!
Typografi och
den svenska dagstidningen
på Internet
Teckengrad, läsbarhet och formgivningens roll
Typography
and the Swedish
online newspaper
Type size, readability and the role of design
Peter Wallentin
Kandidatarbete i grafisk design, 30 hp VT 2015
Handledare, design: Martin Farran-Lee Handledare, uppsats: Frits Gåvertsson
Sammanfattning
Mediehusen fokuserar nästintill uteslutande på dagstidningar online, då den tryckta dagstidningen av olika anledningar saknar positiva framtidsutsikter (Svenska medie-hus 2014/15 2015). I dagens medieklimat finns det större möjligheter att publicera journalistik och kunna tjäna pengar på det online och när det kommer till formgiv-ningen finns det många lika men också olika förutsättningar, i jämförelse med den tryckta dagstidningen. En förutsättning oavsett plattform är formgivningens anpass-ning efter annonser och affärsmodeller, snarare än läsare och journalistik (6.3.1:5 och 6.3.3:5) . En skillnad när det gäller förutsättningar är att det i tryckta medier finns en 1 frihet i layouten, att skapa både ett horisontellt såväl som vertikalt flöde, medan det online är standard att till exempel enbart använda sig av en (potentiellt) oändlig spalt. 2 Det bör alltså läggas stor vikt vid hur man sätter brödtexten i den här enda spalten och aspekter som typsnitt, whitespace och bildsättning spelar in. Den här uppsatsen foku-sera på en fjärde och lika viktig aspekt: teckengrad.
En standard finns sedan länge för den tryckta dagstidningen, men vi ser fortfaran-de olika förhållningssätt för dagstidningar på Internet. Annonsanpassafortfaran-de affärsmofortfaran-del- affärsmodel-ler tillsammans med äldre skärmars lågupplösning, har skapat en layout där alla webbtidningens element upplevs som små. Fler och fler indicier pekar nu på att bröd-texten förväntas öka i storlek. Följer man den modell som designbyrån Information Architects arbetat fram kan man enkelt räkna ut vilken teckengrad en brödtext bör ha, på respektive digital skärm, för att denna text skall motsvara upplevelsen av en tryckt text (Information Architects 2006). Sätter man en brödtext på webben i proportion till en brödtext i en bok, med önskad motsvarande läsupplevelse, ökar den digitala tec-kengraden, bland annat eftersom vi läser den på längre avstånd än en tryckt bok. Ap-plicerar man teorier om typografi och läsbarhet, från bland andra typografer som Hallberg (1992) och Hellmark (2005), samt designers som Peetre (6.3.1), Häggström (6.3.2) och Sigfridsson (6.3.3) framträder en förvisso inte helt tydlig bild, men ändå
Insamlat material ligger under 6 Material och refereras till genom avdelningens nummer. 6.3.1:5 betyder avdelning 6. (Materi
1
-al) 3. (Professionsintervjuer) 1. (Sydsvenskan) :5 (Fråga och svar 5).
Undantag finns, där fler än en spalt används, till exempel specialartiklar av New York Times Magazine (Cruz et al. 2015).
en där teckengraden i webbdagstidningar beräknas öka. Vare sig den gör det eller inte, går att konstateras att konsensus lär råda över tid: Precis som den tryckta dagstidning-ens brödtext har en standard, växer ur relationen mellan producent och användare, en standard fram även för design av text på Internet. Vi ser idag extremer åt alla håll, text kan se ur precis hur som helst. Men dessa extremer skapar ändå en medelkurva, en universell design, som tar brödtextens utveckling framåt. För att fånga den här kollek-tivt skapade utvecklingen, gynnas uppsatsen av att se problemområdet ur tre aspekter.
Genom en kvantitativ studie av alla (125) svenska dagstidningar på Internet ska-pades ett forskningsintroducerande material, som ger en övergripande bild av tec-kengraden i brödtext i dagstidningar på Internet. För att närma sig frågeställningen, När det kommer till teckengrad, radavstånd och spaltbredd, hur ser brödtexten ut i samtliga svenska dagstidningar på Internet? Vilka faktorer, med fokus på teckengrad, kan underlätta läsbarheten?, stödjs den kvantitativa undersökningen med professions-intervjuer med representanter från mediebranschen, samt en webbenkät som ger indi-cier av läsvanor och läsupplevelse bland dagstidningsläsare. Med hjälp av den insam-lade datan söker därmed denna uppsats besvara frågor kring hur teckengraden ser ut i dag, men också om det är ett problem och i så fall hur webbdesignen på den här punk-ten bör utvecklas, mot det slutgiltiga syftet att förändra och förbättra den digitala dagstidningen som produkt.
Sverige har en av världens högsta andel tidningsläsare per capita (World press trends 2014) och ligger ofta i framkant när det kommer till webbdesign för dagstid-ningar. Dagstidningen på Internet är nu i ett vägskäl och en överblick över hur det ser ut i dag bör vara av största intresse.
Nyckelord
Abstract
Media company put almost all of their financials on online products and the printed newspaper is almost gone thanks to rationalized thinking (Svenska mediehus 2014/15 2015). In todays media climate there is more opportunities in online journalism and when it comes to design, you will find a lot of conditions that are both similar and dif-ferent from printed journalism. One of the similarities is the adaption to ads, rather than to readers and to journalism (6.3.1:5; 6.3.3:5).
One of the differences is the layout and when it comes to print, your can lay the body text in two or many columns, but the standard online is to lay it in one. This creates, rather than a horizontal, a strictly vertical reading and a (potentially) infinite column. 3 Although the exceptions exist, focus in online journalism is on the one column and aspects as font, whitespace and image take part. This essay will focus though on a fourth and as important aspect: type size.
Since long there is a standard for printed newspaper, while online there is another set of approaches. Ads and old times low-resolution screens gave birth to a web de-sign where dede-sign elements where perceived as small. More and more evidence shows that body text will get larger. If you follow the model set by Information Architects you can easily calculate which font size to use online, if you want it to equal the expe-rience of reading a printed body text (Information Architects 2006). If you follow this model to get the digital text match the printed, the font size will naturally get bigger, among other things, because we read it from a bigger distance. If you apply theories of typography and readability from among others typographers as Hallberg (1992) and Hellmark (2005), and designers as Peetre (6.3.1), Häggström (6.3.2) and Sigfrids-son (6.3.3), a depiction, if not wholly solid but still, will appear that will indicate an increase in font size.
With a quantitative study of all (125) Swedish newspapers on the Internet, a rese-arch introductory material takes shape, which gives an overview on the state of type size in body text in newspapers on the Internet. To lead up to the research problem, When it comes to type size, line spacing and column width, how is the body text
There are exceptions when using two columns online, for example special articles by New York Times Magazine (Cruz et al.
3
ned in Swedish newspapers on the Internet? What are the aspects, focusing on type size, that facilitates readability?, the quantitative study is supported by interviews with representatives from the industry and a web survey which gives circumstantial of reading habits and reading experience among readers of newspapers. With this data, this essay strive to answer questions about how the type size appears today but also if there is a problem and how, on this particular aspect, web design should develop.
Sweden is among the best in the world when it comes to readers of newspapers per capita (World press trends 2014). Right now web design in newspapers is at cross roads and an overview of the situation should be of great interest.
Keywords
Innehållsförteckning
1 Inledning...7
1.1 Disposition...7
1.2 Bakgrund...7
1.2.1 Teckengrad och läsbarhet...9
1.3 Syfte...11 1.4 Problemformulering...12 1.5 Metod...13 1.5.1 Kvantitativ mätning...14 1.5.2 Webbenkät...16 1.5.3 Professionsintervjuer...16 1.6 Litteratur...17 1.7 Avgränsning...18 2 Teori...18
2.1 Typografi, läsbarhet och kognition...19
3 Resultat...25
3.1 Kvantitativ mätning...25
3.1.2 Teckengrad...27
3.1.3 Övriga variabler...29
3.2 Webbenkät...30
3.2.1 Om läsning av dagstidningar på Internet...31
3.2.2 Uppfattning om brödtext...32
3.3 Professionsintervjuer...32
3.3.1 Teckengrad och läsbarhet...32
3.3.2 Visioner...34
4 Diskussion...34
4.1 Designbeslut och val av typsnitt...34
4.2 Problemområde och relevans...36
4.3 Förslag på vidare forskning...37
5 Källförteckning...39
6 Material...42
6.1 Mätning av svenska dagstidningar på Internet...42
6.1.1 Tabell över mätningens resultat i sin helhet...42
6.1.2 Sammanställning av mätningens resultat...46
6.2 Webbenkät...48
6.2.1 Generella frågor...48
6.2.2 Frågor gällande läsupplevelse på laptop eller stationär dator...49
6.3 Professionsintervjuer...50
6.3.1 Petree, Sydsvenskan...50
6.3.2 Häggström, Svenska Dagbladet...51
6.3.3 Sigfridsson, Gota Media...52
Bilaga ...54
1 Inledning
Problemområdet för föreliggande uppsats – typografi, formgivning och den svenska dagstidningen, utforskas också i ett praktiskt designprojekt med titeln Ceci n’est pas un Journal (Se Bilaga), där fokus ligger på den tryckta dagstidningens roll i dagens medieklimat. Under research till projektet upptäcktes en stor skillnad i möjligheten till spaltvariation mellan tryckta och digitala medier. Den digitala dagstidningens enda (potentiellt) oändliga spalt, kräver en helt annan typ av omsorg än den tryckta dags-tidningsspalten, när det kommer till white space, spaltbredd och teckengrad. Den tryckta brödtexten har växt fram under hela dagstidningens långa historia, medan den digitala brödtexten fortfarande till stor del är i sin linda, vilket leder till frågor kring hur den ser ut och varför teckengraden ser ut som den gör.
