Perspektiv bakåt och framåt på medeltida stadsforskning

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Hans Andersson

Title

Perspektiv bakåt och framåt på medeltida stadsforskning

Issue

42

Year of Publication

2001

Pages

7–16

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

Perspektiv bakåt

och framåt

på

medeltida

_{stadsforskning}

av Hans

Andersson

I.

Forskning kring de medeltida städernahar onekli¬

genupplevten renässansde senastedecennierna. En _{viktig orsak till detta är de många}

stadsgräv-ningar somgenomförts och denya storamaterial som kommit fram vid dessa. Under _{1970- och}

80-talen fokuserades _{medeltidsarkeologin i bety¬} dande _{utsträckning på staden. Under denna tid} fannsockså deförstaansatsernahos_arkeologerna

att undersöka_{urbaniseringsprocessen som sådan} sedd iett_{regionalt och nationellt perspektiv. His¬}

toriker hade _{tidigare arbetat förutom} med den

enskilda staden även med _{stadsutvecklingen} som

sådani sin _{forskning, ävenomdetrelativtsettvar}

fåsom _{ägnade sig åt dessafrågor.}

Arkeologernatogibetydande utsträckningöver

mycket av de betraktelsesätt och angreppssätt på

stadensomhistorikerna hade haft. _{Samtidigtinne¬}

bar detta attman sannoliktförbisåg andra möjlig¬

heter som _{låg just i det arkeologiska materialet.}

Detkan därförvara_{viktigtatt stanna uppoch för¬}

söka _{precisera hur forskningssituationen ser ut i}

dag, men inte stoppadär utanprövavilka utveck¬ lingsmöjligheter, kansket.o. m.vilka alternativ till

dagens forskning som skulle kunna finnas.

Urba-niseringsforskning bedrivs på många håll, om än

i _{huvudsak koncentrerad till modern tid. Vad kan} vihämta därifrån förattformuleraendelvisannor¬

lunda_{strategi? -1detta inlägg villjagföljatvålinjer:}

att försökasehur _{lägetär i dagmot bakgrundav}

den _{tidigare forskningen och att diskutera några} alternativ för framtiden.

Det finns inom _{medeltidsarkeologin i dag ett}

allt bredare _{spektrum av problemställningar och}

sättattnärma_{sigproblemen.Deklassiska frågorna}

finns_{naturligtvis kvar,menidag hararbetsområdet}

vidgats väsentligt. Det innebär ocksåatt synenpå

stadsarkeologinoch dess möjligheterändratsöver tiden.Dettakanvaravärtatthållai minnet när_jag

-tillatt_{börja med}-skall göraenförsökattskissera

hur denmedeltida_{urbaniseringsprocessenuppfat¬}

tatsavinte minst _{arkeologerna.}

Men först ett _{par anmärkningar rörande ordet} urbanisering. Begreppeturbaniseringvaromdisku¬

teratnärdet lanseradesimedeltida_sammanhang.

Det hade _{nämligen i första hand förbundits med}

utvecklingen under industrialiseringens tid. Första

gången som begreppet används i Norden, såvitt

migbekantär, vari början av 1970-talet och blev

påsättochvisstadfästgenomtiteln på rapportbo¬

ken till det nordiska historikermötetiTrondheim 1977.' I dag ifrågasätts knappast användningen av

begreppet också för äldre perioder. Vi skall dock

intebortse från att_{begreppeti sigsjälvt täckeren}

bred _{verklighet, som i sin turbehöver preciseras.}

Det är_{någotmer änvad ettordsom stadsutveck¬}

ling innebär.Detfinns namrligtvisskillnaderiurba¬ niseringens yttringar övertiden,menutgångspunk¬

tenärändåattdet finns_någotsomärgemensamt

och som _{gör att vi kan tala om en process som}

sträcker _{sig överlång tid. Vifår bara akta} oss för attbliså_{fångadeavbegreppetattvi serprocessen}

somkontinuerlig och _{närmastdeterministisk.}

Ser man till den historiska och _arkeologiska

diskussionen i stort skulle man kunna _{säga att}

det har funnits vissa _delfrågor som har domine¬ rat diskussionen över tiden: _{kronologi, definitio¬}

ner,aktörerna, förhållandet mellaninhemska och internationella rötter i _{utvecklingen, kontinuitet}

och diskontinuitet.

II.

Fram till _{1970-talet hade egentligen historikerna} banan för_{sig själva med några få undantag, t. ex.} Lund och Gamla_{Lödöse, därstadsarkeologisk verk¬} samhet bedrevs.^Ändåärde historikersombehand¬

lat _{urbaniseringsprocessen påfallande få. Det är} de enskilda _{stadsmonografierna som dominerar.}

Klassikern är Adolf Schiicksom med sin avhand¬ ling Studier rörande det svenska stadsväsendets uppkomst och äldsta utveckling från 1926 lade

grunden till en svensk stadsforskningd Det fanns

förvisso äldre forskare som varit inne _{på ämnet,} såsom HansHildebrand,men detvarSchiicksom

gjorde den första grundläggande genomgången.

Närmanskalldiskutera dentidigastadsutveckling¬ eni _Sverigekan man intekomma förbi Schiick. I

dettasammanhang skall endast berörashans stads-definition, som var mycket framsynt, inte minst

i förhållande till dåtidens diskussion: ”en tätare

bebyggelse,varsinvånarepågrundavsinagemen¬

samma handelsintressen bilda en samhällsenhet i

ekonomiskt eller _{rättsligt avseende eller i bägge} dessahänseenden”.’Iendiskussion,_somfortfaran¬

devar_{mycketkoncentrerad påettformellt}

stadsbe-grepp vardetta någotnytt.Visserligen hadeHenri

Pirenne 1925publiceratbokenMedievalcities, ivil¬

ken han betonade fjärrhandelns betydelseför den tidigastadsutvecklingeniVästeuropa,^menSchuck

har ingen hänvisning till denna bok. Detta tyder på att Schuck i sina slutsatser varit oberoende av Pirennesdiskussion. Schuck_{sågalltså köpmännen}

som de aktiva aktörerna i_{stadsutvecklingen.} Han

menade ocksåattdetintevarnödvändigt_attstaden

definierades_{rättsligt. Därmedminskade}gapetmel¬

lanvikingatidenstätortersomBirka och de medel¬

tida städerna._{Uppenbarligen såg Schuck möjlighe¬}

ternaav enkontinuitetivarjefalli vissaavseenden

från de vikingatida tätorterna till de medeltida

städerna. Schuck betonade också att de flesta av

de _{handelsplatser} som redan före folkungatiden

utvecklats till stadssamhällenfrån _början hade en

svensk_{befolkningoch}attden tyska immigrationen tillhörett senareskede. Han_{sågalltså stadsväsen¬}

det framför allt som ett resultat av en inhemsk utveckling.

