• No results found

vem är jag? Vad vill jag? studie om vägledning för barn i tidigare åldrar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "vem är jag? Vad vill jag? studie om vägledning för barn i tidigare åldrar"

Copied!
49
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Vem är jag? Vad vill jag?

Studie om vägledning för barn i tidigare åldrar

Who am I? What do I want?

A study about early counseling for children

Zekiya Kalyun

Eva-Marie Andersson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2014-03-21

Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Nils Andersson

Fakulteten för lärande och samhälle

(2)
(3)

3

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka hur tidig vägledning bedrivs i skolan. Våra frågeställningar handlar om vilken metod som används för tidigare vägledning i grundskolan, samt vilka resurser och vilken samverkan som krävs. Kan tidigare vägledning förebygga kompromisser och begränsningar för elever i grundskolan. För vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat sex studie- och yrkesvägledare från olika skolor. Forskningen har visat att barn mellan 9-13 år är redo att ta till sig abstrakta kunskaper. Det är sparsamt med tidigare forskning kring barns utveckling i de tidiga skolåren. I det material som vi har hittat i tidigare forskning har Supers model om barns karriärutveckling använts.

Därför är det relevant att analysera det empiriska materialet med Supers teori och med Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser samt Parsons modell. Resultatet från undersökningen visar att informanterna arbetar med att vägleda eleverna till att öka sin självkännedom med tanken att de skall göra ett väl underbyggt val. I årskurs sex får eleverna göra ett collage om sig själv, där drömmar och framtid är obegränsade. Med denna arbetsmetod påbörjas processen med tidig vägledning hos eleverna.

Nyckelord: studie- och yrkesvägledare, grundskolan - läroplan, samverkan och tidig vägledning

(4)

4

Abstract

The purpose of this study is to examine how early guidance is conducted in the school. Our questions are about which kind of method is used in previous guidance in elementary school, and what resources and which kind of collaboration are required. Can previous guidance prevent compromises and limitations? For our investigation, we used a qualitative approach, where we have interviewed six guidance counselors from different schools. We also want to show that previous research provides support to begin the process of guiding for kids in the middle and high elementary school. Research has shown that children between 9-13 years are ready to take on abstract knowledge. It is sparse with previous research on child development in the early school years. In the material that we have found in previous research Supers model on children’s career development has been used.

It is therefore relevant to analyze the empirical material with Super’s theory, with Gottfredson’s theory of limitations and compromises, and Parson’s model. And the result we found is that the children’s perspective widens at an earlier stage, so that they can more easily make aware decisions as far as possible to be reconciled with their dreams of future careers. The earlier children receive guidance, the sooner they can make good decisions, especially as we have seen and can show that the counselors are working with children’s self -awareness.

Keywords: guidance counselors, elementary school-curriculum, interaction and early counseling

(5)

5

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Styrdokument ... 9

1.2 Syfte och frågeställning ... 10

1.3 Disposition ... 10

2 Tidigare forskning ... 11

2.1 Palladino, Schultheiss, Palma och Manzis studie om självkännedom och karriärsplanering . 11 2.2 Nazils undersökning om barns tankar ... 12

2.3 Sammanfattning ... 13

2.4 Begreppsdefinition ... 13

3 Teori ... 15

3.1 Karriärteori ... 15

3.2 Levnadslopp, levnadsutrymme och självbilden ... 16

3.3 Begränsningar och kompromisser... 19

3.4 Sammanfattning ... 21 4 Metod ... 22 4.2 Urval av undersökningsenheter ... 22 4.4 Analysmetod ... 25 4.5 Etiska ställningstaganden ... 25 5 Resultat ... 27

5.1 Arbetssätt, uppstart och process ... 27

5.2 Samverkan ... 30

5.3 Handlingsplan ... 31

5.4 Resultat ... 32

5.5 Vem är jag? Vad vill jag? ... 33

5.6 Nackdelar respektive fördelar. ... 34

5.7 Reflektioner från föräldrar och barn. ... 36

(6)

6

6 Analys ... 38

6.1 Drömmar och anpassning till omvärlden ... 38

6.2 Självkännedom och självkänsla ... 39

6.3 Samverkan med nyckelpersoner. ... 39

6.4 Kompromisser och begränsningar ... 40

6.5 Sammanfattning ... 41

7 Diskussion ... 42

7.1 Teorins och metodens betydelse för resultatet ... 42

7.2 Diskussion och slutsatser av resultat och analys ... 43

7.3 Förslag till vidare forskning ... 44

8 Referenser ... 45

Bilaga 1. Mejl till informanterna ... 47

(7)

7

1 Inledning

Redan i förskolan härmar barn vuxenvärlden och fantiserar om olika yrken. Genom fantasi och lek börjar man se sig själv i olika vuxenroller (Super, Savickas och Super 1996, refererad i Patton och McMohan 2006, s 57). Barn leker olika yrkesroller där flickan drömmer om att vara sjuksköterska som sin mamma och pojken drömmer om att vara brandman som pappa. När barnet börjar skolan fortsätter de att leka och fantisera om vuxenvärlden. Dessa lekar är bara på låtsas, ingen har konkret förklarat för barnen hur man blir en sjuksköterska eller en brandman. Mellan förskolan och fram till ungefär 13 års ålder är yrken bara drömmar och fantasier för barnet, fram tills de skall välja sitt gymnasieval och då gäller det att hitta den utbildning som matchar med ens intressen. Idag presenteras ett smörgåsbord av olika utbildningar där utgångspunkten är ”ta vad du vill”. Dagens ungdomar har en djungel av utbildningar att navigera sig igenom. Var finns kompassen för dessa ungdomar?

Det är här vägledarna kommer in och försöker att navigera elevena åt rätt riktning. En vägledare är en person som försöker vidga perspektiven för respektive skolelev så att eleven blir medveten om olika valalternativ, samt olika utbildningar och yrken som passar eleven bäst. Vägledaren handleder högstadieelever med den tidsram som finns, så att eleverna kan göra ett väl underbyggd val, som i sin tur leder dem vidare till den utbildning som krävs för deras framtida yrke. Ungdomarnas framtid är således beroende av dessa vägledare och till syvende och sist är även samhället beroende av dem – av vägledarna så att de gör ett bra jobb i god tid och av att ungdomarna sedan inte hamnar i arbetslöshet och utanförskap. (Skolverket 2010, s.22). Ju tidigare eleverna får vägledning, desto tydligare tycks vägen bli för dem till deras framtida yrkesval. Och därför ska vi nu studera vägledarna och deras metoder, för att se om den tidigare vägledningen faktiskt uppfyller dessa villkor.

(8)

8

I de flesta skolor idag kommer vägledare i kontakt med elever först i årskurs 8, då vägledaren besöker klasser för att informera om praon och gymnasievalet. Först i årskurs 9 får man ett individuellt samtal med studie- och yrkesvägledaren angående val av program för gymnasiet och då skall man fatta ett beslut inom den begränsade tidsramen. Många elever som står inför sitt gymnasieval känner sig oförberedda och har dålig självkännedom, samt saknar kunskap och information om hur man väljer utbildning. Valet till gymnasiet blir ett ogenomtänkt beslut. (Loven, 2000). Enligt Skolverket är studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar (SOU 2001:45, Skolverket, 2008; Skolverket, 2009; LGR 11). Enligt skolverket (2010, s.5, SOU 2001:45, s.98 referad i Fransson och Lindh (2004) bör alla elever garanteras ett visst mått studie- och yrkesvägledning under hela skoltiden, med start i tidig grundskola. Idag finns inte vägledning i den omfattningen som det framgår av skolverkets styrdokument. Vägledningsinsatserna har blivit eftersatta då staten i början av 1990-talet överlämnat ansvaret för skolan till kommunen. Konsekvensen blev att vägledningen prioreterades först i grundskolans årskurs nio. (SOU 2001:45, Skolverket, 2008)

Calle Waller menar i sin debattskrift Vägledaren i focus (1996, s.10) att skolan inte kan fortsätta fördröja kontakten med verkligheten; dagens barn och ungdomar behöver introduceras tidigare i vuxenvärlden och förberedas inför arbetslivet. I dagens samhälle då utvecklingen blir mer globaliserad, behövs nytänkande där skolorna behöver bli mer flexibla och jobba över ämnesgränserna.

