institutionen för lärande och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng avancerad nivå
En-till-en, klart! Nu då?
One-to-one, done! What now?
Martin Svensson
Lärarexamen 270p
Lärarutbildningen 90p
(
Advanced Level Degree Project)
Slutseminarium 2016-04-10
Handledare: Pierre Wiktorin
Examinator: Johan Cato
Förord
Vi står inför en spännande framtid inom skolan. Teknikens intåg i pedagogiken har skapat nya fantastiska möjligheter för undervisningen men samtidigt ställt skolan inför nya utmaningar. Under vägen av det här arbetet har jag fått många nya insikter och lärdomar som jag kommer att ha nytta av i mitt framtida arbete som lärare. Jag vill tacka lärarna som tog sig tid att delta i enkätundersökningen, lärare som jag bollat idéer med under arbetes gång och handledare Pierre Wiktorin. I studien har jag fått insikter om hur en-till-en pedagogiken intåg påverkat skolan och hur dess strukturer ändrats både som organisation men också på lärarnivå vilket väckt nya frågor inför framtiden.
Sammanfattning/Abstract
Skolans satsning på en-till-en undervisning har gjort att datorns plats i klassrummet har fått en allt mer självklar plats i klassrummet. I ett klassrum där varje elev sitter med en egen laptop eller surfplatta som tillhandahålls av skolan byggs en del problem automatiskt in. Förutom att nästintill varje elev sitter med en smartphone i fickan har de nu också ett lättillgängligt sätt att rikta sin uppmärksamhet på andra saker än lektionen eller sina uppgifter. Det finns en uppsjö av studier och rapporter som visar på att datorn i en-till-en undervisningen i många fall bidrar till att distrahera eleverna i klassrummet och det är något som både elever och lärare
rapporterar om. Detta kan i många synvinklar ses som misslyckande i en-till-en satsningen, eller åtminstone ett ”kalibreringsproblem”. Lärarna som jag låtit svara på en enkät ger en bild av hur de ser på hur de ser på datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel och vilken riktning de ser att utvecklingen med en-till-en undervisningen behöver ta. Skolan i undersökningen har kommit en lång bit på vägen i förändringsprocessen som en-till-en är för skolan, även om det fortfarande finns tekniska problem som påverkar skolarbetet på ett negativt sätt. Allmänt är dock attityden gentemot datorn som pedagogiskt redskap positiv samtidigt som det finns visioner om hur den i framtiden kan förbättras.
Nyckelord: digitala medier, en-till-en, dator, fortbildning, gymnasiet, IKT, undervisning med medier, digital kompetens
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 7
1.1BAKGRUND ... 7
1.2SYFTE ... 8
1.4PROBLEMAVGRÄNSNINGAR ... 9
2. TEORETISKA PERSPEKTIV OCH BEGREPP ... 9
2.2BEGREPP ... 11 3. LITTERATURGENOMGÅNG ... 11 3.2HISTORISKT ... 13 3.3 NUTID ... 14 3.4SKILLNADER I KOLLEGIET ... 17 3.5LÄRARENS KOMPETENSER ... 20 4. METOD ... 24 4.1KVALITATIVA STUDIER ... 24 4.4PROBLEMAVGRÄNSNING ... 26 4.5URVAL ... 27 4.6TILLFÖRLITLIGHET ... 27 4.7BORTFALL ... 27 5. RESULTAT ... 29 5.1ÖVERSIKT ... 29 5.2FRIA KOMMENTARER ... 37 5.3NÅGRA SAMBAND ... 39
6. ANALYS OCH TEORETISKA KOPPLINGAR ... 40
6.1DIGITAL KOMPETENS ... 41
6.2SJÄLVEFFEKTIVITET ... 42
6.3KUNSKAPSFÖRMEDLINGEN ... 43
6.4INFRASTRUKTUREN OCH DESS PÅVERKAN ... 44
6.5INSTÄLLNINGEN FÖR EN-TILL-EN ... 44
7. DISKUSSION ... 46
7.1SLUTSATS ... 47
REFERENSLISTA: ... 50
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Jag arbetar sedan några år tillbaka som lärare på estetiska programmet med inriktning mot musik. Skolan har ända sedan starten 2009 omfamnat en-till-en undervisningen, varje elev har alltså sin egen laptop att tillgå under studieperioden både i och utanför skolan. Inom olika karaktärsämnen på programmet där jag undervisar faller det sig naturligt att eleverna ska ha tillgång till en dator. Ämnen som Musikproduktion och Digitalt skapande har nästan helt och hållet flyttat in i den digitala miljön och skulle i princip inte vara möjliga att genomförbara utan en dator om man ser till hur ämnenas centrala innehåll och ämnets utvecklingsområden är strukturerade. Man finner ord fraser som ”digital teknik”, ”digitala signaler” (Skolverket kursplan för Musikproduktion sid.33) ”digitala verktyg”, ”modern teknik”, ”samarbete via webb och nätverk”, ”kunskaper om plattformar för digitalt samarbete” och ”spridningsvägar för digital distribution”(Skolverket kursplan för Digitalt skapande sid.4). För att hålla oss kvar vid ämnen som jag själv undervisar i så infördes redan vid LPF94 ämnet Musikproduktion och ljudteknik A samt Musikproduktion och ljudteknik B där man bl.a fick lära sig använda sequenserprogram i datorn för flerkanalsinspelning och redigering av inspelade ljud (Gullö 2010). Datorn förekom även i andra ämnen men jag håller mig till de ämnen som rör min egen lärarroll. Jag gick själv på estetiska programmet under 1990-talet när denna reform genomfördes och det var såklart inte tal om att varje elev skulle ha en egen dator utan det fanns en dator i en undervisningssal som användes enbart vid lektionstillfället. Läraren visade och eleverna fick turas om att prova på egen hand. Om vi snabbspolar fram till idag så finns fortfarande undervisningssalen med studiodatorn kvar men eleverna har samma program och verktyg på sina laptops. Det fanns förr inga krav på fungerande kringutrustning och
infrastruktur utanför undervisningssalen som jag själv kan uppleva idag: avsaknaden av eluttag, dålig täckning på Wi-Fi, dåligt underhållna datorer som gör att de inte fungerar som de ska för eleverna. Till detta tillkommer också att lärarna ska kunna hantera datorn i undervisningen.
I Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning visar Marie Nordmark på hur eleverna själv pekar ut sociala medier som största distraktionsfaktorn (Nordmark 2014).
beror på att det saknas kunskap och erfarenhet om hur IT kan, eller ska, användas i
undervisningen. I Skolverkets (2015) sammanställning av resultat från OECD-rapporten pekar man också på att läraren och dess digitala kompetens är den viktigaste faktorn för lärandet: ”Lärarens undervisning är den viktigaste faktorn för elevers lärande. It kan utgöra ett viktigt hjälpmedel i skolan, förutsatt att det används på rätt sätt.” (Skolverket 2015 sid.4). Eftersom det görs stora satsningar på IT i svenska skolor är det viktigt att man gör genomtänkta satsningar och att man för en diskussion om det förutsättningar och potential (Skolverket 2015). Ytterligare en sak, som jag också kommer inkludera i min undersökning är, som det även påpekas om i Skolverkets sammanställning är att det finns en efterfrågan om
kompetensutveckling hos lärare: ”Svenska studier visar att många lärare efterfrågar kompetensutveckling inom it.” (Skolverket 2015 sid.4).
Förändringarna som skolan genomgår med införandet av en-till-en undervisningen ställer krav på infrastrukturer, lärarnas och skolans förmåga att förena datorn i undervisningen är nya områden som tillkommit på vägen i detta förändringsprojekt. I min undersökning kommer jag titta på de förhållanden som behöver fungera för att en skola ska fungera på ett optimalt sätt med en digital kompetens som utgångspunkt och hur lärarnas inställning gentemot teknikens plats i klassrummet och inför framtiden ser ut.
1.2 Syfte
Sättet som datorn används i klassrummet hänger samman med lärarens självuppskattade digitala ämnesdidaktik och huruvida man upplever en-till-en pedagogiken som rolig. Det finns samband mellan en lågt upplevd själv-effektivitet och känslor av stress medan personer med högt upplevd själv-effektivitet upplever mindre stress. Jag vill undersöka dessa
påståenden från forskningen och om det finns ett behov från lärares håll att fortbilda sig i hur datorn kan användas på ett effektivare sätt.