1.1 Disposition
Under Bakgrund ges en ingång till problemområdet som rör typografi, teckengrad och läsbarhet. Utifrån denna bakgrund definieras syfte och frågeställning och under Metod beskrivs tillvägagångssätt och relevans, för insamlingen av material. Under Teori knyts områden inom kognitionsteorier samman med läsbarhet och typografi. Materia-let, mätningen av bland annat teckengrad i brödtext i svenska dagstidningar på Inter-net, presenteras under Resultat tillsammans med resultatet av kompletterande profes-sionsintervjuer och en webbenkät om läsarvanor. Det insamlade materialet utvärderas, belyses och jämförs under Diskussion, varefter en kortfattad sammanfattning sker un-der Slutsats. Sist i uppsatsen, unun-der Material och Bilaga, finns mätningen, intervjuer-na och webbenkäten i sin helhet men också dokumentation från designprojektet.
1.2 Bakgrund
I den tryckta dagstidningens tradition finns en generell uppfattning att brödtextens grad bör vara mellan sju till nio punkter, med halvpunktssteg däremellan, det vill säga något mindre än genomsnittet för den tryckta bokens, som man brukar sätta i tio till tolv punkter (Hellmark 2005). Tidningens teckengrad ligger i sin tur som grund för layoutens förutsättningar och under dagstidningens över 400 år långa existens, har ett
formuttryck växt fram mellan producent och användare (Findahl 2013), som bland annat innefattar en generell uppfattning att mindre teckengrad i brödtext signalerar seriositet (6.3.1).
Sedan dagstidningarna gjorde entré på Internet har producenter testat sig fram för att skapa en ny typ av tidning, ofta med stark koppling till den tryckta dagstidningen. Sedan webbtidningens uppkomst pågår ett paradigmskifte, när det kommer till hur och i vilket format vi läser nyheter – liknande andra skiften som till exempel den tryckta dagstidningen transformation från Broad Sheet till Tabloid (Findahl 2013). För webbtidningar har en vedertagen metod varit att applicera den tryckta dagstidningens layout, dess relation mellan brödtext, rubrik och bild, till den digitala dagstidningen, vilket har gett oss en brödtext som inte alla gånger är anpassade till läsarens upplevel-se och läsbarhet. Gota Medias chef för produktutveckling, Peter Sigfridsson, nämner ett konkret exempel då man i ett försök att skapa igenkänning mellan tidningens ana-loga och digitala plattformar, satte all brödtext i samma typsnitt – Freight. Problem uppstod då typsnittet, som fungerar utmärkt digitalt, upplevdes som ”blekt och svår-läst” i tryck och man fick till den tryckta utgåvan byta till ett typsnitt – Publico – med mer svärta i (6.3.3).
Bloggar, som inte på samma sätt som dagstidningen bygger vidare på en tradition av tryckta medier, har ett annat förhållande till brödtexten som i dessa fall vanligtvis håller en högre teckengrad. Även stora internationella dagstidningar som New York Times och The Guardian, som ofta går i bräschen för journalistisk och teknisk utveck-ling och dessutom är två av de tre mest lästa dagstidningarna på Internet (Radwanick 2012) har för varje omdesign designat allt större brödtext.
Man kan inte ta för givet att brödtexten i digitala dagstidningar skall vara utfor-made på samma sätt som tryckta dagstidningar. Det fysiska sättet att läsa en tryckt och en digital dagstidning skiljer sig på många sätt, bland annat genom att vi har bättre möjlighet att på ett direkt sätt justera den tryckta dagstidningen till ett behagligt av-stånd där god läsbarhet uppstår – vi kan bestämma avav-ståndet mellan texten och ögat enbart genom att sträcka ut eller tillbaka våra armar.
Då föreliggande uppsats främst är materialskapande ägnas Metod och Teori en stor vikt, där uppsatsens mätningar och syfte förklaras och ges relevans. Resultaten analy-seras och diskuteras gentemot varandra (siffror från mätningar ställs emot intervjuer och läsarindicier) med stöd av relevant typografilitteratur så som Hallberg (1992) och Hellmark (2005), och blickbeteendemätningar av kognitionsvetaren Holsanova (2012).
1.2.1 Teckengrad och läsbarhet
Information Architects utforskar läsbarheten i brödtexter på Internet. Men hjälp av deras modell (Information Architects 2006) kan man enkelt få fram en ideal teckeng-rad på brödtext. Den ideala teckenhöjden kan variera bland annat beroende på typsnit-tets x-höjd i relation till dess versalhöjd, vilket märks i den insamlade datan och kommenteras i analysen av densamma. Vad som är mest läsbart, en sans serif med hög x-höjd eller en serif med låg x-höjd, har utforskats (e.g. Poole, 2008) men inte tillräck-ligt för att ge ett entydigt svar. Även om val av typsnitt påverkar läsbarheten (e.g. 6.3.1) kommer den här uppsatsen inte att fokusera på den aspekten, utan enbart på teckengrad i relation till datorskärmens storlek, närmare bestämt höjden på gemena f i relation till datorskärmens 2880 pixlar (i höjdled).
Information Architects skrev redan 2006 artikeln om typografi i responsiv webb-design, och skapade då en smärre provokation när de föreslog Georgia i 16 pixlar som optimal brödtext för webben (på en skärm med 1440 pixlar i höjdled). Men som de konstaterar i en uppdatering av artikeln 2012, har de flesta accepterat deras vågade förslag, eller åtminstone närmat sig rekommendationen av ökad teckengrad (Informa-tion Architects 2006; Informa(Informa-tion Architects 2012). För att få fram en ideal typografi i brödtext på webben förefaller en rimlig strategi vara att man utgå ifrån en ideal typo-grafi i brödtext i en fysisk litterär artefakt, eftersom vi har förfinat läsupplevelsen av den under åtminstone 500 år, men här framhäver Information Architects att det trots det givetvis är subjektivt var ens preferenser ligger. Man ska inte direkt överföra vär-det, tolv punkter i en bok kan inte jämföras med tolv punkter på webben då läsnings-förhållandet skiljer sig (avståndet mellan ögat och texten är större då man läser från
en datorskärm). I stället skall man jämföra texten i rätt proportion till varandra (Se figur 1) för att på så vis få fram en behaglig teckengrad – som sedan datorskärmens utveckling till högupplösning, blir flera punkter större än i en bok. Håller man boken direkt bredvid skärmen framstår alltså skärmens text som större.
Använder man sig av Information Architects tumregler skulle följande förutsätt-ningar för brödtext på en skärm med 2880x5120 pixlar gälla: En teckengrad på 32 pixlar, ett radavstånd på 44.8 pixlar och en spaltbredd på ungefär 2560 pixlar – vilket 1 motsvarar 50 % av skärmbredden (Information Architects 2006).
Hellmark (2005) menar vidare att det är enbart en nybörjares misstag att tro att läsbarheten ökar då man ökar brödtextens teckengrad, vilket bland designers står mer eller mindre oemotsagt, och att man istället kan öka till exempel radavstånd, spalt-bredd eller val av typsnitt. Det Hellmark syftar på är dock brödtext i tryckta medier och där verkar hans påstående fullt rimligt och väl underbyggt. Läsbarheten förbättras bara till en viss nivå av ökad teckengrad, men det finns ändå en möjlighet att den kan förbättras, givetvis med hänsyn till andra aspekter såsom till exempel radavstånd, spaltbredd och val av typsnitt.
Typografen och grafisk designteoretikern Åke Hallberg söker reda ut ideala teckeng-rader. Hans teorier som framför allt bygger på läsning av reklamskyltar, bör även vara applicerbart i andra format. För normalseende uppnås god läsbarhet, alltså i det här fallet vad gäller reklamskyltar, då teckenhöjden är 0.5 % av läsavståndet (Hallberg 1992). Följer man Hallbergs siffror skulle det betyda att en ideal teckengrad för bröd-texten i de svenska webbdagstidningar som mätts i den här undersökningen ska vara
Även om pixlar i faktisk mening enbart består av hela pixlar, presenteras de i uppsatsen med en eller två decimaler för att på så
1
vis kunna presenteras som genomsnitt.