För CurtWeibull var det den tyska handelspo¬

litiska _{expansionen, som gav incitamentet till att} städerutvecklades från iioo-talet ochframåt. Han

såg-om manvågardra indirekta slutsatseravhans

texter - inte någon egentlig kontinuitet från tidi¬

gare handelsplatser.^ När Erik Lönnroth i en rap¬

porttillDetnordiskehistorikermodeiArhus1957, vilken_{primärtberördesynenpåhansestädernaoch}

Sverige, formulerade sin syn på den tidiga stads¬

utvecklingen, tog han särskilt upp frågan om det

somhan kallar den ”nu förhärskandeuppfattning¬

en om hanseaternas _{nyckelroll för den} medeltida

handelns och för stadsväsendets _{uppblomstrande}

i _{Sverige”. Han citerade härM.M. Postan som i}

CambridgeEconomic HistoryskrevattSkandina¬

vien under senare delen av iioo-talet och under

1200-talet _{”utgjorde så att säga ett ekonomiskt}

vacuum”, där en inhemsk köpmannaklass sakna¬

des och där _{tyskarna hade fritt spel.* Efter en}

genomgång, där bl. a. arkeologiskt material från

Lödöse ochGösta_{Hasselbergs forskningarröran¬}

de_{Visby stadslag bildade några} avutgångspunk¬ terna,blev Lönnroths slutsats”attmaninuvarande

forskningsläge inteharnågon anledningatträkna

med _{betydande tysk invandring och tysk domi¬}

nans i svenska städer förrän under_{1200-talet, då}

Liibeck, den ledande tyskahandelsstaden vid

Öst¬

ersjön, hade nått full utveckling”. Han konstate¬

rade vidareatt”redan under iioo-taletflera svenska

sjöstädervuxitupptillbetydandeorter:Visby,Sig¬

tuna,ÖstraochVästraAros,Kalmar ochLödöse... Något kommersiellt vacuum före tyskarnas upp¬

trädande har inte existerat”. Han tilläde att den

härsynen påminde om den bild som Schuckgav

1926men medenväsentligskillnad: ”som verkan¬

de kraft i _{händelseförloppet utöver kyrkans och}

kungamaktens organiserande verksamhet avteck¬ nar_sig tydligare _änförr _en aktiv handelsinsats_av Sverigesegnainvånare.^Lönnrothpåpekade också

att_{forskningsresultaten kringhanseaternasinsatser}

i_{Sverigetrotsalltvarmycket oklara, eftersomforsk¬}

ningenförsöktfinna lösningeninom”det politiska

skeendets_ram”,menenligt hansuppfattning borde

diskussionen mera direkt än förut skett ha tagit sikte_{påekonomisk-historiska ochsocialhistoriska}

arbetsuppgifter.Lönnrothssynsättpåminnerhär

starktom _{Pirennes, när}denneom sinbokMedie¬

valCities_{sägerattden”isanattempt toexpound,} in a general _way, the _economic awakening and

the birth of urban civilisation inWestern _Europe

during theMiddle Ages”. Denna starkainriktning

motde ekonomiska faktorernas betydelse förblev länge dominerandei efterkrigstidens diskussion.

Idensvenska_{medeltidsarkeologiska litteraturen} fanns få skriftersomproblematiseradestadsutveck¬ lingen utifrånettarkeologiskt perspektiv. Arkeolo¬ giskt materialanvändessomvisettavbåde Schuck

och Lönnroth. Men det _{gjordes inget försök} av

någon arkeolog att ge sig in i en mera generell

stadsmonografiersompubliceradesär_{handelsplat¬}

sen somomvandlas till_{köpstad det genomgående}

temat. Kontinuiteten_{betonas, somt. ex.iSigtuna,} därarvetfrån Birka förs vidare ochsomsedan tas

överavStockholm."I Lund ärdet kult- och mark¬

nadsplatsen som bildar utgångspunkt för köpsta¬

den och _{ärkebiskopssätet.'^ Den politiska makten} finnsibåda fallen medsomaktör,_ment.o. m.ien

så markerat administrativ centralort som Lundär

det ändå de ekonomiska faktorernasomframhävs.

Det är svårt att se att _{arkeologernas diskussion i}

dessa avseenden_{på något avgörandesättskildesig} från historikernas.

I mitten av _{1970-talet ändrades perspektiven i}

forskningen på ett par sätt. Viktigt var det som

skedde vid ett_{nyttnordiskt historikermöte, denna} gångiTrondheim1977.1fleraavbidragen, framför

allt det norska och det_{svenska,till den medeltida} rapporten inom ramenför ettav mötetshuvudte¬

man,UrbaniseringsprocesseniNorden,betonades

att _{stadsutvecklingen eller urbaniseringen}

var en

del av den centrala maktens ambitioner. _Kunga¬

maktens_{betydelse för utvecklingen komattunder¬}

strykas mycket starkt. M. a. o.kom den _politiska

faktorn att tillmätas en _{betydligt starkare roll än}

vadPirenneoch hans_{efterföljaregjort.Inteendast} de _{högmedeltidastäderna tolkades som endel} av

centralmaktens _{organisation utan även de tidiga} tätorterna_sågs somuttryck för liknande ambitio¬

ner.Dessaidéer influerade också starkt den arkeo¬ logiska diskussionen. Inspirationen här komockså

utifrån. Richard_{Hodges bokDarkAge Economics} från_{1982speladeidetta sammanhangenviktig roll,}

inte minst_genom att han komattförmedla alter¬

nativaekonomiska_{synsättframförallt baserade på} Karl _Polanyi.'"*

Ettannat _{inläggsomfick storbetydelsevarnär}

Erik Cinthio i_{början av1970-talettog}

upp en dis¬

kussion _{kring förhållandet mellan köpingorterna} och städerna i Skåne. Han förde in ett helt nytt

momenti_{debatten, nämligen fråganom diskonti¬} nuiteteller kontinuitet mellan de _{tidiga köpingor¬}

ternaoch städerna. Han hävdade att de haft helt olika rolleratt _{spela internationellt och regionalt}

och att de _{representerade olika maktgruppering¬}

ar:_{stormannagrupperingaroch kungamakt.Hans} ställningstagande medfördeocksåatttidigare

kon-tinuitetsresonemang kunde ifrågasättas och att

manblev_{tvungen attimeradetalj studeraförutsätt¬}

ningarna och den _{arkeologiska bilden för respek¬}

tive orter. Cinthios _{uppfattning innebar i sin för¬}

längningatt t.ex.etttidigareantagetsamband från

Birkaöver_{Sigtunatill Stockholm kunde betvivlas.} Ett annat _{exempel på kontinuitetsdiskussion}

från samma _{period rörde byarnas tillkomst och}

det brott som blev när de ”vandrande _byarna” blev stationära. Även om den diskussionen inte

varhelt_{ny,fick dennyttbränslegenom deunder¬} sökningar påFynsomT. Grongaard-Jeppesen och E. Porsmose utförde under _{1970-talet och publi¬} cerade under _{1980-talets början.'* Också här, lik¬}

som för_{urbaniseringen, hävdades en diskontinui¬}

tet i _{utvecklingen. Fram till börjanavmedeltiden}

hade _{byarna varit ”vandrande”, i varje fall bebyg¬}

gelsen. Närde blevstationärainträffadeenheltny

situation. Detvar_{möjligtatt seliknandetendenser}

också i skiftenai_{Mellansverige."^}

Cinthios tes fick_{mycketstorbetydelse för den} fortsatta diskussionen inte minst inom

stadsarke-ologin. Under 1970-talet expanderade den

stads-arkeologiska verksamheten kraftigt. Enförändrad

syn och en insikt om vad kulturlagren _represen¬

terade, när de hotades i samband med _exploate¬

ringar i de historiska stadskärnorna, låg bakom

denna_{förändring.Denna}nyasituationinnebaratt

arkeologiskaundersökningar komattgenomföras

i_{någonformi nästanalla landetsmedeltida städer}

med_{skiftande,menimångafall med mycketgivan¬} de resultat.'*Endelidenna_utvecklingvarprojektet Medeltidsstaden,varsuppgiftiförsta handvaratt

skapa en överblick över vilket arkeologiskt mate¬

rial som fanns från de svenska och finska medel¬

tidsstäderna och_{analyserasituationen irespektive} städer och den _{kunskapspotential som fanns. I} arbetet kom ocksåvissa_{grundläggande hållningar}

framiett mera_{syntetiskt perspektiv.} Kontinuitets-fråganvar en avdessa,bara lite annorlundaformu¬ lerad än hos Cinthio. Här kom kontinuitets- och diskontinuitetsdiskussionen att framför allt _gälla

övergången äldremedeltid-högmedeltid.'^

1200-talets _{betydelse för urbaniseringen fram¬} hävdes särskiltinom_{projektet. Speciellt betonades}

att i de flesta fall fanns det _{egentligen inga före¬}

gångare till de orter som under 1200-talet utveck¬

lade _{sig till städer. Någraundantag fanns: Lund,}

Lödöse, Sigtuna och kanske någon mer. I den

mån det fanns _{arkeologiskt material från bosätt¬}

ningardessförinnantolkades dessaintesom

lämningar eller kanske inte ens som lämningar

efter _{någon slags föregångare. Det berodde på} det_{arkeologiska läge som rådde och kanske inte}

minst_påattdiskussionen förskötsmotettgeogra¬

fiskt område därizoo-talsexpansionen varsåtyd¬

lig, nämligen östraMellansverige. Diskussioneni

Sverige kom på detta sätt att skilja sig från t. ex. den norska där_{gränserna ingalunda drogs såhårt}

utan _{utvecklingen sågsmerasom kontinuerlig.}

Denna diskussion satte _naturligtvis fokus _på

den _{problematik som ligger i själva begreppet} kontinuitet ochdiskontinuitet. Den tvingade fram en _{diskussion, som} kanske kunde ha _{varit ännu} grundligare om vad som i själva verket läggs in

i _{begreppen. I vilka avseenden kunde man tala}

omkontinuitet eller diskontinuitet?I vissaavseen¬

den fanns det definitivtenkontinuitet: platskonti¬

nuiteten,degeografiska förutsättningarna,kanske

intressenterna. I andra avseenden _{gick en konti¬}

nuitet_{knappastattpåvisa. Dethängde naturligtvis}

samman med den kontext inom vilken urbanise¬

ringen utvecklade sig. Framväxten av den medel¬

tida staten ändrade förutsättningarna.

Fduvudpro-blematiken känns igen från en äldre diskussion i ännustörreskala:_{frågan kring kontinuiteteller dis¬} kontinuitet i _övergången från det romerska riket

till _{Europas äldre medeltid.}

Detvaralltsåunder1970-talet och detbegynnan¬

de 80-talet som arkeologerna på allvar blandade

sig iurbaniseringsdiskussionen.Fortfarandefördes

egentligen diskussionen i hög grad med utgångs¬ punktideproblemställningarsom hadeetablerats

utifrån deskriftligakällorna.Irelativt liteutsträck¬

ningutnyttjades detarkeologiskamaterialet föratt ställanya frågorutifrån justdettamaterials speci¬

ella_{möjligheter.}

III.

Den _{tyngdpunkt på 1200-talets urbanisering som}

funnits underMedeltidsstadens arbete kom så små¬

ningom under 1980- och 1990-talenatt

förskjutas

medeltid både här i landet och särskilt i Norge

kom den arkeologiska diskussionenattkoncentre¬

ras_pådennaperiods urbanisering och dessorsaker

och_{yttringar. Detandra komplexetvarettförnyat}

intresse för_{järnålderns}centralortsbildningar.

Perioden från sent _{900-tal till 1200-tal blev}

betydligt tydligaregenomdestoraundersökningar

som genomfördes iTrondheim och Oslo iNorge

och Lund, Lödöse och Sigtuna i Sverige. Det är

väl _{knappast fel}att säga attdet ärhär som

stads-arkeologinhar firatsina främstatriumfer. Genom

dessa_{undersökningartillkomettunderlag,som}var

väl_ägnat attänengångtaupp frågor kring bl. a.

urbaniseringsprocessens kronologi, innehåll, ytt¬

ringar och drivkrafter. Kontinuitetsfrågorna kom

åter i fokus liksom _{maktfrågorna. En} mera sam¬

mansattbildän _{tidigaretonade fram.“}

Det _{förnyade intresset för järnålderns central¬}

orter är ocksåviktigt att notera. Ribe har sedan

länge framstått som en sådan viktig plats, inte

minst genom att kontinuitetsfrågorna till den medeltida staden där _länge var problematisk.

Genom att numera också vikingatidsbebyggelse

har påträffats där har diskussionen kunnat kom¬

plicerasoch nyanseras.Medinspiration

från

Dan-kirke, Lundeborg, Gudme m. fl. centrala platser

ochområdeniDanmark harockså studierav järn-åldersboplatserisödra Sverige,somt.ex.Uppåkra

och Ravlunda, men också i

Östergötland,

land och _{Västsverige genomförts och en helt ny} bild med en rad centrala orter _{börjar framträda.}

Denär_{betydligtmer mångfacetteradän den som}

fanns_{tidigare,då det främstvarBirka och Kaupang} och liknande _{platser som diskussionen rörde sig}

kring.“

IV.

Det är _{ingen tvekan om att det i dag finns ett} heltannat_{underlagänför bara}10-15årsedan att föraenbred diskussionkringden tidiga

urbanise-ringsprocessen i ettlångtidsperspektiv från järnål¬ der och framåt. Att i den diskussionen också de

”gamla” frågorna kring kontinuitet och diskonti¬

nuitetliksommaktfrågorna kommerattfinnas kvar

är_{jagövertygad}om. Detnyaär isåfallatt genom

nytt material de gamla begreppen kan nyanseras ochanvändas för attvisa_påprocessenskomplexi¬

tet.^^Men _{samtidigt som detta sägs måste också} konstateras att det finns stora _{forskningsluckor.}

Detsom hittills inte studerats särskilt mycket rör

bl. a. frågor kring _orternas inre organisation och

sociala struktur, som utgår från det arkeologiska

materialet. Kommande avhandlingar och andra bearbetningar kommerförhoppningsvisattfyllaen

V.

Någotsommanslåsav, närman ser hur

urbanise-ringsforskningen bedrivits för medeltiden, är den

kraftiga specialiseringen. Städernai sig är studie¬ objekten, knappaststäderna eller centralorternai

en större _{regional eller nationell eller internatio¬}

nell kontext. För en _{arkeolog är det naturligt att}

arbetaienlokal miljö, attkansket.o. m. speciali¬

sera _{sigpå en plats. Detärsåmycket arbete som}

måste investeras förattkunna_{säganågot omjust} den _{platsen. Man måste lära känna lämningarna,}

bevaringsförhållanden, den arkeologiska situatio¬

nen_{överhuvudtaget. Därtill kommer ocksåenten¬}

dens till_{uppdelningistadsarkeologer,}

landsbygds-arkeologer, borgarkeologer etc., vilket ytterligare

kan _{späda på en inte alltid önskvärd specialise¬}

ring.Ävenden historiskaforskningentenderarsom

redan nämnts attockså hamna idenna _specialise¬

ring. Kan vidå breddaossoch finnanyavinklingar och _{aspekter som kan utveckla}

urbaniseringsdis-kussionen, både närdetgäller de gamla frågorna

och _{nya? Jag vill ta upp ett par sådana tänkbara}

grepp.

VI.

Det första _{exemplet utgår från ett historiskt och}

rumsligt perspektiv. Landskapet fragmentariseras

ofta. Vi delarupp det i ettantal tydliga operatio¬

nella_{kategorier: stad, by, borg,ensamgård, kyrka}

etc. _{Objektenblirofta utgångspunkten för special¬}

studier. För att kunna behandla dem_systematiskt

måste vi definiera och _{avgränsa. Genom tidernas}

Figuri.NäWerkidetmedeltida_{landskapet(Aston 1985J.}

lopp har många definitionerför stad prövats och

många avdem har naturligtvis varit operationellt

användbara försinaändamål. Inte minsthar detta

gälltfördenforskningsomhittills bedrivits.^^ Men

hur _{långt kan vi driva denna kategorisering utan}

att_{göravåld påverkligheten?Den är ju ingalunda}

alltid klar ochutan _{gråzoner. Isjälvaverketutgör}

landskapet och dessolikadelarettnätverk föratt användaenbraterm,somkanskeidagärnågotsli¬ ten.Michael Astonharenmycket enkel_menpeda¬ gogiskbild på detta i sin handbokom

landskaps-arkeologi (fig. i).^ Hur analyserar vi ett sådant

nätverk frånarkeologiskthåll?

Detkantyckas attdetärenkeltattdraengräns

mellan_{by och stad.Men, igrundoch botten,kan}

vi_{verkligen hävdadetta?Detfinns ordiolika}

_språk

som_{avspeglarattför de}samtida_varintesaker och

tinghelt klara.INordenanvändsdetlatinska ordet

villa bådeför_{by ochför stad. Ibland fårvilla till¬}

läggetforensissombetyder bymedtorgochsom

vanligen då översättsmedstad.^^Detfinns någoti

den_{topografiska bildensomtyderpådetsamma.}

Mankanerinra_siguppsatsenfrån 1961avG. Laring

om stadsplan och byplan_i detcentralaVästergöt¬

land. Hanvisardärattdetigrund och botteninte

är så stor skillnad mellan städerna och _byarna i

dessaavseenden.Med_{utgångspunkt frånden skån¬} ska_{byn Kyrkheddinge har KatalinSchmidt Saboi}

ett_{nyutkommetarbete diskuterat gråzoner}mellan byoch stad framför allt urfunktionellsynpunkt.^^ GårmantillSydeuropakanmangöraliknande iakt¬

tagelser. Rougiers i Provenceklassificeras som en

by, men innehåller en borg, kyrka och

hantverks-och handelsaktiviteter, delvis avganska avancerat

slag.^^ Det är en verklig tätbebyggelse. Om man

reserit.ex.Toscanaharmanofta svårtattseskill¬

nadermellan sådana_{platsersomkallasstäder och} sådana som benämnsbyar.

Ett annat_{exempel.Makten ilandskapet tarsig}

mångauttryck. Stadenärett,borgen,huvudgården

ärett_{annat,kyrkankanske ytterligareett.I}staden

samlasettantalfunktionersom enmakthavarekan varaintresseradavatt_påettellerannatsättkontrol¬

lera. Detta är en viktig drivkraft i den medeltida urbaniseringen. Detbehöver ju inte primärt alltid

vara en _{centralmakt, kungen, som} ligger bakom, men förr eller senare har fleraav de lokala cent¬

ralorterna annekterats av kungamakten för dess maktanspråk. Menser manpådensvenska kartbil¬

denfinnermanattstadsutvecklingen ingalunda_är

jämn. Norrom Gävle finns överhuvudtaget ingen

medeltida stad. I andra delar är stadsväsendet

mycketsvagt:Västergötland, Värmland, detinreav Småland etc.Makt i_{landskapet kan också utövas}

från en huvudgård eller från _en borg. Ibland blir borgen såutveckladrenttopografisktattdenkom¬

merattinnehålla alla de_grundelementsomfinnsi

entätort/stad. Differentierathantverk,handel,tät¬ bebyggelseärsådana.Ärintedetta ocksåutryck för

samma_{process som i}andra delar _avlandetleder

tilltillkomstenavstäder?Grundförutsättningenär

att_{skapaettnätverk förkontroll, valenav}noderna

i _{landskapet och deras fysiska utformningliksom}

breddeni innehållet kan skilja, men att dra grän¬

sernaskarpt_gårknappastochblir egentligen

ohis¬

toriskt.Rent_{topografisktkan det blisvårtattskilja} mellan en stad som har en borg med anslutande bebyggelse och enborg medförborgsbebyggelse. Det kan t. o. m. vara så att i vissa fall resulterar dennaviljaattkontrollerainteensiettfysiskt ned¬

slag. Kanske birkarlarnas skatteuppbörd i

nordli¬

gaste Sverige skall föras in i ensådan diskussion? Detta skall kanske inte drivas för långt. Jag har

behandlat detta i ett annat _{sammanhang, tyvärr}

ännuinte_tryckt.^*

I stället föratt, som vinormaltgör, närma oss

städernasom enalldelessärskildkategorikanske_vi iförstahand skullese_påvad_somhänder när män¬

niskor_flyttarsamman.Det ärändåvissabasalakrav

som ställs på _organisation och gränsdragningar,

vägar, tillgång tillvatten etc. Vissakrav på regle¬

ringarblir namrligtvisnödvändigaatttillgodoseför

attunderlätta samboendet. Dettafår konsekvenser för den _{topografiska utformningen. Orterna får} olikauppsättningaravekonomiskaoch administra¬ tiva(ibland) funktioner.Ävenideflesta städerför¬

blir_jordbruketenviktigdel långt framitiden. Vissa avorternaskiljerutsiggenomattdenekonomiska

bakgrundenär olika. Graden avcentralitet påver¬

kar ortstrukturen och sedan tillkommer naturligt¬

vis de styrandes intressen och ortens roll natio¬

nelltoch internationelltsomalla ändåskapar något slags skillnad eller hierarki. De hänger ändå sam¬

maniolika formeravnätverk.Menvilkaorterräk¬ narvi in i endiskussionomurbanisering?Vargår

gränserna?

Det _{jagvill ha sagt med detta är} att vi kanske

tän-kande,omviskallkomma vidare och förstå urbani¬ seringen ibred bemärkelse.Detinnebärinteattdet

gällerattfinna generella lagar,menattvimåsteför¬

sökafinnamera _{generella dragiutvecklingen och}

till detta _{lägga de speciella faktorer,} som hänger

sammanmed tid ochrum. Istället föratttalaom urbaniseringeniNordeuropa underettvisstskede,

sökervistudera_{ortsutvecklingenibred bemärkelse}

-varför_{slogmansigsammani tätorteroch varför} utvecklade _{sig dessatätorterolika?}

Om vi_{pådettasättbörjar}sepålandskapetsom

en arenadärvifinner olika_{bosättningsmönsteröver}

tiden, där vi finner basala likheter i människans

sätt att_{organisera rummet, oavsettbosättningsort}

och_tid,menskillnaderiorternasdetaljutformning, funktioner, rättsliga stams och hierarkiska place¬

ring,blirvikanskeintefullt så beroendeavattdefi¬ niera_{verkligheten. Därmed blirdetockså plats för}

alla_{gråzoner.Litetydligare formulerat: kanske} sm-dierna skall_{börjaimänniskornasbehov och deras} och omvärldens krav_{påvilkafunktionersommåste} finnas. Detta_{angreppssättkan också fungerai ett}

storskaligt perspektiv.Anders Andrén harienupp¬

satssom\\ettTStateandtownsochsombehandlar stadsutvecklingeniSkandinaviengjortnågra intres¬

santaobservationer där hanmenar_{sigsestädernas} förläggning tillvissa ekologiskazoner.

Detta skulle också kunna en innebära en bryt¬

ningmedvårisolering till det svenska eller skandi¬

naviska ochvårkoncentration till_{stadsutvecklingen}

som sådan. Detblirnödvändigt med komparatio-ner för att vi skall se både det _{speciella och det} generella. Hurmångahar egentligen fördjupatsig

i det intressanta _{problemet att det under perio¬}

den _{omkring år} looo sker en strukmrell föränd¬

ring intebarapå mångahåll på landsbygdeniDan¬

mark ochi_{SverigeutanocksåiEngland (Wharram}

Percy), Frankrike (Rougiers) och Sydeuropa över

huvud taget(incastellamento). Och dettaskerunge¬

fär _{samtidigt som ett medeltida stadsväsende bör¬} jar växaframiNordeuropaochviktiga strukmrella ändringaristadsväsendet skeriSydeuropa och,inte

minstintressant,ettstadsväsendebörjartaformpå

Östafrikaskust. Vad är_{generellt och vadärspeci¬}

ellt? Finnsdet trotsallt _{storskaliga samband?}

VII.

Forskning kring urbanisering är i dag mycket

omfattande.Sermanutivärldeni_{dagärdettainte}

märkvärdigt. EnligtNationalencyklopedinbor 55% av_{Sverigesbefolkningistäder medmeränzo 000}

invånare.Siffran för världen är_enligtsammakälla

30% (år 2000). Den största delen av forskningen

knytersigtill den industrialiserade staden,ävenom

de _{globala perspektiven gör att bilden börjar bli}

betydligtmermångfacetteradänvad denvarittidi¬

gare.Dehistoriska perspektiven finns där,ävenom

generaliseringsgraden är sådan att variationerna

inte alltid kommer fram. _{Urbanisering kan också}

betyda olika för olika forskare.Liteavdetta skiner

igenom i Nationalencyklopedins artikel om urba¬

nisering. Denekonomiske geografen serettömse¬

sidigt beroende av stadsbefolkningens bosättning

och _{näringslivets utveckling. Humanekologen ser} de _{problem som ligger i anhopningen av män¬} niskor _på en och samma plats. Inom sociologin

har _{enligt Nationalencyklopedin begreppet urba¬}

nisering två betydelser, dels tillväxten av stadsbe¬

folkningens andel avden totala befolkningen, dels

spridningenav vanoroch levnadssättsomärtypis¬

ka för _{(stor)staden, exempelvis anonymitet, till} andra delar av samhället o. s. v. Den ende som anläggeretthistoriskt perspektivärfaktiskt antro¬

pologen.

Det är värtatt notera att_{historiker, arkeologer,}

stadsplane- och arkitekturhistorikerintekommer till

talsidettaavsnitt.Deåterfinnsistället under ordet

stad, som i första avsnittet definieras på följande

sätt: ”ett_{geografiskt område somkännetecknasav}

en_{viss typavrättsligstatus(juridisk definition)eller} en viss _{typ av markanvändning(funktionell defini¬}

tion). I båda fallen består en stadvanligtvis av en tät_{bebyggelse- och befolkningsanhopning (seäven}

stadsbyggnad och urbanisering).”

Idet förra fallet blir det de_{generellaprocesserna}

som _{analyseras, intede speciella, ochi detsenare}

fallet blir det inte så_{mycket de generella proces¬}

serna som beskrivsutandenmera_{specifika histo¬}

riska_{utvecklingen, visserligen också deni vissmån}

generaliseradmenien annanmening.Detärdock

urbaniseringsprocessersombeskrivs, oftautan att

ordet används. De historiskt inriktade _{discipliner¬}

na har varit _{ängsliga eller avvisande att ge sig in} i en mera _{generell urbaniseringsdiskussion. Detta}

innebär också attnär_{urbanisering diskuteras från}

historiskt håll blir det ur ett _{svenskt/nordiskt/}

europeiskt/1, o. m. enbart västeuropeiskt perspek¬

tiv.Andra områdenivärlden drasinte in.

Detfinns_{alltså,grovt sagt,igrunden två parallel¬} la diskussioner_{löpandenärdetgäller urbanisering/}

stadsutveckling. Det intressanta är att vi finner arkeologeribåda lägren. Antropologisktpåverkad

arkeologi med bas framför alltiUSA, förattgene¬

ralisera_{återigen, utgör iförsta hand detförstaläg¬}

ret, medan de europeiska arkeologerna med sin

historiska_{inriktning tillhör det andra. Man kan i} dettasammanhanghänvisa tillen bok med många

olika _{exempel, som kanillustrera framför allt det} förstasättetattnärma_{sigurbaniseringsprocessen,}

nämligen The Archaeology ofAfrica från 1993.*°

Varden svenska ochskandinaviska traditionen_pla¬

cerar_{sigär intesvårtattse.När}det gäller denäldre

urbana historienärdet den”historiska”traditionen

somärheltallenarådande. Enutveckling_inomvår forskningsomocksåtarsikte på detmeragenerella

vore intressant att se. Vi behövervidga_{vår teore¬}

tiska och metodiska breddoch vår internationella utblick. Då kan vi _på ett helt annat sätt än i dag

drainocksåettinternationellt materialoch _påall¬ varblandaossin ien_generell

urbaniseringsdiskus-sion. Detarbete sombedrivsi afrikanskarkeologi

vid _{Uppsala universitet med inriktning} mot bl. a.

”Globalurbanism” blir_{härvidlagintressant}attfölja (www.arkeologi.uu.se/afr/projects/).

VIII.

Jag har tagit min utgångspunkt mera i generella

frågorän ispecifikaproblem knutna till bestämda

orter.Dethar också inneburitatträttvisa inte_gjorts

för alla destorainsatsersom_{gjorts i}utforskandet av enskilda platser. Detta _är medvetet, eftersom

jagmenar attvi härintehar någon eftersattsitua¬

tion _{(utom möjligenattmerkunde havaritpubli¬}

cerat). Det jag mera har efterfrågat och velat ta

upp är den generella stadshistoriska och

stadsar-keologiskasituationen.Debattenharinågon mån

stått stilla enlängre period. Det _är dags _att med

de_{goda förutsättningar}somfinnsidag ånyogripa sig an med denna och då också pröva nya vägar

för studietav_{urbaniseringsprocessen. Idetta ligger}

bådeen_utvecklingutifrån de forskningstraditioner

vi hittills förlitat oss _på och _ett prövande _{av nya} perspektiv. Finns detutrymme för detta?

Hans _{Andersson, f. 1936, professor emeritus i}

medeltidsarkeologi vid Lunds universitet. Ledare av_projektetMedeltidsstaden _1976-1984.

Noter 1. Andersson_1971,Blom1977.

2. Andrén_{1980,Blomqvist1941,1951,Blomqvist och Mårtens¬} son_{1963,Carlsson}och Ekre 1980, af Ugglas_1931.

3. Schtick 1926.

4. Hildebrand1879-1903.

5. Schiick 1926,s.4

6. _{Pirenne 1925.Boken trycktes först på}engelska efterenföre¬

läsningsserieiUSA. Påfranska kom den först1927. 7. Weibull1950. 8. Lönnroth_{1957, s. 99f.} 9. Lönnroth1957, s. 104f. 10. Lönnroth1957,s.122. 11. Floderus_1941. 12. _{Blomqvist1941, 1951.}

13. Andersson1977,Helle ochNedkvitne1977. 14. Hodges 1982(1989).

15. Cinthio1972, 1975.

16. _{GrongaardJeppesen1981, Porsmose 1981,1987.} 17. Sporrong1971.