1.3 Frågeställningar
Upplever lärarna att det finns problem med den tekniska införseln i skolan som skapar problem i undervisningen och känner de sig bekväma med att hantera datorn och dess
infrastruktur i sitt arbete? Finns det ett intresse att fortbilda sig inför hur man kan förbättra sina kunskaper för framtiden när det gäller att integrera och använda tekniken mer i
undervisningen. I sammanställningen av svaren på dessa frågor kommer jag kunna avgöra om skolan där jag genomför min undersökning har den digitala kompetens som beskrivs längre ner. Finns det skillnader mellan manliga och kvinnliga lärares inställning som påträffats i tidigare forskning och vilka områden som behöver mer fokus och utveckling?
1.4 Problemavgränsningar
Det finns redan mängder av studier som visar på att datorn är ett distraktionsmoment för både elever och lärare. Jag kommer röra vid några av dem i litteraturgenomgången men kommer inte lägga någon vikt på det i min studie. Jag vill fokusera på pedagogernas upplevelse av att använda datorn som hjälpmedel och vilka områden som utvecklas mer. Av 16 tillfrågade lärare valde 11 av dem att genomföra den. Av dessa var 6 stycken män och 5 kvinnor vilket ger en bra balans vilket också fyller en funktion för mitt arbete.
2. Teoretiska perspektiv och begrepp
Ett teoretiskt perspektiv som jag kommer stödja mig mot i min studie är socialpsykologen Albert Banduras (1977) teori om själveffektivitet och individens tro på sin egna förmåga. Jag lägger därför här ett avsnitt på att presentera de olika begreppen inom hans teori.
2.1 Själveffektivitet
Inom beteendevetenskapen utvecklande Albert Bandura (1977) begreppet om self-efficacy (själveffektivitet) som redogör för individens kapacitet att ta sig an och bemästra en uppgift. Bandura (1977) presenterar begreppet med ett teoretiskt ramverk bestående av fyra olika informationskällor som påverkar individens utveckling av själveffektivitet: performance accomplishments, vicarious experience, verbal persuasion, och physiological states.
Performance accomplishments kan förklaras som erfarenheter kopplat till tidigare lyckade genomförda moment. Han menar att denna informationskälla i hög grad påverkar
själveffektiviteten eftersom flera erfarenheter av tidigare lyckade utförda moment stärker och höjer förväntningar medan misslyckanden sänker dem.
Vicarious experience handlar om andras erfarenheter i andra hand, eller upplevda genom andra människor. Genom att se andra genomföra ett moment skapas en övertygelse att om andra klarar av det så bör jag själv kunna uppnå en förbättring. Genom denna så kallade modellinlärning har inte bara källpersonens beteende en påverkande roll för inlärningen utan även den positiva och negativa respons som genereras hos denna (Illeris 2007).
Verbal persuasion, verbalt övertygande, i rak översättning, menar Bandura (1977) är en lättillgänglig informationskälla för själveffektivitet men också svagare än performance accomplishments då den inte bygger på självupplevda framsteg utan bara på yttre sociala omständigheter.
Physiological states utgör det stadie som individen emotionellt befinner sig i där stress och påfrestande situationer påverkar den upplevde förmågan att behärska olika situationer.
Ur dessa teorier handlar det om inlärningsteori ur en social synvinkel och kan ses som behavioristiskt då det handlar om en visad självförmåga. Bandura vidareutvecklar senare sin teori och inkluderar med tiden även ett socialkognitivt perspektiv, alltså personens tilltro på sig själv att klara av en viss uppgift. I situationer där man känner en låg tillit på sin förmåga smyger sig osäkerhet och hämningar fram och ett sätt att motverka detta är att träna sig själv i dessa förhållanden för att öka tilltron på sig själv. I en miljö som skolan där tekniken alltmer blivit en del av undervisning måste det finns en självtillit hos läraren för att använda, felsöka och utveckla verktygen. Läraren måste känna att den har kontroll över tekniken annars förblir en-till-en projektet ett tekniskt förändringsprojekt istället för ett pedagogiskt.
Utifrån Banduras sätt att se på själveffektivitet stressupplevelse and hantering av den blir det intressant att undersöka i vilken eller vilka stadier som de tillfrågade befinner sig i. Beroende på om lärare och skolor delar med sig av erfarenheter eller inte kommer det ge olika utslag i Banduras olika kategorier, likaså hur lärarnas inställning mot teknikens roll och inflytande på
Erstads forskning och hur väsentligt en digital kompetens är för utvecklingen av en så kallad digital kompetens. För att denna kompetens ska ha en möjlighet att utvecklas för framtiden är det viktigt att lärarna har en tilltro på sin egen förmåga att handskas med tekniken. Beroende på utfallet av undersökningen kan man ta hjälp av Banduras teorier för framtida arbete för skolan.
2.2 Begrepp
En-till-en innebär att lärare och elever har tillgång till en egen dator i undervisningen som också får disponeras i hemmet på fritiden.
IKT står för Informations- och kommunikationsteknik och handlar om att ha en kunskap om vilka program, appar och digitala tjänster som finns och hur de kan användas i
undervisningen.
Digital kompetens är ett begrepp myntat av Erstad (2006) och utgår från samma innebörd som IKT men ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv.
3. Litteraturgenomgång
I följande kapitel kommer vi titta på hur teknikens intåg i den pedagogiska miljön har gjort sina avtryck genom historien och modern tid. Vidare görs det nedslag i forskning från olika geografiska områden där man undersökt datorns påverkan och konsekvenser för skolans miljö och pedagogik samt vilka slutsatser som gjorts utifrån detta. För denna uppsats är det viktigt att förstå vilka problem som har funnits och fortfarande finns i skolan med IKT och vilka lösningar som upptäckts på vägen. En annan faktor som är intressant att belys är hur
problemen uppstår oavsett den geografiska platsen men att man också anammar sig IKT lite annorlunda i olika länder.
3.1 Datorn här för att stanna
Datorn och dess digitala kompetens är inom skolvärlden här för att stanna och är inte någon trend som man kan hoppas på att gå över (Erstad 2006). Att tänka sig en tillbakagång till
att även där den är förbjuden har den etablerat sig. I ett land som Saudi-Arabien där
utbildningsministeriet lagt in ett förbud för elever att ta med sig elektroniska apparater såsom mobiltelefoner, smartphones, läsplattor och övriga elektroniska kommunikationsmedel till skolan, med elevernas privata integritet som anledning, förekommer det (Alabdulkareem, 2014) En undersökning genomförd på en skola i Riyadh visar på att både lärare och elever är positivt inställda till att införa sociala medier som ett sätt att kommunicera med varandra. Men eftersom det råder ett förbud mot användandet av utrustningen och att användandet bestraffas med disciplinåtgärder finns det väldigt lite erfarenheter att titta på. Men
undersökningen visar också på att användandet av appar för sociala medier förekommer i syfte att kommunicera lärare-till-lärare och elev-till-elev men även lärare-till-elev men inte utifrån en pedagogisk anledning. Ett förbud mot användandet av elektroniska
kommunikationsmedel ger alltså ingen önskad effekt trots att bestraffning utdelas för användandet.
Liknande erfarenheter har jag från min egen arbetsplats, inte för att det genomförs disciplinsbestraffningar men ett totalförbud har inte visat sig ha någon avgörande positiv förändring i klassrummet. Inom skolans värld är vi historiskt sett fortfarande i ett tidigt stadium av att använda datorn och en-till-en undervisning som pedagogiskt hjälpmedel men på t.ex. gymnasiemässor är det en vanlig fråga hos blivande elever om man får en egen dator på vår skola och det upplevs som en viktig faktor i valet av skola hos unga. Det är däremot inte en självklarhet hur datorn ska användas av eleverna, eller lärarna för den delen, på bästa sätt. Ofta ser vi att elever har en felaktig självuppfattning om hur mycket de egentligen kan hantera datorn och program som ett arbetsredskap.
Eleverna är medvetna om vad en dator idag kan åstadkomma och om man i undervisningen inte använder den som mer än ett substitut för papper och penna så faller det sig naturligt att eleverna faller för frestelsen att använda datorn till annat som inte rör skolarbete såsom sociala medier och datorspel. I sin artikel Formalized Informal learning – ICT and Learning for the 21st Century (2011) understryker Karin Twedell Levinsen och Birgitte Holm
Sörensen, båda forskare i didaktik vid Århus Universitet, att digitala medier nödvändigtvis inte är anpassade för lärande och undervisning men erbjuder: ”[…]transparenta relationer mellan skapande, redigering, omedelbar feed-back, och omskapande där användarna kan samspela och förhandla om mening.” (Twedell Levinsen, Holm Sörensen: 2011:17).