Figur 1: Illustration över hur överföringen ser ut från tryckt
till digitalt satt text. Teckengraden blir annorlunda beroende av vilken plattform den läses och vilket avstånd man laser denna plattform. Från
20 pixlar. Formeln blir 700 (mm, läsavståndet) x 0.005 = 3,5 (mm) = 20 pixlar (med 2880 pixlars upplösning). Med andra ord lämnar Hallbergs formel oss med en relativt blygsam teckengrad jämfört med Information Architects teorier och med de tendenser vi ser i nydesignade dagstidningar. En förklaring till detta är givetvis att uppfattningen om läsbarhet och läsupplevelse har genomgått en transformation precis som formatet i sig genomgått en transformation, från en i majoritet tryckta till en i majoritet digitala medier. De digitala medierna har gett oss andra plattformar att konsumera text på, där den fysiska användningen ser annorlunda ut. Från att ha haft (i tryckta medier) hela eller delar av textmassan framöver oss på ett uppslag, har vi nu endast en bråkdel av artikeln på vår skärm. Resten av artikeln växer fram allt eftersom vi skrollar neråt på sidan. Sättet att läsa en artikel utefter detta rörliga flöde, gör att det ställs andra krav på typografi och läsbarhet – för att vi skall uppfatta texten (utan att zooma in, eller sätta näsan mot skärmen) måste sättningen av den hjälpa oss på vägen.
Vidare nämner Hallberg att den ideala teckengraden ter sig annorlunda när det kommer till bildskärmar, men här krävs en brasklapp, då Hallbergs bok är utgiven 1992 och mycket har hänt med bildskärmarna sedan dess. Intressant nog konstaterar han ändå att det kräver en något större teckengrad för läsbarhet i text på bildskärmar och ger ett förslag, efter en hänvisning till ”experiment vid Psykologiska institutionen i Uppsala” (Hallberg 1992). Den optimala teckenhöjden blir enligt dem 4,6 mm vid ett läsavstånd av 580 mm (”standardiserat avstånd vid läsning på bildskärm”). Använ-der man sig av samma formel som ovan skulle det betyda att den optimala teckenhöj-den skall vara ≈0,8 % av läsavståndet, vilket ger oss en teckengrad på 32 pixlar, givet förhållandena för den här uppsatsens undersökning (700 x 0,008 = 5,6 mm = 32 pix-lar).
1.3 Syfte
Syftet med denna uppsats är att med relevanta metoder (kvantitativ mätning, profes-sionsintervjuer och webbenkät) skapa en övergripande bild av hur brödtexten ser ut i svenska dagstidningar på Internet, med fokus på framför allt teckengrad. En generell uppfattning bland läsare är att den är bra som den är (6.2.2:1) medan många designers
anser den vara för liten. De menar att stora förändringar kommer att ske inom närmsta framtiden, i hur brödtext bör se ut (Information Architects 2006; 6.3.1; 6.3.2; 6.3.3). Redan nu ser vi förändringar, bland annat i relativt nyligen omdesignade sajter som New York Times Magazine och Politiken. Skånskan.se, som när uppsatsen påbörjades 2 var bland de tidningar i Sverige med minst teckengrad, är efter senaste omdesignen (som kom tre veckor innan uppsatsens publicering) den tidning med störst. Även Svenska dagbladets webbtidning, som kommer att nylanseras kort efter uppsatsens publicering, får en ökad teckengrad, enligt utvecklingschef Linda Häggström (6.3.2). Webbdesignen för dagstidningar är alltså i ett vägskäl och en överblick över hur det ser ut i dag bör vara av största intresse.
Mätning av teckengraden i brödtexten i alla (125) svenska dagstidningar på nätet, ställt emot forskning av läsning, intervju med producenter och enkätsvar från läsare, skapar tillsammans en inledande och övergripande studie av problemområdet, som sedan kan byggas vidare på, mot det slutgiltiga syftet att förändra och förbättra den digitala dagstidningen som produkt.
1.4 Problemformulering
För att åstadkomma en materialskapande forskningsintroduktion av hur brödtextens teckengrad i svenska dagstidningar på internet ser ut idag, varför de gör det och hur de kan utvecklas, formuleras följande frågeställning:
När det kommer till teckengrad, radavstånd och spaltbredd, hur ser brödtexten ut i samtliga svenska dagstidningar på Internet? Vilka faktorer, med fokus på tecken-grad, kan underlätta läsbarheten?
Frågeställningen har delar som kan antas ges både mer och mindre konkreta svar. För de mer konkreta används en kvantitativ metod – datainsamling genom mätningar av samtliga svenska dagstidningar och för de mindre konkreta, kvalitativa metoder – professionsintervjuer och webbenkät. Resultaten ställs mot varandra för att på så vis ytterligare närma sig problemområdet.
Exempelvis är NYT:s specialartikel om Mad Men intressant, både när det kommer till brödtexten, men också de subtila interak
2
-tiva element som uppstår vid skrollande (Cruz et al. 2015) Politiken.dk ingår inte i uppsatsens mätningar, men bör vara, när det kommer till brödtext och typografi, intressant för svenska dagstidningsformgivare.
1.5 Metod
För att undersöka problemformuleringen angrips den alltså ifrån tre olika perspektiv, med: Kvantitativ mätning, liknande en så kallad kvantitativ innehållsanalys, så som den beskrivs av Åsa Nilsson (2010). Professionsintervjuer via mail med representan-ter från branschen, så som de beskrivs av Larsåke Larsson (2010), samt en webbenkät, vars metodologi beskrivs av Bengt Johansson (2010). Webbenkäten är riktad mot den generella läsaren av en webbtidning, för att kunna ge en mer nyanserad bild av hur brödtexten uppfattas och inte enbart förlita sig till ovanifrånperspektivet de två först-nämnda metoderna kan ge. Det är också för att motverka risken att analysen blir en tolkning av materialet som inte är relateringsbart för den slutliga målgruppen, läsarna – det vill säga att analysen av materialet ligger långt i från den vardagliga tolkningen av materialet, krävs de kompletterande metoderna. Värt att påpekas är att fokus för uppsatsen trots allt ligger på avsändaren, inte på mottagaren, och därmed på den kvantitativa mätningen.
Eventuellt kan man invända, att det kognitiva perspektivet innebär en antihuma-nistisk hållning, där man reducerar människor och fenomen till mätbara, mekaniska företeelser, vilket kan vara relevant. Frågan om teckengraden är för liten får olika svar beroende på vem den riktas till, men designers som baserar sina designval enkom på användarna, får potentiellt en hämmad utveckling. Så trots webbenkätens understöd-jande del i den här uppsatsen, ligger alltså fokus på hur och varför det ser ut som det gör idag, och hur teoretiker inom typografi och design tolkar det.
Även om metoden för den här uppsatsens insamling av data bygger på Nilssons metod för kvantitativa innehållsanalys, så poängteras skillnaden genom att hädanefter referera till den som kvantitativ mätning. Nilssons metod syftar just till analys av in-nehållet i den kvantitativa mätningen och även om det går att hävda att brödtextens teckengrad påverkar vår uppfattning av textens innehåll, så rör det sig främst om det synliga intrycket texten och tecknen ger. Snarare analyseras kvantitativt inhämtad data utifrån givna aspekter.
1.5.1 Kvantitativ mätning
Den kvantitativa mätningen genomfördes för att besvara de mer konkreta delarna av problemformuleringen och ger så kallade hårda siffror över hur brödtexten ser ut i samtliga svenska dagstidningar på Internet. Mätt i pixlar, kan dessa data användas för att ge en bild av hur stor teckengraden, radavståndet och spaltbredden är, samt i pro-cent, hur förhållandet dem emellan ser ut.
Den kvantitativa innehållsanalysen är att föredra som metod då man vill analysera ett stort material, så som brödtexten i svenska dagstidningar på internet. Vill man dra generella slutsatser är det en nödvändig förutsättning att man har ett systematiskt och formaliserat tillvägagångssätt. Syftet med metoden är att kunna lyfta upp det enskilda till det generella, att kunna uttala sig om ett större material, oavsett om det är ett tota-lurval eller ett urval i syfte att representera totalen (Nilsson 2010). Då det finns en teknisk och tidsmässig möjlighet och det stärker materialet och möjlighet till relevant analys, undersöks alla svenska dagstidningar på Internet för den här uppsatsen, det vill säga ett totalurval.
En generell kritik mot metoden är att man med den enbart ställer de frågor som tekniskt är möjligt att mäta och besvara och att man då förlorar relevanta delar av in-nehållet som analyseras. Nilsson försvarar metoden med att en enskild metod aldrig kan utkrävas att undersöka allt utifrån alla perspektiv utan att man i stället använder sig av olika metoder för att komplettera resultatet, oavsett om det sker i en och samma undersökning (Ibid.). Föreliggande uppsats låter intervjuer och webbenkät komplette-ra den kvantitativa mätningen och minskar på så vis risken att missa något relevant i analysen. Det bör trots detta påpekas att begränsningen i mätningen och i analysen av densamma, givetvis kan ge upphov till slutsatser som inte omnämns i denna uppsats.
