Skolsköterskans viktiga roll i mötet med mångbesökande elever: - att få utbildning i samtalsmetodik är av vikt för skolsköterskan för att kunna bemöta alla elever på bästa sätt

Skolsköterskans viktiga roll i mötet med

mångbesökande elever

- att få utbildning i samtalsmetodik är av vikt för skolsköterskan för att kunna

bemöta alla elever på bästa sätt

The school nurses’ important role in the meeting with

multi visiting students

- getting training in conversation methodology is importat for the school

nurse to be able to meet all students in the best way

Anna Stina Andersson och Malin Ivarsson Löfstedt

Kurskod/registreringsnummer: OM090A

Innehållsförteckning

Abstrakt

Abstract

Introduktion

Barn som far illa 4

Elevhälsa 5 Skolsköterskans ansvar 5 Sekretess 7

Problemformulering

Syfte

Metod

Resultat

Finnas till hands 13

Hantera svårigheter 15 Specifik kompetens 16

Diskussion

Referenser

Bilaga 5

Bilaga 6 Bilaga 7

Abstrakt

Bakgrund: Skolsköterskan har en viktig roll i skolan där hen dagligen möter elever. Barn

som kommer från olika bakgrunder och är i olika stora behov av hjälp från skolsköterskan.

Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenhet av möten med mångbesökande elever. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju informanter som arbetade som skolsköterskor. Resultat: Tre kategorier med fem underkategorier framkom. Skolsköterskan har en viktig

roll i skolan som en vuxen eleverna gärna anförtror sig åt men skolsköterskorna kan känna att både tid och utbildning till samtal oftast saknas. Diskussion: Psykisk ohälsa ökar i

samhället och skolsköterskans roll blir att arbeta familjefokuserat för att hjälpa de elever som är mest utsatta. Slutsats: Skolsköterskan har en viktig roll som oberoende vuxen i skolan och bör få utbildning i samtalsmetodik samt om nysvenskar- och ensamkommande barns svåra förhållande.

Nyckelord: Distriktssköterska, Kvalitativ studie, Psykisk ohälsa och Skolsköterska.

Abstract

Background: The school nurse has an importatnt role in the school where she meets students

daily. Children who come from different backgrounds and are in different needs of help from the school nurse. Aim: The aim wa sto shed light on school nurses’experience of meeting with multi-visiting students. Methods: Qualitative interview study with seven informants who worked as school nurses. Result: Three categories with five subcategories emerged. The school nurse has an important role in the school that an adult student is happy to entrust to, but the school nurses may feel that both time and education in conversations are often lacking. Discussion: Mental illness is increasing in society and the school nurses’ role will be to work family-focused to help the students who are most vulneravlr. Conclusion: The school nurse has an important role as an independent adult in the school and should receive training in coneverastion methodology and about the difficult relationship of new Swedes and unaccompanied children.

1

Introduktion

Vår studie beskriver skolsköterskans upplevelser av möten med elever som besöker dem. Ett barn som lever i en familj där de blir utsatta för psykisk och fysisk misshandel är de barn som besöker skolsköterskan mer frekvent. Familjerna är oftast psykosocialt utsatta och har låg ekonomi. Ett barn behöver sitt hem som en trygg plats med pålitliga vuxna omkring sig som tar hand om dem utifrån deras behov. Ett barn behöver också denna trygghet för att kunna genomföra sin skolgång. Barn som blir försummat har svårare att klara skolans ämnen och har lättare att senare i livet lida av psykisk ohälsa, missbruk och hamna i kriminalitet (WHO, 2019). En drivkraft för en hållbar utveckling i samhället är

hälsofrämjande insatser. Dessa visar sig med effekter som besparing av resurser, välmående, ekonomi och ett jämlikt och dynamiskt samhälle där de mänskliga behoven tillfredsställs (Folkhälsomyndigheten, 2016). En skolsköterska är en viktig person för barn som lever i mer utsatthet än andra. Hen finns som en trygghet för barnet och en samtalsperson som kan hjälpa barnet på olika sätt (Folkhälsomyndigheten, 2017).

Barnet

Barns utveckling består av arv och miljö. Den miljömässiga påverkan på ett barn är det som barnet blir utsatt för direkt eller indirekt. Erfarenheter från yttervärlden. Barnets anknytning till föräldern sker från barnets födsel och är av vikt för hur barnet ska hantera olika

utmanande situationer under sin uppväxt och senare i livet. Vid en ambivalent anknytning får barnet både känslomässiga och sociala problem senare i livet med till exempel relationer till kamrater (Risholm Mothander & Broberg, 2015). Några av ungdomarna i 13–20 år som har ett asocialt beteende stannar oftast kvar i det även i vuxen ålder och det är också de som begår de grövsta kriminella brotten. Detta beteende beror till största del på att deras

utveckling i tidig ålder är avvikande (Goffin, Boldt & Kochanska, 2018).

Barnkonventionen är numera en lag i Sverige sedan januari 2020. I artikel 3:3 framkommer det att institutioner så som skolan ansvarar för omvårdnad och skydd av barn gällande hälsa och deras säkerhet. Barn som efter dess ålder och mognad har rätt att bilda sina egna åsikter och har rättigheter att fritt uttrycka dem, enligt artikel 12:1. Det ska finnas lämpliga

lagstiftningsåtgärder, enligt artikel 19:1 med åtgärder där barn skyddas mot alla former av vanvård eller försumlig behandling, psykisk eller fysiskt våld, misshandel eller utnyttjande.

2

I artikel 20 framgår det att barn som vistas i hemmiljöer där det framkommer sådant som i artikel 19:1 ska berövas sin hemmiljö. Barnet har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets psykiska, fysiska, moraliska, andliga och sociala utveckling, enligt 27:1. I 27:2 framgår det att det är barnets vårdnadshavare som är ansvarig för att barnet få detta (Regeringen, 2018).

Föräldern

En doktorsavhandling som belyser barn till föräldrar med psykisk ohälsa framkommer det att barn till föräldrar som har allvarliga problem påverkas i livet då de är beroende av föräldrarna. Hemmet och barnets föräldrar ska symbolisera en trygghet och säker plats att vistas på. Barn till föräldrar som har ett utåtagerande beteende är både rädda för föräldrarna och rädda för att föräldrarna ska skada barnet, dem själva eller begå självmord. Forskning visar på att barn vars föräldrar lider av affektiva störningar har lättare att få problem än barn till föräldrar utan störningar. Dessa barn har emotionella problem, beteendestörningar, svårt i skolan med skolämnen, kamrater och påvisar i högre utsträckning somatiska problem. Barn till föräldrar som vårdats i den psykiatriska slutenvården har dubbelt så hög risk att själva drabbas av psykisk ohälsa, allvarligare våldssituationer och missbruk än andra barn. Det har påvisats att hos de mest socialt utsatta familjerna hade föräldrarna allvarliga psykosociala och socioekonomiska problem och/eller var flyktingar. Det är av vikt att tidiga insatser med stödgrupper sätts in för dessa utsatta barn. Där får barnen lära sig om förälderns psykiska ohälsa, det finns tillgång till socialt stöd, barnen får bättre kamratrelationer och en större empati för sin förälder. Barnen såg skolan som en fristad, där problemen hemma inte fanns. Skolsköterskan var en person som barnen kände förtroende för och flera av barnen hade besökt hen med olika problem (Skerfving, 2015).

Barns delaktighet

Att involvera barnet och ge dem möjlighet att komma till tals har blivit mer betydelsefullt i situationer där försummelse, misshandel och diskriminering förekommer. I en

världsomfattande studie med 1290 10-åriga barn från nio länder visar sig att trots att barnet lever i en familj med låg inkomst och lågutbildade föräldrar så kan det ändå vara

3

Den viktigaste faktorn är att det finns någon vuxen som lyssnar på dem och ger dem uppmärksamhet. Det finns ett positivt samband mellan barns delaktighet och välmående med att barns självförtroende förbättras, de får en social handlingsförmåga, självkontroll och empati (Tryggvason, 2018). Barn som lever i olika former av utsatthet upplever att de blir förbisedda då ingen frågar om deras livssituation varken i sin närhet eller att någon i skolan lyssnar på dem. Det finns tydliga positiva samband mellan hur barnen upplever hur de mår och hur delaktiga de känner sig i familjen. Barns rätt till delaktighet är en indikator på välmående. Då de har vuxna som lyssnar på dem och blir rättvist behandlade upplever de sig vara mer tillfredsställda med sitt liv (Tryggvason, 2018).

