• No results found

Att bygga broar kan skapa trygghet : Sjuksköterskans arbete med sköra patienter i Mobila Närsjukvårdsteam

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att bygga broar kan skapa trygghet : Sjuksköterskans arbete med sköra patienter i Mobila Närsjukvårdsteam"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

EXAMENSARBETE -MAGISTERNIVÅ

VÅRDVETENSKAP

VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

2020:47

Att bygga broar kan skapa trygghet

Sjuksköterskans arbete med sköra patienter i Mobila Närsjukvårdsteam

Annika Arnoldsson

Eva-Karin Elkjaer

(2)

Uppsatsens titel: Att bygga broar kan skapa trygghet. Sjuksköterskans arbete med sköra patienter i Mobila Närsjukvårdsteam

Titel på engelska: Building bridges can create security. The registered nurse´s work with fragile patients in the Mobile local healthcare team

Författare: Annika Arnoldsson och Eva-Karin Elkjaer Huvudområde: Vårdvetenskap

Nivå och poäng: Magisternivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Specialistsjuksköterska med inriktning mot vård av äldre

Handledare: Lotta Saarnio Huttu Examinator: Karin Josefsson

Sammanfattning

Andelen äldre personer ökar i Sverige och världen vilket innebär att efterfrågan av vård ökar, men all vård behöver inte ske på sjukhus. Insatser som kan förhindra undvikbar slutenvård bör vara viktiga att arbeta fram dels ur ett hållbarhetsperspektiv, men även viktigt för att minska den påfrestning, förvirring och försämrad hälsostatus en sjukhusvistelse kan innebära för den äldre sköra patienten. Mobila närsjuksvårdsteam som utgår från sjukhusen är en relativt ny vårdform i Sverige och introducerades i Västra Götalandsregionen för ungefär 10 år sedan. Mobila närsjukvårdsteam gör insatser för sköra patienter med komplexa behov i hemmet och i teamen arbetar bland annat sjuksköterskor. Inom sjuksköterskans kompetensområde ingår att självständigt kunna ansvara för omvårdnad av patienter, inneha förmågan att se hela patientens livsvärld samt arbeta för en säker vård. Syftet med den här studien är att belysa sjuksköterskans arbete med sköra patienter i mobila närsjukvårdsteam. Denna studie har genomförts som kvalitativ metod med induktiv ansats och bygger på intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat sjuksköterskor verksamma på tre olika mobila närsjukvårdsteam. Resultatet av vår studie har visat att sjuksköterskan i mobila närsjukvårdsteam har en viktig roll då de utför avancerad vård i hemmet genom

(3)

samverkan i team och med andra vårdaktörer. Sjuksköterskan har ett helhetsperspektiv med patienten i fokus och på så sätt kan andelen onödiga sjukhusinläggningar minska. Vår studie visar att snabb uppföljning i hemmet av sköra patienter som skrivs ut från sjukhus skapar trygghet samt minskar återinläggningar. Dessutom är rätt vård av sköra äldre patienter en organisatorisk fråga och vården behöver bedrivas av rätt kompetens. Sjuksköterskans arbete i mobila närsjukvårdsteam innebär att arbeta med hållbar utveckling genom att konsumtion av slutenvård minskar.

Nyckelord: sjuksköterskans kompetens, sköra äldre patienter, mobila närsjukvårdsteam, avancerad vård i hemmet, snabb uppföljning i hemmet, samverkan i team, onödiga återinläggningar, vårdens organisation

Abstract

The proportion of older people is increasing in Sweden and the world, which means that the demand for care is increasing, but all care need not executed in hospitals. Efforts that can prevent avoidable outpatient care should be important to work on from a sustainability perspective, but also important to reduce the stress, confusion and deteriorating health status a hospital stay can cause for the older fragile patient. Mobile local health care teams executed from the local hospital are a relatively new form of care in Sweden. Mobile local health care teams were introduced in the Västra Götaland region about 10 years ago. Mobile local health care teams makes efforts for fragile patients with complex needs in their home. The registered nurse’s expertise includes being able to independently be responsible for the care of patients, having the ability to see the entire patient's needs and working for patient’s safety. The aim of this study is to illustrate the nurse's work with fragile older patients in mobile local health care teams. This study has been conducted as a qualitative method with an inductive approach and is based on interviews as a data collection method. We have interviewed nurses working on three different mobile local health care teams. The result has shown that the registered nurse in mobile local health care teams plays an important role as they carry out advanced care in the home through collaboration in teams and with other healthcare players. The registered nurse has a holistic perspective with the patient in focus,

(4)

fast follow-up in the home of fragile patients who are discharged from hospitals creates security and reduces re-admissions. In addition, proper care of fragile elderly patients is an organizational issue and care needs to be conducted by the right expertise. Registered nurse's work in mobile local health care teams means working with sustainable development by reducing the consumption of inpatient care.

Key words: registered nurse, competence, frail older patients, mobile local healthcare teams, advanced home care, follow-up at home, team collaboration, avoidable re-admissions, care organization

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1

En åldrande befolkning och den äldre patientens hälsa ___________________________ 2 Sårbarhet i gränslandet mellan sjukhus och hem ________________________________ 3 Skörhet och sårbar bland äldre patienter ______________________________________ 3 Vårdens från 1800-talet till mobila närsjuksvårdsteam ___________________________ 4 Införandet av mobila närsjuksvårdsteam ______________________________________ 5 Kan vård på sjukhus undvikas? ______________________________________________ 6 Specialistsjuksköterska och det vårdande mötet ________________________________ 7 Hållbar utveckling _________________________________________________________ 8

PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 8 SYFTE ______________________________________________________________ 8 METOD _____________________________________________________________ 9

Design ___________________________________________________________________ 9

Urval och genomförande __________________________________________________________ 9 Datainsamling _________________________________________________________________ 10 Dataanalys ____________________________________________________________________ 11 Etiska överväganden ____________________________________________________________ 12

RESULTAT _________________________________________________________ 13

Helhetsperspektiv med patienten i fokus ______________________________________ 14

Patientens livsvärld _____________________________________________________________ 14 Tillgänglighet att möta patienten ___________________________________________________ 15 Avancerade bedömningar med patienten i fokus _______________________________________ 16

Samverkan i team och med andra vårdaktörer ________________________________ 17

Arbeta i team __________________________________________________________________ 18 Samverka med hemsjukvård och primärvård __________________________________________ 19

DISKUSSION _______________________________________________________ 21

Metoddiskussion __________________________________________________________ 21 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 23

Snabb uppföljning i hemmet skapar trygghet och minskar återinskrivningar _________________ 23 Vård av sköra äldre personer – en fråga om kompetens och organisation ____________________ 24 Slutord resultatdiskussion ________________________________________________________ 24 Hållbar utveckling genom minskad konsumtion av slutenvård ____________________________ 25

(6)

Bilaga 1 ______________________________________________________________________ 33 Bilaga 2 ______________________________________________________________________ 35 Bilaga 3 ______________________________________________________________________ 38

(7)

INLEDNING

Mobila närsjukvårdsteam som utgår från sjukhusen är en relativt ny vårdform i Sverige och introducerades i Västra Götalandsregionen för ungefär 10 år sedan. Teamen ger avancerad vård för sköra äldre patienter i hemmet. Syftet med mobila närsjukvårdsteam är att samverka mellan vårdinstanserna, med patienten i fokus genom en god och sammanhållen vård utan onödiga sjukhusvistelser. De mobila närsjukvårdteamen följer patienterna under en begränsad tid och deras personcentrerade arbetssätt är snarare symtomorienterat än diagnoscentrerat (Vårdsamverkan i Västra Götaland 2019). Vi som gjort denna studie arbetar som sjuksköterskor inom slutenvården i Västra Götalandsregionen och har därigenom kommit i kontakt med mobila närsjukvårdsteam på våra arbetsplatser. Vi kommer dagligen i kontakt med sköra äldre patienter i vårt arbete och har kontaktat mobila närsjukvårdsteam angående patienter som har haft upprepade slutenvårdstillfällen. Då väcktes vårt intresse av mobila närsjukvårdteamets arbete och därför ville vi göra en egen studie där vi vill belysa sjuksköterskans arbete med sköra patienter i mobila närsjukvårdsteam och se vilka insatser som görs för att undvika onödig slutenvård.

BAKGRUND

Mobila närsjukvårdsteam (NSVT) är en relativt ny företeelse och därför finns det inte många studier gjorda inom området. I den här studien vill vi belysa sjuksköterskans arbete i NSVT och också se vilka insatser som görs för att minska återinläggningar av sköra äldre patienter. När vi belyser sjuksköterskans arbete med sköra patienter i det mobila närsjukvårdsteamet så behöver vi även beskriva vad en åldrande befolkning och en äldre patient kan innebära för sjukvården nu och framöver samt vad som kan vara specifikt för en skör patient. Vi vill också förklara hur och varför mobil närsjukvård uppkom, vilket också föranleder att vi i bakgrunden beskriver vårdens historia och organisation samt begreppet hållbar utveckling i förhållande till studiens område.

