Bebyggelsehistorisk
tidskrift
Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage
Author
Hans Andersson
Title
Perspektiv bakåt och framåt på medeltida stadsforskning
Issue
42
Year of Publication
2001
Pages
7–16
ISSN 0349−2834
ISSN online 2002−3812
www.bebyggelsehistoria.org
Perspektiv bakåt
och framåt
på
medeltida
stadsforskning
av Hans
Andersson
I.
Forskning kring de medeltida städernahar onekli¬
genupplevten renässansde senastedecennierna. En viktig orsak till detta är de många
stadsgräv-ningar somgenomförts och denya storamaterial som kommit fram vid dessa. Under 1970- och
80-talen fokuserades medeltidsarkeologin i bety¬ dande utsträckning på staden. Under denna tid fannsockså deförstaansatsernahosarkeologerna
att undersökaurbaniseringsprocessen som sådan sedd iettregionalt och nationellt perspektiv. His¬
toriker hade tidigare arbetat förutom med den
enskilda staden även med stadsutvecklingen som
sådani sin forskning, ävenomdetrelativtsettvar
fåsom ägnade sig åt dessafrågor.
Arkeologernatogibetydande utsträckningöver
mycket av de betraktelsesätt och angreppssätt på
stadensomhistorikerna hade haft. Samtidigtinne¬
bar detta attman sannoliktförbisåg andra möjlig¬
heter som låg just i det arkeologiska materialet.
Detkan därförvaraviktigtatt stanna uppoch för¬
söka precisera hur forskningssituationen ser ut i
dag, men inte stoppadär utanprövavilka utveck¬ lingsmöjligheter, kansket.o. m.vilka alternativ till
dagens forskning som skulle kunna finnas.
Urba-niseringsforskning bedrivs på många håll, om än
i huvudsak koncentrerad till modern tid. Vad kan vihämta därifrån förattformuleraendelvisannor¬
lundastrategi? -1detta inlägg villjagföljatvålinjer:
att försökasehur lägetär i dagmot bakgrundav
den tidigare forskningen och att diskutera några alternativ för framtiden.
Det finns inom medeltidsarkeologin i dag ett
allt bredare spektrum av problemställningar och
sättattnärmasigproblemen.Deklassiska frågorna
finnsnaturligtvis kvar,menidag hararbetsområdet
vidgats väsentligt. Det innebär ocksåatt synenpå
stadsarkeologinoch dess möjligheterändratsöver tiden.Dettakanvaravärtatthållai minnet närjag
-tillattbörja med-skall göraenförsökattskissera
hur denmedeltidaurbaniseringsprocessenuppfat¬
tatsavinte minst arkeologerna.
Men först ett par anmärkningar rörande ordet urbanisering. Begreppeturbaniseringvaromdisku¬
teratnärdet lanseradesimedeltidasammanhang.
Det hade nämligen i första hand förbundits med
utvecklingen under industrialiseringens tid. Första
gången som begreppet används i Norden, såvitt
migbekantär, vari början av 1970-talet och blev
påsättochvisstadfästgenomtiteln på rapportbo¬
ken till det nordiska historikermötetiTrondheim 1977.' I dag ifrågasätts knappast användningen av
begreppet också för äldre perioder. Vi skall dock
intebortse från attbegreppeti sigsjälvt täckeren
bred verklighet, som i sin turbehöver preciseras.
Det ärnågotmer änvad ettordsom stadsutveck¬
ling innebär.Detfinns namrligtvisskillnaderiurba¬ niseringens yttringar övertiden,menutgångspunk¬
tenärändåattdet finnsnågotsomärgemensamt
och som gör att vi kan tala om en process som
sträcker sig överlång tid. Vifår bara akta oss för attblisåfångadeavbegreppetattvi serprocessen
somkontinuerlig och närmastdeterministisk.
Ser man till den historiska och arkeologiska
diskussionen i stort skulle man kunna säga att
det har funnits vissa delfrågor som har domine¬ rat diskussionen över tiden: kronologi, definitio¬
ner,aktörerna, förhållandet mellaninhemska och internationella rötter i utvecklingen, kontinuitet
och diskontinuitet.
II.
Fram till 1970-talet hade egentligen historikerna banan försig själva med några få undantag, t. ex. Lund och GamlaLödöse, därstadsarkeologisk verk¬ samhet bedrevs.^Ändåärde historikersombehand¬
lat urbaniseringsprocessen påfallande få. Det är de enskilda stadsmonografierna som dominerar.
Klassikern är Adolf Schiicksom med sin avhand¬ ling Studier rörande det svenska stadsväsendets uppkomst och äldsta utveckling från 1926 lade
grunden till en svensk stadsforskningd Det fanns
förvisso äldre forskare som varit inne på ämnet, såsom HansHildebrand,men detvarSchiicksom
gjorde den första grundläggande genomgången.
Närmanskalldiskutera dentidigastadsutveckling¬ eni Sverigekan man intekomma förbi Schiick. I
dettasammanhang skall endast berörashans stads-definition, som var mycket framsynt, inte minst
i förhållande till dåtidens diskussion: ”en tätare
bebyggelse,varsinvånarepågrundavsinagemen¬
samma handelsintressen bilda en samhällsenhet i
ekonomiskt eller rättsligt avseende eller i bägge dessahänseenden”.’Iendiskussion,somfortfaran¬
devarmycketkoncentrerad påettformellt
stadsbe-grepp vardetta någotnytt.Visserligen hadeHenri
Pirenne 1925publiceratbokenMedievalcities, ivil¬
ken han betonade fjärrhandelns betydelseför den tidigastadsutvecklingeniVästeuropa,^menSchuck
har ingen hänvisning till denna bok. Detta tyder på att Schuck i sina slutsatser varit oberoende av Pirennesdiskussion. Schucksågalltså köpmännen
som de aktiva aktörerna istadsutvecklingen. Han
menade ocksåattdetintevarnödvändigtattstaden
definieradesrättsligt. Därmedminskadegapetmel¬
lanvikingatidenstätortersomBirka och de medel¬
tida städerna.Uppenbarligen såg Schuck möjlighe¬
ternaav enkontinuitetivarjefalli vissaavseenden
från de vikingatida tätorterna till de medeltida
städerna. Schuck betonade också att de flesta av
de handelsplatser som redan före folkungatiden
utvecklats till stadssamhällenfrån början hade en
svenskbefolkningochattden tyska immigrationen tillhörett senareskede. Hansågalltså stadsväsen¬
det framför allt som ett resultat av en inhemsk utveckling.
