• No results found

Den fungerande föreningen : en utvärdering av Idrottslyftet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Den fungerande föreningen : en utvärdering av Idrottslyftet"

Copied!
62
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Den fungerande föreningen

En utvärdering av Idrottslyftet

MALMÖ HÖGSKOLA Joakim Wirén Åkesson, Johan R. Norberg

(2)

Information om Idrottslyftets utvärderings- och forskningsinsatser

Genom regeringens satsning, kallad ”Idrottslyftet”, fick den svenska idrottsrörelsen under perio-den 2007 – 2011 möjlighet att genomföra perio-den hittills största satsningen någonsin för att utveckla barn- och ungdomsidrotten. Idrottsrörelsen har sammanlagt fått två miljarder kronor för att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar och utveckla verksamheten, så att de väljer att idrotta längre upp i åldrarna. Arbetet skulle utgå från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv och genomsyras av riktlinjerna i ”Idrotten vill”.

Självklart är det viktigt att en satsning av denna storleksordning följs upp och utvärderas. Riksi-drottsstyrelsen tog därför i ett tidigt skede beslut om en forsknings- och utvärderingsplan, som bestod av följande tre delar:

1. Redovisningar och rapporter

Samtliga specialidrottsförbund, distriktsidrottsförbund och SISU-distrikt har varje år fått lämna in statistiska uppgifter samt en beskrivning av sitt arbete kring Idrottslyftet till RF. Dessa upp-gifter har därefter sammanställts av RF och mynnat ut i en rapport som årligen skickats in till regeringen. Dessa rapporter finns att ta del av på följande länk: http://www.rf.se/Vi-arbetar-med/ Politiskafragor/Idrottslyftet/Rapporter/.

2. Extern utvärdering

Syftet med den externa utvärderingen har varit att på ett så objektivt sätt som möjligt beskriva och diskutera hur idrottsrörelsen uppnått Idrottslyftets mål och syften. Den har pågått löpande under stora delar av satsningen och tagit sin utgångspunkt i förbundens egna mål och strategier och vilka genomslag dessa fått på föreningsnivå. Detta för att bland annat få fram en generell bild av vad valda strategier och metoder resulterat i. Dessa erfarenheter är viktiga att ha med i det fortsatta utvecklingsarbetet.

För att genomföra den externa utvärderingen har RF anlitat sex lärosäten samt två konsultföretag, varav det ena gjort en överläsning av samtliga sju utvärderingar för att finna gemensamma slutsatser. 3. Forskning om barn- och ungdomsidrott

RF och tillhörande förbund har genom en rad tidigare forsknings- och utvärderingsprojekt ökat sin kunskap om hur idrottsverksamheten fungerar. Ytterligare kunskap om idrottens betydelse för både individer och samhälle, som bygger på en väl dokumenterad bild av verkligheten, är viktig. Som ett led i denna strävan utlyste RF i samarbete med CIF under våren 2009 forskningsmedel till vetenskapliga studier, som skulle ta sin utgångspunkt i frågeställningar med anknytning till idédokumentet ”Idrotten vill” eller till Idrottslyftets mål och syften. 12 forskningsprojekt bevilja-des medel.

När detta skrivs i mars 2012 är alla utvärderingsrapporter samt 8 av 12 forskningsrapporter klara. Alla färdiga rapporter presenteras på www.rf.se/idrottslyftet. För att det ska synas att rapporterna ingår i Idrottslyftets utvärderings- och forskningsserie har RF valt en enhetlig layout. Några inne-hållsmässiga och språkliga justeringar har dock inte gjorts, utan detta ansvar har överlämnats till respektive rapportförfattare.

Med förhoppning om att dessa rapporter bidrar till eftertanke och utveckling av er verksamhet! Erik Strand

Generalsekreterare Riksidrottsförbundet

(3)

Innehållsförteckning  

Förord 1

Inledning 3

Bakgrund 3

Utvärderingens syfte 54

Den fungerande demokratin - Den fungerande föreningen 5 Några ord om utvärderingsmetod 6

Utvärderingens struktur 8

Riksidrottsförbundets fördelningsprinciper 9

Fördelningsprinciper 9

Vad har hänt sedan Handslaget? 11

Fördelningen av Idrottslyftsmedel till specialidrottsförbunden

- på nationell och regional nivå

12

Fördelning till Specialidrottsförbunden 12 Får störst fortfarande mest? 15

Spridningen av Idrottslyftsmedel till Skånes 33 kommuner 17

Fördelning av idrottslyftsmedel mellan Skånes kommuner 18 Regional spridning av Idrottslyftsmedel och kommunernas

socioekonomiska kontexter (samt relation till ohälsotal i kommunerna) 20 Socioekonomiskt välmående kontexter har fått mest Idrottslyftsmedel 23

Fyra föreningar 25

Fallstudie 1: Båstad Tennissällskap 26

Fallstudie 2: Ängelholms Gymnastikförening 30 Fallstudie 3: Skromberga Ryttarförening 32 Fallstudie 4: Kappsimningsklubben Karpen 35 Diskussion: Fyra föreningar - Fyra skilda världar? 37

(4)

Den fungerande föreningen och Idrottslyftet. Tre slutsatser: 40

Slutsats 1: Fördelningsprincipernas olyckliga konsekvenser 40 Slutsats 2: Vikten av att tillfredsställa grundläggande behov 41 Slutsats 3: Den intrampade stigens självklarhet 42

Källor & Referenser 43

Bilagor 45

Bilaga 1: Diagram 46

Bilaga 2: Förenklade förklaringar av statistiska sambandsmått 48 Bilaga 3: Idrottsinfrastruktur 50

Bilaga 4: Källmaterial 51  

(5)

1

Förord    

Våren 2007 presenterade Joakim Åkesson en studie med titeln ”Den fungerande föreningen”. Rapporten behandlade miljardsatsningen ”Handslaget” (2004-2007) och ingick i en serie av vetenskapliga utvärderingar som Riksidrottsförbundet låtit initiera inom ramen för detta storskaliga utvecklingsprojekt. Få studier fick emellertid lika mycket uppmärksamhet och genomslag som Åkessons. Undersökningen visade nämligen att Riksidrottsförbundets principer för att fördela handslagsmedel till förbund och föreningar hade både oförutsedda och oönskade effekter på lokal nivå. Mer konkret visades att de valda fördelningsprinciperna dels gynnade redan stora och populära ungdomsidrotterna, dels premierade idrottslivet i socioekonomiskt välmående kommuner.

I denna rapport utvärderas Idrottslyftets två första år. Studien kan ses som en fortsättning och fördjupning av Åkessons utvärdering av Handslaget. I centrum ligger alltjämt de lokala idrottsföreningarnas förutsättningar för att kunna engagera sig i olika former av

utvecklingsprojekt snarare än deras faktiska utvecklingsaktiviteter. Viktigt i detta

sammanhang är givetvis de fördelningsprinciper som Riksidrottsförbundet tillämpat. Här ställs frågan om förbundet reviderat sina fördelningsnycklar sedan Handslaget eller om även Idrottslyftets fördelning ger oavsiktliga konsekvenser på lokal nivå. Därutöver studeras även idrottsföreningarnas förutsättningar ur ett regionalt perspektiv. Hur är egentligen möjligheten att bedriva föreningsidrott i Skånes olika kommuner? I vilken utsträckning påverkas

idrottslivet av rent topografiska faktorer (såsom tillgång till vatten mm) och av andra externa faktorer som inkomstnivå, utbildningsgrad och hälsotillstånd hos kommunens invånare? Studien avslutas med en fördjupad föreningsanalys. Här ingår både föreningar som bedrev idrottslyftsprojekt under åren 2007-2008 och föreningar som av olika skäl inte deltog i Idrottslyftet. Vad kännetecknar egentligen de senare? Är de utomstående föreningarna

tillfreds med sin situation eller finns de andra skäl till att de inte velat, kunnat eller orkat söka medel för att utveckla sin föreningsverksamhet?

Joakim Wirén Åkesson har självständigt utformat utvärderingens uppläggning. Han har svarat för all empiriinsamling, statistisk analys och författat merparten av huvudrapporten. Min uppgift har i huvudsak varit att finnas till hans som bollplank, läsare och kritisk kollega.

(6)

2

 

                           

(7)

3

Inledning  

Bakgrund  

Hösten 2002 lanserade den socialdemokratiska regeringen den idrottspolitiska satsningen Handslaget. Beslutet innebar att idrottsrörelsen fick en miljard kronor över fyra år för lokala utvecklingsprojekt med syfte att ”öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka sina avgifter, satsa mer på flickidrotten, delta i kampen mot droger och intensifiera samarbetet med skolorna”. Efter regeringsskiftet 2006 presenterade den borgerliga alliansregeringen en motsvarande utvecklingssatsning: Idrottslyftet. Denna satsning var emellertid av öppnare karaktär, i meningen att idrottsrörelsen fick större handlingsutrymme att själv styra över medlens fördelning på verksamheter och projekt (Norberg 2011). Målen begränsades också till de övergripande ambitionerna att ”öppna dörrarna för fler” och att ”få fler att fortsätta längre”, vilket skulle uppnås genom att ”utveckla förbund och föreningar, öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer, rekrytera och utveckla ledare, samt samverkan med skolan” (RF 2009a). Idrottslyftet inleddes 2007 och var till en början tänkt av vara under fyra år. 2011 kom beskedet att satsningen skulle fortsätta, i alla fall under ett femte år.

Precis som Idrottslyftet hade en föregångare, har även denna studie det. Inom ramen för Handslaget avsatte Riksidrottsförbundet (RF) medel för vetenskapliga utvärderingar av oberoende forskare/forskargrupper. En av de ansökningar som beviljades medel hade titeln ”Den fungerade föreningen”. Projektet var formulerat av Mats Trondman och Joakim Åkesson, båda verksamma vid Malmö högskola. Med tiden lämnade Trondman emellertid Malmö högskola, med följden att Åkesson slutförde projektet ensam. Resultatet redovisades hösten 2007 i en rapport med titeln ”Var hamnade Handslagspengarna - Stor blev större och liten kunde inte hänga med”. Studien visade att Riksidrottsförbundet hade utformat

fördelningsprinciper för Handslaget som gynnade förbund med många medlemmar och omfattande ungdomsverksamhet. Vidare framkom att betydligt mer handslagsmedel hade tilldelats populära idrottsföreningar i tätbefolkade och socioekonomiskt välmående kommuner än föreningar i ekonomiskt svagare kommuner eller på landsbygden. I ett avslutande

resonemang ifrågasattes om RF:s fördelningsprinciper var förenliga med Handslagets mål.