(8)

En åldrande befolkning och den äldre patientens hälsa

Andelen äldre personer ökar både i Sverige och världen. United Nation (2019) beräknade att det år 2019 fanns 703 miljoner personer över världen som är 65 år eller äldre och år 2050 beräknas antalet ökat till 1,5 miljarder. Statistiska Central Byrån (SCB 2019) beskrev att 20 procent av befolkningen i Sverige var 65 år och äldre år 2019. Den andelen förväntas öka till 25 procent år 2070. Antalet personer, 80 år och äldre ökar från drygt en halv miljon personer 2018 till en miljon 2040.

Hälsa beskriver Världshälsoorganisationen (WHO u.å.)kan förstås som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller ohälsa. En annan accepterad definition av hälsa är dess relation till hur en person upplever en känsla av hälsa och välbefinnande. Josefsson, Andersson och Erikstedt (2016) beskriver att när äldre personer fick självskatta sin hälsa, skattade de flesta i gruppen 65-79 år sin allmänna hälsa bra men att kvinnor skattade sin fysiska och psykiska hälsa sämre än männen. Skillnad mellan könen jämnades ut hos deltagarna i gruppen 80-84 år, då både kvinnorna och männen upplevde att hälsan försämrats. Studien visade att det även finns könsbaserade skillnader att ta hänsyn till för att skapa ett rättvist hälsosamt åldrande

Hylén, Ranhoff (2018, s.81) förklarar att äldre patienter ofta skiljer sig från yngre patienter vilket beror på att ju äldre vi blir så utvecklas en naturlig åldersrelaterad nedgång i våra fysiologiska system vilket skapar en sårbarhet vid plötsliga hälsoförändringar. Graden av åldersförändringar påverkar den äldre människan olika, men den äldre patienten kan beskrivas som en person vilken har ett eller flera hälsoproblem vilket ofta leder till en ökad kontakt med sjukvården. Clegg, Young, Iliffe, Oldre Rikkert och Rockwood (2013) har beskrivit att upp till så många som hälften av alla över 85 år beräknas vara sårbara vilket innebär en avsevärd ökad risk för funktionshinder, fall, vård under längre tid eller död.

Ökad ålder innebär också en ökad risk för att drabbas av en eller flera kroniska sjukdomar vilket Borges och Menezes (2011) förklarat är naturligt relaterat till stigande ålder. Västra Götalandsregionen (2018) beskriver att 85 % av alla över 65 år i Sverige uppskattas ha minst en kronisk sjukdom och 66 % har två eller flera kroniska sjukdomar

(9)

och risken finns att den gruppen kommer öka i framtiden. Hopman, Schellevies, Rijken och Schellevies (2016) undersökte och jämförde de hälsorelaterade behoven hos personer med en eller flera kroniska sjukdomar. Resultatet visade att fler kvinnor än män är multisjuka. Flera av de som är multisjuka är socioekonomiskt utsatta med exempelvis lägre inkomst eller lägre läskunnighet. Det förekom även kognitiva problem och utmaningar. Studien visade på att multisjuka patienter har relativt många och olika behov vilket behöver beaktas när vård och stödprogram planeras.

Sårbarhet i gränslandet mellan sjukhus och hem

Äldre patienterna har många gånger en komplex hälsosituation och kan ha svårt att formulera sina behov. Att leva med försämrad hälsa, upprepade inläggningar på sjukhus i en bräcklig kropp som är instabil kan inge känslan av att befinna sig i ett existentiellt gränsland beskriver Arman, Dahlberg och Ekeberg (2015, ss. 96- 98).

Rydeman, Törnkvist, Agreus och Dahlberg (2012) har förklarat att när den äldre patienten och deras anhöriga förlorar sjukhuskontakten i samband med utskrivning från slutenvård så behöver de hjälp att anpassa sig till den nya situationen utanför sjukhuset. Federman, Soones, De Cherrie, Leff och Siu (2018) menar att det därför är viktigt att patienten och närstående inkluderas i utskrivningsprocessen och att den äldres individuella behov uppfylls vid utskrivning från sjukhus. En situation där behoven inte erkänns och åtgärdas på sjukhus framkallar osäkerhet, framförallt vid utskrivning från sjukhuset. Att komma hem från en sjukhusvistelse är både påfrestande och osäkert men tidig uppföljning och hembesök efter utskrivning från sjukhus kan minska återinläggningar visar en studie genomförd av Linertova´, Garcia-Pérez, Va´zques-Diaz, Lorenzo-Riera och Sarria-Santamera (2011).

Skörhet och sårbar bland äldre patienter

Wilhelmson et al. (2012) beskriver att skörhet är ett begrepp vi bör använda istället för multisjuk. Skörhet har en stark koppling till multipla sjukdomar samt

(10)

av omsorg och vård. Sammankopplingen skörhet, multisjuklighet samt aktivitetsbegränsningar kallas sårbarhet. En person kan vara skör utan att vara sårbar men är personen sårbar så är den också skör. Sårbarhet kan omfatta allvarliga hälsotillstånd men även lindriga och kan beskrivas som ett stegvist förlopp där en äldre person går från frisk till att utveckla ökande sårbarhet. Skörhet ses även som ett tillstånd som är biologiskt kopplat till minskad reservkapacitet. Borges och Menezes (2011) förklarar att skörhet (frailty) är ett centralt begrepp inom geriatriks medicin och att det råder samsyn kring att skörhet är ett multifaktoriellt tillstånd som är progressivt och kännetecknas av sårbarhet för stressfaktorer som påverkar och minskar förmågan att upprätthålla homeostas.

I denna studie använde vi begreppet ”skör” vilket beskriver patienter som är i riskzonen för hög vårdkonsumtion. Dessa patienter är viktiga att identifiera för att kunna sätta in stödåtgärder innan sjukdomsförloppet blivit så allvarligt att det är svårt att hejda. Sätts stödåtgärder in i tid så bör det kunna leda till minskad risk för inläggning på sjukhus.

Vårdens från 1800-talet till mobila närsjuksvårdsteam

Ur ett historiskt perspektiv är sjukhusvård en relativt ny företeelse, tidigare fick sjuka och äldre vård i hemmet av närstående eller på fattigstugan. Det var först under 1800-talets senare del, då befolkningen i Sverige var cirka 2 miljoner, som moderna sjukhus började växa fram med vårdutbildad personal. 1979 kom en lag i Sverige som bestämde att vuxna familjemedlemmar inte måste ta hand om varandra, utan att det blev ett kommunalt ansvar. Den äldre med stort omvårdnadsbehov kunde därefter erbjudas hjälp i hemmet av hemtjänst eller på ett särskilt boende (Sundin, Hogstedt, Lindberg & Moberg 2012, ss. 22-23; SFS 2001:453).

Enligt 5 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska primärvården svara för behovet av bland annat grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska resurser eller annan särskild kompetens. I vårdcentralernas uppdrag ingår det att vara patientens fasta vårdkontakt samt samverka med andra vårdnivåer för att samordna patienternas vård- och behandling (SFS

(11)

2017:612). I en motion angående ny struktur för hälso- och sjukvården (Sveriges riksdag 2019/20:3286) beskrivs att primärvården saknar resurser att möta det ökande behovet av sjukvård i hemmet för den sköra äldre när akut behov uppstår. En lösning, när detta behov uppstår kan vara multidiciplinära team, vilka besöker patienten i bostaden, teamen kan också stötta upp hemsjukvården.

Ett startskott för mobila närsjuksvårdsteam var initiativet för förbättrad närsjukvård i västra Skaraborg år 2000 (Slutrapport breddinförande av mobil närvård 2019). Initiativ skedde efter att tillgänglighet på läkarmedverkan samt hembesök i den kommunala hemsjukvården uppfattats vara ojämlik. Representanter från kommun, primärvård och specialistsjukvård bildande en arbetsgrupp för att leda arbetet att utveckla närsjukvården och 2008 etablerades ett närsjuksvårdsteam på Lidköpings sjukhus. Syftet med närsjukvårdsteamet var att patienter i den kommunala hemsjukvården skulle kunna vårdas hemma av sjuksköterskor och specialistläkare från sjukhuset i stället för på sjukhus. År 2011 startade Skaraborgsmodellen vilket var tre olika typerna av mobila team i kombination med kommunal hemsjukvård vilket breddinfördes i Skaraborg 2013. Efter att Sveriges kommuner och landsting (nuvarande Sveriges kommuner och Regioner) (2015) utvärderat Skaraborgsmodellen och sett mycket positiva resultat, som en del av den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre (2015), så fattade Hälso- och sjukvårdsutskottet år 2014 beslut om breddinförande av närsjuksvårdsteam (NSVT) i Västra Götalandsregionen.

