Björn Andersson
Examensarbete kandidatprogrammet i industridesign VT 20 Examinator: Per Sihlén
Rådgivande: Eva- Lena Bäckström Handledare: Johan Gustavsson
Hur kan man göra det enklare för äldre människor att duscha ? How to make it easier for elderly people to shower?
1.0 Bakgrund Sidnummer
1.1 Abstract 3
1.2 Varför dusch för äldre 4
1.3 Samarbetspartner 4 1.4 Designproblem 5 1.5 Målgrupp 5 1.6 Avgränsningar 6 1.7 Tidsplan 6 1.8 Mål /Syfte 6 1.9 Designprocess 7 2.0 Undersökning 2.0 Befolkningsökning 8 2.1 Förskrivningsprocessen 9 2.2 Nivå av hjälpmedel 10 2.3 Utlämnade hjälpmedel 10 2.4 Dagens hjälpmedel 11-12
2.5 Undersökning faktainsamling slutsats 13
2.6 Intervjuer 14-15
2.7 Slutsats intervjuer 16
2.8 Test i hemmamiljö 17
2.9 Slutsats av testet 17
2.10 Vad är ett våtrum 18
2.11 Olika typer av vattentryck 19 2.12 Minsta storleken på ett badrum 20 2.14 Alternativ slang för badrum 20
3.0 Analysering
3.1 Slutsats intervjuer 21
3.2 Slutsats utökad undersökning 21 3.3 Viktiga problemområden 21
4.0 Idégenerering
4.1 Idégenerering 22
4.2 Tre Koncept 23
4.3 Utvärdering tre koncept 24
4.4 pappers mockus 24
4.5 Skiss interaktion till panelen 25 4.6 Utvärdering panelen/pappersmockups 25
4.7 Moodboard 26
4.8 Konceptval, slutgiltigt förslag 27
5.0 Konceptutveckling 5.1 CAD, Rendering 28 5.2 Scenario 29 5.3 Färg och material 30 5.4 Mått och detaljer 31-32 5.5 Munstycken 33 5.6 CAD Miljöbilder 34-35 5.7 Resultat 36 5.8 Argumenterande text 37 5.9 Reflektion 38 6.0 Källhänvisning 39-40 7.0 Bilagor 41-43
1.1 Abstract
Sverige har en stigande befolkning som blir äldre, vilket ger en påfrestning av vårat hälso-system1. Rädslan av att ramla i duschen hos äldre är stor och det gör att många väljer att
sitta ner i duschen. Detta betyder inte att dom inte har kapaciteten att stå.
Det är svårare att bibehålla kroppstemperaturen när man sitter ned pga att vattensprid-ningen över kroppen blir annorlunda. Det i kombination med sämre motorik och blodcir-kulation gör att man snabbare blir kall.
Att implementera ett hjälpmedel i ett tidigt stadie i livet kan förhindra fallolyckor, samt att det blir en mental förberedelse, att brukaren kan komma att behöva hjälp senare i livet. I detta projekt undersöks hur man kan underlätta samt göra det bekvämare för äldre att duscha. Detta resulterade i en flexibel duschpanel med rörliga munstycken som är lätta att positionera beroende på om man står eller sitter ned i duschen. Produkten har en diskret och enkel design för att passa in i de flesta badrum.
1Lundkvist, Lena. Sveriges framtida befolkning 2017-2060. Statistiska centralbyrån 2017
Sweden have a growing population that is getting older, which is putting a strain on our health system. the fear of falling in the bathroom when showering is the main reason why elderly people tend to sit down when taking a shower.
This does not mean that they do not have the capacity to stand.
It is more difficult to maintain body temperature when sitting down because the water distribution across the body is different. This, in combination with limited mobility skills and blood circulation, makes it quicker to get cold.
Implementing an aid at an early stage in life can prevent fall accidents, as well as a prepa-ration for needing help later in life.
This project explores how we can facilitate and make it more comfortable for the elderly to shower. This resulted in a flexible shower panel with movable nozzles that are easy to po-sition depending on whether you are standing or sitting in the shower. The product has a discreet and simple design to fit most bathrooms.
Sverige har en kraftigt åldrande befolkning-sökning, på sikt så kommer en stor del av befolkningen vara i behov av dessa typer av hjälpmedel.
Baserat på hur situationen ser ut i hälsovården i Sverige just nu, att brukaren får hjälp i hem-met så långt som möjligt i stället för att flyttas till ett äldreboende. Så är det dags att försöka öka livskvalitén för våra äldre.
Att bli äldre och successivt tappa förmågan av att ta hand om sig själv och sin hygien är både mentalt och fysiskt påfrestande.
Genom att skapa ett tryggt och bekvämt hjälpmedel som passar in i badrummet i hem-mamiljön, ökar möjligheten att fler skaffar ett hjälpmedel tidigare i livet. Om man bara känner sig rädd/osäker för att halka i duschen så kan det vara orsak nog för att skaffa denna typ av hjälpmedel.
Att skaffa ett hjälpmedel tidigt gör också att man börjar vänja sig med tanken att man kan behöva mer hjälp senare i livet. Vilket gör att den mentala övergången så som den fysiska övergången kommer att vara lättare.
1Lundkvist, Lena. Sveriges framtida befolkning
2017-2060. Statistiska centralbyrån 2017. Intervjuer sammanfattning 2.7
Min samarbetspartner är Hjälpmedel Väster-botten som jag ska samarbeta med under detta examensprojekt.
Hjälpmedel Västerbotten är den instans som kommuner, hälsocentraler och
Sjukhuskliniker vänder sig till för att hitta rätt hjälpmedel till sina patienter (brukare). Hjälpmedel Västerbotten har stor kunskap inom detta och erbjuder stöd, rådgivning, utbildning och konsultation inom hjälpmedel. De har även hand om service och underhåll av hjälpmedlen samt att dom har möjlighet att specialanpassa hjälpmedel.
1.2 Varför duschhjälpmedel för äldre?
1.5 Målgrupp
1.4 Designproblem
Idag finns det olika typer av hjälpmedel inom vården och för brukaren. Beroende på vilken typ av hjälp man behöver. Många av dessa hjälpmedel är utformade just för den specifika situationen, tex duschstol för personer som har svår att stå och hålla balansen i duschen2.
Ett stort problem är att bibehålla värmen i krop-pen när man sitter ned och duschar.
Samt känslan av att inte längre klara sig själv. Ett hjälpmedel ska inte vara något man behö-ver gömma eller skämmas för. Den ska vara ut-formad så att den smälter in i sin miljö, samt att upplevelsen ska hålla samma kvalité som förut. Genom att skapa en produkt med flera funk-tioner så kan den användas av både personer utan nedsatt rörlighet och äldre/personer med nedsatt rörlighet när de duschar. Vilket ökar produktens användningsområde och använ-darna kan bevara sin självständighet längre. Produkten ska användas i hemmet.