Familjefokuserad Omvårdnad

Familjen står i centrum och familjen ses som en helhet i både en social och juridisk enhet. Fokus ligger på barnets behov och inte enbart till distriktssköterskans kompetens.

Tillsammans bildas ett team och fokus ligger på barnets upplevelser och berättelser. När ett barn inte mår bra finns ett stort behov av närhet. Alla familjemedlemmar är då viktiga för barnet. Delaktighet från familjen blir hälsofrämjande för barnet eftersom alla får information och stöd. Skyddande faktorer för att förebygga ohälsa hos barn är familjehälsa, kärlek och omsorg från föräldrarna (Diamond, Wintersteen, Brown, Diamond & Gallop, 2010 & Shilubane et al., 2013). Deltagande i sociala aktiviteter ses som ett skydd för barn med självmordsförsök och självmordstankar (Langille, Asbridge, Kisley & Rasic, 2012). Det är av vikt att engagera föräldrar i konflikthantering och problemlösning, det ses som en

förebyggande strategi (Kelly et al., 2016).

Förebyggande strategier bör förekomma på individ-, familje- och samhällsnivå. För att förebygga barns ohälsa gäller det att utvärdera olika problem i barn/ungdomarnas liv som till exempel självmordstankar, familjekonflikter och konflikter i skolan. Insatser som att tidigt upptäcka och identifiera varningssignaler, uppmuntra stöd från familjen och

förebygga riskfaktorer på att barn/ungdomar mår dåligt kan förhindra självmordstankar och psykisk ohälsa hos barn och ungdomar (Kwabe, Horiuchi, Ochi, Oka & Ueno, 2016;

Shilubane et al., 2013 & Sukawaha, Arunopngpaisal & Hurst, 2015). Det finns ett behov främst hos de som arbetar i skolan att förstå de delar som förenar sociala sammanhang som till exempel familjen, skolan och vänner vilket är viktigt för att främja barns och ungdomars

4

mentala hälsa (Langille et al., 2012). I en studie av Kurki, Anttila, Koivunen, Marttunen & Välimäki (2018) ansåg sjuksköterskorna att det kunde vara nödvändigt med ett

internetbaserat stödprogram för förebyggande vård inom skolhälsovården. Enligt resultatet i studien ansåg sjuksköterskorna att internetbaserat stödsystem bör integreras i det dagliga arbetet när det gäller vården av unga med psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna ansåg att deras yrkeskunskaper förbättrades. Enligt Kwabe et al. (2016) så är det viktigt om skol- och

hälsovårdspersonal försöker utvärdera vårdnadshavarnas mentala status eftersom de ingår i den familjefokuserade omvårdnaden.

Barn som far illa

Barn som far illa är ett begrepp och det beskrivs av World Health Organization (WHO) som “child maltreatment” som att det innefattar alla handlingar som är till skada för barnets utveckling och hälsa. Det berör psykisk och fysisk misshandel av barnet, kränkningar, utnyttjande, försummelse samt sexuella övergrepp (WHO, 2019). Begreppet visar på att många olika destruktiva handlingar mot barn gör att barn far illa. Det innebär också att barn som lever i familjer där de har allvarliga relationsproblem med vuxna i familjen och barn som bevittnar hot och våld i hemmet (Socialstyrelsen, 2014). Barn som far illa hemma i form av misshandel och försummelse kan ha svårt att anpassa sig i skolmiljön. Detta påverkar barnets självförtroende och har en negativ effekt på utbildningen. Barnet isolerar sig och fullföljer inte sina skolämnen. Skolhälsovården med skolsköterskan har ett stort ansvar att uppmärksamma och göra en anmälan när ett barn misstänks fara illa (Frederick & Goddard, 2010). I den senaste statistiken från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) (2019) beskriver de att år 2018 var antalet anmälda fall i Sverige av fysisk barnmisshandel i åldrarna 0–17 år, 23 800 se bilaga 1. Siffrorna är inte exakta då barnmisshandel på små barn inte lika ofta polisanmäls. Enligt BRÅ (2019) har antalet anmälningar av barnmisshandel i åldrarna 0–17 år ökat med 25 procent sedan år 2009. Under sommaren anmäls färre misshandelsbrott mot barn. Detta beror på att det främst är förskola och skola som gör dessa anmälningar (BRÅ, 2019). Den psykiska misshandeln innehåller nedvärderande kritik och som metodiskt utsätter ett barn för nedbrytande behandling. Det är orimliga bestraffningar, utfrysning, hån, isolering från sociala kontakter eller fritidsaktiviteter och även en kontinuerlig vägran att lyssna

5

(Regeringen, 2015). Den nationella kartläggningen över våld mot barn visar på att det är svårt för barnen att påtala den psykiska misshandel de utsätts för. Barnet lever i den miljön och försummelse är deras vardag (Jernbro & Jansson, 2016). Sexuella övergrepp är då den vuxne använder sin beroendeställning för att tillfredsställa sina egna sexuella behov. Barnet blir tvingad till att utföra de handlingar som den vuxne säger till barnet att göra. Det finns kartlagt att skolsköterskor undviker att samtala med barn om sexuella övergrepp. Det finns en osäkerhet hos skolsköterskorna hur de ska hantera dessa problem som barnet har (Engh, 2018).

Elevhälsa

Elevhälsans främsta mål är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande för att understödja elevernas utveckling mot de läroplaner som finns. Elever ska utifrån sina behov, såväl psykosociala som psykiska behov få dessa tillgodosedda genom elevhälsan (Skollagen, SFS 2010:800, kap 2, 25§). World Health Organisation (WHO, 2005) har beskrivit hälsofrämjande arbete som ett sätt att ge människor ökad kontroll över sin hälsa. För att främja hälsa krävs samordnade insatser som tillgång till information, stödjande miljöer samt möjligheter till att göra hälsosamma val (WHO, 2005). I patientlag (SFS 2014:821) 8 §, kap. 1 samt i 10 §, kap. 1, i skollagen (SFS 2010:800) förklaras att barnets bästa alltid skall beaktas när hälso- och

sjukvård ges till barn.

Skolsköterskan är en länk mellan eleven i skolan, hemmet, sjukvården, andra myndigheter och elevhälsan och har en viktig roll i att fånga upp elever med psykisk ohälsa (DeSocio & Hootman, 2004). Barn och ungdomar har stora behov av att prata och anförtro sig åt någon vuxen. Som skolsköterska kan hen inta denna roll och utgöra en viktig del i elevers sociala skyddsnät (Clausson, Petersson & Berg, 2003).

Skolsköterskans ansvar

Det är skolsköterska och läkare som utför elevhälsans medicinska insatser. Skolsköterskans primära ansvarsområde är omvårdnad där målet är att eleven ska kunna vara självständig och uppleva hälsa. Hälsa är ett subjektivt begrepp som betyder välmående både emotionellt och biologiskt. Den psykiska och fysiska känslan av välmående är sammanflätade och påverkar varandra. Skolsköterskan erbjuder via sin öppna mottagning att hen finns

6

tillgänglig och att skolsköterskan kan bli en viktig stödperson för elever med svårigheter och problem (Riksföreningen för skolsköterskor & Svensk Sjuksköterskeförening, 2016).

Många barn väljer att inte berätta om sina upplevelser eftersom de känner att de inte får tillräckligt med stöd. Detta indikerar att det ofta saknas ett barnperspektiv i skolan (Jernbro, 2015). Barnets perspektiv kan ingå i barnperspektivet men behöver inte göra det. På senare tid har ytterligare ett begrepp tillkommit, barnrättsperspektivet. Som skolsköterska är det av vikt att känna till vilka signaler barn som far illa kan uppvisa samt vara lyhörd och ta det på allvar (Lindström, 2019). Som skolsköterska finns en anmälningsskyldighet att anmäla oro för barn som misstänks fara illa enligt 14 kap 1 § socialtjänstlagen (2001:453) (Riksdagen, 2019).

