Förskollärares arbete med flerspråkiga barns språkutveckling

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Förskollärares arbete med flerspråkiga barns

språkutveckling

Pre-school teachers’ work with multilanguage

childrens’ language development

Arbnora Biljali Ilazi

Roqia Ayubi

Förskollärarexamen 210hp

Datum för slutseminarium 2018-03-14

Examinator: Sara Berglund Handledare: Elaine Kotte

2

Förord

Vi vill börja med att tacka alla förskollärare som tagit sig tiden för att medverka i vårt examensarbete. Vi vill tacka våra familjer som har varit till stort stöd för oss under studiens gång och vår handledare Elaine Kotte för en mycket givande handledning. Detta arbete har varit lärorikt, givande men framförallt spännande för oss som framtida förskollärare. Tillsammans har vi stöttat och kompletterat varandra hela vägen och vi vill tacka varandra för ett fantastiskt samarbete där vi gjort samtliga delar i arbetet tillsammans. Detta examensarbete kommer vara oerhört givande för oss i våra framtida yrkesroller.

Tack ännu en gång till alla involverade. Arbnora Biljali Ilazi och Roqia Ayubi

3

Abstract

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur några förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolans verksamhet. För att få en klarare uppfattning kring hur förskollärarna arbetar, har vi valt att använda oss av frågeställningar som berör samt belyser vilka metoder och arbetssätt de använder sig av för att främja barns språkutveckling likväl vilka arbetssätt och metoder förskollärare använder sig av för att anpassa verksamheten till de flerspråkiga barnen. Utifrån våra frågeställningar har vi valt att utföra en kvalitativ studie genom att intervjua fem förskollärare för att vi ska kunna uppnå variation och bra resultat. På så sätt får vi även en fördjupad kunskap och inblick kring vårt berörda ämne. Teoretisk utgångspunkt för studien har varit den sociokulturella teorin samt kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP). Teorin tar bland annat upp att det förekommer ett samband mellan tanke och språk redan tidigt under barns utveckling vilket syftar till att kommunikationen är en viktig bit i barns språkutveckling men även i samspel med andra individer (Säljö, 2014).

Det framkom i vårt slutliga resultat bland annat att förskollärarna hade samma förhållningssätt kring arbetet med flerspråkiga barn. Det framkommer även att en del förskollärare anser att det är oerhört spännande och utmanande, medan andra upplever det betydligt svårare att stödja barn i deras språkutveckling. Utifrån våra intervjuer har det framkommit att det finns olika tillvägagångssätt för att kunna arbeta med flerspråkiga barn, stödmaterial såsom Ipad, Takk, sagoläsning, bilder samt penpal finns till för att stimulera och utveckla språkkunskaper. Resultatet av studien visade även att personal som är flerspråkiga är till extra stöd för barn kring deras utveckling i modersmål.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

2. Centrala begrepp ... 9 2.1 Modersmål ... 9 2.2 Flerspråkighet ... 9 3. Teoretiska perspektiv ... 10 3.1 Sociokulturellt perspektiv ... 10 3.1.1 Proximala utvecklingszonen ... 11 3.1.2 Artefakter ... 11 3.1.3 Appropriering... 11

3.2 Kommunikativt relationsinriktat perspektiv ... 12

3.2.1 Kommunikation ... 12

3.2.2 Delaktighet ... 13

3.2.3 Lärande ... 13

3.3 Språkutveckling ... 13

4. Litteratur och tidigare forskning ... 15

4.1 Språk, kommunikation och flerspråkighet ... 15

4.2 Arbetssätt ... 16 5. Metod ... 18 5.1 Metodval ... 18 5.2 Genomförande ... 19 5.3 Urval ... 19 5.4 Etiska ställningstaganden ... 20 5.5 Analysmetod ... 21

6. Resultat och analys ... 22

6.1 Kommunikation ... 22

6.1.1 Verbalt språk och kroppsspråk ... 22

6.1.2 Trygghet ... 24

6.1.3 Föräldrar – och personalsamverkan ... 25

6.2 Lärande ... 27

6.3 Delaktighet ... 29

6.3.1 Inkludering av flerspråkiga barn ... 29

6.3.2 Material för språk och samspel... 30

6.4 Sammanfattning ... 31 7. Diskussion ... 33 7.1 Resultatdiskussion ... 33 7.1.2 Metoddiskussion ... 35 7.1.3 Vidare forskning ... 35 Referenslista ... 37 Bilaga 1 ... 40

7

1. Inledning

Skolverket (2015) skriver att internationellt sett har flerspråkigheten alltid funnits men att det har ökat genom att människor, produkter och information rör sig allt mer och fortare runt om i världen vilket har lett till att flerspråkighet utvecklats. Håkansson (2003) menar att majoriteten av världens befolkning är flerspråkiga och att det är vanligare än att vara enspråkig.

Sverige är ett mångkulturellt land som har genomgått en förändring från ett kulturellt homogent till ett kulturellt heterogent samhälle (Lunneblad, 2009). Svenska samhället består av många olika kulturer och språk. Wedin (2011) menar att språket spelar en betydelsefull roll för individers lärande och samspel med andra. Enligt Skolverket (2015) skriver att människor alltmer vill bli eller blir flerspråkiga.

Enligt Skolverket (2015) har det även skett en ökning av antalet flerspråkiga barn. Detta ställer förskollärarna inför nya didaktiska utmaningar samt kompetensutvecklingsbehov när förskolan bedöms vara en viktig språkutvecklande miljö. Skolverket (2015) formulerar att barn som är flerspråkiga ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sig och kommunicera både på svenska samt sitt modersmål. Det är viktigt att man anpassar verksamhetens dagliga aktiviteter i lek och skapande utifrån barns behov. Enligt läroplanen bör förskollärarna sträva efter att varje:

Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Av skollagen framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. (Lpfö 98, 2016 s.7)

Enligt läroplanen ska förskollärarna således aktivt arbeta med att skapa bra förutsättningar för att stimulera barns språkutveckling. I den här studien har vi valt att utgå från förskolans styrdokument och teorier inriktade mot ett sociokulturellt perspektiv, som hjälper oss att få en bättre uppfattning kring förskollärarens arbetssätt med flerspråkiga barn i deras verksamhet. Det empiriska materialet har även analyserats utifrån KoRP – ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv. Utifrån KoRP:s teoretiska synsätt har vi delat upp (tematiserat) intervjumaterialet genom begreppen kommunikation, delaktighet och lärande. Vi har även valt

8

att enbart fördjupa oss i förskollärarnas arbetssätt kring flerspråkiga barns språkutveckling. För att tydliggöra deras arbetssätt riktar vi undersökningen till vilka metoder som förskollärarna använder i sin yrkesroll, där hänsyn tas till barns flerspråkighet och modersmål.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolans verksamhet.

Studien har följande frågeställningar:

• Hur arbetar förskollärare för att främja flerspråkiga barns språkutveckling?

• Vilka material använder förskollärarna sig av för att främja barns språkutveckling? • Vilka arbetssätt och metoder använder sig förskollärarna av för att anpassa

9

2. Centrala begrepp

Under studiens gång använder vi oss av några återkommande begrepp som vi beskriver i detta kapitel. Nedanstående förklaringar av begreppen modersmål och flerspråkighet underlättar förståelsen av studien.

2.1 Modersmål

Modersmål är barnets första språk. Andraspråket är det språk som barnet lär sig att behärska i ett samhälle där språket är gemensamt (Nationalencyklopedin, 2016). Modersmål förklaras utifrån förskolans läroplan som ett begrepp som kopplas till någon med utländsk bakgrund och som har ett annat språk än svenska (Lpfö,98 rev 2016). Begreppet hemspråk ersattes i policytexter 1997 av begreppet modersmål då modersmålet inte enbart användes i hemmet vilket också lett till att invandrarspråkets status höjdes i Sverige (Skolverket, 2013).