Produkten ska förhöja känslan av att ta en dusch och att brukaren ska känner sig mer i kontroll, och att den ska inte upplevas som ett hjälpmedel utan mer som en exklusiv produkt.
Projektet kommer att fokusera på personer som är 65 år och uppåt. Som är i behov av att sitta ned när dom duschar2.
Som bor hemma och delvis kan vara i behov av hemtjänst för att uträtta vardagssysslor.
Men som kan klara av duschmomentet själva.
2Arjo (2020). Mobilitetsgalleriet för långtidsvård
Albert, Barbara
Att försöka bryta ner begreppet hjälpmedel, så att det inte behöver vara något negativt. Genom att utforma en produkt som är enkel att använda och förstå sig på. Gör det att brukaren känner mer i kontroll över duschmo-mentet. Det ökar även känslan av självständig-het hos brukaren.
I detta projekt så ska jag utforska möjligheten att utforma en produkt som gör det enklare för äldre att duscha, och göra det till en be-hagligare känsla, genom att undersöka hur det går att bibehålla värmen när brukaren sitter ned.
En produkt som även ska passa in i de flesta badrum, både i färg, form och storlek.
2Arjo (2020). Mobilitetsgalleriet för långtidsvård
1.7 Tidsplan
1.6 Avgränsningar
1.8 Mål
UN Mål
Målet med detta projekt är göra
duschmomentet till en enklare och behagliga-re upplevelse för brukabehagliga-ren. Att brukabehagliga-ren ska känna sig bekväm och avslappnad.
Att ta en dusch ska inte vara ett nödvändigt ont eller något som drar sig för att göra pga risken att falla eller att det känns obekvämt.
Mål 3
Hälsa och välbefinnande Mål 5
Jämställdhet för alla
Mål 6
Rent vatten och sanitet för alla
Mål 12
Hållbar konsumtion och produktion
11FN (2020). Globala målen för hållbar utveckling
Se bilaga 2 Fokus kommer att vara på produkter som
an-vänds i hemmet. Där man sitter ned för att du-scha. Det finns även olika viktklasser för dessa Hjälpmedelsprodukter och där kommer min produkt att vara för personer upp till 120 kg. För personer som ligger i riskgruppen för fallolyckor2.
Men med hjälp av ett hjälpmedel själva kan utföra hygienrutinen på ett bekvämt och säkert sätt.
Produkten ska inte överskrida måtten 80x120cm
2Arjo (2020). Mobilitetsgalleriet för långtidsvård
Scenario Designskiss 3D modell Designprocessen som kommer att användas
i detta projekt är Dubbel Diamant. Där man delar in projektet i 4 faser Undersökning, ana-lysering, idégenerering och slutligen koncep-tutveckling.
1.9 Designprocess
Samanställning slutsatser Faktainsamling
Intervjuer Idegenereringskiss
enklare prototyp Hemma tester
Under 2020 kommer vi få en drastisk ökning av äldre 80+ från de stora familjerna från 40 talet1. Detta kommer ge stora påfrestningar på
vården och äldreomsorgen. Var femte invåna-re i Sverige är idag över 65 år vilket motsvarar 20% av vår befolkning.
Eftersom flytt frekvensen för äldre är generellt sett dålig dvs att man byter sällan lägenhet el-ler bostad om det inte är absolut nödvändigt.
.
1Lundkvist, Lena. Sveriges framtida befolkning
2017-2060. Statistiska centralbyrån 2017
I Sverige vill man även vårda patienterna så långt det går i hemmet eftersom att platserna på särskilt boende är väldigt begränsade. I åldrarna 65-79 år är det under 2 % som har denna förmånen att få ett sådant boende. Ett särskilt boende är när behoven av vård och omsorg inte går att möta i det egna hemmet.
2.0 Befolkningsökning
Bild: www.elysee-consulting.fr/telechargement/Guides/guide-investissement-ehpad.pdf
Vid förskrivning av hjälpmedel är det Arbetsterapeut, fysikterapeut, och logopeder som är dom vanligaste utskrivarna men det kan också vara läkare och sjuksköterskor som gör detta.
Vid en utskrivning av hjälpmedel är föreskrivaren av hjälpmedlet ansvarig för att alla stegen i förskrivningsprocessen utförs. Här är dessa steg.
1. Bedöma behov av insatser
2. Prova ut, anpassa och välja lämpligt hjälpmedel 3. Informera
4. Instruera och träna
5. Följa upp och utvärdera funktion och nytta
Källa: Hjälpmedel Västerbotten
Hjälpmedelsstrategi 2017-2021
Prioriteringsordningen för hjälpmedel i 4 nivåer
Där den högsta prioriterade nivån är nivå 1 och den lägsta är nivå 4. Nivå 1-3 omfattas av bidragsfinansiering. Det gör däremot inte nivå 4.
1. Hjälpmedel för livsuppehållande insatser som är ändamålsenliga och meningsfulla. 2. Hjälpmedel för att klara dagliga aktiviteter såsom personlig vård, förflyttning, måltider,
klädsel, relationer och vardagskommunikation, samt för barn att kunna leka och utvecklas. 3. Hjälpmedel för vardagsaktiviteter, som tex för att utveckla ett självständigt och aktivt liv i
relation till sin omgivning.
4. Hjälpmedel för aktiviteter som inte kan hänföras till vardagsaktiviteter i bostaden och närmiljön: som exempelvis att idrotta, hjälpmedel för vistelse i fritidshus, båt, husvagn mm.
Källa: Hjälpmedel Västerbotten
Mitt examensarbete ska passa in i under nivå 2.
Men det ska även räknas in som en förebyggande åtgärd. Genom att skaffa ett hjälpmedel och bekanta sig med detta i ett tidigt skede kan brukaren förebygga olyckor och höja livskvalitén genom att känna sig mer självständig. Detta är också en mental förberedelse på att man senare i livet kommer att behöva mer hjälp.