För att barnet ska klara av sin skolgång är en viktig förutsättning att barnet upprätthåller en god hälsa. Skolsköterskan har huvudansvaret och ska erbjuda fyra individuella hälsosamtal under barnets skolgång. I hälsosamtalet kan det ges möjlighet för skolsköterskan att

upptäcka om en elev har det svårt hemma eller om det finns någonting som oroar eleven (Socialstyrelsen, 2016). Hälsosamtalen ger en möjlighet för skolsköterskan att bygga en relation med en elev och öka chansen att eleven känner sig trygg att besöka skolsköterskan. Dessa tillfällen ger en tillförlitlighet där en elevs eventuella problem och behov kan

uppmärksammas (Golsäter, Lingfors, Sindenvall, & Enskär, 2012). Barn med psykosociala problem riskerar att prestera sämre i skolan. I skolsköterskans arbete ingår det att upptäcka och hjälpa barn med psykosociala besvär (Bohnenkamp, Stephan & Bobo, 2015). Som skolsköterska underlättar det om etablerad kontakt finns och ett förtroende mellan hen och eleven för att samtalet ska bli så bra som möjligt då eleven ska kunna anförtro sig till skolsköterskan (Kortesluoma, Hentinen & Nikkonen, 2003). Om sjuksköterskan misstänker misshandel i någon form ska samtal med barnet göras då föräldrarna inte är närvarande. Barn är väldigt beskyddande mot sina föräldrar och desto yngre barnet är desto mer beskyddande är de och vill inte dela med sig om hur hen har det i sin familj då det är någonting (Hornor, 2005). Skolsköterskan ska ställa öppna frågor, inte vara anklagande och hålla sig till den information som finns för att barnet ska berätta så mycket som möjligt. De öppna frågorna möjliggör för barnet att med egna ord beskriva sin egen syn. Barn är känsliga, förnekande och lättpåverkade så det har betydelse hur skolsköterskan är och hur

7

hen ställer frågorna. Att dela upp samtalen vid flera tillfällen är att rekommendera då barns koncentration med att återberätta känsliga saker är begränsad (Kortesluoma et al., 2003). Elever från lägre samhällsklasser besöker skolsköterskan mer frekvent och diskuterar ofta sina sjukdomar och psykosociala problem. De följer ofta också skolsköterskans råd (Borup & Holstein, 2004).

Skolsköterskan har en central roll i skolhälsovården i det hälsofrämjande och preventiva arbetet för barn och ungdomar. Utifrån ett salutogent perspektiv där hälsa ska bibehållas eller förbättras finner skolsköterskan utifrån barnets egen beskrivning av sina levnadsvanor i hälsosamtalet vilka levnadsvanor eleven har och hur det friska kan förstärkas (Golsäter et al., 2011). Det salutogena synsättet är känsla av sammanhang/Sense of Choere (SOC) som är uppbyggt av, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som är de fasta punkterna. Vid ett högt SOC så kan en människa oavsett vilka obehagliga händelser som drabbar hen kunna begripa, hantera och ändå se en meningsfullhet i händelserna. Ett högt SOC är det samma som en hög friskfaktor (Antonovsky, 2005, s. 43–45). Ett litet barns erfarenhet av hur hen blir behandlat vid hunger, smärta och obehag är erfarenheter som följer med barnet i livet och beroende på hur barnet hanterar erfarenheterna gör också skillnaden i graden av SOC som ett äldre barn eller sedan vuxen. Ett barn som upplever en trygg famn och mat vid sitt skrek av hunger lär sig att hjälp finns att få men om barnet blir försummat så blir det en omvänd effekt (Antonovsky, 2005, s. 134–135). Barn är sårbara och beroende av hur föräldrarna beter sig mot dem för att de själva ska kunna finna sin sociala identitet genom de värderingar, attityder och bemötande de får från sina närmaste vuxna i sin omgivning (Antonovsky, 2005, s. 136–137).

Sekretess

Enligt offentlighets- och sekretesslag SFS (2009:400) innebär det att uppgifter inte får avslöjas muntligt eller via skriftligt utlämnande av allmän handling. Sekretessen står inte i vägen att en uppgift lämnas ut om den enskilde eleven samtycker till det. Samtycket bör gälla en specifik situation och kan återkallas om inte lagen säger något annat. Skolor och enskilt bedriven elevhälsa avser inte offentlighetsprincipen och dokument ses inte som allmänna handlingar. Sekretessen kan se olika ut för olika verksamheter i offentlig och privat regi (SFS

8

2009:400). Skolsköterska, skolläkare, elevhälsoteamets kurator, specialpedagog och psykolog står under en stark sekretess. Skolsköterska och skolläkare står under den starkaste sekretessen inom skolan på grund av olika regelsystem. Elevhälsans medicinska insatser står under hälso- och sjukvårdens sekretessregler samt att de skall följa skollagen och samverka med personal på skolan, vårdnadshavare samt andra externa medverkande (SFS 2009:400, 25 kap 1§; SFS 2010:800). För att samverka kring en elev på skolan så finns en bestämmelse från 2011 att elevhälsan får lämna ut uppgifter om medicinska insatser för att eleven skall kunna få det stöd som krävs. Bestämmelsen är till för elevens rätt till utbildning med de insatser och stöd som krävs trots elevens integritet. I första hand bör ett samtycke från eleven inhämtas och får bara lämnas ut till de som måste veta för att ge eleven bästa möjliga hjälp (SFS 2009:400, kap 25 13a§).

Problemformulering

Statistik visar att ett högt antal vuxna människor i Sverige lider av psykisk ohälsa och har ett skadligt missbruk. Av dessa vuxna finns en hel del föräldrar till barn i skolåldern. Dessa barn växer upp i en dysfunktionell familj, i ett hem som ska vara barnets tryggaste plats att vistas på. Barnet kan visa upp beteenden i skolan som att inte var med på undervisningen, vara väldigt högpresterande i skolan eller utveckla ett självskadebeteende som tecken på att de inte mår bra psykiskt. Det barnet vill är att bli lyssnad på av någon vuxen och få vara delaktig i de beslut som berör hen. Skolsköterskan har en viktig funktion och goda

möjligheter att upptäcka dessa barn. Att skolsköterskan etablerar en kontakt med ett barn som besöker hen ofta med somatiska besvär gör att barnet känner sig trygga och kan anförtro sig till skolsköterskan om sin livssituation. Ett område som brister är forskning generellt hur barn som lever i familjer där de blir utsatta för psykisk och fysisk ohälsa får stöd och hjälp hos sin skolsköterska.

Syfte

9

Metod

Design

Studien har en kvalitativ design med enskilda intervjuer, vilket ofta används inom

omvårdnadsforskning då forskaren vill förmedla erfarenheter och upplevelser (Graneheim & Lundman, 2004). Forskningsmetoden grundar sig i ett induktivt analysförfarande, det innebär att forskaren utifrån specifika textmaterial beskriver, tolkar och förklarar det som studerats. Den direkta insynen av erfarenheter från människor erhålls genom den kvalitativa intervjun där deltagaren besvarar och samtalar om egna erfarenheter och upplevelser. Vilket ger möjlighet att få insikt i och förståelse för individers upplevelser genom att ta del av kvalitativ forskning (Malterud, 2014, s. 79).

För att granska de olika stegen i studiens design identifierades fem olika dimensioner som har en inverkan på styrkan i resultatet, det vill säga information power. Den fem delarna består av: studiens syfte, sample specificity, att använda sig av en vedertagen teori, intervjuernas kvalitet samt analysstrategi (Malterud, Dirk Siersma & Guassora, 2016). Genom att definiera syftet med studien ges det också löften om att överförbarheten är hög och att studien power kommer att vara avgörande för att uppnå studiens mål. Det medvetna urvalet av deltagare styrks också med power för att studiens syfte ska uppnås. En studie med bred teoretisk kunskap styrker också studiens resultat. Teoretiska ramar visar på modeller som kan förklara sambandet mellan olika aspekter av empiriska data på ett sammanhängande sätt (Malterud et al., 2016). Power är också relaterad till kvaliteten i intervjuerna. Där intervjuerna gett mycket data så kräver inte heller dessa studier fler deltagarna är tvärtom. Den undersökande analysen är inte ute efter att täcka ett helt spektrum inom området utan presenterar valda mönster för att återspegla verkligheten så nära som möjligt. Modellen för att återspegla power i kvalitativa intervjustudier, se bilaga 2.