... ett resultat av denna fördelningsprincip blev att medlen främst hamnade i

tätbefolkade, socioekonomiskt välbärgade, kontexter. Frågan är dock om det var i dessa kontexter som behovet av insatser motsvarande handslaget var som störst? Man kan

(8)

4

även reflektera över om de idrotter som redan lockar många nödvändigtvis ska ha bäst förutsättningar att locka fler? Kanske skulle fördelningen ha sett annorlunda ut om större fokus lagts på handslagets mål och de särskilda behoven i kontexter där idrottslivet är relativt begränsat? Då kanske även ”liten” hade kunnat hänga med?

(Åkesson 2007, s. 16)

Denna rapport är en uppföljning och fördjupning av Åkessons studie från 2007 - men med fokus på Idrottslyftet. Skillnaden är att föregångaren endast studerade föreningarnas externa sammanhang, medan denna studie även tar steget in i de lokala föreningarna. Fyra strategiskt utvalda föreningar har analyserats i syfte att belysa interna faktorer med betydelse för hur effektivt de fungerar när det gäller att engagera sig i satsningar som Idrottslyftet.

Utvärderingens  syfte  

Idrottslyftet är en omfattande statlig satsning med avsikten att utveckla det lokala idrottslivets barn- och ungdomsverksamhet. Det övergripande målet är att få fler att börja idrotta och att få fler att stanna kvar längre upp i åldrarna. Frågan är dock vad som händer när ett generellt och storskaligt utvecklingsprojekt ska realiseras inom ramen för ett brokigt föreningsliv.

Idrottsrörelsens ca 20 000 föreningar är mycket olika varandra. De befinner sig i skilda kontexter och bedriver olikartade verksamheter, under olikartade ekonomiska och organisatoriska förutsättningar. Denna studie har särskilt fokus på dessa skillnader. Ambitionen är att analysera skillnader i föreningars förutsättningar att engagera sig i en satsning som Idrottslyftet - det vill säga föreningars möjligheter och hinder avseende att söka och beviljas medel inom satsningen.

 

Syftet med denna utvärdering är att identifiera möjligheter och begränsningar för lokala idrottsföreningar att delta i idrottspolitiska utvecklingsprojekt. Syftet ska uppnås genom att analysera och diskutera externa och interna faktorers betydelse för föreningars möjlighet att delta i Idrottslyftet. I vidare mening är ambitionen bidra till kunskap om föreningars skilda existensvillkor och föreningslivets mångfacetterade karaktär. I studien skiljs på

föreningsexterna och föreningsinterna faktorer. Med externa faktorer avses sådant som föreningarna har svårt att påverka, såsom Idrottslyftets fördelningsprinciper och mål, förbundstillhörighet, samt rent lokalgeografiska förhållanden. Med interna faktorer avses sådant som är mer direkt kopplat till varje enskild förenings verksamhet, såsom organisatorisk struktur, ideellt engagemang, samt beredskap och strategier för att genomföra satsningar motsvarande Idrottslyftet.

(9)

5

Centrala frågeställningar är följaktligen: Vad kännetecknar de föreningar som engagerat sig inom Idrottslyftet i förhållande till de som inte deltagit? Varför engagerar sig vissa föreningar medan andra inte gör det? Vilken betydelse har: 1) RF:s fördelningsprinciper, 2)

SF-tillhörighet, 3) kommunSF-tillhörighet, samt 4) föreningarnas interna organisationer, för deras möjlighet att engagera sig inom Idrottslyftet?

Den  fungerande  demokratin  -­‐  Den  fungerande  föreningen    

I teoretiskt avseende tar denna utvärdering sin utgångspunkt i Robert D. Putnams välkända studie ”Den fungerande demokratin” från 1996. Putnams studie handlade om effekterna av en stor decentraliseringsreform som genomfördes i Italien under 1970-talet, med innebörden att många frågor som tidigare hade beslutats av centralmakten i Rom lades ut på 27 olika regionstyrelser. Reformen visade sig få mycket varierade utfall i de olika regionerna. Lite förenklat framträdde mönstret att Italiens norra regioner lyckats betydligt bättre med att implementera reformen än dem i söder. Putnam frågade sig följaktligen varför resultatet blev så olika mellan regionerna. Eller omformulerat till en större fråga: Vilka är egentligen

förutsättningarna för att skapa en fungerande demokrati (jfr Norberg 2004)?

Efter omfattande studier konstaterade Putnam att reformen hade lyckats bäst i regioner som uppvisade höga nivåer s.k. socialt kapital. Med detta avsåg Putnam inslag i

samhällsorganisationen, såsom förtroende, normer och nätverk, vilka främjar mellanmänsklig samverkan (Putnam 2003, s. 201) - eller som Dietlind Stolle uttrycker det i en

sammanfattande definition, baserad på bland annat Putnams (1993) och Colemans (1988) verk:

In short, social capital is conceptualized as a societal resource that links citizens to each other and enables them to pursue their common objectives more effectively. It taps the potential willingness to cooperate with each other and to engage in civic endeavors collectively. (Hooghe & Stolle 2003, s. 19)

I Putnams studie visas att det i norra Italien finns en sorts grundläggande social tillit mellan människor, en medborgaranda, som främjar både samhällsekonomisk effektivitet och fungerande demokratiska processer. Denna tillit fanns däremot inte i landets södra delar. Putnam noterade vidare att det starka sociala kapitalet i norra Italien delvis är ett resultat av ett vitalt föreningsliv. Det är nämligen genom olika föreningsaktiviteter som medborgarna utvecklar förtroende mellan varandra och lär sig värdet av samarbete. Det var med andra ord

(10)

6

genom en livskraftig ideell sektor som det sociala kapitalet kunde växa sig starkt, vilket i sin tur skapade förutsättningar för en fungerande demokrati (jfr Norberg 2004).

Putnams teorier är en viktig utgångspunkt i denna studie. Studiens titel ”Den fungerande föreningen” är en parafras på hans verk. Liksom Putnam riktas intresset mot sociala

kontexters relation till det ideella föreningslivet (idrottsföreningar), samt hur dessa kontexter påverkar demokratisk effektivitet, denna gång mätt i idrottsföreningars möjligheter att engagera sig i Idrottslyftet.

Men, medan Putnam visar hur medborgarsammanslutningar (i form av ett vitalt föreningsliv) skapar medborgerligt engagemang, vilket i sin tur är betydelsefullt för skapandet och

underhållandet av ett välfungerande demokratiskt samhälle (där politiska reformer genomförs effektivt), se figur 1, läggs tyngdpunkten i denna studie på den dialektiska relationen mellan ett vitalt föreningsliv och det sociala kapitalet, där en ökning i den ena kan föranleda en ökning i den andra, men där ingen av dem per automatik föregår den andra. På så vis är det medborgarsammanslutningarna (föreningslivet) och det medborgerliga engagemanget i kombination som har betydelse för en fungerande (effektiv) demokrati, se figur 2.

Figur  1  Tolkning  av  Putnams  resonemang  rörande  relationen  mellan  medborgarsammanslutningar,  

medborgerligt  engagemang  och  medborgerlig  effektivitet    

Figur  2  Ett  alternativt,  dialektiskt,  perspektiv  på  relationen  mellan  föreningsliv,  socialt  kapital  och  

(11)

7

Denna aspekt av socialt kapital har även Bo Rothstein diskuterat i ”Sociala fällor och tillitens problem” (2003). Rothstein menar att socialt kapital likaväl kan föregå ett livskraftigt

föreningsliv, som livskraftigt föreningsliv kan föregå socialt kapital.

I vår jakt efter förklaringen till variationer i socialt kapital går det naturligtvis att gå åt andra hållet, dvs. istället för att fråga vilken typ av individer eller vilken slags sociala nätverk som skapar ett samhälle med stor tillgång på socialt kapital, så kan man se vilken typ av samhälle som skapar individer och nätverk med högt socialt kapital. Det kan helt enkelt förhålla sig precis tvärtom till vad Robert Putnam och många i hans efterföljd har framfört. (Rothstein 2003, s. 170)

Som framgår ovan är utgångspunkten i denna studie inte att Putnam eller Rothstein har rätt, utan att de båda har rätt - även om de väljer att lägga fokus på olika riktningar, i en process som här behandlas som dubbelriktad.

Genom att processen växelvis äger rum i båda riktningarna (mellan socialt kapital och vitalt föreningsliv) kan en positiv utvecklingsspiral utvecklas. Med ökande socialt kapital kan också förutsättningarna för ett vitalt förening öka, och tvärtom. Men även det omvända gäller. Med minskande föreningsliv riskerar det sociala kapitalet minska och med minskat socialt kapital riskerar föreningslivet gå tillbaka.

Putnams resonemang har således, till viss del, omformulerats i denna studie. Frågan är inte längre huruvida föreningslivet är av betydelse för socialt kapital utan vilken betydelse

föreningsliv och socialt kapital har för varandra.

Några  ord  om  utvärderingsmetod  

Studien syftar till att analysera avsedda och oavsedda konsekvenser av Idrottslyftets utformning för organisationer på nationell och lokal nivå i relation till satsningens mål och intentioner. Det primära målet är inte att bedöma i vilken utsträckning satsningens mål uppfyllts, utan vilka förutsättningar föreningar i olika kontexter haft att verka inom satsningen, beroende på RF:s fördelningsprinciper, samt deras specialidrotts- och

kommuntillhörighet. Det rör sig alltså i första hand om vad Evert Vedung (2009) benämnt som en utvärdering enligt relevansmodell. Projektets strategiska utformning ställs mot dess övergripande mål i en problematiserande diskussion om utformningens relevans för målen. I andra hand kan utvärderingen ses som en utvärdering enligt en s.k. mål-process modell,

(12)

8

eftersom studien fokuserar på RF:s och specialidrottsförbundens fördelningsprinciper. Studien har också en dimension av intressentmodell, då fokus sätts på hur intressenter på olika nivåer, utifrån sina intressen, sätter sin prägel på satsningen (Vedung 2009).