För CurtWeibull var det den tyska handelspo¬
litiska expansionen, som gav incitamentet till att städerutvecklades från iioo-talet ochframåt. Han
såg-om manvågardra indirekta slutsatseravhans
texter - inte någon egentlig kontinuitet från tidi¬
gare handelsplatser.^ När Erik Lönnroth i en rap¬
porttillDetnordiskehistorikermodeiArhus1957, vilkenprimärtberördesynenpåhansestädernaoch
Sverige, formulerade sin syn på den tidiga stads¬
utvecklingen, tog han särskilt upp frågan om det
somhan kallar den ”nu förhärskandeuppfattning¬
en om hanseaternas nyckelroll för den medeltida
handelns och för stadsväsendets uppblomstrande
i Sverige”. Han citerade härM.M. Postan som i
CambridgeEconomic HistoryskrevattSkandina¬
vien under senare delen av iioo-talet och under
1200-talet ”utgjorde så att säga ett ekonomiskt
vacuum”, där en inhemsk köpmannaklass sakna¬
des och där tyskarna hade fritt spel.* Efter en
genomgång, där bl. a. arkeologiskt material från
Lödöse ochGöstaHasselbergs forskningarröran¬
deVisby stadslag bildade några avutgångspunk¬ terna,blev Lönnroths slutsats”attmaninuvarande
forskningsläge inteharnågon anledningatträkna
med betydande tysk invandring och tysk domi¬
nans i svenska städer förrän under1200-talet, då
Liibeck, den ledande tyskahandelsstaden vid
Öst¬
ersjön, hade nått full utveckling”. Han konstate¬
rade vidareatt”redan under iioo-taletflera svenska
sjöstädervuxitupptillbetydandeorter:Visby,Sig¬
tuna,ÖstraochVästraAros,Kalmar ochLödöse... Något kommersiellt vacuum före tyskarnas upp¬
trädande har inte existerat”. Han tilläde att den
härsynen påminde om den bild som Schuckgav
1926men medenväsentligskillnad: ”som verkan¬
de kraft i händelseförloppet utöver kyrkans och
kungamaktens organiserande verksamhet avteck¬ narsig tydligare änförr en aktiv handelsinsatsav Sverigesegnainvånare.^Lönnrothpåpekade också
attforskningsresultaten kringhanseaternasinsatser
iSverigetrotsalltvarmycket oklara, eftersomforsk¬
ningenförsöktfinna lösningeninom”det politiska
skeendetsram”,menenligt hansuppfattning borde
diskussionen mera direkt än förut skett ha tagit siktepåekonomisk-historiska ochsocialhistoriska
arbetsuppgifter.Lönnrothssynsättpåminnerhär
starktom Pirennes, närdenneom sinbokMedie¬
valCitiessägerattden”isanattempt toexpound, in a general way, the economic awakening and
the birth of urban civilisation inWestern Europe
during theMiddle Ages”. Denna starkainriktning
motde ekonomiska faktorernas betydelse förblev länge dominerandei efterkrigstidens diskussion.
Idensvenskamedeltidsarkeologiska litteraturen fanns få skriftersomproblematiseradestadsutveck¬ lingen utifrånettarkeologiskt perspektiv. Arkeolo¬ giskt materialanvändessomvisettavbåde Schuck
och Lönnroth. Men det gjordes inget försök av
någon arkeolog att ge sig in i en mera generell
stadsmonografiersompubliceradesärhandelsplat¬
sen somomvandlas tillköpstad det genomgående
temat. Kontinuitetenbetonas, somt. ex.iSigtuna, därarvetfrån Birka förs vidare ochsomsedan tas
överavStockholm."I Lund ärdet kult- och mark¬
nadsplatsen som bildar utgångspunkt för köpsta¬
den och ärkebiskopssätet.'^ Den politiska makten finnsibåda fallen medsomaktör,ment.o. m.ien
så markerat administrativ centralort som Lundär
det ändå de ekonomiska faktorernasomframhävs.
Det är svårt att se att arkeologernas diskussion i
dessa avseendenpå något avgörandesättskildesig från historikernas.
