TP
Erik Drake, Lars Göte Johansson
Positionering av stockar
i första såg
Positioning of Logs
in the First Saw
Trätel<nikCentrum
rapporter betecknas med I eller P och numreras tillsammans med alla utgåvor från Träteknik-Centrum i löpande följd.
Rapporter kan som regel beställas kostnadsfritt i ett exemplar av medlemsföretag. Ytterligare be-ställda exemplar faktureras.
Citat tillåtes om källan anges.
Reports issued by the Swedish Institute for Wood Technology Research comprise complete accounts for research results, or summaries, surveys and
stu-dies. Published reports bear the designation I or P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the Institute.
Member companies may generally order one copy of any report free of charge. A charge will be made for any further copies ordered.
Extracts from the text may be reproduced provided the source is acknowledged.
berskivor, spånskivor och plywood. Ett avtal om forskning och utveckling mellan industrin och Styrelsen för Teknisk Utveckling ( S T U ) utgör grunden för verksamheten som utförs med egna, samverkande och externa resurser. Träteknik-Centrum har forskningsenheter, förutom i Stock-holm, även i Jönköping och Skellefteå.
The Swedish Institute for Wood Technology Re-search serves the five branches of the industry: saw-mills, manufacturing (joinery, wooden houses, fur-niture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and deve-lopment agreement between the industry and the Swedish National Board for Technical Development (STU) forms the basis for the Institute's activities. The Institute utilises its own resources as well as those of its collaborators and other outside bodies. Apart from Stockholm, research units are also
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Förord 1 2. Sammanfattning 3 3. Bakgrund 4 4. Utredningsmetod 6 5. Utredningens förutsättningar 12 6. T o t a l ekonomisk p o t e n t i a l för optimerad 28 stockinläggning 7. Rotationens b e t y d e l s e v i d p o s i t i o n e r i n g av s t o c k a r 40 8. Sidoinläggningens b e t y d e l s e v i d p o s i t i o n e r i n g av 48 s t o c k a r 9. P a r t i v i s a u t b y t e s e f f e k t e r v i d t o t a l o p t i m e r i n g 58 10. Exempel på t o t a l o p t i m e r i n g e n s e f f e k t e r på e n s k i l d a 61
färdigvarubitar som f a l l e r ur stocken
11. Inverkan av stockens b i o l o g i s k a k v a l i t e t på 91 p o t e n t i a l e n v i d o p t i m e r i n g
12. Värdeutbytets känslighet för b r i s t a n d e p r e c i s i o n 96 v i d sidoinläggningen
13. Stockdiameter och optimerad stockinläggning 102 14. A l t e r n a t i v a p o s t n i n g a r och optimerad stockinläggning 113
15. Känslighetsanalyser 126 16. Koncentrat 145 17. D i s k u s s i o n 150 18. Begreppsförklaringar - o r d l i s t a 155 19. Litteraturförteckning 160 20. Summary 161 B i l a g o r : 1. S t o c k v i s r e d o v i s n i n g av geometriska data 163 2. S t o c k v i s a r e s u l t a t vad gäller värden och volymsutbyten 167
LKSRÅD
För Dig som kortfattat vill veta vad rapporten handlar orrij läs: Kapitel 2 - Sammanfattning
För Dig som vill få en snabb genomgång av problemområde odh projektresul-tat j läs också:
Kapitel 16 - Koncentrat - " - 17 - Diskussion
OBS: Kapitlen 6-15 (utom kapitel 10) avslutas med i respektive kapitel dragna slutsatser.
För Dig som vill få underlag att bedöma resultatens tillförlitlighetj läs också:
Kapitel 4 - Utredningsmetod
- " - 5 - Utredningens förutsättningar
- " - 6 - Total ekonomisk potential för optimerad stockinlägg-ning
- " - 11 - Inverkan av stockens biologiska kvalitet på potentia-len vid optimering
- " - 12 - Värdeutbytets känslighet för bristande precision vid sidoinläggning
- " - IS - Stockdiameter och optimerad stockinläggning
- " - 14 - Alternativa postningar och optimerad stockinläggning - " - 15 - Känslighetsanalyser
För Dig som vill förstå vad som ger optimeringsresultatenj läs också: Kapitel 7 - Rotationens betydelse vid positionering av stocken
- " - 8 - Sidoinläggningens betydelse vid positionering av stockar
- " - 9 - Partivisa utbyteseffekter vid totaloptimering
- " - 10 - Exempel på totaloptimeringens effekter på enskilda föj*digvarubitar som faller ur stocken
För Dig som vill veta vad som avses med en viss teknisk termj läs: Kapitel 18 - Begreppsförklaringar - ordlista
Denna r a p p o r t redogör för r e s u l t a t som t a g i t s fram inom p r o j e k t e t "Optime-rande stockinläggare" v i d TräteknikCentrum. Detta p r o j e k t har som huvudmål h a f t a t t u t r e d a den ekonomiska p o t e n t i a l e n hos en automat för s t o c k p o s i t i o n e r i n g . Dessutom har p r o j e k t e t h a f t som mål a t t ange grundläggande f u n k t i o n s k r a v på en sådan p o s i t i o n e r a r e vad gäller stockmätning, o p t i m e r i n g s -r u t i n och mekanisk p -r e c i s i o n . P -r o j e k t e t ha-r b e d -r i v i t s unde-r t i d s p e -r i o d e n 1982-07-01—1985-12-31.
E t t fortsättningsprojekt b e d r i v s perioden 1986-01-01—1987-06-30, baserat på g r u n d p r o j e k t e t s r e s u l t a t . Fortsättningsprojektet kommer b l a a t t i n n e -hålla s t u d i e r av maskin-koncept som kan r e a l i s e r a en optimerad/god inlägg-n i inlägg-n g och t e k inlägg-n i s k a och ekoinlägg-nomiska värderiinlägg-ngar av dessa.
Denna r a p p o r t b e s k r i v e r dock enbart r e s u l t a t från g r u n d p r o j e k t e t som a v s l u -tades 1985-12-31.
P r o j e k t e t har löpt i t r e successiva f a s e r :
1. U t v e c k l i n g av mätmetod för stock och av d e t datorbaserade sågsimule-r i n g s s y s t e m e t OPTSAW (se / 2 / och / 4 / ) .
2. Tillämpning av OPTSAWsystemet på 8 s t o c k a r i en förstudie. Dessa r e -s u l t a t avrapporterade-s i -seminarieform i maj 1984.
3. U t r e d n i n g med hjälp av OPTSAW-systemet på 99 s t o c k a r . Därvid har Limmareds sågverk och KorsnäsMarmas två sågverk Kastet och Marma v a r i t r e -f e r e n s v e r k . D e t t a a r b e t e r a p p o r t e r a d e s i seminarie-form i mars 1986 och r e d o v i s a s i denna r a p p o r t .
P r o j e k t e t har d e l f i n a n s i e r a t s som e t t s k d e l k o l l e k t i v t p r o j e k t med u r -s p r u n g l i g e n 10 -sågverk-sföretag -som medlemmar: AB Staten-s S k o g -s i n d u -s t r i e r , Domänföretagen AB, Dalaträ Mockfjärd AB, Hällnäs såg AB, Korsnäs-Marma AB, Limmareds Skogar AB, Mo och Domsjö AB, SCA, S i l j a n s Sågverk AB och STORA (Ala såg). Under p r o j e k t t i d e n har Gruvöns såg ( t i d i g a r e B i l l e r u d , i dag STORA) t i l l k o m m i t och ASSI, Domänföretagen och Dalaträ trätt ifrån.
Kontakten med d e l k o l l e k t i v e t s medlemmar har skötts v i a en referensgrupp med två sammanträden per år. E t t a r b e t s u t s k o t t med Olar E r i k s s o n , S i l j a n s såg-verk, Lars Jonsson, Korsnäs-Marma, Sven-Olof Svensson, Limmared, samt Lars Olsson, SAAB-WOOD, som adjungerad r e p r e s e n t a n t för m a s k i n t i l l v e r k a r e har följt p r o j e k t a r b e t e t på närmare håll. Kontakterna med maskinutvecklarna har s k e t t d e l s genom deras deltagande i seminarierna 1984 och 1986, d e l s genom löpande, i n f o r m e l l a k o n t a k t e r . K o n t a k t e r har också t a g i t s med a k t u e l l a f i n s k a m a s k i n t i l l v e r k a r e .
Innevarande r a p p o r t är huvudrapport inom p r o j e k t e t . S y f t e t är a t t g r u n d l i g t p r e s e n t e r a p r o j e k t r e s u l t a t . Målgrupper är i n v e s t e r i n g s a n s v a r i g a i sågverks-företag, m a s k i n u t v e c k l a r e samt f o r s k a r e inom anslutande områden.
Referens / 2 / Asplund, Karlsson
"Noggrann stockmätning för forskningsändamål" /4/ Drake, Johansson
"OPTSAW - Simuleringsprogram för inläggning och sönderdel-n i sönderdel-n g i sågverk"
/5/ Drake, Johansson
" V a l i d e r i n g a r inom s i m u l e r i n g s s y s t e m e t OPTSAW"
Förutom författarna t i l l denna r a p p o r t , v i l k a a r b e t a t i p r o j e k t e t hela t i d s p e r i o d e n , har Torbjörn Källberg och Andrzej Labeda g j o r t väsentliga i n s a t s e r inom d e l a r av p r o j e k t e t . M a r t i n Wiklund har inom i n s t i t u t e t b i -d r a g i t t i l l a t t p r o j e k t e t s t a r t a -d e s och v a r i t i-dérik -d i s k u s s i o n s p a r t . Roland Palm har också g j o r t i n s a t s e r framför a l l t på p l a n e r i n g s s t a d i e t i p r o j e k t e t . Hans Ahlenius, Teknicus I n t e r c o n s u l t i n g AB, har genomfört en kartläggning av b e f i n t l i g inläggningsteknik. Sven-Olof Svensson har från i n d u s t r i s i d a n v a r i t en tillgång för både f i n a n s i e l l t och m o r a l i s k t stöd. Vi v i l l också tacka referensföretagen Limmareds Skogar AB och Korsnäs-Marma AB för hjälp v i d p r a k t i s k a prov.
