformar en fysisk aktivitet utifrån exempelvis ett hälsoperspektiv, är detta något som medföljer i den fysiska aktiviteten trots allt. Vi har hursomhelst fått ta del av dessa olika pedagogers arbetssätt när det kommer till fysisk aktivitet på fritids, och även vad de har för tankar om den fysiska aktivitetens betydelse för barn.

Pedagogerna har också gett oss en inblick i hur det ser ut i respektive verksamheter och med detta vad det finns för möjligheter och förutsättningar för att arbeta med fysiska aktiviteter på fritids. De har framförallt beskrivit hur inom- och utomhusmiljöerna ser ut och hur man på fritidshemmen utnyttjar dessa miljöer. Vidare verkar det inte vara någon pedagog som direkt använder sig utav Thedin Jakobssons KASAM-modell eller någon liknande KASAM-modell. Däremot utför de planeringar utifrån de didaktiska frågeställningarna som i sin tur kan öka en känsla av sammanhang i aktiviteten. Som tidigare nämnt i arbetets teoridel blir

30

frågorna vad?, hur? och varför? frågor som i sin tur kan utveckla en känsla av sammanhang för barnen i aktiviteten. Till exempel är pedagogerna väldigt tydliga med vad som ska göras och de visar själva hur en aktivitet ska utföras för att öka hanterbarheten. Analysen av empirin visar att även om ingen pedagog direkt varit medveten om KASAM och modellen som Thedin Jakobsson använder i ett didaktiskt syfte, så har respektive pedagog på ett eller annat vis varit medvetna om att barnen ska förstå (begripa), kunna utföra (hantera) och finna mening med aktiviteterna.

31

6 Slutsats och diskussion

Detta kapitel kommer att bestå av en diskussion av resultatet från vår undersökning kopplat till tidigare forskning. Vidare kommer undersökningens relevans kopplas till vår framtida yrkesroll. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagogerna arbetar med fysisk aktivitet på fritidshemmen vi besökte samt vilka förutsättningar berörda verksamheter har för att bedriva fysiska aktiviteter. Detta gjorde vi genom två frågeställningar; ”Hur arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och hur främjas hälsa och lärande i den fysiska aktiviteten?” och ”Vilka möjligheter finns till fysisk aktivitet på fritidshemmet?”.

Vår första frågeställning besvarades av pedagogerna då de förklarade vad de gör för fysiska aktiviteter med barnen, hur ofta de gör fysiska aktiviteter med barnen och även varför de gör dessa aktiviteter. Pedagogerna svarade också här att de främjar mycket utomhusaktiviteter för att stimulera barnen som är så mycket stillasittande under skoltiden.

Den andra frågeställningen besvarades av pedagogerna genom att beskriva hur fritidslokalerna, skolgårdarna samt närområdena ser ut och hur fritidshemmen i sin tur utnyttjar dessa områden för att främja den fysiska aktiviteten för barnen.

Resultatet från studien överensstämmer med den tidigare forskningen då pedagogerna beskriver sin roll och sitt uppdrag som att bland annat lära ut de sociala aspekterna men även att stimulera barnens behov (Hippinen, 2011). Dock förespråkar William B. Strong et al. (2005) att fysisk aktivitet ska genomföras i 60 minuter under dagen för skolbarn, vilket inte riktigt uppnås för alla barn på dessa fritidshem, där vissa barn är mycket fysiskt aktiva under dagarna medan andra barn är mindre fysiskt aktiva om dagarna. Fysisk aktivitet främjas alltså, men inte till den grad, eller i den intensitet, Strong et al. anser att den bör. Detta kan bero på att pedagogerna anser att fritids är barnens fria tid och att barnen därför själva ska få bestämma hur de väljer att utnyttja denna tid. Alla barn är inte alltför entusiastiska när det kommer till att vara fysiskt aktiv, utan föredrar en lugnare tillvaro på fritids. I resultatet kan vi se att barnen på det ena fritidshemmet är väldigt intresserade av datorspel. Även om barnen kanske inte tillåts spela just datorspel på fritids kan diverse sällskapsspel vara att föredra för dessa barn istället för aktiv rörelse. Ett av fritidshemmen har dessutom förutbestämda aktiviteter varje eftermiddag, och dessa innefattar inte alltid fysisk

32

aktivitet. Aktiviteter som bakning, skapande eller datorkunskap främjas också utöver den fysiska aktiviteten, som kanske inte alltid prioriteras.