18. Härhänvisas rentallmänttill StefanLarssons avhandling

Stadens dolda kulturskikt från2000(Larsson2000)som utifrånett_{lundaperspektiv kritisktmeninträngande behand¬}

lat_{stadsundersökningarna.}

19. Andersson och Redin 1980,Andersson1990. Enbok, där frågor om kontinuitet och diskontinuitet behandlas, är

Anders Andrénsdoktorsavhandlingomde medeltida dans¬ kastäderna(Andrén1985).

20.Andersson1996.

21. _{Clarke och Ambrosiani 1993, Jensen 1991, Larsson och} Hårdh_{1998,Lindeblad och Nielsen1993,Lindeblad,etal.}

1997,Lundqvist2000,Aqvist1992ärbara några exempel.

22._{Jagäregentligen lite oroad avattanvändaordet}process,

eftersom det lätt _ger ett mekaniskt och deterministisk intryck. Talar man omdiskontinuiteterär det möjligtatt processernaärfleraistället eller ivarjefallattde ständigt

modifieras med_{hänsyn tillförändringar}iomvärlden.

23. Andersson1972. 24.Aston 1985.

25. Andersson1971.

26.Laring 1961,Schmidt Sabo2001. 27.Démians D’Archimbaud 1980.

28.Anderssoninpress.

29.Andrén 1989.

Käll- och

_{litteraturförteckning}

Andersson,H., 1971,Vrbanisierte Ortschaften und lateinische Terminologie.StudienzurGeschichte desnordeuropäischen

Städtewesen vor_{1350. (Actaregiae sodetas sdentiarum} et litterarum_{Gothoburgensis,Humaniora 6). Göteborg.}

Andersson,H., 1972, ”Zentralorte, Ortscbaftenund Städtein Skandinavien-_{Einige metbodiscbe Probleme”.KielPapers}

’72. Friihe Städteinwestlichen Ostseeraum.Kiel.

Andersson,H.,1977,”Sverige. Enforskningsöversikt”. Urbani-seringsprosesseniNorden, i.Middelaldersteder.DetXVII nordiske historikermote Trondheim Blom, G. A.

(red.) Oslo, Bergen,Tromso.

Andersson, H., 1996, ”Tendendes in tbe Field Archaeology Concerning tbe Early Medieval TowninScandinavia.Deba¬

tesand Discussion”. The_{Emergenceof Towns. Archaeo¬}

logy and Early Urbanizationin Non-Roma, North-West

Europe. The SwedishInstituteofUrban History75 years

An_{Anniversary Symposium, Septemberyd,1994.Nilsson,}

L.ocb Lilja,S.(red.) [Studieristads- ocb kommunbistoria

(StudiesinUrbanHistory)]. Stockbolm.

Andersson,H., inpress,”Urbanisation”. The Cambridge Med¬

ieval_{Historyof Scandinavia.}

Andersson,H.ocb Redin,L,1980,StadsarkeologiiMellansve¬ rige. Läge, problem, möjligheter. (Riksantikvarieämbetet

ocb statens historiskamuseer. _{Rapport. Medeltidsstaden}

19).Stockholm.

Andrén,A., 1985, Den urbanascenen.Städeroch samhällei det medeltida Danmark. (Acta archaeologica Lundensia.

Seriesin_80.13).Bonn,Malmö.

Andrén,A., 1989,”State and townsin the Middle ages.The Scandinavian_{experience”.Theoryand Society18.}

Aston, M., 1985,Interpreting the Landscape.LandscapeArcha¬ eologyinLocal Studies. London

Blom, G. A. (red.),1977,Urbaniseringsprosessen iNorden, i. Middelaldersteder.Oslo,Bergen, Tromsö.

Blomqvist,R.,1941,Tusentalets Lund. (Skrifterutgivnaavför¬ eningen Det Gamla LundXXI-XXII). Lund.

Blomqvist, R.,1951,Lunds historiai.Medeltiden.Lund.

Cinthio, E.,1972, ”Variationsmusterim dem

friihmittelalterli-chen Städtewesen Schonens”. Fruhe Städteimwestlichen Ostseeraum.Kiel_{Papers’72.Kiel.}

Cinthio,E.,1975,”Köpingoch stadidet tidigmedeltida Skåne”.

Ale.

Clarke,H.och Ambrosiani,B.,red.,1993,Vikingastäder. Höga¬

näs.

Démians _{D’Archimbaud,} G., 1980, Les fouilles de Rougiers.

Contribution ä_{Tarchéologiede Thabitat ruralmédiévalen} paysméditerraneen.(Publicarions de rU.R.A.no6

Archéo-logie médiévale méditerranéenneMémoires 2). Paris.

Floderus, E., 1941, Sigtuna, Sveriges äldsta medeltidsstad.

Stockholm.

Grongaard Jeppesen,T., I98t,Middelalderbyens opståen. Konti¬

nuitet ogbrudiden fynskeagrarbebyggelsemellemyngre

jernalderogtidligmiddelalder. (Fynske smdier ii).Odense. Helle, K. och Nedkvitne, A., 1977, ”Sentrumsdannelser og

byutvikling i norsk middelalder”. Urbaniseringsprosessen

i Norden, i. Middelaldersteder. Blom, G. A. Red. (Det

XVII.nordiske historikermote Trondheim_{1977). Oslo, Ber¬} gen,Troms0.

Hildebrand,H.,1879-1903, Sveriges medeltid.Stockholm.

Hodges, R., 1982 (1989), Dark Age Economics. The origins

oftowns and trade AD 600-1000. Renfrew, C. (New

ApproachesinArchaeology) London.

Jensen, S.,1991,”Dankirke-Ribe.Frahandelsgård til

handelsp-lads”.Fra StammetilstatiDanmark2._{Hovdingesamfund}

ogKongemagt. Mortensen,P. ochB.M., R. Red. (Jydske Arkteologiske Selskab. Skr.XXVII).Århus.

Laring, G.,1961,”Om stadsplan ochbyplanidet centralaVäs¬

tergötland”. Cothia9

Larsson, L. ochHårdh,B._{(red.), 1998, Centralaplatser}Cen¬

trala_{frågor. Samhällstrrukturenunder järnåldern.En Vän¬} bok tillBerta_{Stjernquist. (Acta archaeologica lundensia.}

Seriesin 8°.28). Stockholm.

