Att möta personer i livets slutskede
Sjuksköterskors erfarenheter av att bedriva palliativ omvårdnad i sluten vård
To meet people at the end of life
Nurses experiences in palliative care on in-patient units Författare: Linn Figaro & Karina Peters
VT 2021
Examensarbete: Kandidat, 15 hp, OM313G
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Tomas Lammgård, universitetsadjunkt, Örebro Universitet Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro Universitet
Sammanfattning:
Bakgrund: Forskning i vård i livets slutskede indikerar brister i smärtskattning, brytpunktsamtal
och vårdplanering, samt ett behov att sjuksköterskor jobbar mot ett gemensamt mål. Forskning visar att personalen har behov av mer vägledning, stöd och utbildning av den palliativa vården i livets slutskede. Det finns ett behov av att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede, därför att sjuksköterskor har en viktig roll i att påverka de enskilda patientens vård.
Metod: Systematisk litteraturöversikt med integrerad analys. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede som bedrivs inom slutenvård.Resultat: Fem kategorier kunde upprättas om sjuksköterskors erfarenheter: att stödja
patientens familj är mångfacetterat och tidskrävande; att förespråka för sina egna åsikter i teamet och för patienten; att god omvårdnad är viktig för välbefinnandet av både patienten och
sjuksköterskan; att samarbeta i teamet; behov och viljan för att bedriva andlig vård. Slutsatser:
Mer forskning inom palliativ vård behövs för att kartlägga kunskapsluckor i sjuksköterskans utbildning. Sjuksköterskor ska jobba med reflektion med vårdteamet i det dagliga arbetet för att kunna ge stöd inom vårdteamet samt vara närvarande i patientarbetet.
Nyckelord: Attityder, Döende patienter, Erfarenheter, Sjuksköterskor, Slutenvården, Vård i
Innehållsförteckning
1 Bakgrund 1
1.1 Definitioner 1
1.1.1 Palliativ vård i livets slutskede 1
1.1.2 Oklarhet gällande begrepp 1
1.1.3 Definition av palliativ förhållningssätt 2
1.2 Ramverk för palliativ vård 2 1.2.1 De fyra hörnstenarna: 2 1.2.2 De 6 S:n 2 1.3 Problemformulering 3 1.4 Syfte 3 2 Metod 3 2. 1 Design 3 2.2 Datainsamling 3 2.3 Urval 4 2.4 Dataanalys 4 2.5 Kvalitetsgranskning 4 2.6 Forskningsetiska överväganden 4 3.0 Resultat 5 3.1 Resultatredovisning 6
3.1.1 Kategori A: Att god omvårdnad ger upphov till välbefinnande för både sjuksköterskan
och patienten. 6
3.1.3 Kategori B: Att stödja anhöriga är mångfacetterade och tidskrävande 7 3.1.2 Kategori C: Att förespråka för sina egna åsikter i det interprofessionella teamet och för
patienten 7
3.1.4 Kategori D: Att ge omvårdnad i livets slutskede - att samverka i vårdteamet 8 3.1.5 Kategori E: Att ha behov och vilja till att kunna bedriva själslig omvårdnad 8
3.2 Resultatsammanfattning: 9
4 Diskussion 9
4.1 Metoddiskussion: 9
4.2 Resultatdiskussion: 10
1
1 Bakgrund
I Sverige avlider cirka 90 000 personer årligen och 80 procent av dessa bedöms ha varit i behov av palliativ vård (Socialstyrelsen, 2018). Socialstyrelsens utvärdering av den palliativa vården i livets slutskede fastställde att vården inte är jämlik över landet och det finns flera
förbättringsområden. Ett av dessa förbättringsområden är att höja kompetensen hos personalen (2016). Sjuksköterskor är en viktig aktör i teamet som kan driva den här utvecklingen i den palliativa vården. Sjuksköterskors erfarenheter i vård i livets slutskede är därför viktiga att undersöka. Detta för att förstå vad som ger upphov till, eller underlättar kvaliteten på den palliativa vården i livets slutskede.
Socialstyrelsen (2007) gjorde en sammanställning av forskning i Sverige som rör vård i livets slutskede i Sverige som belyser även personalens upplevelser. Personalen upplevde en klyfta mellan den vård och omsorg som personalen önskade att ge och de befintliga resurser som fanns samt behov av handledning, stöd och utbildning. År 2016 utvärderade Socialstyrelsen den
palliativa vården i livets slutskede och fann också att personalen var i behov av handledning, stöd och utbildning. I utvärderingen påtalades behov av att öka andelen personer med palliativ vård i livets slutskede som smärtskattas, och att bedriva fler brytpunktssamtal, samverka för att få en gemensam syn på processen för en god palliativ vård och vårdplanera fler patienter för en patientsäker vård. Det behövs ytterligare forskning i dagsläget som kan skildra sjuksköterskors erfarenheter för att kunna belysa kompetensutvecklingen. Bakgrunden behandlar följande områden: begrepp, omvårdnadsteori, vårdvetenskapligt perspektiv, problemformulering och
syfte.
1.1 Definitioner
1.1.1 Palliativ vård i livets slutskede
Palliativ vård i livets slutskede är vård som ges under patientens sista tid i livet. Målet med vården är att lindra lidande och främja livskvaliteten. Vård i livets slutskede kan variera från några timmar, dagar, veckor eller flera månader (Socialstyrelsen, 2018). Palliativ vård innebär en helhetssyn på patienter som har en väntad död, oavsett diagnos, och är därför i behov av palliativ vård (Nationella Palliativa Rådet, u.å).
1.1.2 Oklarhet gällande begrepp
Oklarhet gällande begrepp vid palliativ vård är ett problem i Sverige och internationellt, där det uppstår en otydlighet med begreppens betydelse. Palliativ vård i Sverige förklaras oftast i två faser, en tidig och sen fas (Socialstyrelsen, 2007). I Sverige används också begreppet vård i livets slutskede för att känneteckna den sena fasen i palliativ vård (Socialstyrelsen, 2016).
Internationellt används termer såsom terminal care (Karolinska institute, u.å) och end-of-life care för att känneteckna vård i livets slutskede (National health service, 2018).
2
1.1.3 Definition av palliativ förhållningssätt
Socialstyrelsen definierar de palliativa förhållningssätt som en helhetssyn på människan genom att sjukvårdspersonal stödjer individen att leva med värdighet och med största möjliga
välbefinnande till livets slut (2018).
1.2 Ramverk för palliativ vård
1.2.1 De fyra hörnstenarna:
Socialstyrelsen har kartlagt fyra hörnstenar för en god palliativ vård: att vårdpersonal arbetar tillsammans i team, att vårdpersonalen arbetar för att lindra symtom, att vårdpersonalen kommunicerar med och bygger en relation till patienten som har palliativ vård och att vårdpersonalen ger stöd till närstående (2020).
1.2.2 De 6 S:n
Ternestedt et al. (2017) har kartlagt sex frågor för en personcentrerad vård som har formulerats av psykiatrin Avery Weisman rörande en människovärdig död och dessa frågor har
sammanfattats i de 6:Sn för palliativ vård:
tabell 1. Sammanfattning av de 6:sn för palliativ vård
Självbild Begreppet innebär hur patienten tänker och känner inför sig själva och innebär både kognitiva och emotionella faktorer. Självbild utvecklas i samspel med andra människor och är en process som pågår hela livet. Vårdpersonal bör använda tillit, autonomi och initiativ för att främja patientens självbild samt förstå hur den påverkas av sjukdom och närheten till döden.