Ett samtalsämne som ständigt kommer upp när man diskuterar fritidshemsverksamheten är dess koppling till skolan. I vår undersökning fick vi även ta del av fritidspedagogernas egen syn på vad fritidshemmet har för roll, varpå vår tolkning av deras utsagor är att fritidshemmet ska fungera som ett komplement till skolan utifrån både ett fysiskt och ett psykiskt perspektiv.

Stillasittandet i skolan medför att fysisk aktivitet i fritidshemmet är mer eller mindre obligatoriskt då barn är i behov av rörelse (Grindberg & Jagtøien, 2000) och detta är något fritidshemmet erbjuder, menar våra respondenter.

När vi genomförde våra intervjuer gjorde vi detta utan att ha en teoretisk grund att luta oss på, vilket vi i efterhand insåg att vi borde haft då vårt tillvägagångssätt utan någon förutbestämd teori gjorde att det blev betydligt svårare att koppla empirin med de teorier vi sedan bestämde oss för. Konsekvenserna av studien är att medvetenheten kring hur man kan arbeta med den fysiska aktiviteten på fritidshem utökas. Att få ta del av pedagogernas personliga arbetssätt och att få en inblick i hur yrkesrollen kan gestaltas ger en bra förberedelse inför den framtida yrkesrollen. Studien visar även betydelsen av olika aspekter, framförallt miljön, när det kommer till pedagogernas möjlighet att erbjuda olika former av fysisk aktivitet för barnen. Detta ger en förståelse för hur viktigt det är att som pedagog kunna vara så kreativ som möjligt för att hitta metoder för att främja den fysiska aktiviteten.

Då undersökningen endast är utförd utifrån ett pedagogperspektiv kan ett förslag till fortsatt forskning vara hur fysisk aktivitet på fritidshemmet ses ur barns perspektiv. Utifrån egna erfarenheter ser ofta barn tiden på fritids mer som en tid för lek än en tid för lärande.

Fritidshemmet ska givetvis vara en lekfylld arena, men det innebär inte att lärandesituationer försvinner. Frågan är om barn själva är medvetna om den fysiska aktivitetens betydelse både ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv, om de är nöjda med i vilken utsträckning de får utöva fysiska aktiviteter på fritids, eller om det överhuvudtaget är något de tänker på.

33

Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. 2. utg. Stockholm: Natur och kultur Bryman, Alan (2012). Social research methods. 3. ed. Oxford: Oxford University Press

Engström, Lars-Magnus (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag

Ericsson, Ingegerd (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer: en interventionsstudie i skolår 1-3 . Diss. Lund : Univ., 2003

Ericsson, Ingegerd (2005). Rör dig - lär dig: motorik och inlärning. Stockholm: SISU idrottsböcker

Grindberg, Tora & Jagtøien, Greta Langlo (2000). Barn i rörelse: fysisk aktivitet och lek i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur

Grønmo, Sigmund (2006). Metoder i samhällsvetenskap. 1. uppl. Malmö: Liber Halvorsen, Knut (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur

Hippinen, Anneli. (2011). Yrkesroll i förändring. I: Pihlgren, Ann S. (red.) Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 37-42.

Hofferth, Sandra. & Curtin, Sally. (2005). Leisure Time Activities in Middle Childhood. I: Moore, Kristin. & Lippman, Laura. (red.) What Do Children Need To Flourish?. Tillgänglig via: https://books.google.se/books?id=1yorPRWt4AgC&pg=PA1&lpg=PA1&dq=Kristin+Anderson+ Moore+och+Laura+H.+Lippmans&source=bl&ots=xzXucmzj5G&sig=_GpjNeRmcWZQcPZw9 Kalek88aSA&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiqyMerscHLAhXoCpoKHRJTC7sQ6AEILDAB#v=

onepage&q=Kristin%20Anderson%20Moore%20och%20Laura%20H.%20Lippmans&f=false

[Hämtad 2016-03-15]

Jacobsson, Rosie. (2011). Hela barnet, hela skolan. I: Pihlgren, Ann S. (red.) Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur AB, s. 97.