Utvärderingens  struktur  

Fyra nivåer av satsningens har studerats och analyserats, se figur 3.

Figur  3  Analytisk  modell  av  specialidrottskontextuell  och  lokalkontextuell  betydelse  för  föreningars  

förutsättningar  att  verka  inom  Idrottslyftet  

Nivå 1: Riksidrottsförbundets fördelningsprinciper. Den första övergripande nivån utgörs av RF och dess fördelningsprinciper för satsningen. Källmaterialet består av: a) dokumentation från satsningen, samt b) intervju med Idrottslyftsansvarig vid RF:s kansli.

Nivå 2: Specialidrottsförbund - fördelning, egenskaper och strategier. Andra nivån rör specialidrottsförbunden och hur Idrottslyftsmedlen fördelats mellan dessa. Källmaterialet består av: a) dokumentation från satsningen, b) information om satsningen från SF:ns hemsidor, samt c) intervjuer med Idrottslyftsansvariga vid kanslier för utvalda SF. Nivå 3: Kommuner - fördelning och egenskaper. Tredje nivån omfattar kommunerna i en region (Skåne) och hur Idrottslyftsmedlen fördelats mellan dessa. Källmaterial består av: a) kommunstatistik från Statistiska centralbyrån, b) information om idrottsanläggningar och föreningsliv från kommunernas hemsidor, samt c) dokumentation rörande utbetalningar av Idrottslyftsmedel till föreningar i olika kommuner från RF.

Nivå 4: Föreningar - organisation och egenskaper. Fjärde nivån utgörs av fyra strategiskt utvalda föreningar. Källmaterialet har utgjorts av: a) information om de utvalda föreningarna från deras respektive hemsidor, samt b) intervjuer med företrädare för föreningarna.

(13)

9

Riksidrottsförbundets  fördelningsprinciper  

Riksidrottsförbundets fördelningsprinciper för Idrottslyftet har givetvis stor betydelse för satsningens utformning och genomförande. En viktig fråga är således huruvida det finns något samband mellan hur RF fördelat dessa medel och satsningens mål, att ”öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar och utveckla sin verksamhet så att de väljer att fortsätta idrotta högre upp i åldern” (Regeringen 2007). Bygger fördelningen på analyser av vilka barn och ungdomar som väljer eller inte väljer att idrotta i olika åldrar? Eller överlåter RF till SF, DF, SDF och föreningar att lösa detta på egen hand efter bästa förmåga?

Fördelningsprinciper  

RF:s fördelningsprinciper för Idrottslyftet presenteras nedan. I stora drag har fördelningsmodellen varit konstant under hela satsningen.

Tabell  1  Idrottslyftsmedlens  fördelning  (2007-­‐2010)  

Idrottslyftet Summa  i  tkr Andel

Utvecklingsstöd  SF 432  000 21,6 Utvecklingsstöd  DF 56  000 2,8 Föreningsstöd  SF 800  000 40,0 Föreningsstöd  DF 320  000 16,0 Ledarförsöjning  SISU 140  000 7,0 Projekt 20  000 1,0 Tillgänglighet 200  000 10,0

Utvärdering  och  rådgivning 32  000 1,6

Summa 2  000  000 100,0 Källa:  Riksidrottsförbundet  (2008;  2009a;  2009b;  2010)  

Föreningsstöd

Av ett årligt totalt belopp på 500 miljoner kronor har 280 miljoner kronor, eller 56 procent, avsatts för direkt föreningsstöd på lokal nivå. Denna del kan inte nyttjas av förbunden för centrala ändamål - däremot styr SF och DF premisserna för hur föreningarna beviljas medel. SF:n har fördelat 200 miljoner kronor av föreningsstödet medan DF:en fördelat 80 miljoner kronor årligen. Därtill har SF-stödet avsett alla fokuserade områden i satsningen medan DF:s medel endast avsett området Samverkan med skolan. Den interna fördelningen mellan SF:n har styrts av: a) förbundets andel av det ordinarie statsbidraget (RF-bidraget) och b)

omfattningen på förbundets barn- och ungdomsverksamhet, beräknat utifrån i det lokala aktivitetsstödet (LOK-stöd). Varje SF har därefter självständigt beslutat hur föreningsstödet ska spridas till de egna medlemsorganisationerna.

(14)

10

Utvecklingsstöd till förbunden

122 miljoner kronor (24 procent) av Idrottslyftet har årligen gått till SF och DF i form av

Utvecklingsstöd. Detta bidrag har i sin tur delats upp i Förbundsutvecklingsstöd (FU-stöd) och Verksamhetsutvecklingsstöd (VU-stöd). Syftet med FU-stödet var att stötta förbund att ”dra

upp framtidsstrategier, samordna och stimulera till utveckling”, medan VU-stödet skulle ge förbunden möjligheter att ”utveckla sin verksamhet, i syfte att bidra till föreningarnas utveckling” (RF 2009a, s. 6-7).

SF:n har årligen förfogat över 75 miljoner kronor i FU-stöd och 33 miljoner kronor i VU-stöd, totalt 108 miljoner kronor. DF:en har haft 7 miljoner kronor i FU-stöd och 7 miljoner kronor i VU-stöd. Dessa medel har förbunden själva förfogat över. VU-stödet till förbunden har fördelats i enlighet med deras andel av det ordinarie statsbidraget. När det gäller FU-stödet har varje SF respektive DF fått ett grundanslag på 75 000 kr. Resterande medel har fördelats med utgångspunkt i förbundens: a) andel av det ordinarie statsbidraget, och b) omfattningen på deras barn- och ungdomsverksamhet beräknat utifrån det lokala aktivitetsstödet.

Speciella insatser

90 miljoner kronor (18 procent) av satsningen har årligen reserverats för Speciella insatser. Detta område har i sin tur delats in i kategorierna Tillgänglighet, Ledarförsörjning, och

Projekt. Kategorin Tillgänglighet har uppgått till 50 miljoner kronor och har i huvudsak

fördelats till DF:en varav ungefär hälften tillfallit storstadsdistrikten Stockholms

idrottsförbund, Skåneidrotten och Västsvenska idrottsförbundet. Resterande 18 distrikt har delat på återstående 25 miljoner kronor. 1,5 procent av tillgänglighetsmedlen har avsatts för att finansiera distriktsförbundens administrationskostnader. Kategorin Ledarförsörjning har uppgått till 35 miljoner kronor årligen och ombesörjts av SISU idrottsutbildarna. De regionala SISU-distrikten har haft huvudansvaret och stöttat föreningarna i respektive region genom bland annat utbildnings- och ledarutvecklingsinsatser. 25 av 35 miljoner kronor har tillförts föreningarna som sedan kunnat använda dessa till att exempelvis skicka sina ledare på SISU-arrangerade utbildningar, eller till att hyra in SISU-konsulenter på ledarutvecklingsuppdrag. Därutöver har 3,8 miljoner kronor avsatts till utbildning av ”unga ledare”. SISU distrikten har fått dela på 4 miljoner kronor i VU-stöd och det centrala SISU har fått 1,5 miljoner för att ta fram centrala utbildningar. Därtill har ett mindre belopp även tillförts Idrottens ungdomsråd mm. Potten avsatt för Projekt har använts till nationella och centralt initierade projekt. Här har olika upplägg testats. Ett exempel är ”Drive in idrott”, som gått ut på att öppna

(15)

11

komma och gå som de vill. Ett annat exempel är ”Flora”, som handlat om att förbättra rekryteringen av organisationsledare med utländsk bakgrund. Därtill har ett antal så kallade ”Mångfaldssatsningar” genomförts.

Rådgivning och utvärdering

Återstående 8 miljoner kronor av Idrottslyftet, eller 1,5 procent, har använts till Rådgivning och utvärdering. Under satsningens fyra år har summan uppgått till 32 miljoner. 15 miljoner av medlen har allokerats till forskning och utvärdering. I övrigt har medel bland annat använts till att utveckla IT-applikationen ”Idrott online”.

Vad  har  hänt  sedan  Handslaget?

Ett viktigt resultat i Åkesson (2007) var att en oproportionerligt stor andel av medlen inom Handslaget hamnade i socioekonomiskt välmående kontexter, medan det omvända gällde för socioekonomiskt ansträngda sammanhang. En intressant följdfråga blir därmed om det går att skönja nya fördelningsprinciper i Idrottslyftet vilka kan ses som strategier för att värna om små idrotter, eftersatta regioner osv.

Av allt att döma har detta inte skett. Inom Idrottslyftet har man huvudsakligen hållit fast vid kvantitativa fördelningsprinciper där de redan stora barn- och ungdomsidrotterna fått mest medel, och liten hänsyn tagits till andra faktorer - även om de mindre förbunden fått mindre grundplåtar, och det skett viss kvalitativ fördelning inom kategorin Projekt.

En stor andel av medlen inom Idrottslyftet har följaktligen fördelats enligt principen ”störst får mest”. Det har inte gjorts några omfattande strategiska satsningar på att öka

idrottsengagemanget inom underprivilegierade: idrotter, grupper av människor, eller

regional/lokal-geografiska kontexter. Trots att det står i regeringens direktiv för Idrottslyftet att satsningen ska ”utgå från ett jämställdhets- och ett jämlikhetsperspektiv” (Regeringen 2007), verkar det inte finnas några omfattande ambitioner att förverkliga detta genom de centrala fördelningsprinciperna. Detta ansvar lämnas istället över till special- och

distriktsidrottsförbunden, samt deras lokala föreningar.