P r o j e k t e t har f i n a n s i e r a t s med medel från medlemsföretagen i d e l k o l l e k t i -v e t , från TräteknikCentrums ramprogram, från Troedsson-fonden och från S t y r e l s e n för t e k n i s k u t v e c k l i n g (STU). Av dessa v i l l v i särskilt tacka Troedssonfonden för väsentliga b i d r a g , v i l k a möjliggjort den s t o r a i n -satsen inom projektområdet.
Denna r a p p o r t r e d o v i s a r en s t u d i e av optimerande inl'aggning av s t o c k a r i första såg. Studien har genomförts på c i r k a 100 s t o c k a r av f u r u och gran. V a r j e stock har mätts i n mycket d e t a l j e r a t i form av tvärsnitt med 1 cm mellanrum i längsled. På v a r j e tvärsnitt har 90 punkter på stockens yta mätts m a p avståndet från en r e f e r e n s a x e l i stocken. Stockarna har t a g i t s från e t t referenssågverk i Götaland och två r e f e r e n s v e r k i Södra N o r r l a n d . V a r j e stock har "sågats" i d r y g t 500 o l i k a inläggningslägen i e t t d a t o r b a s e r a t s i m u l e r i n g s s y s t e m , OPTSAW (/4/ och / 5 / ) , och det läge som g i v i t störst ekonomiskt u t f a l l av stocken har k l a s s i f i c e r a t s som d e t o p t i m a l a inläggningsläget. Stockarna har också provsågats i v e r k l i g h e t e n i r e s p e k t i v e r e f e r e n s v e r k och f a k t i s k inläggning r e s p e k t i v e f a k t i s k t v i r -k e s u t f a l l har r e g i s t r e r a t s . I r e f e r e n s v e r -k e n tillämpas f a s t p o s t n i n g på försorterat timmer.
Jämförelser har g j o r t s mellan ekonomiskt u t f a l l v i d : 1. V e r k l i g inläggning
2. "Normal"-inläggning, d v s "krok-upp" ( s e k a p i t e l 18, Begrepps-förklaringar - o r d l i s t a ) och " i d e a l " - c e n t r e r i n g ( t e o r e t i s k t i d e a l t utförande med två p a r centrerande don)
3. Optimerad inläggning
Vid jämförelser h a r s i m u l e r a t u t f a l l v i d v e r k l i g inläggning använts för a t t få så rättvisa jämförelser som möjligt med de övriga två inläggnings-metoderna. Jämförelse mellan OPTSAW-modellens u t f a l l och v e r k l i g t u t f a l l uppmätt v i d provsågningarna f i n n s redovisad i /5/.
Förutom utredningens huvuduppgift a t t studera största uppnåbara värdehöjn i värdehöjn g v i d optimerad s t o c k p o s i t i o värdehöjn e r i värdehöjn g har avärdehöjnslutavärdehöjnde s t u d i e r också u t förts av i n v e r k a n av s t o c k k v a l i t e t , p o s t n i n g , d i a m e t e r s o r t e r i n g , s t o c k -mätning m m.
Värdeökningen från provsågningen t i l l exakt "krokupp" och i d e a l c e n t r e -r i n g f-ram-räknades t i l l c i -r k a 0,5 %. Vä-rdeökningen f-rån "k-rok-upp" och i d e a l c e n t r e r i n g t i l l o p t i m e r i n g b l e v c i r k a 2 %. R e s u l t a t e n konstaterades vara känsliga för snävheten i d i a m e t e r s o r t e r i n g e n . I f a l l snävare diamet-rar användes t i l l samma p o s t n i n g a r kunde värdeökningen v i d o p t i m e r i n g höjas. De o p t i m a l a s t o c k p o s i t i o n e r n a befanns e m e l l e r t i d också vara
känsl i g a för störningar i s i d o p o s i t i o n e n . Per mm s p r i d n i n g ( s t a n d a r d a v v i k e känsl -se) i de p o s i t i o n e r a n d e donens fasthållning b l e v förlusten 0,5 %. Fyra mm s t a n d a r d a v v i k e l s e medförde alltså a t t a l l v i n s t med optimeringen tappa-des. Utredningen har också b e l y s t värdepotentialen v i d användande av s t o c k v i s v a r i a b e l p o s t n i n g jämfört med f a s t p o s t n i n g . Denna befanns vara c i r k a 2 %.
Utredningens s l u t s a t s är a t t en optimerad s t o c k p o s i t i o n e r i n g har en vär-d e p o t e n t i a l på 2-2,5 % i r e f e r e n s v e r k e n v i vär-d f a s t p o s t n i n g och v i vär-d jämför-e l s jämför-e mjämför-ed jämför-en provsågningssituation. En annan s l u t s a t s är a t t jämför-en s t y r b a r och mycket p r e c i s mekanik måste t a s fram för a t t en optimerad inläggning ska kunna förverkligas. I f a l l högre p o t e n t i a l e r ska kunna nås v i d en i n -läggningsoptimering så måste stockarna s o r t e r a s snävare mot de använda postningarna än vad som g j o r t s i r e f e r e n s v e r k e n e l l e r s t o c k v i s v a r i a b e l p o s t n i n g användas. Tyvärr måste också den r e s e r v a t i o n e n göras här a t t våra jämförelser är g j o r d a r e l a t i v t en provsågningssituation.
Ar 1976 i n s t a l l e r a d e s d e t första automatkantverket i Sverige och år 1980 den första blockautomaten. Dessa automater f u n g e r a r så a t t b e a r b e t n i n g s o b j e k t e t (brädämnet r e s p e k t i v e b l o c k e t ) mäts i n o p t i s k t och en d a t o r b e -räkning görs för a t t fastställa bästa sönderdelningsmönster ( p o s t n i n g ) och bästa inläggningsposition. Detta e f f e k t u e r a s med hjälp av mekaniska p o s i t i o n e r i n g s d o n . Automatkantverk är i dag en r e l a t i v t v a n l i g t förekom-mande u t r u s t n i n g i medelstora och större svenska sågverk. Blockautomater-na är b e t y d l i g t färre och har börjat i n s t a l l e r a s framför a l l t under de senaste åren.
Vad gäller stockinläggning fanns 1982 i n t e någon stockautomat, d v s u t -r u s t n i n g som mäte-r s t o c k , be-räkna-r bästa p o s i t i o n och e f f e k t u e -r a -r denna, tillgänglig på den svenska marknaden. De u t r u s t n i n g a r som h i t t i l l s f u n -n i t s består av r e -n t meka-niska kompo-ne-nter, e v e -n t u e l l t kompletterade med t ex r i k t l j u s . De f u n k t i o n e r som utförs är r o t a t i o n t i l l önskat krokläge baserat på manuell bedömning, överflyttning t i l l såglinje i f a l l r o t a t i o -nen s k e t t i e t t sidoläge, c e n t r e r i n g samt fasthållning under sågningen. De p r i n c i p i e l l a svagheter man kan befara a t t dessa manuella - mekaniska system har är:
1) B r i s t a n d e p r e c i s i o n i a t t m a n u e l l t bedöma kroks rotationsläge och centreringsläge.
2) Känslighet för ojämnheter i stockens mantelyta v i d grepplägen för fasthållande don.
3) Begränsningen t i l l " e n k l a " inläggningsprinciper som "krok-upp"-lägg-n i "krok-upp"-lägg-n g och c e "krok-upp"-lägg-n t r e r i "krok-upp"-lägg-n g ; e"krok-upp"-lägg-n utbytesmässigt bättre i"krok-upp"-lägg-nlägg"krok-upp"-lägg-ni"krok-upp"-lägg-ng ka"krok-upp"-lägg-n kräva både e t t annat rotationsläge och en off-set-läggning, d v s en av-v i k e l s e från c e n t r e r i n g , aav-v stocken i s i d l e d .
I Nordamerika f i n n s automatiserade stockinläggare sedan sent 7 0 - t a l . Där har man gått v i d a r e utifrån en t r a d i t i o n med postningsanpassning för v a r j e e n s k i l d s t o c k . De förhärskande systemen har bibehållen manuell r o -t a -t i o n , en e l l e r -två r i k -t n i n g a r s p r o j e k -t i v mä-tning av s-tocken, beräkning av bästa p o s t n i n g och inläggning samt e f f e k t u e r i n g . Med hänsyn t i l l upp-givna beräkningstider samt upplösning v i d s t o c k b e s k r i v n i n g e n kan man anta a t t dessa inläggare a r b e t a r med r e l a t i v t enkla beräkningsprinciper.
För fullständighetens s k u l l bör också systemen för "postningsstöd" näm-nas, v i l k a mäter stock och ger förslag om p o s t n i n g t i l l stocksågaren. Dessa har f u n n i t s på den svenska marknaden sedan sent 7 0 - t a l .
Under p r o j e k t t i d e n har en v i s s förändring av s i t u a t i o n e n s k e t t i Skandi-navien. Söderhamns Verkstäder AB ( t i d i g a r e Kockums) marknadsför s i t t LOGPOS-koncept. Detta bygger på a t t stocken ses av en överliggande kamera och a t t inmatningstransportören f l y t t a s i s i d l e d .
ARI i samarbete med Rosenlew Automation ( V i s i o n Systems) AB har u t v e c k l a t en stockinläggare, som "ser" stock under r o t a t i o n , fastställer bästa r o -tationsläge, bästa sidoläge och e f f e k t u e r a r d e t t a . U t r u s t n i n g e n har en k a p a c i t e t om 5-6 s t o c k a r per minut.
läggningsuppföljning i första r e s p e k t i v e andra såg u t v e c k l a t s . I a n s l u t -ning t i l l d e t t a har också värdet av en bättre inlägg-ning i stocktagande såg b e l y s t s .