Skolan är som en stor puppa. Där kapslar vi in våra larver som växer sig allt starkare och vackrare tills de en dag som fjärilar flyger ut och prövar sina vingar. En helt annan värld öppnar sig än den som de inte kan manövrera i. De må vara hur vackra som helst. Och hur rustar man fjärilar för livets tuffa vilkor? (Calle Waller, s.10)

Både skolverkets styrdokument, tidigare forskning och teorier (som kommer att beskrivas längre fram i denna studie) stödjer tidigare vägledning i grundskolan. Det är en livslång process för individen att finna sin identitet, enligt Fransson och Lindh (2004, s 98); att bearbeta sina funderingar tillsammans med någon annan är ett effektivt sätt att hitta rätt, i synnerhet om det är en kunnig person. Barnet vill ju veta vem det är, vad det kan och i synnerhet veta vad det finns för möjligheter. Men hur fungerar detta i praktiken? Hur

(9)

9

bedriver man tidig vägledning så att den blir till nytta för barnet och vilket samarbete behövs för att driva tidig vägledning, samt hur arbetar man för att utveckla barnens självkännedom? Detta är frågor som vi vill undersöka i vår studie för att ta reda på hur tidig vägledning bedrivs.

1.1 Styrdokument

I Skollagen (29§) står det att elever från årskurs ett ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses, och ändå får eleverna enligt Skolinspektionens kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledning i grundskolan (2013:5) inte denna vägledning kontinuerligt, då den inte betraktas som hela skolans ansvar.

Enligt Nordström i Kvalitet i studie- och yrkesvägledning (2008, s. 16-17) behöver barn och unga förberedas och tillgodogöra sig en viss kompetens för att kunna fatta väl underbyggda val inför gymnasiet. Hon menar då tidsfaktorn för gymnasievalet är begränsad och kräver snabba beslut, behöver eleverna ha kontinuerliga samtal under hela grundskolan för att hinna reflektera kring sin självkännedom, sina intressen och styrkor.

I Lovens avhandling i Kvalitet i studie- och yrkesvägledning (2008,s 50-52) lyfter hanfram hur viktigt praon är för eleverna, där de kan få sin första kontakt med arbetslivet och få chansen till att prova på ett yrke som de är intresserade av samt reflektera över sitt gymnasieval. Enligt Lovens undersökning säger 71 % av eleverna att "praon hjälper mig att se kopplingar mellan skolans ämnen och arbetslivet". Nordström i Kvalitet i studie- och yrkesvägledning (2008) lyfter också fram vikten av att skolan behöver bli en del av samhället. Hon belyser frågor som berör den breda vägledningen. ”Hur synliggörs yrken för barn idag? Barn och ungdomar måste få större kontaktytor mot näringslivet” (2008 s:17).

Enligt utredningen i (SOU 2001:45) är det lagstadgat att varje kommuninvånare har rätt att få tillgång till hjälp att identifera och formulera sina behov, samt kunna tillgodogöra sig information och kunskap om utbildning, praktik och arbetsmarknad. Individen behöver

(10)

10

vägledas i sina egna val i karriärsprocessen, för att tillgodose sina behov, intressen och förutsättningar.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka hur tidig vägledning bedrivs för yngre barn i årskurs sex. Med denna studie vill vi ta reda på vilken samverkan, .samt vilka aktiviteter som behövs för att bedriva tidig vägledning

Vårt arbete berör dessa forskningsfrågor:

 Vilka aktiviteter görs av vägledarna för att bedriva tidig vägledning?

 Hur kan tidigare vägledning förebygga begränsningar och kompromisser?

 Vilken samverkan behövs för möjligheten att bedriva tidig vägledning?

1.3 Disposition

I kapitel 1 ska vi belysa skolverkets olika styrdokument samt lyfta fram vårt syfte och våra frågeställningar. I kapitel två behandlar vi tidigare forskning där vi tar upp Palladino, Schultheiss, Palma och Manzis studie om barns självkännedom från 2008, samt även Nazils undersökning av barns tankar och kopplingar mellan intressen och framtida yrken. I kapitel 3 lyfter vi fram de teorier som vi kan koppla till vår studie. Kapitel 4 behandlar den metod som vi anser är relevant för vår studie och i kapitel 5 presenterar vi resultatet iform av empiriskt material. I Kapitel 6 gör vi en analys av vårt resultat utifrån syfte, frågeställning och valda teorier och slutligen i kapitel 7 diskuteras allt som behandlats i föregående kapitel och vi presenterar en redogörelse av vårt syfte, vår metod och vårt resultat.

(11)

11

2 Tidigare forskning

I detta kapitel redogörs forskning där två avhandlingar behandlar barns tankar kring yrken och framtid.

2.1 Självkännedom och karriärplanering

Palladino, Schultheiss, Palma och Manzi (2005) har gjort en studie om barns självkännedom, utforskande och karriärplanering. Undersökningen genomfördes på 49 elever mellan nio och tolv år där barnen skriftligt fick svara på öppna frågor om sig själva, förebilder, mål och beslutsfattande. Frågor som behandlades var bland annat hur familjen påverkar barnets val och på vilket sätt barnen inspereras av läraren. Andra frågor behandlade barnets förmågor samt hur ett beslut går till.

I resultatet framkom fem olika begrepp som bearbetades och analyserades tematiskt. Dessa var utforskande, intressen och möjligheter, nyckelpersoner, tidsperspektiv samt planering och beslutsfattande. I den utforskande fasen beskriver barnen hur lärarna bidrar till deras erfarenhet och information genom olika studiebesök. I ”Self- concept” (föreställning om sig själv) börjar barnet identifiera intressen och ser kopplingar mellan intressen och arbete samt förstår vikten av praktik och stöd från andra för att utveckla sina förmågor. Nyckelpersoner som föräldrar, lärare inspirerar barnet till att tänka på framtiden och få översikt över att ens handlingar kan påverka kommande framtid. I tidsperspektiv och planering börjar man med identifiering av önskvärda och möjliga framtidsjobb. I beslutsfattande väljer man i första hand hälsa och säkerhet, sedan sorterar man bland alternativen samt rådfrågar föräldrar. Barnets föreställning av arbete är att det är viktigt för de grundläggande behoven, men att också vill arbeta för att hjälpa andra (t.ex läkare).

Resultatet analyserades med hjälp av Supers teorier om barns karriärutveckling där en del av barnen redan har en förutfattad mening av arbete. I forskningen framkom att en

(12)

12

del av barnen redan kunde urskilja vikten av att tjäna egna pengar, bidra ekonomiskt till familjen samt hjälpa andra genom sitt arbete. Man kom också fram till att barnens förebilder oftast var familjemedlemmar som fick barnen att förstå att hårt arbete kan löna sig längre fram. Resultatet stödjer Supers teorier som påpekar vikten av ingripande med tidig karriärvägledning och vidgar även förståelsen för hur barn får lära sig om arbete och även hur de kan förbereda sig för det.

2.2 Barns tankar om yrkesliv

Nazil (2007) har gjort en undersökning om barns tankar och kopplingar mellan intressen och framtida yrken. Syftet med studien var att undersöka nivån på grundskoleelevers karriärutveckling samt testa Supers modell på studien och utifrån detta bestämma nivån på turkiska barns karriärutveckling.

Nazil genomförde en kvalitativ undersökning av 145 grundskolevelever i Turkiet där resultatet visade att mellanstadieeleverna uppfyllde Supers nio begrepp om barns karriärutveckling. Det framkom att de flesta elever som deltog i studien var medvetna om sina personliga egenskaper och hade möjlighet att sammankoppla sin självuppfattning med yrken. De resultat som framkom i Turkiet kunde också jämföras med Palladino Schultheiss, Palma och Manzis studie (2005) i USA som också använde sig av Supers teorier och fann att mellanstadieeleverna var medvetna om sin egen självuppfattning, tidsperspektiv och planering. Denna studie gav också stöd för Supers karriärutvecklingsmodell i Turkiet.

Resultatet i Turkiet visade också att skoleleverna är nyfikna på yrken och att motivationen kan förstärkas av nyfikenheten. Lek hjälper barnen att använda ett undersökande beteende som väcker deras nyfikenhet, och därmed börjar barnen samla information och utforska sina resurser, som tillfredsställer deras nyfikenhet vilket i sin tur ger dem en riktning mot det kommande vuxenlivet. Med motivationen som drivkraft blir de succesivt skickliga i att använda sig av informationen och sina resurser för att göra mer medvetna val. Och ju tidigare eleverna får en vägledning som håller deras nyfikenhet och

(13)

13

kreativitet vid liv, desto tidigare blir de motiverade att kunna välja en kommande utbildning som leder dem till ett passande yrke.