Självbestämmande Självbestämmande innebär att patienten ska vara delaktig i sin vård. Vårdpersonal bör därför ha en dialog med patienten om sina
önskemål samt om vilken grad patienten vill vara självbestämmande.
Sociala relationer Begreppet beskriver patientens relationer med närstående och vårdpersonal och är ett ömsesidigt beroende. I praktiken innebär detta att personal bör arbeta för att bevara patientens sociala relationer för att tillgodose deras välmående.
Symtomlindring Symtomlindring är ett mål att minska lidande för patienten och detta ingår i den palliativa vårdfilosofin. Lidande är en subjektiv känsla och det innebär att vårdpersonal ska arbeta personcentrerad genom dialog med patienten för att veta vad som besvärar patienten och för att kunna uppnå en optimal symtomlindring.
Sammanhang Sammanhang är beskrivet som en existentiell dimension som är tillbakablickande. Vårdpersonal bör arbeta med patientens
3
sammanhang och livsberättelse för att hjälpa patienten förstå hur livet har blivit.
Strategier Strategier är en existentiell dimension som innebär ett
framåtblickande upplägg för patienten. Vårdpersonal bör samtala med patienter om sitt liv för att kunna jobba personcentrerad och anpassa vården efter patientens behov och önskningar.
1.3 Problemformulering
Tidigare forskning om vården i livets slutskede påtalar brister och att sjuksköterskor är viktiga aktörer i arbetet. Det visar att personalen är i behov av handledning, stöd och utbildning vid det patientnära arbetet. Det påtalar också att vård i livets slutskede indikerar brister i smärtskattning, brytpunktsamtal och vårdplanering, samt ett behov att vårdpersonal ska jobba mot ett gemensamt mål. Sjuksköterskor spenderar också mest tid med patienten i vård i livets slutskede. Det är därför viktigt att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede. Detta för att kunna precisera problemområden som kan ligga till grund för förbättringsarbete i patientarbetet och för sjuksköterskeprofessionen. Samhället kan dra nytta av utvecklingen i vård i livets slutskede därför att majoriteten av människor som avlider bedöms har varit i behov av palliativ vård.
1.4 Syfte
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede som bedrivs inom slutenvård.
2 Metod
2. 1 Design
Litteraturstudie med systematisk sökning och integrerad analys genomfördes enligt Kristensson (2014).
2.2 Datainsamling
Vetenskapliga artiklar söktes i databasen CINAHL och databasen PubMed och sedan gjordes en manuell sökning. I databasen CINAHL söktes det fram artiklar med tre sökblock som sedan sattes ihop. I det första sökblocket användes följande ämnesord med booleska operatorer
OR: Nurses, Nursing staff hospital, Registered nurses. I andra sökningen användes ämnesorden
Nurse attitudes, Attitude of health personal och fritextorden experience* och perception med
4
Patients och som fritext "end-of-life care" med OR. Sök-blocken söktes sedan ihop med
sök-bindningen AND. I databasen PubMed söktes det fram på samma sätt. Första blocket söktes med ämnesorden Nurses och Nursing staff, hospital. I andra sökblocket användes ämnesorden
Attitude of health personnel och fritexten experience, experiences och perception. I sista blocket
söktes orden Terminal care som ämnesord och “end-of-life care” som fritext. Sökningen begränsades med årtal 2011–2021, english language, samt “all adult” för både PubMed och CINAHL sökningarna. I CINAHL gjordes ytterligare en begränsning på peer-reviewed. Sedan gjordes manuella sökningar på referenslistan av två litteraturöversikter.
2.3 Urval
Inklusionskriterier för artiklarna till studien var att de handlade om grundutbildade
sjuksköterskor, palliativ vård i livets slutskede samt slutenvård. Exklusionskriterierna var: artiklar som endast inkluderar intensivvårdssjuksköterskor eller andra specialist titlar, vård av barn; vård i livets slutskedeutskede som var kurativ eller som bedrivs på akuten, öppenvården, vårdboenden eller vård i hemmet; interventioner. Urvalet genomfördes i tre steg. I de första steget lästes alla titlar och de artiklar vars titlar som svarade på syftet valdes ut. I andra steget lästes de utvalda artiklarnas abstrakt. I det tredje steget lästes fulltexten på de artiklarna som var utvalda från steg två. Från både slutsökningarna lästes 501 titlar, 204 abstrakt och 53 fulltext. Från den manuella sökningen lästes tio titlar, sex abstrakt och fem fulltext lästes. Urvalet resulterade i fyra kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. Se Bilaga 1 för sökmatriesen.
2.4 Dataanalys
Artiklarna analyserades med en integrerad analys enligt Kristensson (2014). Först läste författarna enskilt alla artiklar för att komma med egna förslag till resultat. Författarna sedan jämförde det dom hade kommit fram till och gjorde en mindmap över artiklarnas resultat. Utifrån nyckelfynd grupperades innehållet i olika kategorier och artiklarna lästes om för att kunna säkra kategorierna. Några kategorier reviderades utifrån det sista läsningen av artiklarna. Se Bilaga 2 för artikelmatris.
2.5 Kvalitetsgranskning
Artiklarna granskades och analyserades utifrån granskningsmallar av statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) för att undersöka dess styrkor, svagheter och trovärdighet (2014). Författarna diskuterade artiklarna utifrån deras styrkor, svagheter och trovärdighet och användande SBU´s granskningsmallar för att utvärdera om artiklarnas kvalite var låg, medel eller hög. Av de 8 artiklar som valdes till studien var 7 artiklar av hög kvalite och 1 av medelhög kvalite. Se Bilaga 3 för en summering av kvalitetsgranskningen.
2.6 Forskningsetiska överväganden
Studien har använt Helsingforsdeklarationen och därför var kravet att artiklarna till studien skulle ha ett etiskt godkännande av en kommitté (Kristensson 2014), vilket studierna hade och därför
5
trovärdiga att användas. Detta gjordes genom analys och bearbetning av artiklarna. Alla artiklar till studien besvarade kriterierna för etisk godkännande. Författarna har gjort flera etiska
överväganden i sin studie såsom att inkludera all data som svarar på studiens syfte och genom att inte förvränga eller mörklägga någon data till resultatet. Författarna har också arbetat med sin förförståelse genom att vara medveten om vilken förförståelse de har för att det inte ska påverka analysen av datan (Henrikson, 2017).
3.0 Resultat
Analys av de valda artiklarna gjordes och resulterade i fem kategorier:
Kategori A: Att god omvårdnad ger upphov till välbefinnande för både sjuksköterskan och patienten.
Kategori B: Att stödja anhöriga är mångfacetterade och tidskrävande
Kategori C: Att förespråka för sina egna åsikter i interprofessionella teamet och för patienten
Kategori D: Att ge omvårdnad i livets slutskede - att samverka i vårdteamet
Kategori E: Att ha behov och vilja till att kunna bedriva själslig omvårdnad
Tabell 2: De fem teman och samhörighet med artiklarna
Artiklar Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D Kategori E
Blazeviciene, Newland, Cicinskine & Beckstrand 2017, Litauen x x Oakley, Grealis, Coyne 2020, Förenade Arabländerna & Australien x x x x x Lee, Choi, Kim, S.S Kim, H., and Kim, D. 2013, Korea x
6 Oliveira, Bourbonnais, McPherson, Wright 2016, Canada x x x x Waller et al., 2019, Australien, Singapore, Kina & Korea x x Zheng, Guo, Dong & Owens 2014,
Kina, USA & Nya Zeeland. x x x x Ballboni et al., & 2014, USA. x Crump 2019, USA x x x
3.1 Resultatredovisning
3.1.1 Kategori A: Att god omvårdnad ger upphov till välbefinnande för både
sjuksköterskan och patienten.