”Innehållsanalysen är ett forskningsredskap för det objektiva, systematiska och kvantitativa beskrivandet av manifest kommunikationsinnehåll” (Berelson 1952, cit. efter Nilsson 2010). Citatet tar upp de viktigaste aspekterna av metoden, där det sist-nämnda begreppet, manifest innehåll, kan behöva en förklaring: Analysen ska begrän-sas till det som, oavsett iakttagare, direkt går att utläsa från materialet. Med hjälp av rätt ställda variabler och anvisningar för hur de skall tillämpas, skapas en så objektiv
och smal tolkningsram som möjligt (Nilsson 2010). För att andra skall kunna få fram samma resultat med samma metod, krävs att man är tydlig med hur variablerna ser ut och att kodningsanvisningarna är tydliga. Under Resultat omnämns därför så noggrant som möjligt vilka förutsättningarna för mätningarna var, till exempel datum för mät-ning, upplösning på mätningsdator och redskap (programvara) för mätningen.
Tillvägagångssättet för mätningen är format efter Nilsson definition av hur da-tainsamling bör ske. Hon beskriver sex delmoment som, förutom själva datainsam-lingen, bör utföras för att uppsatsen skall ge relevanta resultat (Ibid.): 1. Definiera forskningsproblemet – Man börjar med att beskriva vilket ämne frågeställningen be-finner sig inom, samt vilka metoder som krävs för att närma sig relevant resultat. 2. Definiera urvalet – Då det i det här fallet är möjligt att göra ett så kallat totalurval, mätningen sker på alla Sveriges webbdagstidingar, krävs ingen större fördjupning på urvalets relevans gentemot frågeställningen. 3. Definiera variabler – Variabelvärdet skal alltid vara uttömmande i förhållande till forskningsfrågan, variabeln skall alltså alltid ha betydelse för det problem man försöker förstå. Det ska också vara ömsesidigt uteslutande, det vill säga det ska enbart gå att tolka varje enhet på ett sätt. 4 och 5. Konstruera och testa ett kodningsschema – Vad gäller koder och kodningsscheman, att skapa en ifyllningsblankett där datan antecknas med hjälp av koder (siffor eller bokstäver) som representerar variabler (till exempel ”Dagens Nyheter=5”, ”Artikel om EU=9” och så vidare) är det relevant först då man gör en mer omfattande och komplex undersökning. I den här uppsatsen används få koder, och ett schema för in-samlingen av data, uppfördes för att underlätta och ge översikt. Exempelvis kan en fråga om typsnitt förenklas genom att 1 betyder användning av sans serif, 2 betyder användning av serif och 3 betyder användning av slab serif. 6. Databehandling och analys – Den insamlade datan analyseras utifrån antingen på förhand ställda hypote-ser, eller nya alternativt oväntade samband som uppstått då datan samlats in. Ofta sker en samverkan mellan dessa två förhållningssätt och under Teori beskrivs utifrån vilka aspekter den insamlade datan analyseras, och vad den har för betydelse.
1.5.2 Webbenkät
För att ytterligare stärka resultatet och för att väga in ett användarperspektiv mot den kvantitativa datan och den kvalitativa intervjun, görs en kvantitativ undersökning av läsares upplevelse av brödtexten i dagstidningar på Internet. Webbenkäten är ett sätt att låta en liten del representera en större grupp och ge riktningar för vad denna grupp upplever (Johansson 2010).
Ett syfte med metoden är att ge påståenden och kvalitativa material, en mer veten-skaplig tyngd, i form av kalla siffror. Johansson lyfter dock fram kritik som riktas mot metoden, där man menar att det ofta finns en övertro till den. Den kan leda till över-mätning och överkvantifiering och fenomens egentliga innebörd kan försvinna då man delar in företeelser och uppfattning efter forskningens syfte och mål (Ibid.). Vi-dare kan webbenkäten ensamt anses vara en svag metod för förståelsen av ett feno-men och i fallet hur läsare upplever specifikt teckengraden i brödtexten i dagstidning-ar på Internet, skulle betydligt mer omfattande undersökningdagstidning-ar behöva göras. Meto-den skulle i så fall mer kunna liknas vid de ögonrörelsemätningar, med efterföljande intervjuer, som Holsanova (2012) utför.
Med dessa invändningar i åtanke, skänker trots allt webbenkäten ett annat per-spektiv än övrig materialinsamling i den här uppsatsen och den kan stärka eller för-svaga påståenden och teorier. Den kan också ge svar på frågan om det över huvud ta-get anses finnas ett problem, så som det benämns i frågeställningen, bland läsare.
1.5.3 Professionsintervjuer
För att komplettera den kvantifierade mätningsdatan och ytterligare belysa frågeställ-ningen görs personliga intervjuer med representanter från professioner inom grafisk design och mediebranschen. Dessa står som representanter för branschen och bildar en länk mellan läsaren och de anslutande forskningsfälten. De kan ge ett perspektiv både för hur de anser att det ser ut just nu (inom webbdesign för dagstidningar) men också för hur de tror att det kommer att se ut, genom sina visioner och hypoteser om framtiden.
Intervjuerna är inte uppsatsens primära sätt att insamla data, men den lämpar sig som en kompletterande metod. Intervjuers huvudsyfte är att generera data som kan ge
en insikt i människors upplevelser (Larsson 2010). Vidare ger intervjuerna insikter som ligger bakom de ytliga föreställningarna om ett fenomen, de ger en mer komplex bild av någonting observerat. Intervjuer ger kunskap både om kontexten vi befinner oss i när det kommer till frågeställningen, men de kan också utgöra bakgrunds- och faktaupplysningar. Ofta brukar man skilja mellan denna typ av intervjuer, som man benämner som intervjuer med informanter, och intervjuer med respondenter, som in-nebär att den intervjuade avger sin syn eller aspekt på en viss fråga utan följdfråga eller samtal (Ibid.).
Urvalet av respondenter är av stor vikt och kan göras av olika anledningar. Det Larsson benämner som typurval är det som bäst stämmer överens med det urval som ligger till grund för uppsatsens intervjuer. Detta urval söker ”hitta mönstren i fenome-net. Här söker man personer eller fall som representerar det typiska, de som utgör fe-nomenets karakteristiska grupperingar” (Larsson 2010, s. 57). De som följaktligen kan representera branschen är de stora dagstidningstitlarna, eller de mediabolag som har stort inflytande. Gota Medier, ett av de största mediehusen i Sverige, samt Syd-svenskan och Svenska Dagbladet, två av de tre största dagstidningarna i Sverige, utgör goda och relevanta representanter för hur branschen ser på ämnet. De personer ur des-sa organides-sationer som valts ut, är de med störst ansvar för design och utveckling av digitala medier i respektive koncern.
När det kommer till val av mail som format för intervjuerna, faller det inom vad Larsson kallar för en bekvämlighetsteknik, alltså en teknik som av praktiska och re-sursmässigt skäl är rimlig (Ibid). Mail underlättar både för mig att ta kontakt med per-soner som geografiskt sitter långt borta, men det snabba enkla formatet ökar också chanserna att få in svar över huvud taget (jämfört med om man skulle bestämma tid och plats för att ses). Att alla tillfrågade fått samma frågor gör intervjuerna dessutom direkt jämförbara.
1.6 Litteratur
För att besvara frågeställningen görs en litteraturstudie om typografi och läsbarhet, där Hellmark (2005), Hallberg (1992) respektive Holsanova (2012) ges mest tyngd, då de är ledande inom sina fält i Sverige samt är relevanta för frågeställningen i det att
deras undersökningar rör nämnda ämnen. För att ge uppsatsen en relevant kontext, utförs som nämnt professionsintervjuer, vilka kompletteras med artiklar och litteratur inom media och kommunikation till exempel ur antologin På väg mot medievärlden 2020 – Journalistik, teknik, marknad (Nygren/Wadbring 2013) . 3
1.7 Avgränsning
För att besvara frågeställningen om teckengrad i brödtexten i svenska dagstidningar på internet, görs den kvantitativa mätningen på ett totalurval, det vill säga alla svens-ka dagstidningar som finns representerade med en digital utgåva, vilket ger materialet en särskild relevans.
