• No results found

Patienters upplevelser under och efter en hjärtinfarkt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Patienters upplevelser under och efter en hjärtinfarkt"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

61-90hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Juni 2016

PATIENTERS UPPLEVELSER

UNDER OCH EFTER EN

HJÄRTINFARKT

EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE

HIVIN HUSSAIN

AMANDA SVENSSON

(2)

PATIENTERS UPPLEVELSER

UNDER OCH EFTER EN

HJÄRTINFARKT

EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE

HIVIN HUSSAIN

AMANDA SVENSSON

Hussain, H & Svensson, A. Patienters upplevelser under och efter en hjärtinfarkt. En systematisk litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2016.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste folksjukdomen och dödsorsaken i

det svenska samhället. Sjukdomen beror på en tilltäppning av hjärtats stora kärl. Att en tilltäppning inträffar och en hjärtinfarkt uppstår beror på ateroskleros vilket orsakats av individens levnadsvanor; tobaksrökning, fysisk inaktivitet, dåliga kostvanor, stress och övervikt. Tilltäppningen av kärlet leder till ischemi vilket medför bröstsmärta. I det akuta förloppet upplever patienter känslor av stress, nedstämdhet och ilska. Efter utskrivning upplevs blandade känslor av patienterna och en oro skapas över att drabbas av en ny hjärtinfarkt.

Syftet: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters upplevelser under och

efter en hjärtinfarkt.

Metod: Den metod som används till litteraturstudien är enligt Polit & Becks (2014). Till

den kvalitativa litteraturstudien gjordes ett flertal sökningar efter tio kvalitativa vetenskapliga studier som genomfördes i databaserna CINAHL och PUBMED. Användning av MeSH- termer och Headings har utnyttjats.

Resultat: Patienterna upplever känslomässiga reaktioner efter att ha insjuknat i en

hjärtinfarkt. Reaktionerna omfattar både det akuta tillståndet och efterförloppet. Det respondenterna uppfattade var upplevelser från kropp & själ och upplevelser från omgivningen. Upplevelser från kropp & själ inkluderar symtom, rädsla och ångest, förändringar, insjuknandet och coping. Upplevelser från omgivningen innefattar patienternas stöd från anhöriga, patienternas syn på vården samt deras roll i återhämtningsprocessen.

Nyckelord: De nyckelord som använts för att kunna genomföra litteraturstudien är

(3)

PATIENTS’ EXPERIENCES DURING

AND AFTER A MYOCARDIAL

INFARCTION

A SYSTEMATIC REVIEW

HIVIN HUSSAIN

AMANDA SVENSSON

Hussain, H & Svensson, A. Patients’ experiences during and after a myocardial infarction. A systematic review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2016.

Background: Heart - and vascular diseases are the most common national disease and

the leading cause of death in Swedish society. The disease occurs due to a blockage of the heart's large vessels. The reason that a blockage and a heart attack occur depends on atherosclerosis causes by individual lifestyles that includes smoking, physical inactivity, poor diet, stress and being overweight. The occlusion of the vessel leading to ischemia causes chest pain. In the acute process the patients experience feelings of stress, depression and anger. After discharge from the hospital the patients experience mixed feelings and concerns of developing another heart attack.

The aim: The aim of this study is to illustrate patients' experiences during and after a

myocardial infarction.

Methods: The method which is used to the literature study is according to Polit & Beck

(2014). To the qualitative literature study was several searches after ten qualitative scientific studies was made conducted by the databases PUBMED and CINAHL. MeSH- terms and Headings have been used.

Results: The result shows that patients experience emotional reactions after being

diagnosed with a myocardial infarction. The reactions include both the acute process and after the illness. The respondents expressed experiences from the body & soul and experiences from the environment. The experiences from the body & soul include symptoms, fear and anxiety, changes, becoming ill and coping. Experiences from the environment include patients support from relatives and the health care’s affect on their recovery.

Keywords: The keywords which is used to implement out the literature review is the

following words patient, experience, psychology, myocardial infarction and heart attack.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 5

BAKGRUND... 5

Akut koronart syndrom ... 5

Reaktioner ... 6

Krisreaktioner vid sjukdom... 6

Omvårdnad . ... 7

Omvårdnad och vård vid hjärtinfarkt ... 8

Skillnader mellan kvinnor och män ... 9

Närstående... 10 Problemformulering ... 11 Syfte ... 11 METOD ... 11 Sökresultat... 11 Kvalitetsgranskning ... 15 Analys ... 15 RESULTAT ... 16 DISKUSSION ... 22 Metoddiskussion ... 22 Resultatdiskussion... 24 KONKLUSION (SLUTSATS)... 27

FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 28

REFERENSER ... 29

BILAGA 1. MATRISER ... 32

BILAGA 2. ... 43

(5)

5

INLEDNING

Det valda problemområdet handlar om patienters upplevelser av en hjärtinfarkt och tiden efter insjuknandet. Hjärtinfarkt är vanligt förekommande bland män och kvinnor i samhället runt om i världen och detta väckte författarnas intresse. Som grundutbildad sjuksköterska är det viktigt att kunna identifiera symtomen på hjärtinfarkt då det kräver ett akut agerande. Det är viktigt för sjuksköterskans arbete att inneha en förståelse hur patienter upplever hjärtinfarkt för att möta patientens behov av stöd och rehabilitering efter insjuknandet. Hjärtinfarkt kan förekomma oavsett var man arbetar som sjuksköterska. En grundutbildad

sjuksköterska måste ha kompetens inom området och agera snabbt och korrekt för att uppnå en god och effektiv behandling samt för att minska risken för plötslig död (Wallentin, 2005).

BAKGRUND

I Socialstyrelsens Folkhälsorapport (2013) rapporteras att hjärt- och

kärlsjukdomar är den vanligaste folksjukdomen och dödsorsaken i Sverige och har varit det under en lång tid. Hälften av alla människor över 65 år har drabbats av hjärt- och kärlsjukdom (Wallentin, 2005). Högutbildade personer har mindre risk att insjukna jämfört med lågutbildade (Socialstyrelsen, 2015). Ju äldre man blir desto större är risken att man insjuknar i en hjärt- och kärlsjukdom och sjukdomen är en vanligare dödsorsak än alla cancersjukdomar gällande båda könen

(Wallentin, 2005). Hjärt-- och kärlsjukdomar inkluderar hjärtinfarkt, kärlkramp, hjärtsvikt och rytmrubbningar (Socialstyrelsens Folkhälsorapport, 2013).

Akut koronart syndrom

En hjärtinfarkt beror oftast på en total tilltäppning i hjärtats större kranskärl på grund av plack som leder vidare till kollateralkärl som inte får tillräcklig

försörjning (Wallentin, 2005). Hjärtinfarkt kan upplevas som en central, allvarlig bröstsmärta vilket beror på avsaknad av syretillförsel till hjärtat. När

tilltäppningen uppstår tillförs inget syre till myokarditet vilket så småningom leder till att en del av myokarditet dör. Grundläggande anledning till att kranskärlet täpps igen är ateroskleros som kan orsakas av livsstilsfaktorer som till exempel dålig kost och inaktivitet (a a). Andra livsstilsfaktorer som bidrar till utvecklingen av hjärtinfarkt är rökning, stress, psykosociala förhållanden samt övervikt

(Socialstyrelsen, 2015). De mest förekommande symtomen är ihållande tryckande bröstsmärta, allmänpåverkad, kallsvettig, ångestfylld, andnöd och dyspné

(Wallentin, 2005). Sådana symtom som är ihållande mer än femton minuter misstänks vara hjärtinfarkt och personen uppmanas att söka akutsjukvård för att minska risken för komplikationer eller plötslig död (a a).

Akut kranskärlssjukdom delas in i två diagnoser; akut ST – höjningsinfarkt och instabil kranskärlsjukdom. För att urskilja de två diagnoserna tas ett EKG (Lind et al, 2010). EKG betyder Elektrokardiografi och är en bild av hjärtats elektriska impulsspridning. Ett EKG tas för att läsa av hjärtats aktivitet. EKG- registreringen visar först en P-våg som registrerar förmakens minskning av en elektrisk

(6)

6 spänning. Kamrarnas ökade elektriska spänning visas som en liten sänkning (Q-våg), vidare till en jättehöjning (R-våg) och följt av en tillbakasänkning (S-våg) (Lind et al, 2010). Därefter registreras en ST-sträcka som motsvarar en långsam period och följt utav en snabb fas (T-våg) av kamrarnas vila. Det finns tre olika sorters EKG-förändringar till följd av en hjärtinfarkt: en patologisk Q-våg som orsakas på grund av nekros, en ST-höjning på EKG av en skada på myokarditet och en T- vågs sänkning på grund av ischemi (a a). En akut ST – höjningsinfarkt upplevs som en klassisk hjärtinfarktinsjuknande med intensiv bröstsmärta

(Wallentin, 2005). Den instabila kranskärlssjukdomen omfattar instabil angina och icke- ST – höjningsinfarkt. Instabil angina uppträder som nydebuterad angina pectoris, episoder av viloangina de senaste fyra veckorna eller ett ökat besvär av ansträngningsangina. Dessa symtom är ofta sammankopplade med en hjärtskada. Samtliga symtom uppfyller kriterierna för en icke- ST- höjningsinfarkt. En annan sjukdomsbild av instabil kranskärlssjukdom är allvarliga bröstsmärtor och tecken på syrebrist i hjärtat som visar en form av ST- sänkning eller T- vågsnegativitet utan ST – höjning på EKG- bilden (a a).

