1 Lärande och Samhälle
Idrottsvetenskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
LÄRA LÄRARE LÄRA
Teaching teachers to teach
Oskar Wikdahl
Lärarexamen, 300 HP Handledare: Anna Maria Hellborg
Idrott och lärande Examinator: Torbjörn Andersson
2
Förord
Stort tack till min handledare Anna Maria Hellborg som bistått med ovärderlig hjälp, kommentarer och tips. Tack också till min fru Cornelia som agerat bollplank och korrekturläsare igenom hela processen.
Framför allt vill jag dock rikta ett stort tack till alla de 85 lärare som valde att svara på min enkät. Utan er hade det inte blivit någon studie, och därmed ingen uppsats. Tack för att ni gjorde det möjligt för mig att göra en undersökning som något som jag tycker är verkligt intressant.
3
Abstract
The aim of this study was to investigate how physical education (P.E) teachers in Sweden perceive their education in relation to their actual practice of the profession, both in terms of the scope of different educational areas during teacher education and the perceived value of those areas. This was done through a questionnaire sent to P.E teachers in Sweden, receiving 85 answers. Previous research has shown that teacher education often fails to prepare the students for the profession, and often fail to change the perception of the teacher role that the students have at the beginning of the teacher education. Therefore, the current study tries to use a phenomenological approach to find out what areas of the teacher education that P.E teachers perceive as having been premiered with regards to time, as well as the perceived value of all areas of teacher education.
The results of this study show that the respondents primarily perceived research methods, content knowledge and practical development of different sport skills to be the primary focus of the teacher education. Those areas, with the exception of research methods, are also the ones perceived to be most important to the profession. At the same time many respondents criticise this. They claim that the teacher education should focus more on learning to teach others, rather than developing their own sporting skills.
The main flaw in teacher education appears to be communication, and the education in areas related to communication. Many respondents highlight the lack of education in conflict management and communication as the most prominent area not being taught enough, together with social factors such as social class and gender.
Teacher education seems to be perceived as somewhat successful in the choice of areas being taught, with some apparent holes. Further research would be needed to determine the factors behind the results, with regards to the teachers themselves and their opinions.
4
Innehållsförteckning
Förord... 2 Abstract ... 3 Innehållsförteckning 4 Inledning ... 5 Bakgrund ... 5 Tidigare forskning ... 6 Syfte ... 9 Teoretisk positionering ... 10 Metod... 11 Varför enkät? ... 11Varför inte intervjuer? ... 12
Urval ... 13 Enkätens upplägg ... 14 Reliabilitet ... 15 Validitet ... 16 Etiska aspekter ... 16 Resultat ... 18 Respondenterna ... 18 Övergripande frågor... 19 Specificerade frågor ... 21 Didaktik ... 22 Pedagogik ... 22 Ämneskunskaper ... 23 Praktiskt idrottande ... 24 Forskning/forskningsmetodik ... 25 Kommunikation ... 26 Sociala faktorer ... 27
Frågor med fritext ... 27
Diskussion ... 30
Didaktik & pedagogik ... 30
Ämneskunskaper & praktiskt idrottande ... 31
Forskning & forskningsmetodik ... 33
Kommunikation och elevmöte ... 34
5 Sammanfattning och slutsats ... 35 Referenser ... 37 Bilaga 1. ... 40
Inledning
I målen för ämneslärarutbildningen med inriktning mot både årskurs 7–9 och gymnasiet för Malmö Universitet står det att studenten efter utbildningen ska ”visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen” (Malmö Universitet, 2019). Vidare beskrivs en rad förmågor och färdigheter som på olika sätt är knutet till detta, att visa det som krävs för
yrkesutövningen. Samtidigt har forskningen på lärarutbildningen historiskt visat att
behållningen för många lärarstudenter är liten, och att kopplingen till yrket därmed får sägas vara svag (Ferry, 2018; Mordal-Moen & Green, 2014; Graber, 1996).
Bland de som läser till idrottslärare är det inte annorlunda. Många som söker sig till idrottslärarutbildningen har liknande erfarenheter när de börjar utbildningen, vilket också leder till att det blir en homogen grupp som går in i utbildningen. Denna homogena grupp är sedan ofta stark i sin övertygelse om hur en idrottslärare bör vara samt vilka kunskaper som är viktiga att ha (Ferry, 2018, Romar & Frisk, 2017). Utbildningen av idrottslärare har, kanske på grund av denna övertygelse, haft svårt att ändra på studenternas tankar om ämnet och flertalet forskare menar därför att utbildningarna generellt sett har misslyckats (Ferry, 2018; Mordal-Moen & Green, 2014; Graber, 1996).
Få studier har dock gjorts i närtid som fokuserar på idrottslärarnas egna upplevelser av utbildningen, och hur det de har fått med sig där faktiskt överförs till yrkeslivet. Den här studien syftar till att undersöka lärarnas egna upplevelser av utbildningen och vad lärarna själva menar får för stort eller för litet utrymme på utbildningen, utifrån behållningen när läraren blir yrkesverksam.
Bakgrund
Att forska kring utbildningen av pedagoger är inte bara viktigt för de blivande pedagogerna utan i längden av vikt för hela samhället. Det är trots allt dessa pedagoger som i sin tur utbildar våra barn, och på så sätt formar framtidens medborgare. Redan innan förändringen
6
av lärarutbildningen inför den nya läroplanen 2011 fanns det bland de utexaminerade lärarna en viss osäkerhet kring utbildningens innehåll (SOU 2008:109), och det i kölvattnet av statlig oro över lärarutbildningens kvalitet (SOU 1999:63). Statens offentliga utredningar
(2008:109) visar att många lärare innan förändringen 2011 menade att de i utbildningen inte fått kunskap inom alla de områden som kan sägas vara allmänna för lärare, så kallad
lärargemensam kunskap. Lindgren (2013) stöttar den slutsatsen genom en intervjustudie som gjorts på lärare som utexaminerats i den lärarutbildning som var aktuell år 2007 (se Tabell 1). Även där framkommer stora brister i utbildningens genomslag hos studenterna och få av de intervjuade uttrycker säkerhet gällande innehåll och fokus. Osäkerheten är därmed också stor i fråga om vad studenterna har fått med sig från utbildningen inför sitt faktiska yrkesliv.
Tabell 1 visar vad respondenterna i Lindgrens studie upplevde betonades under utbildningen.
Antalet lärare som upplevde betoning på resp. område till höger (Lindgren 2013).
Tidigare forskning
Ferry (2018) lyfter fram det faktum att lärarstudenter generellt kommer in i utbildningen med en hög grad av erfarenhet från olika idrottssammanhang. Inte minst har de erfarenheter från skolidrotten, ofta positiva sådana. Dessa olika erfarenheter, oavsett om det kommer från föreningsidrotten eller skolan, menar Ferry (2018), ligger till grund för studentens bild av hur en idrottslärare bör vara. Mordal-Moen & Green (2014) menar att samma fenomen kan ses i Norge när de lärarstudenter de intervjuar där påvisar samma envishet, som de kallar det, i att
7
vara fast i samma sätt att tänka som de fått med sig innan lärarutbildningen. Detta är inget nytt fenomen, utan väl dokumenterat sedan tidigare (Engström, 1969; Graber, 1996).
Många studier inom området använder Bourdieus teorier kring olika fält och habitus som grund för forskningen, och tittar då på lärarstudenternas uppfattningar om läraryrket innan eller i början av sin utbildning och sedan igen i slutet eller när de är yrkesverksamma. På så sätt menar man sig lokalisera var den största socialiseringen av läraren och dess åsikter sker: innan, under eller efter utbildningen.
Bourdieu menar att människan rör sig inom och mellan olika sociala strukturer eller områden – det han kallar för fält. Ett fält är ett avgränsat område av samhället där en specifik kultur råder (Londos, 2010). Bourdieu menar att vi rör oss inom och mellan dessa fält under hela uppväxten, och på så sätt formas och skapas vårt habitus. Vårt habitus är våra mer eller mindre djupt rotade vanor, åsikter och tankar om världen. De fält vi rör oss inom är det som i störst utsträckning skapar vårt habitus. Denna process kallas allmänt för socialisering och är något alla människor går igenom. Det är sedan vårt habitus, det vill säga det vi blivit
socialiserade till, som styr hur vi uppfattar och bemöter världen. Vårt habitus är på ett sätt ständigt i rörelse – det förändras efter hand som vi går mellan fält och grupper – men samtidigt bär vi med oss det vi fått tidigare och använder det som referensram för de nya påverkansfaktorer vi möter (Londos, 2010). Stora delar av den tidigare forskningen kring lärarutbildningen befattar sig också främst med detta – hur väl den professionella
socialiseringen av lärarstudenterna lyckas. Det handlar helt enkelt om hur väl förändringen av studenternas habitus går.