2.3 Sammanfattning

Palladino, Schultheiss, Palma och Manzis studie om barn visar hur deras självkännedom och karriärplanering stärks av kontakten med nyckelpersoner såsom lärare och föräldrar, och att effekten blir starkare ju tidigare nyckelpersonerna kommer in i bilden. Nazil genomförde en undersökning på turkiska grundskoleelever där lågstadieeleverna visade en hälsosam nyfikenhet på olika yrken och att man med hjälp av lek lätt kan bygga vidare på motivationen, vilket i sin tur visar att barnen redan i lågstadiet är mottagliga för vägledning.

2.4 Begreppsdefinition

Vi har valt att ta upp begreppet självkännedom då det är ett återkommande begrepp som är centralt i denna studie.

Enligt Lindvall (2011 s.29) innebär begreppet självkännedom att man har en uppfattning om sig själv och den man är; att man har en kännedom om hur man är som person, vad man har för behov, samt hur man reagerar på olika saker och beter sig i olika situationer. Självkännedom är något som barn skaffar sig i umgänget med nyckelpersoner såsom föräldrar, lärare, vänner och bekanta. I dagens samhälle blir det alltmer viktigt för ungdomar att ha en trygg grund att stå på, där individen har kunskap om sin egen självuppfattning och självbild. Enligt Lindwall (2011 s. 29) råder det inom forskningen delade meningarom vad själva begreppet självkänsla innebär, eftersom populärpsykologin och forskningen har olika syn på det; och eftersom begreppet självkänsla i sig är så komplext är man inte ense, ens inom forskningen. Det finns dock ett antal begrepp som är knutna till självkänsla, såsom självuppfattning (eng, self-concept) som anses vara ett bredare begrepp och som innefattar främst kognitiva (tankemässiga) aspekter. Självkänsla definieras som ett lite smalare begrepp och innefattar självkritik (vad tycker jag om mig

(14)

14

själv?) medan självuppfattningen är mer beskrivande (vad är jag, vem är jag?). Dessa två begrepp skiljer sig teoretiskt åt, men är ändå ofta sammankopplade och ingår i självkännedomen.

Om barnet lyckas i det som det tycker är viktigt och mår bra, och har bra folk runt omkring sig, då får det en stark självkänsla om alltså är en konsekvens, inte en orsak. Man kan alltså inte jaga efter självkänsla med hjälp av populärpsykologiska råd som bara ger en kortsiktig lösning, eftersom de bara fokuserar på jaget och inte på andra personer i ens omgivning som är lika viktiga för att stärka självkänslan. Och barnens kompetens (hur duktig är jag på det som är viktigt för mig?) samt social acceptans (hur mycket stöd har jag från min omgivning?) leder till deras självkänsla, och den tidiga vägledningen handlar alltså om att påverka dessa båda faktorer som skapar självkänslan i tidigt skede, så att de får en inre trygghet, en grund att stå på. (Lindwall, 2011)

(15)

15

3 Teori

I detta avsnitt presenterar vi de teoretiska perspektiven för materialet. Vi har valt Parsons teori (McMahon, Patton 2006) trestegsmodellen, för att behandla materialet då vår studie behandlar tidig vägledning för mellanstadieelever att lära känna sina egenskaper. Vår studie belyser också barns karriärutveckling och därför kommer vi även analysera materialet med Supers karriärsutvecklingsmodell. Vi kommer även att behandla Gottfredsons ( 1985) teori som handlar om begränsningar och kompromisser.

3.1 Karriärteori

Parson (1909, refererad i Patton och McMahon, 2006 s. 19f) har kallats för skaparen av karriärvägledning där hans verk har haft stark påverkan på dess utveckling. Hans förhoppning var att individer som aktivt var engagerade i processen i väljandet av ett yrke skulle bli nöjda och effektiva i sina jobb, och detta skulle samtidigt leda till att minska arbetskostnader. Parson ville matcha passformen mellan individ och yrken och koncept, och han är lika relevant idag som på sin tid. Han identifierade tre nyckelelement kring karriärsval: självkunskap, kunskap om jobbvärlden samt sammankoppling mellan dessa två. Parson menar att först och främst behöver individen få en helhetsbild av sig själv; genom kartläggning av intressen kan eleven själv få en insikt möjligheter och begränsningar. (Amundson mfl, 2009 s. 33). Nästa steg blir att individen behöver förvärva relevant kunskap om omvärlden, arbetsmarknaden, olika yrken och utbildningar, något som är synnerligen relevant för högstadieelever när de närmar sig gymnasievalet. I denna kunskap ingår fördelar och nackdelar med olika yrken som till exempel arbetsuppgifter, arbetstider, lön samt andra faktorer som man behöver känna till. I den tredje fasen skall man koppla de två kunskaperna och utgå ifrån ett fält som är tillgängligt för högstadieelever. Parson (refererad i Patton & McMahon, 2006) menar i sin trestegsmodell att individen behöver

(16)

16

verktyg för att kunna bedöma objektivt och med förnuft i relationen mellan steg ett, insikt ”vem är jag” och steg två, utsikt, ”vad finns i omvärlden” samt att eleverna får kunskap kring de två första stegen så att steg tre, en så kallad framsikt uppstår. Processen pågår från steg ett till tre, där eleverna i årskurs sex börjar på ett enkel nivå och alteftersom eleverna blir äldre så ökas fördjupningen i övningen.

Bild 1. Visualisering av Parsons trestegsmodell. (Amundson mfl. 2009)

Ju tidigare individen kommer i kontakt med modellen ju mer ökar möjligheterna för eleven att göra överlagda val.

3.2 Levnadslopp, levnadsutrymme och självbilden

Super i (Patton och McMahon, 2006 s 53-63) har kunskaper om karriärutveckling både praktiskt och teoretiskt. Hans teorier bygger på att karriärutvecklingen pågår hela livet.

FRAMSIKT

Hur navigerar jag vidare? Vad behöver jag för resan? Vem är jag?

Yttre/inre ryggsäcken

INSIKT

UTSIKT

Vad finns i omvärlden. Utbildningar/karriäralternativ

(17)

17

Självbilden (self) är huvudfokus i Supers teori där utvecklingen av ens självbild sker genom olika faser i livet, och yrkesvalet är ett sätt att förverkliga sin självbild.

Förutom detta belyser Supers även levnadslopp (life-span), samt levnadsutrymme (lifespace). Nedan börjar vi med att beskriva först självbilden sedan levnadslopp och sist levnadsutrymme

Självbilden

Självbilden utvecklas genom hela livet och individen kan skapa sin självbild genom att både se objektivt och subjektivt på sin karriär. Individen strävar efter att hitta ett yrke som stämmer överens med den egna självbilden. Vid val av yrke är den subjektiva bilden i sig själv viktigast för individen. I den objektiva bilden kan man se hur individen framställs genom andras värderingar och syn. Super (1990) menar att valet av ett yrke påverkas av individens egen tolkning om hur bra den passar, inte av den objektiva bilden som gestaltas av andra. Objektivt sett kan ett yrke passa individen mycket bra, men dock bestämmer sig personen för ett yrke utifrån sina egna värderingar. Supers mest väsentliga insats i hans karriärsutvecklingsteori är det subjektiva perspektivet som bidrar till förståelse kring självuppfattningens betydelse och karriärval.

Levnadslopp

Super (refererad i Patton och McMahon 2006, s 59) Super har beskrivit i sin teori om levnadsloppet med en avbildad regnbåge som karaktiserar olika faser i livet, där karriärutvecklingen är en del av livet. Modellen lyfter fram fem olika faser i livet, under sin uppväxt mellan 4-13 år blir barnet framtidsorienterat via skolan och omgivningen, och börjar utveckla olika intressen samt blir medveten om sina förmågor. Genom fantasi och lek börjar barnet se sig själv i vuxenroller. (Super, Savickas & Super, 1996 refererad i Patton och McMohan 2006, s 57). I den utforskande fasen mellan 14-24 år gör individen allt för att kunna passa in i samhället och dess oskrivna regler, och försöker därför ta reda på sina olika inre förmågor och egenskaper. Sammankopplingen mellan självuppfattning och erfarenheter hjälper individen göra yrkesvalet. Den tredje är etableringsfasen där

(18)

18

individen har börjat stabilisera sig i yrkesroll och är nöjd med det, samt synkroniserar den egna självbilden med valet av yrke.