2.2 Nivå av hjälpmedel
2.3 Utlämnade hjälpmedel i Västerbotten
2017 2018 2019
Flyttbara toalettstolar 1169 1310 1321 Bad och duschstolar 2229 2331 2310
Badbritsar 34 30 44
Badbrädor 269 307 289
Totalt 3728 3960 3964
samt 74 st olika produkter
Badbräda Etac Fresh
650 :-Totalbredd: 36 cm Längd 74 cm Tjocklek: 4cm Max brukarvikt: 150kgDuschstol Swift
1190:-Totalbredd: 56cm Bredd : 45cm Djup: 50cm Ställbar sitshöjd: 42-57cm Max brukarvikt: 130kg + Bred sittyta Lätt att montera Lätt att hantera 2,3 kg Sitthöjd: varierar beroende på badkar+
Går att ställa varje ben individuellt
Billig Lätt 3,9 kg Enkel att justera
-Kan verka hård då den är tillverkad av Polypropen plast med TPE yta.
Ej tryckavlastande.
Saknar armstöd ryggstöd.
-Saknar utbytbar sittdyna Kan verka hård då den är tillverkad av Polypropen plast.
Ej tryckavlastande
3 Etac (2020). Badbräda Etac Fresh
4 Etac (2020). Duschpall / duschstol Etac Swift
Duschstol Etac Rufus
2850 :-Totalbredd 58 cm Djup: 47 cm Sittyta: 41 x 40cm Ställbar sithöjd: 45-60cm Max brukarvikt: 130kgEtac Clean Comfort 5995 :-Totalbredd: 52 cm Sitsbredd: 50 cm Ställbar sitthöjd: 44- 52,5 cm Max brukarvikt: 130kg Vikt: 14kg Hygienuttag: 36,9x18,2 cm +
Går att ställa benen individuellt Billig
Lätt 6,5 kg Enkel att justera Ihopfällbar Enkel att förvara
+
Tryckavlastade
God åtkomlighet vid intimtvättning
Dynan håller värmen Utbytbar dynor Många tillbehör
-Saknar utbytbar sittdyna Kan verka hård då den är tillverkad av Polypropen plast.
Ej tryckavlastande
-Dyr
Svår att förvara när den inte används
Hjulen kan fastna i golv-brunnen när dom är så små Tvålkopp Hygienuttag
Olika ryggstöd
2.4 Dagens hjälpmedel
5 Etac (2020). Duschstol Etac Rufus Plus
6 Etac (2020). Etac Clean Comfort duschstol / toalett
2.5 Undersökning faktainsamling slutsats
Efter att ha samlat information om många oli-ka hjälpmedel och även besök på Hjälpmedel Västerbotten, där det fast möjlighet att testa de olika funktionerna på hjälpmedel och få en större förståelse i detta. Insåg jag att storleken på hjälpmedel varierar otroligt mycket beroen-de på vilken typ av viktklass som behövs. Det finns många fördelar mellan dessa hjälp-medel samt några nackdelar. Men dom fyller sin funktion. Något som kan vara problematisk är att badrum varierar väldigt mycket i storlek och där kan det bli trångt, beroende på vilken stol man använder sig av
Med tanke på den befolkningsökning av äldre som vi kommer att uppleva inom de närmaste åren. Så kommer det bli extra viktigt att kunna anpassa vården i hemmet. Då Sverige till störs-ta del fokuserar på hemhjälp för äldre.
En anpassning som ska vara relativt enkel och inte vara för dyr. Så hela badrummet måste byggas om för att produkten ska passa.
Min research är mycket baserad på intervju-er från pintervju-ersonal som har långvarig kunskap inom området. För att få så bred syn på pro-jektet som möjligt har jag varit i kontakt med människor som jobbar som arbetsterapeuter, undersköterskor, samt personer inom hem-tjänsten.
Arbetsplatser som de intervjuade har erfarenheter av är:
särskilt boende, korttidsboende, hjälpme-delscentralen, äldreboende, hemtjänst.
Sjukhusavdelningar: stroke, hjärt/lunga, mag, tarm njure, blod samt på Geriatriken
Efter intervjuerna har jag här sammanställt några citat för att lättare kunna få en överblick över problemområdena. Samt att sortera ut vilka funktioner som är viktigt för produkten.
2.6 Intervjuer
”Hjulen kan fastna i golvbrunnen när man rullar in duschstolen”
”Det finns inte tid för brukaren att sitta kvar och njuta i duschen pga den tid vi har till förfogande.”
”Det ska vara en bra upplevelse när man tar en dusch”
”Av 15 brukare under min rond så frågade 7st om jag hade tid att duscha dom lite snabbt. Jag tror att det är för att dom har mer förtroende för mig som är USKA. Dom i hemtjänsten har inte samma typ av utbildning”
”Vissa hjälper man bara med handräckning. och uppmuntrar dom att utföra så mycket som möjligt av duschmomentet själva. Detta för att bibehålla så mycket av rörligheten som
möjligt”
”Av 10 patienter så väntar 3-4 in i det sista på att fråga efter en exta dusch för dom vill inte vara till besvär och dom vet att vi har det stressigt”
”Tid är en viktig faktor inom vården nu har vi 30 minuter för duschning men då är det fler
moment som ska vägas in samt att den tiden är på väg att kortas ned”
”Äldre är generellt mer frusna än yngre personer”
”En snygg produkt som passar in i hemmet eftersom det är många som renoverar sina badrum och tänker på hur hemmet speglar personen”
”Blir snabbt kall efter duschen”
”Svårt att ta sig upp själva från en stol”
”Möjlighet att kunna luta sig frammåt utan att ramla”
”När man har hemtjänst så får man duscha en gång i veckan mer finns det inte tid för”
”Svårt att anpassa duschen i hemmet eftersom alla har olika utrymmen, och många tycker att duschhjälpmedel är för stora och klumpiga”
”Själva momentet vid duschningen är 5-15 minuter det inkluderar intvålning och tvätt-ning”
2.7 Intervjuer sammanfattning
Tid är en viktig faktor både för personal samt för brukaren. Det tidspressade schemat resul-terar i att själva duschmomentet går väldigt fort. Att duscha någon som sitter ned tar också längre tid eftersom att det tar en stund att spo-la bort all tvål.
Äldre personer är också generellt mera frusna och har inte samma blodcirkulation vilket gör att de snabbt blir nedkylda.
När man har hemtjänst så har majoriteten en schemalagd duschdag en gång i veckan, och utöver det så får man tvätta sig själv så gott det går med en tvättlapp.
Brukarna uppmuntras att tvätta sig själva så gott det går för att dom ska hålla igång rörlig-heten i kroppen.
Många äldre har också problem att lyfta armar-na över axelhöjd och blir sarmar-nabbt trötta av det momentet.
En fråga som verkar återkomma är att vissa önskar även att dom kunde ta en dusch pga dom har varit så frusen, för att få upp värmen i kroppen. Vilket är något som det sällan finns tid för.
Vid intervju med arbetsterapeuter framkom det även att många äldre väljer att sitta ned när de duschar just pga rädslan som finns av att kunna ramla. Det betyder inte att dom inte är kapabla till att duscha stående.