Läsning av nyheter på datorskärm (desktop) har sedan 2011 sjunkit, för att i stäl-let öka i mobil (Svenska mediehus 2014/15 2015; Bojkottad etikprövning och fäbless för dödsfällor. Medierna i P1 2015). På samma sätt som läsandet gick från print till desktop utan att annonsörerna hängde med i samma utsträckning, går nu läsandet från desktop till mobilen, även nu utan möjligheter för mediabolagen att få samma an-nonsintäkt (Bojkottad etikprövning och fäbless för dödsfällor. Medierna i P1 2015) . 4 Det är ännu för tidigt att säga om omvandlingen kommer att stå sig och undersök-ningen och problemformuleringen avgränsas därför till desktop då representationen här ännu är betydligt större än på mobilen.
2 Teori
Det teoretiska ramverket är viktigt som understöd till en kvantitativ metod. Det för-enklade systemet utefter vilket man mäter materialet måste vägas mot tydlig teori så att materialet kan analyseras utifrån ett visst perspektiv och ge relevanta resultat (Lar-sson 2010). Perspektivet för föreliggande uppsats är typografi, läsbarhet och kogni-tion, och då dessa tre aspekter är sammanlänkade redogörs de enklast tillsammans.
Till texter ur antologin refereras hädanefter respektive kapitels författare och kapitelnamn.
3
Detta påstående stärks av undersökningar som visar att marknadsförare har en övertro till reklam generellt sett, men framför allt
4
i mobilen. Mobilen är den plattform där vi uppfattar reklam mest negativt (de plattformar som jämförts med är dagstidning och tidskrifter, utomhusreklam, bio, radio, TV, direktreklam, kataloger och broschyrer, lokalbussar, Internet och butiksskyltar) men förväntan är ändå att reklamen här tros öka (Wahlund et al. 2013).
2.1 Typografi, läsbarhet och kognition
Hallbergs undersökning av typografi och läsbarhet är en god översikt över ämnet och han slår fast att ”det finns i huvudsak tre fundamentala system involverade i själva läsprocessen: Ett perceptuellt system men vilket vi ser orden, ett automotoriskt system med vilket vi styr ögonen till den plats där vi ska läsa samt en verbal process som gör att vi förstår det språkliga innehållet” (Hallberg 1992, s. 27). Hallbergs översikts är fortfarande relevant, men kognitionsvetare med ögonrörelsemätning som forsknings-metod, som till exempel Holsanova har på senare år utvecklat fältet. I Myter och san-ningar om läsning – Om samspelet mellan språk och bild i olika medier (2012) sam-manfattas och ges överblick för många av dessa undersökningar.
Holsanova studerar läsbarheten i framför allt den tryckta dagstidningen och pre-senterar aspekter utifrån vilka man kan förstå och bedöma vår läsning och varför text-design och layout ser ut som den gör (Holsanova 2012). Holsanova studerar läsning genom ögonrörelser, så kallade blickbeteendemätningar och skapar på så vis en för5 -ståelse för text på en makronivå. Frågeställningen i denna uppsats tar i många fall hjälp av, och spjärn emot, Holsanovas mätningar, även om de alltså rör sig till viss del inom ett annat fokusområde. Fokus för föreliggande uppsats ligger, till skillnad mot Holsanova, dels på digitala medier, dels på en mikronivå av texten (brödtextens tec-kengrad). Enligt Hallberg finns det inte studier av teckengradens påverkan av läsning tillgänglig, något som Holsanova intygar . Hallbergs uppfattning är att det inom ögon6 -rörelseforskningen hittills utelämnats faktorer som teckensnittsval, knipning, kerning, spaltbredd, radavstånd, gruppering, avstavning och annan grafisk utformning. Han anser det häpnadsväckande att typografins betydelse för läsbarheten inte blivit veten-skapligt utredd (Hallberg 1992).
Numer finns dock viss forskning på området, där angränsande aspekter tas i beak-tande. I sin kandidatuppsats gör Skoglund (2012) en forskningsöversikt över läsbarhet i tryckt brödtext och delar in forsknings efter vad den undersöker. Bland annat om-nämns Arditi och Cho (2007) som konstaterar att versaler syns tydligare i små
Översätts ofta från begreppet Eye Tracking.
5
Under en privat konversation.
kengrader och kan läsas fortare i mycket liten text, i jämförelse med en blandning av versaler och gemener.
Holsanova (2012) menar att eftersom forskningen av läsarbeteende är ännu rela-tivt liten och omständigheterna för att mäta människors läsning är svår, krävs tvärve-tenskapliga metoder. Hennes metod bygger därför på blickbeteendemätning, kom-mentarer av försökspersonen till videoinspelningar av dessa mätningar, samt djupare intervjuer med försökspersonerna kring bland annat deras medievanor. På så vis un-derstödjer hon sina undersökningar på samma sätt som den här uppsatsen unun-derstödjer den kvantitativa mätningen med kvalitativa intervjuer och en webbenkät. Även om intervjuerna är få och korta, ger de en inblick i hur ledande inom mediebranschen, ser på grafisk design, webbdesign och typografi i webbdagstidningarnas brödtext. Webb-enkäterna bygger även de på en litet underlag och skulle utgångspunkten vara att byg-ga större del av uppsatsen på läsarundersökningar, skulle dessa få ägnas större resur-ser och mer tid, med mer utvecklade tillvägagångssätt. För gemene man kan det vara svårt att delge hur denne uppfattar teckengradenen i webbdagstidningars brödtext, medan ett läsningstest med olika typer av teckengrad, skulle kunna ge mer tydliga svar.
Holsanova använder sig av två perspektiv: ett funktionellt språkvetenskapligt och ett kognitionsvetenskapligt. Den förstnämnda väcker följande frågor: ”Hur är texten strukturerad? Hur fungerar den? Hur tas den emot av läsaren?” (Holsanova 2012, s. 17). Kognitionsvetenskapen är tvärvetenskaplig och forskar om ”det mänskliga tän-kandets natur”, med fokus på hur ”människor uppmärksammar, bearbetar, förstår och minns information som andra vill förmedla i kommunikationen” (Ibid.). Då man mä-ter teckengrad ligger alltså kognitionsteorier närmare till hands än språkvetenskapliga, eftersom den föreliggande uppsatsen studerar uppfattningen av tecken, inte avkod-ningen av dessa tecken (det vill säga typografi, inte textuellt innehåll). Det är även här den kvantitativa mätningen av teckengrad skiljer sig från det Larsson (2010) kallar kvantitativ innehållsanalys, vilket diskuteras under Metod.
För att undersöka läsbarhet och läsvanor studerar man hur ögat rör sig över sidan, i vilket ordning och med vilken intensitet. Hur dagstidningsuppslaget är uppbyggt spe-lar därför avgörande roll för hur den avläses. Holsanova menar att:
En tidningslayout kan därför ses som ett verktyg i en textkultur som utnyttjar olika re-surser (t.ex. skrift, bilder, rubriker, faktarutor, grafiska medel) och inbjuder till en viss interaktion. Läsarna lär sig känna igen funktionella mönster och principer bakom en textsidas uppbyggnad, så att de vet var de ska leta efter saker, hitta ingånspunkter, möjli-ga läsvämöjli-gar och avgöra vad som är viktigt. Tidningsuppslagets struktur inbjuder läsarna att gå i en viss riktning som verkar intressant och lovande (Holsanova 2012, s. 18).
Utöver dessa funktionella mönster finns individuella preferenser, förmågor och kun-skaper, som forskningen måste ta hänsyn till. Läsarens egna val, baserat på förkun-skaper, läsarmönster och intressen ligger till grund för en till viss del egenartad läs-ning och läsaren skapar på så sätt ”sin egen” text (Holsanova 2012). För att bättre för-stå läsbeteendet kompletterar därför Holsanova sina mätningar med intervjuer av in-formanterna direkt efter avslutat mätning.
Holsanovas undersökningar visar att läsare oftast inte läser en tryckt artikel, oav-brutet, från början till slut. Snarare går blicken kors och tvärs över ett tidningsuppslag, mellan dess olika komponenter av brödtext, bilder, rubriker och faktatexter. Läsaren letar efter ingånspunkter, så som ingress eller bildtext, för att sedan läsa en del av ar-tikeln, innan man söker vidare efter nästa ingångspunkt. Någon inledande överblic-kande skanning sker alltså inte, utan skanningen sker parallellt med läsningen. (Ibid.). Med Holsanovas slutsatser skulle man därför kunna anta att en artikel på Internet lä-ses med färre avbrott då det i normalfall enbart finns en ingångspunkt (per artikelsida) och färre störande moment, så som andra artiklar som lockar läsarens uppmärksam-het, reklambanners som ligger bredvid brödtexten, eller reklam som kommer upp i brödtexten. Om det ligger något i dessa antaganden eller inte, skulle behöva undersö-kas, och en lämplig metod för detta är ögonrörelsemätning.
Holsanovas undersökningar bekräftas även av de undersökningar som Hallberg refererar till (Garcia/Stark 1991) och som visar att 12 % av all brödtext i en tidning läses, i jämförelse med tillhörande rubriker och bilder som skannas och avkodas till
mer än 50 %. Vidare påpekar Hallberg att dessa 12 % utgör en relativt stor textmassa. Utgår man ifrån en standardtidning på 40 sidor, motsvarar det 5 helsidor brödtext. (Hallberg 1992).
