1
Caroline Falk & Ellika Andersson
Bankens agerande i förhållande
till Riksbankens reporänta
Företagsekonomi
C-uppsats
Termin: Ht 2010
2
Förord
Vi som författare till uppsatsen söker en karriär inom bank, där räntor är en viktig grundläggande faktor inom branschen. Processen i sökandet av ämne blev att hitta en företagsekonomisk gren, där räntor närmare kunde behandlas. Valet av uppsatsämne landade i att objektivt se hur en bank agerar i förhållande till Riksbankens reporänta.
Riksbanken är de som styr landets ekonomi genom de olika konjunkturerna, varav det omedelbart blev intressant att se hur banken agerar i förhållande till de olika styrmedlen, främst reporäntan som Riksbanken använder sig av. Rent företagsekonimiskt anser vi att det är ett viktigt område som behandlar den allmänna ekonomin i flera led. Målet med uppsatsen blev att samarbeta med en bank för att hitta sambanden. Vare sig bankens namn eller namn på personer framgår av uppsatsen, då betydelsen av hur en specifik bank agerar saknar intresse. Intresset ligger i att utläsa vikten av bankers agerande i förhållande till reporäntan. Uppsatsen har undersökt bankens agerande genom den rörliga bolåneräntan, vilken är bunden på 3 månader.
Ett stort tack ges till uppsatsens handledare Tommy Bood, som med ett stort engagemang ställt upp i alla lägen. Tack vare ett bra samarbete med banken har uppsatsen kunnat genomföras.
3
Sammanfattning
Författare: Ellika Andersson & Caroline Falk, studerande vid Karlstads
Business School.
Nyckelord: Bank, agerande, reporänta, rörlig bolåneränta, samband,
penningmarknaden samt inflation.
Problemformulering: Hur agerar banken i förhållande till Riksbankens
reporänteförändringar genom den rörliga bolåneräntan?
Syfte: Uppsatsen har till syfte att ta reda på hur banken agerar i förhållande
till Riksbankens reporänteförändringar, där den rörliga bolåneräntan (3 månader) används som utgångspunkt.
Metod: Undersökningen har baserats från en kvalitav ansats, i form av
personliga-, telefon- och enkätintervjuer. Artiklar, litteratur samt rapporter ligger som grund för teorin.
Teori: Bankernas räntesättning påverkas av en mängd olika faktorer och
eftersom räntesättningen påverkar bankens finansiering av utlåning* och inlåning* till kunder. Ämnet är därför intressant att forska vidare i. Teorin som använts baseras på inflation, penningmarknaden, den rörliga bolåneräntan och bankers agerande. Uppsatsens teoriavsnitt tillsammans med empirin ligger till grund för analysen.
Empiri & Analys: Empirin består av en sammanställning av de intervjuer
som genomförts med högt uppsatta personer inom bankens ränteanalys-avdelning. Under samma avsnitt presenteras en analys av resultaten.
Slutsats: Resultatet av undersökningen presenteras i slutsatsen, där det tydligt
framgår att det finns en korrelation* mellan Riksbankens reporänta och bankens rörliga bolåneränta. Banken agerar med hänsyn tagen till reporäntan men är även beroende av många andra faktorer, bland annat hur det aktuella finansläget ser ut, varav det är viktigt att banken agerar rätt eftersom många parter påverkas. Uppsatsen har kartlagt bankens agerande i förhållande till reporänta, som förslag till vidare forskning skulle en undersöknning kring obligationsmarknaden för att kunna dra slutsatser kring bankens agerande i helhet.
4
Abstract
Author: Ellika Andersson & Caroline Falk, students at Karlstad Business
School.
Keywords: Bank, behavior, repo rate, variable mortgages rate, relationships,
Money market and inflation.
Problem formulation: How acts the bank in relation to the Riksbanks repo
rate changes, through the variable mortgage rate?
Purpose: The paper aims to find out how the bank is acting in relation to the
Riksbank's repo rate changes, where the variable mortgage rate (3 months) is used as a starting point.
Method: The study is based on a kvalitav approach , in the form of personal,
telephone and questionnaire interviews. Articles, literature and reports form the basis of the theory.
Theory: The banks'interest rates are affected by many factors and because
interest rates affect many people and society's economic welfare, the topic is therefore interesting to investigate further in. Used theory is based on inflation, money market, the variable mortgage rate and banks' behavior. Essay theory section, together with empirical data is underlying for the analysis contained in the end of every chapter in the empirics.
Empirics & Analysis: The empirical data is based on interviews conducted
with senior people within the bank's interest-rate research department. In the same section presents an analysis of the results.
Conclusion: The results of the survey are presented in the conclusion, clearly
stating that there is a correlation between the Riksbank's repo rate and the bank's variable mortgage rate. The Bank is acting with regard to the repo, but is also dependent on many factors, including how the current financial situation looks, of which it is important that the bank is acting right because many parties are affected. This essay has surveyed the banks actions in relation to the repo rate, as suggestions for further research would be an investigation about the bond market in order to draw conclusions about the banks actions overall.
5
Innehåll
1. Inledning ... 6 1.1. Problembakgrund ... 6 1.2. Problemformulering ... 7 1.3. Syfte ... 7 1.4. Avgränsning ... 8 2. Metod ... 9 2.1. Utveckling av problemställning ... 9 2.2. Forskningsansats... 9 2.3. Angreppssätt ... 9 2.4. Datainsamling ... 10 2.5. Urval ... 10 2.6. Tillvägagångssätt ... 10 2.7. Metodkritik ... 11 3. Teori ... 133.1. Inflationens effekt samt framtida inflationsutsikter ... 13
3.2. Riksbanken och reporäntan ... 15
3.3. Sambandet mellan den rörliga bolåneräntan och Riksbankens reporänta ... 16
3.4. Bankernas finansiering ... 18
3.5. Faktorer som påverkar den rörliga bolåneräntan ... 18
4. Empiri & Analys ... 21
4.1. Intervjuer ... 21
4.2. Inflationens effekt samt framtida inflationsutsikter ... 21
4.3. Riksbanken och reporäntan ... 23
4.4. Sambandet mellan den rörliga bolåneräntan och Riksbankens reporänta ... 24
4.5. Bankens finansiering ... 33
4.6. Faktorer som påverkar den rörliga bolåneräntan ... 35
5. Slutsats ... 39
6. Referenser ... 41 Bilaga 1: Intervjufrågor
Bilaga 2: Förklaringar
6
1. Inledning
I nedanstående kapitel beskrivs uppsatsens inledande del i undersökningen, vilket utgörs av problembakgrund, problemformulering, syfte samt avgränsning. Inledningen utgör grunden för formuleringen av uppsatsen. Alla ord med en asterix bakom (*), förklaras i bilaga 2.
1.1. Problembakgrund
Riksbankens agerande har alltid stått i fokus i förhållande till räntemarknaderna. För att kunna förstå penningmarknaden och hur den fungerar måste man även förstå Riksbankens beslut om penningpolitiken. Samhällsekonomiskt sett utvecklas länder genom en väl fungerande inflationsmålspolitik, därav hur väl penningmarknaden förser landet med kapital. Riksbankens uppgifter är att med hjälp av räntereglering*, kreditreglering*, emissionskontroll* och valutareglering* besluta om penningpolitiken (Nyberg et.al 2006). Innan 1980-talet hade Sveriges penningpolitik inte mycket att göra med Riksbanken, det fanns då ingen penning- och obligationsmarknad där marknaden styrde räntebildningen vilket den gör idag. Idag är räntemarknaderna omfattande och räntebildningen sätter grunden för bland annat sparande och investeringar (Nyberg et.al 2006). Banker utgör den största andelen av de aktörer som sköter systemen för bland annat sparande och investeringar, vilka utgör en viktig grundsten för Sveriges ekonomi. Bankernas uppgifter innefattar mottagande av inlåning samt utgivande av krediter (Swedishbankers 2010). USA och Europa drabbades av akuta likviditetsproblem i samband med att den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs hösten 2008. Bankerna var beroende av kortfristig finansiering vilket var en faktor till att krisen blev allvarlig. Banker är beroende av en välfungerande finansiell marknad och i Sverige har Riksbanken ett viktigt syfte att påverka bankernas agerande (Riksbanken 2010 E).
Bankerna tillsammans med bostadsinstituten står de för den främsta utlåningen* till allmänheten (Swedishbankers 2010). Utlåningen* till allmänheten i form av långfristiga bostadslån utgör en stor del av bankernas tillgångar. Låntagarna kan välja att ha en rörlig bolåneräntan, vilken är en kort
7 ränta med 3 månaders bindningstid, alternativt en bunden ränta till olika löptider. (Riksbanken 2010 D).