Sjuksköterskor såg god omvårdnad som ett sätt att öka patientens välbefinnande fysiskt (Oliveira et al., 2016; Zheng et al., 2015; Waller et al., 2019) och emotionellt (Oliveira et al., 2016;
Crump, 2019) samt i helhet (Oakley et al., 2020; Oliveira et al., 2016). God omvårdnad
inkluderade symtomlindring (Oakley et al., 2020; Waller et al., 2019) och omvårdnad som gav fysiskt (Oliveira et al., 2016; Zheng et al., 2015; Waller et al., 2019) och emotionellt
välbefinnande för patienten (Oliveira et al., 2016; Crump, 2019). God omvårdnad beskrivs även som personcentrerad omvårdnad när sjuksköterskor utgick från patientens önskan och behov (Oakley et al., 2020). Sjuksköterskor upplevde att god omvårdnad förbättrade hela
vårdupplevelsen för patienten (Oakley et al., 2020) och ökade (Zheng et al., 2015) samt var betydande för patientens välbefinnande (Zheng et al., 2015). God omvårdnad var viktigt för sjuksköterskors välbefinnande för att de blev en mening (Oakley et al., 2020), motivation,
7
drivkraft och privilegium i deras arbete (Oliveira et al., 2016). Detta enligt sjuksköterskorna berodde på god omvårdnad gjorde skillnad i hur personer lever och dör (Oakley et al., 2020), och gav möjligheter till att påverka patientens sista stunder i livet (Oliveira et al., 2016) samt gav upphov till en värdig död för patienten (Crump, 2019). Sjuksköterskorna förklarade också att god omvårdnad var deras plikt för att skapa välbefinnande för patienten. När sjuksköterskor däremot upplevde att omvårdnaden inte var tillräckligt god hade de erfarenheter av skuldkänslor,
maktlöshet och lidande (Zheng et al., 2015).
3.1.3 Kategori B: Att stödja anhöriga är mångfacetterade och tidskrävande
Sjuksköterskors vård till familjen var mångfacetterade eftersom de behövde vårda familjen på flera olika sätt. Vårdandet innebar att förbereda familjen inför patientens bortgång, geemotionellt stöd, psykologiskt stöd och informationsstöd samt stärka familjens förmåga till att stötta patienten. Sjuksköterskor förberedde familjer på följande sätt: genom att bygga en relation och skapa en gemensam förståelse om patientens vård (Oakley et al., 2020) och genom att möta missförstånd och öka familjens acceptans inför patientens bortgång (Oliveira et al., 2016). Familjens acceptans beskrivs av flera sjuksköterskor som underlättande för vården (Lee et al., 2013; Waller et al., 2019). Sjuksköterskor stöttade även familjen i livets slutskede genom att ge emotionellt stöd (Oliveira et al., 2016; Zheng et al., 2015), psykologiskt stöd (Zheng et al., 2015) och informationsstöd (Oliveira et al., 2016). Sjuksköterskor hade också erfarenheter av att stärka familjen till att stötta patienten. Sjuksköterskor gjorde det genom att hjälpa familjen att spendera mer tid med patienten (Crump, 2019; Zheng et al., 2015) eller genom mer specifika råd till familjen att vara närvarande med patienten (Zheng et al., 2015). Sjuksköterskor tyckte det var viktigt för kvaliteten på vården att familjer fick spendera mycket tid med patienten och att det underlättades av privata rum och obegränsade besökstider (Waller et al., 2019). Att vårda familjen i vård i livets slutskede var också uttryckt som en tidskrävande process för att kunna tillgodose familjens behov av stöd (Oakley et al., 2020; Oliveira et al., 2016; Lee et al., 2013) och att tidsbrist var ett hinder för sjuksköterskor för att kunna stötta familjen och möta deras behov (Oakley et al., 2020; Oliveira et al., 2016).
3.1.2 Kategori C: Att förespråka för sina egna åsikter i det
interprofessionella teamet och för patienten
Sjuksköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede var att de behövde vara förespråkare för sina åsikter i omvårdnadsteamet samt för patienten. Det fanns flera orsaker till sjuksköterskors behov av att tala för sina åsikter om patientens omvårdnad. Att det var motstånd i det
interprofessionella teamet till sjuksköterskors åsikter (Oliveira et al., 2016); att deras åsikter om patientens omvårdnad inte var välkommen, diskuterad eller värderad (Blazeviciene et al., 2017); att minska invasiva eller onödiga ingrepp (Zheng et al., 2015); Det innebar att förespråka för patientens önskningar (Zheng et al., 2015; Crump, 2019); patienter som inte kan tala för sig själva (Crump, 2019). I kontrast uttryckte sjuksköterskor ett större behov av att stötta istället för att förespråka för patienten (Blazeviciene et al., 2017); att sjuksköterskors expertis om
symtomlindring var istället uppskattad i det interprofessionella teamet (Oakley et al., 2020). Det fanns inte heller något behov bland sjuksköterskor att förespråka sina åsikter eftersom de istället
8
använde varandras expertis, för att hitta lösningar i det komplexa arbetet (Oliveira et al., 2016) och för att jobba mot en personcentrerad och familjefokuserad omvårdnad (Oakley et al., 2020).
3.1.4 Kategori D: Att ge omvårdnad i livets slutskede - att samverka i
vårdteamet
Samarbete och stöd inom vårdteamet var starkt genom att teamet kunde respektera varandras värderingar och även att en ledare kunde stötta vårdteamet mentalt. Inom omvårdnadsteamet förenades sjuksköterskor ständigt i betydelsen av att åstadkomma en fridfull död för patienten. Att samarbeta med läkare och familjemedlemmarna för att uppnå en förståelse och ett
gemensamt mål var nödvändigt för att undvika oklarhet kring parterna. Även chefer på de kliniska avdelningarna kunde genomföra rutiner på ett sådant sätt som gjorde att patienten och familjens behov var i centrum som en grund för en god vård i livets slutskede (Oakley et al., 2020). En genomgående faktor för ett professionellt och känslomässigt stöd var tillgängligheten och tilliten till sjuksköterskors kollegor, att bli ett vårdteam som tar lärdom och stödjer varandra. Studien påvisade att oavsett vilken erfarenhet sjuksköterskorna hade så kunde sjuksköterskorna i vårdteamet lita på varandras skicklighet. Det identifierades hur viktigt det är att kunna prata och reflektera med varandra vid upplevelsen av svåra eller känslomässiga situationer hos patienter i livets slutskede. När alla i vårdteamet var införstådda i vårdplaneringen kunde de jobba mot ett gemensamt mål i omvårdnaden (Blazeviciene et al., 2017).