I upprätthållandefasen kanske man hamnar i en brytpunkt i livet och börjar ifrågasätta sitt val av yrke och vill byta, då gör man kanske en så kallad ”minicycle” och börjar i utforskandefasen igen. I nedgångfasen börjar man planera för pensionen.

Levnadsutrymme

Levnadsutrymmet handlar om individens olika sociala roller som en person lever i, och ett yrke är en av rollerna man har i livet. De vanligaste rollerna enligt Super är: Barn, ungdom/student, fritidsmänniska, samhällsmedborgare, arbetare, partner, hemarbetare, förälder och pensionär. Alla dessa roller påverkar varandra och så har dessa roller olika stor betydelse beroende på var man är i livet. Enligt Super går alla igenom dessa roller någon gång i livet. Dessa olika roller utspelas på olika arenor som oftast förekommer i hemmet, samhället, skolan och på arbetsplatsen. Super menar att alla dessa roller interagerar med varandra, men oftast är några roller mer framstående än andra, ex i föräldrarrollen som blir mindre framstående då barnen blir vuxna. Om rollerna liknar varandra ger det harmoni, men om de roller som spelas under samma tid är för olika kan det uppstå konflikter. Till exempel om man har framgång i någon roll så påverkas man i de andra rollerna och likaså berörs de andra rollerna om man har problem med en roll.

Enligt Super (1994 refererad i Patton och McMahon, 2006 s 58-67) får barnen successivt sin känsla av kontroll över sin miljö. Tidsperspektiv innebär att en känsla för framtid har utvecklats och detta börjar utvecklas hos barn runt nio års ålder. För de barn som börjar styra sin framtid och vinna tidsperspektiv, betyder det även att förmågan att planera har börjat att utvecklas.

Holland har vidareutvecklat Supers teori i (Amundson mfl 2009, s. 22) där han belyser att inställningar och färdigheter behöver läras från tidig barndom för att tillgodogöra sig optimal karriärutveckling. I detta ingår barnets medvetenhet om behovet av att planera, utveckla beslutsfattande, att ha en inre behärskningförmåga samt ha en positiv attityd till utforskning, d.v.s. nyfikenhet. Brist på dessa kompetenser kan bidra till en ofullgången karriär.

(19)

19

Värderingar anses också vara inspirerande till val av karriär och utveckling. Med god kunskap om sina personliga värderingar kan individen lättare besluta om tänkbara yrken. Men värderingar kan också fördelas över livets roller, dock bör man inte räkna med att uppnå alla värderingar i endast arbetsrollen (Amundson mfl 2009, s. 22).

3.3 Begränsningar och kompromisser

Linda S. Gottfredsons Theory of Circumscription and Comprimise (2005) inriktar sig på barnets och tonåringens studie och karriärsval. Gottfredson ser på karriärval som en matchningsprocess där individen söker yrken utifrån sitt intresse, sin personlighet och sin förmåga. Under processens gång börjar individen utesluta yrkesområden som känns onåbara och oacceptabla, och individen försöker istället på att fokusera på yrken som inte fullt ut är så attraktiva men mer realistiska. Samtidigt kan insikten kännas smärtsam. För att hitta ett yrke som känns acceptabelt måste man söka kunskapen om olika yrkesområden, samt lära känna sig själv. Teorin bygger på fyra olika stadier i barns utveckling.(Gottfredsson, 2005,s.79). Den första processen, Cognitive growth, innebär att barnet börjar utveckla sin kognitiva förmåga där barnet även börjar analysera den fakta som det tar in.

The Self is none of these things because we are not passive products of either nature or nurture but active agents in our own creation. (Gottfredsson, 2005, s.74).

Den andra processen är self-creation som innebär att människors olika egenskaper formas i samklang med miljö och biologi.

Individens self-concept, syftar på individens bild av sig själv, sina förmågor samt möjligheterer, och vem individen önskar sig vara i framtiden. I processen. Compromise tvingas individen välja bort yrkesalternativ som inte känns realistiska och otillgängliga. Barn väljer bort karriärvägar som inte stämmer överens med deras self- concept, detta sker i fyra olika steg som sker i individuell takt hos barnet eftersom de mognar olika snabbt.

(20)

20

Barn i ålder 3-5 år.I det här stadiet börjar barn förstå att man inte kan byta kön genom att klä sig i flickkläder respektive pojkkläder. De börjar klassificera människor på det enklaste sätt i stora och starka, eller små och svaga. De lägger märke till vuxenvärlden och de vill inte längre vara fantasidjur eller prinsessor när de är vuxna. Barnet förstår att vuxna har olika yrkesroller som även kommer att bli tillgängliga för dem.

Barn i åldern 6-8 år. Barn börjar tänka i konkreta termer och gör enkla iakttagelser. De börjar känna till olika yrken och roller som tillhör respektive kön. Allteftersom de kommer i kontakt med olika yrken i vardagen såsom lärare, brevbärare och doktor, börjar ett igenkännande av olika yrken. Yrken som de kan koppla samman med en speciell uniform som t.ex. polis, brandman blir de också medvetna om intresset för olika aktiviteter börjar att ta sin form i denna ålder där de påverkas av omgivningens förväntningar.

Barn i åldern 9-13. Här börjar barnet att klara av att tänka i mer abstrakta termer. De blir mer uppmärksamma på olika yrkesområden, samtidigt som de förstår att liknande arbetsuppgifter kan ha olika yrkesbeteckningar Att sitta framför en dator behöver inte betyda att du är en dataprogrammerare, Utan det kan ingå i många olika yrken. Under denna process börjar de bli medvetna om klassskillnader i samhället där yrkets status påverkar hur man uppfattas. Yrken klassificeras i olika perspektiv där utbildning, inkomst och sysselsättning får avgörande betydelse i vuxenvärlden. I detta stadium börjar barnet att jämföra sig med klasskamraterna och upptäcker sin egen intellektuella styrka i förhållandet till kompisar som gör att de utesluter en del yrkesval som känns alldeles för orealistiska. När barnet börjar mogna till tonåring har de avfärdat yrken som känns för könsbundet eller anses som lågstatusyrken.

Barn i åldern 14- uppåt. I denna stadiet börjar den unga individen medvetet söka efter yrken som passar deras personlighet och inre jag, som är tillgängliga i individens sociala utrymme. Matchningsprocessen börjar ta sin form och individen kan se skillnaden på olika arbeten, samtidigt som de börjar förstå vilka arbetsuppgifter som tillhör respektive yrke. De

(21)

21

unga försöker att hitta sina egna styrkor, intresse och mål, något som kan vara svårt eftersom den egna identiteten inte ännu är fullt utvecklad.(Gottfredson, 2005, S.77-81).

3.4 Sammanfattning

Dessa teorier har valts för att få en förståelseoch se kopplingar mellan dem och vår studie Med hjälp av dessa teorier vill vi stärka det empiriska materialet, eftersom vi anser att fokuset ligger på självkännedom och intresse hos skoleleven. Supers teori handlar om individens självkännedom som ligger till grund för att eleverna skall göra mer medvetna val. Självbilden utvecklas genom hela livet och individen kan skapa sin självbild genom att både se objektivt och subjektivt på sin karriär. Andra begrepp Super lyfter fram är människans levnadsutrymme och levnadslopp; inom levnadsutrymmet spelar individen olika sociala roller som en person lever i, och ett yrke är en av rollerna man har i livet, något som eleven alltså bör se fram emot.