Införandet av mobila närsjuksvårdsteam

Mobila närsjuksvårdsteam (NSVT) utgår från sjukhus och är en vårdform som introducerats i Sverige under de sista 10-åren. NSVT vänder sig till patienter med omfattande behov av vård- och omsorg och som traditionellt vårdats inom slutenvården. Syftet med NSVT är att erbjuda, uppföljning och avancerade sjukvårdande behandlingar i hemmet eller på särskilt boende och undvika “onödig” slutenvård (Vårdsamverkan i Västra Götaland 2019).

(12)

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) 2013) förklarar att upp till 40 procent av alla patienter över 65 år står för samtliga besök på sjukhusens akutmottagningar men att många sköra äldre inte behöver akutmottagningarnas resurser utan skulle kunna få en vårdplats via direktinläggning eller hjälp via förstärka insatser utanför sjukhuset. Lee, Pickstone, Facultad och Titchener (2017) beskriver att det har visat sig vara minst lika effektivt att vårda kroniskt sjuka patienter i hemmet med hjälp av mobila sjukvårdsteam som att vårda patienterna inneliggande på sjukhus. Patienter och anhöriga beskriver att de upplever en ökad trygghet när de kan vara kvar i hemmet och få hjälp där och risken för orostillstånd, konfusion och vårdrelaterade infektioner minskar också. Söderberg, Rydell, Karlsson och Löfvenmark (2015) förklarar att tillgång till tvärprofessionella team kan skapa trygghet i hemmet för patienter med bland annat hjärtsvikt. Insatserna av teamen kan minska försämringen av hjärtsvikt och förebygga sjukhusvistelser. Patienterna kan därför med hjälp av teamen i större utsträckning vårdas hemma.

Kan vård på sjukhus undvikas?

De personer som behöver sjukvård ska naturligtvis få det men lika viktigt är att äldre personer inte i onödan vårdas på sjukhus, inte minst då den påfrestningen kan innebära förvirring och försämrad hälsostatus (Regeringskansliet 2014).

Multisjuklighet samt nedsatt mobilitet hos äldre personer är vanliga riskfaktorer som påverkar upprepade sjukhusinläggningar. Kan faktorer definieras som påverkar risken för återinläggning på sjukhus, så skulle vi med bättre precision kunna identifiera individer med hög risk för återinläggning och möjliggöra insatser i förebyggande syfte menar García-Pérez et al. (2011). Vilken även Mc Laren et al. (2016) uppmärksammat i en studie som visade att över 20 % av patienterna med hjärtsvikt kunde bedömas bli återinlagda på sjukhus inom 30 dagar. Studien föreslog att om dessa patienter kunde identifieras så skulle vård på sjukhus kunna undvikas genom riktade insatser.

Næss, Kirkevold, Hammer, Straand och Bruun Wyller (2017) beskriver att äldre multisjuka personer som bor hemma, men som har vårdats på sjukhus det senaste året,

(13)

utgör en mycket skör grupp. Personerna har behov av specialiserad omvårdnadskompetens då de vårdas i hemmet och sjuksköterskorna som tar hand om patienterna i hemmet bör kunna identifiera behov av specifik vård och försämring av tillstånd. Vård i hemmet bör vara flexibelt och proaktiv med syfte att förhindra ytterligare funktionedsättning hos patienterna, förbättra symtom samt undvika onödig sjukhusvistelse.

Specialistsjuksköterska och det vårdande mötet

Vården av i dag är ett av samhällets mest komplexa och kunskapsintensiva arbetsområden. Behov av hög kompetens inom respektive profession i vårdteamen behövs därför för att utföra evidensbaserad säker vård med vårdtagaren i fokus (Almerud, Österberg & Nordgren 2014, ss.9 - 10).

Omvårdnad tillhör sjuksköterskans specifika kompetens och omfattar både det patientnära arbetet samt ett vetenskapligt kunskapsområde. En förutsättning för att kunna analysera, hantera och bedöma komplexa frågeställningar och situationer som sjuksköterskor ställs inför är kunskap och skicklighet beskriver Svensk sjuksköterskeförening (2012).

I kompetens och kunskapskraven för specialistsjuksköterska Vård av äldre (2012) ingår att specialistsjuksköterskan genom ett helhetsperspektiv ska identifiera och arbeta utifrån den äldre personens behov och resurser men även utbilda samt vägleda den äldre, anhöriga och annan personal. Sjuksköterskan tar ansvar för samspelet och den utveckling som därefter sker i det vårdande mötet med patienten menar Dahlberg och Segesten (2010, ss.192-202). Syftet med mötet är att patientens hälsoprocesser skall upprätthållas, stärkas och stödjas. Det är viktigt att sjuksköterskan är lyhörd och följsam för patientens livsvärld och i det vårdande mötet uppmuntras patienten att framföra sina önskemål och behov.

(14)

Hållbar utveckling

Definition av en hållbar utveckling enligt Bruntlandkomissionen är: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (FN 1987). Tre dimensioner ingår i hållbar utveckling: ekologisk, social och ekonomisk och dessa behöver integreras och överlappa varandra för att en hållbar utveckling ska ske (Regeringskansliet 2017).

Hållbar utvecklig i vården handlar om att sträva mot bästa möjliga hälsa samt en hållbar hälso- och sjukvård. I Sverige och övriga Europa pågår bland annat initiativ och insatser för att hantera det ökande antalet personer som diagnostiseras och lever med en eller flera kroniska sjukdomar (Socialstyrelsen 2018). En sådan insats kan vara vård av mobila närsjuksvårdsteam.

PROBLEMFORMULERING

Andelen äldre personer i världen blir fler vilket innebär att efterfrågan av vård ökar men all vård behöver inte ske på sjukhus. Insatser som kan förhindra undvikbar slutenvård bör vara viktiga att arbeta fram dels ur ett hållbarhetsperspektiv, men även viktigt för att minska den påfrestning, förvirring och försämrad hälsostatus en sjukhusvistelse kan innebära för den äldre sköra patienten. Mobila närsjukvårdsteam är ett vårdteam som gör insatser för sköra patienter med komplexa behov i hemmet och i teamen arbetar bland annat sjuksköterskor. Inom sjuksköterskans kompetensområde ingår att självständigt kunna ansvara för omvårdnad av patienter, inneha förmågan att se hela patientens livsvärld samt arbeta för en säker vård. Vi vill därför belysa sjuksköterskans arbete med sköra patienter i mobila Närsjukvårdsteam och beskriva de insatser som görs för att undvika undvikbar sjukhusvård.

SYFTE

Syftet är att belysa sjuksköterskans arbete med sköra patienter i mobila Närsjukvårdsteam.

(15)

METOD

Design

Studien har genomförts som kvalitativ metod med induktiv ansats och bygger på intervjuer som datainsamlingsmetod (Kvale & Brinkman 2015). Det finns ett flertal metoder att genomföra intervjuer på i en studie menar Kvale och Brinkman (2015) och vi har valt att arbeta med en intervjuguide med både öppna och riktade frågor (bilaga 3). Kvalitativa metoder har en etablerad ställning inom omvårdnadsforskningen och innehållsanalys med induktiv ansats är en metod som med fördel kan användas för att öka förståelsen för ett fenomen eller upplevelse när kunskapen är fragmenterad beskriver Elo och Kyngäs (2008).

En innehållsanalys innefattar tre processteg: förberedelsefas, organisationsfas och redogörelsefas vilka var och en analyseras. Utmaningarna vid användandet av innehållsanalys menar Elo och Kyngäs (2008) är att det är en flexibel metod som inte har en tydlig process, vilket gör att det finns mer än ett rätt sätt att utföra den på.

Urval och genomförande

I studien ingick nio informanter från tre olika närsjukvårdsteam vilka utgick från tre sjukhus i Västra Götalandsregionen (VGR). Inklusionskriterierna i studien var att informanterna arbetade som sjuksköterska i mobila närsjukvårdsteam i VGR och exklusionskriterierna var därmed alla övriga yrkeskategorier som arbetar i NSVT. I studien ingick både män och kvinnor med varierande erfarenhet av arbete i mobila närsjukvårdsteam mellan nio dagar och fem år (se figur 1).