Statistik från september 2010 visade att 68% av hushållens utestående bostadslån bestod av rörlig bolåneränta med bindningstid upp till 1 år (Statistiska centralbyrån 2010). Den rörliga bolåneräntan innebär en högre risk för banken och kunden, men kostnaden för räntan har historiskt sett varit lägre än den bundna räntan (Swedbank 2010 B). Då den rörliga bolåneräntan innebär en högre risk, (risken att den stiger under bolånets löptid) samtidigt som majoriteten av hushållen har valt en rörlig bolåneränta, vilket innebär att bankens räntesättning av den påverkar många låntagare. Bankerna genomför en kreditprövning på kunden eftersom återbetalningsförmågan av lånet påverkar både banken och kundens ekonomiska situation (Swedishbankers 2010 B).
1.2. Problemformulering
Reporäntan är av nationalekonomisk karaktär, men reporäntan påverkar bankens räntor vilka i sin tur påverkar banken som företag. Bankens agerande i förhållande till reporäntan är därför viktigt ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Uppsatsen undersöker hur banken agerar i förhållade till Riksbankens reporänta. Nationalekonomiska parametrar som reporäntan och den rörliga bolåneräntan används för att ta reda på bankens agerande, vilket i sin tur belyser det företagekonomiska perspektivet. Problemformuleringen formulerar frågeställningen nedan:
Hur agerar banken i förhållande till Riksbankens reporänteförändringar, genom den rörliga bolåneräntan?
1.3. Syfte
Uppsatsen har till syfte att ta reda på hur banken agerar i förhållande till Riksbankens reporänteförändringar, där den rörliga bolåneräntan (3 månader) används som utgångspunkt.
8
1.4. Avgränsning
Området är omfattande därför har uppsatsen avgränsats till att undersöka hur en av de större bankerna i Sverige agerar i förhållande till Riksbankens reporänta, där den rörliga bolåneräntan används som indikator. Att undersöka två större banker och jämföra dessa skulle bli tidsomfattande vilket är motiveringen till att undersökningen innefattar en bank. Räntemarknaden är bred, uppsatsen är därför avgränsad till att undersöka enbart den rörliga bolåneräntan. Det är den korta räntan som bland annat påverkas av penningmarknaden vilket innefattar Riksbankens reporänta. Vid analys av den långa bundna bolåneräntan hade vi kommit in djupare på obligationsmarknaden, vilket inte är till syfte för denna uppsats.
9
2.
Metod
I nedanstående kapitel förklaras motiven till val av metod som använts i uppsatsen. Även tekniken vi använt för att få fram empiriska data förklaras.
2.1. Utveckling av problemställning
Undersökningen har som mål att beskriva bankens agerande i förhållande till reporäntan. Uppsatsen består av flera olika upplägg, den beskriver ett förhållande i nutid och dåtid, vilka är detaljerade och djupgående som sätter grunden för en deskriptiv ansats. Undersökningen tenderar även att gå mot ett exploativt utforskande eftersom insamling av information har genomförts på olika sätt (Patel & Davidson 2010). Med hjälp av historisk samt nybaserad fakta ska undersökningen visa på hur sambandet ser ut och därmed utläsa bankens agerande.
2.2.
Forskningsansats
Uppsatsen grundar sig på baserad teori, prognoser samt personliga intervjuer för att se hur banken agerar när Riksbankens reporänta förändras och tenderar att gå mot det positivistiska synsättet på verkligheten. Vetenskapsynens huvudspår gör iakttagelser från verkligheten, men hur de ser på verkligheten skiljer sig (Bengtsson et al 1996). Utifrån positivismen kan forskare vidare använda sig av induktiv- eller deduktiv datainsamling när undersökningen genomförs. De är två alternativa sätt som används när man relaterar teori och empiri (Patel & Davidson 2010).
2.3. Angreppssätt
Ansatsen som används i uppsatsen är kvalitativ När en undersökning ska genomföras, finns det två olika ansatser att använda sig av vilka är av kvalitativ- eller kvantitativ ansats. En kvalitativ ansats går ut på att forskaren försöker beskriva och analysera hur saker och händelser tolkas av omgivningen genom att genomföra personliga intervjuer med en liten grupp människor. Att använda en kvantitativ ansats handlar om att mäta och jämföra med siffror, ofta genom enkäter till en stor grupp människor (Lundahl & Skärvad 2009).
10 En kvalitativ ansats betraktas mer anpassningsbar eftersom forskaren kan omformulera sina frågor i de personliga intervjuerna och det finns större utrymme för diskussion (Patel & Davidson 2010). En diskussion med insatta personer kring bankens agerande är av stor vikt, där det finns utrymme till förklaringar. Under uppsatsens gång upptäcktes en svårighet i att få ihop tillräckligt med personliga intervjuer vilket gjorde att det delades ut intervjufrågor i form av enkäter till ett fåtal respondenter. Det påverkade dock inte ansatsen för uppsatsen då svar från enkäterna kunde kompletteras med telefonintervjuer.
2.4. Datainsamling
Teorin som använts i uppsatsen grundas på vetenskapliga artiklar, faktabaserad litteratur, rapporter samt artiklar från bland annat riksbankens hemsida. Riksbankens hemsida samt räntehistoriska rapporter och prognoser har använts för att redogöra hur reporäntan samt den rörliga bolåneräntan förändrats under en viss period, därav datainsamling till empirin. Personliga intervjuer, enkäter samt telefonintervjuer har gjorts med medarbetare inom banken vilket också använts som underlag i empiriavsnittet.
2.5. Urval
Banken är en av Sverige och även en av Nordens ledande storbanker, vilket gör det intressant att genom denna aktör se hur de agerar i förhållande till Riksbankens reporänta. Banktjänstemän med stor inblick inom området har bidragit med intervjuer på olika sätt, vilket har varit användbart för att undersökningen ska få en bredare bas att stå på. Valet av bank grundar sig i en bekvämlighet, då information varit lättillgänglig samt möjligheten att få kontakt med högt uppsatta personer har varit lättare, till skillnad mot att analysera en mindre bank.
2.6. Tillvägagångssätt
Intervjuerna ligger till grund för empirin i uppsatsen, tillsammans med verkliga jämförelser mellan den rörliga bolåneräntan och reporäntan. Empiri är det underlag som samlats in för att se vilken teori som stämmer överens med verkligheten (Patel & Davidson 2010). Vid insamling av empirin togs kontakt med en regionschef, head of private banker, makroanalytiker samt en senior analyst inom banken. Det gjordes för att få en bred kunskap och trovärdighet
11 till empirin, eftersom de har en bred kunskap kring räntemarknaden. Det genomfördes två personliga intervjuer med head of private banker samt regionschefen, resterande personer svarade genom enkäter med empirifrågorna, samt kompletterande information genom telefonintervju. Kontinuerlig kontakt togs med handledare för att upprätta välutformade intervjufrågor. Respondenterna fick frågorna skickade via mail i förväg och kontaktades via telefon, vilket gav personerna möjlighet att ta reda på all väsentlig information för att de skulle kunna ge oss ett tillförlitligt svar.
Jacobsen (2002) beskriver att det är viktigt att göra reflektioner kring intervjun/ intervjuobjektet så snart som möjligt efter den genomförda intervjun för att kunna notera förhållandet direkt ur minnet. Efter de personliga intervjuerna gjordes anteckningar av vilket intryck vi fick av respondenterna och mötet i allmänhet. En specifik fråga skiljde sig åt gentemot teorin. Kontakt togs därför med en makroanalytiker via telefon som fick förklara hur det låg till. Orsaken var att frågan var känslig då det var svårt att förklara utan eventuella missuppfattningar. Känslan av en enad part hos några av respondenterna framgick, genom att de gav exakt samma svar och det visade sig att de hade diskuterat ihop ett enhetligt svar. Vissa respondenter lade tyngdpunkten i sina svar på obligationsmarknaden, medan andra lade tyngdpunkten på penningmarknaden. Respondenterna gav dock tillräckliga svar för att kunna slutföra undersökningen. Intervjuerna genomfördes från en halvtimme till en timme inne på banken, d.v.s. i dess naturliga miljö för att öka tillförlitligheten där respondenterna hade förberett sina svar innan intervjuerna (Patel & Davidson 2010). Under båda intervjuerna användes bandinspelning för att göra svaren helt kompletta då vi kan analysera ord för ord som sagts under mötet (Jacobsen 2002).
Empiri och analys utgör ett avsnitt tillsammans. Rubrikerna är baserade på teorin vilka presenterar resultatet av undersökningen i form av intervjuer och sammanställning av datamaterial. Varje rubrik avslutas med en analys vilket gör det lättare för läsaren att få en genomgående översikt.
2.7. Metodkritik
Det har funnits en svårighet i att ha personliga intervjuer med flera respondenter och undersökningen har därför begränsats till ett fåtal respondenter. Jacobsen (2002) beskriver att kritik till den kvalitativa ansatsen är att den inte har till mål att dra generella slutsatser, då urvalet är begränsat.
12 Personliga intervjuer är mindre begränsade då en dialog förs kring olika förhållanden (Jacobsen 2002). På grund av tidsbrist hos 2 av respondenterna, genomfördes enkät- och telefonintervjuer. Det gjorde att svaren blev kortare och svårare att analysera. Dialogen blev inte lika öppen och möjligheten att ställa följdfrågor begränsades. Möjligheten att observera intervjuobjektet försvinner vid en enkät- och telefonintervju (Jacobsen 2002) eftersom intervjuaren tappar möjligheten att kunna observera respondenternas reaktioner.
Intervjufrågorna skickades till respondenterna innan intervjun genomfördes, i syfte till att de skulle kunna förbereda sig på de frågor som skulle tas upp. Nackdelen med metoden var att respondenterna fick möjligheten att komma överrens om ett enhetligt svar. Respondenterna besitter stor kunskap inom området, varav det har skapats en tillförlitlighet och trovärdighet kring empirimaterialet som tagits fram.
13
3.
Teori
Teoriavsnittet beskrivs nedan utifrån den problemformulering som utformats i inledningen, enligt den metod som redogörs i metodavsnittet. Alla ord med en asterix bakom (*), förklaras i bilaga 2.
3.1. Inflationens effekt samt framtida inflationsutsikter
Inflation betyder att penningvärdet stiger, d.v.s. den allmänna prisnivån i landet stiger. Förväntningar om den framtida penningpolitiken avgör hur mycket som produceras och vidare vilken inflationsförändring som beräknas (Williams 2010). Inflationen mäts som en prisökning från en period till en annan, oftast ett år (Nationalencyklopedin 2010), och bekämpas genom en återhållsam finans- och penningpolitik av Riksbanken. Högre skatter och högre räntor har till syfte att minska efterfrågan av konsumtion i landet (Siven 2010).
Inflation mäts med hjälp av förändringen i KPI (konsumentprisindex). KPI innebär att man jämför prisskillnader månad för månad för olika varor och tjänster. Riksbanken bestämmer reporäntan, och de har ett inflationsmål som innebär att KPI får öka med högst två procent, plus minus en procent per år. Om riksbanken höjer reporäntan, stiger marknadsräntorna. Bankernas upplåning blir dyrare och agerar då genom att höja sina räntor, vilket innebär att det blir dyrare för bankernas kunder att låna pengar. Ekonomin stramas åt i landet vilket är en effekt av att den förväntade inflationen stiger (Oxenstierna 2010).
Rikbanken ger ut en penningpolitisk rapport 3 gånger per år, där man visar den förväntade konjunktur och inflationsutsikten. Förväntningarna baseras på de aktuella räntebanorna Riksbanken gett ut. Rapporten beskriver hur ekonomin ser ut i nuläget och dess påverkande faktorer (Riksbanken 2010 B).
14 I tabellen nedan anges hur KPI:s årliga procentuella förändring sett ut år 2009, samt en prognos på vad förändringen kommer att hamna på vid åren 2010, 2011, 2012 och 2013. Siffrorna inringade i parantes är de som prognostiserades av den penningpolitiska rapporten, gjord i september 2010 (Riksbanken 2010 B).
Tabell 1: Årlig procentuell förändring av KPI
(Riksbanken 2010 B)
I dagsläget är inflationen underliggande, d.v.s. att den årliga procentuella förändringen ligger under 2 %. Inflationstrycket i Sverige är för närvarande lågt, vilket Riksbanken förklarar bero på det svaga konjunkturläget som omvärlden uppvisar (Riksbanken 2010 B). Inflationen har hamnat på låga nivåer i flera länder och det finns risk för deflation. Målet är att inom den finansiella politiken hitta en lösning som bäst minskar risken för deflation och som underlättar en snabb återgång om deflation uppstår (Williams 2010).
2009 2010 2011 2012 2013
KPI -0,3 1,2 (1,1) 1,7 (1,9) 2,2 (2,5) 2,6
KPIF 1,9 2,0 (2,0) 1,3 (1,3) 1,5 (1,7) 1,9
KPIF exkl. energi 2,3 1,7 (1,6) 1,5 (1,5) 1,6 (1,8) 1,9
15
3.2. Riksbanken och reporäntan
Centralbanker har under ca två decennier varit den viktigaste instiutionen för att kontrollera samt reglera ekonomin. Inflationen har genom länders olika centralbanker hållits i schack genom deras styrmedel för räntan, som i sin tur påverkat banker samt räntor i allmänhet (Fuertes et.al 2008).
Penningmarknaden
Penningmarknaden kallas även räntemarknaden och har därav samma betydelse, penningmarknaden innefattar exempelvis ränteterminer* samt ränteoptioner*. Dess roll är att försörja ekonomin med pengar samt hantera och sprida risker. För att bankerna skall kunna hantera de under- och överskott i likviditeten som bildas, är det viktigt med en väl fungerande penningmarknad. Riksbanken kontrollerar penningmarknaden med hjälp av olika styrmedel bland annat reporäntan (Nyberg et. al 2006).
Obligationsmarknaden
Obligationsmarknaden står för långfristig upplåning till skillnad mot penning-marknaden som har kortfristig upplåning. Exempel på räntor som påverkas av obligationsmarknaden är bostadslåneräntor. Bostadslåneräntor bestäms av Riksbanken indirekt då den påverkas av förväntade inflationen (Oxenstierna 2010).
Viktigaste styrmedlet
Reporäntan är det viktigaste styrmedel som Riksbanken förfogar över. Riksbanken kan välja att minska eller öka likviditetstillförseln i ekonomin genom att besluta om reporäntan. En av riksbankens huvuduppgifter är att med hjälp av penningpolitiken, försvara landet mot inflationens skador på samhället (Oxenstierna 2010). Riksbankens direktion bestående av sex ledamöter (utses av riksbanksfullmäktige) är de som bestämmer över förändringar i räntan och ansvarar över banken som helhet. De utvalda personerna träffas regelbundet för att ta beslut i olika frågor. De träffas ungefär sex gånger per år för att besluta om reporäntan (Riksbanken 2009). Reporäntan används för att sätta priset på inlåning* och utlåning* av pengar vilket påverkar bankerna. När Riksbanken sänker reporäntan blir det billigare för banken att låna in pengar, banken agerar då genom att sänka sina räntor
16 och det blir billigare för konsumenten att låna pengar. När Riksbanken höjer reporäntan, stramas ekonomin åt och konsumtionen minskas i samhället. När Riksbanken sänker räntan, ökar köpkraften hos konsumenterna. Kort sagt styr reporäntan den ränta som bankerna kan låna och placera pengar till, vilket sträcker sig över en sju-dagars period (Oxenstierna 2010). Priset på inlåning ligger normalt på 0,75 % lägre än reporäntan och priset för utlåningsräntan* ligger normalt på 0,75 % över reporäntan (Riksbanken 2010 C).
Förändringar i räntenivån är rörlig, d.v.s. man kan inte vara helt säker på hur räntan förändrar sig mellan olika perioder. Det är förväntningar och korrekta bedömningar av ränterörligheten som bestämmer prissättingen av räntorna. Den korta räntan är mer rörlig än den långa och påverkas av inflationsförväntningarna. Man kan säga att låntagare och långivare byter köpkraften med varandra. När det är höga räntor, missgynnar det de människor som har lån, men gynnar de som sparar pengar på ett räntekonto (Nyberg 2000).
3.3.
Sambandet mellan den rörliga bolåneräntan och
Riksbankens reporänta
Tidigare kunde man dra exakta paralleller mellan bolåneräntorna och reporäntan, men det är inte lika självklart idag. Under hösten 2010 har det blivit dyrare för bankerna att låna pengar och bankerna finansierar den rörliga bolåneräntan (3 månaders ränta) med längre bundna lån (E24 Näringsliv 2010). Långivare använder bl.a. marknadsnoterade värdepapper för att finansiera de rörliga bolånen (Pais 2008). Finansläget påverkar räntorna genom de nya reglerna för utlåning* som nyligen tillkommit. De nya reglerna innebär ökade kostnader för bankerna som lånar pengar, vilket gör att räntorna stiger och så även räntekostnaderna för konsumenterna (Länsförsäkringar 2010 A). Regeln kommer innebära att nivån för bottenlån sjunker från 85 % till 80 % av bostadens marknadsvärde. D.v.s. kunder kan då inte låna mer än 80 % av bostadens marknadsvärde och måste ha ett insatskapital på 20 %, eller finansiera de återstående procenten i form av blancolån (SEB 2010).
17
Bankens agerande
Banker agerar olika i förhållande till reporäntan, en större förändring av reporäntan utlöser en snabbare justering av bankernas räntor. Vid små förändringar av reporäntan tenderar bankerna svara med långsammare justeringar av räntorna (Fuertes et.al 2010). Bankräntorna tenderar i praktiken att ske som en fördröjning eller asymmetri till centralbankens höjningar/sänkningar av reporäntan vilket kan bero på bristande information, omställningskostnader samt osäkerthet över konkurrenternas agerande. Bankernas räntor följer centralbankens reporänta precist och symmetrisk vid perfekt konkurrans med liten osäkerhet och små anpassningskostnader. Föjlsamheten hos bankernas räntor kan med andra ord ske både symmetriskt och mindre symmetriskt, det behöver inte ha någon betydelse för en felfri transmissionsmekanism om centralbanken har en viss medvetenhet kring bankernas agerande (Fuertes et.al 2010).
På längre sikt finns mål om att en höjning av reporäntan skall minska skulderna hos de svenska hushållen, vilka har ökat markant under senare år (Riksbanken 2010 B). Om inte ökningen av skulderna avtar finns en risk att det kan påverka den svenska ekonomin negativt. Bankernas agerande i förhållande till sina räntor blir därför en viktig faktor. Genom att reporäntan förväntas stiga, förväntas också bankernas räntor stiga (Riksbanken 2010 B), vilket tas upp i ett senare avsnitt.
Reporäntan är ett instrument som påverkar i flera olika led. Reporäntan kontrollerar inflationen, vilket styr bankers agerande i form av höjning/sänkning av räntor som i sin tur styr konsumenternas beteende, vilket till störst del påverkar bostadsmarknaden men även investeringar bland företag, obligationsmarknaden och aktiemarknaden. Marknaderna försöker på förhand skapa sig förväntningar om hur Riksbanken kommer höja eller sänka reporäntan. Förväntas dem höja räntan med en kvarts procentenhet, anpassar sig exempelvis bankerna genom att i förväg höja sina räntor, vilket gör att om höjningen väl sker påverkas inte själva banken utav det (Oxenstierna 2010).
18
3.4. Bankernas finansiering
Bankerna finansierar sig på kort sikt genom konsumenters investeringar och sparande samt situationen på de finansiella marknaderna. Förtroendet för banken har betydelse genom att det drar till sig fler kunder, vilket i sin tur finansierar banken. Riksbanken har samlat in rapporter för hur bankerna finansierar sig under en 3 års period, genom avtal med bankerna. Informationen är inte offentlig, vilket medför att det är svårt att redogöra för specifika finansieringsfaktorer. Offentlig information stämmer inte helt överrens med den information banken har tillgång till (främst av säkerhetsskäl), men allmänheten får ändå en överskådlig bild som redogörs i Riksbankens finansiella rapport (Riksbanken 2010 E). Marknadsfinansiering står för hälften av bankernas upplåning. Den långsiktiga upplåningen består av obligationer och bostadsobligationer, varav stor del emitteras* på den europeiska marknaden vars länders värdepapper har en liten kreditrisk. I dag är svenska bankernas likviditet god, vilket har gjort att de har minskat sitt beroende av lån från Riksbanken (Riksbanken 2010 F).
3.5. Faktorer som påverkar den rörliga bolåneräntan
Hälften av världens totala tillgångar är placerade i fastigheter samt värdepapper i fastigheter. (Hiang Liow et.al 2005). Lån till företag - och privatpersoner skapar de högsta bruttovinster hos bankerna, men samtidigt är det lån som också skapar en stor osäkerhet (Wei-Shong & Kuo-Chung 2006). Banker måste därför vidta åtgärder och speciella rutiner för hur de ska bevilja lån eller inte. Processen kan vara komplicerad eftersom det är svårt att i förväg bedöma om ett lån till kunder kommer vara lönsamt eller inte. Den risk som bankerna tar vid utlåning*, betalas av låntagarna i form av ränta. (Wei-Shong & Kuo-Chung 2006).
Konjunkturläget
Sveriges konjunktur påverkar den rörliga bolåneräntan. Allmänt följer räntorna konjunktursläget, det vill säga om det är hög- eller lågkonjunktur. Om det är högkonjunktur är räntorna höga och om det är lågkonjunktur är räntorna låga. Bankens rörliga bolåneränta följer Riksbankens reporänta och den bundna räntan (oftast 2 till 5 år) påverkas av det globala ränteläget i världsekonomin (Swedbank 2010). Den rörliga räntan följer ganska väl räntemarknadens
19 svängningar. Faktorer som påverkar den rörliga bolåneräntan är bl.a. hur mycket det kostar för banken att låna pengar av Riksbanken, där räntorna finansierar bankens utlåningskostnader*. Reporäntan kan sägas vara en direkt faktor som påverkar räntesatsen för 3 månaders räntan. Eftersom banken även lånar pengar från andra banker så är det inte enbart reporäntan som påverkar, utan det är en ränta som kallas Stibor* räntan (Ikanobanken 2010). Den rörliga bolåneräntan påverkas även av bostadsobligationer som emitteras* av de olika bostadsinstituten (Nordea 2010 D).
Riskpremien
Riskpremien är en ersättning för den risk som banken får betala när de lånar pengar av Riksbanken, d.v.s. differensen mellan upplåningskostnaderna* och reporäntan (Oxenstierna 2010). I och med att Riksbanken höjer sin reporänta väntas nya höjningar av räntorna för bolån. För banker blir det dyrare att låna pengar och förändringen påverkar främst de konsumenter som har en rörlig bolåneränta med 3 månaders bindningstid. Bankerna uppmanar därför sina kunder att förbereda sig på ökade kostnader för sina bolån (Länsförsäkringar 2010 B). Bankens rörliga bolåneränta styrs dels av Riksbankens reporänta, men även av bankens riskpremie, samt situationen på finansmarknaden (Nordea 2010 A). Mahdavi (2006) har publicerat en jämförelse av de internationella korta räntorna utan arbitrage* över sju industrialiserade länder. Publikationen visar att den korta räntan är resultatet av riskpremien samt förväntningar på ränteförändringarna. Mahdavi (2006) beskriver i sin jämförelse att marknadspriset av risker är förknippat med de korta räntorna. Situationen på bolånemarknaden är svår att förutbestämma då den baseras på ränteprognoser samt den förväntade riskpremien (Hiang Liow et.al 2005).
Likviditetsrisk & Basel III
Den rörliga bolåneräntan med 3 månaders bindningstid påverkas även av obligationsmarknaden genom att banken ger ut säkerställda obligationer*. Den rörliga bolåneräntan påverkas även av penningmarknaden där man ger ut så kallade certifikat*. Likviditetsrisken banken tar är en viktig förutsättning för prissättningen på bolån. En ökad likviditetsrisk innebär att bankernas löptid vid finansieringen av sina bolån är kortare än den löptid låntagarna har på bolånet, vilket gör att finansieringskostnaderna minskar vilket resulterar i att bankerna kan sänka räntan för bolånet. En minskad likviditetsrisk innebär att löptiden för bankens finansiering av bolån är lika med löptiden för låntagarna.
20 Det innebär också att kostnaderna ökar vilket ger en ökad bolåneränta (Riksbanken 2010 E). Bankerna använder sig av en ökad likviditetsrisk, vilket gör att de måste säkerställa finansieringen av sina bolån ett flertal gånger under lånets löptid (Riksbanken 2010 E).
Det finns restriktioner för hur stora likviditetsrisker banker i allmänhet kan ta, vilka utformas av baselkommittén (Riksbanken 2010 E). Basel III är ett nytt kapitaltäcknings regelverk, som innebär att bankernas kapitalkrav och likviditetskrav höjts avsevärt (Swedishbankers 2010 C). Basel III kommer att minimera likviditetsrisken ytterligare, vilket med andra ord kommer minimera risken för finansiella kriser. Det kommer innebära en minskning av de korta räntorna då bankerna kommer bli tvungna att byta ut bostadscertifikaten* (penningmarknaden) till obligationer (obligationsmarknaden). En minskad likviditetsrisk kommer därmed sakta implementeras vilket leder till ökade finansieringskostnader av bolån för bankerna, vilket ger ökade räntekostnader för bolånetagare (Riksbanken 2010 E).
In- och utlåning
Bankernas bolåneräntor anpassar sig normalt snabbare när centralbankerna höjer kursen för inlåningsräntorna*, medan de anpassar sig långsammare vid en sänkning av kursen (Fuertes et.al 2010). Mints (2007) redogör i sin artikel att när inteckningsräntorna blir lägre, har priserna på bostäder ökat för att kompensera denna ”förlust” av intäkter som man annars skulle få av bolåneräntorna. Mints (2007) beskrev det som en ond cirkel, då växande efterfråga leder till prishöjningar samt en ökning av inteckningslån för konsumenterna.
Bankens in- och utlåning* påverkas av penningmarknadens räntor och den ekonomiska situation som råder. Konsumenternas återbetalningsmöjlighet påverkar bankernas agerande till räntesättning och därför ser bankerna ofta till de risker som det innebär att låna ut pengar. Bankerna genomför en form av prövning för att se hur stor kreditförlust kunden medför. Många kunder har ibland svårt att betala av på lånen och då kompenserar banken för risken genom att ta ut säkerheten via andra tjänster (Swedishbankers 2010 B).
21
4.
Empiri & Analys
I empiri- och analysavsnittet nedan redovisas resultatet av de undersökningar som genomförts i form av personliga intervjuer, historiskt datamaterial över bankens rörliga bolåneränta och Riksbankens reporänta. Avsnittet beskriver resultatet av de personliga intervjuerna och datamaterialet i en löpande text. Empirifrågarna som ställts under samtliga intervjuer redovisas i bilaga 1. Rubrikerna är samma som i teoriavsnittet, för att läsaren skall få en enkel översikt.
4.1. Intervjuer
Personerna som intervjuats kommer inte att namnges eftersom undersökningen objektivt ser till hur banker agerar och inte hur en specifik bank agerar. Intervjuerna har genomförts som personliga intervjuer, telefonintervjuer samt genom en intervjuenkät.
4.2. Inflationens effekt samt framtida inflationsutsikter
Den faktiska inflationen har ingen direkt effekt på banken, utan effekten sker indirekt genom att inflationen påverkar räntorna samt konjunkturläget i landet.1 Inflation har en given effekt på banken, då det är en viktig parameter som styr räntorna, räntesättning är det banken tjänar pengar på, d.v.s. marginalen mellan in- och utlåningsräntorna*. I dagsläget är räntenivåerna låga vilket gör att marginalen mellan in- och utlåningsräntorna* är mindre, jämfort med högre räntenivåer. Banken vill helst se en normal ränta som varken är för hög eller låg. Är räntan för hög är det färre som efterfrågar bolån och är räntan för låg kan banken inte tjäna lika mycket på marginalen mellan in- och utlåningsräntorna*.2 Den framtida inflationen påverkar hur reporäntan sätts av Riksbanken, vilket bygger på en inflationsprognos. Inflationsprognosen påverkar penningmarknaden och därmed banken. Banken gör även egna inflationsprognoser, vilket många institut gör.3
1
Senior Analyst. Enkät intervju, 2010-12-02
2
Head of Private banker. Personlig intervju, 2010-12-13
22 Det finns medarbetare inom banken som arbetar med att analysera räntor och förväntningar kring marknaden dagligen, där de bland annat ser till hur Riksbanken agerar. Banken behöver definitivt inte hålla med Riksbanken kring deras beslut om reporäntan. Tidigare i höst hade Riksbanken en prognostiserad räntekurva som låg betydligt högre än de flesta bankernas prognos över räntekurvan. Riksbanken hade i sin prognos en räntekurva som visade att den framtida reporäntan skulle ligga på 4 % om 3 år. Bankerna lyckedes tillsammans sänka det till 3 %, vilket kan läsas på Riksbankens hemsida.4 Det kan också vara tvärt om, att banken är för pessimistisk eller optimistisk.5 Prognosen banken utfärdar utgår delvis från förväntningarna av inflationen, vilka innefattar utvecklingen på löner, matpriser, råvarupriser, räntan samt den allmänna ekonomiska utvecklingen.6 KPI är en faktor som används i prognosen, även BNP används samt globala analyser, då Sverige är ett litet land som påverkas av andra länders ekonomiska utveckling.7
Analys
Enligt Williams (2010) är det förväntningar kring den framtida penningpolitiken som avgör vilken inflationsförändring som beräknas, vilket bestämmer prisförändringar samt hur mycket som ska produceras. Banken gör egna inflationsprognoser för att se hur den allmänna ekonomiska utvecklingen kommer att se ut i framtiden. 8 Det är medarbetare inom banken som arbetar med det dagligen, d.v.s. att analysera och göra prognoser kring inflationen. Ibland är banken tillsammans med de andra största bankerna inte riktigt överrens med Riksbanken och dess prognoser. 9 När Riksbanken höjer reporäntan stiger marknadsräntorna, vilket medför att bankernas upplåning blir dyrare (Oxenstierna 2010). Effekten av inflationen har en indirekt påverkan på banken eftersom inflationsförväntningar påverkar reporäntan och reporäntan påverkar bankernas räntor 10. I Riksbankens egna inflationsprognoser används KPI för att mäta de förväntade prisförändringarna (Riksbanken 2010 B). I Bankens egna inflationsprognoser används KPI som underlag men tar även hänsyn till globala faktorer. 11
4
Head of private banker. Personlig intervju, 2010-12-13
5
Head of private banker. Personlig intervju, 2010-12-13
6 Senior Analyst. Enkät intervju, 2010-12-02 7
Head of private banker. Personlig intervju, 2010-12-13
8 Senior Analyst. Enkätintervju, 2010-12-02 9
Head of Private banker. Personlig intervju, 2010-12-13
10 Regionschef. Personlig intervju, 2010-12-07 11
23
4.3. Riksbanken och reporäntan
Viktigaste styrmedlet
Riksbankens reporänta fungerar som ett ankare vilken alla räntor på marknaden följer, antingen direkt eller indirekt. 12 Reporäntan bestämmer till vilken ränta som banken kan låna upp pengar hos Riksbanken. 13 Banken ändrar givetvis sin ränta med hänsyn tagen till reporäntan, men det är inte den enda påverkande parametern, även bankens riskpremie påverkar, vilken redogörs senare i avsnittet. 14 Banken gör egna prognoser över den förväntade utvecklingan av reporäntan. Prognosen används sedan för att för att sätta nivån på de egna upplåningskostnaderna*. De boränteprognoser som görs syftar till att ge bankens bolånekunder råd om hur dem skall agera, t.e.x. om de ska binda sina lån eller inte. 15 Reporäntan påverkar allra främst bankens rörliga ränta för vanliga konsumtionslån och kontokrediter. Det finns reglerat i konumentkreditlagen att banker inte får höja låneräntan mer än en ökad upplåningskostnad*. Upplåningskostnaden* för exempelvis ett bolån är något helt annat och påverkas inte av reporäntan på samma sätt. 16 Förväntningen av reporäntan styr generellt upplåningskostnaderna* på marknaden, vilket hela tiden baseras på en tro om hur utvecklingen kommer att se ut. 17
Analys
Riksbanken använder reporäntan för att öka eller minska likviditetstillförseln i ekonomin (Nyberg et. al 2006). Reporäntan påverkar alla räntor på marknaden, både direkt och indirekt, vilket inte är ett undantag i bankens fall.18 I enighet med Oxenstiernas (2010) teori, används reporäntan för att sätta priset på in- och utlåning* av pengar, vilket stämmer överrens med bankens utlåtande kring hur dess upplåningskostnad* påverkas av reporäntan 19. Förväntningar kring ränterörligheten är det som styr prissättningen av räntor (Nyberg 2000). Det är som sagt inget undantag i bankens fall, utan förväntningarna kring Riksbankens agerande styr delvis räntesättning, men är inte den enda faktorn som påverkar.
12 Makroanalytiker. Telefon intervju, 2010-12-06 13 Senior analyst. Enkät intervju, 2010-12-02 14
Head of private banker. Personlig intervju, 2010-12-13
15 Makroanalytiker. Telefon intervju, 2010-12-06 16 Makroanalytiker. Telefon intervju, 2010-12-06 17
Regionschef. Personlig intervju, 2010-12-07
18 Makroanalytiker . Telefon intervju, 2010-12-06 19
24
4.4. Sambandet mellan den rörliga bolåneräntan och
Riksbankens reporänta
Bankens agerande
Det är svårt att avgöra hur snabbt den rörliga bolåneräntan påverkas av Riksbankens höjningar/sänkningar av reporäntan. Om Riksbanken och banken är eniga om exempelvis en höjning av reporäntan, höjs den rörliga bolåneräntan succesivt innan reporäntan höjs och tvärt om. När finanskrisen utlöstes 2008 förstod banken att Riksbanken skulle sänka reporäntan, vilket gjorde att exempelvis den rörliga bolåneräntan korrigerades ner till en lägre räntenivå.20 Om förväntningarna om reporäntan visas vara felaktig agerar banken genom att göra snabbare justeringar av räntorna som direkt påverkas av reporäntan. Bankbranschen är konkurransutsatt eftersom de konkurrerar om kunder, vilket gör det viktigt med med timing i bankens ränteförändringarna. Det är alltid någon som lyckas göra affärer i svängningarna.21 Höjs den ränta som banken betalar för att låna av Riksbanken, generar det i normala fall till att bankens utlåningsräntor* också ökar vilket bland annat innefattar boräntorna. Baserat på de prognoser som banken gjort i dagsläget anses en höjning av Riksbankens reporänta vara lämpligast, vilket det också finns en tro om.22 Vid årsskiftet förväntas reporäntan ligga på 1,25 % samt 2 % vid nästa årskifte, vilket baseras på prognoser gjord i september.23
Det har varit historiskt låga räntor i Sverige, vilket banken diskuterat en del kring. Diskussioner har kretsat kring över hur sunt det egentligen är att leva i en allt för låg räntenivå över tiden, både för konsumenterna och för bankens risktagande.24 Utsikterna för framtiden är svåra att förutsäga då många globala faktorer spelar in. Tillväxttakten i t.ex. Kina är hög och det kan förväntas komma ikapp övriga länder exempelvis USA. Hur det kommer att påverka räntorna är svårt att säga, men det kan tänkas att löntagarna i Kina kommer begära högre lön, vilket i sin tur kommer öka priserna på produkterna. Inflationen kan globalt sett tänkas höjas vilket leder till att räntenivåerna därmed kommer att stiga i framtiden.25
20 Head of private banker. Personlig intervju, 2010-12-13 21 Regionschef. Personlig intervju, 2010-12-07
22 Senior analyst. Enkät intervju, 2010-12-02 23
Head of private banker. Personlig intervju, 2010-12-13
24
Regionschef. Personlig intervju, 2010-12-07
25
Diagram över den rörliga bolåneräntan och Riksbankens reporänta.
Genom diagrammen 1 och 2 nedan visas sambanden mellan Riksbankens reporänta och bankens rörliga bolåneränta. Diagram 1 visar värdena för bankens årsgenomsnittliga rörliga bolåneränta de senaste 10 åren i förhållande till den årsgenomsnittliga reporäntan. I diagram 2 visas sambandet under de senaste 3 åren och värdena visar förändringarna från perioden 2008-01-01 till 2010-11-25. Den röda linjen representerar bankens rörliga bolåneränta och den blå linjen representerar Riksbankens reporänta. Värdena för reporäntan är hämtade från Riksbanken 2010 D, samt värdena för bankens rörliga bolåneränta är hämtade från Nordea 2010. Y- axeln visar värdet på räntesatserna och x-axeln visar datumen vid de olika räntesatserna.
Diagram 1 Diagram 2 0,00% 1,00% 2,00% 3,00% 4,00% 5,00% 6,00% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Reporäntan
--
Rörlig bolåneränta 0 1 2 3 4 5 6 7 2008 -01 -02 2008 -02 -04 2008 -03 -06 2008 -04 -10 2008 -05 -14 2008 -06 -17 2008 -07 -21 2008 -08 -21 2008 -09 -23 2008 -10 -24 2008 -11 -26 2009 -01 -05 2009 -02 -06 2009 -03 -11 2009 -04 -15 2009 -05 -19 2009 -06 -23 2009 -07 -24 2009 -08 -26 2009 -09 -28 2009 -10 -29 2009 -12 -01 2010 -01 -08 2010 -02 -10 2010 -03 -15 2010 -04 -19 2010 -05 -21 2010 -06 -23 2010 -07 -27 2010 -08 -27 2010 -09 -29 2010 -11 -01 Repo ränta--
Rörlig bolåneränta26 Det går att se en korrelation* mellan den rörliga bolånerätan och reporäntan, dock finns inga raka samband eftersom rörliga bolåneräntan justeras oftare samt att andra faktorer också påverkar den. 26 Den rörliga bolåneräntan har under det här året stigit gradvis. 27
Analys
Banken betämmer upplåningskostnaderna* genom bland annat egna prognoser kring reporäntan 28. Om förväntningarna kring reporäntan visas vara felaktiga, görs en snabbare justering av räntorna 29. Det kan härledas till Fuertes et. al (2010) artikel, där det beskrivs hur en större förändring av reporäntan utlöser en snabbare justering av bankernas räntor. Eftersom banken agerar utifrån sina egna prognoser när de sätter räntan vilket hela tiden baseras på en förväntning, kan det ske en fördröjning mellan bankens räntesättning och reporäntans förändring (Fuertes et. al 2010). Oxenstierna (2010) skriver däremot att marknader på förhand försöker skapa sig förväntningar om reporäntan. Om reporäntan förväntas höjas, agerar marknaden genom att i förväg höja sina räntor, vilket gör att effekten av Riksbankens höjning inte blir lika omfattande när den väl sker. Banken påpekar vikten av timing i sina ränteförändringar i förhållande till Riksbankens reporänteförändringar , på grund av den höga konkurrensen som råder i branschen 30.
Utlåningskostnader* ökar för bankerna när reporäntan stiger och det påverkar i sin tur bankernas räntesättning och även räntorna som bankernas kunder lånar till (Oxenstierna 2010). I intervju med banken framgick det att om Riksbanken höjer reporäntan, höjs bankernas utlåning* till kunder, vilket innefattar boräntorna 31. Paralleller mellan boräntorna och reporäntan var förr självklara, men idag ser situationen lite annorlunda ut (E24 Näringsliv 2010). Idag kan man inte dra raka samband mellan bolåneräntorna och reporäntan. Det finns en korrelation*, men inte exakt raka samband eftersom det är många faktorer som påverkar 32. Sambandet stärks genom diagram 1 och 2 ovan, samt tabellerna 1 till 6 nedan.
26 Makroanalytiker. Telefon intervju, 2010-12-06 27 Senior analyst. Enkät intervju, 2010-12-02 28 Makroanalytiker. Telefon intervju, 2010-12-06. 29 Regionschef. Personlig intervju, 2010-12-06. 30 Regionschef. Personlig intervju, 2010-12-06. 31 Senior Analyst. Enkät intervju, 2010-12-02. 32 Makroanalytiker. Telefon intervju, 2010-12-06.
27 Tabell 1: Den rörliga bolåneräntan och Riksbankens reporänta under de senaste tio åren
År rep.r r bol.r Diff 2000 3,70% 5,45% 1,75% 2001 3,98% 5,56% 1,58% 2002 4,10% 5,62% 1,52% 2003 3,15% 4,58% 1,43% 2004 2,16% 3,53% 1,37% 2005 1,70% 2,77% 1,07% 2006 2,21% 3,30% 1,09% 2007 3,46% 4,70% 1,24% 2008 4,14% 5,46% 1,32% 2009 0,65% 2,16% 1,51% Snitt 2,93% 4,31% 1,39%
Under de senaste 10 åren var den rörliga bolåneräntan lägst under år 2009, vilket kan utläsas av både diagram 1 samt tabell 1. Tabell 1 visar den genomsnittliga reporäntan samt den rörliga bolåneräntan över samtliga år. Under hela perioden visas ett jämnt samband mellan reporäntan och den rörliga bolåneräntan, de följer varann väl. Marginalen mellan reporäntan och den rörliga bolåneräntan var lite större under åren 2000 till 2002. Marginalen mellan dem låg med en genomsnittlig skillnad på 1,61 %. Mellan 2003 och 2007 låg marginalen på en jämn nivå under hela perioden och genomsnittliga marginalen låg på 1,24 %. Under perioden 2008 till 2009 skedde en rejäl sänkning av både reporäntan och den rörliga bolåneräntan. Avståndet mellan räntorna var dock jämn även här och låg genomsnittligen på 1,41 %.
Undersökningen visar att den rörliga bolåneräntan med 3 månaders bindningstid följer Riksbankens reporänta vid dess höjningar och sänkningar. När Riksbanken sänker reporänta följer den rörliga bolåneräntan sänkningen med en vis fördröjning, den sänks i en jämnare takt. Diagrammet visar tydligt att bankens rörliga ränta kontinuerligt följt Riksbankens reporänta.
28 Tabell 2: Den rörliga bolåneräntan och Riksbankens reporänta under perioden 2008-11-17 till 2009-04-22
Datum rep.r r bol.r Diff 2008-11-27 3,75% 5,44% 1,69% 2008-12-04 3,75% 4,99% 1,24% 2008-12-08 3,75% 3,70% -0,05% 2008-12-10 2% 3,70% 1,70% 2008-12-17 2% 3,50% 1,50% 2009-01-12 2% 3,40% 1,40% 2009-01-15 2% 3,30% 1,30% 2009-01-23 2% 3,15% 1,15% 2009-02-12 2% 2,55% 0,55% 2009-02-13 2% 2,40% 0,40% 2009-02-23 1% 2,30% 1,30% 2009-03-19 1% 2,20% 1,20% 2009-04-01 1% 2,10% 1,10% 2009-04-15 1% 1,99% 0,99% 2009-04-22 0,50% 1,84% 0,34% Snitt 1,98% 3,10% 1,05%
Ur tabell 2 kan utläsas exakta räntenivåer/ förändringar under perioden som visas. Riksbanken genomförde 3 sänkningar av reporäntan, från 3,75 till 0,5 %. Den rörliga bolåneräntan sänktes av banken vid 13 tillfällen under samma period, från 5,44 % successivt ner till 2,1 %. Den rörliga bolåneräntan låg vid ett tillfälle under perioden precis under Riksbankens reporänta på 3,75 %, vilket urskiljer sig från de resterande 3 åren i diagrammet. Under en period på mindre än 3 månader sänktes reporäntan med hela 2,75 % vilket också avspeglas av en rejäl sänkning av bankens rörliga bolåneränta och den sänktes under samma period med 1,4 %.
Bankens rörliga bolåneränta har i förhållande till Riksbankens reporänta legat med ca 1 till 2 procenheters marginal över reporäntan. Här kan man enklare utläsa hur bankens rörliga bolåneränta förhållit sig till Riksbankens reporänta.
29 Tabell 3: Den rörliga bolåneräntan och Riksbankens reporänta
Datum rep.r r bol.r Diff 2008-07-08 4,25% 5,75% 1,50% 2008-07-09 4,50% 5,75% 1,25% 2008-08-29 4,50% 5,80% 1,30% 2008-09-05 4,50% 5,95% 1,45% 2008-09-10 4,75% 5,95% 1,20% 2008-09-17 4,75% 5,99% 1,24% Snitt 4,54% 5,86% 1,32%
Tabell 4: Den rörliga bolåneräntan och Riksbankens reporänta Datum rep.r r bol.r Diff
2010-06-17 0,25% 1,88% 1,63% 2010-06-18 0,25% 1,95% 1,70% 2010-06-30 0,25% 1,98% 1,73% 2010-07-07 0,50% 2,05% 1,55% 2010-07-27 0,50% 2,15% 1,60% 2010-08-12 0,50% 2,18% 1,68% 2010-08-20 0,50% 2,23% 1,73% 2010-09-08 0,75% 2,38% 1,63% Snitt 0,44% 2,10% 1,66%
Tabellerma är baserade på diagrammet över en 3 års period.
En analys görs kring hur banken agerar genom den rörliga bolåneräntan i förhållande till Riksbankens höjningar av reporäntan i tabell 3 och 4. Första exemplet på när Riksbankens höjde reporäntan kan utläsas från tabell 3. Vid början av perioden låg reporäntan på 4,25 % och höjdes mot slutet av perioden till 4,75 %. Bankens rörliga bolåneränta höjdes succesivt under perioden. Av diagram 3 nedan (urdrag ur diagram 2) kan det tydligt utläsas att höjningen av den rörliga bolåneräntan tenderar ske samtidigt samt succsesivt mellan perioderna.
30 Diagram 3: Bankens rörliga bolåneränta samt Riksbankens reporänta under perioden 2008-01-01 – 2008-12-31
Andra exemplet kan utläsas från tabell 4, där riksbanken genomförde två höjningar av reporäntan, från 0,25 % och succesivt upp till 0,75 %. Under hela denna period höjde banken den rörliga bolåneräntan sex gånger, utan några sänkningar. Banken höjde den rörliga bolåneräntan samma dag som riksbankens andra och sista höjning av reporäntan, vid 07-07 samt 2010-09-08. Exemplet kan även utläsas av diagram 4 nedan (utdrag ur diagram 2), där höjningen av bankens rörliga bolåneränta tenderar höjningen att ske innan samt samtidigt.
Diagram 4: Bankens rörliga bolåneränta samt Riksbankens reporänta under perioden 2010-01-01 – 2010-12-31 0 1 2 3 4 5 6 7 2008 -01 -02 2008 -01 -22 2008 -02 -11 2008 -02 -29 2008 -03 -20 2008 -04 -11 2008 -05 -02 2008 -05 -22 2008 -06 -12 2008 -07 -03 2008 -07 -23 2008 -08 -12 2008 -09 -01 2008 -09 -19 2008 -10 -09 2008 -10 -29 2008 -11 -18 2008 -12 -08 Reporänta Rörliga bolåneräntan 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 Da tum 2010 -01 -21 2010 -02 -09 2010 -02 -26 2010 -03 -17 2010 -04 -07 2010 -04 -26 2010 -05 -14 2010 -06 -02 2010 -06 -21 2010 -07 -09 2010 -07 -28 2010 -08 -16 2010 -09 -02 2010 -09 -21 2010 -10 -08 2010 -10 -27 2010 -11 -15 2010-01-01 - 2010-11-25 Reporänta 2010-01-01 - 2010-11-25 Nordea 3 månRörliga bolåneräntan (3mån)
31 Tabell 5: Den rörliga bolåneräntan och Riksbankens reporänta
Datum rep.r r bol.r Diff 2008-10-01 4,75% 6,29% 1,54% 2008-10-02 4,75% 6,39% 1,64% 2008-10-13 4,75% 6,24% 1,49% 2008-10-27 4,25% 5,74% 1,49% 2008-10-29 3,75% 5,74% 1,99% 2008-11-17 3,75% 5,64% 1,89% 2008-11-21 3,75% 5,44% 1,69% 2008-12-04 3,75% 4,99% 1,24% 2008-12-08 3,75% 3,70% -0,05% 2008-12-10 2% 3,70% 1,70% Snitt 3,93% 5,39% 1,46%
Tabell 6: Den rörliga bolåneräntan och Riksbankens reporänta Datum rep.r r bol.r Diff
2009-01-09 2% 3,50% 1,50% 2009-01-12 2% 3,40% 1,40% 2009-01-15 2% 3,30% 1,30% 2009-01-23 2% 3,15% 1,15% 2009-02-12 2% 2,55% 0,55% 2009-02-13 2% 2,40% 0,40% 2009-02-18 1% 2,40% 1,40% 2009-02-23 1% 2,30% 1,30% 2009-03-19 1% 2,20% 1,20% 2009-04-01 1% 2,10% 1,10% 2009-04-15 1% 1,99% 0,99% 2009-04-22 0,50% 1,84% 1,34% 2009-05-15 0,50% 1,94% 1,44% 2009-07-03 0,50% 1,79% 1,29% 2009-07-08 0,25% 1,79% 1,54% 2009-07-10 0,25% 1,69% 1,44% Snitt 1,19% 2,40% 1,21%
32 Nedan analyseras hur banken agerar i förhållande till Riksbankens sänkningar av reporänta, vilket visas genom två exempel vilka kan utläsas från tabell 5 och 6.
Första exemplet på när Riksbankens sänkte reporänta kan utläsas ur tabell 5. Riksbanken sänkte reporäntan tre gånger under perioden, från 4,75% ner till 2%. Bankens sänkte den rörliga bolåneräntan sju gånger under samma period, från 6,39% och successivt ner till 3,7 %. Ur tabell 5 kan utläsas att banken under perioden tenderade sänka den rörliga bolåneräntan innan och samtidigt som Riksbanken sänkte reporäntan.
Andra exemplet när Riksbankens sänkte reporäntan kan utläsas ur tabell 6. Under perioden sänkte Riksbanken reporäntan från 2 % ner till 0,25%, vilket motsvarade tre sänkningar. Banken agerade genom att sänka den rörliga bolåneräntan 13 gånger samt 1 höjning av räntan. I början av perioden låg räntan på 3,5 % och låg på 1,69 % i slutet av perioden.
Vid Risbankens första sänkning, agerade banken genom att sänka den rörliga bolåneräntan 5 dagar innan, vilket kan utläsas ur tabell 6, 2009-02-18. Vid sista sänkningen av reporäntan, sänkte banken även där den rörliga bolåneräntan fem dagar innan vid datum 2009-07-08.
Tabell 6 visar även här att banken tenderar att sänka den rörliga bolåneräntan innan Riksbankens sänkning av reporäntan. Diagram 2 (redovisat tidigare i avsnittet) visar inte lika tydligt sambandet, men kan utläsas tydligare genom ett inzoomat utdrag i diagram 5 nedan (utdrag ur diagram 2).
33 Diagram 5: Bankens rörliga bolåneränta samt Riksbankens reporänta under perioden 2009-01-01 – 2009-12-31
Sammanställning av tabellerna
Differensen mellan den rörliga bolåneräntan och reporäntan har sammanställts i varje tabell 1 - 6 samt den genomsnittliga differensen mellan dem. Tabell 2,3 och 5 visar en relativt hög genomsnittlig reporänta på 2,93 %, 4,54 % samt 3,93 %. Differensen mellan reporäntan och den rörliga bolåneräntan låg i genomsnitt på 1,39 %, 1,32 % samt 1,46 %. Vid en lägre reporänta, vilket kan visas i tabell 4 och 6, låg reporäntan i genomsnitt runt 0,44 % och 1,19 %. Differensen mellan den rörliga bolåneräntan och reporäntan var i tabell 4, 1,66 % och i tabell 6, 1,21%. Enligt undersökningen finns ingenting som tyder på att marginalen minskar mellan den rörliga bolåneräntan och reporäntan, i samband med att reporäntan minskar och vice versa.
4.5. Bankens finansiering
Banken finansierar sin verksamhet genom flera olika sätt, bland annat genom inlåning* på konton av privatpersoner eller företag. Det går dock inte att finansiera sig enbart på inlåning*, då pengarna är lättflyktiga. Om många väljer att ta ut sitt inlånade kapital under ett tillfälle, kan banken riskera att gå i konkurs. Banken finansierar sig därför även på andra sätt, genom egna obligationer vilket är en omfattande marknad. Genom att sälja egna obligationer med olika löptider, säkerställer banken en del av sitt kapital.33
33
Head of Private Banker. Personlig intervju, 2010-12-13 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 2009 -01 -02 2009 -01 -23 2009 -02 -12 2009 -03 -04 2009 -03 -24 2009 -04 -15 2009 -05 -06 2009 -05 -27 2009 -06 -16 2009 -07 -07 2009 -07 -27 2009 -08 -14 2009 -09 -03 2009 -09 -23 2009 -10 -13 2009 -11 -02 2009 -11 -20 2009 -12 -10 2009-01-01-2009-12-31 Reporänta Datum 2009-01-01-2009-12-31 Nordea 3 mån DatumRörliga
bolåneräntan (3mån)
34
Analys
Bankerna finansierar sig delvis genom kundernas investeringar, exempelvis lån och sparande, men det är svårt att redogöra för specifika finansieringsgrunder eftersom de inte är offentliga (Riksbanken 2010 F). Banken finansierar sig på många olika sätt, b.la. genom privat- och företagskunders inlåning* hos banken. Att bara förlita sig på kunder är riskfyllt, varav grundportföljen av bankens finansiering består av obligationer.34 En stor del av de obligationer banken har, är placerade i den europeiska marknaden. Det medför att banken inte enbart är i behov av Riksbankens kapital (Riksbanken 2010 F).
34
35
4.6. Faktorer som påverkar den rörliga bolåneräntan
En helt rörlig bolåneränta finns inte att tillgå på marknaden då den togs bort i samband med den finanskris som ägde rum 2008. Räntan som har en bindningstid på 3 månader är den som är mest rörliga då det är en kort ränta och den anses vara bankens rörliga bolåneränta. Det är ingen som betalar av ett bolån på 3 månader, utan lånen görs generellt över en längre löptid. För en konsument som har valt en bolåneränta med 3 månaders bindningstid, kan räntesatsen ändras var tredje månad. Bankens ränta kan däremot ändras flera gånger i veckan, beroende på hur ränteläget på marknaden förändras. Därav kan räntorna skilja sig åt, beroende på när kunden gör en nyteckning av bolånet 35. Upplåning av bostadslån sker genom emittering av säkerställda bostads-obligationer 36.
Konjunktursläget
Bankens rörliga bolåneränta påverkas av konjunkturen som råder. Befinner sig Sverige i en högkonjunktur reflekteras det i högre räntor och vice versa. I dagsläget råder en situtation med låg inflation och låga räntenivåer. Konjunkturen i Sverige påverkas av den globala ekonomin och andra länders tillväxt. Tack vare bland annat Kina, kan det tillverkas billigare produkter som kan säljas till billigare priser runt om i världen, vilket är en bidragande effekt av den låga inflationen 37.
Enligt bankens prognos spår de att räntekostnaderna för lånekunder kommer att öka med cirka 50 % under de två kommande åren. Den bakomliggande orsaken till prognosen är att svensk ekonomi växer, vilket betyder att vi på sikt kommer få en högre inflation. Lån som bankerna lånade av Riksbanken under finanskrisen år 2008 har nu förfallit, vilket har resulterat i att lånekostnaderna och bolåneräntor har stigit (Nordea 2010 C). I nuläget tenderar fler bolånetagare att antingen binda sina bolån eller teckna bolån med räntetak. Banken rekommenderar bolånetagarna att välja bolåneräntan från ett antal olika alternativ, där hänsyn tas till de risktagandet bolånetagaren vill ta på sitt bolån. I riskordning består rekommendationerna av ett bolån med enbart en tremånadersränta, en tre månadersränta med räntetak. En bolåneportfölj med olika alternativ av bindningstider, där 3 månaders räntan ingår, samt ett bolån
35
Head of Private Banker. Personlig intervju, 2010-12-13
36 Makroanalytiker. Telefonintervju, 2010-12-06
36 med enbart bundna räntealternativ. 38 Ränteprognosen för 3 månaders räntan ser ut enligt följande:
Tabell 7: Ränteprognos 2010 11 17 3 mån 6 mån 12 mån 24 mån Reporäntan 1,00% 1,50% 1,75% 1,75% 3,00% 3 mån 2,80% 2,90% 3,10% 3,30% 4,30% (Nordea 2010 C) Riskpremien
Riskpremien är skillnaden mellan upplåningskostnaden* och riksbankens reporänta. Riskpremien är förutom reporäntan det som påverkar bankernas ränta, vilken bestämmer kostnaden för kapital. Desto högre risk en bank eller institut tar, desto dyrare blir riskpremien eftersom risken bestämms genom hur stabila bankerna eller instituten är. En större bank har därför en mindre riskpremie. Risk och avkastning hör ihop, vilket innebär att bankerna med hög riskpremie oftast kan erbjuda högre avkastning på inlåningskonton*. 39
Likviditetsrisk & Basel III
Anledningen till att den rörliga bolåneräntan togs bort grundade sig i att det blev dyrt för bankerna. Kostnaden för finansiering av bolån ökade vilket, gjorde att den rörliga bolåneräntan för konsumenterna skulle höjas avsevärt och därför var det inte intressant att ha kvar den räntan 40. Basel III är en viktigt faktor som påverkar hur mycket banken måste använda av sitt egna kapital när de lånar ut pengar och i samband med emitterandet* av de säkerställda obligationerna*.41
In- och utlåning
Nivån på den rörliga bolåneräntan bestäms av bankens upplåningskostnad*, vilket sker genom emittering av säkerställda bostadsobligationer. De säljs till olika investerare och försäkringsbolag. Obligationerna har en löptid på 4 -7 år, merparten av bolånetagarna efterfrågar en rörlig ränta vilket innebär att
38
Makroanalytiker, 2010-12-06
39 Head of Private Banker. Personlig intervju, 2010-12-13 40
Head of Private Banker. Personlig intervju, 2010-12-13
37 banken måste swappa* långa obligationer till korta, vilket banken betalar en premie för. 42
Den rörliga bolåneräntan påverkas av flera olika faktorer, i grunden är det utbud och efterfrågan av bostadsobligationer som är den störst påverkande faktorn. Det går också att se ett samband mellan reporäntan och den rörliga bolåneräntan, då de följer varandra ganska väl. 43
Riksbankens reporänta kan sägas påverka den rörliga bolåneräntan indirekt. När Riksbanken ändrar reporäntan, kan den rörliga bolåneräntan ändras innan eller efter reporänteförändringen. Hänsyn tas till Riksbankens förändringar när banken bestämmer utlåningskostnaderna*.44
Bankerna ser till konsumenternas återbetalningsmöjlighet när de bestämmer räntan. En kund med låg återbetalningsförmåga kanske klarar av den låga ränta som råder idag, men kanske inte en eventuell räntehöjning på några procent. Banken gör en prövning för att se hur säkert det är att kunden kan betala tillbaka. Idagsläget är den rörliga bolåneräntan låg, men det innebär inte att den alltid kommer att vara låg.45
Analys
När analyser görs kring teorin och empirin framgår det att den rörliga bolåneräntan påverkas av konjunktursläget och räntemarknadens svängningar, reporäntan, riskpremien samt bostadsobligationsmarknaden. Konjunkturen påverkar den allmänna räntenivån (Swedbank 2010). Enligt Head of Private Banker har konjunkturläget en viktig funktion i bankens räntesättning. En hög konjunktur ger effekten av en högre ränta och tvärt om. Därav har konjunkturläget en viktig betydelse för när bankerna sätter bl.a sina rörliga bolåneräntor. Höjer Riksbanken sin reporänta påverkar det bankerna genom att det blir dyrare att låna pengar och så även för bankens kunder med 3 månaders bindningstid på sina bolån (Länsförsäkringar 2010 B). Senior Analyst skriver i enkätintervjun att den rörliga bolåneräntan följer reporäntan ganska väl, men givetvis är det andra faktorer som påverkar 46
42 Makroanalytiker. Telefon intervju 2010-12-06 43 Senior analyst. Enkät intervju, 2010-12-02 44 Makroanalytiker. 2010-12-06
45
Head of Private Banker. Personlig intervju, 2010-12-13
46