Enligt modellen bör studiens syfte, provspecifitet, teoretisk bakgrund, kvaliteten av

intervjuerna och strategin för analysen vara ett mått på om tillräckligt med power finns för att uppnå studiens syfte. Utvärdering av informationskraft bör ske under hela studien för att

10

utvärdera om intervjuerna kvalitet och om något bör ses över och göras om(Malterud et al., 2016).

Urval

Rekryteringen av skolsköterskorna skedde personligen via mail med information om studien, se bilaga 5, samt att deras verksamhetschefer/enhetschefer blev informerade via mail med information om studien, se bilaga 6. Verksamhetscheferna svarade sedan via mail och godkände studien. För att delta i studien var inklusionskriterierna att informanterna ska vara skolsköterskor som arbetat i skolan minst 2 år samt att de ska ha en specialistutbildning till distriktssköterska och eller skolsköterska. Sju informanter deltog i studien där alla

arbetade som skolsköterskor, samtliga informanter var kvinnor med en medelålder på 44 år. De hade arbetat mellan 2–13 år som skolsköterska och de ansvarade för 120 - 500 elever i årskurserna förskoleklass till sista året på gymnasiet. Skolsköterskorna arbetar i fyra olika kommuner i mellansverige. De tillfrågades om deltagande i studien utifrån deras

erfarenheter av det tillfrågade forskningsämnet. Urvalet är ett strategiskt urval där personer väljs efter vissa kärnvariabler (Polit & Beck, 2016, s. 469). Urvalet ska sättas samman så att innehållet blir tillräckligt varierande och så stort material att studiens resultat går att uttala sig om efteråt. Den information som ges är mer av vikt än urval (Malterud, 2014, s. 66). Ett djupt och brett strategiskt urval görs utifrån vilken data som ska insamlas, det görs en purposive sampling det vill säga ett ändamålsenligt urval. En tonvikt på mångfald gör så att det insamlade materialet får större möjligheter att få fram nya slutsatser (Malterud, 2014, s. 66–67).

Procedur

Provintervju

De två första intervjuerna som genomfördes var provintervjuer. Intervjuerna utfördes på distriktssköterskor som uppfyller kraven i förhållande till studiens inklusionskriterier. Syftet med dessa provintervjuer var att undersöka om intervjuguiden uppfyllde studiens syfte. Om frågorna borde omformuleras eller om intervjufrågorna ansågs vara användbara i befintligt skick. Det är också ett tillfälle att funktionstesta den tekniska utrustningen samt att se om den utsatta tiden räcker för en intervju (Danielsson, 2012, s. 168 - 169).

11

Datainsamling

Intervjuerna skedde i maj och juni år 2020 vid deras arbetsplatser eller i deras hem.

Informanterna har muntligt och skriftligt blivit informerade om viktiga delar såsom studiens syfte samt hur ljudupptagningen skulle hanteras efter intervjun. Författarna intervjuade tre respektive fyra skolsköterskor var och intervjuerna varade mellan 40–60 minuter. Innan intervjuerna påbörjades fick de tillfälle att ställa frågor. Informanterna påmindes om att intervjun spelades in på en ljudfil i en mobil och skrivs ut för att analyseras. De informerades också om att endast författarna och handledare för studien hade tillgång till materialet som förvaras oåtkomligt för obehöriga. Informanterna gav sitt informerade samtycke till att delta i studien under föreliggande förutsättningar. Det fanns även tillfälle att efter intervjun ställa frågor. Informanterna informerades både skriftligt och muntligt om att deras deltagande inte skulle kunna identifieras, allt som sades i intervjun skulle behandlas konfidentiellt. Dessa sju semistrukturerade intervjuer baserades på öppna frågor och följdfrågor. Följdfrågorna var: vad är din roll som skolsköterska? Kan du berätta mer? Hur menar du då? Kan du ge exempel? Kan du utveckla? Är det något mer du vill tillägga? Dessa ställdes för att fördjupa intervjun samt utveckla och förtydliga det informanterna berättade, se bilaga 7. När samtliga frågor och följdfrågor besvarats och intervjuaren och informanterna inte hade något mer att berätta avslutades intervjun.

Dataanalys

Analysen av intervjuerna sammanställdes av fältanteckningar samt ljudinspelning vilket sedan blev en sammanhängande text med tydlig innebörd. Fältanteckningar förs av

forskaren under intervjun för att ytterligare fånga upp beskrivningar och kommentarer samt intryck som inte kommer med på ljudinspelningen och därmed fås en helhet till analysen. Den ljudinspelning som bearbetats återberättas i text men inte hela verkligheten, texten skrivs ordagrant ut i helhet och efter bästa förmåga. Därefter skall intervjuerna analyseras. De transkriberade intervjuerna analyserades med utgångspunkt från kvalitativ manifest innehållsanalys. Graneheim & Lundman (2004). Första steget bestod i att ordagrant skriva ut intervjuerna och sedan läsa igenom dem flera gånger för att få en känsla av helheten i

innehållet. Den sammanhängande texten analyserades av författarna både individuellt och gemensamt och diskuterades sedan vilket slutligen resulterade i ett gemensamt beslut.

12

Författarnas avsikt var att finna likheter och skillnader i texten för att sedan kunna abstrahera till underkategorier samt kategorier. I nästa steg markerades meningsbärande enheter i texten både gemensamt och individuellt. Text som inte motsvarade studiens syfte uteslöts. Meningsenheter meningsbärande delar av texten vilken utgörs av ord, meningar och stycket som hör samman genom sitt innehåll och kontext. Därefter kondenserades meningsenheterna till en mera lättöverskådlig text utan att den centrala betydelsen gick förlorad (Graneheim & Lundman, 2004). Efter kondensering så kodades materialet och en kod innebär en etikett på en meningsenhet som beskriver innehållet. Efter ytterligare granskning av underkategorierna så valde författarna att namnge koderna se bilaga 3 eftersom innehållet var detsamma som underkategorierna. Vidare så bearbetades texten ytterligare och genom mönster som framkom i underkategorierna så bildades kategorier. Enligt Graneheim & Lundman (2004) menar de att den underliggande betydelsen av meningsenheterna knyts samman med texten som helhet genom att bilda kategorier. Kategorierna diskuteras och reflekteras av författarna som slutligen resulterade i tre

kategorier och fem underkategorier som motsvarade studiens syfte, se bilaga 4. En kategori är en grupp av innehåll som delar en gemensamhet och skapandet av kategorier är kärnan i kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004).

Etiska överväganden

Vid genomförande av en studie ska hänsyn till forskningsetiska principer tas. Informanterna i studien får muntligt och skriftlig information om studiens syfte, att deras deltagande är frivilligt, att de får avbryta utan motivering när som helst och att intervjumaterialet kommer att behandlas konfidentiellt (World Medical Association, 2013 & Polit & Beck, 2016, s.172). Etisk prövning bedöms inte vara aktuell eftersom studien bygger på frivilligt deltagande av personer som gett sitt informerade samtycke. Etisk prövning ej är nödvändig för

examensarbeten på högskolenivå enligt lagen om etikprövning av forskning (SFS 2003:460). Informanterna var också informerade om att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande i studien utan att ge förklaring eller motivering. Studiens resultat redovisas så att inte skolsköterskorna skall kunna spåras till enskild individ eller skola. Datainsamlingen förvaras väl så att information ej skall kommas åt av obehöriga. När studien är slutförd och godkänd så avidentifieras och raderas alla data. Utskrifterna av intervjuerna förvaras

13

oåtkomligt för obehöriga och lagras i enlighet med de regler som finns för detta (Polit & Beck, 2016, s. 177). Konfidentialitet beskrivs som en skyldighet, att individer har rättighet till att uppgifter inte ska spridas vidare och att det skall värnas om integriteten (Kjellström, 2012).

Resultat

Analys av intervjumaterialet som belyser skolsköterskans arbete anser vara av vikt för att främja goda samtal med eleverna, samt vad som hindrar detta.