I mitten av 1970-talet ändrades perspektiven i
forskningen på ett par sätt. Viktigt var det som
skedde vid ettnyttnordiskt historikermöte, denna gångiTrondheim1977.1fleraavbidragen, framför
allt det norska och detsvenska,till den medeltida rapporten inom ramenför ettav mötetshuvudte¬
man,UrbaniseringsprocesseniNorden,betonades
att stadsutvecklingen eller urbaniseringen
var en
del av den centrala maktens ambitioner. Kunga¬
maktensbetydelse för utvecklingen komattunder¬
strykas mycket starkt. M. a. o.kom den politiska
faktorn att tillmätas en betydligt starkare roll än
vadPirenneoch hansefterföljaregjort.Inteendast de högmedeltidastäderna tolkades som endel av
centralmaktens organisation utan även de tidiga tätorternasågs somuttryck för liknande ambitio¬
ner.Dessaidéer influerade också starkt den arkeo¬ logiska diskussionen. Inspirationen här komockså
utifrån. RichardHodges bokDarkAge Economics från1982speladeidetta sammanhangenviktig roll,
inte minstgenom att han komattförmedla alter¬
nativaekonomiskasynsättframförallt baserade på Karl Polanyi.'"*
Ettannat inläggsomfick storbetydelsevarnär
Erik Cinthio ibörjan av1970-talettog
upp en dis¬
kussion kring förhållandet mellan köpingorterna och städerna i Skåne. Han förde in ett helt nytt
momentidebatten, nämligen fråganom diskonti¬ nuiteteller kontinuitet mellan de tidiga köpingor¬
ternaoch städerna. Han hävdade att de haft helt olika rolleratt spela internationellt och regionalt
och att de representerade olika maktgruppering¬
ar:stormannagrupperingaroch kungamakt.Hans ställningstagande medfördeocksåatttidigare
kon-tinuitetsresonemang kunde ifrågasättas och att
manblevtvungen attimeradetalj studeraförutsätt¬
ningarna och den arkeologiska bilden för respek¬
tive orter. Cinthios uppfattning innebar i sin för¬
längningatt t.ex.etttidigareantagetsamband från
BirkaöverSigtunatill Stockholm kunde betvivlas. Ett annat exempel på kontinuitetsdiskussion
från samma period rörde byarnas tillkomst och
det brott som blev när de ”vandrande byarna” blev stationära. Även om den diskussionen inte
varheltny,fick dennyttbränslegenom deunder¬ sökningar påFynsomT. Grongaard-Jeppesen och E. Porsmose utförde under 1970-talet och publi¬ cerade under 1980-talets början.'* Också här, lik¬
som förurbaniseringen, hävdades en diskontinui¬
tet i utvecklingen. Fram till börjanavmedeltiden
hade byarna varit ”vandrande”, i varje fall bebyg¬
gelsen. Närde blevstationärainträffadeenheltny
situation. Detvarmöjligtatt seliknandetendenser
också i skiftenaiMellansverige."^
Cinthios tes fickmycketstorbetydelse för den fortsatta diskussionen inte minst inom
stadsarke-ologin. Under 1970-talet expanderade den
stads-arkeologiska verksamheten kraftigt. Enförändrad
syn och en insikt om vad kulturlagren represen¬
terade, när de hotades i samband med exploate¬
ringar i de historiska stadskärnorna, låg bakom
dennaförändring.Dennanyasituationinnebaratt
arkeologiskaundersökningar komattgenomföras
inågonformi nästanalla landetsmedeltida städer
medskiftande,menimångafall med mycketgivan¬ de resultat.'*Endelidennautvecklingvarprojektet Medeltidsstaden,varsuppgiftiförsta handvaratt
skapa en överblick över vilket arkeologiskt mate¬
rial som fanns från de svenska och finska medel¬
tidsstäderna ochanalyserasituationen irespektive städer och den kunskapspotential som fanns. I arbetet kom ocksåvissagrundläggande hållningar
framiett merasyntetiskt perspektiv. Kontinuitets-fråganvar en avdessa,bara lite annorlundaformu¬ lerad än hos Cinthio. Här kom kontinuitets- och diskontinuitetsdiskussionen att framför allt gälla
övergången äldremedeltid-högmedeltid.'^
1200-talets betydelse för urbaniseringen fram¬ hävdes särskiltinomprojektet. Speciellt betonades
att i de flesta fall fanns det egentligen inga före¬
gångare till de orter som under 1200-talet utveck¬
lade sig till städer. Någraundantag fanns: Lund,
Lödöse, Sigtuna och kanske någon mer. I den
mån det fanns arkeologiskt material från bosätt¬
ningardessförinnantolkades dessaintesom
lämningar eller kanske inte ens som lämningar
efter någon slags föregångare. Det berodde på detarkeologiska läge som rådde och kanske inte
minstpåattdiskussionen förskötsmotettgeogra¬
fiskt område därizoo-talsexpansionen varsåtyd¬
lig, nämligen östraMellansverige. Diskussioneni
Sverige kom på detta sätt att skilja sig från t. ex. den norska därgränserna ingalunda drogs såhårt
utan utvecklingen sågsmerasom kontinuerlig.
Denna diskussion satte naturligtvis fokus på
den problematik som ligger i själva begreppet kontinuitet ochdiskontinuitet. Den tvingade fram en diskussion, som kanske kunde ha varit ännu grundligare om vad som i själva verket läggs in
i begreppen. I vilka avseenden kunde man tala
omkontinuitet eller diskontinuitet?I vissaavseen¬
den fanns det definitivtenkontinuitet: platskonti¬
nuiteten,degeografiska förutsättningarna,kanske
intressenterna. I andra avseenden gick en konti¬
nuitetknappastattpåvisa. Dethängde naturligtvis
samman med den kontext inom vilken urbanise¬
ringen utvecklade sig. Framväxten av den medel¬
tida staten ändrade förutsättningarna.
Fduvudpro-blematiken känns igen från en äldre diskussion i ännustörreskala:frågan kring kontinuiteteller dis¬ kontinuitet i övergången från det romerska riket
till Europas äldre medeltid.
Detvaralltsåunder1970-talet och detbegynnan¬
de 80-talet som arkeologerna på allvar blandade
sig iurbaniseringsdiskussionen.Fortfarandefördes
egentligen diskussionen i hög grad med utgångs¬ punktideproblemställningarsom hadeetablerats
utifrån deskriftligakällorna.Irelativt liteutsträck¬
ningutnyttjades detarkeologiskamaterialet föratt ställanya frågorutifrån justdettamaterials speci¬
ellamöjligheter.
III.
Den tyngdpunkt på 1200-talets urbanisering som
funnits underMedeltidsstadens arbete kom så små¬
ningom under 1980- och 1990-talenatt
förskjutas
bakåtitiden ochfokuseraspå tvåperioder. Genom ettantalstörreundersökningaravorterfrån äldremedeltid både här i landet och särskilt i Norge
kom den arkeologiska diskussionenattkoncentre¬
raspådennaperiods urbanisering och dessorsaker
ochyttringar. Detandra komplexetvarettförnyat
intresse förjärnåldernscentralortsbildningar.
