Miljöcertifiering i Sverige Nytta med både Miljöbyggnad och BREEAM-SE?

Örebro universitet Örebro University

Institutionen för naturvetenskap och teknik School of Science and Technology

701 82 Örebro SE-701 82 Örebro, Sweden

Examensarbete 15 högskolepoäng C-nivå

Miljöcertifiering i Sverige

Nytta med både Miljöbyggnad och BREEAM-SE?

Richard Eriksson och Sadaf Moghbel Byggingenjörsprogrammet 180 högskolepoäng

Örebro vårterminen 2021

Examinator: Peter Roots

Enviromental certification in Sweden

- Need of both Miljöbyggnad and BREEAM-SE?

3

Sammanfattning

På en marknad där allt fler byggnadsprojekt miljöcertifieras i samband med ökat intresse i miljö och samhällsutveckling så blir verktygen för själva certifieringen allt viktigare, men får även ökad konkurrens. Miljöbyggnad är starkt etablerat i Sverige men saknar betydelse utomlands. BREEAM-SE som är en svensk adaption av det brittiska certifieringssystemet

Building Research Establishment Enviromental Assessment Method (BREEAM)är mindre

vanligt i Sverige men sprider sig på marknaden runt om i världen och är ett av de större internationella systemen med en global standard.

Syftet med denna studie är att jämföra BREEAM-SE och Miljöbyggnad för att belysa deras respektive styrkor och svagheter för att se om det finns en nytta med att ha båda systemen på den svenska marknaden eller om det är mer fördelaktigt att endast nyttja ett system.

En litteraturstudie har utförts genom datainsamling av manualerna för respektive system. Därefter har en intervjustudie genomförts för att samla in information från nyckelpersoner som arbetar med respektive system i olika företag.

Resultaten visade att systemen är så pass olika att de inte konkurrerar med varandra i samma projekt utan är specialiserade mot olika kundgrupper som kräver skilda typer av

certifieringar.

Slutsatsen är att båda systemen behövs på den svenska marknaden för att fylla de behov som finns och som respektive system inte skulle kunna uppfylla på egen hand. Huruvida något av de andra miljöcertifieringssystemen som finns på marknaden skulle vara bättre än de som undersökts i denna studie har inte undersökts i denna studie och kvarstår att besvara.

Nyckelord: Miljöbyggnad, BREEAM-SE, Systemjämförelse, Byggnadsteknik, Samhällsutveckling.

4

Abstract

On a market where an increasing number of building projects are being subject to

environmental certification as a result of the growing interest of the environment and societal development, the tools for the certifications become more important and competition from similar systems increases. Miljöbyggnad is already firmly established in Sweden but lack any significant bearing in other countries. BREEAM-SE is a Swedish adaptation of the British certification system BREEAM and is not used to the same extent in Sweden but continue to spread on a global market and is at this point one of the largest certification systems with a core system as the global standard.

The purpose with this study is to compare BREEAM-SE and Miljöbyggnad to highlight their respective strengths and weaknesses to see if there is any use to keep both systems on the Swedish market or if it would be beneficial to use one system alone.

A literature study was done through extensive data collection from the manuals for respective system. Furthermore, an interview study was done to collect information from key persons that work with respective system in various companies.

The result showed that the systems are different enough to not compete with each other on the same projects since they are specialized towards different market segments that require different systems, to get the most out of it and be beneficial.

The conclusion is that both systems are required on the Swedish market to fulfil the needs that exist since neither system can fulfil those needs on their own, as of right now. However whether other environmental certification systems that exist could be better than the systems brought up in this study, has not been investigated in the study and remains to be answered.

Keywords:Miljöbyggnad, BREEAM-SE, System comparison, Building engineering, Social development.

5

Förord

Detta examensarbete innebär ett avslut på vår studietid inom Högskoleingenjörsprogrammet, Byggteknik på 180 högskolepoäng vid på Örebro Universitet. Examensarbetet har utförts av studenterna Sadaf Moghbel och Richard Eriksson och omfattar 15 högskolepoäng vilket motsvarar en halv termin på Universitetet.

Det var ett självklart val för oss att sammanställa ett examensarbete om miljöcertifieringar eftersom miljöfrågor har varit något som intresserat oss. Intresset har endast vuxit och blivit allt större men samtidigt nischat sig till miljöcertifieringar. Detta på grund av olika

studiebesök av diverse företag som har talat varmt om vikten av en hållbar byggnad ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv, samt det ökade intresset och de växande kraven från både branschen och beställaren gällande miljön. Att skriva ett arbete om att undersöka hur Miljöbyggnad, det mest använda systemet i Sverige, förhåller sig till det mest utbredda internationella systemet i världen, kändes perfekt för oss.

Ett stort tack Peab, NCC och SGBC för er tid, stöd och engagemang i detta examensarbete. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Camilla Persson för tålamodet och

vägledningen genom hela arbetet. Vi vill avsluta med att klargöra att de åsikter och

ställningstaganden som ges till uttryck i denna uppsats är till fullo våra egna och de fel som kvarstår är helt på vårt ansvar.

Örebro, December 2020

Sadaf Moghbel och Richard Eriksson

6

Innehållsförteckning

2 Litteratur- och intervjustudie ... 9

2.1 Systemens respektive utgångsläge ... 9

2.2 Systemens uppdelning av indikatorer och dess olika omfattningar ... 10

2.3 Systemens olika betygssystem ... 11

2.4 Systemens olika certifieringsprocesser ... 11

2.5 Systemens förutsägbara ekonomiska förutsättningar ... 12

2.6 När är det lönsamt att nyttja respektive system? ... 13

2.7 Hur ser utvecklingen ut på marknaden ... 13

3 Resultatanalys ... 14

3.1 Jämförelse mellan systemens utformning ... 14

3.2 Jämförelse mellan systemens praktiska förutsättningar ... 15

4 Diskussion ... 16 5 Slutsatser ... 18 Referenslista ... 19 Bilaga A ... 21 Intervju A ... 21 Bilaga B ... 32 Intervju B ... 32 Bilaga C ... 34 Intervju C ... 34 Bilaga D ... 37 Intervju D ... 37

7

1. Inledning

1.1

Bakgrund

Miljöcertifiering blir allt vanligare i Sverige och även i större delar av världen där

byggsektorn ställs inför ökade krav gällande miljö och samhällsutveckling. Därav finns ett ökat intresse och en växande marknad för certifiering av byggnadsprojekt. Miljöbyggnad är ett av de mest använda och etablerade systemen i Sverige idag men används endast inom landets gränser och har därmed ingen större betydelse utrikes. Den svenska adaptionen av BREEAM är ett mindre vanligt system i Sverige, men BREEAM är ett av de mest använda internationella systemen i Europa och sprids vidare och tar en större del av marknaden runt om i världen. (1-4)

Finns det ett syfte med en fortsatt användning av det inhemska systemet Miljöbyggnad när andra system såsom BREEAM-SE växer globalt?

1.2 Syfte

Syftet med denna rapport är att utreda om det finns behov av de båda

miljöcertifieringssystemen Miljöbyggnad och BREEAM-SE. För att uppnå syftet med

uppsatsen ska två frågeställningar besvaras: Vilka skillnader finns mellan Miljöbyggnad och

BREEAM-SE och innebär skillnaderna att de båda behövs.

Eftersom syftet med uppsatsen är att utreda om det finns behov av de båda

miljöcertifieringssystemen kommer endast skillnaderna mellan systemen behandlas. Någon redogörelse för deras likheter eller hur systemen i övrigt är uppbyggda kommer således inte göras.

1.3 Metod

I denna undersökning används en litteraturstudie och fyra intervjuer. Studien och intervjuerna har utförts i syfte att framförallt studera skillnader och likheter, styrkor och svagheter hos

Miljöbyggnad och BREEAM-SE samt undersöka orsakerna till varför de olika systemen

nyttjas. För att kunna åstadkomma resultat i undersökningen har det utförts noggranna analyser av de två miljöcertifieringssystemen och hur de uppfattas på marknaden.

Till litteraturstudien har material inhämtats från de centrala dokumenten såsom manualerna, bedömningskriterierna, beskrivningen av certifieringsprocessen, regler och avgifter, till största delen genom Sweden Green Building Councils (SGBC) hemsida. Versionerna som studien har undersökt är versionen BREEAM-SE för 2017 och Miljöbyggnad 3.0. Eftersom detta examensarbete har fokuserat på den svenska marknaden, har informationssökningen om BREEAM, som är ett engelskt framtaget miljöcertifieringssystem, begränsats till SGBC och BREEAMs egenutgivna information.