Finnas till hands

Kategorin Bra samtal bygger på underkategorierna Att inge trygghet och Att ha erfarenhet. Denna kategori beskriver vikten av att skolsköterskan tar hänsyn till eleven. Är en god lyssnare men även kan komma med råd om hur eleven ska gå vidare med sina bekymmer. Detta anses vara av vikt för att eleven ska känna förtroende för skolsköterskan. Den speciella kunskapen om barn i olika mognads- och utvecklingsfaser beskrivs vara en förutsättning för att skapa ett bra samtal med elever. Skolsköterskans roll är viktig för att eleverna skall känna sig trygg och betydelsefull vilket är av vikt för elevens psykiska hälsa.

“Det är väl den där känslan när dom… när man känner att dom litar på… att dom kan berätta… att dom kan få, att dom förstår att jag vill deras bästa. Att jag är här för dom”.

Informanterna uttrycker den viktiga erfarenhet de får som efter många år i yrket men också i de möten de har med många elever. Informanterna är överens om att eleverna känner ett förtroende för dem och det gör att det återkommer för samtal men också att samtalen fördjupas. Att sedan veta hur informationen som kommer fram ur samtalen ska hanteras är av vikt för att det ska bli så bra samtal som möjligt. Då det framkommer information från eleven om att hen far illa i hemmet så informerar skolsköterskorna om att de kommer att göra en orosanmälan till socialkontoret i kommunen. Några informanter uppgav exempel då de gjort anmälningar till socialen och eleven sedan fått hjälp och de har varit nöjda med den hjälpen.

14

“Eh, men det har jag varit med om...flera gånger att… de har kommit fram att... eh... någon av vårdnadshavarna dricker eller att de e stökigt hemma å då får man ju informera att: -det är jättebra att du berättar…”

Elever berättar också för skolsköterskan att de inte vill gå till kuratorn med sina problem utan vill hellre träffa skolsköterskan och prata om sina problem. Elever berättar att det känns för uppstyrt att gå till kuratorn och väljer därför att istället prata med skolsköterskan som känns mer avslappnande. Samtliga informanter återberättade att för att det sedan ska bli ett så bra samtal som möjligt så bokar skolsköterskan in en tid med eleven så de kan sitta i lugn och ro under samtalen.

“...jag får en känsla av att jag är en trygg person för dom. Några elever har det jobbigt hemma och kommer ofta och besöker mig efter lov och helger. De tycker ofta att helger och lov är jobbiga. Ja… dessa elever har vi i EHT alltid extra koll på”.

Genomgående så påpekar skolsköterskorna att i deras arbete så ingår det inte så mycket att elever söker upp dem för fysiska åkommor utan det är för att de söker kontakt med en vuxen och ibland vill prata av sig om någon kompis eller vid svårare fall då det har det jobbigt hemma och vill prata om det. Vid de tillfällen elever återkommer flera gånger efter varandra med fysiska åkommor såsom ont i magen eller huvudet så försöker skolsköterskan reda ut vad dessa symtom kan stå för och oftast kan eleven berätta om bekymmer som finns. Det är ganska vanligt att elever söker skolsköterskan för återkommande huvudvärk och ont i magen där det inte finns några fysiska orsaker. Smärtan är oftast då tecken på något annat och då gäller det att ta reda på vad den smärtan står för. Viktigt att skolsköterskan kan ta sig tid för dessa elever och att stödinsatser sätts in för att förebygga lidande samt främja elevens skolgång och göra så att eleven kan fullfölja sin skolgång på bästa sätt. Genom att skolsköterskorna har samtal med eleverna så kan de tillsammans komma fram till varför de har dessa problem och kan då ge eleverna verktyg för att lindra problemen. När eleverna ofta besökte skolsköterskan för olika åkommor så misstänkte de ofta att problemen fanns på ett djupare plan och att det då rörde sig om problem i barnets hemmiljö.

15

Hantera svårigheter

Kategorin Hantera svårigheter bygger på underkategorierna Att ha den starkaste sekretessen och Att sakna samtalsmetodik. Att alltid ha de starkaste sekretess på skolan är ibland ett hinder då skolsköterskan vet någonting om en elev och vill sedan ta hjälp av någon kollega på skolan eller att någon kollega har sökt upp skolsköterskan och vill lyfta sina funderingar om problem om en elev så kan aldrig skolsköterskan göra det om inte eleven först givit sitt godkännande. På EHT (elevhälsoteam) med flera olika professioner på skolan uppstår ibland dessa situationer.

“Vi har även EHT-möten men jag tycker det kan vara svårt med dessa möten eftersom jag är den som har den starkaste sekretessen och kan inte säga något. Om jag först pratar med eleven och frågar om jag får ta upp det vi pratar om på

EHTmötet så är det okej men säger eleven nej då kan jag inte säga något”.

Under samtliga intervjuer framkommer det att skolsköterskorna själva känner att de saknar utbildning i någon samtalsmetodik. Några informanter uppger också att de tror med en sådan utbildning skulle de både kunna hjälpa fler och även komma ner på djupet i samtalet. Någon nämner att ett bra samarbete med kuratorn, där skolsköterskan kan bli handledd i de samtal hen har med eleven. Samtal med eleverna är av stor betydelse och en viktig del i arbetet med mångbesökande elever. Skolsköterskorna upplevde att det var lättare med samtal när eleven själv sökte upp dem, det var då lättare att komma in på måendet hos eleverna eftersom eleven själv tog initiativ till att söka hjälp. När eleven uppvisar ett dåligt mående så är det viktigt att våga ställa de känsliga frågorna för att komma vidare i arbetet med eleven. Ett bra samtal är mycket viktigt för att kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande.

“Nej så de e samtals… bra på att föra samtal e ju kanske gärna lite MI kan va bra i dom här hälsosamtalen som vi har till exempel… Nä men även där, att ha nån form av systematik i sina samtal”.

En informant belyser att arbetet som skolsköterska är fritt och väldigt självständigt men kan ibland upplevas ensamt. Många gånger sätter tystnadsplikten stopp för att samarbeta med annan personal när det gäller svårare problem med en elev. Att arbeta som skolsköterska är

16

stort och komplext vilket innebär hög samverkan men även ensamarbete. Förr arbetade skolsköterskorna till att åtgärda och förebygga medan arbetet nu består av hälsofrämjande arbete på individ-, grupp- och organisationsnivå.

Specifik kompetens

En underkategori framkom Att arbeta hälsofrämjande som belyser sjuksköterskans viktiga roll av att ha tid med eleverna för att på bästa sätt hjälpa dem. Något som samtliga informanter tyckte var svårt att alltid få till. En informant poängterade att de möten de nu har på

förmiddagarna kan de ha på eftermiddagarna efter exempelvis klockan 14:00 för då börjar eleverna sluta för dagen men de på skolan har arbetstid till klockan 16:00. Då skulle

tillgängligheten alltid finnas på förmiddagarna också. Att sedan ändra det arbetssätt de har nu för att vara tillgänglig för fler elever och också arbeta effektivare kom en informant med ett förslag, att försöka ha en öppen mottagning samt vara synlig på skolan ger trygghet hos många elever. Tillgänglighet är en viktig del av skolsköterskornas arbete för att de skall kunna skapa en bra relation till eleverna samt inge tillit.

“Eh, jo så här om jag tänker att om i min idealvärld så fungerar elevhälsan så att man jobbar hälsofrämjande förebyggande bra på gruppnivå så många av dom här frågorna tas på en annan nivå. Många av dom kommer inte till mig, till mitt kontor som individärenden. Å då får jag mer tid till dom här som ändå ska komma till mig. Dom här som kommer och kanske är utsatta för någonting, för det gör man inte i grupp direkt, eh, dom här som vi måste upptäcka. Dom är som vi vet att vi inte upptäcker för det mesta. Eh, ja, om jobbet utförs bättre, mer systematiskt, då får jag mer tid till dom här riktiga samtalen”.

En informant påpekar att de arbetar för att ha ett minskat antal elever för varje skolsköterska men då måste det anställas fler skolsköterskor också, vilket i sin tur kostar pengar som alltid finns med men oftast inte går jämt ut med skolelevers hälsa och välmående.