Perioden från sent 900-tal till 1200-tal blev
betydligt tydligaregenomdestoraundersökningar
som genomfördes iTrondheim och Oslo iNorge
och Lund, Lödöse och Sigtuna i Sverige. Det är
väl knappast felatt säga attdet ärhär som
stads-arkeologinhar firatsina främstatriumfer. Genom
dessaundersökningartillkomettunderlag,somvar
välägnat attänengångtaupp frågor kring bl. a.
urbaniseringsprocessens kronologi, innehåll, ytt¬
ringar och drivkrafter. Kontinuitetsfrågorna kom
åter i fokus liksom maktfrågorna. En mera sam¬
mansattbildän tidigaretonade fram.“
Det förnyade intresset för järnålderns central¬
orter är ocksåviktigt att notera. Ribe har sedan
länge framstått som en sådan viktig plats, inte
minst genom att kontinuitetsfrågorna till den medeltida staden där länge var problematisk.
Genom att numera också vikingatidsbebyggelse
har påträffats där har diskussionen kunnat kom¬
plicerasoch nyanseras.Medinspiration
från
Dan-kirke, Lundeborg, Gudme m. fl. centrala platser
ochområdeniDanmark harockså studierav järn-åldersboplatserisödra Sverige,somt.ex.Uppåkra
och Ravlunda, men också i
Östergötland,
Upp¬land och Västsverige genomförts och en helt ny bild med en rad centrala orter börjar framträda.
Denärbetydligtmer mångfacetteradän den som
fannstidigare,då det främstvarBirka och Kaupang och liknande platser som diskussionen rörde sig
kring.“
IV.
Det är ingen tvekan om att det i dag finns ett heltannatunderlagänför bara10-15årsedan att föraenbred diskussionkringden tidiga
urbanise-ringsprocessen i ettlångtidsperspektiv från järnål¬ der och framåt. Att i den diskussionen också de
”gamla” frågorna kring kontinuitet och diskonti¬
nuitetliksommaktfrågorna kommerattfinnas kvar
ärjagövertygadom. Detnyaär isåfallatt genom
nytt material de gamla begreppen kan nyanseras ochanvändas för attvisapåprocessenskomplexi¬
tet.^^Men samtidigt som detta sägs måste också konstateras att det finns stora forskningsluckor.
Detsom hittills inte studerats särskilt mycket rör
bl. a. frågor kring orternas inre organisation och
sociala struktur, som utgår från det arkeologiska
materialet. Kommande avhandlingar och andra bearbetningar kommerförhoppningsvisattfyllaen
V.
Någotsommanslåsav, närman ser hur
urbanise-ringsforskningen bedrivits för medeltiden, är den
kraftiga specialiseringen. Städernai sig är studie¬ objekten, knappaststäderna eller centralorternai
en större regional eller nationell eller internatio¬
nell kontext. För en arkeolog är det naturligt att
arbetaienlokal miljö, attkansket.o. m. speciali¬
sera sigpå en plats. Detärsåmycket arbete som
måste investeras förattkunnasäganågot omjust den platsen. Man måste lära känna lämningarna,
bevaringsförhållanden, den arkeologiska situatio¬
nenöverhuvudtaget. Därtill kommer ocksåenten¬
dens tilluppdelningistadsarkeologer,
landsbygds-arkeologer, borgarkeologer etc., vilket ytterligare
kan späda på en inte alltid önskvärd specialise¬
ring.Ävenden historiskaforskningentenderarsom
redan nämnts attockså hamna idenna specialise¬
ring. Kan vidå breddaossoch finnanyavinklingar och aspekter som kan utveckla
urbaniseringsdis-kussionen, både närdetgäller de gamla frågorna
och nya? Jag vill ta upp ett par sådana tänkbara
grepp.
VI.
Det första exemplet utgår från ett historiskt och
rumsligt perspektiv. Landskapet fragmentariseras
ofta. Vi delarupp det i ettantal tydliga operatio¬
nellakategorier: stad, by, borg,ensamgård, kyrka
etc. Objektenblirofta utgångspunkten för special¬
studier. För att kunna behandla demsystematiskt
måste vi definiera och avgränsa. Genom tidernas
Figuri.NäWerkidetmedeltidalandskapet(Aston 1985J.
lopp har många definitionerför stad prövats och
många avdem har naturligtvis varit operationellt
användbara försinaändamål. Inte minsthar detta
gälltfördenforskningsomhittills bedrivits.^^ Men
hur långt kan vi driva denna kategorisering utan
attgöravåld påverkligheten?Den är ju ingalunda
alltid klar ochutan gråzoner. Isjälvaverketutgör
landskapet och dessolikadelarettnätverk föratt användaenbraterm,somkanskeidagärnågotsli¬ ten.Michael Astonharenmycket enkelmenpeda¬ gogiskbild på detta i sin handbokom
landskaps-arkeologi (fig. i).^ Hur analyserar vi ett sådant
nätverk frånarkeologiskthåll?
Detkantyckas attdetärenkeltattdraengräns
mellanby och stad.Men, igrundoch botten,kan
viverkligen hävdadetta?Detfinns ordiolika
språk
somavspeglarattför desamtidavarintesaker och
tinghelt klara.INordenanvändsdetlatinska ordet
villa bådeförby ochför stad. Ibland fårvilla till¬
läggetforensissombetyder bymedtorgochsom
vanligen då översättsmedstad.^^Detfinns någoti
dentopografiska bildensomtyderpådetsamma.
Mankanerinrasiguppsatsenfrån 1961avG. Laring
om stadsplan och byplani detcentralaVästergöt¬
land. Hanvisardärattdetigrund och botteninte
är så stor skillnad mellan städerna och byarna i
dessaavseenden.Medutgångspunkt frånden skån¬ skabyn Kyrkheddinge har KatalinSchmidt Saboi
ettnyutkommetarbete diskuterat gråzonermellan byoch stad framför allt urfunktionellsynpunkt.^^ GårmantillSydeuropakanmangöraliknande iakt¬
tagelser. Rougiers i Provenceklassificeras som en
by, men innehåller en borg, kyrka och
hantverks-och handelsaktiviteter, delvis avganska avancerat
slag.^^ Det är en verklig tätbebyggelse. Om man
reserit.ex.Toscanaharmanofta svårtattseskill¬
nadermellan sådanaplatsersomkallasstäder och sådana som benämnsbyar.