8

Tre av intervjuerna har genomförts med två av de största svenska byggföretagens ansvariga för respektive certifieringssystem. Den sista intervjun genomfördes med SGBC som ansvarar för båda systemen i Sverige. Intervjuerna har gjorts via det internetbaserade

9

2 Litteratur- och intervjustudie

I detta avsnitt kommer det i berättande form redovisas vad som framkommit i

litteraturstudierna och intervjuerna. Intervjuerna i deras helhet finns att läsa i bilaga A-D. En vidare redovisning av resultatet där det sammanställs i tabeller ges i kapitel 3. Resultatet diskuteras vidare i kapitel 4.

2.1 Systemens respektive utgångsläge

Systemen har i grund olika utgångslägen på grund av dess olika ursprung. Miljöbyggnad som är framtagen i Sverige är från grunden anpassad för svenska förhållanden samt med svenska byggregler och i förekommande fall branschregler i åtanke. Systemet är anpassat för att höja standarden över de byggregler som finns och hur branschen i helhet fungerar i Sverige.

BREEAM som i grunden är framtaget för att fungera i olika länder oavsett vilka byggregler

som finns där, har utformat sitt system för just det ändamålet. Den svenska tillämpningen

BREEAM-SE har reviderats till en viss nivå för att den ska vara tillämpningsbar på den

svenska marknaden, men systemet har fortfarande flera områden där tillämpningen inte har anpassats hela vägen, exempelvis för användandet av material så som asbest eller utformning av våtutrymmen. Detta bidrar till att BREEAM-SE ställer krav som måste redovisas och bevisas fast att byggnaden redan måste uppfylla kraven i Sverige oavsett om den certifieras eller ej. Även om det sker i en förhållandevis snabb process så tar det ändå resurser och tid att redovisa och styrka uppfyllandet av kraven vilket resulterar i onödiga kostnader. (3-6, bilaga A-D)

Det finns även helt olika möjligheter att ändra och anpassa systemen efter eventuella framtida behov i Sverige. Miljöbyggnad som ägs av SGBC (Sweden Green Building Council) kan ändras efter eget tyckte för att matcha den efterfrågan samt krav som uppstår i branschen och på den svenska marknaden. BREEAM-SE som i grunden ägs av BRE, även om den sköts i Sverige av SGBC, måste följa den internationella versionens struktur. SGBC har fått utökade möjligheter att påverka BREEAM-SE sen 2018 men det gäller framförallt arbetet med

granskning av underlagen som ska bedömas. Tidigare kunde endast Building Research Establishment (BRE) göra granskningen vilket gjorde att allt skulle skrivas på engelska och skickas till kontoret i England som skulle bedöma processen. Ett problem som syntes vid den engelska granskningen av svenska projekt är att de utgår från byggtekniken i England och inte i Sverige, vilket medför diskussioner och ytterligare bevisfrågor som tar tid och arbete. (3-6, bilaga A-D)

10

2.2 Systemens uppdelning av indikatorer och dess olika

omfattningar

Även om båda systemen använder sig av indikatorer så ser strukturen väldigt olika ut.

Miljöbyggnad har avsevärt färre indikatorer som ska undersökas och betygsättas under själva

certifieringen jämfört med BREEAM-SE. BREEAM-SE lägger stor vikt vid hur själva

projekteringen och produktionen av byggnaden går till. Det finns flera faktorer som berör just perioden av uppförandet av byggnaden i BREEAM. På grund av att rätt underlag kanske inte sammanställs från projektets tidiga skede, om man inte från början har en miljöcertifiering i åtanke, så finns det sällan möjlighet att certifiera redan färdigkonstruerade byggnader i BREEAM. Systemet Miljöbyggnad har endast två indikatorer som berör byggnadens produktionsfas, men systemet tillåter ändå byggnader att certifieras, även om byggnaden initialt inte var tänkt att certifieras vid byggnationen. De två indikatorer som berör produktionen tas då bort från betygsättningen. Detta bidrar till en flexibilitet för

Miljöbyggnad att certifiera det bestånd av byggnader som vi har i landet vid behov. (5-8,

bilaga A-C)

En nackdel med systemet Miljöbyggnad är att den inte har samma fokus på material i nuläget som BREEAM-SE vilket är en fråga som kan bli avsevärt mer betydelsefull framöver.

Miljöbyggnad har inte heller samma skarpa krav när det gäller energifrågan både vid

produktion och under den tid som byggnaden används, då Miljöbyggnad utgår ifrån byggnadens energiförbrukning i förhållande till energikraven i Boverkets byggregler.

BREEAM-SE har däremot satt egna detaljerade krav. Dessa omfattar samma krav som Miljöbyggnad har, men lägger till fler. BREEAM-SE går även in på energi i form av val av

installationer till fastigheten samt transporter och koldioxidutsläpp. NCCs specialist inom energi och Miljöbyggnad ser det som en fråga som kan bli viktigare framöver och kan bidra till ändringar i Miljöbyggnad. I den nya versionen Miljöbyggnad 3.1 som tillkommit efter intervjun så har dock ingen ändring gjorts gällande energi och materialfrågan som höjer kraven eller ändrar vad som beräknas. (7-9, bilaga A-C)

Däremot så tar Miljöbyggnad med aspekten hur byggnaden presterar i form av boendemiljö efter produktion vilket BREEAM-SE inte har i nuläget. Det finns med en sektion för

boendemiljön i BREEAM-SE, men i nuläget så är den frivillig och inget som omfattas av själva certifieringen och ingår i betyget. (Bilaga A-C)

Något som gör att BREEAM-SE utmärker sig som omfattande är att den även bedömer samhällsaspekter. Hur projektet och byggnaden kommer främja samhällsutveckling under både produktion och när byggnaden är i drift. Detta tyder på en betydligt bredare syn på projektet som i sig inte bemöter miljöfrågor, utan istället försöker skapa väl fungerande samhällen med bättre gemenskap. (10, bilaga A)

11

2.3 Systemens olika betygssystem

Respektive system har olika sätt att räkna fram ett slutgiltigt betyg på själva certifieringen utifrån indikatorerna som finns. Något båda systemen har gemensamt är att man vid betygsättningen räknar fram en snittpoäng, men metoden bakom uträkningen skiljer sig åt. Båda systemen har flera fördelar men det finns även en del nackdelar med respektive metod.

Miljöbyggnad har ett mer övergripande system som kategoriserar indikatorerna i områden

som betygsätts och på så sätt tas en medelväg fram. Detta gör det möjligt för projekten att välja vad de vill sikta på beroende på vad som anses viktigt. Nackdelen med systemet är att man kan välja en lägsta, högsta nivå. Man kan räkna ut på förhand de enklaste vägarna till att få ett visst betyg och därmed lägga fokus på vissa områden och spara igen resurser på andra. (11, 12. Bilaga A-C)

BREEAM-SE har en liknande brist, eftersom det är förutsägbart vilka punkter som är svårare

än andra att uppnå, vilket resulterat i att de prioriteras bort för att istället fokusera på enklare punkter som kan vara billigare att få igenom. Fördelen med BREEAM-SE är att där räknas betyget i procent utifrån samtliga faktorer samt att vissa indikatorer har grundkrav som måste uppfyllas för att projektet ska kunna certifieras. En annan fördel med BREEAM-SE är att betygen finns i flera nivåer. BREEAM-SE har totalt 5 godkända betygssteg jämfört med

Miljöbyggnad som endast har 3. Detta gör betyget mer specifikt och ger en bättre helhetsbild

av projektet då fler steg ger ett mindre betygsintervall. (11, 12. Bilaga A-C)

En annan skillnad mellan betygssystemen är även att Miljöbyggnads betyg endast bär vikt i Sverige men har inget egentligt värde utomlands. BREEAM-SE som har ett internationellt betygssystem möjliggör att certifierade byggnadsprojekt kan jämföras mellan olika länder. (Bilaga A-C)

2.4 Systemens olika certifieringsprocesser

Systemens certifieringsprocesser ser väldigt olika ut och börjar i helt olika skeden i

byggnadsprocessen eftersom de bedömer olika indikatorer. BREEAM-SE ställer, som nämnt ovan, krav på projektet redan från dess första skede. Redan under den inledande planeringen så behöver specialiserad personal anlitas för att vara med när arkitekten och övriga

inblandade sätter igång med projektet. Den på BREEAM specialiserade personalen kallas assessor och fungerar som en revisor och ska hjälpa till med att se till att handlingarna följs och att underlag samlas in för att styrka att respektive krav uppfylls. Under processen ska även flera rapporter skickas in till SGBC för att godkännas så att projektet kan fortsätta som planerat. Miljöbyggnad som har en mildare process har inget krav på att skicka in rapporter under ärendets gång. Hela projektet registreras och därefter tas en handlingsplan fram. Strax därefter påbörjas arbetet om samtliga indikatorer ska tas med vid certifieringen. (5, 13, 14. Bilaga A-C)

12

Båda systemen upplevs som lite fyrkantiga och byråkratiska, då det i vissa fall kan vara mer arbete att samla in underlag för att visa att indikatorer uppfyller kraven än vad som krävdes för att utföra själva åtgärdsarbetet. Detta gäller speciellt för BREEAM-SE som till exempel, som nämnt ovan, ställer krav på att styrka att vissa metoder eller material inte förekommer i projektet även om de redan är otillåtna i Sverige enligt branschregler eller lagkrav. (Bilaga A-C)

Eftersom alla olika yrkesroller inte är med från början vid certifiering genom systemet

Miljöbyggnad, exempelvis arkitekter, hantverkare, leverantörer m.fl. så kan saker missas.