“Nä men de är väl de att jag får se till att va en trygg person för dom och att de inte far illa i hemmet”.

Ett dilemma som uppkom var elever som var nysvenskar och ensamkommande barn.

17

kommer från andra kulturer med andra värderingar och där det ibland förekom mycket våld i hemmet.

Diskussion

Metoddiskussion

Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenhet av möten med

mångbesökande elever. En kvalitativ design var lämplig då önskan var att få mera förståelse för skolsköterskors erfarenhet. Sju enskilda intervjuer utfördes och ansågs lämpligt för att studien syfte skulle uppnås. Med dessa intervjuer lämpade sig användandet av modellen power enligt Malterud et al. (2016). En intervjuade tre och en intervjuade fyra vilket gjordes med hänsyn till att det kan vara känsliga ämnen som tas upp.

Som analysmetod valdes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats eftersom det var relevant i förhållande till studiens syfte som var att beskriva skolsköterskors erfarenhet av möten med mångbesökande elever (Polit & Beck, 2016, s. 172). Induktiv ansats innebär en förutsättningslös tolkning av insamlat datamaterial vilket stärker trovärdigheten i studien (Graneheim & Lundman, 2004). Tillförlitligheten av studien har styrkts genom att den genomförts av två personer som kunde diskutera och reflektera med varandra över resultatet och i analysarbetet som framkom i studien för att säkerställa att det motsvarade syftet i studien. En text kan få flera olika betydelser beroende på vem som läser den vilket anses som en risk för att den kan tolkas annorlunda. Det kan vara svårt att undvika eftersom forskaren till viss del lägger till sitt perspektiv när en text tolkas (Graneheim & Lundman, 2004). Manifest tolkning innebär en textnära tolkning av materialet vilket är att föredra när man som författarna till studien är ovan vid förfarandet eftersom en textnära tolkning av materialet stärker studiens giltighet (Graneheim & Lundman, 2004). Att transkribera

intervjuerna själv tillsammans med fältanteckningarna göra att materialet blir så tillförlitligt som möjligt (Malterud, 2014, s. 89–92). Författarna valde ett strategiskt urval till studien för att informanterna skulle representera det som forskarna ville ha studerat. Urvalet gjordes för att innehållet skulle bli så informativt och varierande som möjligt (Polit & Beck, 2016, s. 173 & Malterud, 2014, s. 66).

18

Om flera informanter hade deltagit hade kanske resultatet inte varit desamma (Polit & Beck, 2016, s. 182). Det ställs vissa krav på analysens text vad gäller validitet, reflexivitet samt relevans. Ett välarbetat teoretiskt förarbete och en välarbetad analys är viktiga grunder så att validiteten i en kvalitativ studie stärks (Malterud, 2014, s. 74, 82 - 83). Användandet av en intervjuguide gav de som intervjuade ett stöd så att alla områden till studien täcktes. Att lyssna, vara observant samt att inte avbryta var av stor vikt för att informanterna skulle kunna delge så mycket information som möjligt. Intervjuerna var inte målinriktade, djupet i intervjuerna gavs utifrån studiens syfte samt relationen mellan deltagaren och intervjuaren (Polit & Beck, 2016, s. 541–542 & Malterud, 2014, s. 153).

Resultatdiskussion

Då föräldrar lider av psykisk ohälsa finns det en minskad funktion i familjen. Det är oftast mer konflikter, mindre sammanhållning, oorganiserad planering i vardagen och en mindre anpassningsförmåga. En fungerande familjefunktion är viktig för ett barns utveckling. Dessa familjer bör uppmärksammas och få hjälp (Wiegand-Grefe, Sell, Filter, & Plass-Christl, 2019).

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) visar i sin senaste

undersökning att 430 000 barn i Sverige, det vill säga var femte barn har någon gång under uppväxten haft minst en förälder med alkoholproblem. 320 000 av dessa barn, 15 procent har påverkats negativt i någon utsträckning av att växa upp med dessa föräldrar och 215 000 barn, 10 procent har påverkats mycket negativt (CAN, 2019). Då den psykiska ohälsan och stressrelaterade sjukdomar ökar hos barn och ungdomar så bör hälsa samt deras

välbefinnande vara ett prioriterat område för skolsköterskan. Ett av målen i skolhälsovården är att barnets hemförhållanden, där det finns en ökad risk för ohälsa och där skador kan uppmärksammas (Socialstyrelsen, 2004). I hälsosamtalet kan skolsköterskan upptäcka livssituationer som barnet lever i som inte gynnar barnet. Då barnet uppger att hens

hemsituation inte är optimal så är det viktigt att skolsköterskan har strategier för att hantera situationen. För att hjälpa barn behövs säkerhet och trygghet. Skolsköterskan har en unik möjlighet att hjälpa dessa barn och på så vis förändra deras liv (Kolar & Davey, 2007). Skolsköterskor som själva har barn har lättare att kunna engagera sig i familjefokuserad

19

omvårdnad eftersom det då finns en ökad förståelse genom deras egen erfarenhet. För skolsköterskor som själva inte har barn är det svårare att ge råd till föräldrarna (Grant,

Reupert, Maybery & Goodyear, 2019). En viktig del i skolsköterskornas arbete är att arbeta utifrån familjefokuserad omvårdnad och ta tillvara på föräldrarnas kunskaper om sina barn, att arbeta tillsammans för elevernas bästa är det optimala (Coyne, Hallström & Söderbäck, 2016 & Smith, Swallow & Coyne, 2015).

Skolan är en viktig aktör att upptäcka om barn far illa. Arbetet där måste bygga på att problem upptäcks så tidigt som möjligt så att insatser kan se så tidigt som möjligt. I § 2 i hälso- och sjukvårdslagen är inte barns behov av information, stöd och råd utformat väl nog. En kompetensutveckling av personalen bör ske för att en implementering av lagen ska bli bättre. Stödet som barnen har rätt till ska vara individuellt anpassade för bäst resultat. Det har visat sig att detta forskningsområde är utmanande då få tackar ja att delta i studier (Socialstyrelsen, 2016).Ett barn som far illa i hemmet kan ändå uppvisa ett högt SOC då det finns någon annan vuxen som ersätter förälderns naturliga närvaro. En vuxen som finns och lyssnar på barnet är betydelsefullt nog för att barnet ska klara av de utmaningar hen stöter på. En skolsköterska är en person som kan hjälpa barnet med detta (Antonovsky, 2005, s. 136–137). När elever upplever stimuli som är negativa går de att göra begripliga med hjälp av skolsköterskan eller en vuxen person på skolan. Elever med högt SOC har en hög känsla av begriplighet och kommer då inte känna sig som ett offer i en kaotisk situationen.

Skolsköterskan är också en viktig person när det gäller hanterbarhet för elever och vilka resurser eleverna har för att kunna hantera krav och olika missöden som hen kan drabbas av. Finns en hög känsla av hanterbarhet finns tillit till att eleven klarar sig och kan hantera detta. Eleven kan behöva stöd i sin hanterbarhet och då är skolsköterskan en resursperson för eleven. Meningsfullheten är en stor betydelse för eleven eftersom det handlar om

livsområden vilket i sin tur väcker ett engagemang. De som har låg känsla av meningsfullhet har få saker i livet som de känner har betydelse. Elever med en hög känsla av meningsfullhet känner att livet har en betydelse och det är då värt att lägga tid, engagemang och energi på, de ser också en mening även i det negativa som händer (Antonovsky, 2005, s. 132–133).

20

Slutsats

• Skolsköterskans viktiga roll som oberoende vuxen i skolan och någon som eleverna gärna anförtror sig åt gör att hens tillgänglighet bör vara optimal med öppen mottagning och inte så många elever att ansvara för.

• Skolsköterskan bör få utbildning i samtalsmetodik för att kunna bemöta och vägleda eleverna på bästa sätt.

• Skolsköterskan bör få utbildning om nysvenskar- och ensamkommande barns svåra förhållanden för att få en större förståelse och kunna bemöta dem på bästa sätt.

Referenser

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.