-20 -10 O 10 20 Utbyte (% m t o )
toppdiameter (mm)
Figur 3.1 Exempel på r e s u l t a t från inläggningsmätningar i första såg. Vänster diagram v i s a r s y s t e m a t i s k felinläggning (heldragen t j o c k l i n j e ) och s p r i d n i n g ( p r i c k a d e l i n j e r ) i mm. Höger d i a -gram v i s a r u t b y t e v i d f e l c e n t r e r i n g i första såg (heldragen kurva) och v i d p e r f e k t c e n t r e r i n g ( s t r e c k a d k u r v a ) . Exempel från /Yl/,
Vad gäller utbytesberäkningar f i n n s i dag en r e l a t i v t omfattande erfaren-het i Sverige vad gäller användande av s k sågsimulerings- e l l e r sönder-d e l n i n g s m o sönder-d e l l e r (STFI, /9/, SIKOB, AFORA ( t i sönder-d i g a r e RADAB) inom Nokia-koncernen, TräteknikCentrums I n d u s t r i s e r v i c e m f l ) . Dessa har h a f t s i n användning framför a l l t i samband med p o s t n i n g s v a l och sågklassläggning. Dessa modeller a r b e t a r med r e l a t i v t förenklade s t o c k b e s k r i v n i n g a r ( c i r k u -lära e l l e r e l l i p t i s k a tvärsnitt, krok i e t t plan med cirkelbågeform, o s v ) . Beräkningsmodeller med s t o c k a r b e s k r i v n a med hög geometrisk upplösning har i n t e f u n n i t s tillgängliga i Sverige. Kunskaperna om de i n d i v i d u e l l a stockarnas geometriska egenskaper och hur dessa påverkar u t b y t e t har v a r i t mycket begränsade. Just d e t t a behövs v i d s t u d i e r av optimerande u t r u s t n i n g a r .
Stockarnas b i o l o g i s k a k v a l i t e t ( k v i s t , skador, m m) påverkar också resul-t a resul-t e resul-t av sågningen. Med hänsyn resul-t i l l problemeresul-ts k o m p l e x i resul-t e resul-t bedömdes deresul-t a t t man i p r o j e k t Optimerande stockinläggare i e t t första steg s k u l l e begränsa s i g t i l l e f f e k t e r av stockarnas geometriska form. Man s k u l l e också i första hand studera e f f e k t e n av p o s i t i o n e r i n g v i d f a s t p o s t n i n g . Skälet t i l l d e t t a var a t t en o p t i m e r a r e bedömdes b l i en r e l a t i v t dyr maskin, v i l k e t s k u l l e kräva a t t maskinen s i t t e r i en l i n j e med s t o r t värdegenomflöde för a t t ge en b r a i n v e s t e r i n g s k a l k y l .
En optimerande stockinläggare bör bygga på p r i n c i p e n a t t " v a r j e stock är u n i k och ska behandlas på e t t u n i k t sätt". För a t t rättvist värdera en tänkt stockautomat bör man därför utreda vad en sådan maskin s k u l l e kunna göra av e n s k i l d a s t o c k a r och jämföra d e t t a med vad "dagens" inläggnings-u t r inläggnings-u s t n i n g a r kan göra med samma s t o c k a r . Man i n s e r genast a t t provsågning är en mer e l l e r mindre omöjlig försöksmetod. För a t t h i t t a e t t bästa i n -läggningsläge s k u l l e man behöva provsåga samma stock f l e r a gånger i e t t a n t a l o l i k a p o s i t i o n e r och "limma i h o p " stocken mellan sågningarna. Dess-utom s k u l l e man behöva såga samma stock i en k o n v e n t i o n e l l anläggning. Förutom d e t enorma a r b e t e d e t t a s k u l l e kräva saknas i dag t e k n i k för a t t såga en stock i en given önskad p o s i t i o n , v i l k e t s k u l l e behövas v i d e t t sådant förfarande. Den senare invändningen möter också d e t andra prak-t i s k a försöksalprak-ternaprak-tiveprak-t, nämligen a prak-t prak-t svarva fram i d e n prak-t i s k a k o p i o r av stockförlagor för a t t sedan såga v a r och en i o l i k a p o s i t i o n e r .
Som a l t e r n a t i v t i l l ovanstående mycket arbetskrävande p r a k t i s k a metoder f i n n s den metod v i har v a l t i p r o j e k t e t . Denna innebär a t t mäta i n s t o c k ar med hög upplösning, v i l k e t ger en v e r k l i g h e t s t r o g e n geometrisk s t o c k -b e s k r i v n i n g , samt a t t u t v e c k l a en s i m u l e r i n g s m o d e l l av sönderdelningsste-gen: sågning i första och andra såg, k a n t n i n g och j u s t e r i n g . Detta an-greppssätt h a r den s t o r a fördelen jämfört med de p r a k t i s k a a t t n e d l a g t arbete (som mycket väl kan vara i samma s t o r l e k s o r d n i n g ) har e t t värde e f t e r d e t t a e n s k i l d a p r o j e k t s a v s l u t a n d e . B e s k r i v n i n g e n av stockarna
sam-las i en "stockbank" och s i m u l e r i n g s m o d e l l e n f i n n s kvar och kan användas t i l l a t t s t u d e r a närliggande problemområden.
I utredningen har v i a r b e t a t med r e f e r e n s v e r k av två skäl. Dels har v i v e l a t få underlag t i l l våra modellberäkningar, d e l s har v i v e l a t få en rimlighetsbedömning vad gäller utbytesberäkningar av dessa verks perso-nal. V i har också v e l a t a r b e t a med såglinjer som h a r blockautomater e l l e r kurvsågning samt automatkantverk. M o t i v e t t i l l d e t t a är a t t såglinjer där man tänker i n s t a l l e r a stockautomater r i m l i g e n h a r dessa efterföljande u t r u s t n i n g a r . V i har också v e l a t få en v i s s s p r i d n i n g över råvaruområ-den. Som r e f e r e n s l i n j e r h a r v i v a l t Limmareds sågverk, Marma sågverk och Kastets sågverks k l e n l i n j e (de senare båda är Korsnäs-Marmas sågverk). I beräkningar har v i använt data från dessa r e f e r e n s v e r k . För a t t få en s p r i d n i n g över o l i k a timmerdimensioner i vår u t r e d n i n g har v i t a g i t u t s t o c k a r ur verkens t i m m e r s o r t e r i n g a r så a t t v i fått grupper av s t o c k a r
(maximalt 15 stycken) ur samma timmerklass. Från Limmared f i n n s en f u r u -och två g r a n k l a s s e r representerade, från Marma två f u r u - -och en granklass samt från Kastet en f u r u - och en g r a n k l a s s . För u t t a g av d i a m e t e r k l a s s e r användes p r i n c i p e n a t t välja k l a s s e r som var r e l a t i v t s t o r a och som gav en täckning av den t o t a l a diameterfördelningen.
A l l a s t o c k a r som mätts i n och beräknats har också sågats i något av r e f e -rensverken. Provsågningen h a r h a f t två s y f t e n . V i har önskat få veta stockens f a k t i s k a inläggningsläge v i d sågningen och d e t f a k t i s k a u t f a l -l e t . V i har också v e -l a t få en v a -l i d e r i n g (se k a p i t e -l 18, Begreppsför-k l a r i n g a r - o r d l i s t a ) av modellen både vad gäller beräBegreppsför-kning av "normalt" inläggningsläge och av u t b y t e . V i har d e f i n i e r a t begreppet " n o r m a l " i n -läggning som en i d e a l i s e r a d c e n t r e r i n g . Denna innebär a t t stockens maxi-malkrok läggs uppåt och a t t en exakt c e n t r e r i n g sker med hjälp av två p a r c e n t r e r i n g s d o n . V i har därvid använt vår bedömning av v a r den f y s i s k a c e n t r e r i n g e n sker i stockens längsled i r e f e r e n s v e r k e n .
donen uppnår. Den är a n t a g l i g e n i n t e h e l l e r i d e n t i s k med en " i n t e l l i -gent", utgående från mätt s t o c k f o r m , framräknad c e n t r e r i n g .
Begreppet "normal"inläggning har h a f t f l e r a s y f t e n i vårt u t r e d n i n g s a r -bete:
V i har v e l a t utgå från e t t r e l a t i v t b r a startläge v i d sökningen e f t e r e t t o p t i m a l t inläggningsläge. "Normal"-inläggningen h a r u t g j o r t d e t t a startläge.
Vi har h a f t behov av a t t e f t e r l i k n a en mekaniskt centrerande inlägg-n i inlägg-n g , t ex v i d jämförelser mellainlägg-n c e inlägg-n t r e r i inlägg-n g och o p t i m e r i inlägg-n g v i d o l i k a s t o c k d i a m e t r a r och o l i k a p o s t n i n g a r . V i d sådana ändrade förutsätt-n i förutsätt-n g a r har v i i förutsätt-n t e kuförutsätt-nförutsätt-nat aförutsätt-nväförutsätt-nda oss av de iförutsätt-nläggförutsätt-niförutsätt-ngslägeförutsätt-n som mätts upp v i d provsågningarna. I stället har v i använt den simulerade
"normal"-inläggningen som p r i n c i p i e l l t gällande för den mekaniska c e n t r e r i n g e n .
Vi har v e l a t uppskatta värdet av en väl i n j u s t e r a d inläggning i första såg. "Normal"-inläggningen kan (kanske) gälla som en sådan ( s e k a p i t e l 8 ) .
Stockens p o s i t i o n e r i n g i första såg har t r e f r i h e t s g r a d e r . Dessa d e f i n i e -r a -r v i på följande sätt: ROTATION av s t o c k e n r u n t s i n längsaxel med p o s i t i v r o t a t i o n åt höger. Denna mäts i g r a d e r . P A R A L L E L L F Ö R S K J U T N I N G av stocken. Denna har p o s i t i v t
tecken åt höger och mäts i mm.