2.2 Flerspråkighet

Flerspråkighet eller tvåspråkighet, som det också kan benämnas, innebär att individer behärskar två eller flera språk (Nationalencyklopedin, 2016). Skolverket (2013) skriver att man idag talar över hundra olika modersmål i svenska förskolor och att 15,5% av barnen är flerspråkiga. Skolverket nämner att under de senaste åren har alltfler förskolepersonal och forskare diskuterat kring den ”flerspråkiga förskolan” där man syftar till att en stor andel barn i barngruppen talar ett annat modersmål än svenska. Bara för att de finns många flerspråkiga barn på förskolan behöver inte det innebära att förskolan blir flerspråkig. Enligt vad Skolverket lyfter fram, så nämner man skillnader på individuell flerspråkighet och institutionell flerspråkighet. Individuell flerspråkighet innebär att man använder sig av flera olika språk i den vardagliga verksamheten medan med institutionell flerspråkighet menar man att hela verksamheten är översatt till flera språk.

10

3. Teoretiska perspektiv

Den teoretiska inramningen i studien utgår från det sociokulturella perspektivet samt det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP). Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolans verksamhet. Vårt val av Vygotskijs teori grundar sig i hans uppfattning av språkets centrala betydelse för människors lärande och utveckling, i samspel med andra. Genom att starta vår förståelse utifrån ett sociokulturellt perspektiv, vill vi exempelvis analysera hur förskollärare, i den dagliga verksamheten, samspelar med flerspråkiga barn. Vi vill således undersöka hur förskollärarna arbetar i strävan att stärka barnens språkkunskaper i sina båda språk. Vi kategoriserar vårt empiriska material utifrån Ahlbergs perspektiv med intentionen av att förstå förskollärarnas intervjusvar utifrån begreppen kommunikation, deltagande och lärande.

3.1 Sociokulturellt perspektiv

Vygotskij, grundaren av det sociokulturella perspektivet, var en filosof och pedagog som intresserade sig för barns språk, lärande och utveckling. Hanlägger stor vikt på vad barn kan lära sig på egen hand och i interaktion med andra. Vidare menar Vygotskij (2001) att språket står i centrum för barns lärande och utveckling (Säljö, 2014). Säljö menar, genom sin förklaring av Vygotskijs teoretiska inriktning, att det är genom kommunikation och samspel med andra som individer utvecklar kunskap och färdighet. Han poängterar vidare, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, att barnet är mycket beroende av den vuxne. När barn och vuxna exempelvis leker tittut leken lär sig barnet att samspela genom att lära sig samspelsregeln turtagning i kommunikation och namnet på föremålet. Nedan presenteras några av teorins centrala begrepp, vilka kommer att användas i studien för att analysera hur förskollärarna arbetar när de utgår ifrån vad barnen befinner sig språkmässigt, med intentionen att främja deras språkinlärning till barnens påföljande utvecklingsnivå. Vi vill således analysera vad förskollärarna gör och vilka pedagogiska verktyg de använder för att barnen ska ta till sig nya språkkunskaper.

11

3.1.1 Proximala utvecklingszonen

Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson (2011) hävdar att Vygotskij ansåg det vara viktigt att beskriva barns utveckling i samspel med andra. Barn behöver möjligheter att vara delaktiga för att utveckla sin kommunikativa förmåga. I förskolan sker det sociala samspelet främst på svenska, som är de tvåspråkiga barnens andra språk i möten med vuxna. Vi vill i studien undersöka hur förskollärarna, genom att exempelvis samspela och ta hänsyn till tvåspråkiga barns aktuella kunskapsnivå (svenska), kan uppmuntra och leda dem till en vidare språkutveckling i förskolans vardagliga språkanvändning. Den proximala utvecklingszonen kan därför hjälpa oss att förstå hur förskollärarna i studien arbetar för att stödja och uppmuntra barnen att gå vidare till närmaste språkutvecklingsnivå. Den proximala utvecklingszonen beskrivs ofta som sträckan mellan vad ett barn kan prestera ensam och hur utvecklingen sker med hjälp av en ledande vuxens närvaro eller tillsammans med kamrater som är kapabla att prestera mer (Säljö, 2014). När barnet upplever att någonting är svårt kan handledning och stöd leda till att barnet klarar av svårigheten själv, detta genom att bland annat dela upp det som barnet upplever svårt i mindre och välbekanta delar (Säljö, 2014).

3.1.2 Artefakter

Säljö (2015) menar att människor använder kulturella redskapen (artefakter) för att förstå, agera och förhålla oss till omvärlden. Det ligger i studiens intresse att kunna urskilja vilka kulturella verktyg (material) som förskollärarna använder sig av, med intentionen att stimulera och stärka tvåspråkiga barn i deras språkinlärning. Enligt Vygotskij är språket det mest centrala av dessa verktyg (”redskapens redskap”). Andra mediterande artefakter kan exempelvis vara bilder, instrument, verktyg, föremål o.s.v. som vi använder oss av i vardagen.

3.1.3 Appropriering

Säljö (2014) förklarar att Vygotskijs begrepp appropriering betyder ”ta över det till sitt”. I interaktionen med vuxna möter barnet exempelvis språkliga uttryck och sätt att bete sig vilka barnet så småningom lär sig att känna igen för att kunna använda själv. Denna teoretiska

12

förklaring kan vi använda i analysen beträffande förskollärarnas uppfattning om hur barnen lär sig, exempelvis nya ord, i samspel med andra.

3.2 Kommunikativt relationsinriktat perspektiv

KoRP står för kommunikativt relationsinriktat perspektiv och innefattar processerna kommunikation, delaktighet och lärande (Ahlberg, 2015). Perspektivet är inriktat mot skolans uppdrag men används i förhållandet till förskolans verksamhet i vår studie. KoRP som tar avstamp i den sociokulturella teoretiska inriktningen, ger oss en möjlighet att tolka hur förskollärarna i studien agerar utifrån ett pedagogiskt inkluderande synsätt med hänsyn till tvåspråkiga barns språkutveckling. KoRP:s sociokulturella syn på utveckling och lärande fokuserar på mötet mellan barnet och omgivningen där ”intresset är riktat mot hela lärmiljön och hur lärande och kommunikation i ord och handling konstituerar varandra” (ibid., sid. 145). Lärande kopplas till både individens och de gemensamma sociala processerna. De teoretiska begreppen inom KoRP:s perspektiv är kommunikation, delaktighet och lärande.

3.2.1 Kommunikation

Vi vill undersöka hur förskollärare arbetar med tvåspråkiga barn och menar därför att perspektivets teoretiska begrepp, kommunikation, hjälper oss att tolka lärares arbete utifrån förutsättningarna för olika samspel och samverkan i förskolan. I Ahlbergs (2013) perspektiv har kommunikation fokus på att förskollärare och barnen bygger upp en nära relation, samt att barnen kan samverka för att få en ökad gemenskap och trygghet. Vidare beskriver hon att ett bra samarbete mellan lärare och föräldrar gynnar barnens lärande. Även ett starkt samarbete mellan förskollärare och specialpedagoger fyller en betydelsefull funktion. Hon anser vidare att lärare och andra involverade vuxna med olika utbildningar tillsammans ska sträva efter att utveckla skolan som en verksamhet.

13

3.2.2 Delaktighet

Hur förskollärare arbetar för att främja tvåspråkiga barns språkutveckling kan innebära ett behov att göra barnen delaktiga i förskolans verksamhet. Vi menar därför att begreppet delaktighet hjälper oss att analysera förskollärares strävan att stimulera barnens språkutveckling. I Ahlbergs (2013) perspektiv har delaktighet fokus på en inkluderande lärmiljö som innebär att alla barns ska inkluderas i undervisningen. Vidare menar hon att kraven ska anpassas till barnens förutsättningar och behov. Föräldrarnas önskemål ska tillgodoses. Personalens gemensamma arbete för en inkluderande lärmiljö, främjar gemenskap. Hon menar även att det är av vikt att förskolläraren och barnen har en god relation. Barn som är i behov av stöd bör stimuleras för att deras självförtroende och lärandet ska utvecklas. Hon menar att det är viktigt att lärmiljön ska vara anpassad för att dessa barn inte ska urskiljas.

3.2.3 Lärande

Tvåspråkiga barns språkutveckling innebär att de lär sig fler än ett språk samtidigt. Det ligger i studiens intresse att undersöka hur förskollärare anpassar förskolans olika verksamhet utifrån tvåspråkiga barns förutsättningar att lära sig. Av den anledningen anser via att begreppet lärande är av intresse för studiens analys. I Ahlbergs (2013) perspektiv har lärande fokus på att skapa struktur i lärandet. Genom exempelvis en individanpassad undervisning kan elevens behov tillgodoses utifrån de enskilda barnens förmåga till lärandet. För att öka barnens motivation, och utrymme för lärandet ska olika uttrycksmedel erbjudas. Ahlberg menar vidare att en balans mellan krav och barnens kapacitet är önskvärt där möjligheter, istället för att se hinder, uppmärksammas.