Men att blött golv med tvålrester utgör en stor risk att ramla. Speciellt i kombination med att man plötsligt känner sig lite yr. Vilket inte är helt ovanligt om brukaren får ett blodtrycksfall. Utformningen på produkterna har också en in-verkan varför man drar på sig för att införskaffa dessa. Dels för att dom ofta sticker ut ifrån den vanliga inredningen i hemmet.
Samt att det både är en mental och en fysisk barriär som man kliver över när man införskaf-far en hjälpmedelsprodukt.
Från intervjuerna framgick även att många brukare lägger stor vikt i att hjälpprodukter ska kunna smälta in i hemmamiljön, och kunna matcha inredningen.
De intervjuade bestod av Undersköterskor, arbetsterapeuter samt hemtjänstpersonal.
2.8 Test i hemmamiljö
2.9 Slutsats av testet
Det var mycket lärorikt att testa skillnaderna hur det är att stå och sitta ned när man du-schar då alla upplever denna känsla olika. Men av detta test så framkom följande. Att det är svårt att få jämn värme över hela kroppen. Eftersom att vattnet inte rinner lika-dant som när man står upp och duschar. Det blir snabbt kallt om benen speciellt fötter-na, samt ryggen. Vilket gör att det är svårt att få upp någon riktig värme i kroppen.
Det tar betydligt längre tid att få bort all tvål ifrån kroppen eftersom spridningen på vatt-net blir helt annorlunda när man sitter ned när man duschar. Det skulle behövas minst 2 duschmunstycken för att kunna ge en behag-lig upplevelse och bibehålla värmen i kroppen.
Under detta test så visade det sig att det finns stora begränsningar angående utrymme i badrum.
Samt att det behövdes mer fakta om vad ett våtrum egentligen är, vad som man får bygga om och vilka regler som gäller när det kom-mer till våtrum. Vilket gjorde att det behövdes mer faktainsamling om det ämnet för att få en djupare förståelse.
Eftersom det inte fanns någon de möjlighet att låna hem en riktig duschstol, för att undersöka hur upplevelsen känns när man sitter ned och duschar. Så improviserades denna upplevelse genom att ställa in en solstol i duschen. För att duscha sittande.
Under detta enkla test märktes det snabbt hur svårt det är att få jämn värme i kroppen samt att kontrollera vattenmunstycket. För att få upp någon värme i kroppen.
Nu har jag ändå full rörlighet i min kropp och hade ändå svårt med vissa moment, hur svårt blir det då inte för en person med begränsad rörlighet?
Detta experiment varade i 15 minuter. Med konstant rinnande vatten. Experimentet uppre-pades i 3 dagar
För att hitta den effektivaste duschstrålen att tvätta huden med, som har bra med täckyta, känns behaglig emot huden samt lättast att kontrollera så genomfördes detta test.
Genom att testa olika typer av vattenstrålar och hur dom beter sig så kom det fram att nr 6. Var lämpligast att arbeta med då det ger en mjuk men ändå effektiv stråle, samt att den var enkelt att kontrollera. Då spridningen inte blev för stor. 7
7 Ikea (2020). Duschmunstycken Brogrund, Voxnan,Vallamosse
1. Här syns ett mindre stan-dardmunstycke med få och koncentrerade strålar.
4. Munstycke med dim-funktion som ger en mjuk vattenstråle men svår att kontrollera.
5. Munstycke med dim-funktion på sidorna och ett hårdare i mitten. Detta ger en hårdare stråle
6. Munstycke med dimfunk-tion i mitten samt vanliga strålar runt om. Detta ger en mjuk känsla emot huden. 2. Ett större munstycke med
mer spridning och fler hål.
3. Munstycke som ger en kraftigare stråle i mitten och mjukare strålar runtom.
Ett våtrum där dusch är installerad bygger på olika våtzoner med olika säkerhetsgrader. Våt-zon 1 är där duschen är lokaliserad och våtVåt-zon 2 är övriga väggar.
En dusch ska vara placerad så högsta punkten är 2 meter från golv. 8
Rörledningar ska vara placerade minst 60 mm från golv samt minst 100mm från tak. 9
2.12 Vad är ett våtrum
Källa Bild: 9 Minimum mått för badrum enligt Boverket
Rörens diameter när det kommer till
duscha och badkar är mellan 12 och 15 mm. En dusch behöver 12 liter i minuten och det gör att det räcker med ett 12 mm koppar rör eller 15x2,5 mm pexrör (plaströr)
Ett badkar behöver 24 liter/min vilket gör att man måste gå upp till 15 mm i storlek. 10
Dusch/badkarsblandare är monterad i nyin-stallationer på mellan 90-115 cm. För att det ska vara enkelt att nå dessa när man står upp och duschar. 8
8 Boverket (2018). Hygienrum
9 Säker Vatteninstallation (2016). Branschregler 2016:17 10 Gelia (2012). VVS-guide
2.13 Minsta storlek på ett badrum
Rekommendationer för badrum i bostäder
Enligt boverkets byggregler sedan 2011 är ett allmänt råd att inte hygienrum ( badrum) un-derstiga måtten 1700 x 1900mm. Detta är för att underlätta användning av rullstol
Utformningskrav på tillgänglighet.
Att ha en utformad inredning som möjliggör vändning av rullstol.
Minst ett hygienrum i bostaden ska vara tillgäng-ligt för personer med nedsatt rörelseförmåga. Det ska vara utformat så att det lätt kan ordnas plats för medhjälpare om så behövs.
8 Boverket (2018). Hygienrum.
9 Säker Vatteninstallation (2016). Branschregler 2016:1
Lock line kylslang 11 används inom industrin
och är väldigt flexibel, samt att den stannar i den position som slangen vrids till, och har en kapacitet på 30 liter i minuten. Vilket gör den helt idealisk till att användas som en alternativ till dagens kopparrör och plastslang.
11 Ahlsell (2020). Kylslang Loc-Line
3.1 Intervjuer slutsats
3.2 Slutsats utökad Undersökning
3.3 Viktiga problemområden
Efter att ha sammanställt intervjuerna från per-sonal från många olika arbetsplatser.
Så som särskilt boende, korttidsboende, hjälp-medelscentralen, äldreboende, hemtjänst. Sjukhusavdelningar: stroke, hjärt/lunga, mag, tarm njure, blod samt på Geriatriken.
Så har jag fått en bra inblick i både vilka typer av hjälpmedel som är vanligast samt vilka för-bättringsmöjligheter som finns.