(16)

Figur 1

Informant Kön Antal år i yrket Erfarenhet NSVT

Nr 1 M 7 9 dagar Nr 2 K 22 1,5 år Nr 3 M 9 1,5 år Nr 4 M 8 1 år Nr 5 K 8 0,5 år Nr 6 K 5 1 år Nr 7 K 4 2,5 år Nr 8 K 23 5 år Nr 9 K 12 5 år

Informationsbrev (bilaga 1) om studiens syfte och genomförande skickades till ansvariga verksamhetschefer. De skickade sitt tillstånd och godkännande samt kontaktuppgifter till sjuksköterskorna i NSVT. Personlig kontakt togs med sjuksköterskorna per telefon eller mail och tid bokades för intervju. Sjuksköterskorna fick muntligt och skriftlig information om intervjuns syfte samt att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kunde avbryta medverkan i studien. Informerat samtycke (bilaga 2) har inhämtats skriftligt i samband med intervjun.

Datainsamling

Studien är baserad på sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta med sköra patienter i mobila närsjukvårdsteam och för att samla in data till studien har enskilda intervjuer med semistrukturerade frågor använts (bilaga 3). Enligt Kvale och Brinkmann (2015) kan en intervjuguide användas som ett manus för att ge intervjun en viss struktur. Samtliga intervjuer började med följande frågor- Hur länge har du arbetat som sjuksköterska, - Hur länge har du arbetat i NSVT, - Beskriv en arbetsdag i NSVT. Uppföljande frågor användes vid behov, som: berätta mer om – när, hur, vad, varför, vad gjorde du då. Riktade frågor användes också under intervjuerna såsom - ser du några nackdelar och fördelar med NSVT.

(17)

Intervjuerna genomfördes enskilt, med någon av författarna, på informanternas arbetsplats. Arbetsgivarna hade avsatt tid och separata rum för informanterna och författarna så det fanns ingen tidspress i samband med intervjuerna. Intervjuerna tog mellan 17-50 minuter och spelades in med diktafon eller mobiltelefon. Efter att intervjuerna genomförts så transkriberades de av ordagrant och avskrifterna avidentifierades genom att ge intervjuerna ett nummer samt en bokstav efter författarens namn exempelvis transkriberat samtal A1, E-K1 etc., därefter raderades de inspelade intervjuerna.

Dataanalys

Kvalitativ innehållsanalys har använts när de transkriberade intervjuerna analyserats. Elo och Kyngäs (2008) delar in analysprocessen i tre olika faser: förberedelsefas, organisationsfas och redogörelsefas.

I förberedelsefasen väljs det material ut som ska analyseras. Författarna av denna studie valde att analysera samtliga transkriberade intervjuer då vi var överens om att vi ville få med samtliga informanters erfarenhet, oavsett längd på intervjun eller anställningstid på NSVT. Graneheim och Lundman (2004) beskriver att en lämplig analysenhet är intervjuer som är tillräckligt stora för att betraktas som en helhet och tillräckligt små för att kunna behålla fokus på syftet.

I organisationsfasen lästes intervjuerna noggrant igenom flera gånger för att få en förståelse över intervjuernas innehåll. Intervjuerna lästes först igenom av bägge författarna enskilt och sedan tillsammans för att bearbeta texterna då Elo och Kyngäs (2008) beskriver att flera tolkningar kan förekomma när mer än en författare analyserar texter. Innehållet som kom fram diskuterades sedan mellan författarna för att se vilken data som tydligt framkom för att förstå helheten. Vi diskuterade även fynden med vår handledare för att få hjälp med strukturen. Från intervjuerna markerade vi upp meningsbärande enheter, tog fram det väsentliga och gemensamma från intervjuerna. Elo och Kyngäs (2008) förklarar att processen med att abstrahera ska fortsätta så långt

(18)

I redogörelsefasen skapade vi kategorier och underkategorier från de uppgifter som framkom i intervjuerna och redovisade dessa.

Tabell 2. Exempel på analysen.

Meningsbärande enhet Kondenserad text Underkategori Huvudkategori Bygga broar mellan

olika aktörer Skapa trygghet för patienten Patientens livsvärld

Tillgänglighet att möta patienten Avancerade bedömningar med patienten i fokus Helhetsperspektiv med patienten i fokus

Det som är den största fördelen med att vi gör hembesök är att patienten får den bästa vården på sin arena och det blir lättare för patienten att bli medbestämmande och att de vågar säga hur han eller hon vill ha det.

Att bli

medbestämmande och våga uttrycka sina önskemål Arbeta i team Samverka med hemsjukvård och primärvård Samverkan i team och med andra vårdaktörer

Etiska överväganden

All forskning bygger på frivillighet och deltagarna i en studie kan närsomhelst avsluta sitt deltagande utan att uppge någon orsak till varför och inte heller drabbas av någon på följd (Vetenskapsrådet 2002). Vid intervjuundersökningar bör etiska problem och övervägande alltid tas i beaktande då det som undersöks ligger i den privata sfären, dels finns risk för att intervjuaren gör personliga övertramp i sin iver att gräva djupt i forskningsområdet samt att materialet senare publiceras offentligt. En utmaning är att bevara respondenternas konfidentialitet och beakta konsekvenserna för respondenterna (Kvale & Brinkman 2014, ss. 83 - 109). Utöver det har författarna av denna studie följt Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav vilka innefattar: samtycke - allt deltagande är frivilligt; information- information om studien; konfidentialiteten - bevarandet och

(19)

skyddandet av respondentens identitet och nyttjande- att resultat inte får användas kommersiellt. Lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning (2019:504) reglerar ansvaret för att all forskning utförs i enlighet med god forskningssed för forskaren och forskningshuvudmän.

RESULTAT

Resultatet i denna studie presenteras med hjälp av kategorier och underkategorier. De två huvudkategorierna som framkom var helhetsperspektiv med patienten i fokus och samverkan i team och med andra vårdaktörer. Under dessa huvudkategorier skapades underkategorierna: Patientens livsvärld och arena, tillgänglighet att möta patienten och avancerade bedömningar med patienten i fokus hamnade under huvudkategorin helhetsperspektiv med patienten i fokus. Under samverkan i team och med andra vårdaktörer blev underkategorierna: Arbeta i team samt samverka med hemsjukvård och primärvård, tabell 3.

Tabell 3. En översikt av resultatets huvudkategorier och underkategorier.

Huvudkategori Underkategori

Helhetsperspektiv med patienten i fokus

Samverkan i team och med andra vårdaktörer

Patientens livsvärld

Tillgänglighet att möta patienten

Avancerade bedömningar med patienten i fokus

Arbeta i team

Samverka med hemsjukvård och primärvård

(20)

Helhetsperspektiv med patienten i fokus

Våra underkategorier till huvudkategorin blev: patientens livsvärld, tillgänglighet att möta patienten och avancerade bedömningar med patienten i fokus. Underkategorierna behandlas var för sig i texten nedan.

Patientens livsvärld

Patientens livsvärld kan förstås genom patientens erfarenhet av sin kropp, själ, ande, erfarenheter och upplevelser. Patientens arena kan förstås som en fysisk plats där patientens känner sig trygg.

Äldre utgör ingen homogen grupp utan det finns stora individuella skillnader och det är sjuksköterskans förmåga att förstå den livsvärld där patienten vistas som gör en förutsättning att individanpassa omvårdnadsinsatser och delaktighet både för patienten och närstående. Hemmet är en stor del av livsvärden för äldre och sköra.

Sjuksköterskorna i denna studie, beskrev att när de träffar patienterna i hemmet med eventuella närstående tillförde detta oerhört mycket för att kunna göra en helhetsbedömning. För patienten gav det en ökad delaktighet genom att patientens resurser och förmågor bättre kunde identifieras och tas till vara i den gemensamma vårdplanen som teamen upprättade. En del patienter kan överskatta sin förmåga om vad de klarar hemma när de vårdas på sjukhus, sjuksköterskorna i NSVT följer upp dessa patienter, snart efter utskrivning från sjukhus för att säkerställa så att allt fungerar. Majoriteten av sjuksköterskorna beskrev att patienten kände trygghet i hemmet och kunde öppna upp och beskriva hur de egentligen upplevde sin hälsa, vilket inte alltid framkommit under sjukhusvistelsen. När sjuksköterskorna träffade patienten i hemmet, berättade patienterna mer om sig själva och sjuksköterskorna kunde arbeta med alla sina sinnen för att stärka och stötta patienten med t.ex. läkemedelshantering.

“hur ser det ut med mediciner, även om patienten säger men det sköter jag själv. Så kommer man hem och hittar en dosett som är helt upp och ned liksom så det är

(21)

Sjuksköterskan skapar sig en förståelse för hur patienten hanterar sin sjukdom och hur den påverkar hela patientens livssituation genom att analysera den insamlade informationen. Informanterna beskriver att patienten känner sig trygga i hemmet och vågar då framföra sina önskemål på ett helt annat sätt än när de är inneliggande på sjukhuset. Informanterna beskrev att det framkom vid hembesök att patienterna ”infogat” sig under vårdtiden. Det institutionella underläget blir utplånat i hemmet och det finns bättre förutsättningar för patienten att vara delaktig.