Eftersom fördelningsprinciperna i stort sett varit desamma inom Idrottslyftet är det intressant att studera det faktiska utfallet på regional nivå - se följande avsnitt.

(16)

12

 

Fördelningen  av  Idrottslyftsmedel  till  

specialidrottsförbunden    

-­‐  på  nationell  och  regional  nivå  

 

Fördelning  till  Specialidrottsförbunden  

Här följer en redogörelse för fördelningsprincipernas utfall i de olika idrotterna på nationell och regional (Skåne) nivå, se tabell 2, nästa sida.

Här ska tilläggas att studien fortsättningsvis endast omfattar den del av Idrottslyftet som rör lokala utvecklingsprojekt via specialidrottsförbunden. Därmed ingår inte de medel till lokala föreningar som fördelats via RF:s distriktsförbund, för skolsamverkan.

Nationellt utfall

Av de medel som delades ut av SF direkt till landets idrottsföreningar under satsningens två första år delade fotbollförbundet ut mest, 96 av 501 miljoner kronor, motsvarande 19 procent av denna bidragskategori. De fem förbund som delade ut mest medel, delade ut sammanlagt 204 av de 501 miljonerna (41 %). De fem förbund som delade ut minst medel, hade

sammanlagt cirka fyra av de 501 miljonerna (1 %). Fotbollsförbundet delade ut lika mycket medel som de 44 förbund med minst medel. Det är alltså stora skillnader gällande hur mycket medel de olika förbunden haft att röra sig med inom satsningen, där några stora förbund fått merparten av medlen.

Regionalt utfall (Skåne)

Specialidrottsförbunden delade sammanlagt ut 45 miljoner kronor till Skånes idrottsföreningar under satsningens två första år. Detta motsvarade nio procent av samtliga SF-medel som delades ut till föreningar i Sverige under perioden. Sätts summan i relation till Skånes folkmängd blir resultatet att denna region inte fick medel i paritet med sin andel av den

svenska befolkningen, vilken var 13 procent. De förbund som delat ut mest och medel i Skåne är i stor utsträckning desamma som delat ut mest i Sverige. Nio förbund fördelade inga medel i Skåne under satsningens två första år. Utmärkande för dessa var att: a) det är små förbund med få medlemmar och föreningar, särskilt med avseende på barn- och ungdomsverksamhet, eller b) idrotter som saknar naturmässiga geografiska förutsättningar eller traditioner i Skåne, exempelvis Issegling, Skidskytte och Varpa (se vidare bilaga 3, s. 51).

(17)

13 Fotboll 1050,0 1904 1904 3  460 303,5 194  366 2281 21  412 379  140 8,8 Friidrott 596,2 1895 1903 960 621,0 18  775 435 11  843 52  843 30,9 Golf 548,0 1904 1904 484 1132,2 5  623 329 6  443 94  496 9,4 Skolidrott 305,3 1916 1916 1  202 254,0 3  956 287 3  905 10  970 48,9 Korpen 267,2 1945 1975 378 706,8 1  638 91 22  067 39  715 74,5 Gymnastik 233,4 1904 1904 1  164 200,5 23  341 662 11  265 28  786 54,3 Innebandy 204,3 1981 1985 1  215 168,1 53  604 745 7  872 50  142 23,2 Skidor 184,2 1908 1904 1  508 122,2 4  545 485 9  970 111  645 12,2 Ridsport 169,5 1912 1962 923 183,6 39  718 655 11  740 64  972 25,9 Motorcykel 130,2 1935 1961 555 234,7 1  243 127 3  201 26  613 16,5 Segling 128,4 1905 1960 414 310,1 1  213 140 5  731 16  446 47,2 Simning 118,0 1904 1904 347 340,0 24  627 249 7  609 33  671 32,1 Handboll 110,0 1930 1931 510 215,7 31  362 331 6  823 33  104 30,1 Bilsport 105,0 1936 1962 471 223,0 397 64 3  002 28  151 14,6 Tennis 104,1 1906 1906 487 213,8 22  104 313 5  416 31  834 24,2 Basket 104,0 1952 1952 368 282,6 29  820 249 7  222 21  355 48,9 Orientering 93,7 1938 1938 601 155,9 4  318 371 8  250 35  924 31,3 Bandy 75,0 1925 1925 277 270,8 5  157 118 4  860 25  909 25,9 Akademisk 69,2 1913 1964 76 911,1 859 13 2  702 4  718 78,9 Skyttesport 68,3 1943 1956 1  314 52,0 2  520 432 3  308 19  119 20,7 Bordtennis 66,1 1926 1943 728 90,8 8  503 409 5  377 14  550 51,7 Ishockey 61,5 1922 1923 628 98,0 42  722 367 11  084 44  595 35,8 Budo 46,5 1960 1961 656 70,8 14  586 680 2  791 9  705 41,8 Dans 38,8 1968 1977 148 262,4 2  145 86 1  448 4  867 41,6 Bowling 37,2 1930 1936 784 47,4 2  759 318 3  444 16  789 28,4 Handikapp 32,5 1969 1969 459 70,9 2  706 215 10  037 36  741 36,9 Gång 31,5 1934 1934 127 248,0 41 5 1  467 3  843 53,0 Badminton 31,2 1936 1942 241 129,4 6  494 197 3  432 10  813 44,6 Styrkelyft 28,5 1996 1997 157 181,5 1  615 53 1  513 3  417 63,0 Kanot 22,0 1904 1904 115 191,3 867 59 3  430 9  907 47,2 Skridsko 20,2 1904 1904 66 305,9 178 18 2  364 6  351 51,3 Tyngdlyftning 19,5 1920 1920 90 216,5 904 47 1  365 5  336 35,6 Flygsport 18,7 1966 1966 393 47,7 132 44 1  874 4  236 61,3 Konståkning 18,5 1945 1945 138 133,8 6  573 127 2  187 9  621 32,1 Judo 15,3 1960 1961 160 95,8 3  593 132 1  875 5  926 45,1 Draghund 15,0 1987 1989 100 150,0 33 8 902 1  960 65,3 Mångkamp 14,8 1909 1962 94 157,1 44 17 1  456 3  125 65,0 Boule 14,2 1977 1987 281 50,5 148 16 1  394 5  859 33,3 Boxning 14,0 1919 1939 163 85,9 5  252 117 1  886 5  266 50,6 Issegling 14,0 1906 1906 42 333,3 4 6 470 890 78,4 Volleyboll 9,3 1961 1961 191 48,6 2  985 126 4  558 15  272 40,6 Brottning 9,1 1920 1920 169 53,9 3  918 140 2  550 7  732 46,2 Skidskytte 8,0 1986 1987 60 133,3 117 17 1  158 15  283 10,6 Sportdykning 7,9 1958 1966 178 44,6 439 74 1  629 6  075 47,1 Taekwon-­‐do 7,8 1996 1997 192 40,8 4  669 123 1  037 4  855 31,7 Triathlon 7,5 1993 1995 133 56,4 129 11 1  179 3  599 45,4 Amerik.  f.b. 7,2 1955 1991 78 92,2 1  747 35 1  025 4  094 36,2 Vattenskidor 7,0 1962 1962 75 93,3 257 34 1  248 2  218 78,5 Rodd 6,9 1904 1904 65 105,9 485 26 1  816 4  237 59,3 Casting 6,9 1961 1961 63 108,9 44 11 846 1  789 67,5 Bågskytte 6,9 1940 1949 145 47,3 808 3 1  470 4  591 44,9 Bangolf 6,8 1937 1957 101 67,3 464 41 1  295 4  353 42,0 Klättring 5,7 1973 1995 71 80,5 269 20 989 3  053 45,5 Dövidrott 5,5 1913 1995 46 119,6 532 16 2  876 6  190 62,7 Frisbee 5,3 1974 1983 72 73,6 148 19 902 1  916 67,1 Squash 5,1 1965 1969 63 80,2 332 15 1  356 3  014 63,0 Curling 4,6 1916 1955 67 69,1 96 20 1  655 6  718 33,7 Cykel 4,5 1900 1903 266 16,9 820 89 3  444 8  946 52,7 Rugby 4,4 1932 1958 51 86,3 587 22 1  370 6  782 28,2 Fäktning 4,2 1904 1904 51 82,4 875 35 1  713 7  463 31,7 Bob  &  rodel 3,2 1949 1952 17 185,4 35 2 911 1  732 74,7 Racerbåt 2,9 1948 1962 47 60,6 2 2 812 2  214 52,0 Varpa 2,4 1945 1946 50 48,1 61 12 803 1  565 73,5 Landhockey 2,0 1975 1977 26 77,0 136 7 718 1  688 61,6 Dragkamp 2,0 1933 1958 27 73,9 89 8 783 2  456 45,9 Baseboll 0,9 1956 1973 41 21,0 282 16 1  209 5  238 32,4 Biljard 0,7 1940 1973 48 14,9 155 6 756 2  079 52,3 SF Medl.     (1000-­‐tal) Bildat   (år) Invalt   i  RF         (år) IF  (n) Med-­‐   lemmar   per  IF  (n) LOK-­‐ stöd   (tkr) IF  med   lokstöd   (n) RF-­‐   bidrag   (tkr) Om-­‐ sättning   (tkr) Bidrags-­‐ grad       (%)

(18)