Tidsbrist är en återkommande faktor. Sen att det tar ganska lång tid att duscha av sig sittan-de i jämförelse vad sittan-det gör när man står. Att ha möjligheten att kunna ta en dusch och få upp värmen i kroppen, var också återkomman-de.
Platsen som man har att tillgå i badrum är väl-digt begränsad och det är något som ska hål-las i åtanke under detta projekt. Samt att alla nyproduktioner från 2011 ska har ett utformat badrum som möjliggör vändning av rullstol.
1. Hur kan vi utforma en hjälpmedelsprodukt som passar in i badrummet utan att ta för stor plats? 2. Hur kan vi utforma en hjälpmedelsprodukt som är enkel att använda och lätt att förstå sig på? 3. Hur kan vi utforma en produkt som smälter in i hemmamiljön och ses mer som en inredningsdetalj än en hjälpmedelsprodukt?
4. Hur kan vi öka känslan av självständighet och upplevelsen för brukaren att duscha?
5. Hur kan vi göra det lättare för brukaren att hålla värmen under duschmomentet?
6. Hur ska vi öka spridningen på vattenmunstycke-na samtidigt som de fortfarande ska vara enkla att ställa in?
Detta är också dock svårt att göra själv om man har en begränsad rörlighet.
Men många brukare väljer att sitta ned när dom duschar just pga rädslan av att ramla i duschen. Det betyder inte att dom inte är ka-pabla till att stå och duscha. Utan att det känns säkrare att sitta ned. Då plötslig yrsel inte är helt ovanligt när man blir äldre.
Utseendet på produkten har också en be-tydelse. Då det har varit ett återkommande önskemål hos brukarna. De vill att hjälpme-delsprodukten ska passa in i resterande del av hushållet. Som i detta fall badrumsmiljön som finns i hemmet.
Att också utföra test på olika typer av vatten-tryck gav också ett bra resultat. Vilket visade den bästa typen av stråle att implementera i eventuell designlösning.
4.1 Idégenerering
Under idégenereringen som syns i bilden kom det fram olika typer av duschstolar med och utan vattenfunktion, olika typer av skal som man kan fästa på befintliga duschstolar för att få vattentillförsel. Samt olika typer av paneler för att ha fixerade duschmunstycken som sitter på en vägg.
Efter möte med handledare samt diskussion om för och nackdelar av de olika koncepten. Valdes 3 st ut för vidare utveckling, eftersom att dom koncepten var de mest realistiska. Samt att dom täckte in de flest problemområ-den som visade sig i analyseringen av resear-chen.
Foto: Björn Andersson idégenerering
Denna fas börjades med brainstorming. Rita ut alla olika typer av idéer som man kunde tänka på. Utan att lägga så mycket energi på hur att göra snygga skisser. Utan mer fokus på att få ut idéerna. Oavsett hur komplicerad dom skulle kunna vara.
För att i nästa stadie välja ut 3 koncept att utveckla vidare
Koncept 1.
En ny typ av duschstol med integrerade munstycken utplacerade på stolen vid de blå markeringarna, för att hjälpa till att få en jämn vattenspridning över kroppen. Samt att under-lätta vid avspolning av kroppen.
4.2 Tre koncept
Koncept 2.
En duschpanel med utfällbara munstycken som fälls ut i linje med stolen. Med ställbara munstycken. Detta skulle då vara en kom-plementenande produkt för redan befintliga stolar
Koncept 3.
En duschpanel med flexibla armar som ger en bredare möjlighet för anpassning till redan befintliga stolar. Här går även munstyckena på panelen att använda vid stående duschning.
4.3 Utvärdering tre koncept
4.4 Mockup i kartong
Koncepten presenterades och diskuterades med handläggare samt 10 elever på design-högskolan via zoom. Där vägdes för och nack-delar in hos alla de tre koncepten.
Koncept nr 1 fick bäst respons. Eftersom att man inte var i behov av att lyfta produkten eller böja sig ned för att komma åt att fälla ut munstyckena.
Konceptet presenterades därefter för en ex-tern industridesigner samt för 2 undersköter-skor som deltog i intervjuerna. Samt för hand-läggaren
1. Duschpanel med armar som går ut runt bru-karen. Där kontrollpanelen sitter i mitten. Vid sittande dusch så är panelen på vänster eller höger sida om kroppen för att enkelt kunna reglera värme och vilket munstycke som ska vara på.
2. Duschpanel med reglage på sidan av bruka-ren i axelhöjd för att enkelt kunna styra regla-gen till panelen. Samt att hela panelen är höj och sänkbar beroende på om man sitter eller står.
3. En höj och sänkbar duschpanel med ett u-format munstycke som gör att man inte får vatten på huvudet men man får vattensprid-ningen på axlar ben och rygg.
Flexibiliteten i munstyckena gjorde även att denna typ av panel har större möjlighet att få plats i mindre badrum.
Samt en genomgående positiv respons att den går att utforma så produkten smälter in i miljön i badrummet och inte sticker ut som ett hjälpmedel.
Efter denna feedback så tillverkades snabba mockups i kartong med en modellfigur som skala. För att ge en känsla om hur produkten skulle fungera i praktiken.
4.5 Skiss på interaktionen till panelen
De tre koncepten utvärderades genom att kolla på konstruktionsmöjligheterna till dessa tre. Samt hur rör till panelen skulle kunna gå. Det gjorde att koncept nr 1 var det bästa valet att konstruera och installera.
Samt att det även var enkelt att kontrollera pa-nelen eftersom reglagen sitter nära tillhands. Att göra mockups i kartong med en modellfi-gur som skala för en människa gjorde att jag enkelt kunde räkna ut hur stor panelen skulle vara samt att se hur man kunde interagera med panelen på olika vis.
Det gjorde även att jag kunde avgöra vilken höjd som vreden till panelen skulle sitta på för att vara lätt att komma åt både vid stående och sittande användning.
Skiss på knapparna/ reglagen till panelen ut-värderades med hjälp av personer från design-högskolan. För att hitta ett bra upplägg där man förstår vilken knapp som hör till respekti-ve munstycke.
Den inringade skissen är den som de flesta tyckte verkade logisk, det gjorde att jag även gick vidare med det upplägget på knapparna.
Figur 4: Björn Andersson Panelskiss
Den fysiska produkten ska vara enkel att an-vända. Samt lätt kunna smälta in i den typ av miljö som kan finnas i ett badrum. Men efter-som att alla badrum är personligt anpassade. Så ska även denna produkt ge möjligheten till olika val av färgkombinationer.
Färgerna är utvalda med noggrannhet för att samtidigt visa aktiva ytor på produkten det vill säga där det händer något. Därför har slang och munstycken en specifik färg. Medans vred och knappar har en annan.