Bohnenkamp, J. H., Stephan, S. H., & Bobo, N. (2015). Supporting student mental health: the role of the school nurse in coordinated school mental health care. Psychology in the Schools, 52(7), 714-727. doi: 10.1002/pits.21851

Borup, I. & Holstein, E.B. (2004). Social class variations in schoolchildren’s self-reported outcome of the health dialogue with the school health nurse. Scandinavian Journal of Caring Sciences, (18), 343-350.

Brottsförebyggande rådet. (2019). Barnmisshandel. Hämtad den 13 april, 2020, från Brottsförebyggande rådet, https://www.bra.se/statistik/statistik-utifranbrottstyper/barnmisshandel.html

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. (2019). Hur många barn växer upp med föräldrar som har alkoholmissbruk. Hämtad den 17 april, 2020, från

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning,

https://www.can.se/publikationer/hur-manga-barn-vaxer-upp-med-foraldrarsom-har-alkoholproblem/

Clausson, E., Petersson, K., & Berg, A. (2003). School nurses' view of schoolchildren's health and their attitudes to document it in the school health record: A pilot study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17(4), 92-398. Doi:

10,1046/j.02839318.2003.00245.x

Coyne, I., Hallström, I., & Söderbäck, M. (2016). Reframing the focus from a family-centred to a child-centered care approach for children´s healthcare. Journal Of Child Health Care, 20 (4), 494-502. https://doi.org/10.1177/1367493516642744

Danielsson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig terori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 163-174). Lund:

Studentlitteratur.

DeSocio, J., & Hootman, J. (2004). Children's mental health and school success. The Journal of School Nursing, 20(4), 189-196. doi: 10.1177/10598405040200040201.

Diamond, G. S., Wintersteen, M. B., Brown, G. K., Diamond, G. M. & Gallop, R. (2010). Attachemnt-based family therapy for adolescents with suicidal ideation: a randomized controlled trial. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psyciatry, 49(2), 122-131. doi: 10.1016/j.jaac.2009.11.002

Engh, L. (2018). Skolsköterskans möjlighet att upptäcka och stödja barn som far illa eller som riskerar att fara illa. (Doktorsavhandling, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap). Från

Frederick, J. & Goddard, C. (2010). ´School was just a nightmare´: childhood abuse and neglectand school experiences. Child and Family Social Work, 15, 22–30.

Folkhälsomyndigheten. (2016). Barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld- Resultat och erfarenheter från ett utvecklingsarbete. Hämtad den 1 maj, 2020, från

Folkhälsomyndigheten,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53abc1662c974bf498c5c167 15ce4010/barn-familjer-missbruk-psykisk-ohalsa-vald-16042-webb.pdf

Folkhälsomyndigheten. (2016). Hälsofrämjande processer som stöd för hållbar utveckling. Hämtad den 14 april, 2020, från, Folkhälsomyndigheten,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/projektwebbar/msh /seminarier-konferenser/globalt-till-lokalt-2016/seminarium1/seminarium-1- 7halsoframjande-processer-johan-hallberg.pdf

Folkhälsomyndigheten. (2017). Skol-BIM Ett forsknings- och utvecklingsprojekt om skolans förmåga att upptäcka och ge stöd till elever som växer upp med föräldrar som har missbruksproblem. Hämtad den 15 maj, 2020, från

Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/pro jektwebbar/msh/seminarierkonferenser/globalt-till- lokalt2016/seminarium1/seminarium-1-7-halsoframjandeprocesser-johanhallberg.pdhttps://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/4a09fefa8 2874 d3199e244c1dee5e846/02286-2016-slutrapport-skol-bim.pdffdoi:10.1111/j.13652206.2009.00634.x

Goffin, K.C., Boldt, L.J. & Kochanska, G. (2018). A Secure Base from Which to Cooperate: Security, Child and Parent Willing Stance, and Adaptive and Maladaptive Outcomes in two Longitudinal Studies,46, 1061-1075. Doi:https://doiorg.proxybib.miun.se/10-1007/s10802-017-0352-z

Golsäter, M., Sidenvall, B., Lingfors, H. & Enskär, K. (2011). Adolescents’ and school nurses’ perceptions of using a health and lifestyle tool in health dialogues. Journal of Clinical Nursing, 20, 2573-2583. doi.org/10.1111/j.1365-2702.2011.03816.x

Golsäter,M., Lingfors,H., Sindenvall, B. & Enskär, K. (2012). Health dialogues between pupils and school nurses: A deskription of the verbal interaction. Patient Educationand Counseling, 89, 260-266. doi.org/10.1016/j.pec.2012.07.012

Graneheim, U.H & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,24, 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Grant, A., Reupert, A., Mayberry, D. & Goodyear, M. (2019). Predictors and enablers of mental health nurses´family-focused practice. International Journal of Mental Health Nursing, 28, ss. 140-151. https://doi.org/10.1111/inm.12503

Hornor, G. (2005). Physical Abuse: Recognition and Reporting. Journal of Pediatric Health Care, 19(1), 4-11.Doi: 10.1016/j.pedhc.2004.06.009.

Jernbro, C. & Jansson, S. (2016). Våld mot barn- en nationell kartläggning. Hämtad den 13 april, 2020, från Stiftelsen allmänna barnhuset,

http://www.allmannabarnhuset.se/wpcontent/uploads/2017/08/Vald_mot_barn_ 2016-en-_nationell_kartlaggning.pdf

Kawabe, K., Horiuchi, F., Ochi, M., Oka., Y. & Ueno, S-I. (2016). Suicidal ideation in adolescents and their caregivers: a cross sectional survey in Japan. BMC Psychiatry, 16(231). doi: 10.1186/s12888-016-0934-2

Kelly, A. B., Mason, W. A., Chmelka, M. B., Herrenkohl, T. I., Kim, M. J., Patton, G . C., Hemphill, S. A., Toumbourou, J. W. & Catalano, R. F. (2016). Depressed Mood During Early to Middle Adolescence: A Bi-national Longitudinal Study of the Unique Impact of Family Conflict. Journal of Youth and Adolescence, 45(8), 16041613. doi: 10.1007/s10964-016-0433-2

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I Henricson, M. (Red.). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 69-92). Jönköping: Studentlitteratur AB. Kolar, K.R. & Davey, D. (2007). Silent victims: children exposed to family violence. Journal of

School Nursing, 23(2), 86-91.

Kortesluoma, R.L., Hentinen, M. & Nikkonen, M. (2003). Conducting a qualitative child interview: methodological considerations. Journal of Advanced Nursing, 42(5), 434-441. doi: 10.1046/j.1365-2648.2003.02643.x.

Kurki, M., Anttila, M., Koivunen, M., Marttunen, M. & Välimäki, M. (2018). Nurse´s

experiences of the use of an Internet-based supportsystem for adolescents with depressive disorders. Informatics for Health and Social Care, 43(3), 234-247. doi: 10.1080/17538157.2016.1269110

Langille, D. B., Asbridge, M., Kisley, S. & Rasic, D. (2012). Suicidal behaviours in adolscents in Nova Scotia, Canada: protective associations with measures of social capital. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology 47, 1549-1555. doi:

10.1007/s00127011-0461-x

Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskningen introduktion. Lund: Studentlitteratur AB.

Malterud, K., Dirk Siersma, V. & Guassora, A D. (2016). Sample size in qualitative interview studies: guided by information power. Qualitative health research, 26(13),

17531760. doi: 10.1177/1049732315617444

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

Regeringen (2015). Barnmisshandel- att förebygga och åtgärda. SOU 2001:72. Hämtad den 13 april, 2020, från Regeringen,

https://www.regeringen.se/49b6bf/contentassets/e715b8a3f3de45358a87d59d259 1cd3d/del-1-t.o.m.-kap.-7-barnmisshandel

Regeringen (2018). Konvention om barns rättigheter. Hämtad den 10 april, 2020.

https://www.regeringen.se/49d199/globalassets/regeringen/dokument/socialde

partementet/barnets-rattigheter/konventionen-om-barnets-rattigheter-svenska2018.pdf

Riksdagen (2019). Socialtjänstlag (2001:453). Hämtad den 14 april, 2020, från Riksdagen,

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453 Regeringen (2020). Barnens rättigheter. Hämtad den 25 oktober, 2020, från Regeringen,

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/barnets-rattigheter/ Riksföreningen för skolsköterskor och Svensk Sjuksköterskeförening (2016).