Reaktioner

Vid insjuknandet utlöses en känslomässigprocess (Fridlund et al, 2012). I en akut hjärthändelse upplever patienter ofta känslor som stress, ilska och nedstämdhet. Stress aktiveras på grund av en känsla av förlorad kontroll som relaterar till tillståndet i det autonoma nervsystemet som därefter aktiverar det neuroendokrina systemet. Stress aktiverar även inflammatoriska processer i kroppen. Patientens nedstämdhet är en känslomässig stress. I omvårdnaden av patienten är det därmed viktigt med emotionellt stöd av sjuksköterskan så patienten har en chans att uppnå emotionell balans. De första veckorna efter hemkomsten från sjukhusvistelsen är oftast fyllda med känslor som oro över att få en ny hjärtinfarkt eller att drabbas av plötslig död. Denna oro kan vara svårhanterlig för både patient och anhöriga. Oron kan utmärka sig i till exempel störd sömn. Patienten brukar känna sig tyngd av kraven på livsstilsförändringar och upplever ofta förvirring och svårigheter att genomföra dessa livsstilsförändringar på grund av missförstånd, brist på stöd och information från vården, för många olika typer av livsstilsförändringar samt närstående som är överbeskyddande. Faktorer som försvårar

livsstilsförändringarna som patienten bör utföra för att förhindra en ny hjärtinfarkt är depression samt trötthet som inte går att vila bort. Tröttheten kan göra att patienten känner sig besegrad av sjukdomen då den begränsar patientens vardag (a a).

Krisreaktioner vid sjukdom

När en människa drabbas av en kris eller annan svår händelse upplevs starka känslor och panik (Wallentin, 2005). För att ge patienten korrekt behandling krävs sjuksköterskor med kunskap om krisreaktioner. De fyra krisreaktionerna består av chockfasen, reaktionsfasen, reparationsfasen och nyorienteringsfasen.

Krisreaktionernas längd beror på tidigare sjukdomserfarenheter och

copingförmåga hos patienten. Coping definierar en patients förmåga att hantera yttre samt inre påfrestningar (a a). Coping för deltagarna i den vetenskapliga artikeln av Stewart et al (2000) var aktiviteter som höll dem sysselsatta vilket

(7)

7 hjälpte dem att hantera negativa känslor och stress. Andra copingstategier som deltagarna använde sig av var en personlig ”time out” och justeringar av sina förväntningar (a a). Chockfasens längd varierar från några sekunder upp till en vecka och i vissa fall under en längre tid (Wallentin, 2005). Där förträngs psykisk smärta och ångest efter den traumatiska incidenten samt svårigheter med att ta in information. Minnesluckor över vad som sägs och händer är vanligt

förekommande och man kan tänka och handla ologiskt. Reaktionsfasen beräknas pågå i några månader och kan präglas av sömnproblematik och aptitlöshet. Under denna fas börjar patienten förstå vad som hänt och kan överväldigas av skuld, skam, ångest och sorg. Denna fas utgör tillsammans med chockfasen den akuta tiden. Reparationsfasen kan pågå upp till ett år efter den traumatiska händelsen. Patienten börjar anpassa sig efter de nya omständigheterna och det emotionella stabiliseras. Känslorna som patienten upplever efter traumat börjar ge plats åt ett stabilt socialt liv. Nyorienteringsfasen inriktas på att patienten orienterar sig i livet och det kan ta upp till ett år innan patienten finner sig själv. Patienten har en positiv inställning och vilja se framåt i livet. Det vardagliga livet så som att börja arbeta och vara social igen återkommer. Personen vänjer sig vid att leva med det som hänt och händelsen blir till ett minne och en del av ens liv. Fasen har inget slut utan kan pågå hela livet. En sjuksköterska behöver kunna identifiera

patientens copingstategier för att uppnå bästa möjliga omvårdnad och behandling (a a).

Det förekommer fyra olika copingstategier för att kunna hantera och bemästra stressfulla situationer (Lazarus et al, 1984). Den första är problemfokuserad coping. Det är en strategi som försöker lösa eller minimera den stressfyllda situationen. Personen söker då aktivt socialt stöd som kan bidra till minskad stress. Stressen kan minskas när man skapar en handlingsplan och sedan försöker följa den. Den andra strategin är emotionsfokuserad copingstrategi. Den används för att minimera mental eller fysisk effekt av stress. Men kan börja motionera, träna eller använda sig av olika tekniker av avslappning för att minska negativ stress. Den tredje är omdefinierande copingstrategier som ändrar upplevelsen av problem. Då förbättrar och stärker man självförtroendet genom att hitta vägar som i sin tur ökar tilltron att situationen går att bemästra och hantera. Den fjärde är undvikande copingstrategier som är distraherande strategier. Problem som existerar vägras accepteras och ignoreras. Olika flyktbeteende förekommer som ockuperar tankarna genom sprit, rökning, droger och överdriven konsumtion av mat (a a).

Omvårdnad

Enligt Socialstyrelsens allmänna råd, 1993:17 (SOSFS) innebär omvårdnad att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patientens individuella behov och möjligheter, minska lidande samt ge möjlighet till en värdig död (a a).

Omvårdnaden inkluderar även hjälp för kortare eller längre tidsperioder för personer som på grund av sitt hälsotillstånd behöver stöd för att klara av sitt vardagliga liv (Wallentin, 2005). Lika viktigt som medicinsk behandling är även individuell psykologiskt stöd och rehabiliteringsinsatser. Patienterna har ett starkt behov av sjuksköterskornas tillgänglighet. Grunden i omvårdnaden är mötet

(8)

8 mellan patienten och sjuksköterskan där det byggs upp ett förtroende och

patientens behov identifieras (a a). Omvårdnad inkluderar beaktande av kulturell bakgrund, kön, sociala villkor och ålder (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Patienter som drabbas av en hjärtinfarkt har ofta en kunskapsbrist om uppkomsten av kranskärlssjukdom (Wallentin, 2005). Det är få patienter som har kunskap om att det krävs åratal av kranskärlssjukdom innan en hjärtinfarkt inträffar. En del av sjuksköterskornas omvårdnad innefattar att informera och försöka få patienten att förstå sambandet mellan livsstil och hjärtinfarkter. Men även patienter med få eller obefintliga riskfaktorer för hjärtinfarkt drabbas på grund av genetiska faktorer (a a).

En patients lidande är unik och individuellt (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Lidandet är kopplat till den upplevda situationen och kan upplevas som en känsla av att förlora kontroll, uppfattas som en kränkning eller ett hot. För att patienten ska uppleva tillit, hopp och mening behövs respekt för patients sårbarhet, integritet, värdighet och självbestämmande. När detta är uppfyllt kan patientens lidande lindras (a a).

Omvårdnad och vård vid hjärtinfarkt

De fem P:na; pain, pulselessness, pallor, parestesia och paralysis som innebär smärta, pulslöshet, blekhet, sensibilitetsnedsättning och förlamning är tecken på ischemi (Schenck-Gustafsson, 2011). En patient med ischemi som söker sig till akuten har ofta något av dessa symtom. Dock kan patienten ha insjuknat i ischemi utan uppvisning av dessa symtom (a a). Vid ankomst till sjukhuset tas ett EKG för att upptäcka hjärtrubbningar, till exempel hjärtrytmrubbningar samt blodprover (troponin, CK-MB) som visar tecken på eventuell hjärtskada (Wallentin, 2005). En skada på hjärtmuskulaturen kan bekräftas efter bara några timmar från det akuta insjuknandet. Bekräftelsen sker via blodprov som visar biokemiska hjärtinfarktmarkörer. Detta kan visas på EKG-bild i form av vänstersidigt grenblock eller ST-höjning (a a). Ischemiska ST-T förändringar kan påvisas genom EKG som markeras i ST-sänkningen (Schenck-Gustafsson, 2011). Patienter med akut kranskärlssjukdom vårdas på sjukhus i två till fyra dagar (Wallentin et al, 2010). Efter en akut behandling av hjärtinfarkt på sjukhuset ska patienten bokas in på uppföljning på en hjärtmottagning (Wallentin, 2005). På uppföljningen ska patientens hälsotillstånd kontrolleras av en läkare och/eller sjuksköterska. Sjuksköterskan ska även kontrollera att patienten har fått korrekt och tillräcklig information om sitt sjukdomstillstånd i samband med behandling på sjukhuset. Om informationen är bristfällig kompletteras den av sjuksköterskan på mottagningen. Vårdpersonalen har som mål att förhindra en ny hjärtinfarkt. Det målet utvärderas av patienten och sjuksköterskan på mottagningen. Vårdtiden är vanligtvis kort vilket innebär att patienten inte har tillräckligt med tid för

emotionell bearbetning av det akuta insjuknandet på sjukhuset (a a).