3.3 Språkutveckling

Sandvik (2015) menar att barn lär sig språk i samspel med andra. Därför är det viktigt med en stimulerande språkmiljö båda hemma och i förskolan för att barns språk ska utvecklas.

14

Kulti (2013) hävdar att barn uttrycker sina första ord vid ett års ålder och dessa ord blir värdefulla i den tidiga kommunikationen eftersom barnet vill yttra sig en hel mening. Till exempel kan ordet ”ut” innebära att barnet har varit ute, vill gå ut eller att det finns andra barn utomhus. Svensson (1998) menar att vid inlärning är stimulans och respons viktig, vidare menar hon att när ett barn börjar uttala sina första ord behöver det få positiv respons från vuxna. När barnen ser ett föremål eller hör ett ord blir det lättare för dem att förstå ett begrepp och kopplar det till olika handlingar eller händelser.

15

4. Litteratur och tidigare forskning

I detta avsnitt presenterar vi litteratur och tidigare forskning som berör området flerspråkighet i förskolan. Och på så sätt har relevans till studiens syfte och frågeställningar.

4.1 Språk, kommunikation och flerspråkighet

Språk är kommunikation. För att barnet ska utvecklas i sin språkutveckling är tryggheten den första förutsättningen (Ladberg, 2003). Författaren menar vidare att barn skapar lättare kunskap när de känner sig trygga och bekräftade. Hjärnans prestationsförmåga för att hantera språk är stort. När pedagoger bemöter flerspråkiga barn bör barnen erbjudas möjligheter att kunna använda alla sina språk i olika sammanhang. Därför kan det vara önskvärt att förskolläraren organiserar verksamheten utifrån ett medvetet språkligt perspektiv. Om ett barn är bra på sitt modersmål blir det nya språket lättare att lära sig. Språkkunskaperna som barnen behärskar i modersmålet, gör det lättare för dem att lära sig ett nytt språk. Ett modersmål går aldrig att ersätta med ett annat språk och barnen behöver det för att utvecklas (Ladberg, 2003). Alla barn kan lära sig flera språk samtidigt och denna förmåga är inte kopplad till begåvning men språket måste talas av någon för barnet viktig person som även står barnet nära. Många föräldrar till flerspråkiga barn vill inte att barnen ska lära sig modersmålet. Föräldrarna tror att det kommer påverka svenskan men barn kan urskilja mellan språken och utnyttjar dem på olika sätt. Det är inte antal språk som är problemet när barn inte lär sig nytt språk, utan det har med andra faktorer i omgivningen att göra. För ett barn är kommunikationen det viktigaste för att bli förstådd och inte endast det verbala språket (Ladberg 1996).

Håkansson (2003) menar att tvåspråkighet innebär när ett barn använder sig mer än ett språk. Hon menar vidare att ålder är en betydelsefull faktor för lyckad språkinlärning. Ju tidigare man lär sig språket desto bättre går det för barnens språkutveckling. Alla språk ska användas och främjas samtidigt. På 50-talet påstod forskare att barn lärde sig modersmålet genom att imitera någon i sin omgivning. Idag visar forskning att barn lär sig sitt modersmål genom att reproducera grammatiken och genom att prova sig fram tills det efterliknar vuxenspråket. Håkansson menar vidare att processen för språkinlärning är en blandning av medfödda kognitiva strategier och i interaktion med nära familj. När ett barn lär sig förstaspråket går de

16

igenom olika utvecklingsstrategier. Under de första åren går barn genom en period med joller och ” ih” ”da” sedan utvecklar barnet de till ” dada” och vid ettårsåldern börjar de använda sina första ettårsyttrande som ”boll”. Forskarna har kommit fram till att kodväxling uppkommer när barn har utvecklat sina språk. Barnen kodväxlar när de vill förmedla något de inte kan benämna på det ena språket, och för då in detta ord på det andra språket. Håkansson (2003) menar att kodväxling är ett tecken på stark språklig kompentens.

4.2 Arbetssätt

Kulttis (2014) avhandling grundar sig i hur förskollärare kan stötta barnen genom att underlätta deras deltagande i verksamheten och genom att använda olika verktyg för att kunna stimulera barnen i deras språkutveckling i förskolans institutionella miljö. Studien grundläggs utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Analysen belyser interaktionen mellan barn och barn samt barn och vuxna. Kultti utförde en kvalitativ studie med hjälp av observationer och videoinspelningar, där aktiviteterna var lärarledda. Tio barn deltog i undersökningen där samtliga hade ett annat modersmål än svenska. Studien utfördes på åtta förskolor. Förskolorna erbjuder barnen en lärandemiljö där barnen får en möjlighet att kommunicera på svenska genom att få vara med i varierande aktiviteter. Resultatet av denna studie visar också att gruppaktiviteter som är lärarledda gör det möjligt för barnen att både språkligt och fysiskt delta genom att imitera upprepande handlingar. Deltagandet stöttas av en närvarande pedagog som riktar fokus på bland annat språket på både grupp och individnivå. Studien visar hur olika gruppaktiviteter, där det enskilda barnet får möjlighet och utrymme att delta utifrån olika utgångspunkter, erbjuder barnen olika betydelsefulla villkor för lärande och utveckling. Dessutom framstår det i studien att flerspråkiga barn ska i tidig ålder erbjudas möjligheter till att delta i varierande aktiviteter, där flera former av uttryckssätt tas tillvara. Lärarna ska medvetet stötta barnet i deltagandet genom att även ta tillvara barns intressen och erfarenheter.

Anders Skans (2011) har gjort en studie där syftet var att studera didaktiken i en flerspråkig förskola. Han menar att didaktiken kan utföras på olika vis. Även hans studie tar avstamp utifrån ett socio kulturellt perspektiv. Han genomförde en fallstudie där han valde att använda sig av en kombinerande metodanvändning som bestod av både intervjuer och observationer. Detta val gjordes med intentionen att få en mera mångsidig bild av förskolans praktiska verksamhet. I

17

resultatet av observationerna framstår att arbetet med språket som det mest centrala och där stor hänsyn tas till barnens språkutveckling. Resultatet visade även att pedagogerna ansåg att språkutvecklingen bör ha en grundläggande position i verksamhetens primära innehåll. Skans menar vidare att flerspråkigheten hamnar i fokus på en flerspråkig förskola. Enligt honom är det riskabelt att urskilja språket från lärandet därför att den mångsidiga språkutvecklingen påverkas. Författaren betonar vikten av att didaktiska diskussioner bör ingå i omsorgen som helhet. Studiens resultat visar även att personalens språkkompetenser var betydande för de flerspråkiga barnen och kan uppmärksammas som en förutsättning i verksamheten.

Gort och Pontier (2012) har gjort en kvalitativ studie med deltagande observationer, genomförda i två skolklasser (barngrupper), inriktade på ett spanskt/engelskt språkutvecklande program i ett flerspråkigt och mångkulturellt samhälle i sydöstra USA. Både förskollärarna och barnen är tvåspråkiga. På skolan är barnen från sex veckor och upp till fem år. Resultatet visar hur en tvåspråkig undervisning är framgångsrikt genom lärarnas kommunikativa kodväxling mellan språken (spanska/engelska) som pedagogisk metod.

Resultatet visade även att en strikt uppdelning av språken försvårar de naturliga sociala interaktionerna hos tvåspråkiga barn. Två språkiga pedagoger kan således verka och stödja de tvåspråkiga barnens språkutveckling genom verksamhetens olika områden exempelvis språkligt, pedagogiskt, affektivt och sociokulturellt.

18

5. Metod

I detta kapitel presenterar vi metodvalet, urval och tillvägagångssättet i vår studie. Även etiska ställningstagande och analysmetod redovisas nedan.

5.1 Metodval

För att kunna besvara våra frågeställningar och syftet med studien har vi valt att använda oss av kvalitativa djupintervjuer. Larsen (2009) skriver att med en kvalitativ metod ger oss, som forskare, möjligheten att under en djupintervju spontant kunna ställa följdfrågor. När man använder sig av kvalitativ metod finns det även möjligheten att kunna fånga upp känslor och åsikter kring berörda ämnet (Denscombe, 2009).