V R I D N I N G e l l e r V I N K E L F Ö R -S K J U T N I N G av s t o c k e n , d v s förflyttning av rotänden då toppen hålls s t i l l a . Denna h a r p o s i t i v t t e c k e n åt höger och mäts i mm/m. ^ « F i g u r 4.1 D e f i n i t i o n av inläggningsparametrar i första såg
a) V e r k l i g inläggning
Stockens ändytor har först markerats i samband med stockmätningen både vad avser mätreferensaxelns läge och O-rotationen i stocken. Referensaxel och O - r o t a t i o n har d e f i n i e r a t s i samband med inmätningen av stocken. Dessa mark e r i n g a r har sedan återfunnits e f t e r sågningen på centrumvaran. Deras p l a -c e r i n g r e l a t i v t sågsnitten har då möjliggjort a t t sto-ckens p o s i t i o n i första såg och b l o c k e t s p o s i t i o n i andra såg (gäller bara v i d raksågning) har kunnat r e k o n s t r u e r a s (se f i g u r 4.2). Inläggningen i första såg har sedan s i m u l e r a t s igen i OPTSAW-systemet för a t t möjliggöra en rättvis jäm-förelse med de två andra inläggningslägena nedan (observera a t t v i också har r e g i s t r e r a t d e t f a k t i s k a u t f a l l e t b i t för b i t från sågningen, i n k l u s i v e k a n t n i n g och j u s t e r i n g men a t t v i i n t e använt d e t t a v i d jämförelsen).
Stock-r o t a t i o n Sido-f ö r s k j u t n i n g i l : a såg
—
Sido-f ö r s k j u t n i n g i 2:a sågF i g u r 4.2 R e k o n s t r u k t i o n av inläggning i första och andra såg genom mät-n i mät-n g av r e f e r e mät-n s a x e l mät-n s och r e f e r e mät-n s r o t a t i o mät-n e mät-n s lägemät-n i cemät-ntrum- centrum-plankornas ändytor. R e f e r e n s r o t a t i o n e n f i n n s markerad i ena stockänden. V r i d n i n g av stocken ges av den r e l a t i v a sidoför-s k j u t n i n g e n mellan sidoför-stockensidoför-s r o t - och toppände.
"Krok-upp"-läge och " i d e a l " - c e n t r e r i n g har beräknats både vad gäller p o s i t i o n och r e s u l t e r a n d e u t b y t e . Se f i g u r 4.3! Topp-c e n t r e r i n g Rot-c e n t r e r i n g
F i g u r 4.3 "Normal"inläggningen d e f i n i e r a s som en inläggning med s t o c -kens maximala krok uppåt och med en i d e a l c e n t r e r i n g med hjälp av två par c e n t r e r d o n . Ovan v i s a s t i l l vänster "normal"-inlagd stock sedd uppifrån och t i l l höger samma stock sedd från s i -dan .
7 o l i k a rotationslägen (-30°, -20°, 0°, -»-30° r e l a t i v t läget med kroken uppåt), 9 o l i k a parallellägen (-8 mm, -6 mm, O mm, -»-8 mm r e l a t i v t i d e a l c e n t r e r i n g ) och 9 o l i k a vridlägen (-4 mm/m, -3 mm/m, O mm/m, -i4 mm/m r e l a t i v t i d e a l c e n t r e r i n g ) har p r o v a t s i standard-f a l l e t . Detta ger 7 x 9 x 9 = 567 prövade punkter ( * ) . Den värdemässigt bästa av dessa p o s i t i o n e r har v i k a l l a t den optimala inläggningen. Den sökning e f t e r o p t i m a l inläggning som b e s k r i v i t s ovan har också g i v i t en värdekarta för v a r j e e n s k i l d s t o c k r o t a t i o n , v i l k e n b e s k r i v e r stockvär-de v i d o l i k a s i d o p o s i t i o n e r . Se f i g u r 4.4. Dessa värstockvär-dekartor har b l a använts för a t t b e s k r i v a känsligheten för s p r i d n i n g v i d p o s i t i o n e r i n g k r i n g e t t önskat läge samt e f f e k t e n av en begränsad optimeringssökning, d v s med avseende på bara en e l l e r två av v a r i a b l e r n a r o t a t i o n , p a r a l -lelläge r e s p e k t i v e v r i d n i n g .
(*) Anm: För gran från Marma har endast 5 rotationslägen s t u d e r a t s . För Limmared har v r i d n i n g e n v a r i e r a t s från -2,0 mm/m t i l l -h2,0 mm/m med s t e g e t 0,5 mm/m.
§ 1 d 91!] 1 § 9 9 G1D 9 v i d f i x r o t a t i o n V a r i a b e l r o t a t i o n S t o c k v ä r d e Värde-n i v å e r Vr dP a r a l l e l l -f ö r s k j u t n i n g 4- 4- -t--30 -20 -10 10 20 30 Rotation (grader) F i g u r 4.4 Optimeringsberäkningen r e s u l t e r a r i värdekartor för s i d o i n -läggningen v i d v a r j e rotationsläge samt i " r o t a t i o n s d i a g r a m " som b e s k r i v e r värdeförändringen v i d r o t a t i o n .
I u t r e d n i n g e n har o p t i m e r i n g med avseende på värde och i n t e volym stude-r a t s . Med västude-rde avses hela västude-rdet av s t o c k u t f a l l e t , d v s av v i stude-r k e , f l i s och spån. I värdeberäkningarna har v i bara t a g i t med intäktssidan med m o t i v e r i n g e n a t t optimeringens e f f e k t e r på kostnadssidan bedöms vara mar-g i n e l l a . De kostnader som i så f a l l s k u l l e vara a k t u e l l a är kostnader för v i r k e s h a n t e r i n g . I n v e s t e r i n g s k o s t n a d e r har v i i n t e a n s e t t som r e l e v a n t a t t studera i d e t t a g r u n d p r o j e k t . Eftersom v i enbart b e t r a k t a r intäktssidan så b l i r de värdeökningsprocent som redovisas i utredningen p r o -c e n t u e l l a omsättningsökningar.
Det är på s i n p l a t s här a t t d i s k u t e r a metodens n e g a t i v a aspekter. Dessa är av två huvudtyper:
a) Metoden är tidsödande med den u t r u s t n i n g v i har h a f t tillgång t i l l . Mätning och provsågning av stock är tidsödande. Så är också det be-räkningsarbete för a t t t a fram värdekartor som metoden kräver. D e t t a l e d e r t i l l a t t metoden kan tillämpas endast på e t t mindre a n t a l s t o c -kar ( v i har a r b e t a t med 99 s t o c k a r ) . D e t t a innebär a t t man får mindre s t a t i s t i s k r e p r e s e n t a t i v i t e t än vad som vore önskvärt.
b) Man kan t v i s t a om s a n n i n g s h a l t e n i r e s u l t a t e n . D e t t a har s i n grund i a t t v i a r b e t a r med modeller av v e r k l i g h e t e n .
Det kvarstår dock a t t de a l t e r n a t i v a p r a k t i s k a metoderna är mycket " o p r a k t i s k a " .
På grund av nivån på den s t a t i s t i s k a r e p r e s e n t a t i v i t e t e n i d e t stockmate-r i a l v i a stockmate-r b e t a t med måste man vastockmate-ra vastockmate-rsam v i d t o l k n i n g e n av stockmate-r e s u l t a t e n . Man får i n t e s l a v i s k t följa framräknade medelvärden för värdepotentialer utan använda r e s u l t a t som e t t b i d r a g t i l l den b i l d av v e r k l i g h e t e n man har. Därvid är d e t v i k t i g t a t t n o t e r a den s p r i d n i n g i r e s u l t a t e n som f i n n s .
Utredningsmetoden har g i v e t v i s en f o r t s a t t användningspotential inom andra områden än stockinläggning. H i t hör timmermätning/postningsval, b l o c k - och kantautomater, trimmerautomater, uppföljning av u t r u s t n i n g a r m m. En u t v i d g n i n g är inlemmandet av k v a l i t e t s a s p e k t e r förutom geometri, v i l k e t görs i p r o j e k t e t " K v a l i t e t s s i m u l e r i n g av sågtimmer", e t t samar-b e t s p r o j e k t mellan TräteknikCentrum och Sveriges L a n t samar-b r u k s u n i v e r s i t e t . S t o c k k v a l i t e t har också behandlats i p r o j e k t e t "Optimerande stockinlägga-re". V a r j e e n s k i l d b i t i postningen har fått en s t a t i s t i s k fördelning över b i o l o g i s k a k v a l i t e t e r . Dessa b i o l o g i s k a k v a l i t e t e r har sedan fått s t y r a u t f a l l e t v i d j u s t e r i n g på så sätt a t t färdigvarukvaliteten t i l l -låtits b l i l i k a med e l l e r sämre än, beroende på vankanter, den som den b i o l o g i s k a k v a l i t e t e n åsätter. V i r k e s b i t a r n a s b i o l o g i s k a k v a l i t e t är en form av "utsmetad" k v a l i t e t på så sätt a t t e n s k i l d a k v i s t a r och d e f e k t e r i n t e f i n n s representerade. Den s t a t i s t i s k a fördelningen används på så sätt a t t u t f a l l e t beräknas för v a r j e e n s k i l d möjlig b i o l o g i s k k v a l i t e t , v i l k e t v i k t a s ihop t i l l e t t medelvärde för b i t e n i postningen. P r o j e k t e t " K v a l i t e t s s i m u l e r i n g av sågtimmer" s i m u l e r a r e n s k i l d a k v a l i t e t s f a k t o r e r s ( t ex k v i s t a r s ) f a k t i s k a p l a c e r i n g i s t o c k a r n a och i de färdiga v i r k e s -b i t a r n a .
5. UTREDNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR
I d e t t a k a p i t e l b e s k r i v s de s t o c k a r och de referenssåglinjer som använts i u t r e d n i n g e n . Tre referenssågverk har medverkat: Limmareds sågverk ägt av Limmareds Skogar AB samt Kastets sågverk i Gävle och Marma sågverk i Marma, Hälsingland, båda ägda av Korsnäs-Marma AB. V a l e t av r e f e r e n s v e r k har s t y r t s av önskemål om råvaruområden i p r o j e k t e t samt om r e p r e s e n t a t i -v i t e t bland delfinansiärernas företag. K a p i t l e t a -v s l u t a s med några kom-mentarer om t o l k n i n g s p r o b l e m , d v s om a t t översätta v e r k l i g h e t e n t i l l modelltermer.