De nyexaminerade sjuksköterskorna kände sig mer bekväma och skickliga i sitt arbete i
omvårdnaden när de kände en närvaro och tillförd energi av de sjuksköterskor som besatt på mer erfarenhet. De mer erfarna sjuksköterskorna blev som mentorer och var en viktig faktor för de
nyexaminerade sjuksköterskorna i deras utveckling för kunskap och skicklighet till omvårdnaden för patienter i livets slutskede. Det gav nyexaminerade sjuksköterskorna kompetens i
kommunikation och stöd att tillhandahålla ett känslomässigt stöd till anhöriga (Oliveira et al., 2016).
3.1.5 Kategori E: Att ha behov och vilja till att kunna bedriva själslig
omvårdnad
Sjuksköterskor med en kristen tro, uppgav om hur gud hade en central roll i tro och själslig stöttning. Sjuksköterskorna övervägde om patienten hade ett behov av själslig vård. Detta för att kunna hjälpa patienten med sin acceptans, styrka och hantering av livets slutskede. som en bekräftelse, styrka och som en hanteringsstrategi (Oakley et al., 2020). De påtalar den positiva effekten av andlig omvårdnad för patientens hantering av sin kommande bortgång (Zheng et al., 2015) Dessutom hjälper en själslig omvårdnad att förbinda familjemedlemmar och vänner att ge och ta emot kärlek genom sin relation till patienten, något som blev en viktig faktor av andlighet i livets slutskede. Det beskrevs hur en meningsfull relation till patienten var genom att bemöta patienten med respekt, god omvårdnad, kärlek och vänlighet (Zheng et al., 2015). Det framgår även hur den själslig omvårdnaden, som beröring, funkade när den verbala kommunikationen brast (Oakley et al., 2020). Sjuksköterskor redogjorde för hur de ville tillhandahålla själslig vård men de ansåg flera hinder till detta som brist på avskildhet, tid och träning. De flesta av
9
sjuksköterskorna hade en önskan att kunna tillhandahålla själslig vård till patienterna i livets slutskede, trots detta utförde minoriteten av sjuksköterskor denna typ av vård (White et al., 2019).
3.2 Resultatsammanfattning
:Sjuksköterskor beskrev att god omvårdnad gav upphov till fysiskt och emotionellt välbefinnande för patienten. Sjuksköterskor arbetade utifrån patientcentrerad vård och behov för att uppnå god omvårdnad. Det var även viktigt för sjuksköterskor att utföra god omvårdnad för att känna en mening, motivation, drivkraft och privilegium i sitt arbete. Sjuksköterskor hade också
erfarenheter av att stötta anhöriga som en viktig del av vården och beskrev det som
mångfacetterat och tidskrävande. Sjuksköterskor behövde möta familjens missförstånd och bristande acceptans av patientens väntade bortgång. Sjuksköterskor hade också erfarenheter av samarbete i vårdteamet var viktigt för att kunna stötta, reflektera och ta lärdomar i teamet. Vårdteamet behövde acceptera varandras värdering för att kunna samarbeta och stötta varandra. Särskilt de nyexaminerade sjuksköterskorna uppskattade i hög grad mentorer i vårdteamet i form av mer erfarna sjuksköterskor för att kunna dra lärdomar om omvårdnaden och att bemöta anhöriga. Sjuksköterskor hade erfarenheter av ett behov och vilja att bedriva själslig omvårdnad för att hjälpa patienten i sin acceptans, styrka och hantering i livets slutskede. Tillämpningen av själslig omvårdnad gjordes dock i olika grad.
4 Diskussion
4.1 Metoddiskussion:
Studiens design utgår ifrån Henricksons (2017), där det gjordes en systematisk sökning med integrerad analys, vilket styrker studiens kvalité i datainsamlingen och analysen. Om studien istället hade varit uppbyggd på intervjuer av sjuksköterskor med innehållsanalys, skulle studien haft en design som svarar på syftet i en närmare kontext.
I datainsamlingen valdes artiklar genom systematiska sökningar och systematisk läsning av artiklarnas titlar, abstrakt och fulltext samt en kritisk granskning gjordes. Detta stärker studiens trovärdighet i datainsamlingen. Den systematiska sökningen resulterade i åtta artiklar som svarade på studiens syfte. De åtta artiklarna gör det också svårare att hitta fler samband och likheter vilket hade varit möjligt med fler artiklar. Resultatet saknar också artiklar från Norden vilket hade kunnat gjort studien mer överförbar till en svensk kontext. För att kunna söka systematiskt i databaserna togs det fram mesh-termer och fritext i sökningen. Mesh-termerna fokuserade på ord kopplade till livets slutskede och sjuksköterskor. Sökningen gjordes i två databaser med samma sökblock. Mesh-termerna gick inte att söka exakt lika i Pubmed och Cinahl men då användes det synonyma mesh-termer så att sökningen i databaserna blev lika. Detta blev en styrka till ett tillförlitligt resultat. Mesh-termen palliative care användes inte som ett sökord på grund av oklarheter gällande begreppets innebörd i livets slutskede. Istället
10
användes mesh-termen terminal care som betyder vård i livet slutskede vid en obotlig sjukdom och passar därför studiens syfte. Trunkering kunde användas i Cinahl men inte i Pubmed. Författarna gjorde en dataanalys enligt Henricksons (2017) för litteraturöversikter som beskrivs i studiens metod. Författarna har läst artiklarna enskilt och kommit med egna förslag till resultatet, vilket stärker studiens trovärdighet i dataanalysen. Det kan däremot skett misstolkningar i
dataanalys på grund av att artiklarna var på engelska och bearbetades till svenska. Ur ett
genusperspektiv särskildes inte män och kvinnors upplevelser i studierna, vilket inte författarna heller gjorde i dataanalysen. Författarna bortsåg sin förförståelse genom att objektiv läsa de olika studierna. Det enda förförståelsen som författarna använde var det palliativa förhållningssättet med de 6 S:n och Socialstyrelsens fyra hörnstenar som tas upp i bakgrunden kring problemet och det aktuella kunskapsläget.
Inklusions- och exklusionskriterier påverkade urvalet. De begränsande exklusionskriterierna var palliativ vård av patienter i livets slutskede. Många studier uttryckte dock inte specifikt vilken palliativ fas patientgruppen befann sig i, vilket gjorde att vissa studier valdes bort. Även studier som handlade om akuta insatser i livets slutskede till exempel på en akutmottagning valdes bort eftersom det bedömdes som inte tillräckligt palliativ vård. Ett ytterligare exklusionskriterier var specialisttitlar. Artiklar som endast inkluderade sjuksköterskor med specialistutbildning valdes därför också bort, som artiklar som inte angav vilken titel sjuksköterskorna hade. Dessa
inklusions och exklusionskriterier samt oklarheter kring begrepp för palliativ vård i livets slutskede vilket begränsade antalet artiklar till studien. Kvantiteten i urvalet blev begränsat men kvaliteten i urvalet bedöms som god. Detta kan förklaras med att urvalet blev heterogent för att det är baserat på sjuksköterskor från olika avdelningar på sjukhus. Variationer i urvalet ökar överförbarheten och trovärdigheten till en svenska kontext. Det hade varit möjligt att utöka antalet artiklar till urvalet genom att söka i en tredje databas. Författarna bedömde att det blev datamättnad i urvalet och valde därför inte att söka i en tredje databas. En studie av Waller et al. (2020) hade grundutbildade sjuksköterskor blandat på akutmedicin och
intensivvårdsavdelningar. Det var en blandad grupp och det framgick inte vilken grupp som tillhörde intensiven eller akutmedicin till resultatet. Författarna ser det som en svaghet i studiens överförbarhet men författarna ansåg att de var tillräcklig stark kvalité för att inkludera till studien.