Mordal-Moen & Green (2014) lyfter fram att idrottslärarstudenterna ser utbildningen som ett sätt att ytterligare fördjupa sin förmåga i olika idrotter och de utlärningstekniker som
studenterna själva ser som centrala för en lärare. Det är alltså ett sätt att ytterligare förstärka sitt habitus. De teoretiska aspekterna av utbildningen fick däremot väldigt liten påverkan på studenternas uppfattningar om yrket. Studenternas förutfattade meningar och tankar, deras habitus om man så vill, förändrades alltså inte nämnvärt. Kroll (2004) lyfter fram att detta gäller alla lärare, inte bara idrottslärare. Studenterna kommer själva in i utbildningen med lång erfarenhet från att ha gått i skolan, och därmed har de fått uppleva många olika lärare. Dessutom har många av de som senare studerar till lärare själva arbetat som lärare vid olika tillfällen innan de påbörjar utbildningen (Kroll, 2004). Detta visar sig tydligt i vilka delar av undervisningen som idrottslärare känner sig säkra respektive osäkra i. Romar & Frisk (2017)
8
menar att den bakgrund läraren själv har gällande idrottsutövning i stor utsträckning styr vad som uppfattas som enkelt eller svårt att lära ut. Utbildningen får då inte så stort genomslag på det området, utan tillhandahåller snarare verktyg för andra delar av yrket, exempelvis vid interaktionen med elever och de val som finns runtomkring den praktiska aktiviteten (Romar & Frisk, 2017).
Samtidigt som många studier pekar på utbildningens oförmåga att förändra lärarnas synsätt finns det forskning som visar på motsatt resultat. Capel et. al. (2011) visar på att utbildningen som lärarna i deras studie genomgått fått stort genomslag på deras profession. Capel et. al. (2011) talar om tre olika faser av socialisering för en idrottslärare. Ferry (2018), Romar & Frisk (2017) och Graber (1996) använder alla motsvarande teoretiska utgångpunkt.
Capel et al (2011) menar att det finns olika faser hos en idrottslärarstudent. Capel et. al (2011) sammanfattar sitt resonemang till tre större punkter, här fritt översatta:
1. Ackulturation. Det innefattar de upplevelser och sammanhang som en individ rör sig i som barn och ungdom. Här innefattas skolåren och därmed också upplevelserna av lärare i skolans olika delar. Dessutom finner vi här sådant som idrottsutövande och lek vilket påverkar synen på läraren, dennes uppgift samt idrotten som sådan.
2. Professionell socialisering. Detta är de intryck och den process som pågår under tiden studenten genomgår lärarutbildningen.
3. Yrkesmässig socialisering. Här innefattas det studenten, nu läraren, lär sig under tiden man arbetar.
Dessa olika delar samverkar för att forma läraren och lärarens uppfattning om ämnet. På så sätt menar Mordal-Moen & Green (2014) precis som Ferry (2018) att lärarna även som färdiga lärare lever kvar i och undervisar utifrån det som den bild av yrket som de kommer in i utbildningen med. Den professionella socialiseringen kan alltså sägas ha misslyckats, i alla fall med att utföra det som utbildningen syftar till – att utmana och ifrågasätta de redan rådande uppfattningarna (Ferry, 2018). Den professionella socialiseringen sker dock också i en grupp, och en stor del av arbetet och utbildningen som ryms inom lärarutbildningen sker inte under lärarledd tid, utan i samspel och samspråk med den grupp studenter man läser tillsammans med. På så sätt är den professionella socialiseringen kanske allt annat än professionell. Romar & Frisk (2018) menar att lärarstudenterna i hög grad är en homogen grupp, speciellt gällande de blivande idrottslärarna. Detta är något som Ferry (2018) stödjer, och menar leder till att de åsikter och tankar som studenterna kommer in i utbildningen med
9
ofta förstärks snarare än utmanas eftersom de delas av mer eller mindre alla i studentgruppen. Den utbildande lärarens inflytande blir då litet i förhållande till gruppens inflytande. Detta är alltså ett genomgående tema, både i utbildningen i Sverige (Ferry, 2018) och i
omkringliggande nordiska länder och övriga europa (Romar & Frisk, 2018; Capel et. al., 2011).
Läraren uppfattning om yrket, deras habitus och de fält de rör sig inom är sedan det som formar deras undervisning. Men undersökningar för att utröna varför lärarna agerar som de gör säger väldigt lite om utbildningen och dess innehåll. Man kan konstatera att utbildningen till lärare i idrott och hälsa inte får stort genomslag, att den professionella socialiseringen misslyckas, utan att identifiera vad det är som lärarna saknar i sin yrkesutövning.
Denna studie vill därför ta en annan utgångpunkt än mycket av den tidigare forskningen på området och undersöka lärarnas upplevelser av utbildningen. Genom att använda en fenomenologisk utgångpunkt snarare än Bourdieus teorier önskar denna studie snarare undersöka lärarnas upplevelser av utbildningen, och på så sätt försöka se vad det är som händer där. Vad är det som får mycket utrymme och vad är det som fattas, enligt lärarnas egna upplevelser av både utbildningen och yrket. Eftersom osäkerheten kring vad lärarna faktiskt fått för behållning av utbildningen är stor (Lindgren, 2013) vill denna studie testa ett nytt grepp med utgångpunkt i lärarnas egna upplevelser av utbildningen och yrket.
Utöver den forskning som presenteras här används ytterligare några studier i diskussionen. Dessa berör inte det huvudsakliga ämnet, utan specifika delar av enkäten, och därför har de inte redovisats här.
Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka idrottslärares upplevelse gällande lärarutbildningen i idrott. Som tidigare forskning har visat har tidigare lärarutbildningar uppfattats som svaga i fråga om utbildningens innehåll och behållningen för studenterna i deras framtida yrkesliv. Därför är det på sin plats att även i nuvarande lärarutbildning undersöka hur lärare uppfattar behållningen av utbildningen. Valet att fokusera på just idrottslärare togs med utgångspunkt i att författaren själv genomgått utbildningen till idrottslärare.
10
Frågeställningar
- Vilka områden upplever idrottslärare får stort respektive litet utrymme på lärarutbildningen?
- Vilka områden i lärarutbildningen upplever idrottslärare att de haft stor respektive liten eller ingen nytta av i sitt verksamma yrkesliv?
- Vilka, om några, områden upplever idrottslärare saknas i lärarutbildningen?
Teoretisk positionering
Jag har valt att utgå från en fenomenologisk grund. Vissa menar att fenomenologin inte är definierbar på det sättet som andra vetenskapliga teorier. Farina (2014) beskriver
fenomenologin som ett sätt att tänka, eller en ständigt förnyad erfarenhet. Detta kan, menar hon, bli förvirrande för den som försöker sätta en etikett på exakt vad fenomenologin är. Jag gör här ändå ett försök att löst definiera vad fenomenologin är.
Fenomenologin utgår från och arbetar med världen så som den upplevs av människor vid en specifik plats och tidpunkt. Fenomenologin menar att man inte kan särskilja tinget och upplevelsen av det i någon högre grad. Den är framför allt deskriptiv och vill ge en bild av det upplevda, snarare än det som faktiskt är. Fenomenologin menar därför inte att dess beskrivning av något är en faktisk beskrivning av ett ting i sig, utan det är en beskrivning av upplevelsen av tinget (Bjurwill, 1995; Farina, 2014). Fenomenologin är alltså en studie av erfarenhetsstrukturer och medvetande snarare än en studie av tingets faktiska varande. En individs upplevelse av fenomenet, det vill säga det som undersöks, beror alltid på individens egna förutsättningar; det vill säga bakgrund, sammanhang och perspektiv på och i omvärlden. Dessa faktorer innebär att olika individer upplever samma fenomen, samma situation, på ibland radikalt olika sätt. En fenomenologisk studie syftar alltså till att beskriva
respondenternas upplevelse av sin verklighet inom ramen för fenomenet vi ämnar undersöka. På så sätt kan man säga att fenomenologin tangerar andra teoribildningar genom att röra sig vid och använda deras begrepp och tankar som grund (Bryman, 1997; Farina, 2014)..