Stukát (2005) menar att en kvalitativ studie används för att få en bredare kunskap och förståelse för ett visst ämne. Då vi valt att fördjupa oss inom förskollärarnas arbetssätt kring flerspråkighet på förskolan, anser vi den kvalitativa metoden vara den mest lämpliga för vår studie. En kvantitativ metodanvändning, som exempelvis en statistisk undersökning, kan troligen inte ge samma nyanserade svarsalternativ till våra frågeställningar.

Alvehus (2013) skriver att de vanliga metoderna för en kvalitativ studie är intervjuer, observationer och etnografier. Han menar även att det är viktigt att man tydliggör vilken typ av intervju man genomför. Under intervjutillfället har vi valt att använda oss av en semistrukturerad intervjuguide (Se bilaga 1) vilket innebär att frågor ställs i en viss ordning men även att våra respondenter har möjligheten att formulera sig fritt (Larsen, 2009). Respondenterna får därför en möjlighet att förklara vad de menar på ett mer grundligt och utförligt sätt. Patel och Davidsson (2003) betonar vikten av att starta med neutrala frågor för att de intervjuade ska känna sig trygga under intervjutiden. Den kvalitativa metoden kan medföra nackdelar och det är främst att det tar tid att behandla all insamlade datamaterial (Larsen, 2009). Man bör även vid användning av kvalitativ metod tänka på att inte gå miste om viktig information (Jacobsen, 2002). Därmed har vi valt att spela in intervjuerna och fått respondenternas samtycke. På så sätt kunde vi koncentrera oss på att lyssna på våra respondenter utan att vara oroliga för att missa något i deras resonemang. På detta sätt är det

19

säkrare att få med allt det viktiga, som respondenterna säger och att materialet således blir exakt. Vi har efter intervjuerna transkriberat ljudinspelningarna för vidare analys.

5.2 Genomförande

Genomförandet av vår studie startade med att vi tillsammans skrev ner frågor som vi ansåg skulle ge oss fördjupad information kring vårt syfte med studien. Då vi av ren erfarenhet vet att förskollärare kan ha ont om tid har vi tagit hänsyn till att vi eventuellt måste anpassa oss efter deras möjlighet att genomföra intervjun under passande tider. Vi startade med att via telefonsamtal kontakta förskolan och presentera oss närmare. Vi beskrev kortfattat om syftet med vår studie och tog även upp informationskraven som informerar respondenterna kring undersökningens tillvägagångssätt. Vi bokade därmed in vår första intervju och respondenten fick välja plats samt tid, vilket blev ett enskilt rum på förskolan. Väl på plats har vi varit mycket tydliga med att informera kring deras rättigheter under intervjuns gång och därmed fick respondenterna också möjlighet att känna sig trygga under hela intervjun. När vi personligen var på plats på förskolan blev det lättare att boka in resterande intervjutider. Denna metod kallas för snöbollsmetoden (Larsen, 2009). Genomförandet av intervjuerna skedde på likadant sätt och varje intervju tog mellan 20 och 35 minuter per respondent.

5.3 Urval

Vi har valt att rikta vårt urval till förskolor som berör och är i kontakt med förskolebarn som är flerspråkiga eller har ett annat modersmål än svenska. Vi kände till dessa förskolor samt förskollärarna och visste att det fanns många flerspråkiga barn. Detta urval kallar Alvehus (2013) för bekvämlighetsurval.

Vi valde att rikta in oss på två förskolor. Detta med anledning av att förskolorna har många barn som inte har svenska som första språk. På förskolorna har vi valt ut fem förskollärare. Samtliga förskollärare som vi intervjuade var kvinnor. Alla namn i uppsatsen är fingerade. Karin och Nina arbetade på samma avdelning på en av förskolorna vi besökte. Karin har arbetat i förskola i cirka 35 år. Nina var relativt nyexaminerad och hade hunnit arbeta i cirka 2 år. Vera,

20

Monika och Dina arbetar på samma förskola men på olika avdelningar. Monika har arbetat inom förskola i cirka 15 år, Vera i 5 år och Dina i 3 år. Samtliga har erfarenheter av att arbeta med flerspråkiga barn sen tidigare i deras yrkeskarriärer.

5.4 Etiska ställningstaganden

I vårt arbete har vi tagit ställning till de fyra grundläggande etiska principerna som står i Vetenskapsrådets dokument Forskningsetiska principer. Vi kommer både att beskriva och förklara vad varje princip innebär och hur vi har uppnått dem (Vetenskapsrådet,2016).

Informationskravet innebär att forskaren alltid ge information om undersökningen till alla deltagande (vetenskapsrådet,2016). För oss som författare meddelade vi all information kring studien under vårt telefonsamtal men även på plats återigen, innan vi startade intervjun.

Samtyckeskravet innebär att alla som medverkar i studien ska själva bestämma hur länge och på vilka villkor de vill medverka. Deltagarna ska själva bestämma ifall de vill avbryta sin medverkan i studien. I telefonsamtalet med respondenterna beskrev vi tydligt att det var frivilligt att medverka i vår studie och att de under studiens gång kunde avbryta sin medverkan när som helst utan att det skulle medföra några negativa följder. Vi även informerade även respondenterna om att de inte behövde svara på eventuella frågor som på något sätt, upplevdes som obekväma.

Konfidentialitetskravet innebär att konfidentialitet och sekretess ska iakttas. Alla uppgifter om personer och verksamhet ska skyddas på ett sätt så är det omöjligt för utomstående att komma åt eller identifiera vem det handlar om (Vetenskapsrådet, 2016). För oss var det mycket viktigt att våra informanter skulle vara säkra och trygga med att alla upplysningar angående både verksamheten och personer var konfidentiella. Detta var något alla våra respondenter blev informerade om.

Nyttjandekravet innebär att alla insamlade uppgifter om enskilda personer och verksamheten enbart ska användas i det forskningssammanhang inom vilket de insamlades (Vetenskapsrådet, 2016). I samband med samtalet tog vi även upp att all information enbart används för undersökningens syfte och inget annat.

21

5.5 Analysmetod

Alvehus (2013) beskriver analys som fundamental del av en uppsats. I analysdelen ska läsaren kunna finna hur argumentet är uppbyggt. Under intervjuernas gång varierade vi med att vara skribent och att ställa frågor till intervjupersonen, samtidigt spelade vi in samtalen med mobiltelefonen för att säkerställa att vi inte skulle missa viktig information. Vi transkriberade materialet för att få klarare bild av förskollärarnas svar på frågorna. När vi bearbetade vårt intervjumaterial såg vi att förskollärarna använde sig av liknande arbetssätt och material. När transkriberingarna var klara valde vi att lyfta fram relevant information som kunde besvara våra frågeställningar och uppnå studiens syfte. Vi läste genom intervjuerna några gånger för att bekanta oss med innehållet och hitta olika kategorier i förskollärarnas svar. Till att börja med tolkade vi materialet var för sig för att sedan diskutera våra individuella synpunkter och sammanföra dem till ett gemensamt analysresultat. I det empiriska materialet kunde vi så småningom, urskilja att Ahlbergs teoretiska begrepp kommunikation, deltagande och lärande var betydelsebärande och återkommande delar i förskollärarnas svar. Vi menar därför att dessa tre teoretiska begrepp även kan fylla en funktion som teman i analysen. Vi har således ordnat analysresultatet i teman kommunikation, delaktighet och lärande med dess underrubriker. Trots att de olika temans innehåll korsar varandras område, har delat upp dem för en tydligare strukturering i tolkningen av förskollärarnas svar. Kommunikation, delaktighet och lärande är således tre processer i förskolans praktik som måste urskiljas och beaktas samtidigt (Ahlberg, 2013).

22

6. Resultat och analys

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolans verksamhet. I detta kapitel redovisas resultatet av det empiriska materialet utifrån Ahlbergs (2015) kommunikativa relationsinriktat perspektiv (KoRP). Vi har strukturerat förskollärarnas svarsintervjuer utifrån de teoretiska begreppen kommunikation, delaktighet och lärande vilka här även redovisas som tre teman i analysresultatet. Detta beslut gjordes eftersom vi under analysen av intervjuerna tolkar begreppen kommunikation, delaktighet och lärande som tre betydelsebärande delar i intervjumaterialet. Genom dessa tre teoretiska teman och respektive underteman besvarar vi således studies frågeställningar. Analysen görs även utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv och teoretiska begrepp appropriering, proximala utvecklingszon och artefakt.