Larsson, S.,2000,Stadensdolda kulturskikt.

Lundaarkeolo-ginsförutsättningaroch förståelsehorisonter uttryktgenom

praxisför källmaterialsproduktion1890-1990.(Archaeolo¬

gicalundensia.Investigationes deantiquitatibusurbis

Lun-daeIX). Lund.

Lindeblad,K.och Nielsen, A.-L.,1993,Herrebro-hällrisningar och marknad._{Arkeologiska undersökningarav}

fornläm-ning51iBorgssocken,Östergötland. (Riksantikvarieämbe¬

tetochstatenshistoriskamuseer,Rapport9). Stockholm. Lindeblad,K.,Nielsen, A.-L. ochRiksantikvarieämbetet,1997,

KungensgodsiBorg:omutgrävningarnavid Borgssäte¬

ri:_{arkeologiskslutundersökning. Borgssäteri6702, RAA}

276,Borgssocken, Norrköpings kommun,Östergötland.

(Rapportserie/UV Linköping,1997:12Linköping. Lundqvist, L.,2000,Järnåldernscentra -exempelfrån Hal¬

land och_{Västergötland.(UrbaniseringsprocesseriVästsve¬}

rige.Enutvärderingavuppdragsarkeologins möjligheteratt

belysa historiska processer).Göteborg.

Lönnroth, E., 1957, ”Hansestädernaoch Sverige”.Detnordi¬

skasynpåförbindelsenmellem bansestcederneogNorden.

Århus.

Pirenne, H.,iqi^,MedievalCities. NewJersey.

Porsmose, E.,1981,”Denagrarebebyggelseudviklingi

middel-alderensDanmark”.2_{Bebyggelsehistorisk tidskrift2.}

Porsmose, E.,1987, Defynskelandsbyers historie-i dyrknings-fcelleskabets tid.(OdenseUniversity StudiesinHistory and

SocialSciences_109).Odense.

SchmidtSabo,K., 2001,Vem behöver en_{by? Kyrkheddinge,} struktur och_strategiunder1000år. (Riksantikvarieämbetets

arkeologiska undersökningar. Skrifter 38). Lund.

Schiick, A.,1926,Studier rörande detsvenska stadsväsendets

uppkomstoch äldsta utveckling. Uppsala.

Shaw, T,Sinclair, P., Andah, B. ochOkpotot, A. (red.),1993,

The_{Archeology ofAfrica. Food metalandtowns. (One} World_{Archaeology. 20).London andNewYork}

Sinclair, P. (red.),_{(1993), The Development of Urbanism from}

a Clobal Perspective, (http://www.arkeologi.uu.se/afr/ projects/BOOK/contents.htm).

Sporrong, U., I97t, Kolonisation, bebyggelseutveckling och

administration. Studieri agrara_{kulturlandskapsutveckling}

under_{vikingatid och tidig medeltid med exempelfrånUpp¬} land och Närke. Lund.

Weibull, C.,1950,Cötaälvs mynning, land och städer frami

äldre medeltid._{(Göteborgs högskolas årsskriftLVI.1950:2).}

Göteborg

Åqvist,C.,1992,”Pollista and Sanda-two_{Thousand-year-old} Settlementsinthe MälarenRegion”.RescueandResearch.

Reflectionsof SocietyinSweden700-1700A.D. Ersgård,

L, Holmström, M. och Lamm, K.(red.)(Riksantikvarieäm¬

betet._{Arkeologiska undersökningar. Skrifter).Stockholm.} BHT_{42/2001 MEDELTIDSSTADENS ARKEOLOGI}

Medieval urban

research

perspective

backwards

and forwards

in time

By Hans

Andersson

Summary

Thefirst _{part of the article contains a discussion} ofSwedish researchinconnectionwith the medie¬ val town and the lines which can be distinguish¬

ed. One _{important starting point in this} respect

is Adolf Schiick’s doctor’s thesis from 1926, in

which hedefinesthetowninthefollowingway:“a

more_{densely builtcommunity}whoseinhabitants,

becauseoftheir interest in trade andcommerce,

form a social unit either in economic, legal, _or

bothterms”.For its timeitwas an_openandbroad

definitionwhich made itpossible to bridge from thebuilt-upcommunities oftheVikingAgeto the

towns of the Middle_Ages. Evenmally the empha¬

siswas_{placedon the economic incentives}for the developmentoftowns.Thisalso characterized his¬ torical research formanyyears.Anemphasisonthe innovativerole of the Hanseatictownswaschang¬

ed after the Second World War to an emphasis

of the I2th century’s internal economic develop¬

mentas abasis for thedevelopment oftowns.The

initial _{archaeological results played arole in this.}

Fromthe _{1970’s the focuswaschanged andmore}

emphasiswasputonthecentralpower’sactiverole in the _{development of towns than on the purely}

economicfactors. This_approachwasalsoadopted

bythe archaeologists whotooka moreactive part

in the discussion concerningthe medieval urban¬

ization. In recent_{years, through archaeology, the}

interesthas beenconcentratedin_particularon pre¬

historic central _{places and thetowns of the early} Middle_{Ages. Summingupit ispossible,neverthe¬}

less, to saythatboth historians andarchaeologists

have worked fromthe basisof lines ofresearch that

were established rathermany years ago.

The second partof the articlequestionswhether

it isnottime tochange the focus.Medieval urban

research has beenexceedinglyspecialized and it is

above all the towns in themselves that have been the_{objectsof study. Other linesshouldbe possible} which to a _{greater extent} study the urbanization

process assuchand thetownaspartofaprovince.

It isnot_alwayseasytodemarcate differenttypesof

places. Urbanand ruralfunctionsexistbothinthe

town,the village andin the castle.Theshapes of

built-up communitiescansometimes beverysimi¬

lar. How should this be handled? Another ques¬ tionthat israised isthe _{powerinthe province or}

district, which can express itselfin several ways.

Thetownisone,the castleorthemanorisanother,

and the Church _perhaps yeta furtherone. In my

opinion a discussion of these questions demands

that _{archaeologists and historians to a greater}

extentbecome involved in amoregeneral urban¬

ization discussion towhichinternational material

isalso introduced. In this thereisboth adevelop¬ mentonthe basisof theresearch traditionswhich

have _applieduntil nowtogether with a testing

of