Holsanova pekar på sina blickbeteendemätningar av dagstidningslayout och me-nar att de visar att formgivningen av komplex text har stor påverkan på dels hur länge försökspersonen läser den, men också i vilken ordning läsningen sker. Med komplex text syftar hon på alla delar i en layout som bidrar till informationen, det vill säga brödtext, rubriker, bilder och olika typer av grafiska element (Holsanova använder sig av benämningen multimodala texter). I en undersökning testas teorierna om närhets-lagen som bygger på gestaltpsykologi där tesen är att vi gör en semantisk koppling mellan objekt som ligger varandra nära (Wertheimer 1923). Testet mäter hur läsningen är beskaffad av dels en sida där rubriker och brödtext till en artikel ligger för sig och informationsgrafik och bilder tillhörande artikeln ligger för sig (så som vanligtvis dagstidningsdesign är utformad) dels en sida där samma information är utformad så att bilder och informationsgrafik är integrerat direkt i spalten av brödtexten, på en plats relevant för innehållet. Resultatet visar att den förstnämnda inte läses lika länge eller noggrant som den sistnämnda (Holsanova 2012).
Holsanovas undersökningar skulle i denna bemärkelse kunna stärka hypotesen att läsning av nyhetsartiklar på nätet (där bilder ligger insprängda i spalten och inte sam-lade längst ner eller på annat ställe) är enklare att följa och få förståelse av. Flytet i läsningen blir alltså bättre då en bild dyker upp precis på den platsen i texten som bil-den syftar till – vilket i tryckta medier skulle skapa en opraktisk och antagligen en inte så genreanpassad design. Undersökningarna i fråga är alltså gjorda på läsning av tryckta medier och för att kunna fastslå att denna typ av artiklar är enklare att läsa måste man alltså göra fler undersökningar av läsning på digitala medier – där man jämför läsupplevelsen av texter med en eller flera spalter, och texter med bilder in-sprängda i brödtexten eller placerade på annan plats.
Vidare framhäver Holsanovas undersökning fler skillnader mellan tryckta och di-gitala medier. Läsningen på nätet är mer fragmentarisk och sker under korta pauser,
mellan arbetsuppgifter, tidigt på morgonen eller under lunchrast, ofta med målet att bli uppdaterad i en specifik fråga, men också för att flera gånger under dagen skapa sig en överblick över nyhetsflödet. Det här läsarbeteendet bekräftas också av uppsat-sens webbenkät, där 63.4 % av de tillfrågade uppger att de lägger 3-10 minuter på ett besök av en specifik dagstidning (6.2.1). Läsning av papperstidningen sker oftast mer ostört, under längre tid i sänder och upplevs mer som en angenäm specifik upplevelse (Holsanova 2012). Nämnas bör att Holsanovas undersökningarna är utförda
1997-2008 och framför allt fokuserar de analysen på läsning av de tryckta medierna och jämförelserna med digitala medier, som sedan 2008 i många fall i stort har för-ändrats.
Holsanova menar att deras undersökning visar att nyhetsläsningen på nätet är mer smal och djup än läsningen av tryckta nyheter: Informanterna väljer få artiklar utifrån nyhetsvärde och specialintresse, man läser dessa från början till slut, utan att klicka vidare på länkar vid sidan av artikelspalten. Ett av skälen till det här läsarbeteendet kan vara hindret man tar sig över för att läsa en artikel på nätet, man klickar på länken från startsidan för att komma till artikeln, till skillnad mot den tryckta dagstidningen, där (förutom på förstasidan) artiklarna finns i sin helhet i respektive avdelning. Har man väl klickat på länken till en webbartikel, vars text eller bild väckt ens intresse, är det sannolikt att man vill läsa klart artikeln – Holsanovas undersökning visar att så sker i 90 % av fallen (Ibid.). Webbenkäten för föreliggande uppsats varken stödjer el-ler talar mot detta resultat, då spridningen av svaren är för stor, vilket gör det svårt att bestämma en tydlig riktning (6.2.1).
Santana et al. (2011) har sina läsartester kunnat frambringa resultat som visar på skillnader i hur mycket läsare minns, mellan tryckta och digitala artiklar. Genom att låta försökspersoner läsa texter i båda formaten och sedan ställa följdfrågor, har det visats att man minns mer när man läser tryckta medier, när det kommer till innehåll, ämnen och huvudpoänger. Rubriker och bilder är jämnt resultat mellan tryckta och digitala texter. Resultatet utmanar alltså tron till webbtidningen och bör sätta press på webbdesigners att utveckla användarvänligheten.
Holsanova konstaterar mot bakgrund av sina resultat att tryckta nyheter skapar ett läs-arbeteende med brett spektrum av ämnen, där man läser många olika artiklar, men ofta på ett mer ytligt sätt, medan digitala nyheter skapar ett smalare och djupare läsar-beteende (Ibid.). Värt att påpekas är att detta påstående antagligen kan stämma men att anledningen till just den här skillnaden i läsarbeteendet bygger på skillnaden i in-nehåll och journalistik. Min uppfattning är att Holsanovas undersökningar här försva-gas på grund av att de är utförda för över sju år sedan och att det sedan dess skett mycket med synen på journalistiken digitalt och med våra läsvanor, men också med vad som kan förväntas av den tryckta dagstidningen. Idag är en vanlig uppfattning att den tryckta dagstidningen bör utvecklas till att innehålla fördjupande, reflekterande och sammanfattande artiklar som tillåts ta plats (e.g. Porter ). Samtidigt menar vissa 7 att det är just enbart en uppfattning, eller till och med en önskan, men att det inte finns någon vidare forskning som stärker det. Den forskning som faktiskt har gjorts, exem-pelvis jämfördes 5 dagstidningars webb- och tryckutgåvor inför Riksdagsvalet 2010, visar att någon skillnad ännu inte kan uppmätas (Wadbring 2013).
Däremot visar undersökningarna av Holsanova också att läsare av webbtidning oftare skannar av sidan, än de av tryckta tidningen, vilket kan bero på att det är svåra-re att navigera och hitta rätt artikel (den man är ute efter eller intsvåra-resserad av). Slutsat-sen är därför att startsidan av nättidningen, med enbart bilder och rubriker (och i viss mån ingresser) skannas liknande skanningen av bilder och rubriker på ett tryckt tid-ningsuppslag, men då med skillnaden att när man klickat in till artikelsidan läses den i större utsträckning och skannas i mindre. Startsidan fungerar som en navigation dit användaren ständigt återkommer. Vidare visar mätningarna att vi inte alltid läser klart en artikel, utan ofta enbart klickar oss in på en artikel, läser de första raderna, för att sedan klicka oss tillbaka eller vidare (Holsanova 2012).
Ett sådant läsarbeteende bör gynna mediehusen , som enligt Sigfridsson, skapar 8 affärsmodeller där man försöker maximera antalet sidvisningar och därmed ökar
Okänt årtal.
7
Idag pratar man oftare om mediehus än om till exempel tidningsägare, TV-bolag eller radiobolag. Mediehus bryter ner barriär
8
poneringen för reklambanners. Han påpekar att det anses för affärens skull vara ”vik-tigare att kunden klickar vidare, än att den tar till sig innehållet” (6.3.2). Affärsmodel-len bygger på annonsintäkter och även om det bland mediehusen och företagen som annonserar, finns en generell bild av att all marknadsföring och exponering är positiv, visar undersökningar att läsare anser att reklam oftast uppfattas negativt och störande, ännu mer online än i tryckta medier (Wahlund et al. 2013).
Holsanovas jämförelse mellan läsning av tryckta och digitala nyheter visar att ar-tikelsidan på nättidningen är den plattform där vi läser längst och djupast (den störs inte av andra artiklar, som tryckta artiklar gör, och inte heller av ingångar till andra artiklar, då de flesta av dessa finns på startsidan, eller enbart i början av den oändliga spalten). Det handlar om en kombination:
Nättidningar […] gynnar skanning, medan pappersmediet gynnar läsning. Det ska dock tilläggas att man läser mer på djupet i nättidningar när man väl övergår från skanning till läsning. Det handlar alltså om en kombination av selektiv läsning och djupläsning i nättidningar (Holsanova 2012, s. 134).
Det här motiverar uppsatsens frågeställning och syftet med undersökningen då det kan finnas en möjlighet att underlätta den djupare läsningen på nättidningens artikelsida.
3 Resultat
Resultatet består av insamlat material efter kvantitativ mätning, webbenkät och pro-fessionsintervjuer. Först presenteras respektive tillvägagångssätt och variabler eller ställda frågor, sedan presenteras materialet i hårda siffror, tabeller, och sammanfatt-ning.