6.1 Kommunikation

Begreppet kommunikation fyller en grundläggande uppgift i förskollärarna svar. Respondenterna uttrycker att kommunikation kan ske på olika sätt och med olika intentioner. Kommunikation, som teoretiskt perspektiv, fokuserar här på hur förskollärarnas språk och agerande bygger upp förskolans verksamhet kring flerspråkighet (Ahlberg, 2015). Kommunikationen, som en betydelsefull aspekt i förskollärarnas arbete, används således som verktyg för att främja flerspråkiga barns språkutveckling.

6.1.1 Verbalt språk och kroppsspråk

Nina upplever barn som kompetenta och menar att de lär sig att kommunicera på det svenska språket relativt snabbt. Nina menar även att hon har höga förväntningar på att barn lär sig genom samspel med andra och genom att barnen imiterar och upprepar det som vuxna säger. En interaktiv kommunikation är enligt henne en mycket betydelsefull del av barnens språkutveckling. Nina uttrycker:

23

För att vi ska främja barn i deras språkutveckling pratar vi mycket svenska med dem. Det är genom att de hör vårt korrekta språk som de lär sig. Barn är väldigt kompetenta och lär sig att kommunicera fort.

Även Dina förklarar på liknande sätt att:

Vi stödjer barnen i deras språkutveckling genom att vi använder oss av ett rikt språk. Jag menar då att vi lägger ord på allt barnen gör så att de får både höra ordet och praktisera det.

Att pedagogerna pratar mycket med barnen och på så sätt låter dem successivt bekanta sig med nya begrepp kan ses som ett exempel på appropriering, där barnen stegvis ”tar över ett nytt språk till att bli sitt eget”. I samspel med vuxna möter barnet exempelvis språkliga uttryck och sätt att bete sig vilka barnet så småningom lär sig att känna igen för att kunna använda själv (Säljö, 2015).

Karin betonade vikten av att stötta barnen och utmana dem i deras språkutveckling. Hon och hennes kollegor menar att barn inte nödvändigtvis endast kommunicerar genom det verbala språket utan även kan kommunicera via exempelvis estetiska uttrycksformer, kroppsspråk, ansiktsuttryck osv. Karin menar att barn använder sig av andra uttrycksmedel när det verbala språket inte räcker till. Att använda kroppen som kommunikationsmedel, menar Karin vidare, är ett vanligt förekommande sätt att kommunicera bland barnen som inte pratar svenska. Hon berättar:

Barnen som inte alls kan det svenska språket och inte förstår varandra verbalt använder sig mest av kroppsspråket.

Även de andra förskollärarna betonar vikten av att kommunicera med barnen trots att de inte behärskar det svenska språket. De använder sig av olika former av språkstöd som verktyg för att kommunicera med barnen och för att främja dem i deras språkutveckling. Förskollärarna menar att genom att prata med barnen så lär de sig språket och att olika material kan vara till stor hjälp för barnens språkinlärning. När förskollärna upplever svårigheter med att klara av sitt uppdrag, söker de hjälp hos specialpedagogen som ska vara till stöd för förskollärarna i deras arbete. Förskollärarna menar vidare att det är av stor betydelse att barnen ska kunna kommunicera och bli förstådda. De menar dessutom att teckenstöd och gester kan vara viktiga redskap för att kunna kommunicera och skapa bra relationer med barnet men även att man repeterar ordet och tecknet för att barnet snabbare ska lära sig att teckna. Utifrån Ninas förklaring sker kommunikationen med barnen genom att förskolläraren använder sig av ett kulturellt betonat kroppsspråk och genom användning av olika stödjande språkmaterial

24

(artefakter). Exempelvis poängterar hon betydelsen av att använda metoden TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och andra verktyg som ett sätt att lättare kommunicera med barnen. Hon säger:

För att stimulera barns språkutveckling använder vi oss mycket av ipads, tv-program, böcker, sagoläsningar, penpal, TAKK och bilder. Vi samarbetar även med specialpedagogen där vi tar hjälp om hur man främjar ett barn i deras språkutveckling.

Enligt citatet ovan kan artefakter således bestå av exempelvis bilder, instrument, verktyg, olika vardagliga föremål osv. Detta perspektiv styrker, genom Ninas berättelse att barns användande av Ipads, böcker, sagoläsning osv främjar deras språkutveckling. Säljö (2015) åsyftar att kulturella redskap är grunden för mänsklig kunskapsbildning.

6.1.2 Trygghet

Vera nämner vikten av att barn ska känna sig trygga för att lärande ska ske och betonar att ett barn ska känna sig tryggt för att utvecklas i språkutvecklingen. I Ahlbergs (2013) perspektiv har kommunikation som fokus på bland annat att lärare och elever bygger upp en nära relation, elever samarbetar för att få en ökad gemenskap och trygghet. Vera menar att det är bra att skapa en gemenskap med barnet för att barnet ska känna sig trygg. Hon nämner även att man ska anpassa sättet att prata på efter barnets behov. Vera menar vidare att barn lär sig bäst när de är trygga och genom att den vuxna bekräfta barnet. Att tryggheten uppfattas som betydelsefullt, framgår nedan i Veras berättelser:

Barns trygghet har stor betydelse för barns språkutveckling. Barn har ett behov av att känna sig trygg med någon annan person för att lärande ska ske.

Jag har observerat ett barn här på förskolan. Barnet har en vän som hen leker med oavbrutet. När detta barn är inne i leken pratar hen väldigt mycket med det andra barnet men annars är väldig tystlåten. Detta beror på att hen känner sig trygg med det barn som hen leker tillsammans med. Det är därför viktigt att barn som ska utvecklas bland annat språkmässigt måste i grunden känna sig trygga. Detta barn pratar väldigt mycket med mig men så fort hen märker att andra vuxna lyssnar eller är i närheten blir det tyst.Det är viktigt att barn och pedagog har bra kontakt med varandra så att barnet kan känna att den accepteras fast än att barnet uttalar något ord felaktigt.

25

Barns trygghet i förskolan och deras språkinlärning, kopplas således tillsammans enligt förskolläraren Vera. Hennes resonemang kan anses vara i linje med Vygotskijs (2001) perspektiv vilket pekar på att språket i sociokulturella sammanhang har en grundläggande betydelse för barns lärande och utveckling. Säljö (2014) menar, genom sin förklaring av Vygotskijs teoretiska inriktning, att det är genom kommunikation och interaktion med andra som individer utvecklar kunskap och färdighet. Detta ser man i vårt material där förskollärarna är till stöd för barnen men också att barnen ger respons genom att teckna det som förskollärarna tidigare har använts sig av för att kommunicera med barnen. Dessa tecken har förskollärarna använt.

6.1.3 Föräldrar – och personalsamverkan

Förskollärarna betonar vikten av samarbetet mellan hemmet och förskolan. Vidare nämner de att de är väl pålästa med målen i förskolans läroplan och tar tillvara samarbetet mellan specialpedagoger och andra aktörer i förskolans verksamhet för att ge barnet de stöd de behöver och för att de ska utvecklas på bästa möjliga sätt. Samtliga förskollärare menar att det är viktigt med föräldrasamverkan, samspelet mellan hem och förskola har stor betydelse för att barnen ska känna sig trygga. Förskollärarna vill involvera föräldrarna så att de kan vara till stöd hemma i modersmålet och att förskollärarna, i sin tur, ska vara till stöd på förskolan i det svenska språket. Förskollärarna tycks vara medvetna om den centrala betydelsen av att främja barns modersmål för att det stärker svenska språket. Genom att de tar tillvara föräldrarnas kompetens i modersmålet kan det ses som ett språkutvecklande arbetssätt. Dessutom menar de vidare att anpassa verksamheten efter varje barns behov kan vara språkutvecklande.