Studien utgick från helsingforsdeklarationen för att kunna godkänna artiklarna etiskt. Om
artiklarna inte hade ett etiskt förhållningssätt skulle de inte vara pålitliga. Alla artiklar godkändes enligt Helsingforsdeklarationen och stärker därför pålitligheten i urvalet.
4.2 Resultatdiskussion:
Huvudfynden som har presenterats i resultatet är att sjuksköterskor upplever god omvårdnad som viktigt för patientens välbefinnande, att sjuksköterskor upplever stöd gentemot anhöriga som mångfacetterat och tidskrävande och att stöd inom vårdteamet var en viktig hanteringsstrategi. Sjuksköterskor upplevde att god omvårdnad ger upphov till ett välbefinnande för patienten och sjuksköterskan själv. Andra studier beskriver att sjuksköterskor upplever att god omvårdnad ger
11
en mening och fullständighet i sitt arbete (Johansson och Lindahl et al., 2011). Socialstyrelsen tar upp hur sjuksköterskor ska jobba i den palliativa vården med de fyra hörnstenarna. En av
hörnstenarna beskriver att i professionen ska sjuksköterskor lindra symtom som en del av god omvårdnad. Detta är också något Avery Weisman menar i sin forskning som har sammanfattas till `De 6 S:n´ (Ternestedt et al., 2017). Där ett av S:n är symtomlindring som är en del av den palliativa värdefilosofin. Lidande är en subjektiv upplevelse och att sjuksköterskor ska kunna bemöta detta för att arbeta personcentrerad. Genom dialog med patienten uppnås det en optimal symtomlindring. Ett av sjuksköterskors ansvarsområde enligt de etiska koderna är att lindra lidande för patienterna. Omvårdnaden ska ske professionellt, respektfullt, trovärdigt och med integritet mot en god omvårdnad (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Watsons menar i sin teori att patientens berättelse med sin historia, nuvarande och framtida fokus är nödvändigt för att kunna se patientens individuella behov. Att en god omsorg ger både en välbefinnande för patienten och för sjuksköterskan. Detta är något som speglar Avery Weismans forskning om hur patientberättelsen ger ett sammanhang, där patienten får en förståelse om hur livet har blivit och användas som ett hjälpmedel för sjuksköterskan att jobba personcentrerad för både det fysiska och psykiska lindrande.
Författarna anser utifrån forskningen som har lagts fram att sjuksköterskor ska jobba med patientens berättelse för att kunna jobba personcentrerad. Resultatet i studien kom fram till att god omvårdnad handlar om att se patienten i sin helhet för att uppnå både fysiskt och emotionellt välbefinnande i det sista skedet i livet. Det visade att sjuksköterskor jobbade personcentrerad dock visade inga resultat att sjuksköterskor jobbade med patientens berättelse. En orsak till det kan vara att sjuksköterskor upplever tidsbrist som ett hinder till god omvårdnad (Karbasi et al., 2018). Watson´s teori menar att tid inte är ett hinder till god omvårdnad, att det i stället handlar om hur sjuksköterskan förhåller sig till tid. Att jobba med patientens berättelse betyder att patientens resurser tas tillvara och patienten blir mer delaktig i sin vård. Ur ett
samhällsperspektiv kan personcentrerad vård bidra till en jämställd vård, mer nöjda patienter och minska vårdtidskostnader (Ekman et al., 2014).
Sjuksköterskor hade erfarenheter av vård i livets slutskede som mångfacetterat och tidskrävande för att kunna ge psykologiskt och emotionellt stöd, samt information till familjen. Enligt
Socialstyrelsens fyra hörnstenar i den palliativ vården ska vårdpersonal ge stöd till närstående. Sociala relationer är också en av de 6 S:n för god palliativ vård och innebär att sjuksköterskor ska arbeta för att bevara patientens sociala relationer och för att tillgodose patientens välmående.
Familjecentrerad omvårdnad beskrivs också som en indikation för bra kvalité på vården i livets slutskede (Pfaff et al., 2017). I resultatet av denna studie hade sjuksköterskor erfarenheter av att stötta anhöriga var mångfacetterat och tidskrävande. Andra studier beskriver också att
sjuksköterskor stödjer familjen på ett mångfacetterat sätt genom att hjälpa familjen att ta beslut, förbereda inför patientens bortgång och spendera mer tid med patienten (Odachi et al., 2017). I resultatet av denna studie hade sjuksköterskorna erfarenheter av att de gav god stöd till anhöriga. Enligt Watsons (2016) teori är dialog med anhöriga viktiga för att få ett helhetsperspektiv av patienten. Det innebär att inte bara inkludera patienten i vården utan också dess anhöriga som är en del av vårdteamet. För att kunna ge stöd till såväl patienter som anhöriga är det viktigt att sjuksköterskan bygger en relation med alla parter.
12
I litteraturstudiens resultat var stöd inom vårdteamet viktigt för sjuksköterskor som en hanteringsstrategi och för kvaliteten på omvårdnaden. Socialstyrelsen tar upp i de fyra hörnstenarna att sjuksköterskor ska arbeta tillsammans i team för en god palliativ vård.
Socialstyrelsen har också utvärderat att sjuksköterskor är i behov av mer handledning och stöd i vård i livets slutskede. Det underlättar för sjuksköterskor att ha ett team som stöttar vilket är en indikation för god kvalité på vården (Karbasi, 2018) (Pfaff et al, 2017). De nyexaminerade sjuksköterskor upplevde hur viktigt det var med stöd och handledning från sjuksköterskor som besatt mer erfarenhet, men uttryckte också att stöd inte var alltid tillgängligt (Croxon, 2017). Resultat från litteraturstudien speglar också att nyexaminerade sjuksköterskor var i behov av erfarna sjuksköterskor för handledning i sitt arbete. Watson menar i sin teori att sjuksköterskor behöver vara närvarande med patienten för att kunna lyssna och vara uppmärksam på patientens känslouttryck. Författarna anser att genom reflektion i teamet kan sjuksköterskor lära sig vara närvarande för att kunna uppmärksamma patientens känslouttryck. Reflektion kan också användas som ett sätt att ge stöd i vårdteamet.
5.0 Slutsats
Författarna anser att sjuksköterskor ska jobba mer med patientens berättelse för att kunna jobba ännu mer personcentrerad i vård i livets slutskede. God kvalité på vården innebär att
sjuksköterskor ska stötta anhöriga i den palliativa vårdprocessen och göra de delaktiga i vården och därmed öka familjens acceptans inför patientens bortgång. Sjuksköterskor ska också reflektera i vårdteamet för att kunna vara närvarande med patienten. Det innebär att
sjuksköterskor ska ta del av varandras erfarenheter i reflektionen. Rekommendationerna till den kliniska nyttan är att sjuksköterskor ska reflektera i det dagliga arbetet. Det behövs mer
utbildning för att sjuksköterskorna ska jobba personcentrerad i den palliativa vården.
Sjuksköterskor ska använda varandra i vårdteamet och jobba mindre självcentrerat för att öka möjligheterna till stöd och reflektion i arbetet. Genom att sjuksköterskor vårdar patienter och anhöriga personcentrerat minskas lidande för patienten, anhöriga och sjuksköterskan vilket bidrar till en samhällsnytta. Palliativ vård för patienter som är i livets slutskede finns inom slutenvården och är en del av sjuksköterskans arbetsuppgifter. Sjuksköterskor behöver var väl förbereda inför den arbetsuppgiften och vidare forskning behövs för att kunna definiera kunskapsluckor.