Ett annatexempel.Makten ilandskapet tarsig
mångauttryck. Stadenärett,borgen,huvudgården
ärettannat,kyrkankanske ytterligareett.Istaden
samlasettantalfunktionersom enmakthavarekan varaintresseradavattpåettellerannatsättkontrol¬
lera. Detta är en viktig drivkraft i den medeltida urbaniseringen. Detbehöver ju inte primärt alltid
vara en centralmakt, kungen, som ligger bakom, men förr eller senare har fleraav de lokala cent¬
ralorterna annekterats av kungamakten för dess maktanspråk. Menser manpådensvenska kartbil¬
denfinnermanattstadsutvecklingen ingalundaär
jämn. Norrom Gävle finns överhuvudtaget ingen
medeltida stad. I andra delar är stadsväsendet
mycketsvagt:Västergötland, Värmland, detinreav Småland etc.Makt ilandskapet kan också utövas
från en huvudgård eller från en borg. Ibland blir borgen såutveckladrenttopografisktattdenkom¬
merattinnehålla alla degrundelementsomfinnsi
entätort/stad. Differentierathantverk,handel,tät¬ bebyggelseärsådana.Ärintedetta ocksåutryck för
sammaprocess som iandra delar avlandetleder
tilltillkomstenavstäder?Grundförutsättningenär
attskapaettnätverk förkontroll, valenavnoderna
i landskapet och deras fysiska utformningliksom
breddeni innehållet kan skilja, men att dra grän¬
sernaskarptgårknappastochblir egentligen
ohis¬
toriskt.Renttopografisktkan det blisvårtattskilja mellan en stad som har en borg med anslutande bebyggelse och enborg medförborgsbebyggelse. Det kan t. o. m. vara så att i vissa fall resulterar dennaviljaattkontrollerainteensiettfysiskt ned¬
slag. Kanske birkarlarnas skatteuppbörd i
nordli¬
gaste Sverige skall föras in i ensådan diskussion? Detta skall kanske inte drivas för långt. Jag har
behandlat detta i ett annat sammanhang, tyvärr
ännuintetryckt.^*
I stället föratt, som vinormaltgör, närma oss
städernasom enalldelessärskildkategorikanskevi iförstahand skullesepåvadsomhänder när män¬
niskorflyttarsamman.Det ärändåvissabasalakrav
som ställs på organisation och gränsdragningar,
vägar, tillgång tillvatten etc. Vissakrav på regle¬
ringarblir namrligtvisnödvändigaatttillgodoseför
attunderlätta samboendet. Dettafår konsekvenser för den topografiska utformningen. Orterna får olikauppsättningaravekonomiskaoch administra¬ tiva(ibland) funktioner.Ävenideflesta städerför¬
blirjordbruketenviktigdel långt framitiden. Vissa avorternaskiljerutsiggenomattdenekonomiska
bakgrundenär olika. Graden avcentralitet påver¬
kar ortstrukturen och sedan tillkommer naturligt¬
vis de styrandes intressen och ortens roll natio¬
nelltoch internationelltsomalla ändåskapar något slags skillnad eller hierarki. De hänger ändå sam¬
maniolika formeravnätverk.Menvilkaorterräk¬ narvi in i endiskussionomurbanisering?Vargår
gränserna?
Det jagvill ha sagt med detta är att vi kanske
tän-kande,omviskallkomma vidare och förstå urbani¬ seringen ibred bemärkelse.Detinnebärinteattdet
gällerattfinna generella lagar,menattvimåsteför¬
sökafinnamera generella dragiutvecklingen och
till detta lägga de speciella faktorer, som hänger
sammanmed tid ochrum. Istället föratttalaom urbaniseringeniNordeuropa underettvisstskede,
sökervistuderaortsutvecklingenibred bemärkelse
-varförslogmansigsammani tätorteroch varför utvecklade sig dessatätorterolika?
Om vipådettasättbörjarsepålandskapetsom
en arenadärvifinner olikabosättningsmönsteröver
tiden, där vi finner basala likheter i människans
sätt attorganisera rummet, oavsettbosättningsort
ochtid,menskillnaderiorternasdetaljutformning, funktioner, rättsliga stams och hierarkiska place¬
ring,blirvikanskeintefullt så beroendeavattdefi¬ nieraverkligheten. Därmed blirdetockså plats för
allagråzoner.Litetydligare formulerat: kanske sm-dierna skallbörjaimänniskornasbehov och deras och omvärldens kravpåvilkafunktionersommåste finnas. Dettaangreppssättkan också fungerai ett
storskaligt perspektiv.Anders Andrén harienupp¬
satssom\\ettTStateandtownsochsombehandlar stadsutvecklingeniSkandinaviengjortnågra intres¬
santaobservationer där hanmenarsigsestädernas förläggning tillvissa ekologiskazoner.
Detta skulle också kunna en innebära en bryt¬
ningmedvårisolering till det svenska eller skandi¬
naviska ochvårkoncentration tillstadsutvecklingen
som sådan. Detblirnödvändigt med komparatio-ner för att vi skall se både det speciella och det generella. Hurmångahar egentligen fördjupatsig
i det intressanta problemet att det under perio¬
den omkring år looo sker en strukmrell föränd¬
ring intebarapå mångahåll på landsbygdeniDan¬
mark ochiSverigeutanocksåiEngland (Wharram
Percy), Frankrike (Rougiers) och Sydeuropa över
huvud taget(incastellamento). Och dettaskerunge¬
fär samtidigt som ett medeltida stadsväsende bör¬ jar växaframiNordeuropaochviktiga strukmrella ändringaristadsväsendet skeriSydeuropa och,inte
minstintressant,ettstadsväsendebörjartaformpå
Östafrikaskust. Vad ärgenerellt och vadärspeci¬
ellt? Finnsdet trotsallt storskaliga samband?
VII.