14

Medel IF  med   medel IL-­‐medel   per  IF SF tkr % tkr % tkr % tkr n tkr Fotboll 23  820 19,9 96  117 80,1 119  937 16,6 57 9  224 211 44 9,6 Friidrott 8  968 31,4 19  615 68,6 28  583 4,0 24 1  863 36 52 9,5 Golf 4  816 34,1 9  294 65,9 14  110 2,0 13 1  057 22 48 11,4 Skolidrott 2  920 34,5 5  543 65,5 8  463 1,2 14 567 30 19 10,2 Korpen 15  014 38,0 24  537 62,0 39  551 5,5 74 1  115 10 112 4,5 Gymnastik 8  720 30,3 20  105 69,7 28  825 4,0 62 3  006 50 60 14,9 Innebandy 7  509 22,6 25  674 77,4 33  183 4,6 81 2  420 54 45 9,4 Skidor 7  214 35,7 13  004 64,3 20  218 2,8 55 68 2 34 0,5 Ridsport 10  214 25,6 29  720 74,4 39  934 5,5 118 1  557 31 50 5,2 Motorcykel 2  386 36,4 4  174 63,6 6  560 0,9 25 240 6 40 5,7 Segling 4  052 37,6 6  735 62,4 10  787 1,5 42 1  111 14 79 16,5 Simning 6  379 27,3 17  018 72,7 23  397 3,2 99 2  700 28 96 15,9 Handboll 6  272 24,2 19  614 75,8 25  886 3,6 118 2  032 40 51 10,4 Bilsport 2  233 37,8 3  673 62,2 5  906 0,8 28 304 10 30 8,3 Tennis 4  569 26,2 12  838 73,8 17  407 2,4 84 2  562 31 83 20,0 Basket 6  459 25,1 19  246 74,9 25  705 3,6 124 1  420 21 68 7,4 Orientering 5  960 35,6 10  803 64,4 16  763 2,3 89 740 10 74 6,8 Bandy 3  709 33,8 7  264 66,2 10  973 1,5 73 0 0 0 0,0 Akademisk 2  041 36,9 3  486 63,1 5  527 0,8 40 53 2 26 1,5 Skyttesport 1  288 38,3 2  074 61,7 3  362 0,5 25 413 20 21 19,9 Bordtennis 4  296 30,6 9  743 69,4 14  039 1,9 106 995 24 41 10,2 Ishockey 9  771 25,6 28  356 74,4 38  127 5,3 310 906 14 65 3,2 Budo 2  541 24,7 7  749 75,3 10  290 1,4 111 1  010 15 67 13,0 Dans 1  158 33,4 2  310 66,6 3  468 0,5 45 149 3 50 6,5 Bowling 2  638 34,7 4  969 65,3 7  607 1,1 102 481 27 18 9,7 Handikapp 7  014 36,9 12  009 63,1 19  023 2,6 292 883 13 68 7,4 Gång 1  136 40,2 1  688 59,8 2  824 0,4 45 39 1 39 2,3 Badminton 2  774 31,1 6  135 68,9 8  909 1,2 143 503 8 63 8,2 Styrkelyft 1  281 33,0 2  595 67,0 3  876 0,5 68 94 6 16 3,6 Kanot 2  488 37,9 4  079 62,1 6  567 0,9 149 199 6 33 4,9 Skridsko 1  786 39,0 2  795 61,0 4  581 0,6 113 347 1 347 12,4 Tyngdlyftning 1  074 37,3 1  806 62,7 2  880 0,4 74 276 6 46 15,3 Flygsport 1  443 39,2 2  238 60,8 3  681 0,5 98 447 20 22 20,0 Konståkning 1  800 30,2 4  166 69,8 5  966 0,8 162 160 9 18 3,9 Judo 1  591 31,2 3  515 68,8 5  106 0,7 167 689 8 86 19,6 Draghund 757 41,5 1  066 58,5 1  823 0,3 61 0 0 0 0,0 Mångkamp 1  152 39,9 1  735 60,1 2  887 0,4 98 33 1 33 1,9 Boule 1  114 39,4 1  710 60,6 2  824 0,4 99 219 8 27 12,8 Boxning 1  562 30,8 3  512 69,2 5  074 0,7 181 45 1 45 1,3 Issegling 456 44,3 574 55,7 1  030 0,1 37 0 0 0 0,0 Volleyboll 3  295 35,5 5  982 64,5 9  277 1,3 500 802 15 53 13,4 Brottning 2  039 32,5 4  227 67,5 6  266 0,9 344 948 15 63 22,4 Skidskytte 928 40,8 1  344 59,2 2  272 0,3 142 0 0 0 0,0 Sportdykning 2  468 37,1 4  186 62,9 6  654 0,9 419 223 9 25 5,3 Taekwondo 1  007 28,2 2  559 71,8 3  566 0,5 227 373 5 75 14,6 Triathlon 909 41,1 1  302 58,9 2  211 0,3 147 60 1 60 4,6 Amerik.  f.b 914 34,9 1  705 65,1 2  619 0,4 182 30 1 30 1,8 Vattenskidor 987 39,8 1  492 60,2 2  479 0,3 177 154 6 26 10,3 Rodd 1  394 38,1 2  266 61,9 3  660 0,5 266 250 6 42 11,0 Casting 722 41,3 1  025 58,7 1  747 0,2 127 0 0 0 0,0 Bågskytte 1  186 37,0 2  020 63,0 3  206 0,4 234 58 6 10 2,9 Bangolf 1  063 38,2 1  718 61,8 2  781 0,4 205 284 11 26 16,5 Klättring 801 40,7 1  168 59,3 1  969 0,3 172 46 2 23 3,9 Dövidrott 2  009 39,2 3  122 60,8 5  131 0,7 466 333 3 111 10,7 Frisbee 766 40,7 1  114 59,3 1  880 0,3 177 18 1 18 1,6 Squash 1  084 38,9 1  703 61,1 2  787 0,4 276 666 2 333 39,1 Curling 1  218 40,2 1  814 59,8 3  032 0,4 327 64 3 21 3,5 Cykel 2  540 37,3 4  270 62,7 6  810 0,9 757 304 8 38 7,1 Rugby 1  086 38,4 1  740 61,6 2  826 0,4 321 133 3 44 7,6 Fäktning 1  304 37,5 2  171 62,5 3  475 0,5 414 164 5 33 7,5 Bob  &  rodel 764 41,0 1  098 59,0 1  862 0,3 295 0 0 0 0,0 Racerbåt 678 42,0 935 58,0 1  613 0,2 283 0 0 0 0,0 Varpa 694 41,4 981 58,6 1  675 0,2 348 0 0 0 0,0 Landhockey 645 40,7 939 59,3 1  584 0,2 396 280 3 93 29,8 Dragkamp 686 41,0 986 59,0 1  672 0,2 419 0 0 0 0,0 Baseboll 978 39,1 1  521 60,9 2  499 0,3 1450 27 2 14 1,8 Biljard 661 41,6 928 58,4 1  589 0,2 1114 52 3 17 5,6

IL  -­‐  Skåne  (år  1-­‐2)  07-­‐08 Andel  av   förenings-­‐ stöd  SF  lagt   i  Skåne  (%) Förbunds-­‐ stöd Förenings-­‐ stöd Förbunds-­‐  och   föreningsstöd

IL  -­‐  Sverige  (år  1-­‐2)  2007-­‐2008 IL-­‐medel   per  med-­‐ lem  och   år  (tkr)

(19)

15

53 förbund fördelade en mindre andel av sina Idrottslyftsmedel till föreningar i Skåne än om fördelningen gjorts med utgångspunkt i Skånes andel av Sveriges befolkning (13 %). 14 förbund gjorde det motsatta. Störst andel till Skåne gav idrotterna Squash, Landhockey, Brottning, Flygsport och Tennis. Samtliga av dessa lade mer än 20 procent av sina föreningsmedel på föreningar i Skåne.

Förbunden skiljer sig inte bara åt gällande hur stor andel av medlen de fördelat till olika regioner/landskap, utan även med avseende på hur mycket medel de fördelat per förening. Kännetecknande för de idrotter där förbundet fördelat höga summor per förening är att de i regel har stora föreningar med många medlemmar. Denna typ av föreningar tenderar också att vara vanligare i tätbefolkade kontexter. Det omvända gäller för de idrotter där förbunden fördelat låga summor per förening. Här rör det sig i regel om små föreningar med få medlemmar.

Får  störst  fortfarande  mest?  

Redogörelsen har visat att RF:s fördelningsprinciper i huvudsak är desamma som under Handslaget och baserade på kvantitativa mått såsom antal medlemmar, aktivitetsnivå i barn- och ungdomsverksamheten (LOK-stöd) m.m. Av detta följer att merparten av satsningen tillfallit stora idrotter. Skillnaderna är dessutom betydande. I detta avseende består således slutsatsen från 2007 års handslagsutvärdering: de idrotter som redan lockat till sig många barn- och ungdomar har fått ökat resurser för att fortsätta med detta, medan de idrotter som lockat färre unga, fått förhållandevis små resurser för att utvecklas och expandera.

Föreningarnas SF-tillhörigheter sätter ramar för deras förutsättningar att verka inom

Idrottslyftet. Även om de förbund som studerats närmare här har stora likheter, är variationen generellt sett stor avseende hur mycket medel SF:n haft att röra sig med inom satsningen. De stora förbunden har haft betydligt mer medel att röra sig med på central förbundsnivå som de kunnat lägga på att stötta föreningarna inom satsningen. Detta har fått konsekvenser för vilket stöd föreningarna inom de olika idrotterna fått inom satsningen.

Olika andelar av specialidrottsförbundens Idrottslyftsmedel har hamnat i olika delar av landet. Till viss del kan detta förklaras av olikartade idrottstraditioner. I Skåne är exempelvis

brottnings- och squashföreningar vanligt jämfört med andra delar av landet. Det omvända gäller för exempelvis Bandy- och Skidföreningar.

(20)

16

Vidare kan konstateras att Skåne fått en andel av Idrottslyftsmedlen som är lägre än regionens andel av befolkningen. En förklaring till detta är att det saknas förutsättningar och kultur för vissa idrotter - inte minst s.k. vinteridrotter (se bilaga 3, sid. 51). Skåne är dessutom ett tätbefolkat landskap. I sådana kontexter tenderar det att finnas relativt få föreningar per invånare, som samtidigt är relativt stora i fråga om medlemsantal. Och kontexter med många föreningar per invånare producerar rimligen fler ansökningar? Eller är det kanske tvärtom: att föreningar med många medlemmar har fler ledare och därmed även större möjlighet att lägga tid på strategiskt utvecklingsarbete - vilket resulterar i fler projektansökningar?