5.1 Stockar
Grundläggande för p r o j e k t e t har v a r i t a t t studera stockinläggning utan att göra något antagande om en förenklad s t o c k g e o m e t r i . Detta har s k e t t genom a t t en hög geometrisk upplösning har erhållits (se /2/) och b i b e -hållits genom utbytesberäkningarna. V a r j e stock i utredningen har mätts in i form av tvärsnitt v i d v a r j e c e n t i m e t e r i stockens längsled. För v a r j e tvärsnitt har 90 punkter på stockens mantelyta mätts upp. Inför utbytesberäkningarna har s t o c k b e s k r i v n i n g e n g l e s a t s u t t i l l 3 cm mellan tvärsnitten. En 4,5 meters stock har alltså beräknats med 150 x 90 = 13 500 punkter som b e s k r i v e r mantelyteformen.
F i g u r 5.1 Exempel på s t o c k b e s k r i v n i n g . Två vinkelräta s t o c k p r o j e k t i o n e r v i s a s (150 tvärsnitt längs stocken) och e t t tvärsnitt (90 punkter per tvärsnitt). Den r e l a t i v a skalan bredd:längd h a r s a t t s t i l l 1:5,7 för a t t framhäva formegenskaperna.
T o t a l t har 122 s t o c k a r mätts i n i samband med u t r e d n i n g e n . Inmätningen har g j o r t s i en svarv (se / 2 / ) . Av stockarna har 20 fått s o r t e r a s b o r t d i r e k t p g a felmätning. Inför mätningen t i l l r e d d e s stockarna väl e f t e r b a r k n i n g .
I u t r e d n i n g e n har v i a r b e t a t med e t t begränsat a n t a l s t o c k a r . D e t t a gör a t t enstaka extrema r e s u l t a t påverkar medelvärden högst påtagligt. För a t t m i l d r a e f f e k t e n av extremer har en u t s o r t e r i n g g j o r t s av s t o c k a r som ger extrema (dåliga) u t f a l l v i d "normal"inläggning o c h / e l l e r v e r k l i g i n -läggning. Vissa s t o c k a r har också s o r t e r a t s b o r t för a t t möjliggöra jäm-förelser i k a p i t l e n 6, 7 och 8. F i g u r 5.2 nedan v i s a r hur många s t o c k a r som s o r t e r a t s b o r t på grund av dessa orsaker i v a r j e verk.
Antal stockar som ingår i a l l a s t u d i e r .
Antal utsorterade stockar pga;
Extremt e l l e r Extremt e l l e r Fel vid stock-osäkert v e r k l i g t stock-osäkert "normal"- inmätning, läge läge Samtliga inmätta s t o c k a r (122 s t ) 24 3 1 19 Limmared (47 s t ) 43 1 1 Marma (45 s t ) 24 5 1 Kastet (30 s t )
F i g u r 5.2 Inmätt a n t a l s t o c k a r , u t s o r t e r a d e s t o c k a r och kvarvarande s t o c k a r t o t a l t och per verk.
E f t e r u t s o r t e r i n g e n kvarstår 99 stockar som använts för a t t studera s k i l l n a d e n mellan "normal"- och o p t i m a l inläggning. 91 s t o c k a r kvarstår för trerelationsjämförelsen v e r k l i g t läge "normal"läge o p t i m a l läge. F i g u r 5.3 nedan v i s a r kvarstående a n t a l s t o c k a r som använts i u t -redningen fördelat per träslag och per diameterklass i r e s p e k t i v e verk.
stockar som ingår i a l l a s t u d i e r mellan o p t i m a l - l ä g e och "normal"-läge. Kas F 17,5-18,5 Kas G 17,5-18,5 Mar F 2 4 , 0 - 2 5 , 3 Lim G 17,9-18,8 r - L i m G 23,8-25,3 11 1-Lira F 23,5-25,5 13 Mar G 23,0-24,0 ^ M a r F 21,0-22.0
Stockar som ingår i a l l a s t u d i e r (även jämförelser med simulerat v e r k l i g t l ä g e ) . Kas F 17,5-18,5 Kas G 17,5-18,5 Mar F 24,0-25,3 Lim G 17,9-18,8 — Lim G 23,8-25,3 - L i m F 23,5-25,5 Mar G 23,0-24,0 "^Mar F 21,0-22,0
Figur 5.3 A n t a l s t o c k a r per träslag och per d i a m e t e r k l a s s i r e s p e k t i v e verk som använts i u t r e d n i n g e n .
Tabellen 5.1 nedan v i s a r m e d e l t a l för diameter, l*ångd, båghöjd och avsmalning i var och en av diameterklassgrupperna för u t r e d n i n g e n s s t o c k a r . A t t n o t e r a *år a t t diametrarna l i g g e r högt i klassen för de två grövre k l a s s e r n a i Limmared. De d e f i n i t i o n e r på geometriska stockmått som v i använt f i n n s angivna i k a p i t e l 18: Begreppsförklaringar.
5ÄGVERK T5L DIAM. A n t a l Medel- Medel- Medel-
Medel-diam. längd bågh. avsm.
mm cm mm mm/m
Limmared gran gran 179-188 10 185 438 14 9
238-253 6 254 441 15 8 f u r u 235-255 11 259 414 21 7 Marma gran 230-240 13 231 468 12 8 f u r u 210-220 15 219 493 18 7 240-253 15 250 469 13 6 Kastet gran 175-185 15 181 459 13 7 f u r u 175-185 14 177 467 17 8 T a b e l l 5.1 Stockdata för de 99 u t r e d n i n g s s t o c k a r n a
Diametrar r e l a t i v t n o m i n e l l a diameterklassgr'anser i utredningens diame-t e r - k l a s s - g r u p p e r v i s a s i diame-t a b e l l 5.2. Ådiame-terigen s e r man här a diame-t diame-t sdiame-tockarna l i g g e r högt i klassen i Limmared. En förklaring t i l l d e t t a kan vara a t t s o r t e r i n g e n sker på minsta diameter i en flerriktningsmätare samt a t t f o r m s o r t e r i n g görs. Stockarna kan k l a s s a s ned på grund av k r o k . Längdför-d e l n i n g e n för v a r j e e n s k i l t verk och t o t a l t v i s a s i f i g u r 5.4. LimmareLängdför-d har k o r t a s t timmer. Fördelningen över båghöjder per verk och t o t a l t v i s a s i f i g u r 5.5. En jämförelse mellan dessa båghöjder och motsvarande i / 1 1 / v i s a s i t a b e l l 5.3. Avsmalningar v i s a s i f i g u r 5.6. En jämförelse med /13/ görs i t a b e l l 5.4.
SÅGVERK SÅGKLASS n Avstånd från sågklassgränser Medel Klass D i f f .
— Under — Inom
—
Över—
värde mitt<-10 <-5 <0 k l a s s >0 >+5 >+10 (mm) (mm) (mm) LIMMARED G 17,9-18,8 10 1 6 1 2 185.1 184.0 +1.1 G 23,8-25,3 6 3 2 1 253.8 246.0 +7.8 F 23,5-25,5 11 5 1 1 4 259.0 245.5 +13.5 F+G 27 1 14 4 3 5 +7.6 MARMA G 23,0-24,0 13 1 3 9 231.4 235.0 -3.6 F 21,0-22,0 15 9 4 2 219.0 215.0 +4.0 F 24,0-25,3 15 2 6 5 2 250.3 246.5 +3.8 F+G 43 1 5 24 9 2 2 +1.6 KASTET G 17,5-18,5 15 1 10 3 1 180.9 180.0 +0.9 F 17,5-18,5 14 2 4 7 1 176.5 180.0 -3.5 F+G 29 1 2 4 17 4 1 -1.2 SAMTLIGA STOCKAR ( s t ) 99 2 2 10 55 17 6 7 +2.4
m
100 14 56—
- 30 -—
T a b e l l 5.2 Utredningsstockarnas d i a m e t r a r r e l a t i v t d i a m e t e r k l a s s e r .Frekvens [ a n t a l ) ' Länqd — A l l a stockar ^ K a s t e t Marma Limma red 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 F i g u r 5.4 Längdfördelningen för u t r e d n i n g s s t o c k a r n a . Frekvens ( a n t a l ) 4 0 - f Kastet Ma rma Limma red — A l l a s t o c k a r * Båghöjd O 10 20 30 40 50 (mm)
Fördelning (%) över båghöjder (mm)
0- 20- 30-
40-Studerat s t o c k m a t e r i a l (99 s t ) 75 16 8 1
E n l . Sederholms r a p p o r t 72 14 6 8
D i f f e r e n s +3% +2% +2% -7%
T a b e l l 5.3 Fördelning av båghöjder i s t u d e r a t s t o c k m a t e r i a l jämfört med båghöjdernas fördelning e n l i g t / 1 1 / . Frekvens (antal Kastet Marma mmared — A l l a s t o c k a r ^ Avsmalning mm/m) F i g u r 5.6 Avsmalningar för u t r e d n i n g s s t o c k a r n a .
Studerat s t o c k m a t e r i a l E n l . Zaccos rapport
Sågverk Diam. T s l Rot+Ovr stock T Diam. Omr Rotstockar Övr. stockar
n M S n M S n M S Limmared 179-188 Gran 238-253 Gran 235-255 Furu Marma Kastet 230-2AO Gran 210-220 Furu 240-253 Furu 175-185 Gran 175-185 Furu 10 6 11 13 15 15 9.0 A.2 7.5 4.4 7.0 4.0 8.5 3.9 6.9 2.6 5.9 3.0 15 7.0 1.7 14 8.3 4.5 G 17-20 G 23-26 F 23-26 G 23-26 F 20-23 F 23-26 G 17-20 F 17-20 70 74 122 63 89 65 84 94 7.0 2.3 8.1 3.6 7.7 3.6 9.0 2.8 6.6 2-4 6.9 2.4 7.3 2.8 5.9 2.5 77 11.1 3.6 61 10.1 3.8 90 8.4 4.4 33 11.0 4.3 50 10.2 3.5 47 9.8 3.4 72 10.8 3.2 64 9.4 3.2 Beteckningar: n= a n t a l stockar M= Medelvärde avsmalning (mm/m) S=» Standardaw.