I Skolverkets läroplan för gymnasieskolan är en del av skolans ansvar att varje elev ska kunna: ”[…]använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (Skolverket 2011 sid. 10). Begreppet ”modern teknik” är ett lite flyktigt och diffust begrepp då teknik inte håller sig modern särskilt länge; å ena sidan är en dator till varje elev ett modernt inslag i skolans historia men en laptop med 3 år på nacken anses inte längre så modern jämfört med senaste modellen. Erfarenheter från min arbetsplats har visat att datorer för elever inte alltid klarar av de programvaror som används i undervisningen. Orsakerna till detta kan variera; eleverna har egna möjligheter att installera nya program, spel, uppdateringar av operativsystem efter eget initiativ vilket ibland skapar ostabila och, i vissa fall, havererade datorer. Detta skapar stora problem för eleven eftersom den blir lidande av att datorn inte fungerar för dem i
klassrummet eller vid utförandet av läxor. Detta leder till att datorn får lämnas in till tekniker som, i värsta fall, får radera hela datorn och installera om ett nytt system från grunden som gör att eleven kan halka efter i skolarbetet. Fabrikationsfel på datorer är en annan variabel som kan orsaka problem, likaså att programvaror uppdateras och ställer högre krav på datorn mot tidigare version som gör att datorn upplevs som långsammare och sämre. Modern teknik får alltså ses som ett kortsiktigt begrepp som tvingar skolan att regelbundet se över sin digitala infrastruktur för att hålla sig a jour.
3.2 Historiskt
Larry Cuban, professor i pedagogik vid Stanford, skriver i sin bok Teachers and Machines hur Thomas Edison redan 1922 menade att rörlig bild (television) skulle komma att
revolutionera utbildningsväsendet och att inom några år helt och hållet ersätta läroböcker (Cuban, L. 1986). Vidare citerar han Edison:
I should say that on the average we get about two percent efficiency out of schoolbooks as they are written today. The education of the future, as I see it, will be conducted through the medium of the motion picture…where it should be possible to obtain one hundred percent efficiency Thomas Edison 1922 (Cuban, 1986 sid.9).
Cuban menar att användandet av datorn kommer användas främst som ett hjälpmedel, inte olikt så som föregångarna radio, film och television använts, och att det är skolor med bra förutsättning och lärare med stor datorkunskap som kommer dra mest nytta av utvecklingen. Han förutser också att i framtiden kommer tekniken att skräddarsys till den enskilda lärarens perspektiv, skolans utformning och klassrummets förutsättningar. I undersökningar som Cuban tar upp i boken rör saker som hindrat ett ökat användande av film som modern undervisningsredskap i klassrummet vilka visade sig vara bristande tekniska kunskaper hos lärarna, kostnader för underhåll och uppdatering av utrustning, dålig tillgång till tekniken när den behövdes och att hitta rätt film för rätt ändamål (Cuban 1986). Det är intressant att se hur vissa av dessa punkter fortfarande lever kvar än idag bara det att tekniken har bytts ut från TV och film till datorer och internet.
3.3 Nutid
Vid tidigare observationer där en-till-en projektet visat sig misslyckat har det framgått att man lagt mycket fokus på den tekniska utrustningen och att ge lärarna grundläggande utbildning i att använda tekniken med sedan släppt uppdraget där, det menar Alan November som arbetar som teknikkonsult mot skolor i USA (November 2013). Han går vidare och menar att utan en tydlig vision om hur arbetet kan utvecklas på ett pedagogiskt vis kommer en-till-en projektet förbli ett tekniskt projekt som enbart kommer gynna försäljningen av datorer. Det är också naivt att tro att lärandet automatiskt skulle öka bara för att varje elev för en egen dator i handen och lärarna utbildas att använda dem:
Adding a digital device to the classroom without a fundamental change in the culture of teaching and learning will not lead to significant improvement. Unless clear goals across the curriculum—such as the use of math to solve real problems—are articulated at the outset, one-to-one computing becomes “spray and pray.” (November, 2013 sid.1)
För att hanteringen av datorn ska få en verklighetsförankring, och inte bli något som ”ser bra ut på pappret” för politiker, menar November att tydliga mål om dess roll måste finnas redan i kursplanerna. Samma sak visar Geir Ottestad (2010), professor i pedagogik, på i sin
att länder med mer tillgång till datorer i klassrummen inte per automatik genererar högre resultat. Inte heller kan man utläsa att en större användning av IKT i undervisningen som ett kvitto på att inlärningsprocessen per automatik stiger (Ottestad 2010). Sammanställningen visar också på att lärare i alla tre länderna använder datorn som ett hjälpmedel i begränsat omfattning i sin undervisning, tvärtom mot vad målen som satts upp av respektive lands politiska representanter. Ottestad visar också på att skolorna är med i upphandlingsprocessen om vilken teknik som skolan har störst nytta av för utbildningssyfte, vilket också motverkar det teknikorienterade problemet som inte sätter pedagogiken i första hand (Ottestad 2010). I Finland har man strävat efter att strategiskt implementera IKT i skolan ur ett perspektiv från informationssamhället samtidigt som lärare kan delta i utbildningar som hålls av
kommunerna. Men man har också till en större grad lagt ansvaret för att utveckla pedagogiska sätt att använda IKT i undervisningen på en mer lokal nivå hos enskilda skolor och lärare jämfört med både Norge och Danmark och menar på att det ger möjligheter till mer sammanhängande ramverk (Ottestad 2010). November lägger vikten på att ledarskapet för skolan måste stötta lärare som vill utveckla eller använda innovativa verktyg och skapa ämnesöverskridande samarbetsgrupper för detta.
Skolverket (2015) säger också att om IT ska vara ett hjälpmedel i undervisningen måste den användas på rätt sätt och det har även dokumenterats i studier att lärare efterfrågar fortbildning inom området (Skolverket 2015). Vad är då ”på rätt sätt”? I Skolverkets sammanfattning av OECD-rapporten visar det sig att svenska skolor jämfört med andra OECD-länder i helhet använder datorerna till t.ex. rita grafer och tabeller i matematiken i mindre utsträckning. Den aktivitet som ökat mest är chattande och e-postande följ av att ”öva och nöta in för t.ex. främmande språk eller matematik” (Skolverket 2015, sid 2). Man ser därav att det endast är ”användning av internet för skolarbete” (Skolverket 2015, sid 2) som har en positiv samverkan med skolresultaten medan all annan aktivitet påverkar den negativt. Om IT och tekniken används på fel sätt så hamnar vi där November (2013) i sin artikel menar att datorns pedagogiska roll försvinner i hypen om det inte finns utan en tydlig vision om vad datorn kan göra för det pedagogiska arbetet och vart arbetet måste fortskrida i framtiden.
Åke Grönlund, Annika Andersson och Matilda Wiklund har genom enkäter forskat om utmaningar i införandet av en-till-en undervisningen mellan 2011-2013. I rapporten Unos uno från 2013 sammanställer de resultat från en rad observationer där skolors resultat kopplas till en-till-en projektet. Där pekar man på datorns introduktion som ett pedagogiskt redskap måste
ses som ett långsiktigt förändringsprojekt som genererar en omfattande förändring på skolornas strukturer. (Unos uno 2014). Man menar också att utvecklingen av en-till-en
projektet redan är genomförd; utvecklingen handlade om att få in tekniken i klassrummen och sätta en laptop eller läsplatta i varje elevs hand. Vad som sedan tagit vid är ett projekt som handlar om att långsiktigt förändra skolans sätt att organisera sig och arbeta på som kräver nya ansvars- och utvecklingsområden och ” innebär en ganska genomgripande förändring av skolans arbetsorganisation, arbetsprocesser och arbetsvillkor” (Unos uno 2014 sid. 3). Och det är i den förändringsprocessen vi befinner oss nu.
Precis som hos Cuban (1986) visar Unos unos-rapporten att det är viktigt att inse att det inte är ett teknikprojekt vi befinner oss i utan ett långsiktigt pedagogiskt arbete och
sammanfattar det med frågan: ”hur organiserar vi bäst samarbete – på varje skola och i kommunen om helhet – så att vi på bästa sätt kan utnyttja den nya teknikens möjligheter för att uppnå de mål vi prioriterar?” (Unos uno 2014 sid. 38 kurs. I originalet).