Tierney et al (2012) belyser sjuksköterskornas roll i samband med behandling av akut hjärtinfarkt. Ur patientperspektiv är patienter mer nöjda med

specialistutbildade sjuksköterskor än grundutbildade sjuksköterskor eftersom de tillbringar mer tid att förklara för patienterna vad som skulle hända och varför. Sjuksköterskornas kunskap och uppfattning av smärtlindring och smärthantering

(9)

9 uppfattades inte lika effektiv av patienterna som sjuksköterskorna trodde (a a). Sjuksköterskorna i studien misstänkte att mängden övervakningsteknik de använde vid behandling av hjärtinfarkt skapade rädsla hos patienterna, dock visade studien att patienterna upplevde en lugnande känsla av övervakningen (Tierney et al (2012).

Patienten kan vinna tillbaka sin autonomi genom att vara aktiv i beslut angående sin hjärt- och kärlsjukdom (Fridlund et al, 2012). Patienten kan då utvecklas från att gå från akutstadiet till återhämtningsstadiet och bli oberoende. Det innebär att vårdteamet måste anpassa sitt förhållningssätt till patienten och dess anhöriga så att en normalisering i deras liv kan uppnås samt främja patientens återhämtning till en bättre hälsa. Det finns olika faser inom vården mellan patienten och vårdteamet. Den första är en orienteringsfas, även kallad identifieringsfas. Fasen handlar om att orientera sig i situationen och identifiera utgångspunkterna för den fortsatta vården. Vård för patienten har en utgångspunkt i hur patienten och deras närstående upplever insjuknandet och möjligheterna till en återhämtning. Deras reaktioner, emotionella svar och handlingsstrategier är primära i sjuksköterskans samt tillhörande vårdteams omvårdnad vid insjuknande. Vårdpersonalens förståelse av reaktioner samt beteenden främjar patienternas återhämtningstid, därefter kan vårdinsatser anpassas. Det kan även bli komplext för vårdpersonalen att uppnå förståelse av patientens beteende samt reaktioner efter insjunkande av hjärtinfarkt eftersom patienters livserfarenheter är involverade. Vid en hjärtinfarkt hamnar både patient och anhöriga i en krissituation då de relaterar hjärtinfarkt till döden. Patienter och närstående har sedan tidigare erfarenheter av hjärtinfarkt i sin omgivning som då har avlidit. Identifiering av psykosociala problem hos patienten och kompetens om förslag för åtgärder är viktigt för patientens återhämtning för att begränsa oro och ångest. Det kan innebära oro att förlora jobbet och försämrad ekonomi. Åtgärder för ångest och depression minskar antalet akuta hjärtinfarkter och utveckling av arterioskleros. Omvårdnaden ges med utgångspunkt från patientens emotionella tillstånd samt anpassas utifrån EKG, blodtryck och

allmäntillstånd. Mobilisering av patienten är i fokus under vårdtiden och under de två första dygnen efter insjuknandet ges handledning om andningsteknik och rörelser. Sängläget är begränsat på grund av flera orsaker som till exempel högre grad av sjukdomskänsla, försämrad cirkulation och ökad risk för trombos.

Mobilisering är en balansgång mellan uppmuntran av patienten till att börja träna, undvika rädsla för fysisk ansträngning och behovet av vila och sömn (a a).

Skillnader mellan kvinnor och män

Andelen kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt har ökat sedan 1980-talet

(Wallentin, 2005). Anledningen till ökningen av hjärtinfarkt hos kvinnor beror på ett större antal med hypertoni, aktivt rökande, diabetes och tidig revaskularisering (a a). Män är dock det dominerade könet som insjuknar (Socialstyrelsen, 2015). Det är en dubbelt så stor risk att män insjuknar eller avlider i en akut hjärtinfarkt än kvinnor. Prevalensen är lägre hos en premenopaus kvinna och anledningen till det är att östrogenet har en skyddande effekt på kärl och hjärta

(Schenck-Gustafsson, 2011). Klassiska symtom hos kvinnor och äldre kallas för atypiska symtom. Dessa atypiska symtom kan vara allmän trötthet, dyspné och illamående. Atypiska symtom är vanligt förekommande hos kvinnor vilket kan leda till en

(10)

10 felaktig första diagnos vid ett läkarbesök. Kvinnors röntgenbilder visar inte en lika tydligt tilltäppning av kranskärl som hos män och det kan därför vara svårare att ge rätt diagnos (a a).

I den vetenskapliga artikeln av Isaksson et al (2011) har författarna valt att

beskriva mäns upplevelse av att drabbas av en första hjärtinfarkt mellan åldern 65-80. Männen var inte säkra på om de skulle söka vård eftersom deras symptom var diffusa och upplevdes oftast i bröstet eller i magen. Känslan av trötthet, andnöd, håglöshet samt en känsla av att något inte stämmer överens i kroppen var andra symtom hos männen. Patienterna var rädda för att söka vård för sina bröstsmärtor då de trodde att de skulle bli hånade och hemskickade av sjukvårdspersonalen. Symtomen som alarmerade var likartade oavsett om patienten drabbats av diagnosen ST- höjning hjärtinfarkt (STEMI) eller icke ST- höjning hjärtinfarkt (NSTEMI).

Upplevelser av smärtan delas in i tre teman:

 Signifikanta symtom med olika karaktärsdrag: symtomen blev mer betydande och olika kroppsdelar involverades som vänster arm eller båda armarna, händer, axlar, nacke, mage och andnöd. Andra upplevde smärtan som kramp i bröstbenet som strålade mot halsen. Karaktären på känslan beskrivs som värk, smärta, tryck, domningar, kramper och brännande.  Ihållande och alarmerade bröstsmärtor: Smärtan ändrade karaktär och

uppfattades som intensiv, ihållande smärta i bröstet, ökat tryck över bröstet och outhärdlig smärta.

 Ogripbara känslor av att inte må bra: Otydliga symtom pågick upp till veckor innan en hjärtinfarkt uppstod. De hade svårigheter med att tolka sin smärta och kunde inte sätta ord på vare sig smärtan eller

smärtlokalisationen i kroppen (a a).

Sjukdom och hälsa upplevs olika mellan män och kvinnor (Schenck-Gustafsson, 2011). Hos multisjuka patienter ses skillnader mellan könen såsom prevalens, riskfaktorer, symtom på sjukdomen, behandling, diagnostik samt prognos. Smärtuppfattningen skiljer sig åt mellan kvinnor och män, där kvinnorna

smärtfysiologiskt har en ökad smärtkänslighet än män (a a). Däremot är kvinnorna mindre smärtkänsliga vid en hjärtinfarkt och får därmed mindre morfin på

hjärtintensivvården (Wallentin, 2005). Dödsantalet har minskat bland kvinnor och män under de senare åren tack vare förebyggande åtgärder som till exempel regelbunden hälsokontroll vid hypertoni (Socialstyrelsens Folkhälsorapport, 2013).

Närstående

Begreppet närstående har olika definitioner. I första hand avses familj så som make, maka, syskon, barn, föräldrar, mor- och farföräldrar, registrerad partner eller sambo (Socialstyrelsen, 2009). Efter familj kommer anhöriga som till

exempel partners barn, nära vän eller en god man. En tidigare partner eller en nära vän kan anses som närstående. Varje patients närstående är individuellt och trots att många människor är ensamstående är det ovanligt att de helt saknar närstående (a a). Om man har brutit kontakten med sin släkt betraktas släkten nödvändigtvis

(11)

11 inte som närstående. Uppgifter om patientens familj och närstående finns

tillgängligt i journalen (Socialstyrelsen, 2009).

Problemformulering

Som sjukskötestudenter är det ovanligt med information om patienters upplevelse i litteratur och undervisning. Sjuksköterskestudenter får ingen undervisning om patienters upplevelser om hjärtinfarkt och tiden efter insjuknandet, därav det valda forskningsfältet. Den evidensbaserade informationen sjuksköterskestudenter lär sig inkluderar oftast enbart sjukdomstillståndet, orsaken till hur sjukdomen uppkommer och behandling. Kunskap om patienters upplevelser av hjärtinfarkt och dess omvårdnad är viktig för att sjuksköterskor ska få en djupare förståelse och empati för patienterna vilket även ska bidra till bättre vård. Författarparet har valt att skriva om patienters upplevelser med anledning av den bristande

kunskapen som inte framkommer under sjuksköterskeutbildningen.

Syfte

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters upplevelser under och efter en hjärtinfarkt.

METOD

I metodavsnittet redovisas artikelsökningar inklusive valda avgränsningar,

databearbetning, analysmetod, granskning av artiklar samt kvalitetsbedömning av de utvalda artiklarna.

För att få svar på de utvalda frågeställningarna valdes en kvalitativ ansats som metod. Studiens metod bestäms till en litteraturstudie då informationen som planeras att sammanställas är från tidigare studier. Metoden som används är enligt Polit & Becks (2014) riktlinjer för en kvalitativ litteraturstudie. Riktlinjerna består av nio steg. Steg ett består av att formulera ett syfte. I steg två ska ämnesord identifieras för att därefter i steg tre prövas genom databassökning. Steg fyra består av att läsa och identifiera abstrakt. Därefter i steg fem ska de funna studierna läsas och i steg sex sammanfattas i artikelmatriser. Steg sju

kvalitetsgranskas studierna. Därefter i steg åtta ska studiernas teman identifieras för att i steg nio sedan sammanställas i ett skrivarbete. För att vara säker på att artiklarna ska uppfylla kriterierna för en vetenskaplig artikel granskas de enligt SBU:s granskningsmall Willman (2014) (Bilaga 2). Kategorisering, teman och markeringspennor användes och följdes enligt Axelsson (2012). Till

databassökningarna har författarparet valt ut söksystemen CINAHL och PubMed som är inriktade på vårdvetenskap. Preliminära sökord utformas för att anknytas till studiens syfte. För att uppnå optimalt sökresultat med olika möjligheter som besvarar litteraturstudiens syfte adderas begränsningar i sökfältet. Resultatet av sökningarna redovisas i tabell 1 och 2.