Omr 3 = Götaland/Svealand e x k l . Dalarna Omr 2 = Nedre Norrland I n k l . Dalarna
T a b e l l 5.4 Sågklassvis jämförelse m e l l a n avsmalningens medelvärde och s t a n d a r d a v v i k e l s e och data e n l i g t /13/.
5.2 Referensverk LIMMARED Stocksåg: 5tockinläggning: Blocksåg: Blockinläggning: Kantverk: Röstningar: Färdigvarukvaliteter;
Reducerbandsåg, 4-blad (Söderhamns Verkstäder/AK E r i k s s o n )
R o t a t i o n ( r u n d v r i d n i n g ) sker v i d s i d a n om såg-l i n j e n , därefter sker överfsåg-lyttning t i såg-l såg-l sågsåg-lin- såglin-j e . C e n t r e r i n g e n har a n t a g i t s ske v i d 0,7 meter från s t o c k t o p p och v i d 20 % av stocklängd från r o t . Taggkedja g r i p e r stocken v i d r e d u c e r s k i v o r -na.
Reducerbandsåg, 4-blad (som ovan)
Blockautomat, f a s t p o s t n i n g (SAAB-WOOD) Automatkantverk (SAAB-WOOD) Klass Gran 179-188: ( P o s t n i n g 11) Klass Gran 238-253: ( P o s t n i n g 22) Klass Furu 235-255: ( P o s t n i n g 33) 19,125,19 19,50,50,19 19,19,150,19,19 19,19,50,50,50,19,19 19,175,19 19,25,63,63,25,19 Gran: Centrumvirke: - k v i n t a och bättre - u t s k o t t S i d o v i r k e : - h y v e l k v i n t a i n k l u s i v e urlägg Furu: Centrumvirke: - k v i n t a och bättre - u t s k o t t S i d o v i r k e (19 mm) ( y t t r e p o s i t i o n e r i p o s t n i n g e n ) : - t r e s i d i g t k v i s t r e n t - h y v e l k v i n t a i n k l u s i v e urlägg S i d o v i r k e (25 mm) ( i n r e p o s i t i o n e r ) : - k v i s t r e n t - k v i n t a och bättre - u t s k o t t
Vankantsregler: För de högsta k v a l i t e t e r n a gäller följande r e g l e r : K v i s t r e n t (sidobräder): För f l a t s i d o r : Högst 30 mm van mot en
k a n t s i d a och 38 mm t o t a l t . För k a n t s i d o r : Högst 50 % van mot en f l a t s i d a och 62 % t o t a l t . Högst 50 % van i längsled. H y v e l - k v i n t a (sidobräder): För f l a t s i d o r : Högst 9 mm van t o t a l t . För k a n t s i d o r : " -Högst 50 % van i längsled. K v i n t a (centrumvara): 50 x 125, 50 x 150 gran: För f l a t s i d o r och k a n t s i d o r : Högst 5 mm van mot en s i d a och 10 mm t o t a l t .
Högst 30 % längdvankant mot en s i d a och 40 % t o t a l t .
63 X 175 ( f u r u ) :
För f l a t s i d o r och k a n t s i d o r : Högst 7 mm van mot en s i d a och 14 mm t o t a l t .
Högst 30 % längdvankant mot en s i d a och 40 % t o t a l t .
P r i s e r : Marknadspriser 1984 har använts i utredningen (se också t a b e l l 5.5 nedan).
B i o l o g i s k a k v a l i t e t e r
(hos s t o c k a r n a ) : Klass Gran 179-188:
Centrumvara: 91 % kan b l i bästa k v a l i t e t ( e l l e r sämre ( * ) )
9 % kan e j b l i bättre än u t s k o t t Sidovara: Sågfallande (= h y v e l k v i n t a och
urlägg sammantaget) Klass Gran 238-253:
Centrumvara: 88 % kan b l i bästa k v a l i t e t
12 % kan e j b l i bättre än u t s k o t t Sidovara: Sågfallande (se ovan)
(*) Anm: En sämre k v a l i t e t kan uppstå på grund av vankant från sågningen.
Klass Furu 235-255:
Centrumvara: 45 % kan b l i bästa k v a l i t e t
55 % kan e j b l i bättre än u t s k o t t Sidovara i n r e p o s i t i o n e r : 10 % kan b l i k v i s t r e n t 45 % kan b l i k v i n t a 45 % kan e j b l i bättre än u t s k o t t Sidovara y t t r e p o s i t i o n e r : 30 % kan b l i k v i s t r e n t 70 % kan e j b l i bättre än h y v e l k v i n t a
Nedan sammanfattas i f i g u r 5.7 förutsättningen för Limmared i u t r e d n i n g -en: SAGKLASS Röstning Spårvidd, kantsåg delningssåg Blockhöjd n o m i n e l l t rämått GRAN 1 7 . 9 - 1 8 J 11 3.07 3.07 125 130.0 GRAN 2 3 , 8 - 2 5 , 3 22 3.07 3.07 150 156.0 FURU 2 3 , 5 - 2 5 , 5 33 3.07 3.07 175 182.0 Virkesämne ( B i t ) n r . 1/2 9/13/17/21 1/2/3 1ZZ18Z21/22 1ZZ18Z21/22 9 / 1 0 / 1 3 / 1 ' » 9 / 1 0 / 1 3 / 1 ' » 9 / 1 3 1/2 17/21 18/22 T j o c k l e k n o m i n e l l t råmätt 50 51.8 19 21.0 50 51.8 19 21.0 19 21.0 63 65.5 25 27.0 19 21.0 B i o l o g i s k k v - r e n t k v a l i t e t V+ VI VI + 9 1 % 9% 100?; 88% 12% 100% 30% 70% 45% 55% 10% 45% 45% 30% 70%
Figur 5.7 Förutsättningar i utredningen för Limmared.
Röstningar och toppdiametrar r e s p e k t i v e r o t d i a m e t e r är skalen-l i g t r i t a d e .
K v a l i t e t e r är (se t e x t ) : k v - r e n t = K v i s t r e n t , V+ = K v i n t a och bättre, VI = U t s k o t t , VI+ = Sågfall-ande ( h y v e l - k v i n t a och urlägg). Anm: B i t n u m r e r i n g e n l i g t OPTSAW-systemet /4/.
MARMA Stocksåg: Stockinläggning: Delningssåg: Delningsinläggning; Kantverk: Röstningar: Färdigvaru-k v a l i t e t e r : Vankantsregler:
Ram (Söderhamns Verkstäder)
T o p p c e n t r e r i n g s u t r u s t n i n g (DENDRO); R o t a t i o n och r o t c e n t r e r i n g m a n u e l l t i inläggningsekipage med hjälp av l a s e r r i k t l j u s . T o p p c e n t r e r i n g har anta-g i t s ske v i d c i r k a 500 mm från s t o c k t o p p och r o t - c e n t r e r i n g v i d 20 % från r o t .
Ram (Söderhamns Verkstäder)
Kurvsågning m.h.a. d i a b o l o r u l l a r (förpositione-r i n g och f(förpositione-rammatning f(förpositione-rån SAAB-Tement; egenut-vecklade d i a b o l o s ) EDGAR (Söderhamns) Klass Gran 230-240: (Röstning 311) Klass Furu 210-220: (Röstning 322) K l a s s Furu 240-253: (Röstning 333) o/s, k v i n t a , u t s k o t t 22,150,22 16,16,75,75,16,16 16,150,16 25,63,63,25 16,200,16 25,25,50,50,25,25 R r i s e r :
E t t s t e g skarpare krav än e n l i g t "Gröna boken" ( d v s u t s k o t t Gröna bokens k v i n t a ; k v i n t a «^ Gröna bokens IV; O/S'N/Gröna bokens I I ) . För o/s r e s u l t e r a r d e t i följande vankantskrav:
- För f l a t s i d o r : Högst 8 % (dock högst 10 mm) vankant mot en k a n t s i d a och högst 10 % (högst 13 mm) t o t a l t .
För k a n t s i d o r : Högst 20 % vankant mot en f l a t -sida och 25 % t o t a l t .
- Högst 20 % van i längsled mot en k a n t s i d a och 25 % mot bägge k a n t s i d o r .
Marknadspriser 1984 (se också t a b e l l 5 . 5 ) . B i o l o g i s k a
S A G K L A S S P o s t n i n g Spärvidd, kantsäg d e l n i n g s s S g Blockhöjd n o m i n e l l t rämätt GRAN 23,0-2il.O 311 4.0 4.0 150 155.0 F U R U 21.0-22.0 322 4.0 4.0 150 155.0 F U R U 2'I.0-25>3 333 4.0 4.0 200 206.0 Virkesämne ( B i t ) n r . 9 / 1 3 1/2 17/21 18/22 9/13 1/2 17/18 9/13 1/2 17/21 18/22 T j o c k l e k n o m i n e l l t 22 75 16 16 16 63 25 16 50 25 25 rämått 24.0 77.5 18.0 18.0 18.0 65.0 27.0 18.0 52.0 27.0 27.0 B i o l o g i s k o/s 11% 36% 9% 1 1 % f7« 32% 2 1 % 19% 36% 19% 25% k v a l i t e t V 39% 47% 4 1 % 39% 33% 4 6 % 34% 34% 4 3 % 45% 39% VI 50% 17% 50% 50% 50% 22% 45% 47% 2 1 % 36% 36%
F i g u r 5.8 Förutsättningar i utredningen för Marma
KASTET Stocksåg: Stockinläggning: Delningssåg: Delningsinläggning; Kantverk: Röstningar: Färdigvarukvaliteter: Vankantsregler: P r i s e r : B i o l o g i s k a k v a l i t e t e r :
Reducerbandsåg (2-band) (AK E r i k s s o n )
C e n t r e r r u l l a r (2 p a r ) (AK E r i k s s o n ) . Toppcentrer i n g haToppcentrer a n t a g i t s ske v i d 1.0 meteToppcentrer fToppcentrerån s t o c k -topp och r o t c e n t r e r i n g v i d 80 % ( u r s p r u n g l i g e n 2.0 meter, se k a p i t e l 8) från topp.