13
Referenslista:
Balboni, M., Sullivan, A., Enzinger, A., Epstein-Peterson, A., Tseng, Y., Mitchell, C., Niska, J., Zollfrank, A., Vandeer-Weele, T., Balboni, T. (2014). Nurse and Physician Barriers to Spiritual Care Provision at the End of Life. Journal of pain and symptom management, 48(3), 400-410. http://dx.doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2013.09.020
Blazeviciene, A. Newland, J. Civinskiene, V. Beckstrand, R. (2017). Oncology nurses
perceptions of obstacles and roles at the end-of-life: cross sectional survey. BMC Palliative care,
16(74), 1-8. 10.1186/s12904-017-0257-1
Croxon, L. Deravin, L. Anderson, J. (2018). Dealing with end of life - New graduate nurse experiences. Journal of clinical nursing, 2018 (27), 337- 344. 10.1111/jocn.13907.
Crump, B. (2019). Exploring Oncology Nurses' Perceptions of End-of-life care. Clinical Journal
of Oncology Nursing, 23(3), 46-51. 10.1188/19.CJON.E46-E51
Ek, K. Andershed, B. Sahlberg-Blom, E. Ternestedt, B. (2015). “The unpredictable death”—The last year of life for patients with advanced COPD: Relatives’ stories. Palliative and Supportive
Care. 13. 1213–1222. 10.1017/S1478951514001151
Ekman, I. (2014). Personcentrering inom hälso- och sjukvård : Från filosofi till praktik / Inger Ekman (red.). Liber, Stockholm.
Gerace, A., Giles, T., Breaden, K., Hammad, K., Drummond, C., Bradley, S. L., Muir-Cochrane, E. (2020). Nurses Perceptions of dealing with death in the emergency department. Collegian 28 (2021), 71-80. https://doi.org/10.1016/j.colegn.2020.06.002
Henrickson, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (upplaga 2). Studentlitteratur
Johansson, K. Lindahl, B. (2010). Moving between rooms – moving between life and death: nurses’ experiences of caring for terminally ill patients in hospitals. Journal of clinical nursing,
21, 2034-2043. 10.1111/j.1365-2702.2011.03952.x
Karbasi, C. Pacheco, E. Bull, C. Evason, A. Chaboyer, W. (2018). Registered nurses´ provision of end-of-life care to hospitalised adults. Nursing education today, 71 (2018), 60-74.
https://doi.org/10.1016/j.nedt.2018.09.007
Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket (u.å.). Terminal Care. I Svensk MeSH. Hämtad 3 maj 2021 från https://mesh.kib.ki.se/term/D013727/terminal-care
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik : för studenter inom
14
Lee, JH., Choi, M., Kim, S., Kim, H., Kim, D. (2013). Korean nurses´ perceived facilitators and barriers in provision of end-of-life care. International Journal of nursing practice, 19, 334-343. 10.1111/ijn.1270
National Health Service. (20 June 2018). What end of life care involves:
https://www.nhs.uk/conditions/end-of-life-care/what-it-involves-and-when-it-starts/ Nationella Rådet för Palliativ vård. Historik. https://www.nrpv.se/historik/
Oakley, S., Grealish, C., Coyne, L. (2020). Telling their story: A qualitative descriptive study of the lived experience of expatriate palliative care nurses in the United Arab Emirates, European
Journal of Oncology nursing 48, 1-9. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2020.101793
Oliveira, I., Bourbonnais, F., McPherson, C., Wright, B. (2016). Battling a Tangled Web: The Lived Experiences of Nurses Providing End-of-Life Care on an Acute Medical Unit. Research
and Theory of Nursing Practice: an International Journal, 30 (4), 353-378.
http://dx.doi.org/10.1891/1541-6577.30.4.353
Odachi, R., Tamaki, T., Ito, M., Okita, T., Kitamura, Y., Sobue, T. (2017). Nurses' Experiences of End-of-life Care in Long-term Care Hospitals in Japan: Balancing Improving the Quality of Life and Sustaining the Lives of Patients Dying at Hospitals. Asian nursing research, 11(6), 207-215. https://doi.org/10.1016/j.anr.2017.08.004
Pfaff, K. Markaki, A. (2017). Compassionate collaborative care: in integrative review of quality indicators at the end of life. BMC palliative care, 16 (65). 10.1186/s12904-017-0246-4.
Socialstyrelsen (2007). Forskning som speglar vården i livets slutskede. Sammanställning av
aktuell forskning (Artikelnummer 2007-123-13).
http://esh.diva-portal.org/smash/get/diva2:346516/FULLTEXT01.pdf
Socialstyrelsen. (2016). Nationella riktlinjer – Utvärdering 2016 Palliativ vård i livets slutskede.
Sammanfattning med förbättringsområden.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2016-12-3.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Palliativ vård – förtydligande och konkretisering av begrepp. (Artikelnummer 2018-8-6). https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-8-6.pdf
Socialstyrelsen. (2020). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede –
information till patienter och närstående.
https://docs.google.com/document/d/1yJNmQcHR_K_hyLADFVanG34uA5BBpqmhlFs7zeRUL _M/edit
Spichiger, E. (2008). Living with terminal illness: patients and family experiences of hospital end-of-life care. International journal of palliative nursing, 14 (5), 220-228.
15
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Bilaga till rapport.
Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård – en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter.
https://www.sbu.se/contentassets/886fcb546f7f4b3b8ba3d1bdce9367d3/bilaga-2-granskningsmallar.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s Etiska Kod För Sjuksköterskor (Broschyr). Svensk sjuksköterskeförening.https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/158400 3553081/icns%20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf
Ternestedt, B., Henoch, I., Österlind, J., Andershed, B. (2017). De 6 S:n en modell för
personcentrerad palliativ vård. (2 uppl). Studentlitteratur.
Waller, A., Chan, A., Chan, C., Chow, M., Kim, M., Kang, S., Oldmeadow, C., Sanson-Fisher, R. (2019). Perceptions of optimal end of-life-care in hospitals: A cross-sectional study of nurses in three locations. J adv Nurs., 2020(76), 3014- 3025. 10.1111/jan.14510.
Watson, J. (2016). Jan Watsons teori för mänsklig omsorg - att värna om mänskligheten. Wiklund Gustin. Lindwall (Red.), Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. (upplaga 1. s 261- 298). Natur och Kultur, Stockholm.
White, D., Meeker M, A., (2019). Guiding the process of dying, the personal impact on nurses.
Journal of hospice and palliative nursing, 21 (5), 390-396. 10.1079/NJH.0000000000000539
World Health Organisation. (5 August 2020). Palliative Care. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/palliative-care
Zheng, R., Guo, Q., Dong, F., Owens R.G. (2015). Chinese oncology nurses experiences on caring for dying patients who are on their final days: A qualitative study. International Journal
1
Bilaga 1
Sökmatris
Databas Sökord Resultat av
sökningen:A
ntal träffar
Urval 1: Lästa
titlar Urval 2: Lästa abstract Urval 3: Antal artiklar till studien Cinahl 2021-04-20 Kl. 09.30 Begränsningar ·English ·2011–2021 · all adult · peer review
MH Nurses, MH Nursing staff hospital, MH Registered Nurses, MH Nurse attitudes, MH Attitude of health personell, experienc*,
perception, MH terminal care, "end-of life care", MH terminally ill patients
204 204 107 4 Pubmed 2021-04-21 Kl. 09.30 Begränsningar · English · 2011–2021 · all adult (19+)
Nurses [Mesh], Nursing Staff Hospital [Mesh], Attitude of Health Personnel[Mesh], experience, experiences, perception, Terminal Care [Mesh], "end-of-life care"
297 297 95 3
2
Bilaga 2
Artikelmatriser
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Zheng, R.S., Cou, Q.H., Dong, F-Q., & Owens, R.G. (2015). Chinese oncology nurses experiences on caring for dying patients who are on their final days: A qualitative study. International Journal of nursing studies (52), 288-296. Kina To elucidate chinese oncology nurses’ experience of caring for dying cancer patients
inklusionskriterier.
Sjuksköterskorna skulle ha jobbat med döende
cancerpatienter minst i ett halvår. De skulle också vara över arton år, villig att vara med och kunna prata kinesiska
Urvalsförfarande
28 Sjuksköterskor, som jobbade på ett cancersjukhus och tog hand om svårt sjuka patienter
Beskrivning slutlig studiegrupp: 28 stycken, arton år Datainsamlingsmetod Semisstrukturerad interljuv kvalitativ analys
Studien har som styrka att de använder inklusions- och exklusionskriterie r som gör att intervjuerna blir rik med erfarenheter som svarar på syftet. Det framgick inte tydligt däremot hur det slutliga urvalet blev med antalet
män/kvinnor.
Det kom fram till fem teman i vård i livets slutskede hos cancerpatienter.
1.Vård i livets slut för patienter
2. Vård i livets slut för familjemedlemmar 3. Kulturellt vård och kommunikation 4. Moralisk nöd och självbegränsning 5. självreflektion och fördelar
3
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Oakley, S., Grealish, C., Coyne, L. (2020) Telling their story: A qualitative descriptive study of the lived experience of expatriate
palliative care nurses in the United Arab Emirates, European Journal of Oncology nursing 48, 1-9 Förenade Emiraterna
To explore the experiences of expatriate nurses caring for Muslim patients near end-of-life in a palliative care unit in the United Arab Emirates. Population: Expatriera legitimerade sjuksköterskor som jobbar på en palliativ avdelningen. Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval Urval: 14 Bortfall: 5 Studiegrupp: 9 kvinnor Datainsamlingsmetod: intervju, semi-struktuerade Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys
Studien är tydlig i sin metod vilket stärker deras tillförlitlighet. Resultatet är också välformulerad och tydlig och förankrat med citat vilket ökar studiens trovärdighet.
Tre teman: Språket var ett signifikant hinder till vård i livets slutskede men kunde
passeras genom att vara autentiskt med hjälp av närvaro, empatisk beröring och genom spirituell vård.
Relationerna mellan sjuksköterskor, patienter och familjer stärktes över tid vilket men var inte alltid möjlig på grund av sen
presentation i palliativ vård.
Sjuksköterskor diskuterade kontinuerligt med läkare, familjer och andra sjuksköterskor för att samskapa meaning i sitt arbete och upplevelser.
4
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Crump, B., (2019) Exploring Oncology nurses perceptions of End-of-life care, Clinical Journal of Oncology Nursing (23), 46–51 USA
Purpose of this study were to understand the
perceptions of oncology nurses of care that supports patients dignity during end-of-life hospitalization and to propose a theoretical
foundation consistent with these perceptions as a guide to practice
Population:
onkologisjuksköterskor, ett år minst i erfarenhet av att vårda patienter med långt förskriden cancer Urvalsförfarande: bekvämlighetsurval Urval: 11 st Bortfall: 2 Studiegrupp: 9 kvinnor, ålder 25–56 Datainsamlingsmetod: intervju, semi-strukturerade Analysmetod: Grounded theory
Studien har som styrka att den har redovisat vilka frågor samt några svar från intervjuerna. Detta ger transparans i studiens datainsamling. Studien däremot är inte lika tydlig i
urvalsförfarandet vilket gör studien mindre tillförlitlig.
Tre kategorier för värdig omvårdnad i livets slutskede: kommunikation, support och facilitation. Kommunikation hade subkategorierna att lyssna, att vara närvarande, att bygga en relation, att förespråka och värdera patientens önskan. Support hade subkategorierna utbildning, workshops, reflektions möjligheter, kursplan. Support hade subkategorierna fysiska behov, emotionellt behov, medkänsla, respekt och behandla som en människa.
5
Författare, år, titel,
tidskrift, sidnr och land Syfte Metod Värdering Resultat
Blazeviclene,A.,
Newland,J.A.,Cicinskine, V., and Beckstrand, R.L. 2017.Oncology nurses perceptions of obstacles and roles at the end-of-life: cross sectional survey. BMC Palliative
care, 16. 1-8
Litauen
The purpose of this study was to examine obstacles faced by oncology nurses in providing end-of-life care and to examine obstacles faced by oncology nurses in providing end-of-life care to examine roles of nurses in providing care. Population: legitimerade sjuksköterskor som jobbar på onkologen på två sjukhus i Litauen. Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval Urval: 250 Bortfall: 11 Studiegrupp:
238 kvinnor och 1 man, genomsnittsålder på 44 Datainsamlingsmetod: Frågeformulär Analysmetod: Icke-parametrisk statistisk analys
Studien använder sig av valida instrument för att mäta hinder och sjuksköterskors roll vilket stärker studiens validitet. Studiens har också bra reliabilitet eftersom datainsamling och dataanalysen är tydliga och
reproducerbara.
Sjuksköterskors åsikt om omedelbar patientvård inte är välkommen, värderad eller diskuterad. Att
anhöriga inte har någon psykologisk stöd efter patienten får sin prognos. Majoriteten av sjuksköterskor tar rollen som stödjare och ett mindre antal tar rollen som förespråkare.
6
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Lee, JH., Choi, M., Kim, S., Kim, H., Kim, D. (2013). Korean nurses´ perceived facilitators and barriers in provision of end-of-life care. International Journal of nursing practice, 19. 334-343. Korea To examine Nurses’ percevied faciliators and barriers to end-of-life care in clinical settings.
Population:
Sjuksköterskor som jobbar på generella avdelningar, IVA och onkologiska avdelningar. Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval Urval: 400 Bortfall: 13 Beskrivning slutlig studiegrupp: 383 sjuksköterskor, genomsnittsålder på 30 år Datainsamlingsmetod: frågeformulär Analysmetod: Statistisk analys
Svagheten med denna studie är att populationen inkluderar sjuksköterskor från IVA.
Artikeln är däremot kvantitativ och datan är uppdelat i en tabell där dom olika avdelningarna jämförs. Detta gör det möjligt att bara inkludera datan som avser generella och onkologiska
avdelningar och bortse data som hör ihop med IVA.
Styrkan med studien är att den använder sig av valida instrument till datainsammnlingen.
Sjuksköterskor i generella och onkologiska avdelningar skattade tre områden till störst hjälp i vård i livets slutskede: Familjens
acceptans av patientens död, att ha tid att förbereda familjen för patientens död, having families meet with the family after the patients death. Två hinder som rankades högst var: familjer som inte accepterar vad läkaren säger om patientens prognos och att hantera arga familjemedlemmar.