Kompetensbeskrivning för skolsköterska inom elevhälsans medicinska insats, EMI. Hämtad den 13 april, 2020, från Riksföreningen för skolsköterskor och Svensk Sjuksköterskeförening,

https://www.swenurse.se/globalassets/01-

svensksjukskoterskeforening/publikationer-svensksjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningarpublikationer/kompetens beskrivning.skolskoterska_2016_webb.pdf

Risholm Mothander, P & Broberg, A (2015). Små barns behov av en långsiktig trygg bas – en barnpsykologisk kunskapsöversikt. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen). Från

http://su.divaportal.org/smash/get/diva2:845937/FULLTEXT01.pdf SFS (2009:400). Offentlighets- och sekretesslag. Hämtad 24 September, 2020, från Sveriges

Riksdag,

https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svenskforfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400

SFS (2010:800). Skollagen. Hämtad 14 april, 2020, från Sveriges Riksdag, https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/ SFS (2014:821). Patientlag. Hämtad 14 april, 2020, från Sveriges Riksdag,

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2014-821/

SFS (2003:460). Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 16 april, 2020, från Sveriges Riksdag,

https://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-avforskning-som_sfs-2003-460

SFS (2010:800). Patientsäkerhetslag. Hämtad den 13 april, 2020, från Sveriges Riksdag,

https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svenskforfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

Shilubane, H. N., Ruiter, R. A. C., Bos, A. E. R., Van den Borne, B., James, S. & Reddy, P. S. (2013). Psychosocial Correlates of Suicidal Ideation i Rural South African Adolescents. Child Psyciatry & Human Development 45(2), 153-162. doi: 10.1007/s10578-013-0387-5

Skerfving, A. (2015). Barn till föräldrar med psykisk ohälsa: Barndom och uppväxtvillkor.

(Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete). Från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:846560/FULLTEXT01.pdf Smith, J., Swallow, V., & Coyne, I. (2015). Involving Parents in Managing Their Child´s

LongTerm Condition-A Concept Synthesis of Family-Centered Care and Partnership-in-care. Journal of Pediatric Nursing, 30(1), 143-159.

https://doi.org/10.1016/j.pedn.2014.10.01

Socialstyrelsen. (2014). Barn som anhöriga Stöd till barn i förskola och skola som har svårigheter hemma. Hämtad den 13 april, 2020, från Socialstyrelsen,

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog /ovrigt/2014-5-10.pdf

Socialstyrelsen. (2014). Barn som far illa eller riskerar att fara illa. Hämtad den 13 april, 2020, från Socialstyrelsen,

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog /vagledning/2014-10-4.pdf

Socialstyrelsen. (2016). Vad är psykisk ohälsa? Hämtad den 13 april, 2020, från Kunskapsguiden,

https://www.kunskapsguiden.se/barn- ochunga/Teman/psykisk-ohalsa-hos-barn-unga/Sidor/Vad-ar-psykisk-ohalsa.aspx

Socialstyrelsen. (2016). Vägledning för elevhälsan. Hämtad den 14 april, 2020, från Socialstyrelsen,

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog /vagledning/2016-11-4.pdf

Socialstyrelsen. (2016). Barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld. Hämtad den 17 april, 2020, från Folkhälsomyndigheten,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53abc1662c974bf498c5c167 15ce4010/barn-familjer-missbruk-psykisk-ohalsa-vald-16042-webb.pdf

Socialstyrelsen. (2004). Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården. Hämtad 15 april, 2020, från Socialstyrelsen,

från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10467/200 4-130- 2_20041302x.pdf

Sukhawaha, S., Arunopngpaisal, S. & Hurst, C. (2015). Development and psychometric properties of the Suicidality of Adolescent Screening Scale (SASS) using Multidimensional Item Response Theory. Psyciatry Research, 243, 431-438. doi: 10.1016/j.psychres.2016.07.014

Tryggvason, N. (2018). Att säga sitt och höra till. En internationell studie om barns delaktighet i familjen. (Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Instutionen för socialt arbete). Från

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/54983/1/gupea_2077_54983_1.pdf Wiegand-Grefe, S., Sell, M., Filter, B., & Plass-Christl, A. (2019). Family Functioning and

Psychological Health of Children With Mentally Ill Parents. 16(7). International Journal of Environmental research and public health. doi:10.3390/ijerph16071278

WHO (2005). The health promoting school: International advances in theory, evaluation and practice. Hämtad den 15 april, 2020.

http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0012/111117/E90358.pdf

WHO (2019). Child maltreatment. Hämtad den 13 april, 2020, från World Medical Accociation,

Bilaga 1

Antal anmälda misshandelsfall mot barn år 2018 i Sverige (BRÅ, 2019).

Ålder på barnet Antal anmälningar

0–6 år 3990 7–14 år 12 400 15–17 år 7410 Totalt 23 800

Bilaga 2

Modellen för att återspegla power i kvalitativa intervjustudier.

Bilaga 3

Exempel på analysprocessens steg.

Meningsenheter

Kondenserade meningsenheter

Kod

Kategori

Eleverna vet också att att de dom säger stannar hos mig, det är inget som

föräldrarna behöver veta, bara det är en trygghet för dom.

Måste var trygg i mig själv för att bemöta elever som möter mig. Alla elever måste behandlas lika och det är viktigt så man inte själv sorterar bland elever. Jag måste kunna lyssna och vara förstående och även kunna vara tyst. Tysthet är inte farligt, det är också viktigt i samtal.

Behandla alla elever lika, vara en god lyssnare och våga vara tyst också.

Erfarenhet

Att inge

trygghet

Bilaga 4

Kategorier och underkategorier.

Kategori Underkategori

Finnas till hand

Att inge trygghet

Att ha erfarenhet

Hantera svårigheter

Att ha den starkaste sekretessen

Att sakna samtalsmetodik

Specifik kompetens

Att arbeta hälsofrämjande

Bilaga 5

Till vederbörande skolsköterska

Du inbjuds härmed till att delta i en intervjustudie vars syfte är att belysa skolsköterskors erfarenhet av möten med mångbesökande elever.

För att få denna ökade kunskap som kan leda fram till förbättringar finner vi det intressant att genomföra en studie. Studien är ett studentarbete på D-nivå och kommer att presenteras i form av en Magisteruppsats i omvårdnad med inriktning mot distriktssjukvård.

För att finna denna kunskap så vore det värdefullt att få ta del av Dina erfarenheter. Datainsamlingen kommer att ske genom intervjuer. Studien bygger på frivilligt deltagande och Du kan när som helst avbryta Ditt deltagande utan motivering. Din medverkan kan när som helst avbrytas utan några krav på förklaringar. Varje intervju beräknas pågå ca 60 minuter och spelas in för att därefter skrivas ut och analyseras. Insamlat material kommer att behandlas enligt god forskningsetik och endast vara tillgängligt för dem som utför studien. Resultaten kommer att behandlas konfidentiellt och Din identitet kommer inte att kunna utläsas i resultatet.

Om du väljer att delta är vi tacksamma att få Ditt informerade samtycke på nedanstående svarstalong. Då ges även tillfälle till att ställa frågor samt att få ytterligare information om studien. Då bestäms även tid och plats för när intervjun ska genomföras.

Vi har även skickat ett brev till Din verksamhetschef/enhetschef för att få deras godkännande till studien. Om Du har några frågor är Du välkommen att kontakta oss eller vår handledare via e-post eller telefon.

Med vänliga hälsningar

Anna Stina Andersson och Malin Ivarsson Löfstedt

Distriktsköterskestudenter, Mittuniversitetet

E-post: anan0003@student.miun.se E-post: mama0200@student.miun.se Tfn: 070-313 94 54 Tfn: 070-369 26 67

Handledare

Institutionen för hälsovetenskap Mittuniversitetet

E-post: lars.lilja@miun.se

Svarstalong om deltagande i intervjustudie

Jag ger mitt informerade samtycke till att delta i studien med syftet att beskriva skolsköterskors erfarenhet av möten med mångbesökande elever.

Jag är medveten om att deltagandet är frivilligt och att jag när som helst och utan att ange skäl kan avbryta mitt deltagande.

Datum: Namnunderskrift: Namnförtydligande: