Hastighetsförlopp i TU-punkter

Full text

(1)

Hastighetsförlopp i TU-punkter

Författare

Carl-Gustaf Wallman

FoU-enhet

Drift och underhåll

Projektnummer

80281

Projektnamn

Hastighetsförlopp i TU-punkter

Uppdragsgivare

Vägverket

Distribution

Fri

Väg- och

transport-farskningsinstitutet

(2)
(3)

Vägverket.

Undersökningen är en vidare bearbetning av de data, som insamlades för pro-jektet Väglag - Trafikflöde - Hastighet , avrapporterat i VTI meddelande 794,

1996, författat av Staffan Möller.

Databearbetningen och uppritningar av hastighetsförlopp vid skiftande

väg-lags- och väderförhållanden har gjorts av Hans Velin. Regressionsanalyserna har utförts av Anna Anund.

Staffan Möller har varit ovärderlig som diskussionspartner med den djupa insikt han har inom problemområdet.

Slutlig utformning och redigering av manuskriptet har gjorts av Annette

Karlsson.

Ett stort tack till er alla!

Linköping i oktober 1998

Carl-Gustaf Wallman

(4)
(5)

Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5: Bilaga 6: Bakgrund

Syfte och begränsningar Dataunderlag

Definitioner och förklaringar Metodik

Analys av hastighetsförlopp Regressionsanalys

Detaljstudium av enskilda timmar Resultat

Analys av hastighetsförlopp Regressionsanalys

Detaljstudium av enskilda timmar

Kommentarer Referens

Beskrivning av mätplatser

Exempel på hastighetsvariationer under olika väglags-och väderförlopp

Hastigheter vid spårslitageväglag

Flöden och hastigheter kring observationstidpunkterna

Tillfällen med avvikande hastigheter

Rådata från hastighets- och flödesberäkningarna

VTI notat 61-1998 A -Å N O C O C D o o o o oo o o N N 03 01 . 4 . : # 0 0

(6)
(7)

komligheten i trafiken är väl närmast en truism.

Trots åtskilliga undersökningar finns det emellertid föga underlag för att i detalj fastställa hur olika väglag påverkar trafikförloppet. Detta beror huvudsak-ligen på svårigheten att genomföra adekvata mätningar - väglaget förändras stän-digt, påverkat av väder, trafik och väghållningsåtgärder; det gäller att vara på rätt plats vid rätt tillfälle med fungerande mätutrustning för att få data med acceptabel kvalitet.

Bland många andra detaljstudier vore det intressant att utröna, hur utvecklingen av ett väglag från t.eX. torr barmark över lös snö, packad snö, spårslitage1 och åter till torr barmark avspeglas i förändringar i fordonshastigheten. Ett hypotetiskt förlopp åskådliggörs i figur 1.

Hastighet

/l

Torr barmark våt barmark Torr barmark

ø

\

Z

Packad snö

N

Tjock is

1/

Spårslitage

Lös snö Tunn is \ / Tid Figur 1 Hypotetiskt samband mellanfordonshastighet och väglag.

Det vore också intressant att veta om och hur hastighetsnivåer och -förlopp för-ändras under Vintersäsongen, dvs. under för-, hög- respektive senvintern, liksom eventuella förändringar beroende på vinterväglagens längd och periodicitet.

I VTI meddelande 794, (Möller 1996), redovisas trafikmätningar och väglags-observationer i 14 TU-punkter (TrafikUtvecklingspunkter) under vintern 1991/92. Bland annat gjordes regressionsanalyser med olika fordonskategoriers medelhas-tigheter som oberoende variabel och med åtskilliga förklaringsvariabler, bland annat olika typer av väglag.

Vägverket framförde omsider önskemål att projektets omfattande mätmaterial skulle utnyttjas ytterligare, speciellt för att studera de dynamiska förlopp som nämnts ovan. I detta notat redovisas resultatet av denna studie.

1 Spårslitage innebär att fordonen slitit så mycket på ett is/snöväglag att slitlagret syns tydligt i hjulspåren.

(8)

2 Syfte och begränsningar

Det ursprungliga syftet med detta projekt var att utnyttja mätdata från de 14 TU-punkterna för att analysera medelhastigheternas variation då väglaget förändras. Dessa förändringar innebar i första hand övergång från ett stabilt väglag (barmark, packad snö eller tjock is) till successiva, tillfälliga väglag (tunn is, lös snö eller snömodd) tillbaka till något stabilt väglag. I väglagsanalysen ingick också olika former av spårslitageväglag som kunde vara endera stabila eller tillfälliga. Även några perioder med intressant väder (tex. dimma) togs med för att ge en uppfatt-ning om dess inverkan.

En annan del av projektet bestod i att göra ytterligare en regressionsanalys, där väderberoende siktlängd togs med som förklaringsvariabel.

Slutligen skulle även material från mätningar i sex TU-punkter vintern 1990/91 kvalitetsgranskas och om möjligt tas med i analysen.

Hastighetsvariationerna avsågs bli redovisade i form av diagram, med komp-letterande statistisk analys samt kvantifieringar och generaliseringar.

Dessvärre visade det sig snart, att materialet var för litet för att hålla för en kvantitativ analys. Vi beslöt därför i samråd med uppdragsgivaren att endast pre-sentera diagram för ett fåtal, subjektivt valda mättillfallen, där väglags- och has-tighetsförloppen var mycket åskådliga.

I stället undersöktes alla timmar under vilka väglagsobservatörerna noterat antingen lös snö/snömodd eller spårslitage med någon form av barmark i spåren. Därefter gjordes en sammanställning, där kompletterande information om väder, åtgärder m.m. infördes. Anledningen till denna kontroll var att de båda väglagen ingår som faktorer i regressionsanalysen i meddelande 794; resultaten tycks i flera fall vara motsägelsefulla, så en närmare granskning av just dessa observationer borde vara värdefull.

Endast hastigheter för personbilar utan släp behandlas här. Meddelande 794 omfattar även lastbilar med och utan släp, men de är så få att inget står att vinna med att ta med dem här.

(9)

0 Trafikflödes- och fordonshastighetsdata timme för timme under perioden 1 oktober - 31 mars från 14 trafikmätplatser2 spridda över landet.

0 Väglagsobservationer i princip två gånger per vardag under perioden 4 november - 27 mars från samma trafikmätplatser.

0 Vidtagna vinterväghållningsåtgärder under perioden 4 november - 31 mars i trafikmätplatserna. Åtgärdstidpunkterna är tämligen grovt angivna med inter-vallen 00-07, 07-13, 13-19 samt 19-24.

0 Meteorologiska uppgifter under perioden 1 oktober - 31 mars från SMHI-sta-tioner i närheten av respektive trafikmätplats.

4 Definitioner och förklaringar

I rapportens figurer och tabeller förekommer följande väglagskoder: TB, FB, VB torr, fuktig resp. våt barmark.

LSX lös snö, skikttjocklek x cm. SMX snömodd, skikttjocklek x cm. TUI tunn is.

RIM rimfrost. TJI tjock is. PS packad snö.

S V1/V2 spårslitage med väglag V1 i spåren och V2 utanför dessa. F Vl/V2 fläckvis väglag bestående av väglagen V1 respektive V2. I tabellernas väderbeskrivning anges temperaturen, som antingen är hämtad från SMHI-data (med decimal) eller noterad av observatören. Denne har också gjort den kvalitativa bestämningen av nederbörden (lätt, måttlig, kraftig). Nederbörds-mängderna är dock hämtade från SMHI-data och hänför sig till den 12-timmars-period (07-19, 19-07) som ligger närmast till för observationen. Nederbörds-mängden anges alltid i mm vatten, oberoende av nederbördstyp.

2 Beskrivning av mätplatserna återfinns i bilaga 1.

(10)

5 Metodik

5.1 Analys av hastighetsförlopp

Utgående från observationsprotokoll och SMHI-listor för varje mätpunkt valdes perioder som startade och slutade med stabila väglag, och som däremellan inne-höll tillfälliga väglag eller intressanta väderlekssituationer. För dessa perioder beräknades sedan timvisa fordonsflöden och medelreshastigheter, de senare utjämnades dessutom genom glidande medelvärdesbildning av tretimmarsinter-vall.

Beräkningarna redovisas i form av diagram som visar timflöden, kontinuerliga medelreshastigheter under perioden, observationstidpunkter och väglagskoder.

5.2 Regressionsanalys

Hela uppsättningen av förklaringsvariabler från regressionsanalysen i meddelande 794 utnyttjades, dvs. väglag, traflkñöde per fordonskategori, dagsljus/mörker, årstid mm., med tillägg av faktorn begränsad sikt på grund av väderlek. Sikten hämtades från SMHI-data, angiven som siktklass. De siktklasSer som utnyttjades

var 00, 01, 02, .... ..09. Klass 00 anger sikten 0-100 m, 01 100-200 m osv. I

regressionsanalysen beaktades alltså sikt mindre än 1 000 m.

Hypotesen var att sikten påverkar hastigheten, närmare bestämt på så sätt att hastigheten minskar progressivt med minskande sikt, alltså inte något linjärt sam-band. Därför sammanfördes Vissa klasser med längre sikt, se vidare nedan under

Resultat .

5.3 Detaljstudium av enskilda timmar

Ur observationsprotokollen plockades alla tillfällen med lös snö/snömodd eller spårslitage med någon form av barmark i spåren. Även fläckvis väglag med barmark likställdes här med spårslitageväglag.

För varje observation beräknades flöde och medelreshastighet under den timme som innefattade observationstidpunkten samt för timmen före och timmen efter (om godkända traflkmätningar fanns). Dessutom beräknades medelreshastigheten under de tre timmarna. Observatörens kommentarer och SMHI-data för tiden kring observationen noterades, och slutligen antecknades eventuella åtgärder under de tidsintervall som angivits ovan.

(11)

Antalet perioder med lämpliga väder- och väglagsförlopp var totalt 104 stycken. I förstone kan detta synas vara ett gott underlag för en analys, men bristerna i mate-rialet är stora, beroende på flera faktorer:

0 Bortfallet av trafikmätningsdata. Bortfallet är särskilt stort under intressanta perioder, dvs. sådana som innehåller snöfall och dåligt väglag.

0 Observationsintervallen är inte täta nog vid tillfälliga väglag för att föränd-ringarna skall kunna följ as tillräckligt noggrant.

0 Perioderna är ofta kortvariga och/eller sträcker sig över natten, då trafikflödet är lågt och då det inte finns några observationer.

0 Längre perioder sträcker sig ofta från fredag till måndag (inga observationer under helgen).

0 Hastigheterna varierar under dygnet och de påverkas också av flödesvariatio-ner. Dessutom inverkar väderfaktorer som inte observerats. Till detta kommer också slumpvisa variationer. Alla dessa hastighetsvariationer överlagras dem som beror på väglaget.

Det blir därför svårt att systematisera och kvantiñera hastighetsdifferenserna mellan olika väglag. Däremot kan man ofta kvalitativt följa förloppen, man kan se inverkan av dimma, snöfall och olika väglag som verkar stämma med vad man intuitivt tycker är rimligt. Några (subjektivt valda) exempel Visas i figur 2 till 7 i bilaga 2.

På grund av det magra resultatet ansåg vi att det inte skulle vara någon större mening med att utvidga analysen med mätningarna från 1990/91. Endast nio peri-oder skulle tillkomma.

I bilaga 3 redovisas tabeller över förlopp, där sammanhängande perioder av enhetligt väglag (oftast barmark) omgärdar spårslitageväglag. Generellt kan man hävda, att hastigheterna är högre på barmark än vid spårslitage, men variationerna

är stora.

(12)

6.2 Regressionsanalys

För var och en av mätplatserna Nymö, Knislinge, Gistad, Gödestad, Ödeborg och Karlstad har regressionsanalyser genomförts. Två olika regressionsanalyser har prövats, i den ena har sikt ingått som en kontinuerlig variabel (den ursprungliga från SMHI), i den andra analysen har nya siktvariabler skapats. Dessa var dum-myvariabler enligt följande:

Siktklass enl. SMHI Variabelnamn Siktstra'cka 0 Siktl 0-100 meter 1 Sikt2 100-200 meter 2 Sikt3 200-300 meter 3 Sikt4 300-400 meter 4 Sikt5 400-500 meter 5, 6 Sikt7 500-700 meter 7 8, 97 Sikt9 700-1000 meter

Vid bedömningen av vilken sikt som rådde vid mätplatsen har ibland två SMHI-stationer utnyttjats och ett medelvärde angivits för sikten. Det förekommer således

även siktklasser 1,5, 2,5 osv. i analysen.

För att regressionsanalyserna skulle kunna utföras, var det nödvändigt att under samma timme ha väglagsobservation, godkänd trafikmätning samt begränsad sikt. Detta reducerade antalet timmar med dålig sikt betydligt, vilket framgår avtabell 2 under rubriken Antal . Talet efter snedstrecket anger bruttoantalet timmar med

sikt mindre än 1 000 m, medan talet framför är nettoantalet timmar efter reduktion

med hänsyn till observationer och trafikmätningar.

I den analys därdummyvariablerna användes som förklaringsvariabler sattes kriteriet att om en av siktvariablerna kom in så skulle alla siktvariabler vara med. Vid tolkningen av resultaten är det viktigt att notera att alla beta-värden för sikt-variablerna inte är signifikanta. Analysen för Nymö och Gödestad gav inga signi-fikanta resultat för dummyalternativet . För de övriga mätplatserna framgår observationstillfällenas fördelning på siktklass av tabell 1. Man konstaterar att underlaget för analyserna inte är påfallande stort.

1:abell 1 Antal observationer inom respektive siktklassfo'r Knislinge, Gistaa', Oa'eborg och Karlstad

25 <3 35 - 8

(13)

annat än linjärt. När vi studerade residualbilderna så var residualerna i stort sett spridda omkring noll.

Tabell 2 Resultat av regressionsanalyser.

59/105

0,3

0,012

Nej

'I

Sikt2 0,0

0,989

ej sign

:_17: 26/214

1,1

0,0001

Sikt3 -4,2

0,0089

Sikt4 _9,1

0,0001

Sikt5 _7,1

0,0001

Sikt7 0,3 0,9403 ej sign få; i Sikt2 -0,l 0,9622 ej sign

79/126

0,6

00001

Sikt3 -4,6

0,0001

Sikt5 _5,0

0,0001

Sikt7 405

00001

>

12/226

0,3

00301

Nej

r i

Sikt5 _3,1

00001

*-Ö.d*eborgf;. 76/120

0,5

00001

Sikt7 2,1

0,5865 ej sign

1:)

Sikt9 -0,2

0,7376 ej sign

Sikt2 -2,8

00053

26/88

0,5

00001

Sikt3 -1,8

05293 ej sign

SiktS _3,9

0,1603 ej sign

Sikt7 -3,0

00001

Sikt9 -l,0 0,7232 ej sign För samtliga sex platser har den kontinuerliga siktvariabeln antagits till modellen (signiñkansnivå 0,05). Beta-värdet skall tolkas enligt följ ande:

För varje siktklasshöjning (Ökning av siktsträckan med 100 m) Ökar hastigheten med det angivna beta-värdet, t.ex. för Nymö kommer hastigheten att Öka med 0,3 km/h per siktklasshöjning.

För fyra av de sex platserna har siktvariablerna som var s.k. dummyvariabler antagits. Här anger beta-värdet minskningen i hastighet relativt den vid sikt större än 1 000 m. Exempelvis för Gistad: vid sikt3 (sikt 200-300 m) är hastigheten 4,6 km/h lägre än vid sikt större än 1 000 m. Som synes strider resultaten -trots signi-fikansen - ofta mot vad man intuitivt tycker är vettigt (lägre hastigheter vid bättre sikt). Orsaken torde vara det magra dataunderlaget.

En rimlighetsbedömning av analyserna ger vid handen att analysen med en kontinuerlig siktvariabel stämmer bäst med hypotesen att hastigheten minskar med sämre siktförhållanden. Emellertid är sambandet mellan hastighet och siktklass snarast linjärt, vilket strider mot vår hypotes. Här måste dock anmärkas,

(14)

att siktsträckor kortare än 300 m är synnerligen fåtaliga i analysen, på grund av bortfall i trafikmätningarna. Inom siktintervallet 0-300 m kan man alltså fortfarande tänka sig att ett pro gressivt samband råder.

6.3 Detaljstudium av enskilda timmar

I hela materialet fanns 24 observationstimmar med väglaget lös snö eller snö-modd, och 105 timmar med spårslitageväglag med någon form av barmark i spå-ren. Flöden och medelreshastigheter under timmen före, under och efter observa-tionen beräknades. Rådata från beräkningen återfinns i bilaga 6, varur det framgår att trafikmätningar finns för sju observationstimmar med lös snö eller snömodd och 63 timmar med spårslitage. Bortfallet för de båda väglagsgrupperna är alltså cirka 70 respektive 40 procent.

För att få referensvärden för att bedöma väglagets inverkan på hastigheten, beräknades medelreshastigheterna på barmark under för-, hög- och senvintern. De

dagar som valdes var onsdagarna 911106, 920115 samt 920325 timme 07 och 16,

under förutsättning att det rådde barmark och inte fanns något bortfall. I annat fall togs den närmast lämpliga dagen.

Trafikberäkningarna för observationstimmen och tretimmarsintervallet, till-sammans med rådande väglag och väder samt uppgift om eventuella åtgärder finns sammanställt i bilaga 4. (Tre mätplatser saknade godkända trafikmätningar vid de aktuella väglagen.)

Vissa slutsatser kan dras vid studium av tabellerna:

0 Snöfall innebär i allmänhet lägre hastigheter än vid uppehållsväder.

0 Någon systematisk skillnad i hastighet vid spårslitage jämfört med lös snö/snömodd går inte att utläsa.

0 Systematisk inverkan av skikttjocklekar går heller inte att utläsa.

0 På barmark är hastigheterna i allmänhet lägst under högvintern och högst under senvintern.

Vid detalj erat studium av hastigheterna under tre timmar, som redovisas i bilaga 6, ser man ibland att värdet någon timme markant avviker från de båda övriga (minst ca 5 km/h), eller där hastigheten under samtliga timmar är markant lägre än vid andra tider med jämförbara väglag i samma mätpunkt.

Vi har gjort ett försök att förklara avvikelserna med SMHIZS väderrapporte-ringar, observatörens väglags- och vädernoteringar och uppgifter om vidtagna åtgärder; resultatet visas i bilaga 5. I många fall kan de funna väder- och väglags-situationerna vara den sannolika förklaringen till hastighetsavvikelserna, liksom vidtagna åtgärder i de åtgärdsintervall som ansluter till observationstidpunkten.

(15)

flera tillfälliga tillbaka till ett stabilt, kan vi som tidigare nämnts konstatera, att det är svårt att bilda sig annat än en kvalitativ bild av förloppen. De främsta orsakerna till detta är:

0 Illa fungerande trafikmätningsutrustning. Slangdetektorer går dåligt ihop med is- och snöväglag och plogning.

0 Som en följd av detta blir det få tillfällen med godkända data, speciellt vid intressanta väder- och väglagssituationer.

0 Väglaget måste observeras med mycket tätare intervall än två gånger per dag då det råder tillfälliga väglag.

0 Även andra faktorer än väglag och väder påverkar hastigheten. Denna inver-kan överlagras, vilket gör det svårt att urskilja enbart faktorerna väder respek-tive väglag.

När det gäller den sista punkten kan man kanske filtrera data, men då måste det sannolikt ändå vara ett betydligt större mätningsunderlag.

Beträffande regressionsanalysen av hastighetens beroende av bland annat sikt, tyder resultatet på att hastigheten är linjärt beroende av sikten, definierad som siktklass. Hastighetsförändringen varierar mellan 0,3 och 1,1 km/h per siktklass, där fem av sex värden ligger mellan 0,3 och 0,6 km/h.

Beträffande detaljstudierna av enskilda timmar, kan man fundera över tabel-lerna i bilagorna 4 och 5. Troliga förklaringar till hastighetsavvikelser (från den normala hastigheten) kan ofta skönjas i uppgifter om väglag, väder och åtgär-der. Materialet är dock som sagt för litet och kontrollen av yttre faktorer för brist-fällig för att man skall kunna dra några kvantitativa slutsatser.

Förhoppningsvis kommer projektet Mätning av fordonshastighet och flöde vid olika väglag inom ett par år att ge betydligt bättre svar på de frågor som behand-lats i detta projekt.

(16)

8 Referens

Möller, S: Väglag - Trañkñöde - Hastighet. En studie av nyttan med att ta hänsyn till väglaget Vid bortfallskemplettering av trañkñöde och hastighet. VTI med-delande 794, Statens Väg- och transportforskningsinstitut. Linköping 1996.

(17)

Beskrivning av mätplatser

Knislinge Gistad Vimmerby Gödestad

Ödeborg

Karlstad Falun Jordbro Handen Ramsele Svenstavik Boden Norrfj ärden Kristianstad

Östergötland

Kalmar Halland

Älvsborg

Värmland Kopparberg Stockholm Stockholm Västernorrland Jämtland Norrbotten Norrbotten

6 500 3 600 1 800 5 000 2 900 13 100 11 300 20 300 5 800 800 2 800 1 400 7 200 7,0 13,0 7,5 7,5 8,4 13,0 9,0 7,0 6,5 6,5 7,0 6,5 13,0 90 90 _90 90 90 90 90 70 70 90 90 90 90 VTI notat 61-1998

(18)
(19)

Exempel på hastighetsvariationer under olika

väg-Iags- och väderförlopp

Kurvorna i figurerna beskriver medelhastigheterna beräknade som glidande medelvärden under tre timmar. Avbrotten i kurvorna beror på bortfall eller dålig verkningsgrad (<85% av fordonstypema identifierade) i mätningarna. Timtlödena anges med staplar i diagrammen, där tomma timmar beror på bortfall eller dålig verkningsgrad.

Observationstidpunkterna är angivna med korta, lodräta streck under tidsskalan, och under dessa streck står koden för det observerade väglaget. Kompletterande information om observationer, väder och åtgärder finns i ñgurtexterna.

(20)

866 1-1 91 1310 11L LA

10-00

Zl/

Zl

378

-61

21/

11

-20

-00

81/

01r

åuzwzvs

:Ja

pwåzy

mum gp ppüp zapun (§ 131. 15 001 0 51/ 5] WW W! ?P PG/ MPH " 'Z 131. 15 006 ] 517 mm! ? 43 919 510 I l/O 0Z 001 131. 'Z 5!" 927 914 170 ??? WWW ] 009 15 131. 'Z WW F( S13 1.13 00 '61 WW W! ?( S13 1.15 00 '91' 27/ 0! -ÃC ISO min P'I HWS 001 08 7/8 1( 009 ]Z I/0 l5 17W WIP 71l 511 0] 51/ 10 (00 81 81/ 10 500 e :13 110 304 195 40

'[6

6]J

âqwm

pZ

I'O

I9

301

101

10]

blun

d-[

u.1

uâpoz/

LID

OJâl

âllg

lls

vH

z»1

113.

11

8:! EU 81 81 81 SL3 ZL Lli al L ?ZL 8 IZL SZl L BUL L SLL L LL1 Ll L :LL 8 ill sa m 6L3 0L SLT OL [FO L L 301» LL LL IJ LI II II II I|l ll L|l ll ll ll l|l ll ll ll Ll ll ll ll lJ ll ll Ll L ll 11 11 1 0 . 'l il l' "' I' l 09-:

_-09

00L l §09

/\

/ f 002 \ 501 093 f /

009

5

\

i

\ i //

M

\

M

-: 0012 §06 0917 { 009 { §00L 099 f 009 i l0L L leuön 13 609 seH 9LI ZLZ LL6 -LOI OLZ LLG 95U !I$ !U) 1

(8)

zP1

8

18

391

'59

(21)

Hastighet 110 j

100.;

90-: sof 50?

Knislinge 920131215 - 92020316 Flöde t600 L '-550 500

5-450

;400

\

Å

i

: 350 2300 ?250

/

E200

/

150

;100

H I

| |

Hill' 0 31115 3:19 31:23 1:I 3 1:I 7 11:11 1:15 1:19 1:23 2: 3 2: 7 2:11 2:15 2:19 2:23 3: 3 3: 7 3:11 3:15 I I

Figur 3 Hastigheter och flöden i TU-punkt Knislinge 31 januari - 3 februari 1992.

Observationer: 4 st spår, tätt snöfall: 3/2 07.00

SMHI-data: Osby: 31/1 16.00 sikt 3, underkyld dimma; 19.00 sikt 2, underkyla1 dimma; 1/2 19.00 duggregn; 3/2 01.00 duggregn; 04. 00 regn; 07.00 snöbyar; 10.00 snöfall

Everöa': 31/1 16.00 sikt 3, dimma; 19.00 sikt 8, dimma; 22.00 sikt 8, dimma; 3/2 07.00 snöfall

Åtgärder: Saltning: 1/2 07-13,' 3/2 07-13

(22)

Bilaga 2 Sid 4 (8) Ödeborg 920311z17 - 920313:17 Hastighet "

110-_

_ 25:e

:- 550 1005 :- 500 : :- 450 90{ i 400 :- 350 80-: :- 300 3 250 70 f :200 3 :- 150

60 -:

:- 100

I'll

.5 l L L . . 1 I I I 1 1 50 T T ' ' I ' ' ' 1 T 7 ' 1 1 ' ' I ' 1 ' 1 ' ' I ' ' ' I ' I I 1 ' 1 ' ' ' ' ' ' I I ' ' I 5 0 11:17 11:21 12: 1 12: 5 12: 9 12:13 12:17 12:21 13: 1 13: 5 13: 9 13:13 13:17 I I I I I TB TB TB SM1 TB

Figur 4 Hastigheter och flöden 1' TU-punkt Ödebörg 11-13 mars 1992. Observationer: Lätt snöfall: 12/3 06.00;

snömödd i strängar: 13/3 06.30

SMHI-data: Bastörp: 12/3 07. 00, 10. 00 snöfall; 13/3 07.00 snöfall Ljungskile: 12/3 07.00 regn; 10. 00 snöfall

Åtgärder: Plögning + saltning: 12/3 07-13; 13/3 07-13; saltning: 13/3 00-07

(23)

Hastighet 110j 1005 60 80{ 70{ 50? Jordbro

//R

IIIIIT1ITIIII 911108:16 911112:16 11||I1 "l"'l

J

111111 ,,:..I. Höde §1500 j1450 j1400 j1350 j1300 :1250 51200 f 1150 :'1100 :1050 j1000 f 950 f 900 f 850 f 800 f 750 j 700 f 650 f 600 f 550 j 500 f 450 j 400 f 350 f 300 j 250 f 200 j 150 f 100 50 ' I I

11511

II II III FB Figur 5

Observationer: Halkbekämpning under natten: 11/11 06.00, 12/11 06.00; regn:

1 II1T I IV I 8:16 8:20 9:0 9:4 9:8 9:12 9:16 9:20 10:0 10:4 1028 10:12 10:16 10:20 11:0 11:4 1128 11:12 11:16 11:20 12:0 12:4 1228 12:12 12:16 iI II I 11/11 16.00 SMHI-data:

Åtgärder:

VTI notat 61-1998 'ITTIjIII I1T Hårsjärden: 11/11 13. 00, 16. 00 regn IIIITI Saltning: 10/11 00-07, 19-24; 12/11 00-07 T1ITT VB I II II II

Hastigheter och flöden 1' TU-punkt Jordbro 8-12 november 1991.

I1I II1 I TI 1

(24)

866 1-1 91 1310 11L LA 511 0l l/A Z5 61' 51 [1/ 78 -20 '00 lI/ EZ -KÖI 'EI ll/ ZZ -'3 u!up u17S 317 473 137 7 394 00' l0 ll/ EZ :li v/Q 00 '91' [1/ 15 59. 371 le 501 725 495 ZZ [l/ gl OS' #Z' 0' S0 y/?M [ln :WD P'I HWS 095 1 S! 190 5L 914 ?d lgm 1um %13 517 95 [1/ 10 (09 ] 095 18 11/ 10 (05 .(0 0'g l[ gg .'wp uvs( nud azum /âp ap dg us1 400 sz 09 '10 ll/ SZ 5117 2771 95 1an 123 19 111 138 uga/ zgs [[/ g fo :.l auo ymws qo '[6 6] Jaq maA ou 15-55 ygszs uaAS blun d-[ 1l ;ua png 210 0J âlâq SHS DH 9. 111 311

(8)

9P

ES

18

391

z9

(25)

VTI notat 61-1998 Ha st ig he t 11 0 10 0 90 80 70 60 50 -4 .4 .4 . .1 1 .1 T T 1' T I I I 1 I T I I I I 1 I I I I I I | I I I I I 7 T I I 1 7 T I I I I I 1 T T

Sve

ns

ta

vi

k

91

11

22

21

4

91

11

27

21

5

I 1 l 1 1 l 1 1 I [ I I I I I l T l I l l I 1 I I I I T I 1 1 I I I T I I I T I I I I F ' I I I I I I I I I I F I I I I l l l i l l l l 7 I I I T l 7 I I I I I I ' T I I ' U T I I T I T I I I I I I I I I I T I I I T I I I I I I I I I I I I I I I 1 T I I T 7 I I I I ] 22 :1 4 22 :1 8 22 :2 2 23 : 2 23 : 6 23 :1 0 23 :1 4 23 :1 8 23 :2 2 24 : 2 24 : 6 24 :1 0 24 :1 4 24 :1 8 24 :2 2 25 : 2 25 :6 25 :1 0 25 :1 4 25 :1 8 25 :2 2 26 : 2 26 : 6 26 :1 0 26 :1 4 26 :1 8 26 :2 2 27 : 2 2 7 : 6 27 :1 0 27 :1 4 F TB /T U1 TU I VB TU I FB TU I FB Flöd e 30 0 25 0 20 0 15 0 10 0 50

Sid 7 (8)

Bilaga 2

(26)

Bilaga 2

Sid 8 (8) Svenstavik 920310115 - 920313:15 Hastighet Flöde

110-_

?300

100-: Nf/

3250

90%

\/

J ?200

80-: :- 150 70{ E 100 60-: 50

Å

.I

'IHJ'

I

11

1

50 T"'1r1'1"'IT"I"71"'I"'I"'I"'I"'|"'1"'I"'1"'1"'IT"IT"IT"I 0 10:15 10:19 10:23 11: 3 11: 7 11:11 11:15 11:19 11:23 12: 3 12: 7 12:11 12:15 12:19 12:23 132 3 13: 7 13:11 13:15 I I | I I I I

TB TUl TB TB TU! TUI FB

Figur 7 Hastigheter och flöden i TU-punkt Svenstavik 10-13 mars 1992. Observationer: Mulet, duggregn: 22/11 14.30;

sana'at: 25/11 07.3 0;

is och snö på vägkanterna, sandat: 25/11 15. 00,'

is och snö på vägkanterna: 26/11 07.30, 15.30, 2 7/1 1 07.30, 15.30

SMHI-data: Tassåsen: 22/1 1 18.30-24.00 snöfall

Klövsjö: 21/11 16.00 snöfall; 23/11 01.00 regn

Åtgärder: Sandning: 22/11 13-19,' 23/11 00-07,' 24/11 13-19; 27/1 1 07-13

(27)

Hastigheter vid spårslitageväglag

Tabeller över hastigheter vid olika former av spårslitageväglag. Spärslitageperio-derna föregås och följs av perioder med enhetligt väglag (mestadels barmark), för vilka hastigheten också anges.

Hastighetsangivelser inom parentes betyder att det är bortfall just under obser-vationstimmen, men att data finns för en angränsande timme. Kursiverade hastig-heter stämmer ej med hypotesen att hastigheten vid spärslitage (med barmark i spåren) är lägre än vid barmark, men högre än vid andra vinterväglag.

(28)

VTI notat 61-1998 92 02 17 LS 65 ,5 88 74 Bför e de n 14 /2 15 S M 78 88 74 Di to 92 02 03 07

SM

64 ,5 86 ,5 86 ,5 B f 31 /1 ; tät t sn öf al l 91 11 19 08 S M 90 95 ,5 90 Måt tl ig t sn öf al l 92 02 03 08 S M 82 97 94 91 11 21 08 82 78 81 92 01 20 06 TuI S M

(7

9)

88 82 ,5 B f 17 /1 ; bo rt fa ll 92 01 20 16 S M 77 ,5 m 88 82 ,5 B för e de n 17 /1 92 01 21 06 S M 79 88 82 ,5 Di to 92 02 17 07 SM /P S 83 88 85 B för e 14 /2 92 02 17 16 S M 84 ,5 88 85 Di to 92 03 13 07 S M Bo rt fa ll 92 03 17 06 mmmm S M 83

90,5

89,5

Sid 2 (5)

Bilaga 3

(29)

VTI notat 61-1998 91 12 06

Måt tl ig t sn öf al l 92 12 20 Bo rt fa ll 92 03 17 Lät t sn öd re v 92 01 07 05 S M Bo rt fa ll 91 1126 14 T uI 77 T uI T uI 79 ,5 92 01 08 07 T uI LS

(7

5)

LS /T uI 82 T uI

(76

,5)

91 11 13 07 T uI PS 79 ,5 PS 80 PS 76 ,5 91 12 09 15 T uI

Tj

I

82

Tj

I

81 Lån g pe ri odme d S! 92 01 10 08 T uI

Tj

I

87

LS

/T

jI

82 92 01 13 08 T uI

Tj

I

(8

2,

5)

92 0113 15 T uI

Tj

I

Bo rt fa ll 92 01 14 07

Tj

I

86 ,5 92 01 14 15 m

Tj

I

82 91 92 02 06 15

TuI 92

96 TuI 88

Sid 3 (5)

(30)

VTI notat 61-1998 91 12 06 LS 73,5 80 ,5

Måt

tl

ig

ts

nöf

all

9212 20 08 S M Bo rt fa ll 92 03 17 08 LS 81 ,5 89 ,5 Lät t sn öd rev 92 01 07 05 S M Bo rt fa ll 91 11 26 14 T uI 77 T uI T uI 79,5 92 01 08 07 T uI LS

(7

5)

LS /T uI 82 T uI

(76

,5)

91 11 13 07 T uI PS 79 ,5 PS 80 PS 76 ,5 91 12 09 15 T uI

Tj

I

82

Tj

I

81 Lån g pe ri od me d S! 92 01 10 08 T uI

Tj

I

87

LS

/T

jI

82 92 01 13 08 T uI

Tj

I

(82

,5)

92 01 13 15 T uI

Tj

I

Bo rt fa ll 92 01 14 07

Tj

I

86 ,5 92 01 14 15 m

I_l

e

82 91 92 02 06 15

TuI 92

96 TuI 88

Sid 4 (5)

Bilaga 3

(31)

VTI notat 61-1998 92 02 03 08 TuI SM /T uI 90

92 02 03 14 TuI PS Bo rtfa ll 92 02 25 08 T uI PS

(8

1)

92 02 25 14 T uI

(8

1)

92 02 28 14 TuI Bo rt fall 92 03 02 08 T uI PS 10 6 92 02 21 11 T uI 88 89 ,5 B ef te r 24 /2 92 02 28 14 m LS .8 2, 5 89,5 CD 92 B ef te r 2/ 3 92 03 13 08 S M

(7

5)

89 92 ,5 B ef ter 16 /3

Sid 5 (5)

Bilaga 3

(32)
(33)

Flöden och hastigheter kring

observationstidpunk-terna

Tabellerna innehåller - för varje matplats - flöden och medelhastigheter vid väg-lagen lös snö/snömodd samt spårslitage med någon form av barmark i spåren. Den kompletterande väglagsangivelsen gäller alltså väglaget utanför spåren. Fläckvis väglag behandlas som spårslitage. Som referens finns även barmarkshastigheter vid för- hög- och senvinter. Dessutom anges observerat väglag, observations-timme samt väderobservationer och vidtagna åtgärder under observationsdygnet.

(34)

Bilaga 4 Sid 2 (14)

Nymö

19 69,1 44 69,1 F RIM 07 Uppehåll -4,70 18 68,7 44 64,3 8 L824spår Uppehåll -6,4° 07 Sandning 07-13 28 78,9 86 78,4 8 SM14spår Uppehåll -3,6° 16 - Tattsnofall5mm +0,8 1 31 87,6 69 84,4 VB Regnskurar +5

48

81,7

121

81,9

FB

Mulet +70

15

79,8

43

77,2

VB

+4°

38

81,9

85

83,3

FB

+60

33

81,9

68

84,8

TB

+20

52

80,4

131

76,7

TB

+5°

VTI notat 61-1998

(35)

Knislinge

489

64,6

1161

66,3

8 SM2 4 spår

Tätt snöfall 5 mm +0,80

07 Saltning 07-13, 19-24

349

80,9

925

82,6

8 RIM

Uppehåll +0,4°

06 Saltnin - 00-07

87,2 85,9 Regnskurar +3

631

86,3

1463

86,6

TB

Mulet +60

418

80,1

1035

81,4

VB

+30

587

82,5

1354

83,6

FB

+60

469

90,6

1096

90,7

TB

+20

626

89,0

1473

90,3

TB

+5o

VTI notat 61-1998

(36)

Vimmerby

Bilaga 4 Sid 4 (14)

71,0 89,7 125 90,5 8 SM1 4 spår Mått! snöbl regn 2,8 mm +0,80 08 Plogning 07, saltning 00-07, 13-19, kombi 00-07 (2 timmar)

72,0 83,6 212 82,2 8 SM2 4 spår Snöfall före obs 0,9 mm -1,00 08 K b' 00 13 72 100,7 195 100,0 VB +20 133 99,3 304 99,5 TB +5° 78 97,5 205 97,9 VB -1° 104 96,2 272 96,7 FB +20 60 104,3 197 101,4 TB 0° (27/3) 153 100,0 437 102,5 TB +3° (27/3)

VTI notat 61-1998

(37)

Ödeborg

175

87,8

397

86,0

F RIM

Uppehåll -9,0°

06

Saltning 07-13, 19-24

193

83,4

421

83,5

F RIM

Regn före obs 0,3 mm +2,50

06 Saltning 00-07

181

83,0

387

83,1

F RlM

Uppehåll +4,9o

06 Saltning 00-07

237

76,4

507

77,6

S SM2 4 spår

Uppehåll -1,9°

16 Plogning 07-13, Saltning 13-19

149

78,1

330

78,7

8 SM2 4spår

Uppehåll -4°

165

89,6

447

88,6

VB

+6O (5/11)

255

88,0

619

86,8

FB

+80 (5/11)

154

84,0

417

85,1

FB

-2° Saltat 24/1 07-13

263

85,9

595

86,6

TB

+3°

159

94,2

484

95,2

TB

-40

294

91,4

666

91,9

TB

+5o

VTI notat 61--1998

(38)

Bilaga 4 Sid 6 (14)

Karlstad

780

80,5

1919

82,7

8 SM1 på PS

Uppehåll -8,80

1,8 m mittstr

Hyvling 07-13

07

616

85,5

2217

85,1

S SM1

Uppehåll -2,60

15

596

80,2

1471

82,8

8 SM1

Tätt snöfall 1,1 mm +1,30

06

Saltnin 00-07, 19-24

1220

87,4

2735

87,4

TB

+2,0o

718

84,1

1839

86,2

FB

+4,0o

1071

84,5

2570

86,7

TB

+5,0O

770

92,0

2020

92,6

TB

-4,00

1144

89,4

2754

89,7

TB

+5,00

VTI notat 61-1998

(39)

Falun

1272

70,3

3192

72,6

8 LSZ

Måttl snöfall 3,5 mm -3°

16 Saltning 00-07

770

79,4

2344

81,3

S LS2

Lätt snöfall 0,1 mm -1,0O

Saltnin 00-07 19-24 Snofall 0,5 mm, snorok

m cket halt

1455

81,9

3421

83,7

TB

00

1005

79,9

2302

81,9

FB

00

1350

80,8

3205

82,7

TB

+20

1065

89,8

2372

90,5

TB

-6°

1295

87,7

3273

87,9

TB

0O

VTI notat 61-1998

(40)

Bilaga 4 Sid 8 (14)

Handen

74,8

8 SM3 3 spår

Snöfall under dagen

(SMHI-16

data saknas)

Saltnin 13-19 +40

454

70,7

1089

71,6

VB

+4°

332

76,8

754

78,5

VB

+6°

408

74,4

972

75,1

TB

+50

389

81,3

672

81,5

TB

-4° (2 timmar)

502

78,8

1244

78,6

TB

+2o

VTI notat 61-1998

(41)

Ramsele

77,0

8 TUI 3spår

+2,3°, (<00 fm)

14

Sandning 00-07, 19-24

81,1

80,9

LS2 på TUI

Lätt snöfall 4,7 mm, -3,8°

18

Plogning 07-13

(2 timmar)

36

80,5

62

81,6

SM3 på TUI

-1,7° Sandning 00-07

07 2 timmar

+3°, (1 timme)

56 85,9 144 85,5 TB +20

25

80,1

63

78,1

TB

+2°, (7/2)

61

80,5

108

78,2

TB

+5°, (7/2)

43

89,9

71

90,2

TB

+1°, (2 timmar 23/2)

50

87,5

85

88,1

FB

+2°, (2 timmar 23/2)

VTI notat 61-1998

(42)

Svenstavik (sid 1)

S

Bilaga 4id 10 (14)

106

88,0

296

87,6

F PS 08

-15°

89

88,8

303

82,3

F PS 15

-180

83

87,2

264

89,2

F PS 08

-170

109

86,0

301

81,2

F PS 14

-120

72

89,0

207

91,5

F PS 07

-11°

126

84,4

310

83,3

F PS 16

-3°

94

87,9

254

90,7

F PS 08

-70

142

81,5

388

82,2

F PS 15

-20

79

87,9

247

87,7

F TUI 08

+30

143

83,6

423

86,2

F TUI 14

Duggregn, +20

Sandning 13-19

87

82,9

228

81,2

8 TJI2 3 spår

+6,2°, (2 timmar)

Mittspår1 m

15

98

87,1

185

87,5

F TUI 15

+2,8°, (2 timmar)

151

92,6

312

91,3

S PS 14

Snöfall 2,1 mm, +1,30

Sandning 07-13

(2 timmar)

85

88,2

246

89,0

8 TJI 4spår

-1,20

07

90

90,8

245

89,7

8 TJI 4spår

-6°

07

161

88,5

310

92,0

8 TJI 4 spår

+3°, (2 timmar)

15

95

88,9

258

89,2

S TJI 4spår

+0,50

07

VTI notat 61-1998

(43)

Svenstavik (sid 2)

79,6 LSZ på TJI Tätt snöfall 2,0 mm,

15

kraftig snörök, -3,4°

133

86,8

359

89,1

FB

67

88,0

120

88,1

FB

+5°, (29/1)

150

88,1

240

88,2

FB

+6°, (29/1)

88

99,4

252

98,9

TB

-5°

148

97,2

368

96,4

TB

+4°

VTI notat 61-1998

(44)

Boden (sid 1)

Bilaga 4

Sid 12 (14)

41

74,1

160

80,9

S TJI 08

Snöfall 0,2 mm, -2°

Plogning 00-07

57

81,3

119

83,3

S PS på TJI

-5O Plogning 07-13

4 spår 14

(2 timmar)

35

73,2

100

74,7

S PS på TJI

-120

4 spår 08

PIogning13-19

41

83,9

178

82,9

S PS på TJI

-10°

3 spår 08

51

83,2

173

79,5

S PS på TJI

-10°

3 spår 14

44

85,8

130

87,0

S PS på TJI

-21°, (2 timmar)

3 spår 08

69

78,0

145

83,5

S PS på TJI

-4°, (2 timmar)

4 spår 08

58

80,6

203

82,9

S PS på TJI

-5°, (SMHI: +0.8°!)

4 spår 14

59

83,7

199

83,8

S TJI 08

Uppehåll, +5,20

Sandning 07-13

57

88,0

203

84,1

S TJI 14

+20

79

77,1

247

75,3

S TJI 14

+20

58

81,8

125

83,9

S TJI 08

+20 (2 timmar)

74

85,7

230

84,4

S TJI 14

+1°, (SMHI: +8°)

58

86,9

58

86,9

S TUI 08

+50 Plogning 13-19

(1 timme)

66

86,6

154

86,8

F SM1 08

Snöfall 1,4 mm, +0,5o

VTI notat 61-1998

(45)

Boden (sid 2)

Dimma, -1°

Sandning 00-13 2 t'

89

87,4

208

87,4

TB

+1°

90

86,4

224

86,2

TB

+10

_

_

-

-

(Inga barmarksdata under

högvintern)

76

92,3

226

93,4

TB

-10°

112 '

93,0

274

92,6

TB

+2O

(46)

Bilaga 4 Sid 14 (14)

Norrfjärden

514

83,7

1206

85,1

F LS1 på TUI

-7°

16

560

87,4

1484

88,0

F TUI 16

+3°

527

84,4

920

86,3

8 TJI 16

+2°, (2 timmar)

429

83,3

1245

85,1

8 TUI 17

-100

372

86,4

963

86,3

8 TUI 12

-3°

330

89,1

1172

87,3

8 TUI 15

-2°

216

90,3

650

89,8

8 TUI 12

-3°

256

90,5

807

90,3

8 TUI 09

-7°

588

89,0

1415

88,5

8 TUI 16

-40

230

86,6

789

88,3

8 TUI 11

-2°, (Piteå: +1,0°)

453

83,2

827

82,8

8 LS2 14

Snöfall 5,0 mm (Luleå),

1,5 mm (Piteå),

+2°, (2 timmar)

584

1335

F TUl 16

+3°

444

84,0

1127

83,6

Ingen obs

(29/10)

534 81,0 971 81,7 lngen obs (29/10, 2 timmar) 333 88,2 333 88,2 Ingen obs (27/1, 1 timma)

506

82,4

1210

83,8

FB

+3°, (27/1)

470 91,6 1154 92,8 Ingen obs

612

94,5

1438

93,8

TB

-2°

(47)

TilIfäIIen med avvikande hastigheter

Tabellen innehåller tretimmarsperieder kring Observationstimmen, där hastigheten någon timme avviker markant från de båda övriga, eller där hastigheten under samtliga timmar ligger markant lägre än vid andra tider med jämförbara väglag i samma mätpunkt. För varje mätpunkt anges medelhastigheten vid varje timme, samt kemmentar om väglag, väderobservationer och vidtagna åtgärder.

(48)

Bilaga 5 Sid 2 (3)

920217

06

07

08

S LS2 Snö kvällen före (regn -> snö),

fallande temperatur. Saltning 07-13

920203

06

07

08

S SM2 Snöfall 06-15, temp kring 0°.

64,5 64,6 71,2 Tätt snöfall noterat. Saltning 07-13

920224

05

06

07

S RIM Temp kring 00

86,2

80,9

83,3

Saltning 00-07

920120

15

16

17

S SM2

82,1 76,4 75,2 Plogning 07-13, saltning 13-19 920121 05 06 07 S SM1, jfr ovan. Stigande temp.

78,9

78,1

79,2

Kombi 07-13

920313

05

06

07

SM1, jfr ovan. Snö någon gång 01-04.

75,3

83,0

85,9

Temp kring 0°. Saltning 00-07

920217

06

07

08

S SM1 på P8.

82,3

80,5

86,4

Ingen väderförklaring. Hyvling 07-13

920317

05

06

07

S SM1 Snöfall 06-07.

85,2

80,2

84,6

Tätt snöfall noterat. Saltning 00-07

911206 15 16 17 S LS2 Falun: sno 13, Borlange: sno 10-16. 74,3 70,3 74,3 Måttligt snöfall noterat. Saltning 13-19

920220

16

17

18

LS1 på TUI

83,6

78,9

75,2

Falun: snö 13-19, Borlänge: snö 13-22.

Snörök, mycket halt väglag noterat

920317

07

08

09

S LSZ

79 g 79 4 88 1 Falun: snö 07, regn 13, Borlänge: snö 07.

Temp kring 0°. Saltning 07-13

920317 15 16 17 S SM3 Snö 10-13, regn 16, duggregn 17 71,8 75,5 76,4 Saltning 13-19

(49)

911126

13

14

15

S TUl Stigande temp.

0,0 72,7 Sandning 00-07 19-24

911119

13

14

15

FPS.

87,7

86,0

81,2

Ingen förklaring

911121

14

15

16

F PS Tossåsen: snö 17.30-19.

90,0 81,5 82,2 Klövsjö: snö 16, stigande temp. 920110 14 15 16 LS2 på TJI Tossåsen: snö 15-24. 76,7 79,8 81,8 Klövsjö: snö 16. Plogning 19-24

920226

14

15

16

S TJI

Ingen förklaring

911107 13 14 15 LS1 Luleå: snö 01, regn 10 0,0 88,4 77,9 Boden: snö 04, dimma 13, regn 16

Sandning 00-13

911220 07 08 09 S TJI Luleå: snö 04, 07, regn 10

85,3 74,1 80,9 Boden: inga väderdata Plogning 00-07

920103

07

08

09

S PS på TJI Luleå: snö 07-19

70,9

73,2

74,7

Boden: temp kring 0°, inga andra data

Plogning 13-19

920108

13

14

15

S PS på TJI Luleå: snö 13-22

70,6

83,2

79,5

Boden: snö 13, 16

920121

07

08

09

S PS på TJl

89,2 78,8 0,0 Luleå, Baden: inget att notera

920128

13

14

15

S TJI

75,3 77,1 73,7 Luleå, Baden: inget att notera

(50)
(51)

Rådata från hastighets- och flödesberäkningarna

Tabellerna redovisar resultatet från beräkning av medelhastigheter och flöden under observationstimmar då väglaget bestod av lös snö/snömodd respektive spår-slitage med torr, fuktig eller våt barmark i spåren.

Dessutom har medelhastigheter och flöden under bägge timmarna på ömse sidor om observationstimmen beräknats, liksom medelhastigheten under hela tre-timmarsperioden.

Tabellerna innehåller följ ande rader: TU-punktens beteckning.

Observationsdatum. Observationstimme.

Observerat väglag och väder. Rubrik för flöden och hastigheter. Flöden och medelhastigheter.

?M VM -9 95 95 Beteckningar:

flackvis fläckvis väglag, behandlas som spårslitage ss spårslitage rim rimfrost ls lös snö ps packad snö tui tunn is tji tjock is

ss tji 4 spar betyder alltså spårslitage med någon form av barmark i fyra spår och utanför dessa tjock is.

nf, vf antal fordon respektive medelhastighetföre observationstimmen

nO, v0 dito under observationstimmen

ne, ve dito efter observationstimmen

vae medelhastigheten under de tre timmarna

Nollor i dessa data betyder bortfall eller dålig verkningsgrad. Inga data alls bety-der att det är bortfall unbety-der observationstimmen.

Barmarkstabellerna saknar angivelse av väglag och väder. Onsdagarna 911106, 920115 samt 920325 har valts som typiska dagar för för- hög- resp. senvinter. I den mån barmarksväglag inte förekommit eller det varit bortfall någon av dessa dagar, har så näraliggande dag som möjligt valts.

(52)

NYMÖ .920110 7 flackvis rim nf 7.0 920203 7

blotsno 1 cm tatt snofall nf 12.0 920217 7 ss 4 spar 2 cm 105 sno nf 11.0 920217 16 ss 4 spar 1 cm modd nf 32.0 NYMÖ barmark 911106 7 nf 14.0 911106 16 nf 36.0 920115 7 nf 10.0 920115 16 nf 27.0 920325 7 nf 18.0 920325 16 nf 28.0 Bilaga 6

Sid2 (21)

ne 18.0 ne 15.0 ne 15.0 ne 26.0 ne 24.0 ne 37.0 ne 18.0 ne 20.0 ne 17.0 ne 51.0 Vf0e 69.1 VfOG 64.1 Vf0e 64.3 VfOe 78.4 VfOe 84.4 Vf0e 81.9 vf0e 77.2 Vf0e 83.3 vaG 84.8 Vf0e 76.7 VTI notat 61-1998

(53)

KNISLINGE 920203

7

ss 4 spar 20m modd tatt snofall

nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 348.0 64.5 489.0 64.6 324.0 71.2 66.3 920224 6 ss rimfrost nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 91.0 86.2 349.0 80.9 485.0 83.3 82.6 KNISLINGE barmark 911106 7 nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 344.0 82.3 461.0 87.2 276.0 88.6 85.9 911106 16 nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 374.0 88.0 631.0 86.3 458.0 86.1 86.6 920115 7 nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 331.0 81.0 418.0 80.1 286.0 84.0 81.4 920115 16 nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 353.0 87.2 587.0 82.5 414.0 82.2 83.6 920325 7 nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 339.0 92.2 469.0 90.6 288.0 89.0 90.7 920325 16 nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 385.0 90.3 626.0 89.0 462.0 92.0 90.3 VTI notat 61-1998

(54)

VIMMERBY 911119

8

Bilaga 6 Sid 4 (21)

55 1 cm modd mattl snofall 4 spar

nf 0.0 920204 8 ss 2 cm modd 4 spar nf 66.0 VIMMERBY barmark 911106 7 nf 58.0 911106 16 nf 74.0 920115 7 nf 54.0 920115 16 nf 76.0 920327 7 nf 65.0 920327 16 nf 141.0 Vf 0.0 Vf 80.0 Vf 97.3 Vf 100.2 Vf 94.8 Vf 98.3 Vf 100.1 Vf 103.8 n0 71.0 nO 72.0 n0 72.0 n0 133.0 nO 78.0 n0 104.0 n0 60.0 nO 153.0 V0 89.7 V0 83.6 V0 100.7 V0 99.3 V0 97.5 V0 96.2 V0 104.3 V0 100.0 ne 54.0 ne 74.0 ne 65.0 ne 96.0 ne 73.0 ne 92.0 ne 72.0 ne 143.0 ve 91.6 ve 82.9 ve 101.7 V8 99.2 ve 100.9 ve 95.8 ve 100.3 ve 104.0 Vf0e 90.5 VfOe 82.2 Vf0e 100.0 VfOe 99.5 Vf0e 97.9 Vf0e 96.7 VfOe 101.4 VfOG 102.5 VTI notat 61-1998

(55)

ÖDEBORG 911120 6 flackV rim nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 28.0 85.8 175.0 87.8 194.0 84.6 86.0 911202 6 flackV rim nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 51.0 84.9 193.0 83.4 177.0 83.3 83.5 911204 6

flackV rim saltning pg

nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 40.0 82.6 181.0 83.0 166.0 83.4 83.1 920120 16 ss 2 cm modd 4 spar nf Vf n0 V0 ne ve VfOG 141.0 82.1 237.0 76.4 129.0 75.2 77.6 920121 6 ss 1 cm modd 4 spar nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 32.0 78.9 149.0 78.1 149.0 79.2 78.7 920217 16 58 3 cm modd 4 spar nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 920218 6 ss 2 cm modd 4 spar nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 920313 6 sm 1 cm modd nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 34.0 75.3 172.0 83.0 145.0 85.9 83.3 VTI notat 61-1998

(56)

Bilaga 6

Sid6 (21)

ÖDEBORG barmark 911105 7 nf Vf n0 V0 ne ve 181.0 86.8 165.0 89.6 101.0 90.3 911105 16 nf Vf n0 V0 ne ve 188.0 89.1 255.0 88.0 176.0 82.7 920115 7 nf Vf n0 V0 ne ve 161.0 85.9 154.0 84.0 102.0 85.5 920115 16 nf Vf n0 V0 ne ve 163.0 90.1 263.0 85.9 169.0 84.7 920325 7 nf Vf n0 V0 ne ve 202.0 95.2 159.0 94.2 123.0 96.7 920325 16 nf Vf n0 V0 ne ve 185.0 90.6 294.0 91.4 187.0 93.8 Vf0e 88.6 VfOe 86.8 Vf0e 85.1 VfOe 86.6 Vf0e 95.2 Vf0e 91.9 VTI notat 61-1998

(57)

KARLSTAD 920217 7 ss 1 cm modd-ps 1.8 m mittstr nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 576.0 82.3 780.0 80.5 563.0 86.4 82.7 920217 15 ss 1 cm modd nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 517.0 85.6 616.0 85.5 1084.0 84.6 85.1 920313 7

ss 2 cm modd mattl snofall

nf Vf n0 V0 ne ve VfOe

920317 6

ss 1 cm modd tatt snofall

nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 95.0 85.2 596.0 80.2 780.0 84.6 82.8 KARLSTAD barmark 911106 7 nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 663.0 88.0 701.0 90.5 577.0 91.0 89.8 911106 16 nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 776.0 89.4 1220.0 87.4 739.0 85.4 87.4 920115 7 nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 591.0 86.9 718.0 84.1 530.0 88.3 86.2 920115 16 nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 725.0 90.4 1071.0 84.5 774.0 86.5 86.7 920325 7 nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 621.0 93.4 770.0 92.0 629.0 92.7 92.6 920325 16 nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 745.0 89.8 1144.0 89.4 865.0 90.1 89.7 VTI notat 61-1998

(58)

Bilaga 6

Sid 8 (21)

FALUN 911206 16 ss 2 cm 1s mattl snofall nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 1028.0 74.3 1272.0 70.3 892.0 74.3 72.6 911220 8 ss 2 cm modd nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 920203 17

5 cm modd mattl snofall

nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 920213 18 ss 3 cm modd nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 920214 8 ss 1 cm modd nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 920217 17 ss tui nf Vf nO V0 ne ve VfOe 920218 8 ss 1 cm modd pa tui nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 920220 17

1 cm 1s pa tui mattl snofall

nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 1321.0 83.6 872.0 78.9 527.0 75.2 80.3 920317 8 ss 2 cm ls latt snofall nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 1089.0 79.9 770.0 79.4 485.0 88.1 81.3 VTI notat 61-1998

(59)

FALUN barmark 911106 7 nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 682.0 86.7 1008.0 86.4 870.0 86.6 86.5 911106 16 nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 1000.0 86.4 1455.0 81.9 966.0 83.7 83.7 920115 7 nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 556.0 84.1 1005.0 79.9 741.0 83.0 81.9 920115 16 nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 933.0 84.7 1350.0 80.8 922.0 83.7 82.7 920325 7 nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 585.0 92.6 1065.0 89.8 722.0 89.7 90.5 920325 16 nf Vf nO V0 ne ve VfOe 1010.0 86.5 1295.0 87.7 968.0 89.7 87.9 VTI notat 61-1998

(60)

Bilaga 6

Sid 10 (21)

HANDEN 920107 5 ss 3 cm 15 4 spar nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 920217 6

ss 1 cm modd latt snofall 4 spar saltat

nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 920317 16 55 3 cm modd 3 spar nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 233.0 71.8 369.0 75.5 271.0 76.4 74.8 HANDEN barmark 911106 7 nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 209.0 78.5 358.0 78.9 257.0 78.0 78.5 911106 16 nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 345.0 74.8 454.0 70.7 290.0 69.5 71.6 920115 7 nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 201.0 79.7 332.0 76.8 221.0 80.0 78.5 920115 16 nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 298.0 76.1 408.0 74.4 266.0 75.0 75.1 920325 7 nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 0.0 0.0 389.0 81.3 283.0 81.8 81.5 920325 16 nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 383.0 77.9 502.0 78.8 359.0 79.2 78.6 VTI notat 61-1998

(61)

RAMSELE 911107 15 ss 2 cm modd nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 911126 14

ss m tui sand 3 spar

nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 0.0 0.0 51.0 81.4 47.0 72.7 77.0 911206 14 1 cm 15 pa tui nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 911220 7

4 cm 15 pa tui mattl snofall

nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 920103 7 4 cm 13 patui nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 920107 6

4 cm 15 pa tui mattl snofall

nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e

920107 18

1 cm 15 pa tui latt snofall

nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 25.0 80.8 16.0 81.1 0.0 0.0 80.9 920304 7 3 cm modd pa tui nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 26.0 83.1 36.0 80.5 0.0 0.0 81.6 VTI notat 61-1998

(62)

RAMSELE barmark 911106 7 nf 0.0 911106 16 nf 57.0 920207 7 nf 0.0 920207 16 nf 0.0 920323 7 nf 0.0 920323 16 nf 0.0 Vf n0 37.0 n0 56.0 n0 25.0 n0 61.0 n0 43.0 n0 50.0 V0 86.4 V0 85.9 V0 80.1 V0 80.5 V0 89.9 V0 87.5 Bilaga 6

Sid 12 (21)

ne 0.0 ne 31.0 ne 38.0 ne 47.0 ne 28.0 ne 35.0 ve 83.2 ve 76.8 ve 75.4 ve 90.6 ve 89.0 Vf0e 86.4 Vf0e 85.5 Vf0e 78.1 VfOe 78.2 Vf0e 90.2 Vf0e 88.1 VTI notat 61-1998

(63)

SVENSTAVIK 911118 8 flackv ps nf Vf nO VO ne ve VfOe 100.0 86.1 106.0 88.0 90.0 87.6 87.2 911118 15 flackv ps nf Vf nO VO ne ve VfOe 111.0 87.5 89.0 88.8 103.0 82.3 86.0 911119 8 flackv ps nf Vf nO VO ne ve VfOe 95.0 87.0 83.0 87.2 86.0 89.2 87.8 911119 14 flackv ps nf Vf nO VO ne ve VfOe 81.0 87.7 109.0 86.0 111.0 81.2 84.6 911120 7 flackv ps nf Vf nO VO ne ve VfOe 50.0 86.1 72.0 89.0 85.0 91.5 89.3 911120 16 flackv ps nf Vf nO VO ne ve VfOe 109.0 86.3 126.0 84.4 75.0 83.3 84.8 911121 8 flackv ps nf Vf nO V0 ne ve VfOe 94.0 89.8 94.0 87.9 66.0 90.7 89.3 911121 15 flackv ps nf Vf nO V0 ne ve VfOe 102.0 90.0 142.0 81.5 144.0 82.2 83.8 911122 8 flackv tui nf Vf nO V0 ne ve VfOe 92.0 82.3 79.0 87.9 76.0 87.7 85.6 911122 14 flackv tui nf Vf nO VO ne ve VfOe 136.0 84.0 143.0 83.6 144.0 86.2 84.6 911223 7 5 cm ls pa tji nf Vf nO V0 ne ve VfOe 911223 15 3 cm ls pa tji nf Vf nO VO ne ve VfOe VTI notat 61-1998

(64)

Bilaga 6

Sid 14 (21)

920110 15

2 cm ls pa tji tatt snofall kraftig snorok

nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 119.0 76.7 142.0 79.8 157.0 81.8 79.6 920114 7 ss 2 cm tji 4 spar nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 920114 15 3 spar mittspar 1 m nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 0.0 0.0 87.0 82.9 141.0 80.1 81.2 920120 10 flackV tui nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 920120 15 flackV tui nf Vf nO V0 ne ve Vf0e 87.0 87.9 98.0 87.1 0.0 0.0 87.5 920213 14 1 cm ls pa ps nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 920214 7 3 cm 15 pa ps nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 920214 14 4 cm ls pa ps nf Vf nO V0 ne ve Vf0e 920217 7 ss ps nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 920217 15 ss ps nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 920221 14 ss ps nf Vf nO V0 ne Ve Vf0e 0.0 0.0 151.0 92.6 161.0 90.2 91.3 920225 7 ss tji nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 67.0 90.2 85.0 88.2 94.0 88.9 89.0 920225 15 ss tji 4 spar nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e VTI notat 61-1998