Vissa mål, såsom ljusinsläpp avgörs av byggnadens utformning efter arkitektens skiss. Har byggnaden inte ritats med korrekt ljusinsläpp av arkitekten, pga okunskap av kravet, är det svårt att göra justeringar för att uppnå kravet i efterhand. Detta gäller flera områden där tidig planering med certifieringen i åtanke behövs för att underlätta att önskat betyg uppnås. (5, 7. Bilaga B, C)

BREEAM-SE har inte samma problem när det gäller kommunikation av krav eftersom alla

yrkesroller måste vara med från början och projektet har en anlitad assessor som förmedlar viktig information till varje yrkesgrupp då de inte nödvändigtvis känner till kraven själva. (15. Bilaga A)

2.5 Systemens förutsägbara ekonomiska förutsättningar

Av förklarlig anledning kräver användandet av systemen helt olika ekonomiska

förutsättningar av den som vill få en certifiering. BREEAM-SE är dyrare än Miljöbyggnad då det har flera kostnader som inte finns med i Miljöbyggnad, ett flertal rapporter ska skickas in för granskning samt att specialkompetens behöver rekryteras och vara närvarande under projektets hela process från början till slut. Vid certifiering med BREEAM-SE är det svårt att förutse hur mycket som skiljer i pris från ett projekt till ett annat, eftersom det inte går att förutse fullt ut den mängd arbete som kommer krävas eftersom mycket arbete sker löpande och revideras under projektets produktionsfas. I BREEAM-SE kan vissa delar av

produktionen stanna av. Om en yrkesroll måste göra ändringar i sin del för att uppnå kraven på sitt område kan andra yrkesroller behöva planera om eller omfördela resurser.

Miljöbyggnad har en något mer förutsägbar kostnad, med registrering och den tid som

certifieringen bedöms kräva under processen. Detta beror på att företaget som sköter produktionen av fastigheten får sköta certifieringen med egen personal utifrån behov och kompetens. Det är inte heller lika många rapporter och avstämningar som ska göras för att se huruvida projektet löper på som planerat. (16, 17, bilaga A-D)

13

2.6 När är det lönsamt att nyttja respektive system?

Miljöbyggnad passar lika bra till att certifiera stora projekt som små, skillnaden är mängden

arbete som krävs för att samla in underlaget som behövs för att betygsätta indikatorerna. Så skillnaden blir egentligen den ökade arbetstiden som går åt till större projekt om det är flera byggnader som igång i projektet. Även BREEAM-SE har samma process och krav oavsett storlek vilket betyder att alla roller måste finnas med från början. Detta gör att det inte är någon större efterfrågan av intressenter som vill certifiera små byggnadsprojekt med BREEAM-SE. I slutändan handlar det mycket om den ekonomiska vinningen och om en certifiering med BREEAM-SE endast skulle resultera i högre kostnader som inte överträffas av fördelarna med BREEAM-SE så väljer intressenterna ofta något av de mindre

certifieringssystemen. (Bilaga A-C)

Ett annat problem som uppstår vid certifiering av mindre projekt med BREEAM-SE är att kortare ledtider som används vid produktion av vanliga villor eller andra mindre projekt gör det svårt att hinna med att genomföra certifieringen med BREEAM-SE då den är så pass tidskrävande. Det måste finnas tid nog i projektet för att rapporterna ska kunna godkännas innan projektet kan gå vidare till nästa skede. (Bilaga A)

Däremot så har BREEAM-SE en styrka i att det är internationellt känt och tillämpbart. Därav finns det ett värde i att certifiera kommersiella byggnader och industriella eller internationella projekt med BREEAM-SE. Vid alla projekt där det finns intresse av att kunna jämföra med projekt i andra länder så har BREEAM-SE en fördel som Miljöbyggnad inte kan möta. (Bilaga A)

2.7 Hur ser utvecklingen ut på marknaden

Miljöbyggnad och BREEAM-SE står inför helt olika utmaningar. Eftersom Miljöbyggnad lockar användare genom att vara ett lättare certifieringssystem så ställs krav på Miljöbyggnad att fortsätta vara enkelt, smidigt, billigt och inte allt för omfattande. BREEAM-SE, å andra sidan, förväntas vara heltäckande och måste behålla sin breda omfattning för att fortsätta ses som ett av de mest kompletta systemen samtidigt som det måste vara smidigt nog för att användas praktiskt. (3, 18, Bilaga A-D)

14

3 Resultatanalys

3.1 Jämförelse mellan systemens utformning

Systemens grundläggande förutsättningar är ett resultat av deras utformning av manualer och rutiner kring certifieringsprocessen. Dessa ger respektive system både fördelar och nackdelar som påverkar valet av vilket system som ska användas till projektet se tabell 1.

Tabell 1. Sammanfattning av systemens prestationsförmåga utifrån systemens fast bestämda utformning och manual. Tabellen utgår från både manualerna samt intervjuer med

personalen som utför certifieringen för respektive system.

Kategori Fördelar Nackdelar

Miljöbyggnad BREEAM-SE Miljöbyggnad BREEAM-SE

Utgångsläge Framtaget för Sveriges byggregler och branschpraxis. Bättre förhållande till svenskt arbetssätt. Internationellt. Kan ta vid lösningar från andra länder. Bidrar till en internationell standard. Går ett att jämföra med projekt utomlands, lockar inte utländska intressenter. Är i grunden framtagen för arbetskulturer och byggregler i andra länder.

Indikatorer Ett lägre antal som är lättare att arbeta med. Övergripande

Fler områden som undersöks och även mer djupgående samt detaljerade. Begränsad omfattning av flera områden. Svårt att greppa. Flera faktorer är onödiga i Sverige. Informationsh

antering Hålls internt inom projektet och skickas in för granskning endast vid slutskedet. Heltäckande, noggrannhet, mycket återkoppling under projektets gång. Mycket pappersarbete och sämre förutsättningar att hitta brister under certifieringsproce ssen.

Redovisas externt. Måste skicka in rapporter vid flera olika skeden.

Betygsystem Enkelt och ger ett

helhetsperspektiv. Fler betygssteg. Betyget har ett internationellt värde. Säkerställer kvalite med hjälp av minimikrav. Få betyg som är överlappande. Betyget blir inte lika exakt.

Väldigt höga krav som ytterst få projekt har rätt förutsättningar för att uppnå högsta betyg.

Ekonomiska

förutsättningar Kostnadseffektivt och kräver inte samma mängd resurser. Något mer förutsägbara kostnader.

Möjlighet till bättre

avkastning. Genomförd certifiering ökar inte byggnadens värde i samma utsträckning. Fler löpande kostnader. Svårare att förutse certifieringens exakta kostnad innan slutskede.

15

3.2 Jämförelse mellan systemens praktiska förutsättningar

Systemens utformning påverkar även det praktiska användandet vilket måste tas hänsyn till inför val av system. Varje enskilt projekt har olika förutsättningar där systemen kan värderas olika beroende på vilka möjligheter som finns för att klara av praktisk användning se tabell 2. Tabell 2 Sammanfattning av systemens användarvänlighet och praktiska förutsättningar utifrån intervjuer med personal som arbetar med systemen.

Kategori Fördelar Nackdelar

Miljöbyggnad BREEAM-SE Miljöbyggnad BREEAM-SE

Användning Användarvänligt, enkelt att styra projektet efter eget tycke och vad som är viktigt. Väldigt tydlig struktur och involverar alla yrkesroller genom hela projektet. Kan upplevas byråkratiskt med mer fokus på underlag än att genomföra åtgärder. Väldigt kompetenskrävand e. Svårt och tidskrävande att sätta sig in i.

Tidsram Kan skötas parallellt med produktionen även i små projekt utan att hamna efter eller hejda projektet. Kan även certifieras efter

produktionsfasen.

Väldigt tydlig tidsplan från början.

Löpande tidsplan. Tidskrävande och har steg som inte går att snabba på då det ligger utanför projektets egen personal.

Projektets

storlek Fungerar bra till både stora och små projekt. Fungerar väldigt bra till stora projekt och ger som mest

avkastning i dem.

Kan tappa lite av sitt värde desto större och mer omfattande projektet är. Fungerar även i små projekt men det är inte realistiskt med tanke på arbetsmängden samt kostnaderna.

Tillämplighet Fungerar bra och är

välkänt i Sverige. Systemet i grunden används i hela världen och har därmed ett mätbart värde utanför Sverige. Bara känt i Sverige. Ej anpassat för certifieringar utanför Sveriges gränser. Lite mindre känt inom Sverige på grund av att det är mindre vanligt samt att en del av expertisen finns utomlands.

16

4 Diskussion

● Är något av systemen bäst lämpat för den svenska marknaden?

Det är svårt att säga exakt vilket system som är bäst lämpat för den svenska marknaden eftersom det beror på vad som är intressant och vad man vill undersöka. Användandet av

BREEAM-SE har stigit kraftigt de senaste åren men det är samtidigt ett ganska nytt system på

marknaden. Däremot så har Miljöbyggnad ett starkt övertag i form av att det är mycket enklare än BREEAM-SE. Eftersom marknaden för att miljöcertifiera byggnader i Sverige är förhållandevis liten jämfört med antalet projekt som pågår så är det mer realistiskt att de enklare systemen har lättare att etablera sig. BREEAM-SE som kräver specialutbildad personal och väldigt mycket tid kan anses komplicerad och kan resultera i att företag och organisationer backar undan för att välja något lättare inledningsvis.

● Framtidsaspekter och utvecklingen av systemen på marknaden.

Systemen har för tillfället områden som kommer behöva ses över för att kunna bli mer tillämpade på marknaden. Även om de inte konkurrerar med varandra så kan de riskera att inte vara aktuella om marknadens krav inte följer dessa systems ramar. Miljöbyggnad har i nuläget krav som börjar anses lågt satta i jämförelse med konkurrerande system på vissa områden så som energiförbrukning, vilket blir mer aktuellt i Sverige medans BREEAM-SE har en krävande process och kräver så pass mycket expertis och kontakt utomlands att den kan riskeras att väljas bort om det finns något alternativ på marknaden som är något lättare men vars betyg har samma betydelse på marknaden.

● Andra intervjupersoner hade kanske lett till andra svar?

För att få en annan synvinkel i studien så hade det varit intressant att intervjua fler hos SGBC som ombesörjer och utvecklar systemen i Sverige för att höra hur möjligheterna för att genomföra ändringar ser ut med respektive system. I vilken mån de är begränsade av marknaden, branschreglerna i landet och BRE som har äganderätten till BREEAM-SE. Det hade även varit intressant att intervjua ett företag som köper fastigheter och inte bygger dem för att höra hur de resonerar kring när de ska köpa en byggnad som är certifierad och vilken vikt de lägger vid själva certifieringen. Tyvärr så har de berörda avdelningarna inte möjlighet att medverka i intervjuer i dagsläget. Därav fick SGBCs kontors- och ekonomiansvarige svara på frågor efter bästa förmåga.

● Eventuella framtida undersökningar inom området.

Framtida undersökningar kan ta fokus på fler system alt. andra intervjuobjekt. Det vore intressant att jämföra fler av de system som finns i Sverige och kanske även att jämföra något system som endast finns i ett annat land som skulle vara dess motsvarighet till Miljöbyggnad. Därav kan man se hur Miljöbyggnad förhåller sig till andra system internationellt. Kanske andra system har en annan nivå än Miljöbyggnad eller har hittat på lösningar som

17

● Brister och potentiella problem

Version Miljöbyggnad 3.1 har tagits i bruk sen arbetet påbörjades vilket resulterar i att

manualen har reviderats. Denna studie är baserad på manualen för versionen 3.0. Däremot har inga större förändringar gjorts i Miljöbyggnad 3.1 då det är en reviderad version som följer grunden i 3.0. Det finns därmed inget som påverkar certifieringsprocessen, betyget eller vad som undersöks nämnvärt. BREEAM-SE 2017 är fortfarande den senaste versionen men en ny version är planerad inför 2021.

18

5 Slutsatser

● Båda miljöcertifieringssystemen fyller en specifik roll och kompletterar varandra genom att uppfylla olika behov på marknaden istället för att vara konkurrenter. Det finns således ett behov av de båda systemen.

● Vilket system som passar bäst beror fullständigt på vilken typ av byggnadsprojekt som ska certifieras och vem som är intressenten.

● BREEAM-SE är avsevärt mer omfattande och dyrare vilket gör att systemet passar bättre till större projekt, speciellt projekt som kan vara av intresse för icke svenska intressenter eftersom det är ett internationellt system vars betyg bär vikt även i andra länder.

● Miljöbyggnad är något snabbare och mer lättarbetat i jämförelse med BREEAM-SE och passar bättre för mindre projekt.

19

Referenslista

[1] Naturvårdsverket (2016-10-13) Parisavtalet. Hämtad 2018-05-03 från:

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-

internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/Klimatkonventionen/Parisavtalet/

[2] Kungliga tekniska högskolan. (2012-02-20) Peter Larsson. Succé för KTH:s

miljöklassificering. Hämtad 2018-05-03 från: https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/succe-for-kth-s-miljoklassificering-1.294171

[3] BREEAM (2018) The aim of BREEAM. Hämtad 2018-05-01 från: https://www.breeam.com/

[4] Sweden Green Building Council (2018) Certifiera med Miljöbyggnad. Hämtad 2018-05-06 från: https://www.sgbc.se/certifiering/miljobyggnad/certifiera-med-miljobyggnad/ [5] Sweden Green Building Council (2018) Certifieringsprocessen för Miljöbyggnad. Hämtad 2018-05-06 från: https://www.sgbc.se/certifiering/miljobyggnad/certifieringsstod-for-miljobyggnad/certifieringsprocessen-for-miljobyggnad/

[6] BREEAM. (2018) How BREEAM certification works. Hämtad 2018-05-10 från: https://www.breeam.com/discover/how-breeam-certification-works/

[7] Sweden Green Building Council. Miljbyggnad 3.0 (2017) bedömningskriterier för nyproduktion. Sida: 6-75.

[8] BREEAM Manual (2017) Svenska. BREEAM-SE Nybyggnad 2017. Sida 29-437 [9] Sweden Green Building Council, Miljöbyggnad 3.1 (2020). Ändringar som gjorts i 3.1

[10] BREEAM Manual (2017) Svenska. BREEAM-SE Nybyggnad 2017. Sida 34-84, 133-140,

215-259, 434-437.

[11] Sweden Green Building council. Miljöbyggnad, Manual för betygskriterier (2014-11-04).

Sammanfattning betygskriterier MB nyprod.

[12] BREEAM Manual (2017) Svenska. BREEAM-SE Nybyggnad 2017. Sida 21-28. [13] BREEAM. (2018) How BREEAM certification works. Hämtad 2018-05-10 från:

https://www.breeam.com/discover/how-breeam-certification-works/

[14] Sweden Green Building Council. BREEAM. (2018) Certifieringsprocessen för BREEAM-SE. Hämtad 2018-05-13 från: https://www.sgbc.se/certifiering/breeam-se/certifieringsprocessen-for-breeam-se/

20

[15] BREEAM Manual (2017) Svenska. BREEAM-SE Nybyggnad 2017. Sida 4-79

[16] Sweden Green Building council, Miljöbyggnad 2018. Avgifter i Miljöbyggnad. Hämtad 2018-05-08 från: https://www.sgbc.se/certifiering/miljobyggnad/certifieringsstod-for-miljobyggnad/avgifter-i-miljobyggnad/

[17] Kostnader för certificeringen i BREEAM-SE. Sweden Green Building Council. BREEAM. (2018) Fee sheet.

[18] BREEAM (2018) Vår verksamhet. Hämtad 2018-05-02 från:

21

Bilaga A

Intervju A

Transkribering av intervju med NCCs Sustainability expert i Göteborg, den 15 maj 2018. Studie av miljöcertifieringssystem.

S.E=Sustainability expert hos NCC i Göteborg R.E=Richard Eriksson (intervjuare)

S.M=Sadaf Moghbel (intervjuare)

R.E: Hur är det att arbeta i praktiken med BREEAM?

S.E: Den lilla nätta frågan, ja. [S.M: Eller om vi får fråga först, vad heter din post eller vad kallas den?] Du får kalla mig lite vad du vill. Jag jobbar ju på teknik och hållbarhet på NCC, precis som Eva. Vi är kollegor i samma grupp och där jobbar jag med hållbarhet eller

miljöfrågor och stöttar våra projekt inom NCC building på byggnadssidan Och huvudsakligen så jobbar jag med BREEAM i våra byggnadsprojekt och vi tillämpar BREEAM för kommersiella byggnader som det kallas. Alltså kontrol, handel och industri. Och de byggnader som vår systerorganisation NCC property development utvecklar, alla de kontor, handel och industri BREEAM-certifieras enligt olika nivåer. Alltså, så fort de kör en byggnad så ska BREEAM in, så att säga. Och jag är en av de på NCC teknik som hjälper till med det då när BREEAM drar igång. Så det är jag, kan man säga. Sen jobbar jag med lite andra miljöfrågor också. Men det är väl den rollen som jag har kan man säga.

[Kort paus]

S.E: Ska jag köra vidare med fråga ett där eller var det något annat jag skulle säga?

R.E: Nä inget speciellt, det är bara att köra vidare.

S.E: Hur det är att jobba med BREEAM i praktiken, jo i och med att vi använder BREEAM för kommersiella byggnaderna, kontor, handel och industri, det är ju oftast byggnader. Industri har korta ledtider men kontor tar ju oftast väldigt, asså det är många år vi pratar om från förstudie och programhandling till färdig byggnad och inflyttning. Och det i sig innebär att ett BREEAM projekt pågår under en väldigt lång tid. Det är ju ett sjuttiotal indikatorer som ska jobbas med eller ja, ett urval av ett sjuttiotal indikatorer som ska jobbas med under den här tiden och det ska ju göras två rapporter. En för projekteringsskedet och en för färdig byggnad. Så det är ju väsentligt mycket mer jobb än till exempel miljöbyggnad på det viset i respekt give projekt. Men å andra sidan så har vi ju inte lika många BREEAM-projekt som miljöbyggnadsprojekt. Så det är ju mer att man kanske jobbar parallellt med, på sin höjd, tre BREEAM-projekt samtidigt därför att mycket mer fungerar inte därför att det är så många aspekter. Och när man jobbar BREEAM så är man ju mer en processledare, man ansvarar

22

inte särskilt mycket, oftast inte även för göra det som står i de olika indikatorerna själv. Utan man jobbar med att vara sakkunnig inom vad betyder det som står i BREEAM-manualen och när ska det göras och vad kräver SGBC och BRE. Hur ska man bevisa att man har gjort det som står, alltså, processleda BREEAM-arbetet. Sen har du kanske en el-projektör, VVS-are eller någon på byggarbetsplatsen som ansvarar för att göra själva arbetet och för att se till att kraven uppfylls i praktiken. Oftast är det också de som sätter ihop underlag för bevisningen och själv så tittar man på den och gör en kontroll av, amen verkar det här uppfylla det som står i manualen eller behöver det justeras på något vis. Så att man är mycket mer, höll på att säga, lekledare när man jobbar med BREEAM, skulle jag säga.

R.E: Det är ju otroligt intressant det här. Man ser ju då att det blir ju ett helt annat kontrast när det är så pass mycket arbete. Sen har jag en fråga där lite på sidan för att när jag har kollat på SGBCs hemsida så har det stått att det bara finns trettio projekt i Sverige som är

klassificerade i Sverige med BREEAM. Jag vet inte om det stämmer för jag tyckte att den siffran verkade väldigt låg i jämfört med de andra. Och lika det här att BREEAM har funnits så pass länge i Sverige för den visade bara byggnader från 2017 som skulle ha blivit gjorda med BREEAM.

S.E: Det låter som en konstig siffra men det får de svara för (SGBC) men det låter ju väldigt lite.

R.E: Jo för jag tyckte själv att det kändes orimligt då när BREEAM har funnits i så pass många år och det bara finns trettio byggnader.

S.E: Jag har faktiskt framför mig just nu statistik från SGBC. [Kort paus av letande] Alltså, framför mig har jag registreringar och certifikat under 2015 till 2017 och då står det

BREEAM-SE certificates issued, alltså utförda certifikat. Under 2015 var det fem, under 2016

var det tretton, under 2017 var det 22. Men det är ju bara de tre åren och det blir ändå fyrtio. Så jag blir lite osäker på vad det var för siffra. Sen har du ju registreringar för först så

registrerar ett projekt och sen så gör du projekten och förhoppningsvis så får du ett certifikat. Och registreringar är ju betydligt fler, de är ju tjugoen, sjutton och femtiosju för de tre åren. Men då registrerar man det och sen kanske tre-fyra år senare så får du ett certifikat eller så får du inget allt för att du lägger ner projektet eller någonting.

S.M: En fråga bara. Jag fick upp en fråga just om registreringar, visst är det så att i

miljöbyggnad så brukar man få preliminär-certifiering efter registreringen alltså när man har

granskat uppgifterna och så. Är det någorlunda likadant med BREEAM?

S.E: Nae, i BREEAM gör du som så att du registrerar projektet någon gång förhållandevis tidigt. Då anger du bara vart det är, hur stort det är och lite sånt där. Sen kör du hela

projekteringen och tar fram verifikat eller bevis för projekteringsskedet, det som i BREEAM-sammanhang kallas för ‘design stage’. Så efter projekteringsskedet så skickar du in en så kallad design stage rapport. Den granskas och så får förhoppningsvis ett interimt (tills vidare) certifikat som gäller då för design stage. Och det certifikatet ska betraktas som en vägledning

23

till om man är på rätt väg och hur stor sannolikheten är att man kan nå ett slutligt certifikat för byggnaden. Och sen kör du byggskedet och sen blir det en färdig byggnad och då gör du en färdig byggnadsrapport som heter ‘post construction rapport’ eller PC rapport. Då får du ditt slutgiltiga certifikat för den färdiga byggnaden. Så fungerar det. Däremot så finns det inga krav efter färdig byggnad. Så det finns inga uppföljande krav i BREEAM.

[S.M: Jaha så det gör det inte?] Nej, du behöver inte bevisa något efter post construction. [S.M: Så att hela verifieringsskedet som finns i miljöbyggnad finns inte i BREEAM?] Nej, nu såg jag i ett nyhetsbrev att BRE funderar på införa ett frivilligt sådant, men det är alltså på den nivån. Att man lurar på det, det finns inte idag. I den manual som kom i höstas

BREEAM-SE 2017, så finns det numera några indikatorer som handlar om saker som ska göras efter

inflytt. Man ska finnas tillgänglig för hyresgästen de första tre åren och lite sånt där. Du behöver bevisa att du lovar det men du behöver inte bevisa att det är gjort. Så vid färdig byggnad så lovar du att “Jajamen jag kommer att finnas tillgänglig.” men du behöver inte, tre år senare, säga att det gjorde vi också utan vid färdig byggnad så är du klar.

S.M: Jaha, gud vas bra att veta det. Det är nog en stor skillnad mellan just miljöbyggnad och BREEAM.

S.E: Ja, det skulle jag säga. Å andra sidan så är det så vansinnigt många fler puckar som man jobbar med i BREEAM.

R.E: Då känner jag att vi har fått väldigt bra svar på första frågan. Så jag tänkte att vi ska gå vidare med den andra frågan. [U.F: Ja, starka och svaga sidor där?] Ja, för den har vi

egentligen kommit in lite på den där.

S.E: Ja, asså starka sidor är ju att det är ett system där du har väldigt många indikatorer och du kan välja. Du har ett fåtal som är så kallade minimikrav och de måste du jobba med beroende på vilken nivå du vill uppnå, pass, good, very good, excellent eller outstanding. Men utöver det så får du ju välja ganska fritt vad du vill jobba med i just ditt projekt. Det är ju en fördel därför att man kan ju då känna att i vårt projekt är den här frågan inte relevant eller väldigt, väldigt komplicerad att få till på grund av projektets utformning eller vad det kan vara. Och då tappar man inte hela certifieringen på grund av det utan då kan man välja att vi vill jobba med den här frågan istället för det är mer relevant i vårt projekt, det är det som är viktigt eller det är vad kunden kräver eller vad det nu kan vara. Det är ju en fördel tycker jag. [S.M: Men påverkar inte det slutbetyget?] Olika indikatorer är värda lite olika mycket och du måste komma upp i ett visst värde för att klara en viss nivå. Beräkningsmetodiken för att komma upp i en nivå är ju högst sagt ett examensarbete i sig så jag ska inte gå in på detaljerna där men man kan säga du måste uppnå ett visst antal procent av de totala

tillgängliga poängen. Man kan inte bara räkna dem rakt av för att de är värderade olika inom olika områden. Men för very good till exempel måste du uppnå 55% av det du maximalt skulle kunna uppnå. Hur du uppnår de 55% är upp till dig i ditt projekt, förutom

minimikraven, det finns några som du måste jobba med men förutom de så får du välja fritt i manualen vad du vill jobba med. [S.M: Det låter faktiskt väldigt bra.] Mja, i praktiken så inte valfriheten fullt så stor därför att vissa indikatorer till exempel att återvinna gråvatten det vill

24

säga, använda spolvatten och ha någon rening av det och återanvända det i byggnaden. Det gör man ju normalt sett inte så att en del indikatorer är ju väldigt mycket svårare att jobba med och de väljs generellt sett bort. Så ofta jobbar man med samma indikatorer i alla fall men det finns i alla fall en valmöjlighet och det är bra. Sen finns ju en hel del utmaningar om man säger så. Det är ju ett brittiskt system byggt på brittiskt tankesätt och det finns en del

kommunikationsutmaningar i och med att fram tills alldeles nyligen, ni fick ju nyheten på mail där, att SGBC har numera, sen denna veckan rätt att syra lite mer över sig själva. Tidigare så har allt styrts från BRE i London och där ser man inte alltid på byggteknik på samma sätt som vi gör i Sverige. Det är bara att checka in på ett hotellrum och se att det finns heltäckningsmattor i badrummet och lite sånt. Vi bygger på olika sätt kan man säga. Och det där blir ju en utmaning, vad som är viktigt i Storbritannien kanske inte är viktigt på samma sätt här och lite så. Det blir ju en utmaning helt klart. En del indikatorer kan projekten

uppleva som “Ja fast varför ska vi göra såhär?” Det kan även bli byråkratiskt, väldigt mycket fokus hamnar på att ta fram bevis och verifikat och för lite fokus hamnar på att faktiskt genomföra åtgärder och det kan bli synd för då blir det mer en pappersövning än ett miljöåtgärd. Det där beror ju lite på hur projekten väljer att betrakta BREEAM också. Ska man bara göra enklast möjliga eller ska man faktiskt satsa på det? Det går ju att lägga ner olika mycket energi så att säga, i arbetet.

S.M: Så det går att bortse lite från det engelska tankesättet som finns i BREEAM?

S.E: Alltså, nu ska jag ju också säga den brittiska manualen är ju “översatt” till BREEAM-SE manualen. BREEAM-SE gäller ju för Sverige, det är därför den heter SE. Men måste ju följa den brittiska manualen till en väldigt hög grad. Vi har ju till exempel i BREEAM-SE ett skallkrav, som inte är samma sak som minimikrav, som handlar om att du inte får använda asbest. Fast det har är ju ett lagkrav sen länge och det är ju ett sånt exempel på att vi tycker att “snälla söta, varför står det med i BREEAM-manualen?” Men då är det ju å andra sidan inte ett problem att klara av det heller men det blir lite märkligt. Men det är ju bara någonting som man som processledare då när man jobbar med BREEAM får lära sig hantera och

kommunicera. [Samtalet bröts en kort stund] Det skulle jag säga är de stora bitarna, sen finns det ju alltid en massa saker som man skulle vilja förändra på i stort och smått men det beror på hur länge vi ska fördjupa oss i frågan.

R.E: Jag förstår. Jag tänkte då ställa en annan liten fråga där som vi var inne på. Nu när man får då att SGBC får rätten att göra ändringar och ta över mer av kontrollen för BREEAM. På vilket sätt tror du att vi får rätten att ändra och anpassa oss helt [U.F: Nej.] eller om vi måste fortsätta att hålla oss till det engelska som står i centrum? [U.F: Ja.]

S.E: Innan de fick den rätten så behövdes, när man skickade in design stage och post construction rapporterna, så skickades de till SGBC men SGBC hade inte rätten att granska dem själva utan var tvungna att skicka de vidare till BRE. BRE gjorde sedan en

kvalitetskontroll av rapporterna och utfärdade certifikat och så vidare. Idag, från och med i måndags, så kan vi alltså skicka rapporterna till SGBC och SGBC har rätten att utfärda certifikat. Däremot så kommer BRE aldrig släppa på kraven på själva manualen. Det kommer

25

de inte. Däremot så kan tillämpningen av manualen ske i Sverige. [R.E: Det känns otroligt bra eftersom det blir ett steg mindre eller det blir lättare om man håller det till Sverige och det granskas här istället för att det skickas till England för att granskas där.] Ja, precis. För

återigen Jag tror att SGBC har en större förståelse för hur vi löser saker och hur vi bygger i Sverige. Och det märks också på de granskningssynpunkter som man ibland får från BRE. Att “Ja, så fungerar det inte riktigt” (i sverige). Så ur den synvinkeln så tror jag att det blir väldigt bra att det hamnar hos SGBC.

R.E: Då tänkte jag att vi skulle gå vidare med tredje frågan. Om systemet är bättre att klassificera stora projekt än mindre projekt?

S.E: Jag misstänker att du redan anar svaret på den frågan med tanke på vad jag berättat hittills. Du kan ju alltså i den nya manualen BREEAM-SE 2017 certifiera en enskild villa till exempel, om du vill bygga ett enfamiljshus så kan du certifiera det. Men då ska du ju gå igenom hela den här processen med projekteringsskede, byggskede och alla indikatorer och du ska tillsätta en arkitekt, en ekolog, en AP. Asså, sådär, jag tror inte att du drar inte igen de pengarna någonstans, det är ingen som vill betala för det arbetet helt ärligt. Det är ju ingen slump att vi kör miljöbyggnad och svanen på bostäder. Nu har ju i och för dig BREEAM inte funnits för bostäder förrän förhållandevis nyligen men det finns ju, vad jag känner till, ingen plan på att gå över till det heller. [R.E: Men dåså, det var lite det jag misstänkte men jag ville kontrollera för säkerhets skull ifall det fanns någon alternativ väg.] Inte vad jag känner till. Asså, nu vill ju SGBC marknadsföra, de ska ha något frukostseminarium här i, när det nu var, om BREEAM för bostäder men vi får se om någon hakar på det. [S.M: Det är väl ekonomin som kommer i vägen då, antar jag?] Ja, det är det ju definitivt men det blir ju svårt att se riktigt nyttan med det. Det finns ju system som vi använder för att miljöanpassa bostäderna och då ska man ju se att det här skulle vara så pass mycket bättre, i så fall. Där är inte jag riktigt rätt person. Jag kan BREEAM men jag är kass på Miljöbyggnad och Svanen. Nu är jag tyvärr lite för specialiserad för att riktigt kunna göra den jämförelsen. Jag skulle nog se att det är en utmaning att jobba med BREEAM för bostäder, också för att du har kortare ledtider på det, så att säga.

S.M: Då går vi vidare med fråga fyra. Vad tror du utmärker BREEAM i Sverige från de andra miljöcertifieringssystemenen?

S.E:Vad är ni ute efter för svar? Hur menar ni? [R.E: Jag tänkte lite. Jag förstår ju att det blir svårt eftersom du inte är så insatt i de andra systemen så jag tänkte lite generellt vad är det BREEAM erbjuder som de andra kanske inte erbjuder?] I och med att det är så många fler indikatorer så är det ju betydligt bredare, så kan man ju säga. Asså du har ju nio områden och varje område har ett gäng indikatorer och varje indikator har ett gäng krav. BREEAM är ju jämförelse med Svanen och miljöbyggnad det enda system som till exempel har krav på byggarbetsplatsen. Till exempel, BREEAM har mer krav kring material, BREEAM har mer krav kring ekologi och lite sånna saker. Så att floran är ju större bland kraven så att jag skulle säga att det är ju ett mer heltäckande system. Det är ju den riktigt stora skillnaden. Sen är det ju också i högre grad jämförbart internationellt sett därför att du har ju i princip, även om

26

manualerna BREEAM-SE är anpassad för Svenska förhållanden i vissa avseenden, så är den väldigt lik den internationella standarderna från BRE. Så jämför du en Svensk och en

Holländsk byggnad så ska de följa i princip samma krav. Så att du får ju en större jämförbarhet mellan byggnader internationellt.

R.E: Då kommer vi egentligen in på fråga fem, som är just om det här att det är ett internationellt system och. [S.M: Om betygen eller ja poängen eller slutbetygen är värda mer.] Jag kanske skrev den lite luddigt den här frågan men det jag tänkte med den här är att en BREEAM-certifiering, kan den väga tyngre då än till exempel en svenenmärking just för att en BREEAM-certifiering gäller ju även att andra länder kan se, relatera och förstå vad man har gått igenom och att det inte bara gäller i Sverige.

S.E: Mm, det skulle man ju kunna säga och också på de kommersiella byggnaderna så kan man ju ha internationella hyresgäster. Det kan ju vara internationella företag som vill hyra kontor eller vad det nu kan vara och då fungerar det bättre med ett internationellt erkänt system. Medan i bostäder så har du ju inte den typen av kunder, alltså internationella kunder som du kanske har i de kommersiella byggnaderna. Så att, därigenom blir det ju enklare att kommunicera BREEAM och en BREEAM-certifiering därför att det är erkänt och man vet vad det är för någonting på ett annat sätt.

R.E: Dåså då tänker jag att vi har fått bra svar på den där. Då kan vi hoppa direkt till sexan, den är ju lite mer det här då. Händer det att man jämför till exempel byggnaderna här i sverige med de i england, nederländerna eller var det nu kan vara. Till exempel att BRE undersöker att alla sköter sin del och håller. Att alla följer standarderna som de har satt ut och att de sköter sig och sen ifall att man kollar hur det ser ut i olika länder till exempel om Sverige gör väldigt bra, att här har vi väldigt många som får Very good eller högre men i ett annat land kanske de får lägre än det och att de då jämför mellan olika länder.

S.E: Det där är ju någonting som du egentligen ska fråga både SGBC och BRE om. De för statistik på olika ledder och bredder. Så att jag törs inte säga om den ligger publikt men jag vet att de följer upp hur många certifieringar som sker och vilken nivå de landar på. Sen har de också årliga konferenser där de utser årets miljöbyggnad och BREEAM-byggnad där man kan vinna priser och sånt men det är mer på konferensnivå. Vi sitter inte och jämför “amen det här kontoret vi byggde i Eskilstuna, hur mycket bättre är det än vilt främmande

konkurrens kontor i Paris.” Nämen, det har ju inte vi någon nytta av att titta på. Så att det är ju ingenting som vi gör, på det viset.

S.M: Dåså, men du som arbetar konstant med BREEAM, vad behöver utvecklas eller förbättras med systemet enligt dig och vad är de eventuella förbättringarna för programmet och systemet?

S.E: Mm, det är ju ett kontinuerligt arbete med att vi som tillämpar BREEAM både på NCC och alla andra organisationer, att vi har synpunkter på att “Så här borde det inte vara och såhär borde man utveckla det.” Det är ju en flora av tankar och synpunkter och alla tycker

27

naturligtvis inte lika utan en del tycker tvärt emot varandra. Jag menar, med tanke på hur många krav som faktiskt finns i manualen så är det klart att det finns synpunkter på vad som borde finnas med och inte och hur det ska skötas. Men jag skulle säga att de vi kanske har mest synpunkter kring eller tankar kring är hur SGBC driver BREEAM-arbetet. Det finns tankar kring hur man får ställa frågor kring manualen. När du kör ett BREEAM-projekt så har du rätt att ställa fem tekniska frågor kopplat till BREEAM. Du kanske undrar över hur vi lösa det här i vårt projekt, vad är rätt, vad är fel? Hur ska vi tolka manualen? Då får du ställa fem sådana frågor i hela ditt projekt, sen börjar varje fråga kostar pengar och det kan man ha synpunkter på, borde det vara så? Och man kan ha synpunkter på kurser som krävs för att få jobba med BREEAM, alltså det är mycket det här runt omkring hur rapportering ska ske, alla de bitarna kan man ha funderingar kring. Men det är en flora av detaljfrågor. Så att jag tror att det som krävs men som också sker är den kontinuerliga processen av utveckling och det kommer ju nya manualversioner ungefär var tredje år just för att det händer saker i branschen. Det som är ett aktuellt krav idag är förlegat om tre, fyra, fem år. Då tycker man att “ Det där är ju inget att kräva, så gör ju alla idag.” Det är ju så branschen fungerar och därför måste ju manualen följa efter, ungefär så.

R.E: Då går vi vidare med nästa, den är då: Hur tror du att framtiden ser ut för BREEAM? Det är ju en väldigt svår fråga.

S.E: Fantastiskt att jag ska svara på den. Jajamen, det vet jag. [Skratt] Nä men, pratar vi

BREEAM-SE eller BREEAM BRE eller vad pratar vi om?

R.E: Framförallt BREEAM-SE. Jag tänker lite såhär att du har jobbat inom branschen och ser trenderna hur det går, om den används exponentiellt mycket och blir mer populär och

används mer eller om det sker mer förändring eller om det stannar av eller vad det kan vara. För du ser ju mer över en tid vad som händer och vad som sker.

S.E: Jag skulle säga såhär att den nya manualen inkluderade en del nya krav som man inte har jobbat med tidigare som är kopplade till växthuseffekten och klimatanpassning och lite mer att betrakta byggnader ur ett långsiktigt perspektiv. Att byggnaden ska klara av kommande förändringar i klimat och så vidare, att den ska stå pall för det. Det tycker jag är väldigt positivt att man nu har inkluderat det bland indikatorerna så att man kan jobba med frågorna och få poäng för dem. Att man har det här långsiktiga tänkandet. Däremot det som vi kanske vill jobba mer med idag som saknas i BREEAM är ju de sociala frågorna. Detta med social inkludering, att jobba med integrering, att jobba med att motverka segregering och de bitarna. Företag med med olika ekonomiska förutsättningar, den lilla skomakaren ska också ha råd att verka i det populära kontorsområdet till exempel. Det är inte bara de “high fancy” företagen som ska ha råd hyra in sig för då blir det väldigt segregerat även på företagsnivå, så att säga. Utan man vill ha “blandstaden” och allt det där och de bitarna finns inte med i BREEAM-manualen idag men det är något som till exempel vår fastighetsutvecklare och organisation PD vill jobba mera med. Så det skulle jag snarare säga att det borde man ta med i en framtida manualutveckling men det måste ske via BRE och jag är osäker på hur långt man har kommit där, helt ärligt. Så att om man bara ska gissa hej-vilt så finns det väl en risk att man på lång

28

sikt ser att om BRE inte är på tårna där så finns det ju risk att man ser att BREEAM täcker inte upp de frågor som vi vill jobba med, som våra kunder efterfrågar och så vidare och då kommer man inte tillämpa systemet. Men som det är just nu så har vi ju en strategi att vi kör BREEAM på alla våra kontor, handel,- och industribyggnader. Jag har inte hört något om att man inte skulle göra det och fortsätta så.

S.M: Just det här som du nämnde, den här risken. Hur kommer det i längden påverka NCC som företag som ska certifiera samtliga kommersiella byggnader.

S.E: Det är ju svårt att säga för det beror ju på hur saker och ting utvecklar sig och det kan ju mycket väl vara så att om tre år så dyker det upp en ny fråga som alla måste jobba med som vi knappt ser idag. Utvecklingen av vad som är viktigt sker ju ganska fort. För tre till fyra år sedan så var ju inte detta med social inkludering alls på tapeten på det vis som det är idag. Så det är jättesvårt att se vad som kommer hända. Men som sagt, det är ju, jag hoppas att BRE är på tårna och ser de behov som man har. Ungefär så.

R.E: Då blir jag att tänka på en annan fråga som inte fanns med på papperet. Vilken makt kan man säga att Sverige har eller SGBC har för att påverka BREEAM eller BRE. När vi har åsikter eller någonting, är de nyfikna på vad vi tycker och de lyssnar och vill gärna att vi ska kunna påverka systemet för BREEAM i alla länder? Eller är det mer att de vill sköta allt och lyssnar inte lika mycket på de andra länderna som använder systemet?

S.E: Någonstans mitt emellan skulle jag säga. Men där ska ni ju prata med SGBC för det är de som har kontakt med BRE på det viset och i de frågorna. Nu har ju SGBC gått ut till oss medlemmar och sagt “Vad har ni för synpunkter på manualen om vi ska skicka med något till BRE för kommande manualversioner. Ja vi tycker det här och det här.” Och då tar de med det. Där har vi bland annat nämnd de här frågorna med socialt. Så absolut, BRE vill ta in synpunkter men de vill också bestämma själva så någonstans mitt emellan skulle jag säga. Men ställ den frågan till SGBC.

R.E: Jo, jag känner också att det vore väldigt intressant att få den från dem. Dåså, då tror jag nog att vi kan gå vidare. Är det någon konkurrens mellan BREEAM och de andra systemen (miljöcertifieringssystem) i Sverige? Om man märker det nämnvärt? [S.M: Det kanske inte märks så pass mycket hos just NCC eftersom ni arbetar med både miljöbyggnad, BREEAM och kanske fler system. Men jag tänker mig om det ändå är märkbart.?]

S.E: Asså, jag funderar lite på vad som är konkurrens. I min värld så är det viktigaste att, det jag kallar för “moderjords mungipevinkel”, det vill säga, blir planeten glad så blir jag glad. Om det sker med miljöbyggnad, svanen eller BREEAM är ju lite, ursäkta uttrycket, skit samma. Därav ser jag inte riktigt konkurrens på det viset. Skulle man helt plötsligt säga “Vi kör miljöbyggnad på våra kontor istället.” Fine, gör det då bara det blir bra för miljön. Så jag ser liksom inte de som konkurrenter till varandra utan som olika sätt att uppnå samma mål. Däremot så kan ju säkert andra se det som konkurrens, jag menar SGBC vill ju gärna att man ska köra de olika systemen eller BRE till exempel tycker att väl att man ska köra just

29

BREEAM för det är ju deras system, såklart. Så de tjänar ju pengar på det. Men jag ser det inte som en konkurrensfråga.