Levnadsloppet följer karriärutvecklingen genom hela livet. Supers modell visar fem olika faser i livet där barnet under sin uppväxt blir framtidsinriktad via skolan och omgivningen, blir medveten om sina styrkor och börjar utveckla intressen. Däremot är det inte självklart att en så ung individ tänker logiskt, utan denne behöver hjälp på traven genom konkreta erfarenheter och abstrakta kunskaper. Avslutningsvis har vi använt oss av Gottfredssons teori. Teorin beskriver begränsningar som innebär att individen sorterar icke acceptabla alternativ, samt kompromissa vilket innebär att individen av står från det mest önskade alternativet och väljer istället ett mer realistiskt alternativ

Parsons trestegsmodell visar hur elevens självkännedom byggs på i tre steg: först insikten där eleven får känna sig själv och sina egenskaper, därefter utsikten där eleven får bekanta sig med sin omgivning. Den här förklarar processen med hur eleverna utvecklar sin självkännedom och kunskap om omvärlden

(22)

22

4 Metod

4.1 Kvalitativ metod

Denna studie bygger på att vi vill göra en undersökning om tidig vägledning i skolorna. Med denna studie ville vi få en inblick och en helhetsbild med hur tidig vägledning fungerar i praktiken och samtidigt ville vi få vägledarnas perspektiv kring detta arbetssätt. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod då vi vill få ett mer djupgående och reflekterande svar. Med kvalitativ studie kan man genom att ställa enkla och raka frågor få mer innehållsrika svar (Trost, 2010 s. 25). Med denna metod vill vi försöka förstå vägledarnas upplevelser och tankar där svaren blir mer varierande och innehållsrika, har samt informanterna större chans att mer fritt formulera sina svar utifrån sina tankar och känslor (Trost, 2010 s.32). Enligt Larsen (2009, s.27) blir det lättare vid en intervju att kunna ställa följdfrågor för att få ett mer kompletterande svar och samtidigt kan eventuella misstolkningar redas ut på plats. Nackdelen som vi kan se kan vara att informanterna inte är ärliga i sina svar, eftersom de svarar utifrån våra förväntningar, till skillnad från en kvantitativ metod där de kan vara helt anonyma (Larsen, 2009, s. 27)

4.2 Urval av undersökningsenheter

I vår studie valde vi urval genom snöbollsmetoden, där vi kom i kontakt med en person som i sin tur har tipsat oss om en kommun som bedriver tidig vägledning. (Larsen, 2009, s 78). Vi har valt denna kommun eftersom man har påbörjat tidig vägledning sedan två år tillbaka i denna kommun. Samtliga skolor i den aktuella kommunen utövar vägledning från och med årskurs 6. Eftersom samtliga skolor inte startade samtidigt med tidig vägledning så var det en viss nivåskillnad på informanternas erfarenhet. Då vi inte själva kunde välja ut informanter med samma erfarenhetsbakgrund kring detta, visade det sig att vissa av

(23)

23

informanterna var med vid uppstarten, samt medan en del endast hade arbetat med tidig vägledning i några månader. Detta kan ha påverkat det empiriska materialet då informanterna har olika kännedom om detta arbetssätt. För de som hade jobbat med tidig vägledning vid uppstarten kunde applicera arbetet på en högre nivå.

Vi valde att avgränsa vårt arbete med att endast intervjua examinerade studie- och yrkesvägledare som har erfarenhet med tidig vägledning, eftersom de är bekanta med de teorier vi använder oss av, och kan ge svar på våra forskningsfrågor. Det hade även varit intressant att undersöka elevernas reflektioner kring tidig vägledning, men då skulle arbetet bli alldeles för omfattande och därför gjorde vi denna avgränsning att endast intervjua vägledare som är insatta i ämnet.

Presentation av intervjupersonerna

Informant Namn Arbetat med tidig vägledning

Kvinna A Arbetat med tidig vägledning i 3 år

Kvinna B Arbeta med tidig vägledning 6 mån.

Man C Arbetat med tidig vägledning i 1 år

Kvinna D Arbetat med tidig vägledning i 1,5 år

Kvinna E Arbetat med tidig vägledning i 2 år.

(24)

24

4.3 Datainsamling

Vi tog kontakt med enheten per telefon först, men kopplades vidare till en studie- och yrkesvägledare på en skola i denna kommun, vilket i sin tur rekommenderade oss att vända oss till enhetschefen på vägledningscentrum. Vi skickade ett mail med syftet av vår studie, samt en presentation om vad vi ville undersöka. Enhetschefen skickade vidare förfrågan till en av sina medarbetare som i sin tur bollade frågan vidare till nästa medarbetare. Avslutningsvis fick vi ihop sex inbokade intervjuer. Vi bokade in tid med samtliga vägledare som arbetar med tidig vägledning.

Under bearbetning av intervjuguiden inspirerades vi av tidigare forskning och teorier. Utifrån vårt syfte och problemformuleringen om hur man bedriver tidig vägledning anpassade vi vår intervjuguide.

Vi gjorde intervjuerna med informanterna i redan förbokade grupprum på vägledningscentrum i den aktuella kommunen. Intervjuerna spelades in både på data och per telefon så att vi försäkrade oss om att inte bli utan material och på detta sätt vi kunde vi säkerställa materialet. Reliabilitet i kvantitativa undersökningar förutsätter att metoderna för ett och analys av data på ett acceptabelt sätt ska kunna kontrolleras av andra forskare. I en kvalitativ studie blir det svårt att ställa ett sådant krav. I denna typ av studier är just forskarens roll en viktig faktor och rollen utformas i samspel med informanten och med hänsyn till den aktuella situationen. Citaten från informanterna som återges i denna uppsats är i talspråk och inte skriftspråk, då de återges ordagrant, och citaten kan därför innehålla grammatiska fel.

Begreppen validitet och reliabilitet kan vara svåra att tillgodose fullt ut i en kvalitativ undersökning Larsén (2009). När vi gjorde vår undersökning var vi noggranna med att säkerställa reliabiliteten i vårt arbete. Vi bearbetade det empiriska materialet noggrant och höll isär informanternas samtal för att på detta sätt kunna särskilja vem som hade sagt vad. Vi har kunnat säkerställa reliabilitet på detta arbetssätt. (Larsen ,2009 ,s. 81). Med validitet menas att man undersöker endast det man vill och inget annat. (Thuren ,2007, s. 26).Under intervjun upptäckte vi att vissa frågor inte besvarades tillräckligt, därför fick vi ställa följdfrågor för att höja validiteten i vår studie. För att säkerställa reliabiliteten höll vi

(25)

25

isär intervju- och observationsdata för att inte blanda ihop vem som har sagt vad. ( Larsen, 2009, s. 81). Vi beslöt att göra intervjuerna tillsammans, för att den ena skall ställa frågor och den andra skall studera informantens kroppspråket, som bidrar till att det blir enklare att analysera svaren. ( Larsen, 2009, s. 27)

4.4 Analysmetod

Metoden som använts för att samla in empiriskt material var en semistrukturerad intervju, det vill säga att alla informanter fick svara på samma frågor. Intervjuguiden var utformad utifrån våra forskningsfrågor samt att vi delade in det i olika teman. På detta sätt kunde informanterna svara fritt kring varje fråga och vi kunde även ställa följdfrågor där det behövdes, för att få ett innehållsrikare svar. (Dalen, 2008,s.31).

Det empiriska materialet kommer att analyseras utifrån teoretiska föreställningar för att förklara samband. Samtliga intervjuer har spelats in och transkriberats ordagrant. Svaren har bearbetats efter intervjuguiden för att se sammanhang och olikheter.)

Därefter har resultatet delats i sju teman som arbetats fram utifrån intervjuguiden. Dessa teman har vi utgått ifrån: arbetssätt och uppstart, samverkan och samarbete, handlingsplan, förväntade resultat, vem är jag? vad vill jag?, nackdelar/fördelar, samt reflektioner från föräldrar/barn.

4.5 Etiska ställningstaganden

Vi har applicerat vårt arbete till de Forskningsetiska principerna inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning (vetenskapsrådet, 2002).

 Informationskravet: Vi informerade berörda personer om syftet med studien och att de frivilligt kunde delta i studien samt att deras medverkan i denna studie kan

(26)

26

komma att publiceras. Informanterna fick vetskap att de hade rätt att avbryta sin medverkan när de ville.

 Samtyckeskravet: Vi frågade först om enhetschefens samtycke, som sedan i sin tur skickade förfrågan till sina deltagare om de vill delta. Sedan fick vi svar från samtliga deltagare om att de ville delta i studien.

 Konfidentialitetskravet: Vi informerade deltagarna om att deras namn och platsen där intervjuerna genomfördes skulle vara anonyma. Eftersom studien berörde ämnen inom det offentliga sektorn och samtidigt hade med informanternas arbete att göra, uppstod inga problem med konfidentialiteten.

 Nyttjandekravet: Vi har också informerat deltagarna att det inspelade materialets syfte är endast till för detta arbete och att vi kommer att radera det när vi är klara med studien. Materialet som samlades in förvarades oåtkomgligt för obehöriga personer.

(27)

27

5 Resultat

I resultatet har vi valt att bearbeta svaren tematiskt och utgå från vårt syfte och vår frågeställning. För att säkerställa konfidentialitet hos våra informanter har de tilldelats fiktiva namn. Informanternas namn har vi ändrat till A, B, C,D,E, F. Resultatet redovisas utifrån vår intervjuguide som vi har kopplat till dessa teman.