34

Nilsson, Johnny. (2007). Motoriskt lärande och motoriska lekmiljöer. I: Larsson, Håkan & Meckbach, Jane. (red.) Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber, s. 204.

Pihlgren, Ann S. (2011). Inledning och presentation. I: Pihlgren, Ann S. (red.) Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur AB, s. 22.

Saar, Tomas, Löfdahl, Annica & Hjalmarsson, Maria (2012). Kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem. Nordisk Barnehageforskning. Tillgänglig via:

https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/315 [Hämtad 2016-03-15]

Skolverket. (2007). Skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshem. Tillgänglig via: http://www.skolverket.se/skolfs?id=1331 [Hämtad 2016-03-15]

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11: reviderad 2015. 2. uppl. (2015). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig via:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 [Hämtad 2016-03-15]

Skolverket. (2014). Fritidshem. Tillgänglig via: http://skolverket.se/skolformer/fritidshem

[Hämtad 2016-03-15]

Säljö, Roger (2011). L.S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I: Forssell, Anna (red.) Boken om pedagogerna. 6., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber, ss. 161-164.

Strong, William., Malina, Robert., Blimkie, Cameron., Daniels, Stephen., Dishman, Rodney., Gutin, Bernard., Hergenroeder, Albert., Must, Aviva., Nixon, Patricia., Pivarnik, James.,

Rowland, Thomas., Trost, Stewart & Trudeau, François (2005). Evidence Based Physical Activity for School-age Youth. Tillgänglig via:

http://www.jpeds.com/article/S0022-3476%2805%2900100-9/fulltext [Hämtad 2016-03-15]

Thedin Jakobsson, Britta (2007). Att undervisa i hälsa. I: Larsson, Håkan & Meckbach, Jane. (red.) Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber, ss. 188-191.

Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig via: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtad 2016-03-15] World Health Organization. (2016). Physical Activity. Tillgänglig via:

35

Bilaga

Intervjufrågor

Tema: Skola/fritidshem

1. Finns det en hälsomodell på skolan?

a) Vad innefattar denna? Vad är viktigt att tänka på? b) Varför inte? Har det varit på tal?

2. Hur ser de ekonomiska förutsättningarna på skolan/fritidshemmet ut? 3. Finns det platser i närområdet ni brukar gå till och utöva fysiska aktiviteter?

a) Hur ser förhållandena ut för fysisk aktivitet på skolans/fritidshemmets område? b) Hur är tillgången till fysisk aktivitet i fritidshemmets lokaler?

4. Hur ser fritidspedagogernas samverkan med idrottslärarna ut?

Tema: Fysiska aktivitet

1. Vad anser du att fysisk aktivitet är?

a) Vad är viktigt att tänka på med fysisk aktivitet gällande barn? 2. Beskriv hur arbetet med fysisk aktivitet ser ut på det här fritidshemmet.

a) Har ni några särskilda strategier när det kommer till att främja fysisk aktivitet på fritidshemmet?

a) Vilka?

b) Hur kommer det sig?

3. Vilket inflytande har barnen när det kommer till valet av de fysiska aktiviteter som sker? 4. Hur kan aktiviteterna se ut?

a) Individuella övningar eller gruppövningar?

Tema: Pedagoger

1. Vilken roll anser du att fritidspedagogen har i förhållande till fysisk aktivitet för barn? 2. Vilken roll anser du att fritidshemmet som verksamhet har i förhållande till fysisk

aktivitet för barn?

3. Hur ser samtalen ut mellan er fritidspedagoger kring fysisk aktivitet (Planeringar och andra personalträffar)?