Produkten ska utstråla en flexibilitet och en enkelhet att använda. Den ska även ge käns-lan om att vara mjuk och omfamnande.
4.7 Moodboard
Bild 1 - 5 se källhänvisning Bild 1 Bild 3 Bild 2 Bild 4 Bild 5 Färg och form inspirationMiljö och inredning
Flexibilitet Mjuk & Omtänksam
4.8 Konceptval, slutgiltigt förslag
Det slutgiltiga förslaget är en anpassningsbar duschpanel, med munstycken som går att placera ut i valfri position, med hjälp av den flexibla Lock line slangen så stannar munstyck-et där dmunstyck-et är placerat. Vilkmunstyck-et bmunstyck-etyder att den är väldigt flexibel även i mindre utrymmen.
Panelen är utformad då det ska vara lätt att förstå vilken knapp som går till respektive munstycke, samt att det ska vara enkelt att komma åt att interagera med dessa.
Panelen ger också brukaren möjlighet att själv kontrollera vilket munstycke som är på samt på ett enkelt vis reglera värmen samt styrkan på strålarna
Den ger också brukaren ett jämnt vattenflöde och en spridning som täcker hela kroppen. Detta gör att det är lättare att bibehålla tem-peraturen i duschen. Då brukaren till exempel kan tvåla in överkroppen samtidigt som vatt-net är påslaget på benen.
Att hålla produkten relativt enkel, gör även att den har en möjlighet att passa in i de flesta badrum.
5.1 CAD, Rendering
I detta skede när det slutgiltiga konceptet var bestämt så fortsatta jag att arbeta i Rhinoceros 6 för att skapa min 3D modell. Där togs även de slutgiltiga besluten till exempel om hur rördragningen i panelen skulle ske till de olika komponenterna i duschpanelen.
Även miljön runtom skapades i Rhinoceros. För att ge den typ av känsla som eftersträva-des.
Det var viktigt att panelen skulle ha en enkel design som skulle vara lätt att förstå.
Renderingarna gjordes i Keyshot samt pho-toshop. Det var även i Keyshot som färgerna till panelen provades fram. Här eftersträvades att få en sådant harmonisk produkt som möj-ligt. Med en färgkombination som var ytters diskret.
5.2 Scenario
1 5 9 13 2 6 10 14 3 7 11 15 4 8 12 16Bild 1-6 visar hur man fäller ut munstyckena från panelen och positionera dem beroende på om personen vill sitta eller stå. Bild 7- 13 visar hur knapparna till panelen fungerar och hur den manövreras när man sitter och duschar
Bild 14-16 visar exempel på vilka munstycken som är lämpliga att använda när man står och duschar.
5.3 Färg
Material: Aluminium lackad 9003 Signalvit lackad insida 7038 Agatgrå
Vertex slang 9003 Signalvit Munstycken 9003 Signalvit Knappar Aluminium polerad Kant munstycken 7035 Ljusgrå
Material: Aluminium lackad 7022 Umbragrå lackad insida 7038 Agatgrå
Vertex slang 9003 Signalvit Munstycke 7022 Umbragrå Knappar Aluminium polerad Kant munstycken 9003 Signalvit
Material: Aluminium borstad, polerad lackad insida 7038 Agatgrå
Vertex slang 9003 Signalvit Munstycke 7035 Ljusgrå Knappar Aluminium polerad Kant munstycken 7035 Ljusgrå
5.4 Mått och detaljer
Pex mellanrör för att förhindra brytning Blandare
Pex rör Vertex slang
Rörkoppling och stabilisator Pex rör inuti frontpanelen Duschmunstycke
Duschmunstycke
Höjd efter montering: 200 cm
Monteringshöjd från golv: 90 cm Monteringsbredd från hörn: 30 cm
Panelens mått Längd: 110 cm Bredd: 20 cm Tjocklek: 7 cm
5.4 Mått och detaljer
Takdusch Reglera trycket Övre höger Övre höger Värmereglage Nedre höger Nedre höger Nedre vänster Nedre vänster Övre vänster Övre vänsterAnledningen till att munstyckena på panelen har 2 olika utföranden, är för att efterlikna ef-fekten som framkom i kapitel 2.11 Det vill såga att ge en effektiv samt en behaglig vattenstrå-le från munstyckena.
5.5 Munstycken
Yttre munstyckena har en hårdare stråle Inre munstyckena har en mjukare fördelning av vattnet
Figurer 10: Björn Andersson Munstycken
Foto: Bilaga 1
Urgröpning för att lättare få grepp Tilltaget utrymme för handen
Mjuka former för avrinning Längd på slangen 50 cm
5.6 Miljöbilder
Användarbild på hur det kan se ut när duschpanelen används.
Vy på panelen.
Figur 12: Björn Andersson Miljöbilder Figur 11: Björn Andersson Detaljer
5.6 Miljöbilder
Sittandes i stolen har man full kontroll på panelen, och det går enkelt att komma åt reglagen då de sitter under axelhöjd.
Här visas ett exempel på hur man kan ställa in munstyckena då man ska sitta ned och duscha. Positionen av dess kommer att göra att hela kroppen täcks av vatten och man får en varmare och behagligare duschupplevelse
Figur 14: Björn Andersson Miljöbilder Figur 13: Björn Andersson Detaljer
5.7 Resultat
Målet med detta projekt var att göra en pro-dukt som underlättade för äldre att duscha. Resultatet blev en duschpanel som ger en behaglig upplevelse både när man står upp och duschar, samt när man sitter ned. Den kan även användas som en kompletterande pro-dukt till de redan befintliga duschstolar som finns på marknaden idag. Exempel på dessa finns på sidan 11-12.
Duschpanelen ger brukaren mer kontroll över duschmomentet. Då brukaren enkelt kan styra vattentrycket, värmen, samt vilken del på krop-pen som ska ha vatten på sig.
Med de 4 rörliga duschmunstyckena ger pa-nelen brukaren möjligheten att själv placera ut dessa i en 50 cm radie runt duschstolen, och på så vis ge en mer omslutande känsla vid dusch sittandes ned. Samt att det gör att brukaren lättare kan hålla värmen.
Detta är en produkt som är gjord för att passa i alla typer av hem.
Tanken är att brukaren ska skaffa denna panel redan innan brukaren behöver den för sitt egentliga syfte.
Eftersom att duschpanelen även underlättar och förhöjer känslan av att duscha stående. Vilket även gör att brukaren får tid att lära sig hur den funkar och bli bekväm med detta hjälpmedel.
Om man står upp för att duscha så går det att vika upp sidopanelerna för att enbart duscha kroppen om man inte vill tvätta håret, vilket ger en mer omslutande känsla.