5 - k l i n g a med reducerare (ARI, DS 70) Blockautomat, f a s t p o s t n i n g (SAAB-WOOD)
Automatkantverk med kvalitetsmätning (SAAB-WOOD) Klass Gran 175-185: (Postning 411) Klass Furu 175-185: (Postning 411) 16,125,16 16,50,50,16 o/s, k v i n t a , u t s k o t t , urlägg (se b e s k r i v n i n g för Marma)
Marknadspriser 1984 (se också t a b e l l 5.5) Se f i g u r 5.9!
S A G K L A S S P o s t n i n g Spårvidd, kantsäg delningssäg Blockhöjd n o m i n e l l t rämått GRAN 1 7 . 5 - 1 8 . 5 411 2.2 3.4 125 129.0 F U R U 1 7 . 5 - 1 8 , 5 411 2.2 3.4 125 129.0
'—n—'
1 2 21 Virkesämne ( B i t ) n r . 1/2 9 / 1 3 / 1 7 / 2 1 T j o c k l e k n o m i n e l l t 50 16 rämätt 52.0 18.0 B i o l o g i s k o/s 4 0 % 7% k v a l i t e t V 42% 30% VI 18% 57% Urlägg - 6% 1/2 9/13/17/21 50 52.0 25% 45% 30% 16 18.0 15% 20% 60% 5%F i g u r 5.9 Förutsättningar i utredningen för Kastet.
Nedan v i s a s i en sammanställning p r i s r e l a t i o n e r n a mellan centrum- och s i d o v a r a för de o l i k a sågklasserna och de o l i k a verken. P r i s r e l a t i o n e r n a är medelvärden och baseras på s t o c k k v a l i t e t e r , färdigvarupriser och
u t f a l l e t u r stockarna e n l i g t OPTSAWs utbytesberäkningar. R e l a t i o n e r n a är r e l e v a n t a för v i k t n i n g e n av o l i k a u t b y t e s d e l a r (centrumutbyte r e l a t i v t s i d o u t b y t e ) v i d en värdeoptimering. A t t notera är a t t sidobrädespriset l i g g e r påfallande nära c e n t r u m v i r k e s p r i s e t !
sågverk T s l Postn. Centrum- S i d o
-v i r k e bräder Limmared Gran 11 100 88 Gran 22 100 94 Furu 33 100 108 Marma Gran 311 100 93 Furu 322 100 94 Furu 333 100 94 K a s t e t Gran 411 100 86 Furu 411 100 82
T a b e l l 5.5 R e l a t i o n e r mellan sågfallandepris för centrum- och s i d o v i r k e för de o l i k a sågklasserna i de o l i k a r e f e r e n s v e r k e n .
5.3 Tolkningsproblemet
En modellanvändning som i den här u t r e d n i n g e n kräver a t t u n d e r l a g e t spe-c i f i spe-c e r a s i exakta s i f f e r t e r m e r . V e r k l i g h e t e n är dospe-ck i n t e a l l t i d så exakt b e s k r i v e n , e l l e r snarare, kunskaperna om v e r k l i g h e t e n är i n t e
a l l t i d tillräckliga. Modelleringen b l i r då med nödvändighet förenklad och i b l a n d f e l a k t i g . Problemet a t t b e s k r i v a de d e l a r av v e r k l i g h e t e n som v i saknar tillräcklig kunskap om i modelltermer k a l l a r v i " t o l k n i n g " . Följande förutsättningar i u t r e d n i n g e n har v a r i t föremål för t o l k n i n g :
"Normal"-inläggning
Med termen "normal"-inläggning d e f i n i e r a r v i en p o s i t i o n e r i n g med krok upp och med i d e a l c e n t r e r i n g . S y f t e t med denna inläggning som v i använder i jämförelser är a t t b e s k r i v a en funktionsmässigt " i d e a l i s e r a d " inlägg-n i inlägg-n g e inlägg-n l i g t k o inlägg-n v e inlägg-n t i o inlägg-n e l l iinlägg-nlägginlägg-niinlägg-ngspraxis. Med i d e a l i s e r a d meinlägg-nar v i då i n t e värdemässigt o p t i m a l utan centreringsmässigt b r a . V i har reducerat b o r t " s p r i d n i n g a r " i inläggningen. Den i d e a l a c e n t r e r i n g som ingår i "normal"-inläggningen " e f f e k t u e r a r " v i med två par centrerande don. Där-v i d har Där-v i p l a c e r a t donen så som de s i t t e r i r e f e r e n s Där-v e r k e n s inläggare. På så sätt försöker v i modellera en i d e a l i s e r a d f u n k t i o n hos inläggarna i j u s t dessa l i n j e r .
Det uppstår e t t par problem v i d m o d e l l e r i n g e n av p r i n c i p e n med c e n t r e r a n -de don. För d e t första måste a n l i g g n i n g s y t a n mellan donet och stockens mantelyta bestämmas. Eftersom stocken är, r e l a t i v t s e t t , "mjuk" så b l i r a n l i g g n i n g e n i v i s s mån svårbestämd. För det andra så sker c e n t r e r i n g e n i v e r k l i g h e t e n under e t t dynamiskt förlopp. Under inläggnings- och sågförloppen verkar s a m t i d i g t e l l e r oberoende av varandra c e n t r e r i n g s d o n , f a s t -hållande don, bord, sågverktyg, s t y r k n i v a r m m. A t t avgöra v i l k e n inlägg-n i inlägg-n g d e t t a r e s u l t e r a r i är i inlägg-n t e så lätt.
Blockinläggning
Två o l i k a t y p e r av blockinläggning har m o d e l l e r a t s : kurvsågning och o p t i -merande blockinläggning (med raksågning). För kurvsågningen gäller samma t o l k n i n g s p r o b l e m som för "normal"-inläggningen e n l i g t ovan. Vad gäller optimerande blockinläggare har v i försökt e f t e r l i k n a en på marknaden förekommande blockautomat. Svårigheterna har här l e g a t i a t t inom en r e -l a t i v t s e t t begränsad t i d s r y m d e f t e r -l i k n a en programvara som u t v e c k -l a t s under en längre p e r i o d och som har kommersiella s e k r e t e s s k r a v . Modelle-ringen har fått baseras på ( i och för s i g öppna) i n t e r v j u e r .
Kantning
I p r o j e k t e t har v i bara m o d e l l e r a t automatkantverk. Här har v i strävat e f t e r a t t göra en bra k a n t n i n g , d v s en k a n t n i n g som med s t o r s a n n o l i k -het h i t t a r e t t o p t i m a l t a l t e r n a t i v ( v i har dock minskat beräkningsbehovet genom a t t enbart optimera med avseende på p a r a l l e l l p o s i t i o n e r i n g v i d
inläggning av sidobrädesämnet). Härmed t r o r v i oss få god e f t e r l i k n i n g av de f a k t i s k a automatkantverken. M o t i v e t t i l l a t t denna v e r k l i g h e t s t r o g e n -het s k u l l e vara e n k l a r e a t t uppnå än för blockautomaterna är a t t k a n t n i n g är e t t e n k l a r e optimeringsproblem än b l o c k o p t i m e r i n g .
Vankantsregler
Under a v s n i t t 5.2 ovan har v i b e s k r i v i t de v a n k a n t s r e g l e r som har använts v i d j u s t e r i n g av v i r k e t i modellen. Det är lätt a t t k o n s t a t e r a a t t man v i d prov med manuell a n g i v e l s e av avkap och färdigvarukvalitet erhåller a v v i k e l s e på e n s k i l d a plankor och bräder från det u t f a l l som ämnets f a k -t i s k a geome-tri och de angivna vankan-tsreglerna s -t i p u l e r a r . Man har all-tså i p r a k t i k e n " s p r i d n i n g a r " i tillämpningar av de uppgivna vankantsreglerna och kanske också systematiska a v v i k e l s e r . S p r i d n i n g a r är i p r a k t i k e n t i l l en v i s s grad accepterade (och i b l a n d t i l l och med önskvärda) i e t t p a r t i v i r k e . V i d o p t i m e r i n g av e n s k i l d a s t o c k a r , som v i är i n t r e s s e r a d e av, s k u l l e v i vara i n t r e s s e r a d e av a t t med större säkerhet än idag veta hur "klamparen" kommer a t t behandla ämnena som f a l l e r ur stocken. Se v i d a r e /5/!
6. TOTAL EKONOMISK POTENTIAL FÖR OPTIMERAD STOCKINLÄGGNING
Detta k a p i t e l r e d o v i s a r den ekonomiska p o t e n t i a l som kan uppnås v i d optime-rad p o s i t i o n e r i n g av s t o c k a r under förutsättningen a t t f a s t p o s t n i n g an-vänds på försorterat timmer.
Utgående från en v e r k l i g inläggning kan man tänka s i g förbättringar med två ambitionsnivåer. Man kan i en lägre a m b i t i o n sträva e f t e r a t t uppnå bästa möjliga c e n t r e r i n g och i en högre a t t t o t a l o p t i m e r a inläggningen.
K o n c e n t r a t i o n sker här därför på följande t r e a l t e r n a t i v a p o s i t i o n e r i n g a r : V e r k l i g p o s i t i o n e r i n g - " N o r m a l " - p o s i t i o n e r i n g - Optimal p o s i t i o n e r i n g V e r k l i g p o s i t i o n e r i n g har för s a m t l i g a s t o c k a r uppmätts i samband med prov-sågningar på de t r e r e f e r e n s v e r k e n e n l i g t den metod som beskrevs i
k a p i t e l 4. P o s i t i o n e r i n g e n i andra såg har s i m u l e r a t s med OPTSAW-program-mets r u t i n e r för b l o c k o p t i m e r i n g (Limmared och K a s t e t ) samt kurvsågning
(Marma). För a t t uppnå största möjliga rättvisa har "simulerad v e r k l i g i n -läggning" använts v i d a l l a jämförelser.