Vad är det då för mål som ska uppnås? För gymnasieskolan har Skolverket sammanställt övergripande mål och riktlinjer i en rad punkter i Läroplan, examensmål och
gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. För det estetiska programmet som rör mitt eget arbete skriver Skolverket att utbildningen ska:
[…]ge fördjupade kunskaper i digitala medier ur ett es- tetiskt perspektiv. Den ska utveckla elevernas förmåga att kommunicera med digitala verktyg. Ljud, bilder och berättande står i centrum. Inriktningen ska ge eleverna möj- lighet att uppleva, tolka och reflektera över digitala uttryck ur olika perspektiv samt möta, använda och skapa digitala produkter. Inriktningen ska dessutom ge möjlighet att fokusera på något digitalt medium. (Skolverket 2011 sid.44)
Många av punkterna som omfattar hela gymnasieskolan oavsett program och inriktning är inte relevanta för detta arbete men man kan bl.a. hitta att eleven bl.a. ”kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.” (Skolverket 2011 sid.10). Det yttersta ansvaret för det pedagogiska arbetets utveckling har rektorn med ett särskilt ansvar bl.a. för att: ”utbildningen utformas så att eleverna, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel” (Skolverket 2011 sid.15). Skolans ska alltså vara tidsenlig vad gäller datorer och tekniska hjälpmedel vilket också innebär att den ska innefatta
den infrastruktur som finns runt omkring datorer. Med detta vill jag inkludera fungerande Wi-fi, internetleverantörer, it-tekniker, uppdaterade programvaror, tillgång till eluttag i klassrum för urladdad utrustning m.m.
Frågan om var samarbetet ska ligga för att utveckla personalens kompetens för att nå målen är alltså öppen och, som det kan tolkas här, upp till varje skola och kommun att styra över. Precis som Ottestad (2010) presenterar i sin sammanställning ovan, handlar inte
resultatskillnaderna mellan skolor som ingår i årsrapportens sammanställning om hur stor tillgång eleverna har till teknik i skolan utan hur väl man implementerat den i sin
undervisningsmiljö (2014) och att ansvaret för utvecklingen finns närvarande grundar sig på att det finns ett tydligt ledarskap. Ibland sträcker sig detta ansvar utanför rektorns område och handlar om att man på ett kommunalt och politiskt måste ta ett ansvar för utvecklingen. Unos uno sammanfattar resultatet av sina undersökningar i 4 punkter:
• IT i skolan är ett pedagogiskt förändringsprojekt, inte ett tekniskt
• Spridning av innovationer till andra skolor är viktig för att inte allt ansvar hamnar på enskilda skolor
• Att IT kommer till god användning, vilket kräver att beslut om ekonomi, infrastruktur tas på ett politiskt plan och att samarbete och tekniska utbyten mellan skolor förs (gäller kommunala skolor).
• Kommunerna behöver se över sina rutiner i ovanstående punkter
(Unos uno, 2014 sid. 6-7)
3.4 Skillnader i kollegiet
Teknikens utveckling fortsätter att gå framåt i rasande tempo som skapar nya möjligheter för utbildning men ställer på samma gång krav på anpassningar hos både personal och
infrastrukturer på skolorna. Deniz Kiliç genomförde i sin forskningsrapport Music teachers’ computer anxiety and self-efficacy, vid universitet i Balikesir i Turkiet, undersökningar om musiklärares användning och syn på IKT i sin undervisning som vände sig till 48 manliga och 78 kvinnliga musiklärare runt om i Turkiet. Kiliç (2015) visar också på i sin rapport att det
män. Förklaring som ges till detta är att samhället har bestämda könsroller som styr intresset och att män är mer angelägna att tillgodogöra sig ny teknik redan vid tidig ålder. Detta motsätter man sig i Unos uno rapporten (2013) där kvinnor överlag är mer positiva till en-till-en pedagogiken-till-en. Däremot upplever kvinnor en-till-enligt rapporten-till-en mer stress och har en-till-en viss negativ syn på förändringar som behövts göras i skoluppgifter för att anpassas till den ny digitala pedagogiken. Men det intressanta man kan utläsa från rapporten är att det till viss del kan utläsas ett samband mellan lärarnas (självbedömda) IT-kunskaper och hur pass bekväma de känner sig med en-till-en pedagogiken. Ett av utvecklingsområdena för skolor med en-till-en pedagogiken som Unos uno rapporten (2014) påpekar är:
Lärarnas digitala literacy, det vill säga deras förmåga att konstruktivt och effektivt använda information och andra digitalt tillgängliga resurser, och skolans förmåga att kvalitetsbedöma och tillgodogöra sig metoder där tekniken används på bästa möjliga sätt. (Unos uno årsrapport, 2014)
Lärare som känner att de har lite IT-kunskaper känner alltså mindre lust för en-till-en pedagogiken. Ett självklart steg här vore att tillhandahålla fortbildningar vilket också
efterfrågas. Sett ur Banduras teori där informationsvägar som påverkar individens utveckling och själveffektivitet kan man här tänka att Performance accomplishments och Vicarious experience är två viktiga områden för att utveckla lärares förmågor om IKT i undervisningen. Genom att lärare får chans att genomföra lyckade moment byggs själveffektiviteten och självkänslan, och därefter, bekvämligheten upp för att använd IKT i klassrummet. Genom att kollegiet delar med sig av kunskap sker en inlärning som de kan ta efter. Physiological states, alltså lärarens upplevelse av stress i situationer, kan motverkas genom att bygga upp lärarens IT-kunskaper
Att använda datorn för pedagogiska ändamål är mer komplicerat än att sköta administrativa uppgifter med dennes hjälp, och det kan vara lätt hänt att den används mer till detta än undervisning (Pålsson 2014). I bloggen Vad krävs för att förändra undervisningen med it? skriven av Stefan Pålsson på uppdrag av Skolverket ger han också exempel från en
enkätundersökning med öppna och slutna frågor om vilka hinder som finns för IKT i
man presenterar i studien berör bl.a. brist på tid och stöd från kollegor och ledning. Framför allt finns ett mindre intresse hos den äldre generationen lärare. Den tekniska supporten har en utformning anpassad snarare efter företag än en pedagogisk verksamhet och ger support därefter. Bristande stöd och vision från ledning om hur it-pedagogiken kan främja lärandet och att många lärare saknar drivkraft att förnya sina arbetssätt vilket leder till bristande motivation (Laurillard, Deepwell 2014).
Det har framkommit i undersökningar att både lärare och elever klagar på
koncentrationssvårigheter och att man lätt ägnar tid på sociala medier och spel med datorn istället för skolarbete på skoltid om inte läraren styr över användandet. I skolledningen och bland kollegor emellan på min arbetsplats finns ramverk för vad tekniken ska användas till och inte användas till och det är inte svårt att se hur sociala medier är en faktor som stör koncentrationen och ett kontinuerligt arbete på lektionstid för många elever. I Digital
(o)jämnlikhet pekar Ulli Samuelsson (2014) på att det finns en koppling till åldersgrupper och vad internet används till där sociala medier, konsumtion och bloggar är det vanligaste
användningsområdet hos tonåringar och unga vuxna för att sedan minska vid 35-års åldern. Skillnaderna i användandet av IKT i skolan och hemmet skiljer sig också åt mellan lärare och elev. Norska skolforskaren Ola Erstad visar på i sin bok Digital kompetense i skolen (2006) att elever ofta använder datorn i hemmet till att ladda ner musik, spela spel, redigera video m.m. De färdigheter som de förskansar sig på egen hand är sällan något de har nytta av i klassrummet (Erstad 2006). Lärarnas användning av datorn ligger däremot närmare deras yrkesroll med informationssökning och textbehandling och desto mindre för att konsumera media och chatta. Elevernas uppfattning av vad datorn kan användas till ställs i jämförelse mot hur de använder den i hemmet vilket skapar förväntningar mot lärarens syn på den som en avancerad räkne- och skrivmaskin eller overheadapparat. Erstad (2006) menar att blivande lärares kompetens om att använda digitala hjälpmedel måste ombesörjas redan på
lärarutbildningarna, inte för att konkurrera med elevernas kunskap, utan för att kunna ta itu med de digitala utmaningar de står inför i yrkesrollen.
Erstad (2006) hänvisar också i sin bok till socialantropologen Margareth Mead (1971) som
menar att en förändring i hur kunskap införskaffas har förändrats över tid i takt med att vår kultur förändrats i syfte att visa på att ungdomar tar till sig kunskaper som inte lärare har. Men
för kunskap om IKT. Hon delar in förärvningen av kunskap i tre kategorier där en
postfigurativ inlärning innebär att den äldre generationen överför sin kunskap till den yngre. När kunskap överförs inom samma generation och jämnåriga benämner hon de som
konfigurativ. Den tredje och sista indelningen kallas pre-konfigurativ och handlar om att en yngre generation tillgodoser sig med kunskaper som den äldre inte har och är aktuell för inlärning av IKT (Erstad 2006). Om man ska utgår från rapporten av Laurillard och Deepwell där det pekas på att en äldre generation har mindre intresse för IKT kunskap sker heller ingen vidareföring av kunskap i postkonfigurativ bemärkelse. Snarare skulle man kanske kunna prata om en konfigurativ kunskapsöverföring där lärare inom samma ålderskategori delar med sig av kunskap.
I Danmark har man implementerat IKT i alla ämnens kursplaner samtidigt som studier visar på att IKT enbart används som ett komplement i undervisning, och en orsak som man pekar på är att tillgången till utrustning är begränsad och att möjligheter för fortbildning inom området är begränsat (Ottestad 2010). Infrastrukturens betydelse är ytterst viktig för att mål och prioriteringar som sätts upp för skolan ska kunna uppnås på bästa möjliga vis.
3.5 Lärarens kompetenser
I sin bok Undervisning i teori och praktik (2010) beskriver Gunnar Lindström och Lars Åke Pennlert undervisning som ett intellektuellt arbete som ”[…]utvecklas genom reflektion och studier, ett socialt arbete som utvecklas genom dialog och en konst som utvecklas genom kreativitet och mod” (Lindström, Pennlert sid. 9). De tre olika områden som de identifierar i boken för lärarens yrkeskunnande är didaktisk kompetens, social kompetens och ämne-/innehållskompetenser. Ordet kompetens förklarar de som en ”individs handlingsförmåga i relation till en specifik uppgift” (Lindström, Pennlert sid.10) och beskriver de tre
kompetenserna i en didaktisk triangel:
social kompetens didaktisk kompetens ämnes- kompetens
Elev lärande Undervisningens
Erstad (2006) benämner ytterligare en kompetens för lärarens verktygslåda, nämligen en ämnesdidaktisk digital kompetens, där man ser de möjligheter och utmaningar som tekniken tillför i lärarens ämne. Lindströms och Pennlerts didaktiska triangel visar på vad för
kompetenser läraren behöver i sitt arbete. Digital kompetens berör inte bara detta utan hela skolan som organisation också. För att en skola ska ha ett fungerande arbetssätt med en digital kompetens har Erstad (2006) tagit fram en modell med en rad förhållanden:
• Flexibla ramverk och inlärningsmiljöer. • Optimal infrastruktur
• Sammanhållen arbetsstruktur hos ledning/beslutsfattare • Visionära styrningsinstrument
• Innovativa digitala inlärningsresurser • Elever som aktiva kunskapsproducenter
• Lärares kompetens av pedagogisk användning av IKT
Alla dessa förhållanden är viktiga och en bidragande för att helheten i en skola med digital kompetens fungerar men enligt Erstad den sista, lärares kompetens av pedagogisk
användning av IKT, som står i direkt förbindelse med att skolan kan anses ha en digital kompetens. Infrastrukturen, som tidigare nämnts, berör tekniska och praktiska komponenter som måste förbli transparanta och fungerande för både lärare och elever. Detta innefattar bl.a. bredbandsuppkopplingar och teknisk assistans som inte får motverka det pedagogiska arbetet (Erstad 2006). I skolans planering måste man alltså ta hänsyn till centrala styrdokument och läroplaner och lärare måste få utrymme till att känna en trygghet i användningen av digitala hjälpmedel samt få utvecklas i sin professionella yrkesroll.
I litteraturgenomgången har jag lyft fram olika problemområden som uppstått sedan
genomförseln av en-till-en projektet. Detta är områden som skolan behöver ta hänsyn till både på ett infrastrukturellt plan men även på planeringsstadiet av kursplaneringen om datorn ska komma till bäst användning. En-till-en är ett utvecklingsprojekt som måste ta sitt avstamp från pedagogiska behov och inte tekniska. För att utvecklingen ska gå framåt är det viktigt att
lärare får fortbildning samt att kunskap och erfarenheter delas mellan kollegor men även andra skolor. Ansvaret för att det finns en strategi för utvecklingen och fortbildning behöver dessutom lyftas från enskild lärare till högre instanser inom skolan och organisationen. I situationer där tekniken inte fungerar och skapar hinder i undervisningen visar forskning att det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga lärare förmåga att hantera och lösa problem. Främsta orsaken som skillnaden som studierna pekar på är sociala förväntningar och rent kulturellt så anses män vara mer intresserade av teknik vid tidig ålder och kvinnor, vilket också avspeglar sig senare i arbetslivet. Även åldern har en påverkan där en äldre generation lärare inte anser sig vara lika intresserade av att ta till sig nya tekniker. Den genomgångna litteraturen har ur olika synvinklar presenterat olika utmaning som uppstått för skolor allteftersom en-till-en pedagogiken tagit mer plats i undervisningen. Mycket forskning har ägnats åt att visa hur datorn lätt blir ett distraktionsmoment men jag fokuserar på vikten av att lärare och dess ledning tar implementeringen av datorn i undervisningen på allvar. Lärarnas möjligheter för fortbildning är något Skolinspektionen trycker på men deras förmåga att själva lära sig hantera tekniken, genom Banduras (1977) olika informationskällor för
4. Metod
4.1 Kvalitativa studier
I kvalitativa intervjuer läggs det fokus på den intervjuades personliga åsikt och att fritt få formulera sig uppmanas ofta (Bryman 2013). Detta är frågor som jag ämnar undersöka genom kvalitativa intervjuer via ett webbformulär. Just webbformulär har blivit vanligare att använda sig av då det är ett kostnadseffektivt sätt att genomföra det på (Trost 2012). En webbenkäts utformning är också viktigt att ha i åtanke jämfört med en pappersbaserad. För personen som ska svara på enkäten är det svårare att få en uppfattning om enkätens omfång till skillnad mot en pappersvariant där papperna ska spridas ut för att få en bättre uppfattning om hur lång tid den kan ta att genomföra (Trost 2012). Jag har därför strävat efter att
effektivisera frågornas utformning och eventuella följdfrågor.
En enkät kan innehålla enkla frågor men även frågor med öppna svarsalternativ där respondenter får resonera fritt. Enkätsvar ger också möjlighet att göra en kvalitativ bearbetning med analys men bearbetningen blir begränsad då det inte går att väga in nyanseringar av svaren (Trost 2012).
En kvalitativ forsknings mål är att vara teorigenererande till skillnad mot kvantitativ forskning som är teoriprövande (Carlström och Hagman, 2006). Dessutom vill jag också kunna hitta mönster i respondenternas svar och resonemang kring mina frågor (Trost 2012). Kvalitativa undersökningar baseras ofta på ett mindre antal intervjuer där analysens giltighet baseras på hur pass bra helhetens mening bevarats. Detta tillsammans med hur slutsatsernas går att generalisera behöver tas i åtanke (Lantz 2013). På undersökningar som är baserade på i mindre antal svarande som denna är det vanligt att dess tillförlitlighet och giltighet görs mindre betydelsefull för ett större sammanhang (Lantz 2013).
4.2 Enkätens utformning
Jag valde att utforma undersökningen som en webbenkät via Googles verktyg. Det finns många olika sätt att göra undersökningar via internet men man måste samtidigt ta hänsyn till att alla användare kanske inte har den optimala utrustningen för att kunna genomföra enkäten
på bästa sätt. Man kan också styra vem som får genomföra enkäten genom olika former av kontrollfrågor om man vill ha en viss grupp av befolkningen som svara. Man kan genom att lagrar s.k. cookies i användares dator också försäkra sig om att samma person inte svarar på samma enkät flera gånger och påverkar utfallet på så sätt. Detta har dock negativa
konsekvenser eftersom det lagrar information på personens dator och användaren måste ge sitt samtycke för detta (Trost 2012). Inga av dessa funktioner finns tillgängliga i Googles verktyg för utformning av enkäter och undersökningar men en övervägande fördel att verktyget i bakgrunden skapar tabeller och diagram åt mig utifrån informationen från svaren.
Strukturen av enkäten är också av stor vikt för den svarande så att eventuella följdfrågor eller fria kommentarer känns naturliga sammanhanget. Eftersom jag frågar en viss
yrkeskategori om deras inställning och attityd är det viktigt att frågorna handlar om just det och inget annat (Trost 2012). För att hålla enkäten enkel att ta sig genom är frågorna i
majoriteten sakfrågor med ett fåtal svarsalternativ. Attityd- och åsiktsfrågor har litteraturen en kritisk hållning till då det lätt tröttar ut den som ska svara och man börjar svara på måfå. Jag valde att använda ett fåtal sådana frågor men de kändes naturliga i flödet av frågor. I
intervjuer är det vanligt att man låter den tillfrågade tillägga något i form av en öppen fråga och jag lägger in det som en frivillig punkt sist i enkäten där den svarande har möjlighet att ge extra tankar och synpunkter som hen inte tycker kommer fram genom de ställda frågorna.