”patienten får den bästa vården på sin arena och det blir lättare för patienten att bli medbestämmande och att de vågar säga hur han eller hon vill ha det”

Tillgänglighet att möta patienten

Tillgänglighet är av stor betydelse för patienten. I denna kontext avses att vårdgivarna det vill säga NSVT, är nåbara och lätta att komma i kontakt med. Dessutom så står NSVT för kontinuitet i kontakten med patient och närstående, vilket gjorde att patienterna vågade stanna kvar hemma och vänta på vård i stället för att söka vård på akuten. Även sjuksköterskorna gav exempel på hur de mobila närsjukvårdsteamen skapade trygghet för patienterna genom att vara tillgängliga och nåbara.

“Det är mycket sällan som de patienterna som vi har träffat söker på akuten igen för då ringer de om de blivit försämrade i det tillståndet som vi träffade dem för.”

Sjuksköterskorna beskrev att det helhetsperspektiv mobila närsjukvårdsteamet har gör att de tillsammans med patienterna kan arbeta förebyggande för att undvika försämring av sjukdom. Genom att tidigt och tillsammans med patienten uppmärksamma symtom, så att de kan reagera på dessa i tid och kontakta närsjukvårdsteamet för råd och hjälp. Flera sjuksköterskor beskrev vikten av snabb uppföljning i hemmet efter utskrivning och att närsjukvårdsteam kunde agera som en bro innan exempelvis vårdcentralen hinner ta över ansvaret för patienten. Sjuksköterskorna kände att de kunde hjälpa till och fånga upp det dagliga vardagsperspektivet i hemmet, för att lära patienten hantera sin situation hemma och då upplevdes patienten känna sig trygg.

(22)

“väldigt viktigt är att skapa trygghet och tillgänglighet eller tillgänglighet skapar ju trygghet”

Trygghet för patienten beskriver sjuksköterskorna i NSVT skapas dels genom planering av patientens vård men även genom att patienten har möjlighet att få vård i sitt hem och inte behöver söka vård på annan instans.

Avancerade bedömningar med patienten i fokus

Omvårdnad tillhör sjuksköterskans specifika kompetens och sjuksköterskan skall analysera, hantera och bedöma komplexa frågeställningar, situationer samt identifiera den äldre personens behov, resurser och ökad livskvalitet på kort och lång sikt.

För att kunna utföra en avancerad bedömning så behöver ett flertal faktorer och variabler vägas in. Det krävs fördjupade kunskaper om hur olika sjukdomar integrerar eller motabetar varandra. Vilka behandlingsalternativ som finns samt läkemedlens funktion och eventuella biverkningar. Sjuksköterskan behöver på ett tidigt stadium identifiera risker, förbättra livskvalitet och minska patienters lidande. Sköra äldre som vårdas i hemmet har ofta en komplex sjukdomsbild och stort omvårdnadsbehov. Sjuksköterskan gör självständiga bedömningar, planerar och åtgärdar patienters komplexa omvårdnadsbehov och för det krävs kunskaper om evidens, forskningsmetoder och utvärderingsinstrument i den kunskapsbaserade omvårdnaden. Dessutom har avancerade kombinationsbehandlingar en ökad komplikationsrisk, vilket ställer störa krav på uppföljning.

Att sjuksköterskan gör avancerade bedömningar framkom i samtliga genomförda intervjuer. Bedömningarna som utfördes var allt från kontroller av vitala parametrar såsom puls, blodtryck till bedömningar och åtgärder vid försämring i sjukdomstillstånd. Informanter beskrev också vikten av kontinuitet i kontakten med patienten. Fanns en etablerad kontakt mellan patienten och sjuksköterskan underlättades bedömningen vid försämring av sjukdomen.

”Ringer en av mina patienter till mig så hör jag nästan på andningen om de har samlat på sig vätska eller har en KOL-exacerebration"

(23)

Ytterligare erfarenheter som sjuksköterskor i studien beskriver och som är till hjälp i bedömningarna är hur det ser ut i patientens bostad. Sjuksköterskorna beskriver det som ett verktyg som de använder sig av och utifrån detta ställa frågor till patienten om hur de upplever sin situation.

”Jag går alltid en runda i lägenheten för att man ganska snabbt en uppfattning av hur det funkar det här hemma egentligen”

”Ja, jag använder ju inga instrument så men jag brukar ha som en måttstock, hur det ser ut i kylskåpet”

Bortsett från patientens kognitiva förmåga och kroppsliga tillstånd är det viktigt att patienten själv får berätta hur personen upplever och förstår sin kropp. Sjuksköterskan har även en viktig uppgift i att förstå, beskriva, och analysera de symtom och tecken som patienten uppvisar oavsett patientens kognitiva förmåga. För sjuksköterskorna i NSVT var viktig att kunna möta och bemöta patienten, där hen befann sig.

“Till en början så skattar alla symtom, jag gör en symtomskattning hos patienten och i det här fallet med en demenssjuk, så är det klar att den blir lite, samtidigt som

man inte skall anta att det inte går heller - för hen har ju en uppfattning om sin kropp och hur hen uppfattar saker -så jag går faktiskt igenom alltihopa- från topp

till tå, in i minsta detalj”

Samverkan i team och med andra vårdaktörer

Vård- och omsorg, är ett av samhällets mest komplexa och kunskapsintensiva arbetsområden. Dessutom är vården uppdelad på fyra olika huvudaktörer. Av landstinget finansierad slutenvård på sjukhus och primärvård, den kommunala vården består av hemsjukvård och biståndsbedömda insatser såsom hemtjänst. Dessutom kan tjänsterna utföras av såväl kommunala som privata utförare. Det finns en stor risk att vården fragmenteras för den enskilde.

Samverkan i team är en av sjuksköterskan kärnkompetenser och i studien framgick tydligt hur NVST arbetar teamorienterat. Informanterna beskriver arbetet i teamet mer

(24)

behov samt delge rådgivning och stöd. De mobila närsjukvårdsteamen i VGR arbetar på olika sätt. Informanterna i denna studie kommer från tre team av varierande storlek och teamen hade olika inskrivningskriterier. Två av teamen har kriterier som innebär att patienten för att inkluderas i mobila närsjukvårdsteamet också måste vara inskriven i hemsjukvård. Ett team har inte detta inklusionskriterie, utan det är patientens situation eller tillståndet som avgör om patienten får hjälp av NSVT. Gemensamt för de mobila närsjukvårdsteamen är att de arbetar symtomorienterat i stället för diagnosorienterat. Det innebär att fokus och insatser ligger på symtomen som besvärar patienten.

Andra vård- och omsorgsaktörer som NSVT samarbetar finns både utanför och inom sjukhusets väggar. Utanför sjukhuset är det med är primärvård, hemsjukvård, hemtjänst, personal på särskilda boenden och biståndshandläggare. Inom sjukhuset kunde det vara akutmottagning, specialistmottagningar samt vårdavdelningar.

Arbeta i team

Att ha ett helhetsperspektiv med patienten i fokus genom att samverka med andra aktörer beskrev samtliga sjuksköterskor vara en stor del av arbetet i NSVT. I intervjuerna framkom det tydligt skillnaden före och efter NSVT insatser. Då patienterna ofta hade upprepade besök på akutmottagningarna innan de mobila teamens insatser. Flera informanter beskrev detta arbete som att bygga broar och genom detta skapades ett helhetsperspektiv.

“våra uppdrag är ju att vi ska bygga broar mellan sjukhus och kommun och primärvård och olika aktörer”

Informanterna i denna studie beskriver hur de arbetar teamorienterat både inom och utom teamet. Vilka som ingår i teamen kan varierade från team till team, situation och patient. Professioner som är anställda i teamen är läkare, sjuksköterskor, kurator, dietist, sekreterare, kanslist och chef. Inom teamen sker ett multiprofessionellt arbete. Inne på sjukhuset kunde personal från olika specialistmottagningar, akutmottagning och även från vårdavdelning temporärt ingå i teamet. Sjuksköterskorna i studien beskriver hur de arbetar nära patienten och närstående som också är medlemmar i teamen. Teamen har

(25)

tid att diskutera och prata om vad sjukvården kan göra och inte kan göra och vad det betyder och vilka konsekvenser det får. Teamet har efter dessa samtal ett gemensamt mål tillsammans med patienten och närstående som är fullt delaktiga. Under intervjuerna framkom ett flertal exempel från sjuksköterskorna där de mobila närsjukvårdsteamen samverkar med olika aktörerna kring patienten för att patienten ska få bästa möjliga vård.