Förutsättningarna för att bedriva olika idrotter varierar inte bara mellan olika delar av landet, utan också från kommun till kommun. Exempelvis sätter naturförutsättningar och befintlig idrottsinfrastruktur ramar. Detta innebär att det i vissa kontexter saknas, eller finns väldigt få, föreningar inom vissa idrotter. Som exempel är förutsättningarna för seglingsföreningar i Skånekommunen Bjuv närmast obefintliga då kommunen saknar havskust, och Båstad kommun saknar ishockeyföreningar vilket givetvis sammanhänger med att det inte finns någon ishall. Det saknas också kultur för vissa idrotter i vissa kontexter. Förutsättningarna för idrotter att etableras i nya miljöer har därmed varit nästintill obefintliga, såsom satsningens struktur sett ut, då merparten av medlen riktats till det befintliga föreningslivet.

Alla idrottsföreningar har alltså inte fått samma förutsättningar inom Idrottslyftet. Och, kanske än viktigare, alla unga medborgare har inte fått samma förutsättningar att ta del av alla idrotters Idrottslyft. De olika idrotterna har nämligen främst fått förutsättningar att utvecklas och expandera i de sammanhang där de redan var stora och aktiva.

(21)

17

 

Spridningen  av  Idrottslyftsmedel  till    

Skånes  33  kommuner    

 

De lokala föreningarna har inte bara skilda SF-tillhörigheter, utan de befinner sig också i specifika lokalgeografiska sammanhang. Dessa kommunala kontexter utgör betydelsefulla förutsättningar för föreningar att verka inom Idrottslyftet. RF:s fördelningsprinciper reglerar visserligen inte fördelningen av medel till olika lokala kontexter - men det återstår att utreda hur resurserna i praktiken spridits ut över Skånes 33 kommuner.

Figur  4  Utbildningsnivåer  (andel  av  befolkningen  med  minst  två  års  eftergymnasial  utbildning)  i  

Skånes  33  kommuner.  

Källa:  SCB  2009  

Ovan synes en figur över Skånes 33 kommuner, med olika nyanser beroende på hur höga utbildningsnivåerna i kommunerna är - ju mörkare nyans, desto högre utbildningsnivå. De

(22)

18

fem kommuner med högs utbildningsnivå är Lund, Malmö, Vellinge, Lomma och Höganäs. Lägst utbildningsnivå är det i Perstorp, Åstorp, Bjuv, Östra Göinge och Bromölla.

(23)

19

Fördelning  av  idrottslyftsmedel  mellan  Skånes  kommuner  

Specialidrottsförbunden fördelade i genomsnitt ut 36,7 kronor per invånare i Skånes 33 kommuner under åren 2007-2008 (år ett och två av satsningen). Men spridningen var på inga sätt jämnt fördelad: från 96,4 kronor per invånare som mest (Båstad) till 10,4 kronor per invånare som minst (Perstorp). En utförlig redogörelse ges i tabell 3 nedan.

(24)

20 N Kommun Utb.   nivå Ink.   nivå Val-­‐ delt.   nivå Hälso-­‐ nivå IL-­‐ medel IL-­‐medel   per  inv. IF IL-­‐IF IL-­‐IF   per  IF IL-­‐ medel   per  IF n % % tkr % n tkr kr n n % tkr 4 Båstad 14 1,2 23,5 232 85,3 32,0 1  376 96,4 32 13 40,6 106 31 Ängelholm 39 3,2 22,2 219 83,7 34,7 2  770 70,9 68 48 70,6 58 29 Ystad 28 2,3 21,8 212 83,5 37,7 1  421 50,6 63 29 46,0 49 11 Klippan 16 1,3 13,7 186 80,1 48,8 815 49,7 38 18 47,4 45 7 Hässleholm 50 4,1 18,0 190 83,7 38,4 2  452 49,0 130 57 43,8 43 12 Kristianstad 79 6,4 22,5 199 84,0 39,2 3  825 48,5 153 76 49,7 50 14 Landskrona 41 3,3 17,7 189 81,8 45,9 1  737 42,1 65 34 52,3 51 8 Höganäs 24 2,0 25,1 237 85,9 31,5 1  024 41,8 66 20 30,3 51 16 Lund 109 8,9 42,5 219 87,3 22,2 4  527 41,5 137 69 50,4 66 13 Kävlinge 29 2,3 23,2 239 87,7 29,2 1  144 40,0 45 23 51,1 50 6 Helsingborg 128 10,4 23,6 211 81,5 35,3 4  492 35,0 117 73 62,4 62 10 Höör 15 1,2 21,4 217 83,6 35,3 513 33,6 28 13 46,4 39 15 Lomma 21 1,7 33,2 287 91,3 21,1 700 33,2 30 18 60,0 39 17 Malmö 294 23,9 28,3 193 79,6 32,2 9  655 32,9 230 146 63,5 66 28 Vellinge 33 2,7 28,2 278 90,8 21,7 1  046 31,5 45 29 64,4 36 21 Sjöbo 18 1,5 15,1 196 81,5 40,3 566 31,2 48 13 27,1 44 18 Osby 13 1,0 14,1 192 83,3 39,4 384 30,4 20 17 85,0 23 2 Bromölla 12 1,0 13,2 190 84,3 43,2 373 30,4 26 11 42,3 34 23 Staffanstorp 22 1,8 24,9 238 88,2 26,5 662 30,2 32 17 53,1 39 26 Tomelilla 13 1,1 14,5 189 80,3 42,7 387 29,9 39 11 28,2 35 27 Trelleborg 42 3,4 17,1 202 83,1 38,2 1  201 28,7 78 35 44,9 34 5 Eslöv 31 2,5 18,4 203 82,7 37,3 876 28,0 64 25 39,1 35 30 Åstorp 15 1,2 11,8 188 79,6 43,4 361 24,6 35 13 37,1 28 25 Svedala 20 1,6 19,5 225 87,3 29,2 478 24,4 35 14 40,0 34 9 Hörby 15 1,2 15,9 195 81,8 37,6 359 24,3 26 10 38,5 36 33 Östra  Göinge 14 1,1 12,5 186 83,6 45,0 306 22,6 39 11 28,2 28 24 Svalöv 13 1,1 16,4 198 82,8 39,5 295 22,2 45 9 20,0 33 22 Skurup 15 1,2 16,0 204 83,4 39,1 326 21,9 20 16 80,0 20 1 Bjuv 15 1,2 10,7 188 79,5 43,3 296 20,0 35 9 25,7 33 20 Simrishamn 19 1,6 20,2 201 82,2 44,9 385 19,9 70 15 21,4 26 3 Burlöv 17 1,3 18,1 196 80,7 39,7 265 16,1 18 6 33,3 44 32 Örkelljunga 10 0,8 13,5 189 80,5 45,4 102 10,6 30 5 16,7 20 19 Perstorp 7 0,6 12,6 188 79,5 48,3 72 10,4 26 6 23,1 12

IF  =  Antal  idrottsföreningar  i  kommunen  (Källa:  kommunernas  hemsidor)

Ink.  nivå  =  Genomsnittlig  årlig  bruttoinkomst  för  kommunens  invånare,  2009  (SCB) Valdelt.  Nivå  =  Andel  av  befolkningen  i  kommunen  deltagande  i  Riksdagsval,  2006  (SCB) Hälsonivå  =  Genomsnittlig  antal  sjukdagar  per  invånare  och  år  i  kommunerna,  2009  (SCB) IL-­‐medel  =  Idrottslyftsmedel  som  hamnade  i  kommunen  under  satsningens  två  första  år  (RF) IL-­‐IF  =  Idrottsföreningar    i  kommunen  med  IL-­‐medel  under  satsningens  två  första  år  (RF)

Invånare   (tusental)

Förklaringar:

Utb.  nivå  =  Andel  av  befolkningen  i  kommunen  med  eftergymnasial  utbildning,  2009  (Källa:  SCB)

  Cirka 22,5 miljoner, motsvarande nästan hälften av summan, hamnade i de fyra kommuner i vilka länets fyra största städer är belägna (Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad). I dessa kommuner bor också ungefär hälften av länets invånare. På motsvarande sätt har 700 000 kronor, dvs. 1,6 procent av satsningen, tillkommit de fyra kommuner som fått minst medel. I dessa fyra kommuner bor cirka 3,8 procent av länets invånare. Det har alltså hamnat Idrottslyftsmedel proportionerligt mot befolkningen i de fyra kommuner som fått mest medel, men däremot inte i de kommuner som fått minst medel. Här blev beloppen avsevärt lägre.

(25)

21

I nedanstående tabell är Skånes kommuner indelade i fyra kategorier: de fyra kommuner som haft mest Idrottslyftsmedel per invånare - kategori A, de fyra kommuner som haft minst Idrottslyftsmedel per invånare - kategori C, samt övriga kommuner - kategori B.

Uppställningen syftar till att visa den stora skillnaden i mängden idrottslyftsmedel per invånare mellan de kommuner som haft mest, respektive minst, medel. De fyra kommuner som haft mest medel har haft i genomsnitt 65,2 kronor per invånare, jämfört med de fyra föreningar haft minst medel, vilka haft i genomsnitt 15,7 kronor per invånare. Det har med andra ord hamnat fyra gånger så mycket medel i de fyra kommuner som haft mest, än i de fyra kommuner som haft minst. Slutsatsen, att medlen fördelats ojämnt mellan kommunerna, sett i relation till befolkningsmängden i dessa, kan alltså dras.

Tabell  4  Kategorisering  av  föreningar  beroende  på  engagemang  inom  Idrottslyftet  

 

Kategori C B A

Engagemang Litet Mellan Mycket

Nivå  på  IL-­‐medel  per  invånare >  20 20-­‐49 49  <

Antal  (n) 4 25 4

Genomsnitt:

IL-­‐medel  per  invånare 15,7 35,1 65,2 Andel  IF  med  IL-­‐medel 22,2 48,4 53,7 Utbildningsnivå  (andel  i  procent) 17,3 24,8 20,9

Inkomstnivå  (tkr) 195 207 213

Valdeltagandenivå  (andel  i  procent) 81,1 83,0 83,3

Folkhälsonivå 43,8 33,7 37,5

*Med  engagemang  i  satsningen  avses  här  hur  mycket  IL-­‐medel  föreningarna  i  

kommunen  knutit  till  sig  per  invånare,  samt  hur  stor  andel  av  föreningarna  som  haft   IL-­‐medel.