" N o r m a l " - p o s i t i o n e r i n g beskrevs närmare i k a p i t e l 4 som läget med maximala stockkroken p o s i t i o n e r a d v e r t i k a l t i första såg och med en modellerad c e n t r e r i n g för s i d o p o s i t i o n e r i n g ( " i d e a l " - c e n t r e r i n g ) . Detta "normal"-räge har, som t i d i g a r e nämnts, u t g j o r t utgångspunkt för sökning av optima samt v a r i t a v s e t t a t t b e s k r i v a en p o s i t i o n e r i n g som ur utbytessynpunkt motsvarar en väl utförd inläggning v i d nuvarande tekniknivå. M o d e l l c e n t r e r i n g e n och "krok-upp"-läget analyseras separat mer ingående i k a p i t l e n 7 och 8. Optimal betecknas den p o s i t i o n e r i n g som i s i m u l e r i n g a r n a erhållit det största värdeutbytet. Detta innebär den bästa kombinationen av r o t a t i o n s läge och s i d o p o s i t i o n e r i n g som h i t t a t s bland e t t s t o r t a n t a l o l i k a p o s i -t i o n e r som värdeberäkna-ts.
Figur 6.1 på nästa s i d a r e d o v i s a r beräknade värderelationer för de t r e ovan nämnda p o s i t i o n e r i n g a r n a .
VerkHg "Normal " -inläggning -inläggning Optimerad inläggning SAMTLIGA STOCKAR -0.45% ( 9 1 ) GRANSTOCKAR -C.11% ( 4 1 ) FURUSTOCKAR -0.73% (50) LIMMARED. 3 SAGKLASSER . +0.07% ( 2 4 ) MARMA. 3 SAGKLASSER . . . . - 0 . 7 1 % (43) KASTET. 2 SAGKLASSER . . . -0.50% (24) LiMMARED GRAN 1 7 . 9 - 1 8 . 8 +o.i4% ( 7 ) GRAN 2 3 . 8 - 2 5 . 3 +1.20% ( 6 ) FURU 2 3 . 5 - 1 5 . 5 -o.60% ( 1 1 ) MAR MA GRAN 2 3 . 0-2/4 . 0 -0.56% ( 1 3 ) FURU 2 1 . 0 - 2 2 . 0 -0.57% (15) FURU 2 4 . 0 - 2 5 . 3 -0.99% ( 1 5 ) K A S I i l GRAN 1 7 . 5 - 1 8 . 5 -0.35% (15) FURU 1 7 . 5 - 1 8 . 5 -0.74% ( 9 )
Värdeförändring vid optimerad inläggning — " " " v e r k l i g " — Medelvärdets n i v å , samtliga stockar —
" " , per sågverk — ] I +1.85% (99) +1.73% ( 4 4 ) +1.93% ( 5 5 ) +2.71% ( 2 7 ) +1.44% ( 4 3 ) +1.66% (29) +2.36% ( 1 0 ) +3.84% ( 6 ) +2.42% (11) +0.68% ( 1 3 ) +1.90% (15) +1.63% (15) +1.39% (15) +1.95% (14) F i g u r 6.1 Värdeförändringar för undersökt s t o c k m a t e r i a l v i d t o t a l o p t i m e r i n g av s t o c k p o s i t i o n e r i n g e n r e s p e k t i v e v i d v e r k l i g p o s i t i o n e -r i n g jämfö-rt med s i m u l e -r a d " n o -r m a l " - p o s i t i o n e -r i n g ("k-rok-upp" och " i d e a l " - c e n t r e r i n g .
6.1 V e r k l i g p o s i t i o n e r i n g jämfört med "normal" p o s i t i o n e r i n g
Värderelationen mellan v e r k l i g och " n o r m a l " - p o s i t i o n e r i n g framgår av de f y l l d a s t a p l a r n a i f i g u r 6.1. A t t den modellerade "normaT'-inlaggningen e j ger samma r e s u l t a t som v e r k l i g inläggning kan hänföras t i l l följande orsa-ker:
I v e r k l i g h e t e n eftersträvar man i n t e a l l t i d a t t lägga stockens största krok v e r t i k a l t i första såg (exempelvis för s t o c k a r med försumbar e l l e r l i t e n k r o k ) .
V e r k l i g h e t e n s dynamiska p o s i t i o n e r i n g , sågförlopp och e j i n j u s t e -rade mekanik medför a t t a v v i k e l s e r från t ex avsedd c e n t r e r i n g uppkommer.
- Modellerad " i d e a l " - c e n t r e r i n g är en s u b j e k t i v t o l k n i n g av hur v e r k l i g h e t e n s mekanik p r i n c i p i e l l t f u n g e r a r .
Resonemangen om dessa f a k t o r e r återfinns i k a p i t e l 7 och 8.
Resultaten i f i g u r 6.1 v i s a r a t t modellens " n o r m a l " - p o s i t i o n e r i n g ger något bättre r e s u l t a t än vad s i m u l e r i n g av v e r k l i g inläggning ger. (Undantaget två sågklasser.) G e n o m s n i t t l i g t gav medelstocken e t t värde 0,45 % lägre än v i d "normal"inläggningen v i l k e t främst orsakades av a t t den v e r k l i g a s i d o inläggningen gav lägre värdeutbyte (0,36 % ) än modellens " i d e a l a " c e n t r e -r i n g . S k i l l n a d e n mellan den manuellt valda -r o t a t i o n e n och "k-rok-upp" va-r m a r g i n e l l (-0,09 % ) , Beträffande sågverken kan det k o n s t a t e r a s a t t Marma
(-0,71 % ) hade störst a v v i k e l s e beroende på a t t "normal"-inläggningens rotationsläge var bättre än det manuellt valda (se k a p i t e l 7 ) . I Kastet
(-0,50 %) kunde s k i l l n a d e n härledas t i l l e t t s y s t e m a t i s k t sidoinläggningsf e l ( k a p i t e l 8.1.1) som i v i s s mån kompenserades av e t t något bättre r o t a -t i o n s v a l än "krok-upp" ( k a p i -t e l 7 ) . I Limmared (+0,07 %) v a r den uppmä-t-ta v e r k l i g a inläggningen t o t a l t s e t t likvärdig med "normal"-inläggningen. Bakom d e t t a döljer s i g dock a t t Limmared hade en på värdet n e g a t i v t i n v e r k a n -de s p r i d n i n g v i d s i d o p o s i t i o n e r i n g e n ( k a p i t e l 8.1.1) v i l k e n h e l t kompenserades av e t t bättre v a l t rotationsläge än v i d "normal"inläggningen ( k a p i -t e l 7 ) . Furus-tockarna (-0,73 % ) hade s-törre a v v i k e l s e r än grans-tockarna
(-0,11 %) v i l k e t v i s s e r l i g e n är genomgående men förenat med osäkerhet i t o l k n i n g e n eftersom de o l i k a k l a s s e r n a e j är h e l t jämförbara.
Fördelningen över a v v i k e l s e r n a mellan v e r k l i g och "normal"-inläggning åter-f i n n s i åter-f i g u r 6.2.
:MMARED Frekvens ( s t ) 25 J SAMTLIGA, STOCKAR 20 J 15 J 10 J Medelvärde (-0 Relativt värde -4 0 + 4 %
F i g u r 6.2 Fördelning över a n t a l s t o c k a r uppdelade på 1 % - k l a s s e r med hänsyn t i l l värdeavvikelse mellan v e r k l i g och "normal" s t o c k p o s i -t i o n e r i n g .
I f i g u r 6.2 kan noteras a t t många s t o c k a r ger e t t bättre värde v i d v e r k l i g t v a l t inläggningsläge än v i d "normal"-inläggningen. A t t så är f a l l e t kan bero på t ex bättre v a l t rotationsläge, slumpen som innebär a t t v i s s a s t o c -kar t r o t s a v v i k e l s e r från c e n t r e r i n g rå-kar få e t t högre värde ("normal"-lä-get är j u i n t e o p t i m a l t ) m m.
I f i g u r e r n a 6.3.1 - 6.3.3 i l l u s t r e r a s s t o c k v i s a värdeförändringar för sågklasserna i Limmared, Marma och Kastet v i d v e r k l i g r e s p e k t i v e optimerad i n
Värde-förändring +6 - • +4 - . +2 • • O • • -2 - • -4 -. -6 . . GRAN 17>9-18,8
1
L I M M A R E D GRAN 23,8-25.3 FURU 23,5-25,51
I
OPTIMERAD inläggning, enskild stock - " " , medelvärde per sägverk •VERKLIG inläggning, enskild stock
~ " " , medelvärde per sågverk Ej medräknade värden i medelvärdet (se texten)
F i g u r 6.3.1 Stockvisa värdeförändringar för sågklasserna i Limmared v i d optimerad r e s p e k t i v e v i d v e r k l i g inläggning jämfört med "normal"-inläggningen (O % ) . Stockarna v i s a s löpande inom r e s p e k t i v e sågklass med vardera e t t s t a p e l p a r . ( O f y l l d s t a p e l = optimalinläggning, f y l l d s t a p e l = v e r k l i g inläggning.) (För den sjunde stocken i den första granklassen (17,9 - 18,8) h a r v e r k l i g t inläggningsläge i n t e kunnat r e k o n s t r u e r a s från
M A R M A Värde-förändring +6 +4 +2 0 + -2 -4 -6
GRAN 23,0-24.0 FURU 21,0-22.0 FURU 24.0-25.3
ia=wTiVi.fl.-*Jl.Ti-Figur 6.3.2 Stockvisa värdeförändringar i Marma (se även f i g u r 6.3.1).
Värde-förändring K A S T E T •6 +4 •2 O -c -4 -6 -8 -10 + GRAN 17.5-18.5 FURU 17.5-18.5 I I r - i l