R.E: Så det viktiga är att ni påverkar, man försöker hela tiden driva utvecklingen framåt så att det blir en högre standard på byggnaderna som också är miljövänliga.

[S.M: Det tycker jag faktiskt är riktigt fint.]

S.E: Alla har väl inte samma inställning som jag då men jag tycker att det är synd att se det som konkurrens på något sätt ur ett produktionsperspektiv. Utan det är ju den som äger och förvaltar systemet som kan se det som att det finns en konkurrens. LEED, om ni känner till det. Det är en amerikansk version av BREEAM kan man säga. LEED och BREEAM konkurrerar ju. Vi har någon konkurrent, Skanska kan jag säga. Som kör LEED framförallt då medans vi kör BREEAM. Då kan man ju säga att LEED och BREEAM kanske

konkurrerar på något sätt men återigen, bara det blir bra i slutändan så spelar det ju egentligen ingen roll vilket system man tillämpar, tycker jag. Så jag har lite svårt att se problemet utan det är ju mer de som tjänar pengar på BREEAM, det vill säga BRE och SGBC som kan se att det finns en konkurrens. Jag menar SGBC, jo de kör LEED också så ja, jag vet inte riktigt hur man ska se på frågan.

R.E: Men då förstår jag lite hur det ser ut. Just att det optimala är att tänka och se dem som olika verktyg för att uppnå samma mål. Det spelar ingen roll vilket verktyg man använder så länge man når målet eller det blir ett bra resultat.

S.E: Ja, det är lite så man måste se det, tycker jag.

R.E: Då hade vi även ställt den frågan vad du tycker är bäst med BREEAM. Den har vi visserligen gått igenom lite tidigare redan så den kan vi hoppa över. Då tar vi sista frågan. Den är ju ett instick på det här att NCC valde att använda mycket BREEAM till deras kommersiella lokaler och till de större. Vad var det som gjorde att de tog steget mot BREEAM och inte något av de andra systemen?

S.E: Jag skulle säga att det är det här kopplat till internationellt system. Vi är ju en framförallt nordisk, men vi finns på fler ställen, organisation. Sverige, Norge och Finland framförallt kör ju BREEAM i sina byggnader och då är det lättare att ha ett internationellt system. Jag vet att i Danmark så kör man det danska DGMB men de vill inte göra som vi. Men det skulle jag vilja säga, just att det är ett internationellt system är det som har gjort att det blivit BREEAM. Sen kan man ju fundera varför det blev BREEAM och inte LEED men den historien kan inte jag, det får du nog fråga någon på Property development om. Säg till om du vill ha ett namn där. Men annars så skulle jag säga att det är ett internationellt system är det som har gjort att det blev BREEAM och inte miljöbyggnad. [R.E: Nä det kan jag förstå. DEt blir ju lättare för hela NCC att ha samma standard oavsett vilket land.] Ja, dels för hela NCC och för eventuella internationella hyresgäster helt enkelt.]

30

S.M: En liten fråga bara. Tror du, även om du kanske tänker annorlunda än andra kring konkurrensen, tror du att det finns möjlighet för BREEAM att i framtiden kanske

utkonkurrera de andra systemen, när det kommer till kommersiella byggnader i hela landet? Att man strävar mer efter ett brett system som BREEAM i framtiden och att man vill täcka fler och fler områden? [U.F: Istället för till exempel miljöbyggnad tänker du?] Ja precis, eller ja, egentligen vilket system som helst.

S.E: Om vi tar miljöbyggnad och BREEAM jämförelsen där. Miljöbyggnad är ju femton indikatorer, är det väl? Att jämföra med cirka sjuttio. Man går in i de olika systemen av olika orsaker. Väljer du BREEAM så vill du ha en stor palett och har musklerna för det. Har du inte eller vill du inte ha det så väljer du något där du inte behöver det. Väljer du miljöbyggnad så får du inte det internationella perspektivet och du kan inte kommunicera på det viset. Så att, jag tror att man väljer utifrån vilka behov man har. Jag har svårt att se att just de två skulle utkonkurrera varandra. Det handlar ju snarare om att typ LEED och BREEAM konkurrerar med varandra och Svanen och miljöbyggnad. Men jag ser fortfarande inte inom närtid att ett av systemen skulle slå ut något annat därför att det finns lite olika orsaker till att man väljer det ena eller det andra. [S.M: Det låter bra och det är förståeligt också.] Det är liksom inte som att välja en blå eller röd tröja utan som att välja en blå tröja eller ett par gröna byxor. Asså ja, det beror ju på vad du ska ha det till. Visst det är kläder bägge två. Eller en t-shirt eller en tjock ylletröja kanske är en bättre jämförelse. T-t-shirten väljer du i ett

sammanhang och en tjock ylletröja väljer du i ett annan sammanhang. Det går ju att använda det i samma syfte men med dagens väder så skulle jag inte välja den tjocka ylletröjan. R.E: En liten sidofråga. Tror du att det skulle kunna vara möjligt någon gång att, eller om du ser det som ett alternativ att BRE kommer någon gång skaffa ett system som är en “light version”. Att det är bara en tredjedel av indikatorerna som är väldigt grundläggande. Just för att de vill göra det lättare att granska mindre projekt så att det finns lite alternativ?

S.E: Nä, det ser jag inte, utan då kommer de säga “Ta bara nivå pass då.” För då behöver du bara behöva upp, nu kommer jag inte ens ihåg hur mycket det är men vad är det, tretio procent av poängen. Ja, då behöver du inte göra så vansinnigt mycket. Så jag tror inte att de kommer. Sen, det är ju inte så att det bara finns en BREEAM-manual. Går du till

Storbritannien så finns det ju en liten flora av olika manualer för olika typer och jag kan inte ens alla olika manualversioner som finns för alla olika sammanhang. Så att det går ju att leta sig fram till olika varianter och det går att lägga sig på olika nivåer. Jag ser inte varför man skulle göra det, där är det väl bättre att välja ett smalare system med en gång. [R.E:

Kostnaderna lär ju fortfarande vara väldigt höga.] Ja, därför att du måste ju betala

registreringsavgift och all det där, certifikatavgift och all de bitarna och de kommer ju oavsett vilken nivå du lägger dig på. Nu kan jag inte kostnaderna för miljöbyggnad med jag har svårt att tro att de är lika höga som för BREEAM. [R.E: Nä, jag har inte heller riktigt koll på dem men det lär ju vara en otrolig skillnad för att det är så många fler steg.] Prislistorna ligger på SGBC, så de tror jag att du kan tanka hem bara, de är ju publika men jag har inte tittat på

31

32

Bilaga B

Intervju B

Intervju med NCCs Specialist inom Energi och Miljöbyggnad i Göteborg. Intervjun utfördes via e-post och ägde rum den 17 maj 2018.

1. Hur är det att arbeta med miljöbyggnadssystemet i praktiken?

Svar: Det är ett system som på pappret inte borde vara så svårt att certifiera efter, eftersom det bygger på den svenska byggprocessen, lagar och branschregler. Svårigheterna är att få tydlig dokumentation på alla indikatorer, inte minst de som projektörer tycker är självklara, tex legionella och ventilation. Trots att dagsljuskraven för Brons i princip bara är enligt BBR så är det fortfarande en utmaning att få vissa arkitekter att förstå problematiken. Även frågan om solskydd och solvärmelast kan fortfarande skapa en del svårigheter när inte arkitekterna har haft med sig tankar om solskydd i sin gestaltning. Det märks oerhört tydligt och positivt när projektörerna har varit involverade i tidigare MB projekt. Loggboken kan vara

utmanande att arbeta med när tex BVB ändrar förutsättningar för leverantörerna.

2. Vilka är systemets starka respektive svaga sidor?

Svar: Starka sidor är att det har lyft upp lagkrav som tidigare har varit förbisedda. Svaga sidor är att det ibland är onödigt fyrkantigt.

3. Är systemet bättre anpassat till att klassificera mindre projekt eller större projekt eller fungerar det lika bra oavsett projektet omfattning?

Svar: Det är betydligt enklare att certifiera ett litet bostadsprojekt än en fastighet med flera olika verksamheter. Det går dock lika bra, skillnaden är storlek på arbetsinsats. Jag tycker att det mest utmanande är ombyggnationer när olika delar skall tolkas som nytt och andra och befintligt. Det kan vara förvirrande både för projektet och mig som samordnare.

4. Vad tror du utmärker Miljöbyggnad i Sverige från de andra miljöcertifieringssystemenen? Svar: Möjlighet till en enklare certifiering. Dvs färre timmar och därmed billigare. Skillnaden är även att alla indikatorer måste tas med, det går inte att ”komma undan” någon del. Det är heller inte så omfattande och kanske inte heller ett system som verkligen signalerar