 Arbetssätt och uppstarten av tidig vägledning.

 Samverkan

 Handlingsplan.

 Resultat av tidig vägledning.

 Vem är jag? Vad vill jag?

 Nackdelar respektive fördelar.

 Reflektioner från föräldrar/barn.

Informanternas uttalande presenteras under respektive tema. Vi har valt citat som skall styrka och förtydliga informanternas uttalande.

5.1 Arbetssätt, uppstart och process

Samtliga informanter är anställda via ett vägledningscentrum där skolorna köper deras tjänster. Arbettssättet kan se olika ut för informanterna, eftersom man sällan arbetar heltid på en skola, utan de flesta arbetar på flera skolor.

Intresset för att tidigarelägga vägledning uppstod hos en vägledare ur en frustration, när en hon hade samtal med en elev från årskurs nio och upplevde att ”Nej, det är inte roligt att jobba längre, de vet ingenting, man har inget att hänga upp samtalet på”. Hon upplevde att eleverna inte hade några som helst erfarenheter som man kunde bygga samtalet på utan de gjorde sina val genom att gå på magkänslan. En kollega till informant E lyfte upp att hon

(28)

28

upplevde att eleverna kände sig vilsna och inte visste riktig hur man väljer till gymnasiet, därför behöver de förberedas tidigare, för att kunna göra ett bättre förberett val i nian. Informant B menar att de vill fånga upp den röda tråden så att eleverna lättare fattar beslut och rätt val. Man ville arbeta mer systematiskt från årskurs 6 och uppåt. Informant C säger:

Vi insåg ju det efter tag, att det var väldigt stressande för många elever i nian när de kom till oss om de inte hade tänkt så mycket på sina gymnasieval eller sin framtid. Så att det, succesivt så kom vi fram till det att vi måste nog gå ner i åldrarna med vårt arbete.

Det är också viktigt med en engagerad chef som lyssnar på sina medarbetare menar informant B. På den här enheten finns en väldigt engagerad chef som har tagit till sig medarbetarnas förslag med att påbörja vägledning i tidigare åldrar och drivit på detta till sina föreståndare. Informant A menar att:

Det är våran chef som har lyssnat på medarbetarna och lyft upp det här och lyckats via sina kanaler uppåt, alltså verksamhetschef, förvaltningchef och politikerna att få lov att satsa på detta.

Vi har politikerna med oss i det att det är viktig att börja tidigt, det ligger ju i tiden, i tv, i nyheter, så ligger det i tiden.

Informant C arbetar även på gymnasiet och där bedriver de karriärvägledning redan första året på gymnasiet, han menar att de blev inspirerande av gymnasiet i den kommunen, där de hade haft samma problem med gymnasielever som gick i trean och inte visste vad de skulle göra efter studenten. Då hade de kommit på ett koncept som heter karriärvägledning där de började arbeta från ettan, tvåan och trean för att jobba med sin självkännedom, sina värderingar och sina egenskaper.

Samtliga informanter arbetar med att påbörja en tankeprocesses hos elever i tidigare ålder, för att vidga barnets perspektiv kring sig själv, sina drömmar och sin framtid. Redan i årskurs 5 går vägledarna ut med information om vad tidig vägledning innebär, samt informerar de, om språkvalet för årskurs 6. Sedan besöker två studie- och yrkesvägledare klasserna vid årskurs 6 där första lektionen handlar om vad framtid och drömmar innebär för eleverna. Man diskuterar bland annat om vad det är som gör att man håller fast vid en

(29)

29

dröm eller släpper den. Tanken är att eleverna själva skall reflektera kring drömmar och mål. Eleverna får börja med att göra ett collage på ett lekfullt sätt, där de får klippa och klistra vad de vill om sin framtid, detta för att locka fram en tanke, en ide så att de har något att se fram emot och som kan leda till ett mål via deras intresse.

I sexan pratar vi om framtiden, drömmar, omvärlden. T.ex. När startar framtiden?, hur skulle du vilja att din framtid såg ut? Dom får klippa och klistra och gör ett collage, vi börjar med det generella och då har vi också den här trestegsmodellen vi använder oss utav. Inåt självinstinkt och utåt från Parsons modell.

Bild 2. Visualisering av Parsons trestegsmodell, här använd i denna kommun. Niorna får även som ett fjärde steg information om vilka gymnasieprogram som finns tillgängliga för vidareutbildningen.

I sjuan har de två lektioner som handlar om val och själva väljandet där vägledarna går igenom tillvägagångsättet om hur och vad är det som gör att vi väljer just det vi har valt? På vilket sätt kan man gå vidare? Andra lektionen handlar om yrken och framtid. Vilka Yrkens

FRAMSIKT

Åttonde klass

Jaget i en föränderlig värld Vägen mot det framtida yrket Perspektiv kring sig själv

Drömmar om framtiden

INSIKT

Sjätte klass

UTSIKT

Sjunde klass

Val och valmöjligheter Olika typer av yrken

(30)

30

finns det? Sedan i åttan har de tre lektioner som handlar om, jaget och den föränderliga världen, hur samhället ser och hur man skall förhålla sig till det. Sista lektionen pratar de om vad som händer ute i världen, vad det finns för krav som arbetsgivaren ställer och hur man blir anställningsbar De har också alltid programworkshop innan den stora gymnasiemässan där åttorna får veta alla programmen. Redan på höstterminen går man med information till niorna om vilka gymnasieprogram som finns för att eleverna skall få mer tid till att fundera över vad som finns att välja. Informant B sammanfattar processen med:

Alltså, det är mycket jag själv, min dröm, lite samhället, hur det ser ut, alltså utbildning, yrke så att de plockar lite smått och gott därifrån, så att vi sätter igång en process, det är det som är tanken med tidig ålder.

I handlingsplanen som redovisas i kapitel 5:3 redovisas att vägledarna även har enskilda samtal med eleverna.

5.2 Samverkan

Först och främst har man en central samverkan som samtliga informanter utgår ifrån. Ute på skolorna är det rektorerna som bestämmer och där kan samverkan se olika ut beroende på kulturen i respektive skola. I den skola informant B arbetar på har samarbetet fungerat bra med rektorerna och hon upplever att de verkligen vill arbeta på detta sätt. Vad det gäller lärarna så får vägledarna oftast argumentera för varför de skall kopplas in så tidigt.

Vägledning är ju hela skolans ansvar det är ju inte bara vi som gör det. Vi gör en del utav det och arbetar aktivt med samverkan på skolorna med rektorn, arbetslag och mentorerna.

Budskapet är att samtliga vägledare vill samverka och då är detta främst riktat mot rektorn och lärarna, för att vägledning är enligt skolagen, hela skolans ansvar. Men de har en bit kvar, innan de har inplanterat tidig vägledning på hela skolan, informant D säger att ”skolan är en sådan rotad miljö, det sitter i väggarna”. Hon menar att det tar tid innan det börjar accepteras fullt ut och innan övrig personal ser vinsten med tidig vägledning. Det är viktigt

(31)

31

att lärarna deltar på vägledningslektionerna för att se hur vägledarna arbetar och samtidigt kan arbeta vidare med det på sina lektioner.

Detta är ju ett led i det , vi vill ju att detta skall föda den här tanken och just det här att lärarna skall se att den här lektionen i sexan, att aha jag kan använda mig av det materialet i lektionen.

Samarbete med lärarna sker också vid planeringsdagarna där vägledarna lägger in alla aktiviter för året och förklarar för rektorerna och lärarna hur de arbetar med tidig vägledning samt hur lärarna kan knyta an till materialet i den vanliga undervisningen. På lektionerna får lärarna vara med och medverka inne i klassrummen, dock upplever vägledarna att lärarna inte alltid är delaktiga på lektionerna, ibland är de måna om sina lektioner och ser inte alltid vinsten med ett samarbete. Däremot har informant A haft lektioner själv med endast läraren och fick väldigt positiv respons, hon menar att när man går in klassen med bara en lärare och vägledare så blir läraren mer aktiv och engagerad. Men kommer två vägledare in i klassen så blir det lätt att läraren drar sig undan och sätter sig i hörnet med sin ipad och rättar saker. För att detta skall inplanteras hos lärarna så behöver det komma från en högre instans som säger att nu är det så här vi jobbar menar informant D.