4.3 Konfidentialitet
En länk till enkäten skickades ut via e-post till skolans lärare. Nackdelen med att blanda in internet i undersökningar är att all datatrafik kan avlyssnas av andra så i grunden kan du aldrig garantera en anonymitet. Det finns möjligheter att kryptera och använda specifika certifikat för dessa ändamål för en undersökning av denna ringa omfattning känns det som ett allt för omfattande arbete. Google ha också den senare tiden fått kritik i media att samla in uppgifter om användares personliga information. Det finns heller inget lagskydd att luta sig mot (2013) och eftersom verktygen som används för att göra enkäter och formulär via Google är
tillgängliga för alla är det lätt att avlyssna för de som kan och vill. I enkäten görs det dock tydligt att jag inte samlar in några personliga uppgifter och att undersökningen är frivillig och anonym.
4.4 Genusperspektiv
Som påvisat i litteraturgenomgång har det visat sig finnas skillnader mellan män och kvinnor i hur stresshantering ter sig. På skolan som jag vände mig till i studien undervisar fler män (11) än kvinnor (5) och för att få en så bra bild som möjligt om det finns skillnader mellan
könsrollerna behöver jag få alla kvinnliga lärare att delta i undersökningen. Eftersom jag ämnar hitta mönster och attityder, och inte exakta data, behöver jag inte ha lika många svar från både män och kvinnor men ändå tillräckligt många för att kunna utläsa om dessa tendenser går att se.
4.4 Problemavgränsning
Jag har redan poängterat att datorn är en form av distraktion i skolan för eleverna och jag kommer inte lägga något fokus på detta i min undersökning. Inte heller vad det är som distraherar eftersom vi vet genom tidigare forskning att det handlar främst om sociala medier och spel. Datorn är här för att stanna och jag vill undersöka hur lärarna inställning till en-till-en pedagogiken-till-en och hur de upplever datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel i sin undervisning samt hur den med sin kringutrustningen påverkar dem. Hur ser den administrativa
belastningen ut och hur används datorn i klassrummet idag? Finns det idéer och visioner om hur tekniken kan användas annorlunda eller bättre?
4.5 Urval
Jag vänder mig till lärare vid en gymnasieskola i Sydsverige som sedan första lektionen använt sig av en-till-en pedagogiken så det ställs indirekt krav på att lärarna och skolan behöver en digital kompetens. Frågorna ställs via en webbenkät istället för att genomföra enskilda eller gruppintervjuer. Urvalet är ett så kallat icke-slumpmässigt då jag vänder mig till en grupp lärare vid en gymnasieskola och ”tager-vad-jag haver” för ett bekvämlighetsurval. (Trost 2012) En variabel som är teoretiskt viktig i sammanhanget är vilket kön respondenten har då tidigare forskning visat på att det finns skillnader i hur manliga och kvinnliga lärare upplever själv-effektivitet, intresse och stress med datorn i undervisningen.
4.6 Tillförlitlighet
Undersökningen avser inte att ta fram ett resultat som representerar en större population utan är snarare ett stickprov. Kvalitativa studier baseras ofta på en mindre mängd intervjuer eller observationer och tillförlitligheten för resultatet kan ifrågasättas ur detta perspektiv, även om man betraktar arbetet som explorerande mer i form av en förstudie till ett större kvantitativt arbete (Lantz 2013). Eftersom detta då inte blir en undersökning som kan generellt kan representera en bredare allmänhet. Frågorna har jag valt att hålla så enkla som möjligt för att undvika missförstånd, framförallt i flervalsfrågorna där man ska ta ställning till några givna påståenden. Misstolkningar från den svarande på grund av krångliga ord och formuleringar i enkäten leder till att man ger ett felaktigt svar som då också påverkar reliabiliteten (Trost 2012). Genom att vidta dessa åtgärder minskar jag chanserna att svaren blir svåra att analysera för resultatet.
4.7 Bortfall
Eftersom min grupp av respondenter är så pass liten är det viktigt att alla deltar i studien. Men man ska ha i åtanke att enkätundersökningar generellt har större bortfall än intervjuer
i form av påminnelser via epost. Eftersom jag inte vet vilka som eventuellt svarat eller ej kommer jag behöva skicka detta till alla deltagare. Lärare som väljer att inte delta i undersökningen p.g.a. ointresse eller som har en kritisk hållningspunkt till en-till-en pedagogiken och skolans förändringstid skulle kunna komma att påverka resultat för
undersökningen på ett sätt som inte stämmer överens med verkligheten vilket är något jag får ha i åtanke längre fram.
5. Resultat
5.1 Översikt
I studien har sammanlagt 11 lärare svarat på frågorna varav 6 män och 5 kvinnor vilket trots det lilla formatet ger en balanserad genusindelning. Jag kommer först göra en kort
sammanställning över hur svaren skiljer sig mellan män och kvinnor för att sedan gå in på deras kommentarer och upplevelser av hur den digitala kompetensen ser ut. Det är viktigt att få fram lärarnas kommentarer och tankar
I följande avsnitt kommer svaren från enkätfrågorna att presenteras i den ordning som de följer i enkäten. Tanken bakom ordningen på frågorna var att få ett sammanhang där
efterföljande frågor kändes logiska mot föregående fråga och läsaren kan här i resultatet få en röd tråd att följa.
Fördelningen av 11 som svarade på enkäten är fördelade på 55% manliga lärare mot 45% kvinnliga. Trotts påminnelser via mejl har några valt att inte delta i enkäten.
Fråga 1 i enkäten ställer frågan om huruvida den svarande känner sig bekväm med datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel för sin undervisning. En övervägande del svarade ”ja”, samt ”både
Jag bad också de svarande att utveckla sitt val av svar och många av kommentarerna lyfter både fördelar och nackdelar. Nackdelarna berör det som jag tidigare vidrört om att datorn lätt blir ett ersättningsverktyg för att skriva och att det lätt blir ett distraktionsmoment för eleven och att tid ägnas åt att göra saker ej relaterade till skolarbetet när man som lärare inte har uppsyn. Man kan tolka dessa kommentarer som att läraren till viss del saknar en kontroll över klassrumssituationen och vad datorn används till och inte används till. Om man ser att datorn blir ett verktyg som ersätter ett redan befintligt moment som att skriva så tappar datorn sin roll som ett kompletterande verktyg för undervisningen men en av kommentarerna tillägger: ”Men de måste tränas i hur de ska arbeta och prioritera vad och hur de använder datorn”
Till många av de utvecklande svaren berörs tankar och idéer som visar på att det finns kunskaper och visioner om hur datorn blir ett pedagogiskt komplement, och inte ett ersättningsverktyg:
Teori omvandlas till praktiska exempel. Nära verklighetsförankringar Med rätt verktyg/programvaror kan skolarbete struktureras upp och göras mer begriplig för elever. Simuleringar visar vad som sker om fel data används. Problemlösning går att träna och genomföra på ett mer effektivt sätt och analysmetod utvecklas snabbare.
En annan svarande som också ser att det lätt blir för mycket skrivande med datorn och ser vägar att utveckla sitt användande av datorn:
Jag skulle vilja kunna fördjupa mig ännu mer i hur jag kan använda de digitala resurserna på ett mer inkluderande sätt. Jag vill hitta nya sätt att arbeta med mina kursmål/centrala innehåll som är mer digitala än vad jag har lyckats med hittills.
Dessa tankar och kommentarer stärker bilden av att lärarna känner en bekvämlighet i att använda datorn i sin undervisning men ser också vägar i att göra integreringen bättre. Detta leder vidare in på fråga 2 i enkäten: Finns det en önskan från din sida att fortbildas om hur du kan använda datorn på ett bättre eller annorlunda sätt i undervisningen?
Jag har tidigare i texten refererat till rektorns ansvar enligt Gymnasieskolans läroplan (Skolverket 2012). Ytterligare ett ansvarsområde som återfinns där är att: ”[…]lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de
professionellt ska kunna utföra sina uppgifter” (Skolverket 2012)
Två lärare anger att de har haft för lite tid att sätta sig in olika program som behövs för undervisningen:
Ibland har jag inte hunnit använda de nya programmen/versionerna av programvarorna tillräckligt mycket
Mina kunskaper om vissa program som behövs för vissa ämnen kan vara bristfälliga
[…] jag skulle vilja kunna fördjupa mig ännu mer i hur jag kan använda de digitala resurserna på ett mer inkluderande sätt. Jag vill hitta nya sätt att arbeta med mina kursmål/centrala innehåll som är mer digitala än vad jag har lyckats med hittills.