Forskning kring urbanisering är i dag mycket
omfattande.Sermanutivärldenidagärdettainte
märkvärdigt. EnligtNationalencyklopedinbor 55% avSverigesbefolkningistäder medmeränzo 000
invånare.Siffran för världen ärenligtsammakälla
30% (år 2000). Den största delen av forskningen
knytersigtill den industrialiserade staden,ävenom
de globala perspektiven gör att bilden börjar bli
betydligtmermångfacetteradänvad denvarittidi¬
gare.Dehistoriska perspektiven finns där,ävenom
generaliseringsgraden är sådan att variationerna
inte alltid kommer fram. Urbanisering kan också
betyda olika för olika forskare.Liteavdetta skiner
igenom i Nationalencyklopedins artikel om urba¬
nisering. Denekonomiske geografen serettömse¬
sidigt beroende av stadsbefolkningens bosättning
och näringslivets utveckling. Humanekologen ser de problem som ligger i anhopningen av män¬ niskor på en och samma plats. Inom sociologin
har enligt Nationalencyklopedin begreppet urba¬
nisering två betydelser, dels tillväxten av stadsbe¬
folkningens andel avden totala befolkningen, dels
spridningenav vanoroch levnadssättsomärtypis¬
ka för (stor)staden, exempelvis anonymitet, till andra delar av samhället o. s. v. Den ende som anläggeretthistoriskt perspektivärfaktiskt antro¬
pologen.
Det är värtatt notera atthistoriker, arkeologer,
stadsplane- och arkitekturhistorikerintekommer till
talsidettaavsnitt.Deåterfinnsistället under ordet
stad, som i första avsnittet definieras på följande
sätt: ”ettgeografiskt område somkännetecknasav
enviss typavrättsligstatus(juridisk definition)eller en viss typ av markanvändning(funktionell defini¬
tion). I båda fallen består en stadvanligtvis av en tätbebyggelse- och befolkningsanhopning (seäven
stadsbyggnad och urbanisering).”
Idet förra fallet blir det degenerellaprocesserna
som analyseras, intede speciella, ochi detsenare
fallet blir det inte såmycket de generella proces¬
serna som beskrivsutandenmeraspecifika histo¬
riskautvecklingen, visserligen också deni vissmån
generaliseradmenien annanmening.Detärdock
urbaniseringsprocessersombeskrivs, oftautan att
ordet används. De historiskt inriktade discipliner¬
na har varit ängsliga eller avvisande att ge sig in i en mera generell urbaniseringsdiskussion. Detta
innebär också attnärurbanisering diskuteras från
historiskt håll blir det ur ett svenskt/nordiskt/
europeiskt/1, o. m. enbart västeuropeiskt perspek¬
tiv.Andra områdenivärlden drasinte in.
Detfinnsalltså,grovt sagt,igrunden två parallel¬ la diskussionerlöpandenärdetgäller urbanisering/
stadsutveckling. Det intressanta är att vi finner arkeologeribåda lägren. Antropologisktpåverkad
arkeologi med bas framför alltiUSA, förattgene¬
raliseraåterigen, utgör iförsta hand detförstaläg¬
ret, medan de europeiska arkeologerna med sin
historiskainriktning tillhör det andra. Man kan i dettasammanhanghänvisa tillen bok med många
olika exempel, som kanillustrera framför allt det förstasättetattnärmasigurbaniseringsprocessen,
nämligen The Archaeology ofAfrica från 1993.*°
Varden svenska ochskandinaviska traditionenpla¬
cerarsigär intesvårtattse.Närdet gäller denäldre
urbana historienärdet den”historiska”traditionen
somärheltallenarådande. Enutvecklinginomvår forskningsomocksåtarsikte på detmeragenerella
vore intressant att se. Vi behövervidgavår teore¬
tiska och metodiska breddoch vår internationella utblick. Då kan vi på ett helt annat sätt än i dag
drainocksåettinternationellt materialoch påall¬ varblandaossin iengenerell
urbaniseringsdiskus-sion. Detarbete sombedrivsi afrikanskarkeologi
vid Uppsala universitet med inriktning mot bl. a.
”Globalurbanism” blirhärvidlagintressantattfölja (www.arkeologi.uu.se/afr/projects/).
VIII.
Jag har tagit min utgångspunkt mera i generella
frågorän ispecifikaproblem knutna till bestämda
orter.Dethar också inneburitatträttvisa integjorts
för alla destorainsatsersomgjorts iutforskandet av enskilda platser. Detta är medvetet, eftersom
jagmenar attvi härintehar någon eftersattsitua¬
tion (utom möjligenattmerkunde havaritpubli¬
cerat). Det jag mera har efterfrågat och velat ta
upp är den generella stadshistoriska och
stadsar-keologiskasituationen.Debattenharinågon mån
stått stilla enlängre period. Det är dags att med
degoda förutsättningarsomfinnsidag ånyogripa sig an med denna och då också pröva nya vägar
för studietavurbaniseringsprocessen. Idetta ligger
bådeenutvecklingutifrån de forskningstraditioner
vi hittills förlitat oss på och ett prövande av nya perspektiv. Finns detutrymme för detta?
Hans Andersson, f. 1936, professor emeritus i
medeltidsarkeologi vid Lunds universitet. Ledare avprojektetMedeltidsstaden 1976-1984.
Noter 1. Andersson1971,Blom1977.
2. Andrén1980,Blomqvist1941,1951,Blomqvist och Mårtens¬ son1963,Carlssonoch Ekre 1980, af Ugglas1931.
3. Schtick 1926.
4. Hildebrand1879-1903.
5. Schiick 1926,s.4
6. Pirenne 1925.Boken trycktes först påengelska efterenföre¬
läsningsserieiUSA. Påfranska kom den först1927. 7. Weibull1950. 8. Lönnroth1957, s. 99f. 9. Lönnroth1957, s. 104f. 10. Lönnroth1957,s.122. 11. Floderus1941. 12. Blomqvist1941, 1951.
13. Andersson1977,Helle ochNedkvitne1977. 14. Hodges 1982(1989).
15. Cinthio1972, 1975.
16. GrongaardJeppesen1981, Porsmose 1981,1987. 17. Sporrong1971.
18. Härhänvisas rentallmänttill StefanLarssons avhandling
Stadens dolda kulturskikt från2000(Larsson2000)som utifrånettlundaperspektiv kritisktmeninträngande behand¬
latstadsundersökningarna.