Fenomenologins grundare, om man så vill, är Edmund Husserl under början av 1900-talet. Husserl arbetade med studiet av de strukturer som finns i människors uppfattning av världen. Vår upplevelse, menar Husserl, är subjektiv och avgörs utifrån en icke ifrågasatt grund gällande fenomenets eller objektets fysiska egenskaper. Han menar vidare att vi behöver gå igenom en individs förutfattade meningar och förförståelse för att komma åt själva
11
upplevelsen, den subjektiva erfarenheten som en individ gör av ett objekt. Fenomenologin är på så sätt en samhällsvetenskaplig teori som ägnar sig åt studiet av människor och deras upplevelser, styrt av deras sociala sammanhang (Bjurwill, 1995). Här ryms en likhet med Bordieus tankar om Habitus och hur det formas av de fält vi rör oss inom (Londos, 2010), men samtidigt så går Husserl bortom detta och använder det snarast som en del i processen för att nå individens upplevelse. I slutändan så behöver man ändå, menar Husserl, komma bakom en persons habitus, om man väljer att använda det begreppet (Farina, 2014; Bryman, 1997).
För denna studie innebär en fenomenologisk utgångpunkt att intresset inte ligger i den faktiska utbildningens innehåll eller hur varje enskild lärare faktiskt utför sin undervisning, utan snarare i den upplevelse som lärarna har av sin lärarutbildning, sin egen undervisning och korrelationen mellan dessa två. På så sätt hoppas jag kunna komma bakom mina egna och tidigare forsknings förutfattade meningar och göra just det som Husserl menar är nödvändigt för att nå fram till den faktiska subjektiva upplevelsen av lärarutbildningen och yrkeslivet som lärare.
Metod
Varför enkät?
För innevarande studie har en kvantitativ metod använts. Studien baseras på en webb-enkät bestående av 27 frågor, varav 6 är frågor för att klassificera respondenten, 17 är
graderingsfrågor och 4 är frågor med fritext (se Bilaga 1). Valet att använda en enkät distribuerad via webben grundar sig i flera olika faktorer. För det första är det en effektiv metod för att nå en stor mängd människor. Tidigare har webb-enkäter kritiserats för sin låga svarsfrekvens (Ejlertsson, 1996) men möjligheterna har med teknikutvecklingen gjort det lättare att nå människor samt underlättat möjligheterna att svara direkt i den egna
webbläsaren. Vidare är en webbaserad enkätstudie tidsmässigt det rimligaste i föreliggande uppsats. På grund av den korta tid som finns tillgänglig för utförandet av studien är en webb-enkät effektiv i att på kort tid nå personer och samla in svaren (Eliasson, 2018). En webb-enkät ger också möjlighet att behandla förhållandevis breda områden på kort tid. Det betyder att man i en enkät har möjlighet att ställa frågor om många olika saker utan att det behöver ta lång tid att svara (Ejvegård 2003). I innevarande studie är detta relevant eftersom området för
12
undersökningen är stort: lärarutbildningens innehåll. Dessutom är målet för studien att ta reda på idrottslärarnas upplevelser och åsikter, vilket också enkäten lämpar sig bra till (Ejvegård, 2003). Vidare har valet fallit på en enkätstudie för att ge möjlighet att se större drag i
populationen av idrottslärare. En kvantitativ enkätstudie med många respondenter har
möjlighet att med större säkerhet göra generaliserbara uttalanden om den totala populationens åsikter och tankar (Bryman, 1997, Eliasson, 2018). Slutligen knyter det väl in i den teoretiska utgångpunkt denna studie tar där lärarens tolkning av lärarutbildningen ligger i fokus. En anonym webb-enkät innebär att respondenten själv får formulera sin uppfattning och upplevelse av frågorna och objektet som frågas om.
I en fenomenologisk studie, som detta, är det ovanligt med kvantitativa studier av den här typen. Användandet av den metoden framför kvalitativa intervjuer exempelvis är ett led i försöken att belysa studiens syfte utifrån en ny vinkel, jämfört med tidigare forskning. Användandet av fenomenologin på det här sättet kan vara aningen oortodoxt, men kan också ge nya infallsvinklar och möjligheter i studiet av respondenternas upplevelse. När
respondenterna svarar på frågorna i enkäten är det deras upplevelse som styr tolkningen av de olika kategorierna, och därmed också deras svar. Genom att inte ge färdiga definitioner av enkätens olika begrepp och områden vill jag, som fenomenologin framhåller, låta
respondenterna själva definiera fenomenet och sin respons på det samma.
Varför inte intervjuer?
Nackdelen hos en kvantitativ studie, och speciellt en enkätstudie, är svårigheten att komma nära respondenterna och förstå bakgrunden till deras upplevelser. Bland forskningen som tidigare bedrivits på detta område är det en vanlig utgångspunkt. En kvalitativ intervjustudie har exempelvis fördelen av att intervjuaren kan ställa följdfrågor till respondenten samt be om mer utvecklade svar.
Samtidigt innebär en intervjusituation en annan relation mellan intervjuare och respondent. Att som intervjuare vara helt neutral är svårt, för att inte säga omöjligt. Därför finns det alltid en risk att frågor, formuleringar, följdfrågor, tonfall, kroppsspråk och liknande bidrar till att respondenten svarar på ett visst sätt eller inte. Självklart finns vissa av dessa svårigheter även i en enkätstudie – inte minst gällande frågornas formulering – men risken för påverkan minskar eftersom intervjuaren och respondenten aldrig träffas. I innevarande fall är det
13
speciellt viktigt att minska den möjliga påverkan eftersom författaren/intervjuaren är starkt knuten till frågan genom den egna utbildningen (Ejvegård, 2003).
Vidare tenderar en intervjustudie till att vara begränsad av både tid och rum. En sådan studie tar längre tid att genomföra, inte minst därför att man bara kan behandla en respondent i taget (om man inte gör grupp-intervjuer). Dessutom begränsas man geografiskt eftersom
intervjuarens möjligheter till resor för att träffa respondenterna kan vara begränsade. På så sätt ökar möjligheten att nå människor genom en enkät, speciellt idag när webb-enkäter är särskilt lättillgängliga (Ejvegård, 2003).
Slutligen ger en enkätstudie också respondenten mer tid att fundera på sina svar. Vid en intervjusituation är ofta betänketiden kort och svaren kommer förhållandevis oförberett. Vid en enkätstudie finns möjligheten för respondenten att ta ett steg tillbaka och fundera en gång till innan man svarar (Ejvegård, 2003).
Allt detta sammantaget gör att för innevarande studie bedömdes enkätstudien vara det mest effektiva och rimliga.
Urval
Urvalet av respondenter har skett med en form av bekvämlighetsurval. Enkäten har distribuerats via e-post och Facebook. Via e-post har den distribuerats till de
idrottslärarkontakter som författaren har via VFU, vikariat och annat. Enkäten har också distribuerats via Facebook, och då framför allt i en grupp titulerad ”Idrottslärare”. Gruppen har drygt 10 000 medlemmar vid denna tidpunkt (2019-05-13), varav de flesta får antas vara utbildade idrottslärare med tanke på gruppens namn och syftesbeskrivning. Dessutom har enkäten delats på författarens privata Facebook-sida med en uppmaning till alla författarens Facebook-vänner att tagga sina vänner som är idrottslärare. Enkäten har legat tillgänglig i två veckor, och två påminnelser har gjorts både i gruppen ”Idrottslärare” och via författarens egen Facebook-sida. Detta för att försöka öka antalet respondenter (Ejlertsson, 1996).
Urvalet kan alltså inte sägas vara kontrollerat, eftersom alla som har tillgång till den berörda gruppen eller författarens Facebook-sida har haft möjlighet att göra enkäten och på så sätt delta i studien. Både i beskrivningen vid delandet av enkäten och i själva enkätens
introduktion har specificerats att det är just utbildade idrottslärare som sökes för studien. Det innebär teoretiskt sett att svaren inte kan med säkerhet sägas komma från just
14
yrkesverksamma utbildade idrottslärare. Däremot kan man hålla det för troligt med tanke på var enkäten har delats samt de åtgärder som tagits för att informera de nådda om specifika kvaliteter hos eventuella respondenter.
I urvalet tas inte hänsyn till på vilket lärosäte respondenterna har genomgått sin utbildning. Det innebär att undersökningen reflekterar en bredd av lärosäten och därmed också en bredd av utbildningar. Även om lärarutbildningens innehåll är centraliserat i viss mån och de centrala yrkes- och ämneskunskaperna som lärs ut är samma får man anta att det finns lokala skillnader i utbildningarna. En mer lokalt förankrad undersökning kunde vara intressant, där respondenterna endast kommer från ett enskilt lärosäte. Det samma gäller lärare utbildade i olika tider, där olika lärarutbildningar varit gällande.