7
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Balboni, M., Sullivan, A., Enzinger, A., Epstein-Peterson, A., Tseng, Y., Mitchell, C., Niska, J.,
Zollfrank, A., Vandeer-Weele, T., Balboni, T. (2014). Nurse and Physician Barriers to Spiritual Care Provision at the End of Life. Journal of pain and symptom management, 48, 400-410. USA
The study aimed to describe nurses´ and physicians´ desire to provide spiritual care within the setting of terminal illness.
Population:
Sjuksköterskor och läkare som jobbar på onkologen från 4 olika sjukhus. Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval Urval: 538 Bortfall: 37% Beskrivning slutlig studiegrupp: 339
sjuksköterskor och läkare Datainsamlingsmetod: frågeformulär Analysmetod: Statistisk analys Instrumenten som används i studien är reproducerbara men det går inte att styrka deras validitet. Studien har däremot ett stort urval vilket stärker studiens tillförlitlighet.
74% av sjuksköterskor vill bedriva spirituell omvårdnad i vård i livets slutskede, ändå bedriver 40% av sjuksköterskor mindre spiritual care än vad dom önskar. Brist på privat utrymme var den största hinder till spirituell omvårdnad för sjuksköterskor.
8
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
9 Oliveira, I., Bourbonnais, F., McPherson, C., Wright, B. (2016). Battling a Tangled Web: The Lived Experiences of Nurses Providing End-of-Life Care on an Acute Medical Unit. Research and Theory of Nursing Practice: an International Journal, 30 (4), 353-378. Kanada
The purpose of this study was to seek to understand the lived experiences of nurses on a medical unit providing end of life care to patients.
Population: Sjuksköterskor som jobbade på akut medicin Urvalsförfarande:
ändamålsenligt
Urval: 10
Bortfall: inga tydliga bortfall Beskrivning slutlig
studiegrupp: 10
sjuksköterskor, 7 kvinnor och 3 män, 23- 54 år.
Datainsamlingsmetod: semi-strukturerad intervju
Analysmetod: innehållsanalys
Styrkor: Att det var kandidat sjuksköterskor som skulle ha jobbat minst ett halvår och upplevt minst ett dödsfall för att kunna vara med i studien.
Svagheter: Öppna frågor
Tre teman: att hitta ett sätt för att komma dit- skapa komfort för patienten, arbeta igenom den döende processen med familjen och hitta en väg genom nätet.
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
10
Waller, A., Chan, A., Chan, C., Chow, M., Kim, M., Kang, S., Oldmeadow, C., Sanson-Fisher, R. (2019). Perceptions of optimal end of-life-care in hospitals: A
cross-sectional study of nurses in three locations. J adv Nurs., 2020(76), 3014- 3025.
Australien, Korea, Kina & Singapore To examine whether nurses’ location of employment, demographics or training influences their perceptions of consitutes optimal care for dying patients in hosptials
Population d.v.s.
inklusionskriterier Deltagarna behövde vara över arton år och tillhandhålla patientnära vård i akutmedicin och/eller intensivvårdsavdelningar. Urvalsförfarande 582 kandidatsjuksköterskor Slutligen urval: 582 kandidatsjuksköterskor, som involverade både män och kvinnor som har tagit hand om patienterna i minst sex månader Datainsamlingsmetod Frågeformulär Analysmetod: Tvärsnittsstudie av allmänna sjuksköterskor
Styrkor: Hög antal deltagare som ger en trovärdighet. Majoriteten av deltagarna var legitimerade sjuksköterskor. Svagheter: Deltagarna tillhandhöll patientnära vård på intensivavdelning.
Fem indikationer sattes av deltagarna som deltagarna ansåg var viktigt
Att symtomlindring skulle vara är välgjord. Att det skulle finnas privata rum och obegränsad med besökstider för anhöriga. Att anhöriga får spendera så mycket tid de vill med patienterna. Att ett dokument finns rimligt utförd. Att anhöriga vet vad patienten har för sista önskningar och att det följs
Bilaga 3
11
Författare, år och land Typ av studie Deltagare Metod Huvudfynd Kvalitet
Blazeviclene,A., Newland,J.A.,Cicinsk ine,V., and Beckstrand, R.L. 2017. Litauen Kvantitativ 239 Observationsstudie, frågeformulär med flervalsfrågor
Hinder för sjuksköterskan att genomföra vård i livets slutskede och sjuksköterskan åsikt om omedelbar patientvård inte är välkomnande, värderad eller diskuterad. Att anhöriga inte har någon psykologisk stöd Hög Oakley, S., Grealis,L., Coyne, E. 2020 Förenade Arabländerna & Australien Kvalitativ 14 Semistrukturerad
interljuver Språk som hinder vid vård i livets slutskede. Sjuksköterskorna använde icke-verbalt språk som
kommunikation
12 Ballboni, M.J., Sullivan, A., Enzinger, A.C., Epstein-Peterson, Z.D., Tseng, Y.D., Mitchell,C., Niska, J., Zollfrank,A., Vanderweele, T.J., and Ballboni, T.A. 2014. USA.
Kvantitativ 537 Frågeformulär med
flervalsfrågor via e-mail.
Sjuksköterskorna i studien önskade att tillhandahålla spirituell vård i vård i livets slutskede och att spirituell vård tillhandahåller oftast mindre än vad de hade önskat.
Sjuksköterskan upplevde att det var brist för privat utrymme.
Medel
Crump, B,. 2019 USA
Kvalitativ 11 Semistrukturerad
interljuver Patientens värdighet vid vård i livets slut som bygger på kommunikation, stöttning och underlättande för patienten.
13 Oliveira Fathergill-Baourbonnais, F., McPherson, C., and Vanderspank-Wright, B. 2016 Kanada
Kvalitativ Tills mättnad
uppstod Tolkande fenomenologi Sju teman hittades: vårdandet är komplext, fångad i spindelnät, att observera lidande, jobba igenom för att ta sig dit, skapa välbefinnande för patienten, jobba igenom dödsprocessen med familjen, hitta en väg ut genom nätet Hög Lee, J., Choi, M., Kim, S.S., Kim, H., and Kim,D. 2013. Korea
Kvantitativ 396 Beskrivande statistik Underlättande faktorer vid vård i livets slutskede. Att familjen accepterade att patienten är döende, att ha tillräckligt med tid att förbereda familjen för den förväntade döden, att låta familjen ha egen tid med patienten efter dennes bortgång och att familjen skulle ha ett privat ställe för att sörja
14
Zheng, R-S., Guo, Q-H., Dong, F-G., Owens, R.G. 2014
Kina, USA & Nya Zeeland.
Kvalitativ 28 Beskrivande studie
med semistrukturerade intervjuer
5 teman hittades, vård i livets slutskede för döande
cancerpatienter, vård i livets slutskede för familjemedlemmar, kulturell känslighet och
kommunikation, moral stress och själv begränsningar, själv reflektion och hitta fördelarna
Hög
Waller, A., Chan, S., Chan, C., Chow, M., Miyoung, K., Kang S., Oldmeadow C., Sanson- Fisher, R. 2019
Australia, Syd Korea, Hong Kong
Kvantitativ 582 Frågeformulär,
tvärsnittsstudie 5 indikationer för god vård i livets slutskede: god symtomlindring, obegränsat med besökstider, privat rum för anhöriga, god dokumentation, att familjer accepterar patientens önskan.