Vera talar om vikten av att ha en bra kommunikation mellan hem och förskola. Hon menar att det är viktigt att föräldrarna har en inblick på hur de arbetar på förskolan så att föräldrarna kan stötta barnet hemma. Hon berättar att de arbetar utifrån förskolans styrdokument då detta ska vara stödjande och främjande för barn i deras språkutveckling. Vera menar vidare att som förskollärare är det viktigt att se till varje barns behov och anpassa verksamheten genom att bland annat använda sig av ord som är översatta till barnets språk och att ha lättillgängligt material så att man snabbt får användning av det översatta ordet. Hon säger vidare:

26

Att jobba med flerspråkiga barn är en utmaning för oss. Vi arbetar mycket med målen i läroplanen där vi ska uppnå vissa mål bland annat att utveckla verksamheten tillsammans med andra aktörer. Svenskan är de språket som är i fokus men vi jobbar mycket med modersmålet också. Vi pedagoger försöker även lära oss några ord på respektive språk. Då brukar vi fråga barnen vad något heter på deras språk, kan inte barnet ordet så frågar vi föräldrarna. Efteråt hängde vi upp orden på väggen där vi har samlingar så barnen kan se det och även så att vi pedagoger kan läsa upp det för barnen under våra samlingar.

Monika och Nina påpekar hur viktigt det är för barnet att kunna sitt modersmål, då det kan stärka det svenska språket. Genom att intressera sig av barnets språk och lära sig lite ord värdesätter man barnen språk och kultur vilket anses viktigt för barns språkutveckling. Monika och Nina menar att tidig läsning kan vara språkstimulerande. Därför anses det vara viktigt att efter en sagoläsning diskutera kring det. De menar vidare att det kan vara avgörande för hur man läser en saga om ett barn tar till sig sagan och språket. Monika menar bland annat att personalen har som önskemål att föräldrarna ska vara deltagande i barnens språkutveckling och säger:

Vi försöker involvera föräldrarna i barnens språkutveckling. För att barnen ska utvecklas i sitt språk och för att vi ska få god relation med föräldrarna och barnen.

Genom föräldrarnas medverkan försöker förskollärarna således att främja barnens utveckling av deras modersmål samt även tillvarata barnens modersmål i förskolans vardagliga miljö och verksamhet. Nina berättar att:

Föräldrarna är involverade i barns språkutveckling genom att föräldrarna läser böcker på deras modersmål sen att även vi pedagoger läser den svenska versionen av samma bok. Det vi också gör är att be föräldrarna översätta en del ord på barnets modersmål till det svenska språket.

Monika poängterar dessutom att hon och kollegorna, tillsammans med föräldrarnas medverkan, försöker genomföra en sammankoppling mellan barnens språkinlärning, genom exempelvis sagoläsning på barnens olika språk och förklarar:

Vi uppmuntrar föräldrarna att läsa böcker på deras modersmål så att barnen får höra sagorna både på svenska och på deras modersmål.  Vi brukar gå till biblioteket och låna böcker på deras modersmål och då får barnen ta med sig böckerna hem så deras föräldrar kan läsa för dem. Det händer även att barnen hämtar böcker hemifrån till förskolan som vi pedagoger läser för dem andra barnen.

Sagoläsning anses således ha en central funktion i förskolans språkstimulerande verksamhet. Förskollärarna på förskolan läser sagor för att främja barnen i deras språkutveckling och

27

uppmuntrar föräldrarna att exempelvis läsa samma böcker för barnen på deras modersmål med intentionen att barnet ska utveckla sitt språk på bästa möjliga sätt. De menar vidare att när man läser böcker för barn lockar man de till att främja språket och lärandet. Monika menar att det är bra med högläsning då barnet uppfattar vad det innebär att läsa. Hon anser vidare att när händelserna i boken beskrivs genom både bilder och text, kan barnen koppla (approprierar) dem till sin egen vardag. Monika nämner betydelsen av att kommunicera med föräldrarna angående barnens språkutveckling på modersmålet. Personalen på förskolan råder föräldrarna att prata modersmålet hemma tillsammans med sina barn. Förskollärarna försöker, utifrån sina kunskaper om flerspråkighet, förmedla vikten av att barn pratar modersmålet tillsammans med föräldrarna. Genom personalens kontinuerliga kommunikation med föräldrarna, förklara vikten av att ett starkt modersmål underlättar andraspråksinlärningen.

Vi brukar prata med föräldrarna som talar lite svenska eller har brytning att de ska tala modersmål hemma med barnen eftersom det är lätt för barnen att få brytning i svenskan om föräldrarna har det. Men samtidigt vill vi inte påverka föräldrarnas val. Vi vill att de själva ska fatta sina egna beslut och låta de känna sig delaktiga i verksamheten.

Monika menar således att det bästa för barnet är om föräldrarna förstärker modersmålet och att förskolan förstärker barnens svenska. Språket är viktig och barnen behöver båda språken för att ta sig in i samhället.

6.2 Lärande

Barnens språkinlärning i förskolans verksamhet är ett återkommande tema i förskollärarnas intervjusvar. Respondenterna menar att hänsyn ska tas till barns intresse och språkkunskapsnivå för att utmana barnen att komma vidare i sin språkutveckling. En uppfattning som vi tolkar vara i linje med Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen (Säljö, 2014). Förskollärarna stödjer barnens språk och lärandeprocess med hjälp av exempelvis språkstimulerande material och olika aktiviteter. Barnens språkinlärning utvecklas, enligt respondenterna, i sampel med förskolans lärandemiljö samt med hjälp av verksamhetens olika situationer och sammanhang. En språkstimulerande aktivitet betraktas som en social lärandesituation där barn och vuxna samspelar.

28

Nina berättar att de tar tillvara barnens intressen för att utmana och främja deras språkutveckling genom att utgå ifrån varje enskilt barns nivå. De blandar olika åldrar på barnen vid olika aktiviteter då hon anser att barn utvecklas i interaktion med vuxna men även barn sinsemellan. Hon menar vidare att samtliga förskollärare på avdelningen finns som stöd för barnet när behovet finns. Hon menar också att de tar tillvara barns intressen vid sådana aktiviteter och använder sig gärna av vad barn redan kan för att sedan utmana de till lite svårare nivåer. Hon säger:

Vi tar tillvara deras intressen för att utmana och främja de i deras språkutveckling. En del av våra barn älskar att sjunga. Genom att sjunga olika sånger främjar och utmanar vi barnen i deras språk. Vi ser till att hela tiden ta tillvara barns intressen och försöka väcka deras lust för lärandet. Om barnen har visat intresse för natur så arbetar vi med till exempel kretslopp.

Samtliga förskollärare menar att de jobbar med språkinlärning under hela dagar och inte endast under planerade aktiviteter. Biblioteket och dess personal används som en andra miljö för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. De anser att detta är ett bra arbetssätt då barnen får en möjlighet att höra sagor även på dess hemspråk.

Har vi inte pedagoger som talar samma språk som barnen så brukar vi ta dem till biblioteket, där finns det någon som talar samma språk som barnen. Då brukar de få lyssna på sagor på sitt modersmål. Vi använder oss mycket av språkstöd och uttrycksmedel för att utveckla barnens språk och förståelse.

Även estetik anses vara ett verktyg för språkinlärning. Monika menar att estetiska uttrycksformer främjar barns språkutveckling. Hon tar tillvara barns intressen och det som barnen tycker är roligt. Monika menar att barnens språk stimuleras genom dans och musik. Hon poängterar vidare att förskollärarna uppmärksamma barnens intresse och kultur genom att även lyssna på musik från barnens hemländer och uttrycker:

Vi använder oss av olika aktiviteter, sagor, bilder och andra olika föremål. Vi brukar även låta barnen hämta med sig egen cd skivor där det finns låtar på deras modersmål som alla barnen sedan kan få dansa till.

Sammantaget kan alltså sägas att det språkutvecklande arbetssättet ser likadant ut i förskolorna. För att inlärningen ska vara effektiv tar förskollärarna tillvara på barns intresse, kultur och estetiska uttrycksformer.

29

6.3 Delaktighet

Förskollärarna menar att begreppet delaktighet handlar om att inkludera de tvåspråkiga barnen i förskolans olika verksamheter, oavsett barnens skilda förutsättningar. Förskollärarna anser det vara en utmaning att anpassa förskolans lärandemiljö för att kunna tillgodose tvåspråkiga barns behov av språkligt stöd. Deras synsätt känns således igen i Ahlbergs (2013) teoretiska förklaring av vad delaktighet innebär, vilket sätter fokus på den inkluderande lärmiljön, där alla barnen deltar i aktiviteterna.

6.3.1 Inkludering av flerspråkiga barn

Dina tycker att det är mycket utmanande att arbeta med barns språkutveckling. Hon menar även att det är särskilt svårt då barnen inte ger svag respons på deras aktiviteter. Hon menar vidare att barn brukar tycka om rim och ramsor och är mycket bra verktyg för att ett barn ska lära sig ett nytt språk. Dina nämner vikten av att inkludera barnen i kommunikationen och att det är viktigt att alla barn ska få en möjlighet att utvecklas trots att barnet har det svårt ibland. En del barn drar dock sig tillbaka. De blir tysta och passiva. Denna tystnad menar Ladberg (2000) är att inte lyssna in språket och att detta innebär att stänga av språket och att sluta anstränga sig för att förstå. Dina menar att dessa barn behöver stöd i att komma in i barngruppen och i kommunikationen. Dina berättar:

Det är svårt att utmana och främja en del barn i deras språkutveckling eftersom det finns barn under aktiviteter, lekar etc. som ger svag respons tillbaka eller som inte alls svarar och även vänder sig bort, men vi försöker fånga deras uppmärksamhet med bland annat olika rim och ramsor för jag har observerat att många av barnen gillar detta.

Ovanstående citat kan kännas igen i Ladbergs (2003) resonemang som menar att barn stänger av språket och slutar anstränga sig för att förstå. Dina menar att barn ska ges den stöd som behövs för att komma in i barngruppen.

Dina betonar även vikten av att barnet ska få en bra självkänsla och det är ett av målen i läroplanen. Hon anser att detta är betydande för barns språkutveckling och viktigt att barnet känner sig accepterad och välkommet oavsett bakgrund och erfarenheter. Hon menar att de ser till barnets behov och gör barnen delaktiga genom barnens erfarenheter. Dina menar vidare att

30

det är bra att ha en god relation för att barnet ska få en möjlighet att vara delaktig och även få en bra självkänsla och utmanas i sin språkutveckling. Dinas resonemang kan anses därmed vara i linje med Ahlbergs (2015) förklaring av begreppet delaktighet angående fokus på barnens förutsättningar och behov av att bli sedda. Dina förklarar:

Vi arbetar med att i grunden få barn att känna sig trygga i sig själva och accepterade i förskolan för att sedan arbeta vidare med lärande i språket. Det är viktigt att alla barnen blir sedda och bekräftade på förskolan. Vi försöker inkludera alla barn i våra planerade aktiviteter så att alla ska känna sig inkluderade och sedda.

Ovanstående citat kan även kopplas till Ladbergs (2003) resonemang som menar att för att förstärka barnens identiteter är det viktigt att barnen blir sedda för dem de är.

6.3.2 Material för språk och samspel

För att utmana barnen i deras lärande anser förskollärarna att allt material ska vara tillgängligt för barnen. Alla våra respondenter menade att det var viktigt att anpassa verksamheten efter varje barn. Monika anser att det är viktigt att barn får tillgång till material som är lämpligt för barns lek och som kan leda till att barnen samtalar om detta. Monika menar vidare att barns språk och kultur utvecklas i en aktiv språkmiljö:

Vår miljö är inspirerande och utmanande för att barnen ska utvecklas i deras lärande. Allt material är tillgängliga för alla barnen och de finns i barnens höjd så de kan ta fram vilket material som dem är intresserad av.

Förskollärarna menar även att det är viktigt för barns språkutveckling att spela spel. De ser samspelet, i den ”spelande” aktiviteten, som betydelsefullt för barns språkutveckling och att utvecklingen sker i deltagande av aktiviteten samt i interaktion med andra. De menar att språkutveckling sker på olika sätt av samspel, och Monika förklarar att:

Vi spelar mycket med barnen här, det är mycket spel där det ska vara minst två spelare. Det som är bra med detta är att barnen kan spela med varandra och utvecklas och lära sig av varandra.

Monikas uttalande kan förstås utifrån att spela spel både uppmuntrar till barnens delaktighet och språkstimulering.

31

Vygotskij anser att barns utveckling sker i olika form av samspel med andra. Avslutningsvis menar vi således att studien visar att förskollärares samspel med barnen i förskolans varierande verksamhet, genom kommunikation och deltagande, främjar barnens språkinlärning (Svensson, 1998).

6.4 Sammanfattning

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Vilka material som används samt vilka arbetssätt och metoder förskollärarna använder för att anpassa verksamheten till de flerspråkiga barnen. Genom att intervjua förskollärare har vi kunnat ta del av deras arbete med flerspråkiga barn i förskolans verksamhet, vilka material de använder sig av samt hur förskollärarna anpassar verksamheten efter flerspråkiga barns förutsättningar i deras språkutveckling. Nedan besvarar vi studiens frågeställningar.

1. Hur arbetar några förskollärare för att främja flerspråkiga barns språkutveckling?

Genom att använda sig av kroppsspråket och kommunicera verbalt med barnen främjar förskollärarna språkutvecklingen hos de flerspråkiga barnen. Att involvera barnen i förskolans aktiviteter samt ta tillvara barns modersmål i verksamheten är ytterligare ett sätt att främja språkutvecklingen. Föräldrarna kan stötta barnen hemma i modersmålet medan förskollärarna i sin tur stöttar i det svenska språket på förskolan. Samtliga förskollärare menar att det är viktigt med föräldrasamverkan då samspelet mellan hem och förskola har stor betydelse för att barnen ska känna sig trygga och utvecklas i sina språk.

2. Vilka material använder förskollärarna sig av för att främja barns språkutveckling?

Förskollärarna använder sig av varierande och språkstimulerande material. Förutom traditionellt förskolematerial såsom sagor, både på svenska och på barnens modersmål, och bilder för att underlätta barnens förståelse används även Ipad, penpal och tv-program i syfte att främja barns språkutveckling. Därutöver använder de sig även av TAKK och aktiviteter som bjuder in barnen till estetiska uttrycksformer och olika sociala spel, där barnen behöver samtala med varandra.

32

3. Vilka arbetssätt och metoder använder sig förskollärare av för att anpassa verksamheten till de flerspråkiga barnen?

Verksamheten och miljön anpassas efter barnens behov av språkstimulerande aktiviteter och genom planerade och oplanerade aktiviteter. På så sätt stimuleras de flerspråkiga barnens språkutveckling medvetet. Förskollärarna tar tillvara personal som har annat modersmål än svenska med intentionen att främja barnens språkutveckling både i det svenska språket och i modersmålet. Därtill görs regelbundna biblioteksbesök med barngruppen i syfte att låna och lyssna på sagor, förutom på svenska, även på barnens modersmål. Förskollärarna samarbetar även med specialpedagog, kollegor och chefer samt följer läroplanens direktiv angående språk och flerspråkighet.

33

7. Diskussion

I detta kapitel sammanfattar och diskuterar vi studiens resultat utifrån studiens syfte och frågeställningar i förhållande till tidigare forskning. Avslutningsvis kommer metoddiskussionen att redovisas där vi problematiserar vårt metodval. Vi kommer även att ge förslag till fortsatt forskning.

7.1 Resultatdiskussion

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolans verksamhet. Vårt material visar att majoriteten av förskollärarna är positiva till att jobba med flerspråkighet, medan andra upplever det svårare att stödja barn i deras språkutveckling. De menar att det både är utmanande och spännande att arbeta med flerspråkiga barn. Vidare framgår det att det inte tycks vara någon stor skillnad mellan hur förskollärarna arbetar med att främja barnen i deras språkutveckling. De använder sig av liknande form av verktyg såsom TAKK, bildstöd, digitala verktyg, böcker/sagor, spel och estetiska uttrycksformerna.

I vår studie anser förskollärarna att sagoläsning, på både det svenska språket och på barnens modersmål, bidrar till att inkludera barnen i aktiviteten samt stärka deras tal och språkutveckling. Även Kultti (2014) nämner att sagoberättande och högläsning, som planerade aktiviteter, bör utgår ifrån barns erfarenheter. Under dessa aktiviteter ska förskolläraren ställa frågor till barnen, vilket i sin tur ska leda till att barnen inkluderas och involveras i läsningen/berättelserna efter egna förutsättningar. Hon menar vidare att sådana insatser bidrar till utveckling av barns berättandeförmåga.

Resultatet av Skans studie är i linje med det som framgår av studiens resultat. Förskollärarna får genom föräldrarna, kunskap om barnens erfarenhet och bakgrund och involverar föräldrarna i verksamheten. Detta exempelvis genom att be föräldrarna att läsa samma böcker på deras modersmål som förskollärarna läser på svenska. De tar även till hjälp pedagoger som har talar samma språk som barnen eller går till biblioteket där det berättas sagor eller spelas upp teater på barnens språk. Skans (2011) poängterar att barnets lärande sker genom kommunikation.

34

Barnen är kommunicerbar och strävar efter att ha kontakt med andra människor. De kommunicerar genom både verbalt och ickeverbal kommunikation. Vidare menar han att det är viktigt att inte urskilja språket från lärandet eftersom den mångsidiga språkutvecklingen kan påverkas på ett negativt sätt. I hans studie betonar förskollärarna att samverkan mellan förskola och hemmet är en av de viktigaste punkterna för att främja barnen i deras språkutveckling på bästa möjliga sättet. Skans menar att föräldrasamverkan är en del av barnens trygghet samt att föräldrar får en förståelse för förskolans pedagogiska verksamhet. Han menar vidare att om pedagogerna ska möta barnets behov så behöver de få kännedom om barnets familjesituation, intressen och kunskaper. Vidare menar han att om ömsesidigt förtroende skapas mellan föräldrarna och förskollärarna, kommer samarbetet att underlättas och skapa goda relationer mellan hemmet och förskolan.

Resultatet av vår studie visade även att förskollärarna betonar vikten av att läsa böcker för barnen på deras modersmål av pedagogerna som pratar samma språk som barnen, vilket leder till att barnen förstår sagan bättre och kan vara delaktiga i återberättandet av sagan. Kultti (2012) nämner i sin studie att när ett barn har samma material hemma som på förskolan såsom böcker leder de till att barnet känner sig trygg och inleder en kommunikation med pedagog som behärskar samma språk som barnet vilket gör att barnet bli deltagande i verksamheten.

Gort och Pontier (2012) betonar vikten av att förskollärarna främjar barnen i deras språkutveckling. Verksamheten bör anpassas efter barnet som ska stöttas i sin flerspråkiga kompetens. Detta resonemang känns igen från studiens resultat. Förskollärarna var överens om att barnen, i första hand, måste känna sig trygga med pedagogerna och i barngruppen för att de ska kunna utvecklar sitt språk.

Förskollärarna, i vår studie betonade att miljön spelar en stor roll i barnens lärande. De menar att miljön måste vara inspirerade och utmanande och har därför valt att lägga allt material i barnens höjd. Även Skans (2011) har kommit fram till att när man arbetar med flerspråkiga barn så är det väsentligt att språk hamnar i centrum.

Förskollärarna i vår studie menar att de anpassar verksamheten gällande både planerade och oplanerade aktiviteter utifrån barnens intresse. Även Kultti (2012) menar att när barnen ges utrymme i gemensamma aktiviteter kan de medverka på olika sätt och detta medför i sin tur att goda förutsättningar ges för språklig och kommunikativ utveckling.

35

7.2 Metoddiskussion

För att få en bredare kunskap kring hur förskollärare stödjer och arbetar med flerspråkighet hade vi kunnat intervjua ännu fler förskollärare för att få en ännu klarare bild kring olika arbetssätt med flerspråkiga barn. Det vi också hade velat undersöka är att se hur föräldrarna till flerspråkiga barnen hade velat att vi arbetar med deras barn. Eftersom vi har erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga barn och att Malmö är en mångkulturell stad ansåg vi att detta var en relevant studie som kan gynna oss i vår framtida yrkesroll. Vi valde att utföra en kvalitativ studie då vi insåg vikten av att respondenterna skulle få ha en fri dialog och kunna prata utan att känna sig begränsade i deras svar. Det vi anser hade varit intressant och kunnat göra annorlunda är om vi hade gjort observationer då resultatet troligtvis inte visat detsamma eftersom vi hade fått möjlighet till att fritt tolka materialet och se hur förskollärarna och hela arbetslaget arbetar med flerspråkiga barn. Vi tror även att vi hade fått annorlunda resultat om vi hade gjort studien i förskolor där enstaka barn är flerspråkiga då de inte troligtvis hade behövt läggas större fokus på att arbeta på med flerspråkighet såsom de gjorde på förskolorna som vi utförde studien på.

Det vi tror har påverkat vårt resultat är att det intervjuerna varit semistrukturerade vilket enligt oss har varit bra metodval då våra respondenter fått möjligheten att formulera sig fritt. Det som hade kunnat göras annorlunda är att vi hade kunnat intervjua fler förskollärare på fler mångkulturella förskolor, då kanske resultatet hade bland annat visat på att det finns ännu fler arbetssätt att arbeta med flerspråkiga barn.

Vi vill med detta examensarbete bidra med att ge förståelse, kunskap och förslag på hur man kan arbeta med flerspråkighet i förskolan.

7.3 Vidare forskning

Förskolorna som vi utförde våra intervjuer på var mångkulturella vilket var passande till studiens syfte. Det som hade varit intressant är om vi hade utfört studien i fler förskolor. Det hade troligen inneburit flera tips och idéer på hur man bemöter och arbetar med flerspråkighet, genom att exempelvis intervjua förskollärare på fem eller sex förskolor för att få djupare kunskaper inom detta ämnesområde. Vi tycker att detta arbete har varit mycket givande och

36

gett oss fördjupade kunskaper kring hur förskollärare arbetar med flerspråkighet på förskolan. Det är många faktorer som spelar roll för att främja barnen i deras språkutveckling och lärandet. Vi har även blivit medvetna om vikten av att hålla oss uppdaterade med litteratur och forskning kring flerspråkighet.

37

Referenslista

Ahlberg, Ann (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. 2., [förändrade] uppl. Stockholm: Liber

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Calderon, Lena (2004). Komma till tals: flerspråkiga barn i förskolan. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Flera språk i förskolan: teori och praktik. (2013). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på

Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3036

Gort, M & Pontier, R W. (2012). Exploring bilingual pedagogies in dual language preschool classrooms. School of Education and Human Development.

Håkansson, Gisela (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur

Jacobsen, Dag Ingvar & Thorsvik, Jan (2002). Hur moderna organisationer fungerar. 2., [rev. uppl.] Lund: Studentlitteratur

Kultti, Anne (2012). Flerspråkiga barn i förskolan [Elektronisk resurs]: villkor för deltagande och lärande. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2012, Tillgänglig på Internet:

http://hdl.handle.net/2077/29219

Kultti, Anne (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett andra språk. 1. uppl. Stockholm: Liber

Kultti, Anne, Pramling Samuelsson, Ingrid & Harju-Luukkainen, Heidi (2016). Rapport av

38

Tillgänglig på Internet:http://hdl.handle.net/2077/42470

Ladberg, Gunilla & Nyberg, Ola (1996). Barnen och språken: tvåspråkighet och flerspråkighet

i familj och förskola. Lund: Studentlitteratur

Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets: att undervisa barn från språkliga

minoriteter. Lund: Studentlitteratur

Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk: tvåspråkighet och flerspråkighet i familj,

förskola, skola och samhälle. 3. uppl. Stockholm: Liber

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups utbildning AB

Lunneblad, Johannes (2009). Den mångkulturella förskolan: motsägelser och möjligheter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. uppl.] (2016). Stockholm: Skolverket

Nationalencyklopedin. 2016. (2017). Malmö: NE Nationalencyklopedin

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Sandvik, Margareth & Spurkland, Marit (2015). Språkstimulera och dokumentera i den

flerspråkiga förskolan. 2., [bearb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (2010). Förskolan: arena för

barns lärande. 1. uppl. Stockholm: Liber

Skans, Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola, 2011, Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2043/11603

39

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Svensson, Ann-Katrin (1998). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. Lund: Studentlitteratur

Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

Säljö, Roger (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerup

Wedin, Åsa (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Westerlund, Monica (2009). Barn i början: språkutveckling i förskoleåldern. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig

forskning, Tillgänglig på internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Vygotskij, Lev Semenovič (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos

40

Bilaga 1

Intervjufrågor

3: Är det många barn som är flerspråkiga på er förskola? 4: Hur arbetar ni med flerspråkiga barn?

5 Vilka material använder ni er av?

6: Arbetar ni på något speciellt sätt för att främja barns språkutveckling? 7: Hur planerar ni aktiviteter för att främja barns språkutveckling? 8: Är föräldrarna på något vis involverade, om ja, hur?