Kommuner  kategoriserade  beroende  på   engagemang*  inom  Idrottslyftet

(26)

22

 

Regional  spridning  av  Idrottslyftsmedel  och  kommunernas  

socioekonomiska  kontexter  (samt  relation  till  ohälsotal  i  kommunerna)  

Det är tydligt att Idrottslyftsmedlen inte fördelats jämnt mellan Skånes kommuner sett i relation till deras respektive befolkningsandelar. I enlighet med Putnams teorier (Putnam 1993) kan förklaringar stå att finna i skillnader kommunerna emellan avseende olika former av tillgångar och resurser. Detta leder till frågan huruvida kommunernas socioekonomiska skillnader kan ha något förklaringsvärde. Frågan är alltså varför medlen fördelat sig så olika på olika kommuner, och vilken roll den socioekonomiska kontexten spelar, det vill säga faktorer som utbildningsnivå, inkomstnivå och valdeltagandenivå, i de sammanhang i vilka föreningarna verkar.

Utbildningsnivå

Mängden Idrottslyftsmedel i kommunerna samvarierar med utbildningsnivån i kommunerna på så sätt att andelen medel ökar i takt med stigande utbildningsnivå (se diagram 1, nästa sida). Samvariationen är statistiskt säkerställd. Den är dock inte särskilt stark, cirka 15 procent i variationen av mängden Idrottslyftsmedel kan förklaras av variationen i Utbildningsnivå. För förklaring av hur statistiska mått ska förstås - se bilaga 2, s. 49.

Inkomst

Mängden Idrottslyftsmedel samvarierar också med inkomstnivå (se diagram 2, nästa sida) såtillvida att andelen bidrag ökar i takt med ökad inkomstnivå. Samvariansen här är dock mindre än i fråga om utbildning, 6,9 procent.

Valdeltagande

Även i fråga om valdeltaganden går det att skönja en samvarians mellan hög tilldelning av Idrottslyftsmedel och ett aktivt deltagande i politiska val (se diagram 3, s. 23). På denna punkt är samvariansen 6,6 procent, det vill säga ungefär lika stark som inkomstnivån.

Ohälsotal

Det är också intressant att belysa hur mängden Idrottslyftsmedel samvarierar med Ohälsotalet (nivån) i kommunerna. En statistiskt säkerställd samvarians kan konstateras (se diagram 4, s. 23). Mönstret är att mängden Idrottslyftsmedel i större utsträckning återfinns i kommuner vars invånare har få sjukdagar.

(27)

23

Diagram  1  Samvarians  mellan:  Idrottslyftsmedel  per  invånare  (Y)  -­‐  Andel  av  

befolkningen  med  eftergymnasial  utbildning  (X)  i  Skånes  33  kommuner  

   

Diagram  2  Samvarians  mellan:  Idrottslyftsmedel  per  invånare  (Y)  -­‐  Invånarnas  

medelinkomst  (X)  i  Skånes  33  kommuner  

  Statistiska  mått Pearsons  r 0,352 * Spearmans  rho 0,536 ** R2 0,124 *  =  Signifikant  på  0,05  nivå **  =  Signifikant  på  0,01  nivå

(28)

24

 

Diagram  3  Samvarians  mellan:  Idrottslyftsmedel  per  invånare  (Y)  -­‐  Andel  

valdeltagande  befolkning  i  procent  (X)  i  Skånes  33  kommuner  

 

 

Diagram  4  Samvarians  mellan:  Idrottslyftsmedel  per  invånare  (Y)  -­‐  Genomsnittligt  

antal  sjukdagar  per  invånare  och  år  (X)  i  Skånes  33  kommuner  

  Statistiska  mått Pearsons  r 0,263 Spearmans  rho 0,355 * R2 0,069 *  =  Signifikant  på  0,05  nivå **  =  Signifikant  på  0,01  nivå Statistiska  mått Pearsons  r 0,258 Spearmans  rho 0,427 ** R2 0,066 *  =  Signifikant  på  0,05  nivå **  =  Signifikant  på  0,01  nivå

(29)

25

 

Oavsett mätmetod för socioekonomi - utbildningsgrad, inkomstnivå eller deltagande i politiska val - så framträder således ett samband mellan den regionala spridningen av Idrottslyftsmedel i Skåne och kommunernas socioekonomiska kontexter. Uppskattningsvis kan den socioekonomiska kontexten förklara cirka 20 procent av variationen i hur mycket Idrottslyftsmedel som hamnat i de olika kommunerna.

Samma mönster framträder när jämförelsen görs mellan andelen idrottsföreningar med

Idrottslyftsmedel och socioekonomiska variabler. Den enda skillnaden är att samvariansen blir än tydligare (se bilaga 1, s. 47-48, diagram 5-7). Tendensen är således att andelen föreningar som engagerar sig i Idrottslyftet är högre i socioekonomiskt mer välmående kommuner. Liknande mönster framträder när jämförelsen görs mellan föreningar med Idrottslyftsmedel och Ohälsonivå (se bilaga 1, s. 48, diagram 8). Det är alltså anmärkningsvärt, och en aning paradoxalt, att en satsning som åtminstone delvis har folkhälsoförbättrande ambitioner, sprids på ett sätt som gynnar de kommunala sammanhang där ohälsotalen är som lägst.

Socioekonomiskt  välmående  kontexter  har  fått  mest  Idrottslyftsmedel

Analysen har visat ett samband mellan den regionala spridningen av Idrottslyftsmedel och kommunernas socioekonomi, samt ohälsonivåer. I likhet med Handslaget är tendensen att satsningen i större utsträckning tillförts socioekonomiskt välmående kontexter och kommuner med låga ohälsotal. Förklaringen bör ses som resultatet av två samverkande processer.

Statistiska  mått Pearsons  r -­‐0,275 Spearmans  rho -­‐0,405 ** R2 0,075 *  =  Signifikant  på  0,05  nivå **  =  Signifikant  på  0,01  nivå

(30)

26

För det första visades i avsnittet ”Riksidrottsförbundets fördelningsprinciper” ovan, att Riksidrottsförbundet valt en fördelningsprincip som tar sin utgångspunkt i kvantitativa mått såsom olika idrotters medlemsantal, omfattning på barn och ungdomsverksamhet osv.

Liknande principer har även använts av många SF när dessa fördelat bidragen vidare på lokal nivå. Sådana fördelningsprinciper kan motiveras som strategier för att hantera det faktum att vissa idrotter, föreningar osv. är större än andra - och att det därför kan anses rimligt att dessa får en större andel av satsningen. Problemet är bara, att sådana principer även tenderar att gynna sådana regioner där idrottslivet redan är omfattande och väletablerat, liktydigt med kommuner med stark socioekonomi och låga ohälsotal. Redan i den övergripande

fördelningen av Idrottslyftsmedel finns det således mekanismer som påverkar bidragsspridning på regional nivå.

För det andra menar Putnam att socioekonomiskt välmående kontexter tenderar att präglas av en hög grad av medborgerligt engagemang (Putnam 1993, s. 108), och tvärtom. Detta innebär ”ett aktivt deltagande i offentliga angelägenheter” från medborgarnas (läs invånarnas) sida. Sannolikheten för att medborgarna agerar, och agerar för det allmännas bästa, är alltså högre i kontexter med högre socioekonomiska nivåer. Därmed inte sagt att medborgarna inte kan, eller väljer, att agera medborgerligt även i socioekonomiskt ansträngda kontexter, men ett sådant agerande är inte lika institutionaliserat här. Överfört till denna studie är tesen följaktligen att kommuner med högt socialt kapital är bättre på att engagera sig inom satsningar som Idrottlyftet.

Den finns också samvarians mellan hur mycket Idrottslyftsmedel som hamnat i kontexterna och ohälsotalen i dessa kontexter, där mest medel hamnat i kontexter med låga ohälsotal. Även detta kan ses som problematiskt med tanke på satsningens grundläggande idéer och syften.

(31)

27

 

Fyra  föreningar  

 

Ovan analyserades föreningsexterna faktorers betydelse för föreningars förutsättningar att vara delaktiga inom Idrottslyftet. Men hur ser det ut inom föreningarna - vilken betydelse har föreningsinterna faktorer? För att närmare analysera detta har fyra föreningar valts ut för fallstudier.

 

I urvalet av föreningar valdes två som haft respektive två som inte haft Idrottslyftsmedel. Av de två förstnämnda valdes en förening i en kommun där det hamnat mycket Idrottslyftsmedel per invånare, och en förening i en kommun där det hamnat lite Idrottslyftsmedel per invånare. Samma princip gällde de två föreningar som inte haft medel. Viktigt vid urvalet var även att föreningarna tillhörde olika SF, i syfte att synliggöra deras skilda verkligheter med avseende på SF-tillhörighet, se figur 5. Figur  5  Urvalsmodell      

Urvalsmodell  

 

Förening  

   

Har  haft  IL-­‐medel    

 

Har  ej  haft  IL-­‐medel          

Kommun  

    Mycket  IL-­‐medel   per  invånare       A   (Båstad  TS)     B   (Ängelholms  GF)     Lite  IL-­‐medel   per  invånare       C   (Skromberga  RF)     D   (KK  Karpen)     Urvalet blev:

(A) Den förening som haft mest Idrottslyftsmedel i den kommun där det hamnat mest Idrottslyftsmedel per invånare, vilket var Båstad Tennissällskap (Båstad TS) i Båstad kommun.

(B) En slumpmässigt utvald förening som inte haft Idrottslyftsmedel trots att den befinner sig i den kommun där det hamnat näst mest Idrottslyftsmedel per invånare, valet föll på

Ängelholms Gymnastikförening (Ängelholms GF) i Ängelholms kommun.

(C) En slumpmässigt utvald förening som haft Idrottslyftsmedel trots att den befinner sig i en kommun där det hamnat relativt lite Idrottslyftsmedel per invånare, valet blev Skromberga Ryttarförening (Skromberga RF) i Bjuvs kommun.