19. Andersson och Redin 1980,Andersson1990. Enbok, där frågor om kontinuitet och diskontinuitet behandlas, är
Anders Andrénsdoktorsavhandlingomde medeltida dans¬ kastäderna(Andrén1985).
20.Andersson1996.
21. Clarke och Ambrosiani 1993, Jensen 1991, Larsson och Hårdh1998,Lindeblad och Nielsen1993,Lindeblad,etal.
1997,Lundqvist2000,Aqvist1992ärbara några exempel.
22.Jagäregentligen lite oroad avattanvändaordetprocess,
eftersom det lätt ger ett mekaniskt och deterministisk intryck. Talar man omdiskontinuiteterär det möjligtatt processernaärfleraistället eller ivarjefallattde ständigt
modifieras medhänsyn tillförändringariomvärlden.
23. Andersson1972. 24.Aston 1985.
25. Andersson1971.
26.Laring 1961,Schmidt Sabo2001. 27.Démians D’Archimbaud 1980.
28.Anderssoninpress.
29.Andrén 1989.
Käll- och
litteraturförteckning
Andersson,H., 1971,Vrbanisierte Ortschaften und lateinische Terminologie.StudienzurGeschichte desnordeuropäischen
Städtewesen vor1350. (Actaregiae sodetas sdentiarum et litterarumGothoburgensis,Humaniora 6). Göteborg.
Andersson,H., 1972, ”Zentralorte, Ortscbaftenund Städtein Skandinavien-Einige metbodiscbe Probleme”.KielPapers
’72. Friihe Städteinwestlichen Ostseeraum.Kiel.
Andersson,H.,1977,”Sverige. Enforskningsöversikt”. Urbani-seringsprosesseniNorden, i.Middelaldersteder.DetXVII nordiske historikermote Trondheim Blom, G. A.
(red.) Oslo, Bergen,Tromso.
Andersson, H., 1996, ”Tendendes in tbe Field Archaeology Concerning tbe Early Medieval TowninScandinavia.Deba¬
tesand Discussion”. TheEmergenceof Towns. Archaeo¬
logy and Early Urbanizationin Non-Roma, North-West
Europe. The SwedishInstituteofUrban History75 years
AnAnniversary Symposium, Septemberyd,1994.Nilsson,
L.ocb Lilja,S.(red.) [Studieristads- ocb kommunbistoria
(StudiesinUrbanHistory)]. Stockbolm.
Andersson,H., inpress,”Urbanisation”. The Cambridge Med¬
ievalHistoryof Scandinavia.
Andersson,H.ocb Redin,L,1980,StadsarkeologiiMellansve¬ rige. Läge, problem, möjligheter. (Riksantikvarieämbetet
ocb statens historiskamuseer. Rapport. Medeltidsstaden
19).Stockholm.
Andrén,A., 1985, Den urbanascenen.Städeroch samhällei det medeltida Danmark. (Acta archaeologica Lundensia.
Seriesin80.13).Bonn,Malmö.
Andrén,A., 1989,”State and townsin the Middle ages.The Scandinavianexperience”.Theoryand Society18.
Aston, M., 1985,Interpreting the Landscape.LandscapeArcha¬ eologyinLocal Studies. London
Blom, G. A. (red.),1977,Urbaniseringsprosessen iNorden, i. Middelaldersteder.Oslo,Bergen, Tromsö.
Blomqvist,R.,1941,Tusentalets Lund. (Skrifterutgivnaavför¬ eningen Det Gamla LundXXI-XXII). Lund.
Blomqvist, R.,1951,Lunds historiai.Medeltiden.Lund.
Cinthio, E.,1972, ”Variationsmusterim dem
friihmittelalterli-chen Städtewesen Schonens”. Fruhe Städteimwestlichen Ostseeraum.KielPapers’72.Kiel.
Cinthio,E.,1975,”Köpingoch stadidet tidigmedeltida Skåne”.
Ale.
Clarke,H.och Ambrosiani,B.,red.,1993,Vikingastäder. Höga¬
näs.
Démians D’Archimbaud, G., 1980, Les fouilles de Rougiers.
Contribution äTarchéologiede Thabitat ruralmédiévalen paysméditerraneen.(Publicarions de rU.R.A.no6
Archéo-logie médiévale méditerranéenneMémoires 2). Paris.
Floderus, E., 1941, Sigtuna, Sveriges äldsta medeltidsstad.
Stockholm.
Grongaard Jeppesen,T., I98t,Middelalderbyens opståen. Konti¬
nuitet ogbrudiden fynskeagrarbebyggelsemellemyngre
jernalderogtidligmiddelalder. (Fynske smdier ii).Odense. Helle, K. och Nedkvitne, A., 1977, ”Sentrumsdannelser og
byutvikling i norsk middelalder”. Urbaniseringsprosessen
i Norden, i. Middelaldersteder. Blom, G. A. Red. (Det
XVII.nordiske historikermote Trondheim1977). Oslo, Ber¬ gen,Troms0.
Hildebrand,H.,1879-1903, Sveriges medeltid.Stockholm.
Hodges, R., 1982 (1989), Dark Age Economics. The origins
oftowns and trade AD 600-1000. Renfrew, C. (New
ApproachesinArchaeology) London.
Jensen, S.,1991,”Dankirke-Ribe.Frahandelsgård til
handelsp-lads”.Fra StammetilstatiDanmark2.Hovdingesamfund
ogKongemagt. Mortensen,P. ochB.M., R. Red. (Jydske Arkteologiske Selskab. Skr.XXVII).Århus.
Laring, G.,1961,”Om stadsplan ochbyplanidet centralaVäs¬
tergötland”. Cothia9
Larsson, L. ochHårdh,B.(red.), 1998, CentralaplatserCen¬
tralafrågor. Samhällstrrukturenunder järnåldern.En Vän¬ bok tillBertaStjernquist. (Acta archaeologica lundensia.
Seriesin 8°.28). Stockholm.
Larsson, S.,2000,Stadensdolda kulturskikt.
Lundaarkeolo-ginsförutsättningaroch förståelsehorisonter uttryktgenom
praxisför källmaterialsproduktion1890-1990.(Archaeolo¬
gicalundensia.Investigationes deantiquitatibusurbis
Lun-daeIX). Lund.
Lindeblad,K.och Nielsen, A.-L.,1993,Herrebro-hällrisningar och marknad.Arkeologiska undersökningarav
fornläm-ning51iBorgssocken,Östergötland. (Riksantikvarieämbe¬
tetochstatenshistoriskamuseer,Rapport9). Stockholm. Lindeblad,K.,Nielsen, A.-L. ochRiksantikvarieämbetet,1997,
KungensgodsiBorg:omutgrävningarnavid Borgssäte¬
ri:arkeologiskslutundersökning. Borgssäteri6702, RAA
276,Borgssocken, Norrköpings kommun,Östergötland.
(Rapportserie/UV Linköping,1997:12Linköping. Lundqvist, L.,2000,Järnåldernscentra -exempelfrån Hal¬
land ochVästergötland.(UrbaniseringsprocesseriVästsve¬
rige.Enutvärderingavuppdragsarkeologins möjligheteratt
belysa historiska processer).Göteborg.
Lönnroth, E., 1957, ”Hansestädernaoch Sverige”.Detnordi¬
skasynpåförbindelsenmellem bansestcederneogNorden.
Århus.
Pirenne, H.,iqi^,MedievalCities. NewJersey.
Porsmose, E.,1981,”Denagrarebebyggelseudviklingi
middel-alderensDanmark”.2Bebyggelsehistorisk tidskrift2.
Porsmose, E.,1987, Defynskelandsbyers historie-i dyrknings-fcelleskabets tid.(OdenseUniversity StudiesinHistory and
SocialSciences109).Odense.
SchmidtSabo,K., 2001,Vem behöver enby? Kyrkheddinge, struktur ochstrategiunder1000år. (Riksantikvarieämbetets
arkeologiska undersökningar. Skrifter 38). Lund.
Schiick, A.,1926,Studier rörande detsvenska stadsväsendets
uppkomstoch äldsta utveckling. Uppsala.
Shaw, T,Sinclair, P., Andah, B. ochOkpotot, A. (red.),1993,
TheArcheology ofAfrica. Food metalandtowns. (One WorldArchaeology. 20).London andNewYork
Sinclair, P. (red.),(1993), The Development of Urbanism from
a Clobal Perspective, (http://www.arkeologi.uu.se/afr/ projects/BOOK/contents.htm).
Sporrong, U., I97t, Kolonisation, bebyggelseutveckling och
administration. Studieri agrarakulturlandskapsutveckling
undervikingatid och tidig medeltid med exempelfrånUpp¬ land och Närke. Lund.
Weibull, C.,1950,Cötaälvs mynning, land och städer frami
äldre medeltid.(Göteborgs högskolas årsskriftLVI.1950:2).
Göteborg
Åqvist,C.,1992,”Pollista and Sanda-twoThousand-year-old Settlementsinthe MälarenRegion”.RescueandResearch.
Reflectionsof SocietyinSweden700-1700A.D. Ersgård,
L, Holmström, M. och Lamm, K.(red.)(Riksantikvarieäm¬
betet.Arkeologiska undersökningar. Skrifter).Stockholm. BHT42/2001 MEDELTIDSSTADENS ARKEOLOGI
Medieval urban
research
- aperspective
backwards
and forwards
in time
By Hans
Andersson
Summary
Thefirst part of the article contains a discussion ofSwedish researchinconnectionwith the medie¬ val town and the lines which can be distinguish¬
ed. One important starting point in this respect
is Adolf Schiick’s doctor’s thesis from 1926, in
which hedefinesthetowninthefollowingway:“a
moredensely builtcommunitywhoseinhabitants,
becauseoftheir interest in trade andcommerce,
form a social unit either in economic, legal, or
bothterms”.For its timeitwas anopenandbroad
definitionwhich made itpossible to bridge from thebuilt-upcommunities oftheVikingAgeto the
towns of the MiddleAges. Evenmally the empha¬
siswasplacedon the economic incentivesfor the developmentoftowns.Thisalso characterized his¬ torical research formanyyears.Anemphasisonthe innovativerole of the Hanseatictownswaschang¬
ed after the Second World War to an emphasis
of the I2th century’s internal economic develop¬
mentas abasis for thedevelopment oftowns.The
initial archaeological results played arole in this.
Fromthe 1970’s the focuswaschanged andmore
emphasiswasputonthecentralpower’sactiverole in the development of towns than on the purely
economicfactors. Thisapproachwasalsoadopted
bythe archaeologists whotooka moreactive part
in the discussion concerningthe medieval urban¬
ization. In recentyears, through archaeology, the
interesthas beenconcentratedinparticularon pre¬
historic central places and thetowns of the early MiddleAges. Summingupit ispossible,neverthe¬
less, to saythatboth historians andarchaeologists
have worked fromthe basisof lines ofresearch that
were established rathermany years ago.
The second partof the articlequestionswhether
it isnottime tochange the focus.Medieval urban
research has beenexceedinglyspecialized and it is
above all the towns in themselves that have been theobjectsof study. Other linesshouldbe possible which to a greater extent study the urbanization
process assuchand thetownaspartofaprovince.
It isnotalwayseasytodemarcate differenttypesof
places. Urbanand ruralfunctionsexistbothinthe
town,the village andin the castle.Theshapes of
built-up communitiescansometimes beverysimi¬
lar. How should this be handled? Another ques¬ tionthat israised isthe powerinthe province or
district, which can express itselfin several ways.
Thetownisone,the castleorthemanorisanother,
and the Church perhaps yeta furtherone. In my
opinion a discussion of these questions demands
that archaeologists and historians to a greater
extentbecome involved in amoregeneral urban¬
ization discussion towhichinternational material
isalso introduced. In this thereisboth adevelop¬ mentonthe basisof theresearch traditionswhich
have applieduntil nowtogether with a testing