Sökresultat

Sökningar efter artiklar har gjorts individuellt med kontinuerlig kommunikation mellan författarna. De titlar som genererades vid sökningarna lästes och

(12)

12 granskades för att ta reda på hur hög relevansen var. Författarna valde ut de

artiklar vars abstrakt ansågs relevanta och som besvarar syftet. Författarna har använt sig av MeSH termer på PubMed och Headings på CINAHL samt fritextssökning. Författarna började med att göra individuella block med

gemensam målinriktning. I blocken skrevs vilka ord som planerades att inkluderas i blocksökningarna. Blocken inleddes först skriftligt på papper. De relevanta orden prövades genom blocksökningar och MeSH termer på PubMed och

Headings på CINAHL. Därefter definierades rätt ord till det utvalda syftet. Orden söktes som fritext, MeSH- termer, Headings samt som synonymer för att uppnå optimala blocksökningar. Varje blocksökning sammanställdes och en ny

slutsökning utfördes. Därefter avgränsades artiklarnas publiceringsår till efter år 2000 och fram till idag. Sökresultatets titlar lästes och de abstrakt till artiklarna som ansågs relevanta till studiens syfte lästes. De artiklar som inte ansågs

relevanta till syftet exkluderades. Efter detta återstod 10 artiklar som ansågs svara på studiens syfte och frågeställningar. Nedan i Tabell 1 samt i tabell 2 redovisas tillvägagångssättet på sökningen av artiklarna.

CINAHL

I databasen CINAHL söktes orden på CINAHL Headings. Orden som söktes blev ett MH-ord. MH står för Exact Subjects Heading vilket motsvarar PubMeds MeSH- term.

De ord som användes i CINAHL är MH “Near- death experiences” och MH “Life experiences” bildade ett block. MH “Emotions” och MH “Near death experience” utföll andra blocket. MH “Myocardial infarction”, MH “Life experiences” och MH “Cardiac patients” gav det slutliga blocket.

Innan rätt block sammanställdes på CINAHL gjordes andra blocksökningar med ovanstående ord dock utan några nyttjade artiklar. Det var som underlag och en guide genom sökningarna för att få en inblick i hur stor utbredning blocken skulle resultera i. Det framställda blocket “Myocardial infarction”[Title] OR MH

“Myocardial infarction”, MH “Infarction” OR MH “Cardiac patients” AND MH “Near- Death experiences” OR MH “Life experiences” OR MH “Emotions” OR “Experiences”[Title] OR “Experience” gav 102 relevanta antal träffar därav användes 7 artiklar.

Tabell 1. Sökningarna i CINAHL.

Datu m & Tid Databa s MH alt. Sökord Träffa r Lästa abstra kt Granska de artiklar Använd a 5/4-16 kl 08:30 CINAH L MH ”Near-Death experiences” OR MH “Life experiences” 10587 0 0 0 5/4-16 kl 08:35 CINAH L MH “Emotions” OR MH “Near-Death experiences” 9287 0 0 0

(13)

13 5/4 -16 kl 08:40 CINAH L MH “Myocardial infarction” OR MH “Life experiences” OR MH “Cardiac patients” 12 0 0 0 5/4 -16 kl 08:45 CINAH L Experiences [Title] OR Experience 103568 0 0 0 5/4 -16 kl 08:50 CINAH L Myocardial infarction [Title] OR MH “Myocardial infarction” OR MH “Cardiac patients” 24058 0 0 0 5/4 -16 kl 08:55 CINAH L MH “Near-Death experience” OR MH “Life experiences” OR MH “Emotions” OR Experiences [Title] OR Experience 12365 0 0 0 5/4 -16 kl 09:00 CINAH L “Myocardial infarction”[Title] OR MH “Myocardial infarction” OR Cardiac patients OR MH “Near-Death experiences” OR MH “Life experiences” OR MH “Emotions” OR “Experiences”[Ti tle] OR “Experience” 102 102 7 7 PubMed

Det relevanta ordet som upptäcktes till blocksökningarna i PubMed var patient. Ordet patient söktes både som fritext och som MeSH- term (förkortas som MeSH). Tillsammans bildade de ett block. Andra blocksökningen var Experience som fritext eftersom det inte finns tillgängligt som MeSH- term, och Psychology [MeSH]. Psychology [MeSH] och synonymet Emotions hittades på Karolinska Institutet (2013) i “Termer för Upplevelser” och “Bemötande” i olika former. Fritextsökning på Myocardial infarction och Myocardial infarction [MeSH] och heart attack som synonym. Alla sökningar bildade enskilda block som sedan

(14)

14 adderades och tillsammans bildade ett slutligt block och resulterade på 149 träffar varav 3 artiklar utnyttjades.

Fritextsökningar på PubMed är följande:  Patient

 Experience

 Myocardial infarction

Tabell 2. Sökningarna i PubMed.

Datum & Tid

Databas MeSH alt. sökord Träffar Lästa abstra kt Granska de artiklar Använd a 16-04-05 kl 09:00 PUBM ED ("patient") OR patient[MeSH Terms] 214777 1 0 0 0 16-04-05 kl 09:00 PUBM ED ("myocardial infarction" OR myocardial infarction[MeSH Terms]) OR "heart attack" 211256 0 0 0 16-04-05 kl 09:30 PUBME D ((experience) OR Psychology [MeSH]) OR emotions 731657 0 0 0 16-04-05 kl 09:40 PUBM ED (((("patient") OR patient[MeSH Terms])) AND (((experience) OR "Myocardial Infarction/psychology"[M eSH]) OR emotions)) AND (((myocardial infarction) OR myocardial infarction[MeSH] 154375 0 0 0 16-04-05 kl 09:50 PUBM ED ((((patient[Title] OR patient s[Title] OR patients[Title]))) AND ((myocardial infarction[Title] OR heart attack[Title]))) AND ((experience[Title]) OR experiences[Title]) 149 149 20 3

(15)

15

In- & Exklusionskriterier

Inklusionskriterier:

 Personer över 18 år som har drabbats av en hjärtinfarkt.  Vetenskapliga artiklar.

 Artiklar som är publicerade mellan år 2000-2016.

 Kostnadsfria artiklar samt artiklar utan krav av beställning. Exklusionskriterier:

 Artiklar skrivna på ett annat språk än svenska och engelska.  Kvantitativa artiklar.

 Artiklar som inte besvarar det utvalda syftet.

Kvalitetsgranskning

Artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall “Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik –

patientupplevelser” (2014) (Bilaga 2). Författarna diskuterade och undersökte gemensamt SBU:s granskningsmall innan en kvalitetsbedömning utfördes. Mallen användes för att bedöma hur hög kvaliteten var på studierna (Willman et al, 2012). Författarna granskade artiklarna separat för att upptäcka likvärdig kvalitet. Efterhand diskuterades om identiska tolkningar hittats. Den vetenskapliga

kvaliteten på artiklarna bedöms enligt SBU:s kriterier (2014) (bilaga 3).

Kriterierna ger ett resultat på om kvaliteten är låg, medelhög respektive hög. För att studien ska uppnå en hög vetenskaplig kvalitet behövs ett tydligt beskrivet sammanhang, en väldefinierad frågeställning samt en noggrann utförd metod. Medelhög kvalitet rangordnas efter ett flertal orsaker då sammanhanget inte är tydligt beskrivet, otydlig frågeställning, otydligheter i tillvägagångssättet genom studien samt att presentationen av datan är otydlig. Låg kvalitet framställs då sammanhanget är oklart beskrivet, har en diffus definierad frågeställning, otydligt urval och datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess och analysmetod (a a). Sex artiklar som granskades uppfyllde hög kvalitet och resterande fyra artiklar

uppfyllde medelhög kvalitet, dessa presenteras i matriserna (Bilaga 1). Om någon av de granskade studierna inte hade uppfyllt kraven för medelhög eller hög kvalitet skulle de uteslutits, dock hade vi ingen sådan studie.

Analys

En analys enligt Axelsson (2012) påbörjades av datan när artiklarna var granskade och kvaliteten bedömdes som medelhög eller hög. Författarna läste igenom de tio artiklar som valts ut. Artiklarnas syfte, metod och urval sammanställdes. Även varje artikels viktigaste resultat sammanställdes. Artiklarna bildade en helhet och delades sedan in i viktiga och gemensamma teman vilket skapade en struktur. Författarna använde artiklarnas gemensamma teman som underrubriker för att skapa en grundstruktur för resultatet. Författarparet har använt (subkategorier)

symtom, rädsla och ångest, insjuknandet, förändringar, coping, stöd samt vården.

Sedan granskades artiklarna för att kunna hitta likheter och skillnader i artiklarna samt för att se om de hade en gemensam nämnare och besvarar litteraturstudiens

(16)

16 syfte. Sammanställningen av de valda kvalitativa studierna påbörjades genom analysering, strukturering, definiering av övergripande begrepp för att upptäcka sammanhängande uppfattningar och upplevelser. När begreppen identifierats kunde vidare analysering bilda subkategorier och huvudteman. De teman som var gemensamma i studierna färgbestämdes och sedan färgmarkerades teman med färgpennor för att skapa struktur och bilda kategorier samt subkategorier. Artiklarna lästes igenom ytterligare för att framställa huvudkategorier och

subkategorier. De kategorier som identifierades skapade tillsammans resultatet för studien. Sökning efter teman inkluderar gemensamhet, liknande mönster samt variationer hos deltagarna (a a).

För att fastställa om de tio vetenskapliga studierna ska ingå i författarnas litteraturstudie har studierna lästs igenom gemensamt men vid analysering granskats enskilt. Därefter diskuterades och sammanställdes författarnas enskilda analys. Trots att analysen genomfördes separat upptäcktes gemensamma begrepp. När de gemensamma begreppen hittats sammankopplades begreppen,

kategorierna och teman tillsammans. Den slutliga analysen utfördes gemensamt för att bilda ett resultat.

RESULTAT

De tio valda vetenskapliga studierna redovisas nedan. Patienternas upplevelser av en hjärtinfarkt resulterade i två teman och sju subkategorier. Temat Upplevelser

från kropp & själ resulterade i fem subkategorier; upplevelser, Rädsla och ångest, Insjuknandet, Förändringar samt Coping. Det andra temat Upplevelser från omgivningen resulterade i två subkategorier; Stöd och Vården.

Upplevelser från kropp & själ

Upplevelser

I studierna framkommer det att patienternas symptom varierade, dock hade de liknande karaktär av bröstsmärta Jensen el at (2003); McSweeney et al (2000); Holliday et al (2000). Skillnaden på bröstsmärtan var smärtintensiteten. Det som förekom i studierna var obehagskänslor, mild smärta, våldsam smärta i bröst och skulderblad samt utstrålande mot vänster arm. Upplevelser av stickningar, åtdragningar och svårigheter med att lyfta en arm framträdde eftersom armen upplevdes tung (a a). Andra tidiga symtom var andningssvårigheter, svettningar, illamående, obstipation, yrsel, svimningskänsla och huggande smärta i bröst, nacke samt ben (Holliday et al, 2000; McSweeney et al 2000). Elva kvinnor ur McSweeney et al (2000) studie rapporterade att det sista symtomet de upplevde var intensiv bröstsmärta (a a). Smärtan som uppstod hos en del av patienterna relaterades istället till muskler, lungor eller obstipationsbekymmer (Jensen et al, 2003). Symtomen relaterades till tidigare hälsoproblem som förhöjt blodtryck, sömnbrist, illamående, stigande ålder, stress och hårt arbete (Jensen et al, 2003; Johansson I et al, 2006). Männen i studien av Hutton et al (2008) upplevde sina symtom av hjärtinfarkten under flera veckors tid. Tre av kvinnorna i studien av McSweeney et al (2000) upplevde inga tidiga symtom men de upplevde dock klassiska symtom på hjärtinfarkt som varade i minuter till timmar. Majoriteten av patienterna upplevde tidiga symtom som varade i timmar och kunde pågå i dagar (a a).

(17)

17 Symtomen kom smygande efterhand och relaterades inte till en hjärtinfarkt förrän det blev ett akut tillstånd (Hutton et al, 2008; McSweeney et al, 2000). Patienter berättade om sin upplevelse av att insjukna i en hjärtinfarkt med tidiga symtom. De tidiga symtomen kunde börja med att den vanligtvis goda cigaretten och kaffet smakade avskyvärt och gav inget behag (a a). Några av patienterna upplevde symtomen som hotfulla och sökte akut vård medan de resterande inte identifierade symtomen som allvarliga och avvaktade med att söka vård (Holliday et al, 2000; Jensen et al, 2003). De patienter som inte ansåg symtomen som livshotande försökte lindra symtomen genom att förtränga dem och valde istället att ta en varm dusch, vila i form av att ligga och sitta ner eller att sätta handen mot bröstet där smärtan var lokaliserad och tog smärtstillande så åtstramningen i bröstet skulle släppa (a a). Om andningssvårigheter eller lätt bröstsmärta skulle upplevas skulle detta känneteckna en ny infarkt enligt patienterna (Sjöström- Strand et al, 2011).

Rädsla och ångest

Patienterna upplevde en enorm rädsla och ångest över att ha insjuknat i en hjärtinfarkt (Svedlund et al, 2000; White et al, 2007). I studien av White et al (2007) beskrev patienterna att de upplevde känslor av rädsla och ångest i samband med sjukhusbehandlingar, när patienterna lämnade tryggheten på sjukhuset och över deras framtid (a a). Rädsla och osäkerheten kring patienternas fysiska förmåga var ständigt ett orosmoment (Hutton et al, 2008). En hjärtinfarkt förändrar hela livet utan någon förvarning och man inser att man inte är odödlig (Johansson A et al, 2003). Rädslor samt panikattacker för att en ny hjärtinfarkt skulle inträffa framträds hos de flesta patienter (a a). Patienternas mående och beteende varierade från att vara lugn till att uppleva rädsla för döden (Johansson I et al, 2007). Ångesten ansågs som en försvarsmekanism och en faktor för att omedelbart söka vård för sina symtom (a a).

Efter utskrivningen från sjukhuset upplevdes emotionella reaktioner hos

patienterna (Jensen et al, 2003; Eriksson et al, 2009). De hade ett stort behov av hjälp och support under den mest utsatta och ansträngande perioden i livet. Sänkt koncentrationsnivå påvisades samt ökad irritation och förhöjd tendens till att brista ut i gråt förekom hos patienterna (a a). Ångesten för sjukdomen höll

patienter för sig själva då de inte ville anses som gnälliga och inte ville riskera att trötta ut sina närstående med sina negativa upplevelser om sjukdomstillståndet (Svedlund et al, 2000). Studien av Jensen et al (2003) skildrade känslor av skuld och självklandring på grund av deras tidigare livsstil vilken resulterade i

insjuknandet. En del av patienterna valde den nya livsstilen genom att isolera sig hemma, att bli insvepta i täcket och att hållas under ständig övervakning av närstående. Detta kunde framkalla och öka känslomässiga konflikter som i sin tur orsakade irritation och ilska (a a). Det påvisades skamkänslor, ökad emotionella reaktioner, svaghet och rädsla för att utföra vissa önskade ansträngningar (Jensen et al 2003). Patienterna beskrev sig själva som överdrivet omtänksamma och hjälpte personer i sin omgivning och tänkte inte på sin egen hälsa därav insjuknade de i en hjärtinfarkt (McSweeney et al 2000).

Insjuknandet

Några av de kvinnliga patienterna i studien av Svedlund et al (2000) arbetade inom hälso- och sjukvården och hade därmed kunskap om hur deras egen reaktion kunde vara efter en hjärtinfarkt (a a). I studierna beskriver patienterna att de aldrig

(18)

18 hade föreställt sig att de var mottagliga för att insjukna i en hjärtinfarkt och var tveksamma över sin diagnos (Holliday et al, 2000; Jensen et al, 2003; Johansson I et al, 2007; Svedlund et al, 2000; Sjöström- Strand et al, 2011). I den akuta fasen upplevdes en känsla av att vara nära döden. Det var svårt att acceptera att man gick från att vara välmående till att bli sjuk och att sjukdomen skulle resultera i konsekvenser i framtiden. Symtomen förnekades inte, dock förnekades

insjuknandet i en hjärtinfarkt. Situationen var svår att hantera då illusionen var att endast bekanta blev sjuka, men aldrig en själv. Studierna beskriver att många patienter förnekade sitt sjukdomstillstånd då de inte ville identifiera sig som en sjuk person (a a).

De kände sig skeptiska angående deras diagnos då de hade levt ett hälsosamt liv (Holliday et al, 2000). De var inte överviktiga, låg bra i blodtryck, åt hälsosam kost och var fysiskt aktiva vilket gjorde att de inte trodde på symtomen vid

insjuknandet (a a). En del av patienterna var inte helt förvånade över insjuknandet med tanke på att det fanns hjärtproblem i släkten (Hutton et al, 2008; Johansson I et al, 2007). Dock upplevde majoriteten av patienterna insjuknandet som en chock. I efterhand har de tänkt mycket på vad som var den mest bidragande faktorn till insjuknandet som till exempel rökning, dåliga matvanor, mycket koffein, fysiskt ansträngande arbete, långa arbetstider, psykisk stress samt genetik (a a).

Förändringar

Patienterna i studien av Eriksson et al (2009) beskrev hur hjärtinfarkten hade förändrat deras personlighet. Några hade blivit mer jordnära och beskrev känslan av att ha fått en andra chans. De kunde skämta om sin situation och blev medvetna om sina resurser. De insåg vad som var viktigt i livet och värderade sitt liv mer (a a). Patienterna uttryckte att de utvecklades som personer (Hutton et al, 2008; White et al, 2007). Deras självbild påverkades (a a). Deltagarna kände sig äldre och behövde leva i ett individanpassat tempo (Hutton et al, 2008). De ville göra det bästa utav varje dag, som till exempel att arbeta i ett långsammare tempo, delegera över uppgifter och ansvar samt att fokusera mindre på arbetet.

Deltagarna försökte förbättra sina livsstilsvanor med hjälp av en dietist, reducera alkoholintaget och att sluta röka. De ökade motionen och försökte undvika stressfyllda situationer som gav dem ångest. Det framkom befriande upplevelser eftersom patienterna försökte hantera situationen genom acceptans, religiösa moment, humor och de slutade älta sin hjärtinfarkt. När de jämförde sig med de andra personerna i sin stödgrupp kände de sig i bättre form än dem (a a). De beskrev sig själva som mer hälsosamma och vältränade än tidigare (White et al, 2007).

De kvinnliga patienterna i White et al (2007) studie hade en stark, positiv tro att de skulle återgå till sitt normala och forna jag. Ingen av kvinnorna uppfattade sin hjärtinfarkt som allvarlig och jämförde sig själva med andra som en förstärkning av den uppfattningen. Det upplevdes bra att prata ut om saker som man sedan väljer att lägga bakom sig och fortsätta med sitt liv uttryckte en av patienterna. Många av kvinnorna var rädda för den stress de utsattes för i deras arbete som är en av anledningarna till att de insjuknande i en hjärtinfarkt (a a). Kvinnorna insåg allvaret i sin livsstil och förändrade det genom rökstopp (Sjöström- Strand et al (2011). Deltagarna beskrev rädslan av att insjukna i en ny infarkt och de var väl medvetna om att överlevnadschansen vid ytterligare en hjärtinfarkt var minimal. Det påpekas ett flertal gånger om medvetenheten om hjärtats funktion samt betydelse (a a).

(19)

19 Det förekom svårigheter för männen att ändra sina levnadsvanor (Eriksson et al, 2009). Några av patienterna var rädda för att ge upp det goda i livet som till exempel sin favoritmat (a a). Patienterna i Svedlund et al (2000) studie kände att livsstilsförändringar var ett tecken på misslyckande i sitt liv. De manliga

patienterna hade förlorat en stor del av deras självförtroende och att återfå självförtroendet var en viktig del i deras återhämtning (Hutton et al, 2008). Längtan efter ett normalt liv som att arbeta, få god sömn och ett socialt liv

förekom (Eriksson et al, 2009). Vissa av patienterna kände att livet var oförändrat eller att deras riskfaktorer inte var så allvarliga att de inte behövde ändra sin livsstil (Svedlund et al, 2000). Tidigt i rehabiliteringen ändrade patienterna sina kostvanor och slutade att röka (Svedlund et al, 2000; White et al, 2007). Efter en längre tid återgick patienterna till sina tidigare ovanor och det upplevdes som ett misslyckande (a a).

Trots flera månader efter en hjärtinfarkt upplevde patienterna symtom på

depression och ångest och de hade förlorat professionellt stöd (White et al, 2007). Patienter beskrev att de tidigt förlorade sitt självförtroende och när de blev

utskrivna från sjukhuset kände patienterna att de förlorade sin säkerhet. Patienterna upplevde att deras relationer hade återgått till det normala och att deras fysiska hälsa hade förbättrats (a a). Upplevelser av försämrad ork och större svaghet är en av hjärtinfarktens komplikationer förklarar vissa i studien av

Svedlund et al (2000). Känslor av skuld och skam över sin svaghet och en känsla av att vara värdelös som människa tyngde ner patienterna. Känslan av oduglighet och bristfällig styrka i vardagen fick kvinnorna att känna sig fångade i sig själva och i sin situation. De upplevde en känsla av förlorad frihet som en frisk människa normalt har. Patienterna var osäkra på om de fortfarande var kapabla till att utföra samma uppgifter som tidigare till exempel tunga lyft och hushållssysslor (a a). I studien av Hutton et al (2008) beskriver en patient hur långsamt hon gick, men att hon trots det inte var kapabel att andas normalt och blev orolig för att insjukna i en ny hjärtinfarkt (a a). Patienten var inte längre en arbetare utan hon blev en åskådare till de som arbetar (Svedlund et al, 2000). Tre och tolv månader efter insjuknandet i hjärtinfarkten kände kvinnorna i studien att de var tvungna att försöka utföra arbete så mycket som de behärskade. Vissa av kvinnorna hade accepterat sin nedsatta styrka och ork men kände sig obekväma på grund av sin svaghet när de arbetade med friska människor (a a). Patienterna kände en sorg över att ha förlorat sin självständighet och sin fysiska förmåga (White et al, 2007). Patienterna var fast beslutna om att inte bli sedda som invalider eller som sköra patienter i privatlivet (a a). De kände en ilska och frustration gentemot sitt hälsotillstånd, insjuknandet i hjärtinfarkten och mot de fysiska begränsningar de mött tidigt i sin återhämtning (Hutton et al, 2008).

I studien av Eriksson et al (2009) beskrivs att en del av patienterna upplevde sig vara i god hälsa och i bra form. De sov bra och vilade mycket för bättre

återhämtning. Några andra patienter beskrev sin hälsa som oförändrad och att det inte fanns någon skillnad i deras styrka och upplevde ingen belastning efter

insjuknandet. Många av patienterna tyckte att deras hälsa hade försämrats markant (a a). Negativa effekter av hjärtinfarkten var att patienterna hade blivit

lättirriterade, fått kortare stubin och visade symtom på depression (Sjöström- Strand et al, 2011). De upplevde sömnproblematik och fysiska problem (Eriksson et al, 2009). Sömnen påverkades negativt av mardrömmar och några litade inte längre på sin kropp och vågade inte somna (a a). I de vetenskapliga artiklarna

(20)

20 McSweeney et al, (2000); Sjöström- Strand et al (2011) var det mest frekventa symtomet en ovanligt stark trötthet som representerades och patienterna upplevde svårigheter att vara aktiva. De tidiga symtomen övergick till akuta symtom där en enorm stark känsla av trötthet tog över patienternas krafter och styrka vilket krävde omedelbar vila (a a). Andningssvårigheter påvisades redan sex månader innan insjuknandet av hjärtinfarkt vid tillfällen då patienten gick uppför trappor och blev andfådd (McSweeney et al, 2000). I den akuta fasen upplevdes en förstärkt dyspné som inträffats tillsammans med ryggsmärtor (a a).

Kvinnorna i studierna Johansson A et al (2003); Sjöström- Strand et al (2011) kände en osäkerhet och kunde inte längre förlita sig på sin egen kropp.

Kvinnornas kropp kunde inte leva upp till samhällets krav och ansågs misslyckad efter insjuknandet. I studien bekräftar kvinnorna att kroppen var förändrad och upplevdes instabil och osäker vilket gav känslor av övergivenhet och maktlöshet. Parallellt till rädslan över att förlora sin kroppsstyrka skapades en respekt till kroppen. Studierna förklarar att kvinnorna var i behov av support efter utskrivning och kände sig övergivna samt ensamma. Det uttrycktes av kvinnorna att ingen besvärade sig över dem och därav kände de sig utelämnade vilket förvärrade deras kroppsbild (a a).

Coping

Kvinnorna i studien försökte hantera sin situation genom att vara mer

uppmärksamma och omsorgsfulla mot sig själv och så småningom nå tillbaka till sin gamla kropp (Johansson A et al, 2003). Detta skulle kräva den tid som

behövdes för att kunna hitta tillbaka till sitt gamla spår genom att stegvist ta sig genom processen. Försoning med kroppen sker inte omedelbart efter ett

insjuknande eftersom det främst kräver att möta och acceptera sjukdomen innan en försoning fullbordas. Detta kräver tid och stöd samt omsorg. Utan någon form av stöd från sin omgivning känner patienterna sig övergivna vilket leder till ökad lidande, rädsla och osäkerhet i återhämtningsprocessen. När en försoning nåddes kunde kvinnorna återigen skapa mening i sina liv (a a). I studien Sjöström- Strand et al (2011) presenterades två kategorier: konsekvenser från hjärtinfarkten samt anpassning till en ny livssituation. De konsekvenser som påträffades efter hjärtinfarkten relaterades till rädsla att mista livet och en ökad livslust att tillbringa med familjen. Annan konsekvens var stigande blodtryck. Både diastolisk och systoliskt tryck var förhöjt. Ett år efter insjunkandet skulle kvinnorna följas upp på hälsokontroll där vissa valde att inte delta trots

erbjudande om rehabilitation endast för kvinnor (a a). Att vara hemma, använda sina egna kläder och sova i sin egen säng upplevdes som helande och en patient upplevde mindre smärta i sin hemmiljö (Eriksson et al, 2009).

Upplevelser från omgivningen

Stöd

För många av patienterna var bara tanken av familjen och vetenskapen att

familjen alltid fanns där för dem är ett stort stöd (White et al, 2007; Eriksson et al, 2009; Hutton et al, 2008). Upplevelsen av stöd från anhöriga var olika, vissa var tillfreds med stödet och fick uppvaktning av sina närstående. Några andra

patienter var missnöjda med stödet från sina anhöriga då de inte uppvisade empati och förståelse över patientens hälsotillstånd (a a). Det upplevdes som en otrygghet för patienterna vilket resulterade i isolering (Eriksson et al, 2009). Patienten

(21)

21 upplevde att stödet från sin partner och sina närstående var en viktig del för sin återhämtning kort efter insjuknandet. Att inte behöva vara ensam under sin mest känslosamma period var betryggande (a a). De flesta kände ett stort stöd av att prata om sin hjärtinfarkt, medan andra helst undvek att nämna insjuknandet (Hutton et al, 2008).

Alla patienter i studien av White et al (2007) upplevde att deras närstående var överbeskyddande. Patienterna blev tillsagda av sina närstående vad de skulle göra och vad de var kapabla till (a a). Rollerna inom familjen ändrades och patienten fick rollen som den sjuka som var skör (Hutton et al, 2008). De kvinnliga patienterna trodde att deras sjukdom påverkade deras relationer negativt

(Svedlund et al, 2000). De ansåg sig vara förändrade som människor och att livet efter insjuknandet inte var värt att leva (a a).

Vården

Patienternas upplevelse av sjukvårdspersonalen var både positiv och negativ (White et al, 2007). En del av patienterna upplevde ett starkt förtroende för

sjukvårdspersonalens expertis och approach. De kände sig tillfredsställda med den behandling och information de fick. Behandlingen tillförde en stark och positiv inverkan både fysiskt och psykiskt och fick starkare självkänsla. Några andra patienter hade ett bristande förtroende för sjukvårdpersonalen då de bland annat hade fel diagnostiserat en patients angina när hon sökte vård samt för bristfällig information (a a). Patienterna i studien av Hutton et al (2008) hade en generell positiv upplevelse av sjukvårdpersonalen och kände en trygghet på sjukhuset. Samtalen med sjuksköterskan var positiv och gav patienterna ett större

självförtroende i sin återhämtning. Utskrivningen från sjukhuset och hemkomsten upplevdes positivt (Eriksson et al, 2009). Många av patienterna hade haft

hemlängtan och efter utskrivningen hoppades patienterna innerligt att de inte skulle få några komplikationer och behöva återkomma till sjukhuset. Tiden hemma gick snabbt och upplevde sällan några bekymmer. Dock fanns en oro över att de inte var säkra hemma utan sjukvård. Det upplevdes en stor kontrast i sin trygghet från att vara övervakad dygnet runt till att vara självständig vilket medförde känslor av övergivenhet (a a).

Upplevelsen av rehabilitering var positiv, bland annat upplevdes kamratskap med andra personer i samma situation (Hutton et al, 2008; White et al, 2007).

Deltagarna kände sig starkt motiverade av att möta och höra andras historier om deras upplevelser av återhämtning och anpassningar i livet. Deras historier gav dem nya perspektiv på sina egna liv (a a). Inte alla patienter upplevde att rehabiliteringen var hjälpsam (White et al, 2007). En patient kände en

bristfällighet i stödgruppen eftersom hon återgick snabbt till sitt stressfyllda arbete medan de andra patienterna var sjukskrivna i månader. Det medförde utanförskap och hon kände sig besviken på rehabiliteringsprogrammet då hon inte kunde få det stöd hon behövde. Andra patienter var inte intresserade av att dela sina

upplevelser eller höra andras historier och upplevde att stödgruppen var

stressfylld. De fick inte heller de verktyg de behövde för att hantera sin vardag (a a).

(22)

22

DISKUSSION

Metoddiskussion

Nedan diskuteras studiens olika delars styrkor och svagheter.

Författarnas kunskap inom området vetenskapliga metoder var inte hög vilket påverkade val av litteratur samt metod. Detta kan uppfattas som en svaghet i studien då den kan anses begränsad av kompetenta inom forskningen. Studiens metodvägledning inspirerades av Polit och Becks (2014) riktlinjer för en kvalitativ litteraturstudie. Riktlinjernas nio steg gav en tydligheten och förenklade

arbetsprocessen. Tydligheten resulterade i att inga viktiga steg förbiseddes och om något steg ansågs irrelevant gick det lätt att hoppa över.

Det första syftet diskuterades fram mellan författarna och därefter påbörjades blocksökningar för att få fram artiklar. Syftet ändrades ett flertal gånger under arbetets gång tillsammans med en handledare och nya blocksökningar har gjorts parallellt i takt med justeringar på syftet. Anledningen till att syftet har ändrats beror på att det första preliminära syftet inte var optimalt och minimumantalet studier som krävdes till litteraturstudien inte kunde hittas. När det nya syftet fastställdes och de önskade studierna hittades har syftet justerats och finslipats i efterhand vilket inte har påverkat de framtagna studierna. Det slutgiltiga syftet som fastställts har inte varit lätt att definiera trots att det var det syftet vi önskat från början.

Litteratursökningen gjordes efter hjälp av en bibliotekarie från Malmö högskola som visade hur en systematisk sökning blev mest effektiv. Författarnas

pilotsökningar som gjordes innan undervisningen av bibliotekarien gjordes inte på samma sätt vilket orsakade ett för stort antal titlar och ett irrelevant sökresultat. Databaserna som användes var de som var tillgängliga via Malmö högskolas bibliotek. De databaserna som ansågs relevanta för det önskade sökresultatet blev databaserna inom vårdvetenskap, CINAHL och PubMed. Att använda två

databaser ökade chansen till relevanta och viktiga studier som besvarade syftet vilket författarna ansåg som en styrka. För att skapa en systematisk sökning gjordes blocksökningar med MeSH- termer och Headings samt fritextsökningar. Dessa sammanställdes sedan till ett sökblock. Resultatet av litteratursökningen blev 102 respektive 149 träffar. Majoriteten av sökresultaten blev ett bortfall då de ansågs irrelevanta för syftet och inte uppfyllde inklusionskriterierna för studien. Av de resterande studierna valdes tio kvalitativa studier ut. Sju av studierna hittades från sökningen i CINAHL och tre från sökningen i PubMed. Exklusionskriterierna användes för att avgränsa sökresultatet till studien. Författarna valde att endast arbeta med studier som inte var mot beställning och betalning. Beslutet togs på grund av tidsbrist och snålhet. Detta kan anses som en svaghet då möjligheten finns att viktiga studier fallit bort. Författarparet valde att söka artiklar från år 2000-2016 för att få en relevant och aktuell data. Varför sökåren började år 2000 var för att få en bredd på sökresultaten samt för att få lämpliga artiklar som innehöll relevant data till det valda syftet. Om författarparet

(23)

23 hade avgränsat sökåren till tio år alltså tidigast år 2006 ansåg författarna att datan och antalet artiklar hade varit begränsade. Författarna utforskade avgräsningsåren vilket bekräftade att datamassan och relevansen till syftet var som starkast vid sökåren 2000-2016. Författarna inkluderade anhöriga eftersom de återkom i studierna som ett viktigt stöd och en helhet av patienternas upplevelse efter insjuknandet.

Studier som är skrivna på något annat språk än svenska och engelska

exkluderades då författarnas språkkunskaper är otillräckliga för att arbeta med studier skrivna på något annat språk. Alla studier som valdes är skrivna på engelska vilket inte är författarnas modersmål. Det betyder att tolkningsfel vid läsningen av studierna inte går att utesluta, vilket medför att kvaliteten på litteraturstudien kan ha påverkats.

Studierna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall (2014) (Bilaga 2). Först undersöktes och diskuterades om SBU:s mall (2014) var relevant.

Författarna ansåg att den var relevant och tydligt konstruerad. Granskningen utfördes separat mellan författarna för att sedan tillsammans diskutera om artiklarnas kvalitet. Det kan betraktas som en svaghet för att eventuellt bortfall kan inträffa vid separat granskning. Dock kan det även anses som en styrka då varje författare granskade studierna och hittade viktig data som annars hade missats. Sökresultatet granskades för att undersöka om studierna var relevanta gentemot litteraturstudiens syfte. Om någon av studierna hade saknat relevant koppling till syftet hade det blivit ett bortfall. Inget bortfall gjordes. Enligt SBU:s mall (2014) kan en studie ha låg, medelhög eller hög kvalitet. Om någon studie hade fått resultatet låg kvalitet hade det skett ett bortfall då det hade inneburit en svaghet i resultatet. Sex artiklar innehöll en hög nivå och fyra studier innehöll en medelhög nivå.

Analysen av resultatet strukturerades upp enligt Axelsson (2012). Analysen kändes lätt att följa och författarna ansåg att strukturen gav slutresultatet en styrka. Analysen påbörjades genom att varje artikels resultat lästes. Begrepp identifierades och de gemensamma temana bildade subkategorier. Därefter hittades likheter och skillnader samt gemensamma nämnare som svarade på studiens syfte. Studiernas gemensamma begrepp färgbestämdes för att

kategorisera. Därefter färgmarkerades begreppen i studie efter studie för att sedan sammanställas. Det kändes tydligt och strukturerat att färgmarkera resultatet. Under analysprocessen pågick en kontinuerlig diskussion mellan författarna för att få ett så tydligt resultat som möjligt. Detta ansågs som en styrka då

analysprocessen inte hade utrymme för ofrivilligt bortfall.

Det som skulle gjorts annorlunda idag hade varit att författarna skulle vara mer bestämda och argumenterat bättre för att få arbeta med det första syftet som diskuterades fram. Därefter hade alla artiklar hittats korrekt och direkt till det önskade syftet. Författarna skulle förberett bakgrunden och skrivit den

strukturerad och fullständig i början av arbetsperioden. Bakgrunden har justerats upprepade gånger under arbetets gång vilket har bidragit till att resterande delar av litteraturstudien har fått mindre fokus och arbetstid än önskat. Det har upplevts som ett ångestmoment för författarna då den planerade tidsplanen fick ändras.

(24)

24 Mycket tid samt energi har lagts på bakgrunden som resulterat i att författarna inte haft möjlighet att arbeta sig fram i litteraturstudien.

Validitet betyder giltighet och är ett mått på det som avses att mätas verkligen mäts (Bell, 2016). Studierna som valts uppnår validitet eftersom de besvarar det som önskades mätas, alltså syftet. Även författarnas arbete uppnår validitet då det bygger på tidigare data.

Reliabilitet motsvarar tillförlitlighet som ger ett svar på om ett instrument ger upprepande resultat under olika omständigheter (Bell, 2016). Reliabilitet har uppnåtts i litteraturstudien eftersom upprepande berättelser identifierats på alla studier. I de valda studierna har det efterfrågats om patienters upplevelser efter en hjärtinfarkt och i respektive studie har upprepade svar framträtt trots att

deltagarnas hjärtinfarkt orsakats av olika anledningar. Svaren bland

respondenterna har varit identiska som till exempel frågor om symtom, rädsla, ångest och coping.

Generaliserbarhet innebär överförbarhet, det vill säga att man drar slutsatser om att det man har studerat skulle kunna uppnå samma resultat till exempel hos en större population (Ahrne & Svensson 2015). Generalisering i författarnas litteraturstudie anses vara relevant och överförbart till olika länder och dess befolkning då studierna går att jämföras och mynnat i stora drag till samma resultat. Liknande resultat hos olika forskare har åstadkommits i de valda vetenskapliga studierna. Överförbarheten ökar för resultaten av studierna och är relevanta eftersom studierna har ursprung från olika länder och har forskat inom samma fenomen och uppnåt liknande resultat.

Representativitet inom kvalitativ forskning brukar man få genom att uppnå en mättnad (Ahrne & Svensson 2015). En mättnad har uppnåtts i litteraturstudiens resultat eftersom det har varit en röd tråd och ett mönster med upprepande svar. Detta kan representeras för att antalet respondenter i studierna överstigit minimum intervjupersoner som krävs för att klassas representativt.

Resultatdiskussion

Jensen et al (2003) beskriver att patienternas bröstsmärta var liknande i karaktär men att det fanns skillnader i intensiteten. Bröstsmärtan är enligt Wallentin (2005) ett av primärsymtomen för hjärtinfarkt. Smärtan i bröstet beror på att

syretillförseln till hjärtat är strypt. Andra symtom som upplevdes under ett insjuknande i en hjärtinfarkt var andnöd, dyspné, svettningar, ångest och

allmänpåverkning (a a). I studien av Jensen et al (2003) förnekade patienterna sina symtom och försökte vila bort sin smärta för att bli symtomfri. Beteendet berodde på en illusion hos patienten om att vara immun mot hjärtinfarkt. Anledningen till att patienterna hade svårt att acceptera sin diagnos beror på konsekvenserna i relation till sjukdomen och faktumet om att ha insjuknat i en hjärtsjukdom. Patienterna förklarade sitt insjuknande som ett resultat av överdriven osjälviskhet (a a). Jackson et al (2014) studie bekräftade att patienter associerade symtomen vid hjärtinfarkten med andra tillstånd och diagnoser. De relaterade till exempel nervskador, benskörhet, tandinfektion, stroke, influensa, artrit, skelettcancer och stelhet i nacken (a a). Bröstsmärta som utstrålar mot vänster arm är ett klassiskt

(25)

25 smärtsymtom som relateras till hjärtinfarkt runtom i världen. Dock är det inte många som är medvetna om de resterande symtomen som också är viktiga att känna igen. Författarna hade inte uppfattningen innan uppsatsens början om att personer som känner av symtom försöker förneka och förtränga insjuknandet. Det förekommer ofta att patienter som insjuknat i en hjärtinfarkt har levt ett

ohälsosamt och stressigt liv.

Symtomen som patienterna upplevde var oroväckande och en del av patienterna i studierna förnekade eller förminskade symtomen på grund av rädsla (Svedlund et al, 2000). Även i denna studie styrker patienterna ett förnekande om att ha insjuknat i en hjärtsjukdom då de inte accepterar sig själva som en sjuk person. Patienternas upplevelser av sjukdomen och hälsotillståndet resulterade i ångest och depression vilket medförde isolering från sin egen omgivning för att inte dela med sina tankar och upplevelser (a a). Enligt Simonÿ et al (2016) studie bekräftar patienterna deras upplevelser av hjärtinfarkten i form av vänstersidig smärta. Trots tydliga symtom förnekades en hjärtinfarkt och relaterades istället till smärta från annan kroppsdel, den stressiga arbetsdagen och felbelastade, tunga lyft. Efter sjukhusvistelsen berättar patienterna om deras chock över insjuknandet och att det var oväntat (a a). Hjärtinfarkten som redan inträffat kunde behärskas, men rädslor över att drabbas av en ny infarkt väcktes (Johansson A et al, 2003). Rädslan medförde panikattacker hos de flesta patienterna (a a). Insjuknandet drabbade individens personlighet i stora drag eftersom de insåg sin odödlighet (Jensen et al, 2003). De första veckorna i patientens hemmiljö efter utskrivningen är oftast fyllda med blandade känslor som väcker oro över att insjukna i en ny hjärtinfarkt eller att drabbas av plötslig död (Fridlund et al, 2012). Att hjärtsjukdomen leder till ångest och depression är på grund av oro och rädsla över vad som eventuellt kan orsaka en ny infarkt och patienterna vågar inte längre leva sitt vanliga liv. Trots att riskfaktorerna beror på dålig livsstil kan även de som levt hälsosamt insjukna eftersom patienterna i studien av Holliday et al (2000) drabbats av en hjärtinfarkt trots bra levnadsvanor. Vissa personer i studien var inte förvånade över sin diagnos då det förekommer hjärtproblem i familjen (a a). Grundläggande anledning till att kranskärlet täpps igen och en hjärtinfarkt uppstår är ateroskleros som kan ha orsakats av livsstilsfaktorer som till exempel dålig kost och inaktivitet (Wallentin, 2005). Författarna var inte medvetna om att även personer som levt ett hälsosamt liv kunde insjukna i en hjärt- och kärlsjukdom. Men efter grundligare undersökning framkommer det att genetiska faktorer spelar stor roll trots livsstil. Patienterna såg en fördel över att ha insjuknat i hjärtsjukdom eftersom de avbrutit sin dåliga livsstil och lever istället mer hälsosamt och är tacksamma för sitt liv (Hutton et al (2008). I studien av Eriksson et al (2009) var några patienter skeptiska över kravet att förändra sina vanor. Kravet på livsstilsförändringarna upplevdes som misslyckande eftersom individens forna livsstil ansågs som

bekväm utan medförda konsekvenser (Svedlund et al, 2000). En del av patienterna ansåg livet som oförändrat och livsstilen förblev detsamma trots sin diagnos (a a). Motivationen till att förändra sin livsstil var stark under sjukhusvistelsen men efter utskrivning försvann tryggheten som skapade motivationen (White et al, 2007). Bristen på motivation orsakade regression och patienterna återgick till sina dåliga vanor (a a). Newens et al (1997) motbevisar och antyder att patienterna i studien ändrade sina ohälsosamma matvanor till hälsosamma inom tre månader

Figure

Tabell 1. Sökningarna i CINAHL.  Datu m &  Tid    Databas    MH alt.  Sökord    Träffar    Lästa  abstra kt  Granskade artiklar  Använda     5/4-16 kl  08:30  CINAHL  MH ”Near-Death experiences” OR MH “Life  experiences”  10587  0  0  0   5/4-16 kl  08
Tabell 2. Sökningarna i PubMed.  Datum

References

Related documents

Kvalitativ metod med sex semi- strukturerade intervjuer, där personer med demens från två äldreboenden utgör en fokusgrupp, samt fyra semi- strukturerade intervjuer där

Vidare så beskriver patienterna i mitt resultat att de fick alldeles för mycket information samt för mycket information vid ett samma tillfälle, vilket också bidrog till att det var

Samtidigt visade resultaten att ältande har en tendens till att förutspå PN, vilket går i linje med förväntat resultat samt tidigare forskning kring att personer som

De drabbade upplever känslor av stöd från sjukvården främst genom att få väsentlig information om sjukdomen och om att göra förändringar i livet.. Många uttrycker

Such conflict in the relation between the political standpoints of brands and consumers was found to be a reason for brand avoidance in Knittel et al.´s (2016) study. A

134 Den ökade tidsbristen kan även leda till att de enskilda individernas kunskaper inte hinner överföras till en kollektiv nivå eller bidra till ett kollektivt lärande

För att det skall kunna ta till sig informationen och förstå vilka livsstilsförändringar de måste göra, inte bara temporärt utan också för resten av deras liv, krävs de

Analysen av texten gjordes ur sjukdomens olika förlopp för att svara mot syftet som var individers upplevelser av att drabbas av och leva med en unipolär depression, detta för att