Det är svårt när lärarna är så många och man är själv i sin yrkesroll, att själv kunna inplantera detta tror jag blir svårt. Jag tror inte det ska vara så personidentifierat på grund av vilken lärare jag mött, det skall bara finnas där inplanerat.

Andra sätt att försöka integrera lärarna är att varje lektion är utformad så att lärarna kan fortsätta arbeta med materialet på sina lektioner, där barnen kan skriva eller berätta om collaget på svenska - eller samhällslektionen.

5.3 Handlingsplan

Det finns ingen riktigt politisk handlingsplan, men på denna enhet har de gjort upp tydliga ramar om vad de skall göra från år till år. Det finns också dokument kring varje lektion

(32)

32

samt ett klart syfte med varje lektion. Det finns tydliga riktlinjer på vad som skall göras, likaså att innehållet av lektionen är väl strukturerat. Dessa riktlinjer skall följas upp i hela kommunen. Rektorerna har varit tillmötesgående i samtliga skolor på denna kommun, dock har det inte alltid varit så självklart för lärarna som menar att de får ge ifrån sig lektionstider.

Vi har en projektbeskrivning som rektorerna har och vi får naturligtvis också ta del utav den. Där framkommer det vad vi ska göra, när? var? och hur?

Under höstterminen har vägledarna en plan över hur det skall se ut över hela terminen och parallellt med detta har de också enskilda samtal. Enligt informant A går vägledarna in i klasserna och talar om vilka de är och vad de kan hjälpa eleverna med. Sedan är samtliga informanter med i föräldramötena i åttonde klassdär de beskriver hur de arbetar med tidig vägledning. I femman och fram till sjuan får föräldrarna information om hur de arbetar via brev.

5.4 Resultat

Samtliga informanter hoppas kunna öka medvetenheten hos eleverna så att de kan göra mer genomtänkta val samt lära känna sig själva. De hoppas också att eleverna tidigare blir medvetna om hur de skall välja och vad som krävs för att välja samt att eleverna skall se sig själva och kan koppla sig själv till olika relationer och omgivningen, i ett tidigare stadium. Börjar processen tidigare får eleverna också tidigare kunskap om sig själva, och då kommer det också att underlätta för dem hur man fattar ett beslut och hur man genomför det.

Vi hoppas ju att eleverna mycket tidigare helt enkelt får kunskap om sig själva, hur är jag som person och på vilket sätt kan jag dra nytta av mina starka sidor och egenskaper i framtida val helt enkelt och att vidga deras kunskap om olika möjligheter helt enkelt, hur ser arbetslivet ut, vad finns det för någoting att göra här utanför skolans värld.

Informant B har förhoppning om att arbetet med tidigare vägledning skall leda till mindre omval, hon menar att eleverna lätt påverkas av föräldrarna till att göra val som de inte kanske egentligen inte skulle välja från början ifall de var mer medvetna. Man vill förmedla till eleverna att det är deras val och ingen annans, och därför vill hon:

(33)

33

att man fångar upp eleverna via tidigare vägledning så att man håller fast i en röd tråd och försöker verkligen förmedla att det här är viktigt för dig själv, det här är ditt val och det är någonting du skall göra och att det är liksom här betygen man får gräva fram när man söker vidare vare sig utbildning eller yrke.

Likaså hoppas Informant F att avhoppen av gymnasieprogrammen skall förhindras och byte av gymnasieprogram minskar. Hon hoppas att de unga lär sig hur man kan gå vidare i livet och ser sina utvecklingsmöjligheter. Längre fram hoppas hon också att man väljer ett yrkesprogam istället för att inte göra något alls, hon menar också att man utvecklas även i dessa program.

5.5 Vem är jag? Vad vill jag?

En viktig del i arbetet med tidig vägledning är samtal med barnen hur de ser på sig själva, samt vad de har för framtidsdrömmar. Vid lektionstillfällena plockar de upp det som diskuterades vid förra tillfället, eftersom deras syfte är att följa den ”röda tråden” genom hela arbetet. Samtliga informanter lade tyngdpunkten i samtalen kring frågor som berörde elevens egenskaper, intressen, drömmar och mål. Att prata om sig själv och berätta om sina drömmar är inte det lättaste när man är ung; ett hjälpmedel som vägledarna använde sig av var s.k. egenskapskort och då faller det mer naturligt att samtala kring sig själv.

Det handlar om att ha ett tänk kring hur jag skall göra i min framtid och sen utifrån de här bitarna får de berättar om sig själva, hur de är osv, ja, hur går nu dina tankar framöver, men jag är ganska någa med inte vara snabb på att komma in på, men hur tänker du nu med program? (Informant A).

Man börjar inte prata om yrken och program, utan de börjar prata om tidigare lektioner som de har gått igenom under det året, så att de binder samman samtalet. Informant A menar att man inte vill låsa in de i just det här med att ”nu måste vi prata program” utan det kommer per automatik när eleverna har berättat om sina egenskaper som de tycker stämmer med dem själva.

Jag är väldigt inriktad på själva eleven, vad den har för egenskaper, intressen så att vi fångar upp det innan vi går vidare med yrken Det blir enklare när vi fångar upp eleven

(34)

34

där den är och den finns liksom i centrum och det här handlar om dig, inte om alla yrken” (informant B).

För en del elever så är tankarna kring ett yrke lika med bra lön. Det är ju en stor skillnad vad en bra lön är, oftast tror man att man måste vara chef för att få en bra lön, men då förklarar informant D att man kan jobba som rörmokare och ha en bra lön. Man försöker vidga deras perspektiv för oftast har de sina föräldrar som förebilder. Samtliga informanter var överens om att själva kärnan i vägledningssamtalet handlar om elevens tankar och drömmar.

Framtiden är ju själva kärnan i våra samtal och sen berör vi ju olika delar. Samtalen kan se helt olika ut men utgångspunkten är att vi möter eleven där den är. Det kommer fler och fler tankar från barnen, tankar som handlar om, vem är jag? Var passar jag in? Vad kan jag göra med mina dåliga betyg, jag är ju bara därifrån? ( informant F)

5.6 Nackdelar respektive fördelar.

Alla informanterna hade en tydlig bild av vilken fördel det var för eleverna genom att börja med tidig vägledning. Grunden till vårt arbete varför vi är här, varför vi gör det här, är ju för att starta processen tidigare så att det får en längre startsträcka. På förskolan är det mycket kreativt lärande, men sen när eleverna börjar i årskurs sex så kommer allvaret ifatt dem och det blir ett fokus på betygen; i ena stunden känner eleven sig jätteduktig, växelvis till att känna sig värdelösa, det är något märkligt som händer där mellan förskolan och upp till årskurs sex, något som en vägledare påpekade:

helt plötsligt så från att se hela världen och att de är jätteduktiga på allting så kommer de upp till sexan och sjuan och då är de värdelösa, oj, jag vet ju inte vad jag vill göra, jag vet ju ingenting, alltså den här gnistan [kreativiteten och viljan att lära sig saker] försvinner någonstans där, och det hade vi velat komma åt och tror att det finns möjlighet att göra det tillsammans med lärarna givetvis och rektorerna. (Informant A)

Informanten menar att det är viktigt att barnen fortsätter vara kreativa även när de kommer upp i årskurs 6, så att de fortsätter utveckla sina egenskaper samt behålla motivationen och glädjen till att gå till skolan.

(35)

35

En stor fördel är att vägledarna kommer ut i årskurs sex och pratar om vad de gör och varför. Att eleverna sedan i åttan och nian förstår att vägledarna hjälper till att sortera tankar och frågetecken. Man etablera också en tidig kontakt med sin vägledare. Det handlar också om att hålla motivationen att gå i skolan, att känna glädje och känslan av att det finns en anledning till varför de går i skolan.

Fördelarna är att man startar processen tidigare, man får en kontakt med sin studie och yrkesvägledare. Eleverna kan börja utveckla sin självinsikt tidigare och upptäcka omvärlden.

En nackdel med tidig vägledning kan vara om man börjar att samtala om program, behörighet och skolor, då kan det ju bli lite tungt. Det får inte bli en oro för eleverna i tidig ålder ”att nu måste du göra detta annars händer detta” menar Informant A.