“Vi har kunnat göra en samverkansplan med boendets enhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunen, sjuksköterskan på boendet, primärvårdens läkare och vår läkare och sjuksköterska från mobila teamet och patienten också. Det är ju patienten det är fokus på och den patienten ville verkligen inte hålla på att åka fram och tillbaka till sjukhuset för att få sitt blod. Nu kan patienten få blod i sitt

hem”

En stor del av sjuksköterskornas arbete i NSTV skedde genom samverkan med andra vård och omsorgsgivare t.ex. hemtjänst och hemsjukvård. Andra berörda som kunde inkluderas i teamet var personal på äldreboende. Sjuksköterskorna säkerställde att alla parter i teamet har aktuell information. Vårdplaner uppdaterades och delades med de som deltog i vården kring patienten.

”så vi gjorde upp lite vårdplaner med hjälp av hemsjukvården starta behandling med Doxyferm, eller Amimox, och Prednisolon, vid minsta tecken till infektion från

luftvägarna. ”

Samverka med hemsjukvård och primärvård

Att arbeta som sjuksköterska i NSVT handlar om att ge bästa möjliga vård för patienterna genom att bland annat samverka med andra aktörer i vårdkedjan. Samverkan bestod till största delen av informationsöverföring mellan de olika vårdgivarna. I många fall handlade det om att patientens vårdplaner vilka uppdaterats efter NSVT´s besök och behövde kommuniceras med hemsjukvård och Primärvård och i något fall specialistmottagning på sjukhus. Det kunde också innebära att NSVT identifierat behov av insatser från hemtjänst och då kontaktades biståndshandläggare inom kommunen. I något fall var det så att sjuksköterska från NSVT utbildade

(26)

“Det ser jag som en av mina största uppgifter här som sjuksköterska, vara den medlaren och förmedlaren”

Under intervjuerna med sjuksköterskorna framkom att, även om det finns samverkan mellan vårdinstanser så finns det också en frustration över att insatser som det beslutats om vid utskrivning av patienten från sjukhus ofta tar för lång tid innan de verkställs i hemmet. Det kunde exempelvis handla om en upplevelse av att vårdcentralerna inte tar sitt fulla ansvar för patienten och att uppföljning som remitterats från slutenvården inte sker tillräckligt snabbt. Informanterna i denna studie ser ett problem i hemsjukvårdens organisation, där hemsjukvården arbetar på uppdrag som t.ex. omläggning av ett sår, har patienten ett ytterligare behov så faller det lätt bort, om detta inte står på det uppdrag som hemsjukvården fått. Remittenterna på sjukhuset var inte alltid medvetna om detta.

“Tidigare så levde man lite i villfarelsen att när vi skriver ut dem från sjukhusen så är allting ordnat med HSV och vårdcentral för de har fått remiss och man tänker att

dom löser det. Men det har man ju fått bevis på att så är det ju inte”

Informanterna beskriver deras roll som ett komplement till bl.a. hemsjukvården, då flera av informanterna i denna studie, gav uttryck för att många av hemsjukvårdens sjuksköterskor hade en kortare yrkeserfarenhet. NSVT sjuksköterskor har gett flera exempel på i intervjuerna att HSV på många håll inte verkar ha tillräckliga resurser för att bedöma dessa multisjuka patienter, det handlade mycket om antalet patienter per sjuksköterska, dels kortare erfarenhet hos enskilda sjuksköterskor men även svårigheter att komma i kontakt med läkare knutna till HSV. Hemsjukvårdens organisation, där sjuksköterskan står för den högsta medicinska kompetensen och läkaren är anställda av primärvården försvårar i många fall för sjuksköterskan att få stöd och hjälp i rätt tid. Sjuksköterskorna i studien beskriver vikten av den samlade kompetensen som finns i de mobila närsjukvårdsteamen och att det många gånger upplevs vara skillnaden mellan sjuksköterskor som arbetar NSVT kontra HSV. I de NSVT som undersökts i denna studie arbetar inga nyutexaminerade sjuksköterskor och de uppger att de har lättare att komma i kontakt med läkare då även de arbetar i teamet.

(27)

”Det är ju ingen hemlighet att erfarenhetsmässigt står det mycket nyfärdiga sjuksköterskor ute i hemsjukvården och det är jättesvårbedömde patienter: Det kanske inte är svårbedömt, ett isolerat problem att diagnostisera rosfeber är inte

problemet, men samtidigt har vi et nyutlöst flimmer och patienten samlar på sig vätska pga. detta och man klarar inte att greppa detta, för man klarar inte alla de

tre delarna, så det är lättast att ringa ambulansen”

DISKUSSION

Vi ville undersöka sjuksköterskans arbete med sköra patienter i mobila närsjukvårdsteam. Syftet med studien var att belysa arbetet som sjuksköterskan utför i NSVT.

Metoddiskussion

I en metoddiskussion ska studiens styrkor och svagheter diskuteras utifrån begreppen förförståelse, giltighet, tillförlitlighet och överförbarhet (Graneheim, Lindgren & Lundman 2017). I den här studien ingick tre NSVT i Västra Götaland och informanterna var både kvinnor och män. Det ser vi som en styrka därför att informanterna gav en rik variation av erfarenhet från NSVT både gällande geografi och yrkeserfarenhet.

Metoden för studien var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Kvalitativ innehållsanalys är en metod som ofta används i omvårdnadsstudier (Elo & Kyngäs 2007). Induktiv ansats kan användas då det inte finns så mycket kunskap inom det område som ska undersökas (Lauri & Kyngäs 2015). Då studien undersöker sjuksköterskors arbete med sköra patienter i mobila närsjukvårdsteam så anser vi att kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats är en metod som är tillförlitlig och överförbar.

Innan studiens start söktes efter aktuell forskning och litteratur för att få bakgrundsinformation inom de områden som skulle undersökas. Mobila närsjukvårdsteam är en relativt ny företeelse vilket kanske kan förklara att det har varit

(28)

Andrade et al. 2012 m fl.) som visat att kombinationen av multisjuklighet och nedsatt mobilitet hos äldre personer är vanliga riskfaktorer som påverkar frekvensen av upprepade sjukhusinläggningar.

Studien bygger på intervjuer som datainsamlingsmetod (Kvale & Brinkman 2015). I vår studie har totalt nio sjuksköterskor intervjuats från tre olika mobila närsjukvårdsteam. Av elva möjliga informanter föll två bort inför intervjuerna på grund av sjukdom. Informanterna var både män och kvinnor. De hade olika lång erfarenhet av att arbeta med mobil närsjukvård. Vi valde aktivt att söka informanter som var sjuksköterskor från tre olika mobila närsjukvårdsteam.

Att intervjua sjuksköterskor från tre olika mobila team, både män och kvinnor samt med olika lång arbetslivserfarenhet kan ses vara en styrka. Sandelowski (1995) beskriver att en vanlig missuppfattning om urval i kvalitativ forskning är att siffror inte är viktiga för att säkerställa ett tillräckligt tillförlitligt urval men å ensa sidan kan för få informanter göra det svårt att få tillräckligt med information att analysera och kan ses som en svaghet och inte bli tillförlitligt. För många informanter kan å andra sidan göra att mängden text blir svår att analysera och att det kan vara svårt att behålla syftet i fokus. Antalet informanter, fördelning av kön, längd på erfarenhet bland sjuksköterskorna samt att studien är genomförd på tre olika närsjukvårdsteam bör uppfylla studiens krav på giltighet, tillförlitlighet och överförbarhet.

Båda författarna av denna studie har kommit i kontakt med NSVT genom sina arbetsplatser och det kans ses både som en styrka och en svaghet. Därför var författarna noga med att vi inte intervjua de NSVT som författarna kommit i kontakt med genom arbetet, för att på så sätt minska risken för färgning genom förförståelse vilket annars hade kunnat ses som en svaghet. Att vara uppmärksam på att minska risken för förförståelsens inverkan genom att aktivt inte intervjua sjuksköterskor som författarna tidigare varit i kontakt med kan beskrivas vara en styrka.

(29)

Resultatdiskussion

Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans arbete med sköra patienter i mobila Närsjukvårdsteam. Dataanalysen resulterade i kategorierna: helhetsperspektiv med patienten i fokus och samverka i team och med andra vårdaktörer. Att ha ett helhetsperspektiv med patienten i fokus har i resultatet av studien visat sig vara en stor del av sjuksköterskornas arbete i NSVT vilket också har inverkat på andelen återinskrivningar av sköra patienter på sjukhus. Resultatet i studien visar också att samverka i team och med andra vårdaktörer är en viktig del av sjuksköterskornas arbete i NSVT för att patienterna ska få bästa möjliga vård.