Enkätens upplägg
Webb-enkäten konstruerades med utgångpunkt i de områden idrottslärare i tidigare forskning upplevt sig komma ihåg av utbildningen (Lindgren, 2013) samt de områden som behandlas i den nuvarande idrottslärarutbildningen på Malmö Universitet där författaren själv är student, via relevant utbildningsplan (Malmö Universitet, 2019). Dessa områden har sedan
sammanfattats till sju övergripande kategorier, enligt nedan:
Didaktik
Pedagogik
Ämneskunskaper
Praktiskt idrottande
Forskning/forskningsmetodik
Kommunikation (elevmöte, gruppdynamik el. dyl.)
Sociala faktorer (genus, kön, social klass el. dyl.)
Inom dessa övergripande områden finns sedan ytterligare specificeringar i enkäten (se bilaga 1). Dessa specificeringar behandlar mer djupgående delar av utbildningen genom att dela upp de övergripande kategoriseringarna i mindre delar. Dessa mindre delar rangordnas därefter utifrån samma kategorier som de övergripande kategoriseringarna, var för sig. Som tidigare nämnt har jag, som ett led i min fenomenologiska grund, valt att inte vidare utveckla eller
15
definiera dessa områden, utan istället låta respondenterna själva definiera begreppen, var och en för sig. På så sätt svarar de i enlighet med sin subjektiva upplevelse av fenomenet, i det här fallet lärarutbildningen och dessa begrepp.
Efter datainhämtningen, när webb-enkäten stängts, behandlades samtliga svar i Excel för att få ut snittvärden på svaren samt för att sammanställa de frågor som innehöll fritext.
Snittvärden erhölls genom att använda excel-kommandot =AVERAGEIF på varje
frågekolumn. Resultatet av den processen redovisas som tabeller i resultatdelen av denna uppsats.
Reliabilitet
Reliabilitet handlar om tillförlitligheten i ett frågeinstrument. Det handlar om att samma undersökning med samma respondent skulle ge samma resultat om den genomförts igen. För innevarande studie handlar det framför allt om tydligheten i frågorna och respondenternas uppfattningar av dessa, samt om eventuellt användande av kontrollfrågor. Kan vi alltså lita på att undersökningen skulle ge samma resultat om vi genomfört den ytterligare en gång med så likartade förhållanden som möjligt (Eliasson, 2018; Ejlertsson, 1996; Ejvegård, 2003)?
På grund av tidsaspekten samt respondenternas anonymitet har det för innevarande studie inte varit möjligt att låta respondenterna besvara enkäten mer än en gång, vilket tydligt hade ökat reliabiliteten (Eliasson, 2018; Ejlertsson, 1996). Då hade de två svaren hos varje respondent kunnat jämföras och de med stora avvikelser möjligen kunnat sorteras bort. Istället har denna enkät innefattat upprepade frågor gällande samma områden, om än på olika nivåer. De inledande frågorna gällande övergripande områden har därefter följts av mer specificerade frågor inom varje övergripande område. De variabler som frågats efter har dock varit samma, vilket gör att resultat som avviker stort gällande svar på ett övergripande område respektive det korrelerande specificerade frågeområdet kunnat sorteras bort. Inga sådana avvikelser har dock hittats. Därför är det författarens uppfattning att studien har en förhållandevis hög reliabilitet. Generaliserbarheten kan alltid ifrågasättas, men genom spridningen i ålder, yrkeserfarenhet och lärosäten har respondentgruppen en bredd som kan sägas representera det allmänna lärarkollegiet.
16
Validitet
Validitet handlar om att faktiskt mäta det som undersökningen syftar till. En undersökning med hög validitet har helt enkelt hög giltighet därför att den faktiskt mäter det den var tänkt att göra. Även här, precis som med reliabiliteten, så är frågorna i en enkät avgörande. För att en undersökning alls ska kunna ha hög validitet krävs i grunden hög reliabilitet. Om svaren, eller den data man får ut av svaren, inte är tillförlitlig spelar det ingen roll om frågorna kan sägas mäta det som var tänkt att mätas eller inte (Eliasson, 2018; Ejlertsson, 1996).
Ejvegård (2003) menar att en validitetprövning av en kvantitativ enkät i princip är omöjligt om det inte finns något annat mått på det man mäter som man kan jämföra med. En enkät av den här typen kan alltså endast prövas utifrån resultaten i förhållande till syftet och
frågeställningarna. Eliasson (2018) framhåller att det, för att öka validiteten, också är viktigt att kontrollera sanningshalten i svaren. För innevarande studie är det mer eller mindre omöjligt, eftersom svaren är anonyma och baserade på ett bekvämlighetsurval där
respondenterna är del av en större grupp där studieförfattaren omöjligt kan veta vilka som svarat och vilka som inte svarat.
Författarens uppfattning är ändå att studien håller hög validitet då frågorna är direkt tagna utifrån studiens syfte, samt ger svar på de frågor som presenteras i frågeställningarna.
Etiska aspekter
Innevarande studie har tagit hänsyn till de fyra allmänna kraven för etisk forskning.
Informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet var alla tagna i beaktande vid studiens genomförande (Vetenskapsrådet, 2017).
Informationskravet innebär att respondenterna kommer informeras om att deltagande i studien är frivilligt, och att de när som helst kan välja att avbryta sitt deltagande. Det innebär också att respondenterna kommer få utförlig information om deras uppgift och medverkan i studien, och om vad studien kan tänkas användas till. Vidare kommer alla respondenter att vara över 18 år, vilket innebär att samtycke från vårdnadshavare inte behöver inhämtas i enlighet med samtyckeskravet. Undersökningen har heller inte någon speciellt känslig etisk karaktär, vilket alltså inte heller innebär att speciellt samtycke från tredje part är nödvändigt. Alla medverkande i studien kan alltså, efter att de fått information om studiens innehålla och syfte, själva välja om de vill delta eller inte. Detta uppfylldes genom den information som
17
gavs i samband med att enkäten spreds samt i det inledande stycke som alla respondenter fick läsa innan själva undersökningen. Konfidentialitetskravet stipulerar också att deltagarna själva ska ha rätt att välja om och när de vill avsluta sitt deltagande i studien, och att det då inte heller ska påverka dem på något negativt sätt. Detta framgick också av den inledande texten. Slutligen ska, enligt nyttjandekravet, studien inte heller innebära någon form av påtryckning eller påverkan på deltagarna. Dessutom bör det inte finnas någon form av jäv-förhållande eller beroendejäv-förhållande mellan deltagarna i studien och intervjuaren. Eftersom respondenterna är anonyma har ingen påverkan förekommit, och inga jäv-förhållanden varit möjliga. För innevarande studie uppfattar jag alltså att alla dessa krav är uppfyllda.
18
Resultat
I detta avsnitt presenteras enkätsvaren utifrån de olika frågorna. Först presenteras respondenterna utifrån de kategorier som användes för att profilera de svarande. Därefter följer frågorna. Vidare analys av resultaten görs i diskussionen.
Respondenterna
Antalet respondenter när webb-enkäten stängdes var 85 personer. Av dem var 37 män (43,5%) och 48 kvinnor (56,5%) (Tabell 2). Bland de svarande var 25 mellan 20– 30 år gamla, 35 var mellan 31–40 år, 19 var mellan 41–50 år gamla och 6 var mellan 51–65 år gamla. Inga
respondenter var över 65 år gamla. Bland de svarande varierade alltså åldern men med en tydlig viktning mot yngre lärare (Tabell 2).
Vidare kan vi se att många av de svarande är
förhållandevis nya i yrket då hela 30 personer, 35%, har två år eller mindre sedan de tog examen (Tabell 3). Det innebär att en stor del av de svarande visserligen har nära till utbildningen och därför kan antas komma ihåg mer av dess innehåll, men också att de har mer begränsad
erfarenhet av yrket.
Bland de svarande ser vi också att en stor grupp, 27 personer (32%) anger 0–2 år som yrkesverksamma, vilket också visar på en begränsad erfarenhet av yrket (Tabell 4). Detta påverkar så klart reliabiliteten hos resultatet.
Generaliserbarheten blir mindre i fråga om hur väl utbildningen har förberett lärarna på yrket.