I fråga 2 uppgav endast en person att hen inte ser något behov för fortbildning medan 2 stycken svarade ”vet ej”.
Varför man svarat så kan endast spekuleras i eftersom det inte framgår i någon följdfråga; läraren undervisar i ett ämne där datorn inte används i någon större utsträckning mer än på ett administrativt vis eller så är man inte intresserad, men det är rent spekulativt och hade krävt fler ingående frågor. Men svaren visar tydligt på att det finns önskemål om fortbildning hos lärarna i undersökningen. De är också överens om att ansvaret ligger på dem själva och deras chef/arbetsgivare:
Att utvecklingen av den digitala kompetensen ligger hos den enskilda läraren istället för skolledning, kommun/styrelse är något som Skolinspektionen också anmärkt på i tidigare
publikationer. (Skolverket 2012) De svarande är i stort sätt överens om att ansvaret ligger på både arbetsgivaren och dem själva. En följdfråga hade behövts här för att gå djupare på vad lärarna förväntar sig av arbetsledaren och vad de själva behöver ta ansvar för frågan.
För att lärare ska kunna utveckla sin och skolans digitala kompetens ställs det krav på att den tekniska utrustning som skolan investerar i också fungerar i undervisningsmiljön och inte sätter hinder för undervisningen. De svarandes kommentarer på denna punkt knyter an till fråga 5 lite längre ner men först kan vi utifrån fråga 4 som frågade om det delas på kunskaper mellan kollegor eller andra skolor konstatera att detta kan vara allt från att man visar ett enklare sätt att utföra något moment på lunchrasten till att man i lärarmöten går genom arbetssätt men det specificeras inte i frågan. Vad jag var ute efter var helt enkelt om
kunskapen delas mellan kollegor, antingen inom skolan man arbetar på eller med kollegor på andra skolor och det är tydligt att det delas på kunskaper. Även om en majoritet av svaren är inriktade på att det sker ibland och sällan så är det som tidigare visat ett viktigt moment för utvecklingen att kollegiet ser sig tillsammans med kollegorna som en enhet för
kunskapsspridning oavsett ämnesområde.
Utifrån fråga 5 som berör de svarandes syn på om det saknas är finns bristfälligt fungerande utrustning som påverkar deras undervisning på ett negativt sätt svarar en majoritet ”ja, ibland” medan en mindre del aldrig upplever några problem. Det som svarade ”nej, aldrig” behövde
För att mer specifikt få veta vad som lärarna saknar eller upplever fungerar bristfälligt fick de svara fritt i en följdfråga där följande kommentarer gavs:
Kommentar 1
Nätet, ej fungerande utrustning (elektronik), ej tillgång till viss utrustning
Kommentar 2
ofta är wifi:n nere och skrivaren fungerar aldrig som den ska.
Kommentar 3
Ibland är nätverket lite svajigt, ett problem som jag hoppas man har med i beräkningarna nu när ytterligare elever tas in på skolan. Jag har också ibland haft problem med att få ett tillfredsställande ljud i vissa av salarna.
Kommentar 4
Kommentar 5
Det kan vara att internetuppkopplingen inte fungerar så att man inte kan visa ett filmklipp som eleverna skulle diskutera, eller att de inte kommer åt en artikel de skulle läsa. Det kan också vara så att eleverna inte kommer åt Schoolsoft och då kommer de inte åt uppgiften överhuvudtaget. Ibland så fungerar inte projektorn eller så är högtalarna på vift.
Kommentar 6
saknas högtalare i vissa klassrum.
Kommentar 7
Wifi och internetuppkoppling, ibland programvaruinstallationer, samt e-postmeddelanden som inte kommer fram.
Kommentar 8
En förutsättning för att jag ska köra digitala resurser i klassrummet är att det tekniskt praktiskt fungerar med till exempel ljud och projektor samt att elever har med sig datorer.
En övervägande majoritet ser internetuppkopplingen, eller ”nätet”, och skolans trådlösa tillgång till internet som en bidragande faktor till att undervisningen påverkas. Antingen genom att man inte kommer åt webbplattformar som i det här fallet Schoolsoft, eller att man planerat visa ett Youtube-klipp eller att åtkomsten till nätverksskrivaren är nere. Några kommentarer påpekar och bristande teknisk utrustning i klassrummen som ljud- och
projektorutrustning. Även om det kan tyckas vara relativt små problem får man sätta det i ett sammanhang där internetåtkomsten går ner så påverkar det alla lärare och elever samtidigt och blir ett mycket större problem. Problemen som uppstår vid dessa tillfällen måste också lösas snabbt av den support som finns på skolan.
På frågan om lärarna får den hjälp och support de behöver svarar en majoritet ”ja, oftast” följt av ”ja, alltid” medan ett par inte ser sig få den hjälp de behöver. Vad för typ av hjälp och
support som genererar dessa olika svar hade också behövts en mer djupgående enkätundersökning och involverat även teknikern.
Fråga 7 ställdes som en flervalsfråga där de tillfrågade fick ta ställning till fyra olika påstående om en-till-en pedagogiken.
1. Jag är entusiastisk över att använda datorn i undervisningen och den passar mitt sätt att undervisa på
2. Jag använder den främst för att det är skolans val av pedagogik 3. Det har medfört ett administrativt merarbete för mig
4. Jag blir stressad av teknik som inte fungerar när jag behöver den
I den första frågan ser vi att en majoritet svarar att de känner en entusiasm över att använda datorn samt att den passar deras sätt att undervisa på. Få anser heller inte att de anser sig använda datorn främst för att det är skolans val av pedagogik i påstående 2. Det
administrativa merarbetet i påstående 3 får en lite större spridning över svaren jämfört med de två föregående. Likaså för det sista påståendet om att teknik som inte fungerar i
undervisningssituationen framkallar stress.
I sista frågan frågas det om en punkt som visat sig viktig i litteraturgenomgången vilket är datorns plats i lärarens planering. För att ge den en så pedagogisk roll om möjligt är det viktigt att läraren har den i åtanke redan i ett tidigt stadie.
Av svaren kan vi se att en klar majoritet också har detta. Som tidigare nämnt är lärarens ämnesinriktning en påverkande faktor för detta. En idrottslärare har t.ex. inte samma planeringsjobb som en lärare i programmering eller andra datorrelaterade ämnen.
5.2 Fria kommentarer
Som avslutande och frivillig punkt i enkäten fick de tillfrågade fritt kommentera huruvida de kan se utvecklingsområden för datorn som undervisningsredskap. Av de som svarade på enkäten valde 7 stycken att skriva olika utförligt. Övriga valde att inte skriva något alls
svaren skönja variationer baserade på lärarnas personliga erfarenheter och vilka
ämnesområden de undervisar i. Den svarandes ämnesinriktning var inte något som den tillfrågade behövde ange i enkäten men utifrån deras fria kommentarer kan man utläsa att det finns skillnader, om än små, från ämne till ämne. Tyvärr är det nästan enbart manliga lärare som valt att skriva en kommentar på den här från vilket gör genusbilden lite skev. Man kan möjligen tolka det som att kvinnliga lärare inte har en idé om utvecklingsområden, eller helt enkelt inte är intresserade nog av det för att lämna en kommentar men det är inte någon slutsats som går att göra.
Kommentar 1 (kvinna)
Datorn är ett bra tekniskt hjälpmedel till att skriva med, bra med kommentarfunktioner i Word där eleven får tillbaka ett arbete som hen ska jobba vidare på, och att det finns sparat på ett ställe och man slipper ha en massa papper som är på vift. Men jag upplever också datorn som ett mindre flexibelt redskap; om jag har förberett t.ex. Powerpoint till en lektion och något med tekniken slutar fungera känner jag mig låst
Kommentar 2 (man)
Det finns programvaror som ex. mindview
(http://www.matchware.com/education/mindview.htm) som jag tror hade kunnat stärka elever i deras kunskapsutveckling och det inom i stort alla ämnen de arbetar med.
Kommentar 3 (man)
Ja, digitala prov som underlättar arbetet
Kommentar 4 (man)
Ja absolut. Vi använder nästan inget av den kapaciteten som finns hos en dator eller digitala hjälpmedel. Möjligheter till att använda till exempel qr-koder behöver undersökas ordentligt.