Snabb uppföljning i hemmet skapar trygghet och minskar återinskrivningar

I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplevde att en del patienter kan uppge att de klarar av sin situation hemma när de vistas på sjukhus, men att när de kommer hem från vårdtillfället kanske inte gör det längre. Sjuksköterskorna beskrev också att när patienterna är på sjukhus så kan de hamna i ett underläge där de inte riktigt vågade uttrycka sin vilja medan patienterna i hemmet berättade mer om sig själva och hur de upplever sin situation. Detta är något som även Wong et al. (2010) beskrev då resultatet av deras studie visade att mer än 60 % av patienterna kände ett behov av vård efter att det skrivits ut från sjukhuset. Om patienten fortsatt känner behov av vård efter utskrivning så ökar det även risken för återinskrivning. NSVT uppfyller behovet av vård och stöttning av patienten i samband med utskrivning från sjukhuset. Informanterna i denna studie talade samstämmigt om patientens behov av trygghet efter utskrivning från sjukhus.

Sjuksköterskorna i studien har lyft fram vikten av tidig uppföljning i hemmet efter utskrivning från sjukhus då de beskriver att tidig uppföljning hemma skapar trygghet för patienten och minskar risken för snabb återinläggning. Sköra patienter löper i större utsträckning risk för återinläggning på sjukhus efter utskrivning. Detta är något som också Karlsson och Karlsson (2019) beskriver i studieresultatet av sjuksköterskans erfarenhet av hembesök hos multisjuka patienter efter utskrivning från sjukhus. Resultat

(30)

steg av vård och medicinering när de kom hem. Tidiga uppföljningsbesök av sjuksköterskan efter utskrivning från sjukhus garanterade även patientsäkerheten.

Resultatet av vår studie visar även att sjuksköterskornas proaktiva arbete samt snabb uppföljning av patienter av NSVT efter utskrivning från sjukhus gör att slutenvård kan undvikas i stor utsträckning. Detta har även regionens uppföljning av NSVT (2019) visat när de såg att besök på akutmottagningar minskade med 48 % och antalet vårddagar inom slutenvården minskade med 43 % för de patienter som erhöll vård via NSVT.

Vård av sköra äldre personer – en fråga om kompetens och organisation

I resultatet framkom det tydligt vikten av en väl fungerande vårdorganisation samt att vården av sköra äldre bör genomföras med rätt kompetens. Genom att arbeta aktivt med detta så minskar antalet onödiga slutenvårdstillfällen vilket kan ge samhällsekonomiska vinster. Det är något som även Summer Meranius och Josefsson (2017) kommit fram till. Studien beskrev att hälso- och sjukvården skulle kunna bli mer säker och kostnadseffektiv genom hög personalkompetens inom alla områden av hälso- och social vård. Kompetensen skulle också kunna leda till en bättre förebyggande vård av sköra äldre personer. I slutsatsen föreslås att det bör vidtas åtgärder så att alla sköra äldre har en behandlingsplan som förhindrar fragmentering av deras vård. Det är därför också viktigt med samarbete genom hela vårdorganisationen.

Slutord resultatdiskussion

Studiens resultat har gjort oss uppmärksamma på att det verkar finnas ett glapp i vårdorganisationen där NSVT med sjuksköterskorna som en viktig del i teamet, bygger broar för att patienterna ska få en säker vård i hemmet. Andersson, Lindholm, Pettersson & Jonasson (2017) beskriver i sin studie att sjuksköterskan som arbetar i hemmet behöver ha en omfattande kompetens, inte minst eftersom antalet patienter som vårdas hemma med allvarliga sjukdomar ökar. Sjuksköterskans kompetens är inte enbart den enskilde yrkesutövarens ansvar utan det måste finnas organisatoriska förutsättningar för kompetensutveckling. Vårdens ledare måste förstå att sjuksköterskans kompetens är

(31)

viktig och ge förutsättningar för vidare utveckling så att vi kan erbjuda god och säker vård även i hemmet.

Vårdens organisation behöver utvecklas framöver och planeras för hur och var vi ska vårda våra sköra äldre patienter i framtiden. När en patient skrivs ut från sjukhus saknas i många fall samordning av patientens vård- och omsorgsinsatser. NSVT kan hjälpa till att pussla ihop de olika bitarna till en helhet, även om ansvaret för helheten ligger på primärvården. Utveckling i de organisationer som ansvarar för vård av äldre personer i Sverige är av största vikt anser även Fagerberg och Engström (2012) inte minst då vi vet att antalet äldre personer ökar runt om i världen. Organisationerna måste värdera vårdgivarnas arbete och förstå att det finns ett akut behov av välutbildad hälso- och sjukvårdspersonal som kan och vill arbeta med äldre patienter.

Hållbar utveckling genom minskad konsumtion av slutenvård

Hållbarhet inom ämnet omvårdnad har definierats av Anåker och Elf (2014), de menar att basen utgörs av global, ekologisk och holistisk kunskap men att miljöhänsyn på alla nivåer ingår i begreppet. När vården utförs med huvud, hand, och hjärta bidrar sjuksköterskan till en hållbar utveckling, inte skadar miljön samt ger förutsättningar för nuvarande eller framtida generationers möjligheter till god hälsa. Informanterna i studien har beskrivit att patienterna i NSVT känner sig trygga vilket bland annat borde kunna leda till en bättre hälsa på kort eller lång sikt.

Resultatet har visat att patienter som får hjälp av sjuksköterskor i NSVT löper mindre risk att behöva inneliggande vård. Vilket även en studie av Björk och Wijk (2018) beskriver då 75 % av de multisjuks äldres besök på akutmottagningar kunde undvikas med stöd från specialistsjuksköterskor i vård av äldre/geriatrik. Genom att NSVT gör hembesök kan risken för vårdrelaterade infektioner och andra vårdrelaterade skador minska menar vi och på så sätt bör även användningen av antibiotika minska. Vilket också kan ses då Agenda 2030 i Sverige (2019) visat att antibiotikaanvändningen sedan år 2012 har minskat med 21 procent.

(32)

SLUTSATSER OCH FÖRSLAG TILL FORSKNING

Resultatet av studien visar på att snabb uppföljning skapar trygghet för patienten vilket i sin tur leder till färre återinskrivningar i slutenvården, vilket i sin tur leder till en hållbar samhällsutveckling genom lägre kostnader och färre transporter. Vi i vården står för många utmaningar framöver, då antalet äldre personer ökar så kommer med stor sannolikhet även behovet av vård för de sköra äldre öka. Patienter kommer inte vårdas på sjukhus i samma utsträckning framöver enligt vår uppfattning utan mycket av den specialiserade vården kommer behöva bedrivas i vårdtagarens hem. Vår studie har belyst att sjuksköterskorna i NSVT är en viktig del av vårdens omställning för en god och nära vård, då vården utförs i hemmet och inte på sjukhus. NSVT står för kontinuitet och erbjuder avancerad sjukvård utanför sjukhusen och har vuxit fram i Sverige under det senaste decenniet. Studiens betydelse för vård och vårdande, förutom att belysa sjuksköterskans erfarenheter av NSVT arbete, är att de mest sköra äldres behov synliggjorts samt vad brister i informationsöverföringen kan betyda. Resultatet visar på att sjuksköterskans kunskap, kompetens och erfarenhet är av stor betydelse för vilken omvårdnad den äldre kan erbjudas. Att vården ges i hemmet kan vara säkrare för den äldre då risken för vårdrelaterade infektioner och andra skador minskar.

Därför är författarna av denna studie övertygande om att Mobil närsjukvård har kommit för att stanna. Sjuksköterskan tycks ha en nyckelroll i NSVT då de samverkar mellan vårdinstanser, yrkeskategorier, patient och närstående. Sjuksköterskan bygger broar för att skapa trygghet för de sköra patienter som NSVT tar hand om.

Författarna av denna studie har ett områden som de vill föreslå för framtida forskning: I dag kan inte alla patienter som har behov av NSVT erbjudas NSVT och därför kan vården uppfattas bli ojämlik jämfört med de patienter som inte får hjälp av NSVT resurser. Det skulle därför vara intressant med en jämförande studie mellan dessa två patientgrupper.

(33)

REFERENSER

Almerud Österberg, S. & Nordgren, L. (red.) (2014). Att bli specialistsjuksköterska eller barnmorska - utbildningar för framtiden. Lund: Studentlitteratur AB.

Andersson, H., Lindholm, M., Pettersson, M. & Jonasson, L-L. (2017). Nurses competencies in Home health care: An interview study. BMC Nurcing. 16(65). doi: 10.1186/s12912-017-0264-9

Anåker, A. & Elf, M. (2014). Sustainability in nursing: a concept analysis. Scandinavian Journal of Caring Science. 28(2). ss 381-389 DOI: https://doi.org/10.1111/scs.12121

Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) (2015). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber.