19
Vidare är majoriteten av de svarande utbildade primärt mot de äldre årskurserna i grundskolan samt gymnasiet. Nästan hälften av de svarande är utbildade mot
gymnasieskolan vilket ger en viktning i svaren mot att framför allt ta sin utgångpunkt i äldre elever och utbildningen mot lärare i dessa åldrar (Tabell 5).
Övergripande frågor
Den inledande frågeställningen behandlar vilka områden
lärarna, det vill säga respondenterna, menar fick stort respektive litet utrymme på utbildningen. Detta prövades dels genom en övergripande fråga och dels genom mer specifika frågor. Här redovisas den övergripande frågan medan övriga, mer specificerade frågor, redovisas senare. Tabell 6 visar fördelningen av svaren på den övergripande frågan på en fem-gradig skala, från litet/inget utrymme till mycket stort utrymme. I marginalen av tabellen visas också snittsvaret bland respondenterna. Detta snitt har avrundats till en decimal för att göra det mer överskådligt. Generellt hamnade de olika områdena högt, vilket innebär att den allmänna uppfattningen bland respondenterna är att dessa områden får förhållandevis mycket utrymme på utbildningen. De områden som sticker ut något är de sista två,
20
Som komplement till detta kan man se att lärarna också menar att dessa områden är viktiga för läraryrket. Tabell 7 visar på hur viktiga lärarna anser att dessa områden är för läraryrket. På samma sätt som tidigare fick respondenterna grader på en fem-gradig skala mellan ”oviktigt” och ”väldigt viktigt”. Högre resultat innebär att respondenten menar att det är viktigare. Även här ser vi att områdena generellt klassas högt. De två områden som stack ut i föregående tabell, Kommunikation samt Sociala faktorer, får här högre värde. Det innebär alltså att respondenterna menar att dessa områden är likvärdigt viktiga för yrket som övriga. Värt att notera här är att området Forskning/forskningsmetodik sticker ut genom att ha en förhållandevis jämn fördelning över alla fem värdenivåer jämfört med övriga områden. Detta kan tyda på en större spridning i åsikter kring detta, även om snittresultatet blir liknande övriga områden.
21
Den andra frågeställningen gällde vilka områden lärarna upplevde att de fått stor respektive liten eller ingen nytta av i sitt arbetsliv. Detta prövades dels genom en övergripande fråga och dels genom mer specifika frågor. Här redovisas den övergripande frågan medan övriga, mer specificerade frågor, redovisas senare. Den övergripande frågan fokuserade på lärarnas upplevelse av att ha fått verktyg att använda inom det valda området, genom sin utbildning. Även här ligger svaren generellt sett högt. De tre sista områdena,
Forskning/forskningsmetodik, Kommunikation samt Sociala faktorer, utmärker sig dock även här genom att ha något lägre snitt än övriga. Framför allt har de en mycket högre grad
respondenter som svarat ”Inga verktyg” i förhållande till övriga områden. Detta balanseras med en hög grad respondenter som svarat att de fått ”Goda verktyg”, vilket ger liknande snitt som övriga områden.
Specificerade frågor
Nedan följer en redovisning av de mer specificerade frågeställningarna. Här delades de övergripande områdena in i mindre beståndsdelar där respondenterna därefter fick rangordna utifrån först utrymme på utbildningen och därefter den eventuella utbildningens värde för yrkeslivet. Det ska noteras att utrymmes-frågan graderas på den 5-gradig skala medan värdet för yrkeslivet graderas på en 4-gradig skala. Det bör tas i beaktande vid granskning av snittvärden på respektive fråga/tabell. Detta på grund av ett misstag i konstruktionen av
22
enkäten. Önskvärt vore en 4-gradig skala på samtliga frågor. Misstaget upptäcktes först när enkäten gått ut till respondenterna, och kunde därför inte korrigeras.
Didaktik
Området Didaktik delades upp i tre mindre delar. Generellt kan vi se att de olika delarna ligger förhållandevis jämt. Ämnesdidaktik ligger något lägre i utrymme på utbildningen, framför allt beroende på en större mängd ”Mycket stort” i de andra två områdena. Samtidigt ser vi att respondenterna värderat de två övre områdena lägre än ämnesdidaktiken, i motsats till det upplevda utrymme dessa har fått på utbildningen.
Pedagogik
Det övergripande området pedagogik delades upp i fyra mindre delar. Bland dessa delar ser vi att specialpedagogiken ligger tydligt lägst gällande utrymmet det fått på utbildningen. Här finns inga värden för hur värdefullt respondenterna menar att detta är för yrket på grund av ett misstag i enkätkonstruktionen. Detta innebar att frågan om den pedagogiska utbildningens
23
värde för yrkeslivet istället var en kopia av samma fråga gällande didaktik. Respondenterna kunde alltså inte svara på den frågan gällande pedagogik.
Ämneskunskaper
Ämneskunskaper delades upp i fem olika områden. I fråga om utrymme på utbildningen ligger nutrition tydligt lägst i snittet, vilket också visar sig i att en betydande del respondenter svarat att den fick litet eller inget utrymme på utbildningen. När det gäller värdet för
yrkeslivet ligger de första tre områdena tydligt lägre, både i förhållande till övriga områden inom samma övergripande område, men också i förhållande till flera andra övergripande områden och de sub-kategorier som dessa delats upp i.
24
Praktiskt idrottande
Praktiskt idrottande delades upp i 12 kategorier. Bland dessa fick Styrketräning/gym samt Konditions-/uthållighetsidrott tydligt minst utrymme på utbildningen enligt respondenternas upplevelse. Samtidigt visar siffrorna för samma kategorier när respondenterna vid värdet för yrket att även här ligger dessa lågt. Dans samt Gymnastik/redskap/akrobatik får högst värde
25
vid frågan om värdet för yrket. Övriga kategorier får generellt låga siffror gällande värdet jämfört med sub-kategorier inom andra övergripande frågor.
Forskning/forskningsmetodik
Forskning/forskningsmetodik delas upp i endast två områden, och ligger på ungefär samma snitt i utrymme på utbildningen som stora del av de övriga kategorierna. Dock har
respondenterna i hög grad menat att värdet för själva yrket är litet för den här delen av utbildningen. Snittet ligger lägst bland samtliga sub-kategorier inom alla områden.
26
Kommunikation
Kommunikationens tre sub-kategorier ligger generellt lågt i utrymme på utbildningen. Speciellt lågt, lägst bland alla uppmätta sub-kategorier, ligger
utvecklingssamtal/föräldramöte. Samtidigt reflekterar respondenternas åsikter om värdet för yrket inte riktigt de låga siffrorna i utrymme, utan de ligger snarare närmre många av de andra områden som respondenterna uppfattat fått stort utrymme.
27
Sociala faktorer
Slutligen har vi sociala faktorer som delas i fyra sub-kategorier. Bland dessa finns en tydlig bredd i respondenternas svar. Alla kategorier snittar nära 2,5 på en 5-gradig skala, och svaren är förhållandevis väl spridda mellan de olika svarsaternativen gällande utrymmet de olika kategorierna fått på utbildningen. Det samma gäller respondenternas upplevda värde av utbildningen inom området.
Frågor med fritext
Slutligen ställdes i intervjun ett antal frågor där respondenterna kunde uttrycka sig i fritext.
Finns det något annat områden som fick stort utrymme på utbildningen?
Den första av dessa behandlade frågan om det var något ytterligare område, som inte funnits med i enkäten i övrigt, som respondenten upplevde fått stort utrymme på utbildningen. Den andra frågan behandlade istället den tredje delen av frågeställningen, nämligen ifall det fanns
28
något område som fattades i utbildningen som respondenterna upplevde som viktigt för läraryrket. Svaren på dessa fritextfrågor var aningen spretiga, men några saker kom upp oftare än andra.
På frågan om övriga områden som fick stort utrymme valde flera respondenter att lyfta fram det praktiska idrottandet och forskningsfokuset. Detta exemplifieras väl av citaten från tre olika respondenter:
”Ett allt för stort fokus på vetenskapligheten och inriktning mot uppsats. Ett mer intresse borde ligga mot förslagsvis anpassningar av idrott mot elever med funktionsvariation eller kurser som berör föräldrakontakter.”
”Det personliga idrottandet fick för stort utrymme - fokus borde legat på att vi kan undervisa OM det snarare än att vi ska KUNNA UTÖVA det!”
”Generellt mycket praktiskt idrottande, kul då, men inte det jag känner att jag behöver mest i mitt yrkesutövande.”