3.1 Kvantitativ mätning
För undersökningen av brödtext i svenska dagstidningar på Internet, har ett totalurval gjort, det vill säga, alla befintliga titlar på vad som kan definieras som dagstidning finns med. Urvalet är framtaget efter två olika organisationers listning av svenska dagstidningar på Internet. Utgångspunkten är Kungliga bibliotekets lista som sedan
har jämförts med Presstödsnämndens (och övriga aspekter som nämns nedan) och på så vis har en lista med 125 titlar genererats. KB definierar urvalet:
Svenska dagstidningar förtecknar svenska och svenskanknutna dagstidningars webbplat-ser och vissa andra webbsidor med nyhetsinnehåll […]De grundregler vi följer är föl-jande: Sidorna skall innehålla globalt, regionalt eller lokalt nyhetsmaterial och uppdate-ras regelbundet. Rena kontaktsidor för tryckta dagstidningar kan dock förekomma. Si-dorna skall ha någon anknytning till Sverige, t.ex. språkligt eller innehållsligt. SiSi-dorna skall inte behandla ett alltför snävt nyhetsområde, t.ex. golf, fåravel eller läget i Sydosta-sien. Sidorna skall inte i huvudsak syssla med opinionsbildning, propaganda eller debatt. Sidorna skall inte huvudsakligen innehålla reklam. Dessa regler stämmer rätt väl över-ens med de regler som finns för behandlingen av tryckta dagstidningar på Kungl. biblio-teket. "Svenska dagstidningar" är dock inte begränsad till dessa, utan innehåller även rena webbpublikationer. (Svenska Webbtidningar).
Från denna lista har tagits bort titlar med följande motivering: 1, Webbadressen exi-sterar inte. 2, Länken till webbadressen pekar på en av de andra titlarna i listan. 3, Hemsidan innehåller enbart en PDF och kontaktuppgifter till tryckt tidning. Kungliga biblioteket omnämner dem som ”kontaktsidor” och menar att de godkänns som
webbdagstidning, men för uppsatsens mätning gör dem inte det eftersom det inte finns någon webbkodad brödtext att mäta.
Många tidningar ingår i samma koncern, som till exempel Gota Media eller Mitt-media och har samma webbdesign. Det skulle därför kunna argumenteras för att de ska benämnas som en, då deras data ser likadan ut, men då blir mätningen missvisan-de eftersom varje tidning utgör en anmissvisan-del av missvisan-den totala svenska utbumissvisan-det. Därför ingår alla titlar i mätningen. Exempelvis ingår dessa titlar i Gota Media: Borås Tidning, Blekinge Läns Tidning, Smålandsposten, Sydöstran, Barometern, Östra Småland, Kristianstadsbladet, Ystads Allehanda, Trelleborgs Allehanda, Kalmar läns tidning och Växjöbladet Kronobergaren . 9
Vad gäller variabler som bild eller reklam i spalt, valde jag tidigt under mätning-arna att inte ha med dessa, även om de aspekter omnämns i Bakgrund som viktiga för läsupplevelsen. De föll bort på grund av att: 1, Det är i stort sett bara de största tv-tre titlarna som har reklam eller bilder i löpande text (de andra har det i början eller vid
För fullständig lista se: http://gotamedia.se/kontakt-2/
sidan av spalterna). 2, Dess relevans för frågeställningen är sekundär. 3, Det är tids-mässigt ett större projekt då man måste läsa av många artiklar på en tidning för att få en uppfattning (brödtextens typografi däremot ser likadan ut vilken nyhetsartikel det än gäller).
Väl inne på respektive titel har sedan första nyheten i flödet som inte är webb-TV eller bakom en betalvägg , valts och klickats på. Med en skärmavbildning har hela 10 skärmens innehåll fotats av och sparats som TIFF-bild, med formatet 5120x2880 pix-lar och upplösningen 144 pixpix-lar/tum. Bilden öppnas i Adobe Photoshop där mätning-arna utförs med hjälp av markeringsverktyget och datan dokumenteras i en tabell (6.1.1 Tabell över mätningen i sin helhet). Alla mätningar är utförda mellan 150506 och 150507.
Genomgången nedan baseras på de olika variabler datan är mätt. Variablernas re-levans är skiftande, där teckengrad ägnas större fokus och övriga något mindre, men alla bör vara med i mätningen då de gemensamt bidrar till en överblick.
3.1.2 Teckengrad
Den första och för uppsatsen mest relevanta variabeln är teckengraden i brödtexten på artikelsidan, som är kolumn B i 6.1.1 och sammanställt i 6.1.2:1, där Pixlar anger höjden på gemene f (versalhöjd) och Antal anger hur många titlar som uppmättes till denna höjd. Med i presentationen nedan är även förhållandet mellan teckengrad och skärmhöjd, mätt i procent (6.1.2:5):
Pixlar Antal Procentgrupp
17 3 0.59 18 9 0.63 19 15 0.66 20 10 0.69 21 32 0.73 22 5 0.76 23 22 0.80 24 5 0.83 25 1 0.87 26 11 0.90 27 9 0.94 28 3 0.97
Benämning på olika typer av affärsmodellers begränsningar för betalande eller inte betalande läsare. För att ”ta sig förbi” en
10
Sammanställningen visar att det är vanligast med en teckengrad som är 21 pixlar, och om man räknar ut ett medeltal hamnar det på 21.95 pixlar. Det ligger alltså väldigt nära det som räknas ut vara en ideal teckengrad omvandlat för tryckt text, 20 pixlar, men längre ifrån det som räkas ut som idealt för text på datorskärm, alltså 32 pixlar (Hallberg 1992; Information Architects 2006). Ser man på Skånska dagbladets webb-tidning (Se figur 2), som tidigare alltså konstaterats nyligen är omdesignad, hamnar de närmast med en teckengrad på 28 pixlar, liksom Arbetarbladet och Stockholms Fria (6.1.1:B).
För att undersökningen skall vara falsifierbar på ett enkelt sätt, uppges också tec-kengrad i förhållande till skärmhöjd. Enligt Information Architects modell ska alltså förhållandet vara större, då skärmen är mindre, eftersom man läser dem på kortare avstånd – en stationär datorskärm bör därför har mindre teckengrad och fler rader per visning, än en mobil skärm. Medianen för förhållandet mellan teckengrad och skärm-höjd är mellan 0.76 och 0.80 % och medelvärdet då man ser till procentgrupp (och inte procent för varje avmätt objekt) blir 0.76 %. Återigen bör påpekas att detta exakta resultat återskapas enbast då man mäter på en skärmhöjd av 2880 pixlar.
Figur 2: Skånska dagbladets webbsida har, förutom en nära nog ideal teckengrad, en något annorlunda sajt som är
3.1.3 Övriga variabler
Radavståndet beror på typsnittets versalhöjd, men också dess x-höjd. Generellt bör radavståndet i tryckt text vara 10 % större än teckengraden men om x-höjden är högre än normalt, bör radavståndet ökas och är det mindre än normal bör radavståndet minskas (Hallberg 1992). Enligt Information Architects (2006) bör radavståndet vara 40 % större än teckengraden. I mätningarna får vi fram ett genomsnittligt radavstånd på 38.43 pixlar (6.1.2:3), en genomsnittlig teckengrad på 21.95 pixlar (6.1.2:1) och en genomsnittlig x-höjd på 16.7 pixlar (6.1.2:2). Skulle man använda sig av Hallbergs beräkning skulle alltså en teckengrad på 21.95 pixlar ge ett radavstånd på 24.15 pixlar (vilket motsvarar 10 % större radavstånd än teckengrad) vilket ligger långt ifrån det genomsnittliga radavståndet för mätningen. Även om man tar med i beräkningen att Hallbergs siffror inte visar på digitalt satt text (där han alltså nämner att man får gå upp både i teckengrad och radavstånd) så ligger den långt ifrån hur det ser ut i dag i dagstidningar på Internet. Söker vi ett idealt radavstånd på 140 % (e.g. Information Architects 2006) på den, efter uträkningar, ideala teckengraden (e.g. Hallberg 1992; Information Architects 2006) för 5120x2880 pixlars digital skärm ger det en tecken-grad på 32 pixlar och ett radavstånd på 44.8 pixlar (Se figur 3).
Figur 3: Information Architects lever som de lär, med väl tilltagen teckengrad, spaltbredd och radavstånd.
Skär-mavbildning från 150506.
Vidare hävdar vissa, däribland Hallberg (1992), att det spelar roll för läsbarheten, om ett typsnitt tillhör typsnittskategorin serif eller sans serif, eftersom ögat uppfattar bok-stäver och ord utifrån vissa detaljer i dessa. Ögats fokuspunkt är relativ och det mest centrala i punkten uppfattar vi bäst och ytterkanterna av punkten förnimmas visserli-gen, men avkodas i mycket mindre grad. Det betyder att bokstäver och ord avkodas enklare ju mer vi känner igen dem. Detaljer så som serifer kan hjälpa oss med den här avkodningen (Ibid.).