Borges, L.L. & Menezes, R.L. (2011). Definitions and markers of frailty: a systematic review of literature. Reviews in Clinical Gerontology. 21(1). ss. 67-77. doi: http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1017/S0959259810000304

Björck, Maria. & Wijk, Helle. (2018) Is hospitalisation necessary? A survey of frail older persons with cognitive impairment transferred from nursing homes to the emergency department. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 32(3). ss. 1138-1147. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/scs.12559

Clegg, A., Young, J., Iliffe, S., Oldre Rikkert, M. & Rockwood, K. (2013). Frailty in elderly people. The Lancet. 381. ss. 752-762.

doi: http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/S0140-6736(12)62167-9

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & Vårdande i teori och praxis. Stockholm: Författarna och Natur & Kultur.

(34)

Fagerberg, I. & Engström, G. (2012). Care of the old- A matter of ethics, organization and relationships. International Journal Qualitative Studies Health Well-being. 7(9684). ss. 1-9. doi:10.3402/qhw.v7i0.9684

Federman, A., Soones, T., DeCherrie, L., Leff, B. & Siu, A. (2018). Association of a bundled Hospital-at-Home and 30-day postacute transitional care program with clinical outcomes and patient experience. JAMA International Medicine. 178(8). ss. 1033-1040. doi: 10.1001/jamaintermed.2018.2562

do Nascimento Andrade, A., das Graças Melo Fernandes, M., Lima da Nóbrega, M M., Ribeiro Garcia, T. & de Freitas Macêdo Costa, K N. (2012). Fraility in the elderly: Conceptual analysis. Texto & Contexto Enfermagem. 21(4). ss. 748-756. doi.org/10.1590/S0104-07072012000400004

García-Pérez, L., Linertová, R., Lorenzo-Rier., A., Vázquez-Díaz, JR., Duque-González, B. & Sarría-Santamera, A. (2011). Riskfactors for hospital readmission in elderly patients: a systematic review. Journal of evaluation in clinical Practice. 17(6). ss. 639-651. doi: 10.1093/qjmed/hcr070.

Graneheim, U. H, Lindgren, B-M & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussionpaper. Nurse Education Today. 56. ss. 29-34. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2017.06.002

Graneheim, U. H & Lundman, B. (2004). Quzlitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and mesures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 24. ss. 105-112.

Hopman, P., Schellevis, FG & Rijken, M. (2016). Health-related needs of people with multiple chronic diseases: differences and underlying factors. Quality of Life Research. 25(3). ss. 651–660. doi: 10.1007/s11136-015-1102-8.

Hylen Ranhoff, A. (2018). Den äldre patienten. I Kirkevold M, Brodtkorb K. & Hylen Ranhoff A. (red). Geriatrisk omvårdnad. God omsorg till den äldre patienten. Stockholm: Författarna och Liber.

(35)

Josefsson, K., Andersson, M. & Erikstedt, A. (2016). Older adult´s self-rated health and differences by age and gender: A quantiative study. Healthy Aging Research. 5(1). ss. 1-10.

Karlsson, M. & Karlsson, I. (2019) Follow-up visits to older patients after a hospital stay: nurse's perspectives. British journal of community Nursing. 24(2). ss. 80-86. doi:10.12968/bjcn.2019.24.2.80

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2015). Interviews. Learning the craft of qualitative research interviewing (3rd ed.). Thousands Oaks, London: Sage Publications.

Lauri, S. & Kyngäs, H. (2005). Developing Nursing Theories. Vantaa: Werner Söderström.

Lee, G., Pickstone, N., Facultad, J. & Titchener, K. (2017). The future of community nursing: Hospital in the Home. British Journal of Community Nursing. 22(4). ss. 174-180. doi: http://dx.doi.org/10.12968/bjcn.2017.22.4.174

Linertova´, R., García-Pérez, L., Va´zquez-Diaz, J., Lorenzo-Riera, A. & Sarria-Santamera, A. (2011) Interventions to reduce hospital readmissions in the elderly: in hospital or homecare. A systematic review. Journal of Evaluation in Clinical Practice. 17(6). ss.1167-1175. doi:10.1111/j.1365-2753.2010.01293.x

Mc Laren, D. P., Joses, R., Plotnik, R., Zareba, W., McIntosh, S., Alexis, J., Chen, L., Block, R., Lowenstein, C. J. & Kutyifa, V. (2016). Prior hostpital admission predicts thirty- day hostpital readmission for heart failure patients. Cardiology Journal. 23(2). ss. 155-162. doi: 10.5603/CJ.a2016.005

Næss, G., Kirkevold, M., Hammer, W., Straand, J..& Bruun Wyller, T. (2017). Nursing care needs and services utilised by home-dwelling elderly with complex health

(36)

Regeringskansliet. (2014). Äldresatsningen. 4 år med fokus på de mest sjuka äldre. Stockholm: Regeringskansliet.

Regeringskansliet. (2017). Agenda 2030: 17 globala mål för hållbar utveckling. Stockholm: Regeringskansliet.

Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård & Svensk sjuksköterskeförening.

(2012).Kompetensbeskrivning. Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inom vård av äldre.

Rydeman, I., Törnkvist, L., Agreus, L. & Dahlberg, K. (2012). Being in-between and lost in the discharge process- A excursus of two empirical studies of older persons, their relatives and care professionals experience. International Journal of Qualitative Studies in Health Well-being. 2012. ss. 1-9. doi: 10.3402/qhw.v7i0.19678

Sandelowski, M. (1995). Sample size in qualitative resarch. Research in Nursing & Health. 18(2). ss. 178-183. doi. 10.1002/nur.4770180211

SBU, Statens beredning för medicins utvärdering. (2013). Omhändertagande av äldre som inkommer akut till sjukhus-med fokus på sköra äldre. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.

SCB, Statistiska centralbyrån. (2019). Sveriges framtida befolkning 2019-2070. Stockholm: SCB.

SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2017:30 Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2017:612. Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2019:504. Lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Stockholm: Socialdepartementet.

(37)

Slutrapport. (2019). Breddinförande av Mobil närvård. Västra Götaland, koncernavdelningen. Diarienummer: HS 2019-00305

Socialstyrelsen. (2018). Bästa möjliga hälsa och en hållbar hälso- och sjukvård. Med fokus på vården vid kroniska sjukdomar Lägesrapport 2018. Stockholm: Socialstyrelsen.

Summer Meranius, M. & Josefsson, K. (2017). Health and social care management for older adults with multimorbidity: a multiperspective approach. Scandinavian Journal of Caring Sciense. 31. ss.96-103. doi: 10.1111/scs.12322

Sundin, J., Hogstedt, C., Lindberg, J. & Moberg, H. (red). (2012) Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Sveriges Riksdag (2019). Ny struktur för hälso- och sjukvården. Motion till riksdagen 2019/20:3286

Svensk sjuksköterskeförening. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inom vård av äldre. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Sveriges Kommuner och Regioner. (2015). Bättre liv för sjuka äldre- Stora förbättringar på kort tid. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

Söderberg, A-C., Rydell Karlsson, M. & Löfvenmark, C. (2015). Upplevelse av trygghet och otrygghet bland patienter med hjärtsvikt som får avancerad sjukvård i hemmet: Experience of security and insecurity among patients with heart failure in advanced home care. Research Article. Doi:10.1177/0107408315587800

United Nations (UN). (1987) Report of the World Commission on Environment and Development. Our Common Future. http://www.un-documents.net/our-common-future.pdf [2020-04-24]

Figure

Tabell 2. Exempel på analysen.
Tabell 3. En översikt av resultatets huvudkategorier och underkategorier.

References

Related documents

Myndigheten ska kontinuerligt utveckla sitt arbete med att sprida utvärderingarna så att dessa tillämpas i praktiken och leder till önskade förändringar inom hälso- och

Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2007:1233) med instruk- tion för Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 1. dels att nuvarande 1 a § ska betecknas 1

1 § 1 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har till uppgift att utvärdera det vetenskapliga stödet för tillämpade och nya metoder i hälso- och

P ersonligt ombud är ett nytt yrke som kom- mit till för att erbjuda stöd till personer med psykiska funktionshinder.. Idag fi nns omkring 300 personliga ombud runtom

31 Utbetalning av medel till regionerna i enlighet med överenskommelsen om ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödrahälso- och förlossnings- vården samt förstärkta insatser

Det finns en del studier av hur utbild- ning i att använda internet och digitala verktyg skulle kunna minska ensamhet hos äldre med psykisk ohälsa eller med risk för sådana

Till exempel är det inte så användbart att få veta att den ena insatsen ofta är bättre än den andra, utan att också förstå för vilka personer och i vilka miljöer som

[r]