Dessa citat exemplifierar också den inställning som präglar svaren gällande värdet av dessa två områden.
Finns det något område som varit viktigt i ditt yrkesliv som saknas i utbildningen?
Bland svaren på frågan om det är något som saknas i utbildningen som varit viktigt för yrket lyfter många av respondenterna fram bland annat det som fått låga resultat på utrymme i utbildningen, nämligen kommunikationen. Flera talar om föräldrakontakten och
konflikthantering, samt motivation och elevmöten. Vidare är betyg och bedömning en återkommande punkt när respondenterna skriver vad som saknas på utbildningen. Flera skriver också om saker som inte fattades, men som de menar att man hade behövt mer av, inte minst de områden som redan nämnts.
Finns det något övrigt du vill lyfta fram?
Slutligen fanns två frågor för att ge respondenterna möjlighet att lyfta fram något annat de tyckte kunde vara relevant för undersökningen. På frågan om det är något övrigt man vill lyfta fram svarar en av respondenterna så här:
29
”Att det är viktigt med grunderna som de sociala bitarna innan man bygger på med ämneskunskaper och liknande”
Det är ett återkommande tema bland respondenterna som valt att svara på den här frågan (vilket var långt ifrån alla). Det sociala perspektivet, kommunikationen och elevmötet, får stort utrymme i det dagliga arbetet men lite utrymme på utbildningen. Flera efterfrågan mer praktik och elevkontakt under utbildningen, eftersom, menar de, det är det som tar större delen av deras arbetstid och det är genom detta som de har möjlighet att påverka eleverna. En av respondenterna lyfter fram vikten av erfarenhet innan man går in i utbildning i didaktik och pedagogik, och flera väljer att lyfta upp vikten av att först få se och prova verksamheten innan man tar in för mycket ämneskunskaper.
30
Diskussion
Syftet med den här studien var dels att undersöka vilka områden som lärarna i fråga upplever har fått stort utrymme i lärarutbildningen, och dels vilka områden i utbildningen som de upplever sig ha haft stor respektive liten eller ingen nytta av i yrkeslivet. Slutligen syftade studien till att undersöka om det fanns något område som lärarna uppfattade saknades i utbildningen. Allt detta med fenomenologin som grund, för att på så sätt använda en form av reduktion för att hitta den rena upplevelsen, objektet om man så vill (Bjurwill, 1995). Sådan kunskap kan hjälpa utbildare på lärarutbildningen att bättre anpassa utbildningen efter behoven i yrket, men det kanske också ge redan färdiga lärare kunskap om vilka områden andra lärare upplever att de har stor eller liten nytta av i yrket, vilket kan leda till en utvärdering och uppdatering av den egna planeringen och undervisningen. På så sätt kan denna studie få vara till hjälp för lärarstudenterna i deras utbildning, och för eleverna i skolan. Bättre och mer väl förberedda lärare ger också, får man anta, bättre undervisning.
I denna del framförs också olika teorier för de bakomliggande orsakerna till svaren. Alla sådana tolkningar eller teorier grundar sig dock främst i läsarens förförståelse, och säger väldigt lite om objektets (alltså respondenternas åsikt) faktiska varande. För att ha möjlighet att reducera objektet till sin faktiska substans behöver vi ta ett steg tillbaka från vår egen erfarenhet och gå djupare, till objektets essens (Bjurwill, 1995).
Didaktik & pedagogik
Resultaten visar att respondenterna generellt har satt höga värden på de olika områden som studien valt att ta upp, med hänsyn till deras utrymme på utbildningen. Ämneskunskaper och praktiskt idrottande är de områden som får högst snitt, med didaktik och pedagogik strax därefter. Framför allt verkar detta bero på att dessa första två områden har en mycket lägre grad svarande som valt de två lägsta av fem nivåer på skalan. Det tyder på att det bland respondenterna generellt upplevdes som att ämneskunskaper och praktiskt idrottande fick utrymme, även bland de som rankade det förhållandevis lågt (jämfört med övriga svar). Något förvånande är att 13 av 85 respondenter valt att gradera didaktikens utrymme på utbildningen i något av de två lägre (av fem) nivåerna. Det innebär att 15% av de svarande upplever att de fått lite av det som på många sätt kan ses som en av grunderna i läraryrket. Motsvarande siffra för området pedagogik är 19%, det vill säga 16 av 85. Utökar man till att också inkludera de som tagit mitt-alternativet (trea på en femgradig skala) är siffran för
31
didaktik 49% och pedagogik 60%. Det innebär att ungefär hälften av de svarande lärarna upplever att didaktik och pedagogik fått medelstort eller lågt utrymme på utbildningen. Kansanen & Meri (1999) beskriver didaktik som den instruerande processen med alla de faktorer som hänger samman med den. De menar också att didaktiken traditionellt varit en central del i innehållet i de utbildningsvetenskapliga fälten. Kroksmark (2000) menar att didaktiken handlar om att förmedla budskap som hjälper andra att förstå situationer och upplevelser, samt tillägna sig kunskaper och färdigheter. Alltså kan didaktiken sägas vara av stor betydelse för lärarna, och för de som studerar till lärare. Pedagogiken är, liksom
didaktiken, en grundbult för lärarens yrkesutövning. Pedagogik är frågan om hur kunskap och färdigheter förmedlas och internaliseras av lärare respektive elever. Som vetenskapen befattar sig pedagogiken just med detta – hur kunskapen och färdigheterna förmedlas och överförs in klassrummet. Den får också, precis som didaktiken, säga vara något vitalt för en lärare.
Detta ser vi också tydligt i resultatet för denna studie, där respondenterna i hög grad svarade att just didaktiken och pedagogiken var viktiga för yrkeslivet. När frågan gällde dessa
områden som övergripande fick de höga värden (3,8 av 5 i snitt för båda områden). Samtidigt var snittet markant lägre när didaktiken delades upp i olika beståndsdelar. Möjligen kan det innebära att lärarna menar att didaktiken som helhet är värdefull, men att de områden som den är studien valt att ta upp vid uppdelningen av det övergripande området inte fullödigt beskriver didaktikens innehåll. Ett annat alternativ till tolkning är att lärarna är något osäkra i begreppshanteringen, och därför agerar på sin generella kunskap. En teori skulle kunna vara att flertalet lärare har en bred definition av didaktiken och därmed upplever den som viktig, men har svårare att definiera dess specifika delar. Därmed ger man dessa mindre värde.
Ämneskunskaper & praktiskt idrottande
Ämneskunskaper och praktiskt idrottande fick högst snitt-värde när det gällde utrymme. Dessa ligger också fortsatt högt på värdet för yrket samt de verktyg respondenterna upplevde att de fått med sig till yrket från undervisningen i dessa. Man kan då sluta sig till att dessa områden är de där lärarutbildningen är starkast. Utrymmet på utbildningen motsvarar både värdet för yrket och den upplevda behållningen av själva utbildningen. Det är också
överensstämmande med tidigare forskning, som visat att det är just det praktiska idrottandet som både får utrymme på utbildningen och som uppfattas som värdefullt (Larsson, 2009). Samtidigt finns det en viss diskrepans mellan denna generellt positiva attityd från
32
respondenterna och de svar de ger vid uppdelningen av dessa övergripande områden i mindre delar. Gällande ämneskunskaper ser man en tydlig skillnad mellan det upplevda utrymmet på utbildningen och viken för yrket. Med undantag för området nutrition ligger alla områden inom ämneskunskaper högt på utrymme i utbildningen. Samtliga områden, även nutrition, ligger dock lägre på det upplevda värdet för utbildningen. Speciellt lågt ligger fysiologi, anatomi och nutrition. Respondenterna upplever alltså områden som träningslära och
idrottskunskap mer relevanta för yrket. Kanske är det för att de är mer praktiskt applicerbara på ett lektionssammanhang, eller i större utsträckning får utrymme under lektionerna. Samtidigt finns det tydlig forskning som visar att exempelvis just kosten, det vill säga nutritionen, kan ha större hälsoeffekt än den fysiska aktiviteten (Nyberg, 2009). Frågan blir då åter hur lärarnas, respondenternas, kunskaper i ämnet spelar in för hur viktigt man anser den delen vara. Mindre utrymme i utbildningen kan åter påverka så att denna del av ämnet upplevs mindre viktig eftersom man är mindre säker inom, och har mindre kunskap om, denna del av ämnet idrott och hälsa.