Kommentar 5 (man)
Rent personligen ser jag möjligheter att utveckla min pedagogik och bli bättre på att planera hur jag ska använda datorn i min undervisning. Jag tänker mig att jag ska bli bättre på att göra, och använda, filmer som belyser de aspekter jag tar upp i min undervisning. Jag ser då också möjligheter för eleverna att kunna gå tillbaka och repetera de avsnitt som de tycker är svåra, eller som de missat på grund av sjukdom. För mig är detta ett första steg som jag hoppas ska kunna följas av flera andra.
Kommentar 6 (man)
Att låsa datorn så den endast kan användas till rätt syfte.
Kommentar 7 (man)
Ja, i större utsträckning i naturvetenskapliga simuleringar.
Gemensamt för dessa fria kommentarer är att lärarna ser olika utvecklingsområden för sina egna ämnesområden men gemensamt berör de olika sätt som kan förenkla arbetet. Såsom digitala prov (skapar mindre pappersarbete), programvaror för elevernas kunskapsutveckling (Mindview och datorsimuleringar som komplementärt undervisningsmaterial) och
pedagogiska strategier som att göra filmer för områden som behöver repetition eller för elever som varit sjuka och missat undervisning. Endast en svarande angav att datorns funktioner bör begränsas till de syften som datorn är tänkt att användas till i undervisningen. Den enda kvinnliga svarande som skrev på dessa fria kommentarer ser datorn som ett bra hjälpmedel som både minskar pappershantering och underlättar arbetet med kommentering av
inlämningsuppgifter. Men hon känner sig också begränsad i de fall som tekniken inte är medgörlig och är då utelämnad åt teknikerns hjälp om det inte lösa på egen hand.
5.3 Några samband
I följande tabell kan vi utläsa att det inte är mycket som talar för att det finns samband mellan upplevelsen av ett administrativt merarbete och dess påverkan på entusiasmen är för en-till-en pedagogiken:
Respondent Kön Upplever ett administrativt merarbete Känner entusiasm för en-till-en 1 Man 1 5 2 Man 5 4 3 Kvinna 2 5 4 Man 3 4 5 Man 1 5 6 Man 2 4 7 Kvinna 1 5
8 Kvinna 3 4
9 Man 4 4
10 Kvinna 1 5
11 Kvinna 1 4
1=håller inte alls med, 5=håller helt med
Att de tillfrågade har en hög entusiasm för en-till-en pedagogiken går inte att ta miste om. En liten paradox som sticker ut i den här sammanställningen är att det enbart är en de manliga respondenterna som till fullo håller med om att datorn infört ett administrativt merarbete. Det finns inga direkta samband och därefter slutsatser att dra som stämmer med den genomgångna litteraturens bild om att kvinnor skulle uppleva en högre stress och ointresse för tekniken (Kiliç, D. B. C. (2015).
Följande tabell visar på samverkan mellan en upplevd stress av teknik som inte fungerar och hur den påverkar deras entusiasm. Teknik som inte fungerar på den undersökta skolan har visat sig vara krångel med nätverk som påverkar både nätverksskrivare och resurser på internet, ljud- och bildutrustning som saknas eller är ur funktion.
Respondent Kön Upplevd stress Känner entusiasm för en-till-en 1 Man 3 5 2 Man 2 4 3 Kvinna 2 5 4 Man 2 4 5 Man 2 5 6 Man 3 4 7 Kvinna 2 5 8 Kvinna 3 4 9 Man 4 4 10 Kvinna 1 5 11 Kvinna 4 4
1=håller inte alls med, 5=håller helt med
6. Analys och teoretiska kopplingar
Det är viktigt att se en-till-en utvecklingen som ett långsiktigt projekt med en pedagogisk grund och inte ett IT-teknisk projekt. För att en pedagogik i dagens skola ska vara optimal behöver lärare vara bekväma med tekniken i klassrummet och det är viktigt att beslutsfattare
är förtrogna med vad som är bäst för skolan/orna och den pedagogiska verksamheten i helhet. Likaså behöver den it-support som befinner sig i skolmiljön vara medveten först och främst om lärarnas behov och tekniken i andra hand. Jag har genom enkätundersökningen undersökt dessa punkter som tagits upp i forskning och visat på hur en mindre grupp lärare ser på dessa olika punkter.
6.1 Digital kompetens
Har den undersökta skolan en digital kompetens enligt Erstads (2006) modell? I det stora hela skulle jag säga att den har det, även om man på vissa punkter kan se saker som kan utvecklas. Grunden till den slutsatsen är att många av byggstenarna som utgör en digital kompetens redogör de svarande övervägande positivt för. De skillnader som forskning mellan män och kvinnor pekar på är går mest att spekulera i här då de kvinnliga lärarnas svar uteblivit på frågan om det kan se utvecklingsområden för datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel. Det kan tolkas som att det inte finns ett intresserade av vidareutveckling men samtidigt går det emot deras positiva inställning till att fortbildas inom området. Men med tanke på att majoriteten av de svarande, både män och kvinnor, ser sig som bekväma med datorn som pedagogiskt
redskap gör genusfrågan oviss. Det går alltså inte att göra en generell bedömning att de kvinnliga lärarna skulle vara mindre intresserade eller ha en mindre positiv inställning till datorn. Kanske är det så att en-till-en pedagogikens utveckling nu kommit så långt och att datorn plats i samhället i stort är så självklar att dess plats i klassrummet som ett redskap inte är något konstigt längre.
Trotts att det påpekas om brister i utrustning som vid tillfällen påverkar lärarnas undervisning negativt finns en övertygande bild av att man är positivt inställd på datorn i undervisningen och att man känner en entusiasm över det. Det som splittrar de svarandes gemensamt positiva bild är att svaren på om datorn medfört en större administrativ belastning och det går inte riktigt att hitta en gemensam nämnare för dessa åsikter. Lärare som upplever en hög
administrativ belastning uttrycker lika mycket entusiasm för datorn som de som upplever en lägre administrativ belastning och båda dessa variabler upplever olika mycket stress i situationer där tekniken inte fungerar. Återigen så varierar dessa svar sannolikt på grund av
inte att dra några konkreta slutsatser utifrån denna undersökning. För att hitta dessa samband det hade frågorna behövts skickats ut till långt många fler skolor.
Datorn är också med redan i planeringsstadiet vilket i tidigare undersökningar har visat sig en viktig kugge för skolans planering och kursupplägg. Annars riskerar man att tekniken stannar vid att vara ett ersättningsverktyg för analoga verktyg som papper och penna. Då det är svårt att hitta konkreta sätt om hur datorn ska, bör eller kan användas i styrdokumenten är det en viktig punkt att lärarna själva tillsammans med skolan har en gemensam syn på denna punkt.
En-till-en pedagogiken är inte något som känns påtvingat hos de svarande samtidigt som man har idéer om hur utvecklingen kan se ut vilket bäddar för en utveckling där datorn allt mer blir integrerad på en avancerad nivå, och tar steget bort från att vara ett ersättningsverktyg, i undervisningen kommer att driva den utvecklingen inom en inte allt för avlägsen framtid. I slutänden är det lärarnas vision och vilja till utveckling tillsammans med stöd från
arbetsgivare/chef som är nyckelingredienserna för detta. De förutsättningar som Cuban (1986) syftar på är enligt mig en skola som har ett flexibelt ramverk för lärarna att jobba mot, teknik som är tillgänglig med en gemensam och tydlig vision om vilket håll skolan och dess
pedagogik ska utvecklas. Hans vision om att tekniken skräddarsys för både lärarens, skolans och klassrummets bästa förutsättningar är kanske inte så långt borta.
6.2 Själveffektivitet
Banduras (1977) begrepp om själveffektivitet teoretiserar människans förmåga att ta sig an och klara av en uppgift. I denna undersökning får de olika informationskällorna olika betydelse i förhållande till lärarnas självkänsla och inställning till tekniken. Tidigare har det visat sig att variabler som kön och ålder genererar olika intresse för att lära sig och använda IT-tekniken i klassrummet. Ingen av de svarande uppger att man använder sig av en-till-en pedagogiken enbart för att skolan valt det utan samtliga lärare har en positiv inställning till tekniken och vill gärna se sig bli bättre genom fortbildning och det sker också en kunskaps delning sinsemellan kollegor. Kopplat till själveffektiviteten är lärarnas kunskap och förmåga att göra bedömning för vilka metoder och tekniker som kan användas och integreras i sin undervisning för att nå målen på bästa sätt. (Unos uno 2014) Förutom det är även stödet och