Nackdelen kan väl vara att vissa även kan känna någon form av stress, att nu skall vi börja med det här men då tror jag att det beror mer på missbedömd stress, att de kanske tror att nu måste jag komma på någonting nu när jag går i sexan.(Informant C)

Det handlar om att kunna göra det på rätt nivå och fundera över hur man vänder sig till yngre barn. Vägledarna använder inte ordet vägledningssamtal utan börjar samtalet på ett lekfult sätt till att locka fram ett intresse och arbeta med egenskaper. Vägledarna arbetar inte som lärarna som måste sätta betyg på eleverna och se till att de uppnår vissa utbildningsmål. Vägledarna arbetar enbart med elevernas framtidsdrömmar och sannolika yrkesmål. Och detta gynnar eleven, för denne kan i sin tur lita på att vägledaren inte är där för att ställa några orimliga betygskrav, utan är helt och hållet neutral i sitt förhållningsätt till eleven.

På frågan om nackdelar med detta arbetssätt så skulle det vara att elever mognar olika, en del behöver längre startsträckor, men informant E upplever att det är som större nackdel när elever gör sina val vid 15 årsåldern, mitt i sina identitetskris där det händer så mycket annat i livet. Hon upplever att eleverna tycker att det är ett stort val att göra då.

(36)

36

5.7 Reflektioner från föräldrar och barn.

Elevernas respons och tankar kring tidig vägledning har varit väldig positivt enligt vägledarna. Man märker det på eleverna när de tycker att de får med sig något viktigt. Att eleven uppskattar lektionerna och ju tidigare de får vägledning, desto tidigare ser de fördelarna med det hela. Vägledarna blir igenkända när de går i korridoren och känner att de blir en naturlig del av skolan.

”De frågar när kommer du igen? det är en positiv grund att stå på. Jag tror inte att jag når alla elever men man når de på olika sätt.” (Informant D).

Kring frågan hur de upplevde föräldrarnas respons, så var vägledarna inte helt överens. En del hade fått ta del av föräldrarnas positiva reaktion på föräldramöte, eller genom telefonsamtal. Har de bara helt klart för sig om syftet med tidig vägledning så var föräldrarna oftast till mötesgående menar informant A. Det är en trygghet för föräldrarna att man uppmärksammar barnen tidigare och att det följs upp med valet i årskurs nio. En del vägledare har inte märkt av det eller pratat med några föräldrar om det. Det de gjorde var att skicka ut information via brev om deras arbetssätt.

5.8 Sammanfattning av resultat

I resultatet har det framkommit att Intresset för att tidigarelägga vägledning uppstod hos en vägledare när hon hade samtal med en elev och upplevde att eleven inte hade några som helst erfarenheter som man kunde bygga samtalet på utan de gjorde sina val genom att gå på mag- känslan. Samtliga informanter arbetar med att påbörja en tankeprocess hos elever i tidigare ålder, där de använder sig av Parsons trestegsmodell.

Samtliga vägledare vill samverka med rektorn och lärarna och övrig personal för att öka förutsättningarna med att bedriva tidig vägledning. Under höstterminen har vägledarna en plan över hur det skall se ut över hela terminen och parallellt med detta har de också enskilda samtal. Det finns tydliga riktlinjer på vad som skall göras, samt ett klart syfte som skall uppfyllas vid varje lektion.

(37)

37

I resultatet framkom det att informanter hoppas kunna öka medvetenheten hos eleverna så att de kan göra mer genomtänkta val samt lära känna sig själva. Syftet med tidig vägledning enligt informanterna är att eleverna skall få en bättre självinstinkt, som leder dem till att få kunskaper om vad de vill göra i sin framtid. Fördelarna med att man startar processen tidigare är att eleverna kan utveckla sin självinstinkt tidigare. Nackdel med tidig vägledning kan vara att om man börjar samtala om program och skolor för tidigt, kan situationen upplevas för tungt för eleverna. Avslutande reflektioner från föräldrar har visat sig vara positiva.

(38)

38

6 Analys

Vi kommer att analysera det empiriska materialet utifrån syfte, frågeställning och valda teorier. Supers (1990) teori används i tidigare forskning till att besvara frågor om hur tidigare vägledning kan leda till bättre självkännedom. Parsons teori med sin trestegsmodell, (1909, refererad i Patton och McMahon, 2006, s. 19) skall besvara frågan om hur man kan arbeta med tidigare vägledning. Sist tar vi upp Gottfredsons (2005) teori som besvarar frågan ifall kompromisser och begränsningar har någon betydelse för barnets framtida yrkesval.

6.1 Drömmar och anpassning till omvärlden

Barnens anpassning och förståelse för vuxenvärlden får de genom fantasi och lekar där barnet ser sig självt i olika vuxenroller. Till exempel när barnet går till dagis och ser en polisbil, inspireras barnet till att leka polis. Super menar att barnet genom leken anpassar sig till sin omgivning, där lekarna får barnet att uppnå färdigheter och förståelse för vuxenvärlden.

Samtliga informanter arbetar med att vidga elevernas perspektiv och drömmar genom att använda sig av olika arbetsmetoder som till exempel Parsons metod, där hans trestegsmodell är utgångspunkten för informanternas arbetsätt: Att fundera kring: Vem är jag? Vad vill jag? Mina drömmar och mål. Vägledarna börjar med att låta barnen göra ett helt fritt collage där drömmar och mål inte har några som helst gränser, något som vi visat i kapitel 5.1.

Parson menar att först och främst behöver individen få en helhetsbild av sig själv, genom kartläggning av intressen och drömmar. Informanterna arbetar successivt med att införa Parsons model i deras arbetssätt. Det första stadiet i Parsons modell används i årskurs sex där barnen får reflektera kring sig själva och sina drömmar. Informanterna

(39)

39

utvecklar modellen allt eftersom barnen kommer upp i högre klasser och kan ta till sig mer abstrakta kunskaper.

Eftersom vägledarna upplevde att barnen hade svårt att prata om sig själva, började de avända sig utav egenskapskort för att få igång samtalet. Parsons teori bygger på att individen behöver reflektera kring sina egna egenskaper för att få en bättre insikt om sig själv.

6.2 Självkännedom och självkänsla

I resultatet framgår det tydligt att kärnan i tidig vägledning handlar om att vidga barnets perspektiv genom att lära känna sig själv, vilka intressen och egenskaper eleverna har. Med tidig vägledning vill man hjälpa eleven till att se sina färdigheter och möjligheter. Detta kan vi relatera till Gottfredsson som belyser individens self-concept som syftar på individens bild av sig själv, sina förmågor samt sina möjligheter. Teorierna i studien förespråkar att individen skall uppmärksamma sin egen självinstinkt, för att kunna tillgodogöra sig ett medvetet val. Vägledarna hjälper eleverna till att få kunskap om sina starka sidor och egenskaper, vilket skall leda till att eleverna kommer till insikt om hur de kan använda sig av sina förmågor, något vi nämner i kapitel 5.6.

6.3 Samverkan med nyckelpersoner.

I denna studie har man en enhetschef som har lyssnat på medarbetarna och lyft upp förslaget till att börja vägleda barn i tidigare åldrar i grundskolan. Enhetschefen har lyckats via sina kanaler uppåt – alltså verksamhetschef, förvaltningchef och politiker – fått lov att satsa på detta. Syftet med tidig vägledning är också att involvera lärarna i de lektioner som bedrivs. I årskurs sex till årskurs nio är lektionerna utformade så att lärarna kan fortsätta med arbetet som vägledarna har påbörjat. Enhetschefen är nyckelpersonen som fick igång hela processen med tidig vägledning. I Supers teori lyfter han fram nyckelpersoner som

References

Related documents

This purpose of this study was to determine baccalaureate nursing students' perceptions about the use of labor and delivery simulation as a learning method in regard to

Cognitive impairment and its consequences in everyday life: experiences of people with mild cognitive impairment or mild dementia and their

Davids omdömen om sina egna prestationer ”och så har jag gjort det jättedå- ligt” eller ”jag inte kan det alls” är exempel på hur de ibland underpresterande pojkarna

I andra fall har olika producent- intressen tryckt på för att göra vissa behandlingsformer obligatoriska i för- säkringarna.. I 45 delstater gäller detta för

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att erkänna fördelarna med ett byggande som är bioekonomiskt motiverat och uppmuntrar till en ökad byggnation med trä

Inte minst för att lokalt producerade varor innebär mindre slitage på ändliga naturresurser från transporter samt att lokalt producerade alkoholhaltiga drycker är efterfrågade

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för kraftigt sänkta skatter på bensin och diesel och tillkännager detta för

(Riksrevisionen, 2005) Skä- len till att en person återkallats kan självfallet variera från fall till fall, men torde många gånger röra sig om att den enskilde