Gällande det praktiska idrottandet är det några områden som sticker ut. Tidigare forskning har talat om bollsporternas dominans inom skolidrotten (Londos, 2010) och hur dansen ibland får stå tillbaka (Mattsson & Lundvall, 2013). Vi ser här att båda dessa områden upplevs som att de får väldigt stort utrymme på utbildningen, tillsammans med gymnastik, redskap och akrobatik. Minst utrymme upplever respondenterna att styrketräning/gym samt konditions- och uthållighetsidrott får. Samtidigt är det dessa aktivitetsformer som ungdomar och vuxna i allt högre grad ägnar sig åt, speciellt efter hand som de blir äldre
(Riksidrottsförbundet, 2011; Van Mechelen, Twisk, Post, Snel & Kemper, 2000).
Författarens erfarenhet vid utbildning och praktik lokalt visar också att det är inom dessa områden som många lärare brister i kunskap och upplevd förmåga, speciellt med hänsyn till styrketräning och gym samt gymnastik, redskap och akrobatik. Både Ferry (2018) och Roman & Frisk (2017) menar att lärare generellt inte undervisar i det de själva känner sig osäkra på. Det hade varit intressant att undersöka respondenternas upplevda säkerhet inom de olika områden av praktiskt idrottande som räknades upp i enkäten. Korrelationen mellan lärarens uppfattning om ett områdes vikt för utbildningen, lärarens självskattade säkerhet inom samma område och hur väl eller frekvent det används i praktiken i den lärarens undervisning vore mycket intressant. Kanske kan en sådan teori förklara varför områden som också fick lågt utrymme i utbildningen också klassades som mindre viktiga för läraryrket. Samtidigt är gymnastik, redskap och akrobatik ett undantag från det sättet att tänka, eftersom det gavs
33
mycket utrymme i utbildningen men klassades lågt gällande värdet. Frågan om vad som ligger bakom värderingen kvarstår alltså.
Vi kan också se att flera av de områden som respondenterna rankar lägre i vikt för yrket är sådana idrotter eller områden som både lärare och elever i stor utsträckning har erfarenhet av sedan tidigare (Londos, 2010). Med tanke på föreningsidrottens starka ställning bland unga (Londos, 2010), och att lärarna ofta har en bakgrund inom den samma (Ferry, 2018), är det inte konstigt att lärarna rankar dessa områden som mindre viktiga för yrkeslivet. Det man redan kan behöver man inte lära sig, och därmed kan man anta att sådana områden får mindre utrymme på lektionerna i skolan.
Forskning & forskningsmetodik
I de statliga direktiven för lärarutbildningen står det specificerat att utbildningen ska förbereda studenten för forsknings- och utvecklingsarbete (Regeringen 1, 2010). Bland respondenterna är svaren gällande forskningens och forskningsmetodikens utrymme på utbildningen något varierande. Kanske kan det delvis förklaras med att dessa nya direktiv från regeringen började gälla först 2010, vilket gör att äldre utbildningar inte omfattats av samma reglemente. Bland respondenterna är det dessa områden som rankas lägst gällande värdet för yrket. Det är intressant därför att undervisningen enligt skollagen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Regeringen 2, 2010). Det innebär att lärarens uppdrag i grunden ska bygga på forskningen. Respondenterna till innevarande studie har rankat utbildningen i forskningsmetodik och forskningsvetenskapliga teorier väldigt lågt gällande värdet för yrkeslivet. Frågan blir då vad detta gör med den vetenskapliga grunden för undervisningen och skolan som helhet. Kommer en lärare som inte ser värdet med den utbildning han eller hon fått i detta ändå kunna till godogöra sig forskning som kan utveckla och utmana de egna föreställningarna om undervisningens innehåll och utförande? Det är en fråga värd att fundera vidare på, också i förhållande till de olika områden av praktiskt
idrottande som denna studie tar upp. Samtidigt som de specifika delarna inom forskningen får låga siffror ligger forskning/forskningsmetodik som övergripande område tydligt högre. Det kan indikera att respondenterna snarast menar att de områden som denna studie valt att ta upp ger litet värde, medan forskningen som helhet, och utbildningen inom den, ändå har gett något som är värdefullt för yrket.
34
Kommunikation och elevmöte
De områden som i de övergripande frågorna fick lägst värden var, utöver forskning/metodik, områden som gällde kommunikation och sociala faktorer. Detta återkom sedan i de fria frågorna i slutet av enkäten. Många av respondenterna menar att områden inom
kommunikation och sociala faktorer är saker som fattas i utbildningen och som har stor vikt för yrkeslivet. Detta är också tydligt i enkätsvaren där det upplevda utrymmet för dessa områden under utbildningen rankades förhållandevis lågt, men värdet för yrkeslivet högt. En betydande majoritet av respondenterna upplever utrymmet av undervisning i kommunikation som lågt på utbildningen. Även om siffrorna är något högre för sociala faktorer är de fortsatt mycket högre än övriga undersökta områden. En av respondenterna uttryckte också detta i fritext när han/hon menade att det sociala på ett sätt behöver komma först. Som lärare är behovet av att kunna tala med och hantera eleverna viktigare än själva ämneskunskapen i många fall, menar respondenten.
Många av respondenterna efterfrågar också utbildning i konflikthantering och ledarskap, vilka båda får sägas ha med elevmötet att göra. De menar att de verktyg som utbildningen ger i förhållande till hur man som lärare ska förhålla sig till och handha eleverna inte räcker till. I närtid har flera uppmärksammade fall av lärare och elevkonflikter fått medial
uppmärksamhet, och ljuset har fallit på lärarnas arbetsvillkor. Allt från verbala påhopp, både från elever till lärare och tvärt om, till handgripligheter är saker som många lärare är med om en vanlig arbetsdag. Utan verktyg och utbildning i att hantera sådana situationer finns ingen säkerhet i att undervisa och att leda. Här finns, enligt respondenterna, en tydlig brist i lärarutbildningen.
Subjektiva åsikter
Den tidigare forskningen har visat på en ineffektiv lärarutbildning, speciellt gällande ämnet idrott och hälsa (Ferry, 2018; Romar & Frisk, 2017). Denna studie har försökt visa på vad det är lärarna själva upplever att de får och att de behöver. Genom att använda en
fenomenologisk utgångpunkt har jag försökt att komma bakom de här förutfattade
meningarna och den uppfattning om läraryrket som lärarna bär med sig in i utbildningen, och istället försöka se vad de upplever vara relevant när de faktiskt arbetar. Samtidigt blir en sådan studie bara ett porträtt av respondenternas subjektiva åsikter. Fenomenologin är, som bekant, inte intresserad av tinget i sig utan upplevelsen av det. I detta fallet så är det inte lika
35
relevant vad lärarutbildningen faktiskt innehåller och hur mycket utrymme de olika områden den innehåller får, utan det är respondenternas upplevelse som får styra.
Speciellt intressant blev detta för mig eftersom de resultat studien visade inte stämde överens med min egen upplevelse av lärarutbildningen. Generellt graderade lärarna många områden högre både på innehåll och värde än vad jag hade gjort, vilket i grunden är något positivt. Det utmanar en negativ bild av lärarutbildningen som både finns hos vissa studenter, mig själv inkluderat, och som finns bland forskningen som tagits upp i den här uppsatsen. Det innebär också att jag behöver ifrågasätta min egen förmåga till total fenomenologisk reduktion i förhållande till svaren (Bjurwill, 1995). Den förförståelse och de åsikter som jag bär med mig behöver jag, precis som när jag genom studien försöker reducera respondenternas tankar till enskilda svar, reducera så helt att jag kan göra tolkningar utan att färgas av min egen
bakgrund. En sådan reduktion av jaget är inte bara svårt, utan på många sätt omöjligt. Samtidigt så har fenomenologins tanke om att tolkningen av den sociala verkligheten måste grunda sig i människornas upplevelse av verkligheten har fått utrymme här. Det är lärarnas subjektiva åsikter som får ligga till grund för eventuella förändringar av lärarutbildning och undervisning, och som ligger till grund för detta arbete och denna analys.
Sammanfattning och slutsats
Tidigare forskning har visat att lärarutbildningen i många fall har svårt att ändra på
studenternas uppfattningar om lärarens roll såväl som hur undervisningen ska se ut (Ferry, 2018). Samtidigt finns det forskning som visar att ämneskunskaperna upplevs som viktiga (Capel et. al., 2011), och Mordal-Moen & Green (2014) visar på hur studenterna söker sig till utbildning med förväntningar på att få utvecklas i sina egna kunskaper inom ämnet, snarare än för att bli utmanade i sitt sätt att tänka. Denna studie har tagit avstamp i denna forskning för att få reda på vilka områden inom utbildningen till lärare i Idrott och hälsa som lärarna själva upplever har fått stort utrymme, och vilka områden där utbildningen varit värdefull för yrkeslivet. Oavsett utbildningens oförmåga att förändra bilden av en lärare och vad som är viktigt för denne får man anta att yrkeslivet på något sätt påverkat den samma. Därför är det relevant att undersöka just vad lärarna själva tycker.
Resultatet visar att en stor del av respondenterna menar att det praktiska idrottandet,
ämneskunskaperna och forskning upplevs ha fått stort utrymme i utbildningen. Det är alltså delvis svaret på min första frågeställning. Dessa områden, med undantag för forskningen,
36
anses också vara av stor vikt för en lärare, vilket svarar på min andra frågeställning.
Samtidigt har också flera respondenter kritiserat just detta. De menar istället att det praktiska idrottandet handlar om att utveckla den egna förmågan, medan fokus istället borde legat på att lära sig lära ut. Didaktiken och pedagogiken har för en stor del av respondenterna istället legat något lägre, vilket fått flera av dem att ifrågasätta just det stora fokuset på själva idrottandet.
Vidare är den primära bristen som respondenterna lyfter fram, både i graderingsfrågor och fritext, utbildningen i konflikthantering och kommunikation. Det är alltså den andra delen av svaret på min första frågeställning. Mötet med eleverna beskrivs av några respondenter som det viktigaste och det som borde föregå all den övriga utbildningen. Istället visar resultatet att det får förhållandevis lite utrymme jämfört med ovanstående områden. Detta gäller både i fråga om kommunikation med elever samt undervisning i sociala faktorer som genus, kön och social status. Detta samtidigt som samma områden rankas mycket högt gällande vikten för yrket. Detta ger också svaret på min tredje och sista frågeställning.
Lärarutbildningen kan därför sägas ha en del att lära av lärarna själva. Bristen på effektiv undervisning i kommunikation, konflikter och elevmöte är något som får konsekvenser inte bara för lärarna själva utan framför allt för eleverna de möter. En lärare som inte kan hantera ett klassrum, eller ännu mindre en idrottshall, är inte en lärare som når ut med sin
undervisning, och därmed inte en lärare som kan sägas uppfylla läroplanen. Det blir, till slut, alltid eleven som kommer i kläm när lärarna brister i utbildning och förmåga.
Samtidigt behövs mer forskning för att kunna säkerställa något av resultaten i denna studie. Urvalet är förhållandevis litet, tiden begränsad och därmed är också frågorna och resultatet begränsat. Ytterligare forskning skulle behövas för att utröna om det resultat som presenterats här kan generaliseras över hela populationen av lärare i idrott och hälsa. Om så är fallet är det helt vitalt för lärarutbildningen att undersöka vad som kan göras för att bättre möta den faktiskt verkligheten när lärarna kommer ut i yrkeslivet. Framtida forskning skulle alltså med fördel genomföra liknande studier i större skala för att se hur generella dessa svar kan sägas vara, men också studera mer begränsade grupper i fråga om ålder, yrkeserfarenhet och lärosäte. På så sätt skapas resultat som kan hjälpa specifika lärosäten och utbildare på ett mer effektivt sätt.
37
Referenser
Bjurvill, C. (1995). Fenomenologi. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2006). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Enskede: TPB.
Capel, S., Hayes, S., Katene, W., & Velija, P. (2011). The interaction of factors which influence secondary student physical education teachers’ knowledge and development as teachers. European Physical Education Review,17(2), 183-201.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början. Studentlitteratur AB.
Engström, Lars-Magnus (1969). Gymnastikundervisningen i årskurs 8 : resultat av en enkät till gymnastiklärare rörande ämnets innehåll och målsättning. Stockholm,: HLS. (Rapport från Pedagogisk-psykologiska institutionen, Lärarhögskolan i Stockholm, 44).
Ejlertsson, Göran (1996) Enkät i praktiken – en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Farina, Gabriella (2014). Some reflections on the phenomenological method. Dialogues in Philosophy, Mental and Neuro Sciences, 7(2), 50-62
Ferry, M. (2018). Physical education preservice teachers’ perceptions of the subject and profession: Development during 2005–2016. Physical Education and Sport Pedagogy,23(4), 358-370.
Graber, K. (1996). Influencing student beliefs: The design of a “high impact” teacher education program. Teaching and Teacher education, 12(5), 451-466.
Kansanen, Pertii, & Meri, Matti (1999). The didactic relation in the teaching-studying-learning process. TNTEE Publications, 2(1), 107-117.
Kommittédirektiv 2017:27. Ökad samverkan kring praktiknära forskning för stärkt vetenskaplig grund i skolväsendet. Online-resurs. Hämtad från
https://www.regeringen.se/494485/contentassets/e8629b36bcf141efb2ef3e8f14f11c9e/okad- samverkan-kring-praktiknara-forskning-for-starkt-vetenskaplig-grund-i-skolvasendet-dir.-201727.pdf 2019-05-24
38
Kroksmark, Tomas (2000). Didaktik och lärares yrkeskunskap. I: Alerby, Eva Kansanen, Pertti & Kroksmark, Tomas (red.) Lära om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Kroll LR (2004). ”Constructing constructivism: How student teachers construct ideas of development, knowledge, learning and teaching.” Teachers and Teaching: Theory and Practice, 9, (29).
Lindgren U (2013): ”Nyblivna lärares erfarenheter av sin lärarutbildning och upplevelser av första året i yrket.” Arbetsmarknad & Arbetsliv, 19, (1).
Mattsson, T & Lundvall, S (2013). The position of dance in physical education, Sport, Education and Society. Hämtad från
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13573322.2013.837044 2019-05-24
Malmö Universitet (2019). Utbildningsplan lärarutbildningen. Hämtad från https://edu.mau.se/LALAM-GYID 2019-05-24
Mordal-Moen, K., & Green, K. (2012). Physical education teacher education in Norway: The perceptions of student teachers. Sport, Education and Society,19(6), 806-823.
Romar, J., & Frisk, A. (2017). The Influence of Occupational Socialization on Novice Teachers’ Practical Knowledge, Confidence and Teaching in Physical
Education. Qualitative Research in Education,6(1), 86.
Regeringen 1 (2010) Ändring till högskoleförordningen, SFS 2010:1064. Hämtad från https://www.lagboken.se/Lagboken/sfs/sfs/2010/1000-1099/d_641444-sfs-2010_1064-forordning-om-andring-i-hogskoleforordningen-1993_100 2019-05-24
Regeringen 2, (2010). Högskoleförordningen. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100 2019-05-24
Riksidrottsförbundet (2011). Svenska folkets idrotts- och motionsvanor. Hämtad från: http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/motionsidrott/svenska-folkets-motionsvanor-2011.pdf
SOU 1999:63. Att lära & leda. En lärarutbildning för samverkan & utveckling. Stockholm: Norstedts Tryckeri AB.
39
Van Mechelen, Willem; Twisk, Jon W. R.; Post, Bertheke G.; Snel, Jan & Kemper, Han C. G. (2000). Physical Activity of Young People: the Amsterdam Longitudinal Growth and Health Study. Medicine & Science in Sports & Excercise, 32 (9) s. 1610-1616.
40
Bilaga 1.
Enkät – Lära lärare lära1. Jag är • Man • Kvinna 2. Jag är • 20-30 år • 31-40 år • 41-50 år • 51-65 år • 65+ år
3. Hur länge sedan var det du tog din lärarexamen i Idrott och Hälsa?
• 0-2 år sedan • 3-5 år sedan • 6-10 år sedan • 11-20 år sedan • Mer än 20 år sedan
4. Vid vilket lärosäte studerade du till lärare i Idrott och hälsa?
5. Hur länge har du varit yrkesverksam som idrottslärare?
• 0-2 år • 3-5 år • 6-10 år • 11-20 år • Mer än 20 år
6. Vilken årskurs är du primärt utbildad mot?
• Åk 1-3
• Åk 4-6
• Åk 7-9
• Gymnasiet
7. Gradera nedanstående områden inom idrottslärarutbildningen efter hur stort utrymme du upplever att vardera del fick i kursutbudet. . 1=inget/väldigt lite utrymme. 5=mycket stort utrymme.
Didaktik
Pedagogik
Ämneskunskaper
Praktiskt idrottande
Forskning/forskningsmetodik
Kommunikation (elevmöte, gruppdynamik el. dyl.)