(32)

28

(D) En slumpmässigt utvald förening som inte haft Idrottslyftsmedel i den kommun där det hamnat minst Idrottslyftsmedel per invånare, detta blev Kappsimningsklubben Karpen (KK Karpen) i Perstorps kommun.

Fallstudie  1:  Båstad  Tennissällskap  

Båstad Tennissällskap valdes ut som fallstudie eftersom det är en förening som haft mycket Idrottslyftsmedel under satsningens två första år, samt att den befinner sig i en kommun där det hamnade mycket Idrottslyftsmedel per invånare under satsningens två första år.

Tennis inom Idrottslyftet

Båstad Tennissällskap ingår i Svenska tennisförbundet. Detta är ett relativt stort förbund med cirka 104 000 medlemmar och 487 föreningar. Föreningarna är medelstora till stora med avseende på medlemmar per förening. Tennis är också en relativt stor barn- och

ungdomsidrott. Utmärkande är även att tennis är krävande gällande såväl anläggningar som kostnader för utövande (RF 2009c). Genom sin omfattande barn- och ungdomsverksamhet har Tennisförbundet tilldelats relativt mycket resurser inom ramarna för Idrottslyftet. Förbundet lade dessutom en oproportionerligt stor andel av sina Idrottslyftsmedel i Skåne under satsningens två första år (se s. 15).

Inom Idrottslyftet har förbundet utvecklat ett antal fokusområden inom vilka föreningar kunnat söka medel. Förbundet har också valt att fördela medel till sina specialdistriktsförbund (SDF) i relation till deras storlek. Föreningarna har informerats om satsningen via hemsida, mail och reguljär post, samt informatörer. Förbundet har tillämpat ett (enligt egen utsago) relativt enkelt ansökningsförfarande. I vissa fall har det räckt med att sätta kryss i en på förhand strukturerad mall. Förbundet har dessutom avsatt resurser motsvarande cirka en halvtidstjänst, samt styrgruppsarbete, för hanteringen av Idrottslyftet.

Båstad kommun

Båstad kommun är förhållandevis liten (sett till invånarantalet) och belägen i Skånes

nordvästra hörn. Invånarna har en relativt hög utbildnings-, inkomst- och valdeltagandenivå. Kommunen kan i denna mening betecknas som socioekonomiskt välmående. Ohälsotalet är också lågt. I Båstad finns havskust (och således goda förutsättningar för vattensporter). Dessutom kännetecknas kommunen av starka traditioner i idrottsgrenarna tennis, golf och segling.

(33)

29 Båstad är den kommun i Skåne där det hamnat mest Idrottslyftsmedel per invånare under satsningens två första år (96 kr per invånare och år). Men det är samtidigt en relativt liten andel av kommunens idrottsföreningar som haft Idrottslyftsmedel. Förklaringen är att ovanligt stora resurser tillförts Båstad TS. Totalt sett har det betalats ut 1 376 000 kr i Idrottslyftsmedel till 13 olika föreningar, inom 10 olika idrotter (se tabell 5).

En dryg miljon av dessa medel tilldelades Båstad TS. Båstad som kommun är alltså ett anmärkningsvärt fall där en förening fått mer än 3 gånger så mycket medel som övriga tolv föreningar med medel i kommunen tillsammans. Båstad kommun och Båstad TS bör därför i denna studie betraktas som extremfall, med avsevärd betydelse för studiens utfall. De bör dock inte, av denna anledning, negligeras - tvärtom, då dess status som avvikande extremfall är ett viktigt och intressant resultat (se vidare s. 29).

Båstad Tennissällskap

Båstad TS har cirka 250 aktiva medlemmar. En stor del av verksamheten utgörs av en tennisskola. Föreningen är även engagerad i den tennisprofil som ges vid ortens

högstadieskola, och det finns ett nationellt tennisgymnasium i Båstad där föreningen svarar för delar av verksamheten. Totalt omfattar verksamheten cirka 50 timmars tennisspel om dagen på sex inomhusbanor. Föreningen har en tydlig elitidrottsinriktning, och visionen är att vara en ledande tennisförening i Sverige med avseende på att arrangera tävlingar och förädla tävlingsspelare. Föreningen är ensam ägare av ett aktiebolag som äger anläggningen Båstad Sportcenter, vilken omfattar 14 utomhus- och 6 inomhusbanor, idrottshall, hotell,

utbildningslokaler, sport shop och restaurang. En del av bolagsvinsten går till föreningen. Därutöver är medlemsavgifter, bidrag och tävlingsintäkter viktiga inkomstkällor.

Båstad TS har en styrelse bestående av välutbildade män med höga positioner i näringslivet. Många av föreningens centrala funktioner utgörs av arvoderad personal. Föreningen har tre heltidsanställda, fördelade på tränare, ledare, och administration. Bolaget omfattar också ett kansli. Föreningens ideella engagemang yttrar sig främst i form av kommittéer som diskuterar hur verksamheten bör bedrivas. Det finns också ”eldsjälar” som ställer upp och löser

oförutsedda problem närhelst det behövs.

Tabell  5  Idrottslyftet  i  Båstad  

Idrott IF  (n) tkr Fotboll 3 72 Segling 2 140 Tennis 1 1066 Friidrott 1 31 Golf 1 20 Bordtennis 1 15 Volleyboll 1 15 Innebandy 1 6 Ridsport 1 6 Skolidrott 1 4 SUMMA 13 1376

(34)

30

Föreningen har nära samarbete med såväl det regionala som det nationella tennisförbundet, med avseende på tävlingar, läger och tennisgymnasiet. Förbundets regionala förbund, och en filial till det nationella förbundet, är också placerade i Båstad. De har därtill inlett samarbete med andra föreningar på orten, och relationen till kommunen är god.

Båstad TS bedriver ett aktivt utvecklingsarbete. Därtill görs regelbundna uppföljningar för att identifiera nya utvecklingsområden. Föreningen har hållits välinformerad om Idrottslyftet via förbundet.

Båstad TS valdes ut som fallstudie eftersom föreningen haft medel under satsningens två första år, samt att den befinner sig i en kommun där det hamnat mycket Idrottslyftsmedel. Föreningen fick en dryg miljon kronor från RF under satsningens två första år.

Till en början visade det sig emellertid svårt att få information om hur dessa betydande belopp hade utnyttjats. Från tennisförbundets sida meddelades att hela det interna arbetet med

Idrottslyftet nyligen hade omorganiserats och att det därför inte var möjligt att närmare redogöra för varför Båstad TS beviljats dessa betydande summor. Samtidigt ställde sig föreningens företrädare frågande till att man över huvud taget hade bedrivit något

idrottslyftsprojekt under perioden 2007-2008 - även här dock med tillägget att svaret kunde bottna i okunskap till följd av omorganiseringar med innebörden att många som var

verksamma under den aktuella perioden idag har lämnat föreningen. Först efter lång tid, och återkommande kontakter med både föreningen och förbundet, bringades dock viss klarhet i hur dessa Idrottslyftsprojekt hade genomförts. Och symptomatiskt nog var det Svenska tennisförbundet som kom med informationen.

Båstad TS tilldelandes strax över en miljon kronor åren 2007-2008 (år 1-2 av satsningen) för att anordna tävlingsarrangemang, lägerverksamhet och bedriva skolsamverkan. Störst andel av bidraget gick till tävlingsverksamhet (60 procent av det totala beloppet). Dessa

arrangemang hade ”internationell karaktär i syfte att stimulera de lite äldre juniorerna till att fortsätta med tävlingsspel ända upp i senioråldern”. Lokala ungdomar engagerades som domare och funktionärer - i övrigt var verksamheten avsedd för ungdomar från hela världen. En del tävlingar anordnades även på nationell nivå.

Lägerverksamheten (25 procent av beloppet) hade som övergripande syfte att stimulera ungdomar ”till mer tävlingsspel och en ökad vilja till att välja tennisen som just sin sport”.

Figure

Figur	
  1	
  Tolkning	
  av	
  Putnams	
  resonemang	
  rörande	
  relationen	
  mellan	
  medborgarsammanslutningar,	
   medborgerligt	
  engagemang	
  och	
  medborgerlig	
  effektivitet	
  	
  
Figur	
  3	
  Analytisk	
  modell	
  av	
  specialidrottskontextuell	
  och	
  lokalkontextuell	
  betydelse	
  för	
  föreningars	
   förutsättningar	
  att	
  verka	
  inom	
  Idrottslyftet	
  
Tabell	
  1	
  Idrottslyftsmedlens	
  fördelning	
  (2007-­‐2010)	
  
Tabell	
  2	
  Karaktäristik	
  för	
  specialidrottsförbund	
  och	
  fördelning	
  av	
  Idrottslyftsmedel	
  på	
  SF	
  (2009)	
  
+7

References

Related documents

Hur lönenivån utvecklas har en avgörande betydelse för den totala ekonomiska tillväxten och beror långsiktigt till största delen på hur produktiviteten i näringslivet

Patienter med misstänkt hjärtinfarkt transporteras direkt till angiografilaboratorium eller hjärtinfarktavdelning, vid misstänkt stroke sker trans- port direkt till

Beslut i frågor av större ekonomisk betydelse för föreningen eller dess medlemmar får inte fattas om detta inte funnits med i kallelsen till mötet.. § 11

Föreningen fick pengar beviljat från Maria Ekmans donationsfond för att producera en utställning och pengar har också skänkts till museiprojektet som gåva till brudparet, när

Ledare köper ut tobak till ungdomar under 18 år Ungdomar använder tobak i smyg på idrottsplatsen Cigaretter och snus säljs i föreningens cafeteria Ledare har kommit bakfull

En av anledningarna var att inbjuden deltagare också var Maj Britt Theorin, känd bl a för att tydligt ha tagit ställning mot den svenska militära närvaron i Afghanistan..

Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Brf Uman Il för räkenskapsåret 2019 samt av förslaget till

Föreningen Samhällsberedskap är en förening inom Försvarsutbildarna Stockholm och Södermanland grun- dad år 2016.. Den riktar sig i första hand till dig som