Allt fler undersökningar på senare år visar dock både på motsatsen, att sans seri-fer är enklare att uppfatta och avkoda, men de visar framför allt att det är svårt att av-göra någon skillnad (Poole 2008). Anledningarna till detta kan vare flera, men den viktigaste bör vara att vanan att läsa sans serifer, som kommit att bli standard under Internets begynnelseår, ökat markant. Även Peetre menar, och hänvisar till synpeda-goger, att sans serif kan uppfattas som mer lättläst men också mer kompatibelt på oli-ka typer av skärmar (6.3.1).
Det är rimligtvis sekundärt i fall ord består av sans serif eller serif, den primära betydelsen är igenkänningsfaktorn i ordet – något som kan uppnås genom specifika detaljer i utformningen, oavsett typsnittskategori. Det man kan se i sammanställning-en (6.1.2:8) av mätningsammanställning-en är att det idag är stor dominans för sans serifer (71.2 %), följt av serifer (21.6 %), men även en liten andel slab serifer (7.2 %).
Mätningen av spaltbredd och hur den förhåller sig till skärmhöjden, radavståndet och teckengraden, ger ett överblickande resultat. För föreliggande uppsats kräver inte frågeställningen att en djupare utvärdering av mätningen sker. För vidare forskning ligger däremot resultatet som en relevant grund då den består av hårda siffror och på ett totalurval av svenska dagstidningar.
3.2 Webbenkät
För att komplettera den kvantitativa mätningen och professionsintervjuerna samman-ställdes en mindre webbenkät i syfte att ge indicier på upplevelse och vanor bland lä-sare av dagstidningar på Internet. Enkäten bestod av nio frågor varav tre fokuserade på uppsatsens viktigaste aspekter – brödtextens teckengrad, radavstånd och spaltbredd
(Se 6.2 Webbenkät för fullständiga frågor och svar). 63 personer i åldersspannet 21-45 år besvarade enkäten, som låg ute på författarens Facebook-sida under 6 dagar. Det begränsade åldersspannet tillsammans med en jämnt fördelat spridning i svaren, gör vissa av enkätens frågor mindre relevanta än andra och fullständiga läsartester (där exempelvis testpersoner får läsa samma text satt i olika teckengrader) är en rimlig vi-dare forskning. Tillsammans med uppsatsens övriga material ger den ändå vissa tydli-ga indicier, i vissa fall bekräftande, i andra fall motstriditydli-ga, av typografer och desig-ners generella uppfattningar.
3.2.1 Om läsning av dagstidningar på Internet
Enkäten visar att respondenterna läser dagstidningar på Internet regelbundet. 54 % svarar att de besöker en dagstidning 1-5 gånger per dag och 20.6 % att de gör det mer än fem gånger om dagen (6.2.1:2). När man väl är inne på en sajt, uppger 63.4 % att de lägger 3-10 minuter på besöket och 19.1 % uppger att de lägger mindre än två mi-nuter (6.2.1:3). Man kan därför anta att läsningen, enligt respondenterna, inte är det Holsanova (2012) kallar för djupläsning, men att den sker många gånger om dagen. När det kommer till frågan hur många artiklar respondenten läser från början till slut, är svaren för spridda för att kunna ge stycket ovan bekräftelse, möjligen på grund av att frågan är fel ställd. Det är ungefär en tredjedel respondenter i respektive pro-centgrupp: 1-10 %, 11-50 % samt 51-90 % – där procentenheten står för ”ungefär hur många artiklar, som du klickat in på, läser du från början till slut?” (6.2.1:4).
Precis som konstaterats i Avgränsning har läsningen av dagstidningar på da-torskärmar minskat sedan 2011 (Svenska mediehus 2014/15 2015; Medierna i P1) vil-ket också bekräftas av respondenternas svar. Nästan 40 % uppger att de läser dagstid-ningar på mobila enheter, medan endast 28.5 % uppger att de läser på laptop eller sta-tionär dator (22.2 % respektive 6.3 %). Återigen kan frågan varit oklar, då svaren re-sulterade i 27 % ogiltiga svar (6.2.1: 5). 11
Den uteslutande anledningen till ett ogiltigt svar beror på en variation av låg uppmärksamhet hos respondenten av vad som står
11
i frågan, tillsammans med den tekniska möjligheten att ange mer än ett svar: många bockade i fler än ett svarsalternativ vilket, om det inte förklarades ogiltigt, skulle ge för komplexa resultat.
Enligt respondenterna finns det idag inget större problem med dagstidningar på Inter-net, då nästan 70 % svarar att de oftast har en god läsupplevelse (6.2.1:6). Återigen bör påpekas att underlaget bygger på relativt få respondenter, men det ger ändå intres-santa indicier. Mer om skillnaden mellan designers och läsarnas uppfattning under Diskussion.
3.2.2 Uppfattning om brödtext
När det kommer till uppfattningen av brödtexten menar 61.9 % av webbenkätens re-spondenter att det idag är bra som det är (19.1 % har ingen uppfattning) men i svaren framgår inte vad teckengraden för dessa nöjda läsare var, vilket givetvis öppnar för intressant vidare forskning (6.2.2:1). 54 % anser att textspalten är bra (6.2.2:2) som den är och 58.7 % anser att radavståndet är bra (6.2.2:3). I båda fallen anser 23.8 % sig inte ha en uppfattning i frågan.
Vad den här uppfattningen beror på, kommer även det att resoneras kring under Diskussion, men en mer praktiskt aspekt är den att läsare förmodas överlag sakna in-tresse över hur det förhåller sig med teckengrad, radavstånd och spaltbredd i brödtext. Vissa uppgav att man under enkätens förlopp klickade in sig på sin ”favoritdagstid-ning” för att få en uppfattning av hur man anser det ligga till . 12
3.3 Professionsintervjuer
Via mail ställdes fem frågor till en rad relevanta representanter ur branschen, som alla kan ge en kompletterande bild av vilka designval som ligger bakom hur brödtexten idag ser ut på svenska webbdagstidningar. Representanterna är Benjamin Peetre, formchef på Sydsvenskan, Linda Häggström, designansvarig för utveckling på Svens-ka dagbladet och Peter Sigfridsson, chef för produktutveckling på Gota Media. Inter-vjuerna resulterade i både bekräftande av för uppsatsen uppställda hypoteser kring typografi och läsbarhet, men också en del motbilder (Se 6.3 Professionsintervjuer för fullständiga frågor och svar).
3.3.1 Teckengrad och läsbarhet
Detta framgick under personliga samtal med fem av respondenterna, efter genomförd enkät.
En generell ökning av teckengrad ser Peetre (6.3.1) och Häggström (6.3.2) som ound-vikligt, tillsammans med ökad spaltbredd. Sajternas uppbyggnad, med olika antal ko-lumner i griden, påverkar bredden på brödtextspalten och Peetre påpekar att då Syd-svenskan breddade sin brödtextspalt, var en ökning av teckengrad nödvändig. Vidare menar Peetre att det tidigare var problematiskt med antikvor på webben (på grund av sämre upplösning på skärm och dåligt webbanpassade typsnitt, förf. anm.) men också eftersom ”synpedagoger” menar att de inte är lika lättlästa. Detta gör att man därför använde sig av sans serifer från början och att man antagligen kommer att byta till det igen så småning om . 13
Även Häggström nämner den breddade spalten som ett av motiven bakom ökad teckengrad och att responsiviteten, mellan liten till stor skärm, underlättas av lättläst och tydlig typografi. En möjlig invändning mot ökad teckengrad är att artikelsidorna blir längre och användaren får därför skrolla mer, men som Häggström påpekar: ”Med en produkt som vår är läsningen det viktigaste” (6.3.2:3) och man ser inte mer skroll-ning som ett problem.
En ökad teckengrad beror också på en ökning av sajters samtliga element, gene-rellt sett. Peetre påpekar att Sydsvenskan ökade teckengrad och radavstånd eftersom man ”skalade upp hela sajten när det gäller storlek på bilder, rubriker etc” (6.3.1:1), vilket också kan ligga till grund för fler men kortare artiklar.
Sigfridsson nämner skillnaden i svärta, mellan samma skärning och fethet av ett typsnitt, beroende på om det är på webben eller i print (6.3.3:1). Ett typsnitt för web-ben kräver mindre svärta än ett för tryck, vilket kan ställa till problem om en tidning vill ha samma typsnittsfamilj i alla sina produkter. I Gota Medias fall, som i de flesta andras, resulterar det i olika typsnitt i print respektive online.
Häggström påpekar svårigheten med att hitta ett lämpligt internationellt typsnitt, som också funkar för svenska språkets alla upp- och nedstaplar. I Svenska dagbladets fall resulterar det i ett skräddarsytt typsnitt (6.3.2:1), i många andra fall resulterar det 14
Nu använder sydsvenskan.se serifen Georgia.
13
Sueca av Mario Felliciano,