Genom research och intervjuer med sjuk-vårdspersonal samt återförsäljare inom om-rådet, har jag fått en djupare förståelse inom duschhjälpmedel och kunnat tagit fram denna produkt som gör det enklare för äldre att du-scha. Samt att bibehålla värmen i kroppen när brukaren sitter ned och duschar.
5.8 Argumenterande text
Idag finns det redan många typer av hjälpme-del när det kommer till både äldre och funk-tionshindrade som redan är mycket bra. Men genom mina intervjuer från sjukvårdspersonal inom området, så har jag hittat områden som kan förbättras.
Det finns inte många hjälpmedel som smälter in i ett badrum i hemmamiljö. Trots att detta är något som har efterfrågats av brukarna, enligt sjukvårdspersonalen.
Hjälpmedel som framtagits i duschsyfte, är i första hand framtagna för att användas på sjukhus och äldreboenden.
Det gör att det blir stort fokus på att produk-terna ska vara billiga att producera samt att dom ska ha en lång livslängd. Ett badrum i sjukhusmiljö kan skilja sig mycket ifrån ett badrum i hemmamiljö just i färgval och ut-formning. Att brukaren själv får välja färg på produkten är något som inte finns i dagsläget. Vilket gör att många brukare inte vill ha hjälp-medelsprodukten framme i sitt hem eftersom de sticker ut för mycket, vilket medför att pro-dukten inte används i den utsträckning som den skulle behövas.
Det är svårt att bibehålla värmen i kroppen när man duschar sittandes eftersom att vatten-spridningen på kroppen inte blir likadan som när man står upp.
Stående då rinner vattnet längs med kroppen, och hjälper till att behålla värmen i kroppen. Men i sittande position är det svårare att få vattnet att täcka hela kroppen.
Detta är ett problem som duschstol tillverkare har försökt att lösa genom att använda sig av dynor som alstrar värme ifrån vattnet. Ett exempel på dessa stolar går att se på sidan 12. Nackdelen med detta är att det kommer med en betydligt högre kostnad för en sådan typ av stol, samt att den blir betydligt större än en vanlig duschstol.
Genom att ha tillämpat mina kunskaper inom industridesign, har jag skapat en produkt som gör det enklare och behagligare för äldre människor att duscha.
Genom inställningsmöjligheter på produkten kan brukaren enkelt ställa in munstyckena så vattnet täcker hela kroppen, trots att denne sitter ned och duschar. Vilket gör att brukaren bibehåller en jämn kroppstemperatur under hela dusch momentet.
Duschpanelen har även en enkel och diskret design för att smälta in i de flesta badrum i hemmamiljöer.
En produkt som kan användas som ett kom-plement till redan befintliga duschstolar som finns på marknaden idag. Vilket kan göra duschpanelen mycket attraktiv på marknaden.
Att implementera en hjälpmedelsprodukt i ett tidigt stadie, kan göra att brukaren undviker fallolyckor. Ett tidigt stadie, är innan brukaren är i behov av att sitta ned för att duscha. Det var information som framgick av intervju med arbetsterapeuterna.
Denna produkt ger brukaren samma känsla att duscha sittandes som stående.
Så är chansen större att brukaren börjar an-vända hjälpmedelsprodukten i ett tidigt skede. Om det så är ur bekvämlighetssynpunkt eller som brukaren är rädd för att ramla, så täcker denna produkt upp dessa scenarion.
Något som kan vara svårt med denna produkt kan bli när man ska ha hemhjälp eftersom att då hamnar knapparna väldigt nära brukaren. Men det kan också ses ur en positiv synpunkt eftersom att då får också brukaren mer kon-troll över själva duschmomentet.
Om till exempel brukaren skulle vilja ändra styrkan eller värmen på vattnet.
Kan brukaren nu göra detta på en gång. Vilket gör att det blir ett helt nytt sätt för brukaren och hjälparen att kommunicera.
5.9 Reflektion
Under projektets gång så fick jag strukture-ra om i min projektplanering för att kunna genomföra alla moment. Jag började mitt projekt med faktainsamling, studiebesök på hjälpmedelscentralen, samt intervjuer med sjukvårdspersonal så som sjuksköterskor och arbetsterapeuter, det gav en stor inblick i vad som efterfrågades av brukaren och hur denne upplevde hjälpmedelsprodukterna som hade blivit utskrivna.
När jag började med mina konceptförslag Så utvärderades dessa både med handlägga-re, sjukvårdspersonal, extern industridesigner samt elever på designhögskolan via zoom. Efter utvärderingen av de olika konceptförsla-gen så ändrades samtidigt min bild av projek-tet mer emot en komplementenande produkt. Eftersom att det redan idag finns många bra duschstolar på marknaden.
Men ett stort problem var fortfarande att bru-karen har svårt att hålla värmen under dusch-momentet. Samt att ta fram en produkt som smälter in i miljön i badrummet.
Processen upplever jag ändå har gått väldigt tungt, med tanke på att jag inte har kunnat besöka boenden och sjukhus pga rådande omständigheter med Covid 19. Men det har även gjort att jag i hemmet fått improvisera ihop scenarior och vara kreativ med vad som finns till hands.
Resultatet som jag kommit fram till är väldigt realistiskt och genomförbart med dagens teknik. Samt att jag tror att den väldigt snabbt skulle kunna gå att få ut i produktion.
Den skulle förenkla duschmöjligheterna för många människor
Med tanke på att jag har byggt duschpanelen i sektioner som är utbytbara. Just ur hållbar-hetssynpunkt så kan denna typen av produkt ha ett väldigt långt liv, och på så vis vara bättre för miljön.
Munstycken och Lock Line slangen, har i min produkt räknats som ett förslitningsmateriel, eftersom att dom kommer att bli uttjänta efter ett tags användning. Därav så är dom tillverkade och positionerade så att man kan byta dessa själva utan att behöva kontakta en rörmokare.
Valet att använda sig av tryckknappar för att välja vilket munstycke som ska vara aktivt. Var även ur säkerhetssynpunkt. Att om ett munstycke skulle gå sönder så går de andra att användas så att dom inte är beroende av varandra. Samt att trycket också går att ställa. Valet av knappar och deras position utvärde-rades också, med handläggare samt under-sköterska, där framkom det att tryckknappar är mycket enklare för äldre att manövrera än vred pga greppvänligheten inte blir ett bekym-mer.
Något jag inte hade möjlighet att göra under detta projekt som jag velat göra är att utvärde-ra konceptet på ett äldreboende. Men under rådande omständigheter var detta ej möjligt. Detta påpekades även i den feedbacken som jag fick efter min presentation.
Workshop med arbetsterapeuterna som inter-vjuades hade också varit till stor hjälp under detta projekt. Men deras tid var otroligt be-gränsad.
Jag kom även till insikt om att jag måste vara tydligare i mitt sätt att presentera min produkt, samt att avgränsa mig till att försöka lösa ett problem och inte göra en produkt som täcker in allt. Industridesign för mig är att lösa ett pro-blem genom research och kreativt tänkande när man tar fram en produkt, eller en lösning till ett problem.
Jag har även dessa 7 ord som alltid cirkulerar i mitt huvud när jag stöter på ett nytt problem. Intryck, upplevelse, interaktion, användare, användningsområde, varför, kreativitet. Vilket hjälper mig att se problemet ur olika
ARJO (2020). Mobilitetsgalleriet för långtidsvård
https://www.arjo.com/sv-se/insikter/mobilitetsgalleriet/mobilitetsgalleriet-for-langtidsvard/ (Hämtad 2020-06-02)
Ahlsell (2020). Kylslang Loc-Line
https://www.ahlsell.se/10/forbrukningsvaror-1/slangar-och-tillbehor/kylvatskes-lang/132995-b98467ac/ (Hämtad 2020-06-02)
Boverket (2020). Allt fler 80+ i befolkningen.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/olika-grupper/aldre/ (Hämtad 2020-06-02)
Boverket (2018). Hygienrum. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byg-gande/boverkets-byggregler/tillganglighet/hygienrum/ (Hämtad 2020-06-02)
Etac (2020). Badbräda Etac Fresh
https://www.etac.com/sv-se/vuxensenior/bad-dusch/badbraeda-etac-fresh/ (Hämtad 2020-06-02) Etac (2020). Etac Clean Comfort duschstol / toalett
https://www.etac.com/sv-se/vuxensenior/mobila-duschstolar/etac-clean-comfort-duschstol-toa-lettstol/ (Hämtad 2020-06-02)
Etac (2020). Duschpall / duschstol Etac Swift
https://www.etac.com/sv-se/vuxensenior/bad-dusch/duschpall-duschstol-etac-swift/ (Hämtad 2020-06-02)
Etac (2020). Duschstol Etac Rufus Plus
https://www.etac.com/sv-se/vuxensenior/bad-dusch/duschstol-etac-rufus-plus/ (Hämtad 2020-06-02)
FN (2020). Globala målen för hållbar utveckling
https://fn.se/globala-malen-for-hallbar-utveckling/ (Hämtad 2020-06-02) Gelia (2012). VVS-guide
https://www.gelia.se/globalassets/gelia_sv/dokument/broschyr_info_gelia_pdf/3030000001_vvs-guide_1212.pdf (Hämtad 2020-06-02)
Ikea (2020). Duschmunstycken Brogrund, Voxnan,Vallamosse
https://www.ikea.com/se/sv/cat/duschmunstycken-40692/?gclsrc=aw.ds&gclid=EAIaIQobChMIp-5qY_eGw6QIVTYGyCh1sqQq_EAAYASAAEgKJe_D_BwE&gclsrc=aw.ds (Hämtad 2020-06-02) Lundkvist, Lena. Sveriges framtida befolkning 2017-2060. Statistiska centralbyrån 2017-04-12. https://www.scb.se/contentassets/fee6de8eb7dc43bd9b3f36da925b5458/be0401_2017i60_sm_ be18sm1701.pdf (Hämtad 2020-06-02)
Säker Vatteninstallation (2016). Branschregler 2016:1
Bild 1 https://weheartit.com/entry/240840037 (Hämtad 2020-06-02) Bild 2 https://www.fruugo.ch/douche-de-la-pluviometrie-des-aluminium-fixes-au-mur-salle-de-bain-de-panneau-hydromassage-chrome/p-28117377-60220160 (Hämtad 2020-06-02) Bild 3 https://www.innovami.news/2019/08/05/nebia-2-0-la-doccia-che-fa-risparmiare-piu-della-meta-dellacqua/ (Hämtad 2020-06-02) Bild 4 https://philiphall0633.pintocin.com/project/ (Hämtad 2020-06-02) Bild 5 https://www.trendir.com/incredible-visentin-showers/ (Hämtad 2020-06-02)
Tidsplanering
Week 10 2/3 Monday Research
Contact and setting up interviews Explore internet and collect findings, start with report.
Tuesday Phone interviews Wednesday
Visit hospitals retirement homes and help centers.
Thursday
conducting phone interviews. Friday
Summarize interviews. Week 11 9/3 Monday
visit it the retirement home or hospital un Tuesday
Analyze data and summarize interviews Wednesday
Function list Identifying problems Thursday
Rank the most important problems Friday
write report Week 12 16/3 Monday
Ideational and workshop at the design school
Tuesday
Brainstorm solutions, summarize and get 3 concepts
Sketch and CAID exploration Wednesday
evaluate the concepts Thursday
Sketch and CAID exploration, choose one concept
Friday write report
Sketch and CAID exploration Week 13 23/3
Monday
Form exploration of selected concept. Sketch and CAID exploration Individual conversations at school. Tuesday
Scenario of how the product works and product functions
Wednesday
Start to do presentation layout Sketch and CAID exploration Thursday
Sketches mockups on concept solution Friday 27/3
Presentation, write report Preliminary report is submitted.
Week 14 30/3 Monday
making the final CAD model of selected concept to present for collaboration part-ner and feedback
about what materials to use and color suggestions
Tuesday
Refine Scenario of how the product works and product functions
Wednesday Refine Scenario Thursday
Evaluate problems and CAID exploration Friday
Presentation, write report Week 15 6/4
Monday
Sketch and CAID exploration Tuesday
Sketch and CAID exploration Final material is selected. Wednesday
Sketch and CAID exploration Thursday
Sketch and CAID exploration Friday
Presentation, write report Week 16 13/4
Monday CAID Tuesday CAID
(Depending on time 3D model otherwise back to CAD detailing)
Wednesday CAID
Final coloring needs to be decided Thursday
CAID
Evaluate model Friday
Presentation, write report
Week 17 20/4 Monday CAID Tuesday CAID Wednesday CAID Thursday CAID Friday
Final report needs to be 99% done CAD detailing Week 18 27/4 Monday CAD detailing Tuesday CAD detailing Keyshot rendering Wednesday Keyshot rendering Thursday 30/4 Keyshot rendering
Final report needs to be submitted at 16.00 Final title for project.
Friday Keyshot rendering Week 19 4/5 Monday Presentation Tuesday Presentation Wednesday
Presentation, finishing touches Thursday
Presentation, finishing touches Friday