(65)

920226 7 ss tji 4 spar nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 56.0 90.6 90.0 90.8 99.0 88.2 89.7 920226 15 55 tji 4 spar nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 0.0 0.0 161.0 88.5 149.0 96.2 92.0 920227 7 ss tji 4 spar nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 65.0 87.9 95.0 88.9 98.0 90.4 89.2 SVENSTAVIK barmark 911106 7 nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 60.0 88.1 71.0 86.4 98.0 88.9 87.9 911106 16 nf Vf n0 v0 ne ve Vf0e 121.0 92.9 133.0 86.8 105.0 87.7 89.1 920129 7 nf Vf nO V0 ne ve Vf0e 62.0 86.4 67.0 88.0 91.0 89.4 88.1 920129 16 nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 108.0 90.8 150.0 88.1 82.0 85.2 88.2 920325 7 nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 66.0 98.5 86.0 99.4 100.0 98.7 98.9 920325 16 nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 111.0 95.4 148.0 97.2 109.0 96.2 96.4 VTI notat 61-1998

(66)

Sid 16 (21)

BODEN 911107 14 1 cm 13 nf Vf n0 V0 ne 0.0 0.0 66.0 88.4 89.0 911113 8

2 cm modd mattl snofall

nf Vf n0 V0 ne

911113 14

1 cm modd latt snofall

nf Vf n0 V0 ne 911220 8 ss tji nf Vf n0 V0 ne 74.0 85.3 41.0 74.1 45.0 911220 14 ss tji nf Vf n0 V0 ne 920102 8

ss ps pa tji 4 spar latt snofall

nf Vf n0 V0 ne 920102 14 ss pr pa tji 4 spar nf Vf nO V0 ne 0.0 0.0 57.0 81.3 62.0 920103 8 ss ps pa tji 4 spar nf Vf n0 V0 ne 27.0 70.9 35.0 73.2 38.0 920103 14 ps pa tji 4 spar nf Vf n0 V0 ne 920108 8 ss ps pa tji 3 spar nf Vf n0 V0 ne 73.0 83.5 41.0 83.9 64.0 920108 14 ss ps pa tji 3 spar nf Vf nO V0 ne 64.0 70.6 51.0 83.2 58.0 920109 8

ss tji latt snofall 3 spar

nf Vf n0 V0 ne 920109 14 ss tji 3 spar nf Vf n0 V0 ne Bilaga 6 ve 77.9 ve VG ve 80.9 VG ve ve 83.3 ve 74.7 VG ve 82.9 ve 79.5 ve ve Vf0e 82.1 VfOe Vf0e VfOe 80.9 VfOe VfOe Vf0e 82.3 VfOe 73.1 Vf0e Vf0e 83.4 Vf0e 76.9 Vf0e VfOe VTI notat 61-1998

(67)

920113 14 ss ps pa tji 3 spar nf Vf n0 920114 8 ps pa tji 3 spar nf Vf nO 920114 14 ps pa tji 3 spar nf Vf n0 920120 8 ps pa tji 3 spar nf Vf nO 86.0 87.7 44.0 920120 14 ss ps pa tji 3 spar nf Vf n0 920121 8 ss ps pa tji 4 spar nf Vf n0 76.0 89.2 69.0 920121 14 ss ps pa tji 4 spar nf Vf n0 60.0 82.4 58.0 920127 8 ss tji nf Vf n0 84.0 83.6 59.0 920127 14 ss tji nf Vf nO 75.0 84.7 57.0 920128 8 ss tji nf Vf n0 920128 14 ss tji nf Vf n0 80.0 75.3 79.0 920129 8 ss tji nf Vf n0 920129 14 ss tji nf Vf n0 VTI notat 61-1998 V0 V0 V0 V0 85.8 V0 V0 78.0 V0 80.6 V0 83.7 V0 88.0 V0 V0 77.1 V0 V0 ne ne ne ne 0.0 ne ne 0.0 ne 85.0 ne 56.0 ne 71.0 ne ne 88.0 ne ne VG VG VG VG ve VG VG 84.9 VG 84.3 VG 80.6 VG VG 73.7 ve VG VfOe VfOe Vf0e VfOe 87.0 VfOe Vf0e 83.5 VfOe 82.9 Vf0e 83.8 Vf0e 84.1 Vf0e VfOe 75.3 VfOe VfOG

(68)

920130 8 ss tji nf 67.0 920130 14 ss tji nf 63.0 920203 8 Vf 85.8 Vf 85.9 Bilaga 6 Sid 18 (21) Vf0e 83.9 V0 ne ve 81.8 0.0 0.0 nO 58.0 Vf0e 84.4 V0 85.7 n0 74.0 ne 93.0 82.4ve

2 cm modd pa ps mattligt snofall nf 920225 14 ss tui nf 920226 8 ss tui nf 920226 14 ss tui nf 920227 8 ss tui nf 920227 14 ss tui nf 920228 8 ss tui nf 0.0 920228 14 ss tui nf 920305 8 ss tui nf 920305 14 ss tui nf 920306 8 ss tui nf 920306 14 ss tui nf Vf 4 spar Vf 4 spar Vf 4 spar Vf 4 spar Vf 4 spar Vf 4 spar Vf 0.0 4 spar Vf 4 spar Vf 4 spar Vf 4 spar Vf 4 spar Vf nO V0 ne ve Vf0e n0 V0 ne ve VfOe n0 V0 ne ve Vf0e n0 V0 ne ve VfOe n0 V0 ne ve Vf0e nO V0 ne ve VfOG VfOe 86.9 V0 ve 86.9 0.0 0.0 nO 58.0 n0 V0 ne ve Vf0e n0 V0 ne ve Vf0e n0 V0 ne ve VfOe nO V0 ne ve VfOe n0 V0 ne ve Vf0e VTI notat 61-1998

(69)

920309 8 flackV tui nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 920323 8

flackV 1 cm modd mattl snofall

nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 66.0 86.6 40.0 88.0 48.0 86.1 86.8 BODEN barmark 911106 7 nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 74.0 89.1 89.0 87.4 45.0 84.5 87.4 911106 16 nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 75.0 88.6 90.0 86.4 59.0 83.0 86.2 920325 7 nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 89.0 96.4 76.0 92.3 61.0 90.6 93.4 920325 16 nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 86.0 91.8 112.0 93.0 76.0 92.9 92.6 VTI nOtat 61-1998

(70)

Bilaga 6 Sid 20 (21) NORRFJÄRDEN 911122 7 3 cm 15 nf Vf nO V0 ne ve VfOe 911216 16 flackv 1cm 15 pa tui nf Vf nO V0 ne ve VfOe 329.0 86.1 514.0 83.7 363.0 86.3 85.1 920102 16 1 cm 15 pa tui nf Vf nO V0 ne ve VfOe 920114 16 1 cm 15 pa tui nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 920131 16 flackv tui nf Vf nO V0 ne ve VfOe 486.0 88.4 560.0 87.4 438.0 88.3 88.0 920210 16 55 tji nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 0.0 0.0 527.0 84.4 393.0 89.0 86.3 920211 16

55 1cm 15 pa tji latt snofall

nf Vf nO V0 ne ve VfOG 920212 16 55 tui nf Vf nO V0 ne ve VfOe 920213 17 55 tui nf Vf nO V0 ne ve VfOe 564.0 85.5 429.0 83.3 252.0 87.0 85.1 920214 12 55 tui nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 239.0 87.8 372.0 86.4 352.0 85.2 86.3 920217 15 55 tui nf Vf nO V0 ne ve VfOe 283.0 87.6 330.0 89.1 559.0 86.1 87.3 920218 12 55 tui nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 187.0 89.1 216.0 90.3 247.0 89.9 89.8 920219 9 55 tui nf Vf nO V0 ne ve VfOe 338.0 89.9 256.0 90.5 213.0 90.7 90.3 VTI notat 61-1998

(71)

920220 16 ss tui nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 388.0 89.6 588.0 89.0 439.0 87.1 88.5 920221 11 55 tui nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 210.0 88.4 230.0 86.6 349.0 89.4 88.3 920228 14 ss 20m ls nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 374.0 82.2 453.0 83.2 0.0 0.0 82.8 920303 16 3 cm 13 mattl snofall nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 920305 16 flackv tui nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 344.0 90.1 584.0 89.0 407.0 87.5 88.8 920313 8 ss 1 cm modd nf Vf n0 V0 ne ve VfOe NORRFJÄRDEN barmark 911029 7 nf Vf nO V0 ne ve Vf0e 362.0 82.7 444.0 84.0 321.0 84.1 83.6 911029 16 nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 0.0 0.0 534.0 81.0 437.0 82.7 81.7 920127 8 nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 0.0 0.0 333.0 88.2 0.0 0.0 88.2 920127 16 nf Vf n0 V0 ne ve VfOe 312.0 86.8 506.0 82.4 392.0 83.3 83.8 920325 7 nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 356.0 94.9 470.0 91.6 328.0 92.2 92.8 920325 16 nf Vf n0 V0 ne ve Vf0e 400.0 92.7 612.0 94.5 426.0 93.8 93.8 VTI notat 61-1998

(72)

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :