• No results found

”Den där gröna stolen är en typisk lärarstol - en elak lärarstol”: En undersökning av hur design tas i bruk av en grupp gymnasieelever

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”Den där gröna stolen är en typisk lärarstol - en elak lärarstol”: En undersökning av hur design tas i bruk av en grupp gymnasieelever"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

”Den där gröna stolen är

en typisk lärarstol - en elak lärarstol”

En undersökning av hur design tas i bruk

av en grupp gymnasieelever

”That green chair is at typical teacher´s chair – an evil teacher´s chair”

A study of how a group of students use and talk about design.

Marie Aidehag

Konstfack, Institutionen för bildpedagogik Magisterkurs i bildpedagogik, 2014/2015 Examensarbete 30 hp:

Handledare: Cecilia Andersson Opponent: Paul Resch

(2)

Abstrakt

I samband med gymnasiereformen 2011 försvann den obligatoriska kursen Estetisk

verksamhet (100p) som möjliggjort för alla gymnasieelever i det tidigare systemet att möta något estetiskt kunskapsområde och uttrycksmedel under sin utbildningstid.1 Att ge unga människor relevanta redskap för att bli visuellt kompetenta i ett modernt samhälle förefaller vara en självklarhet och det blir högst aktuellt att finna nya arbetsformer. När möjligheten inte längre finns att nå flertalet gymnasieelever, ställs viktiga frågor kring bildämnets innehåll och framtid. Genom mitt arbete med designkurser på gymnasiet har jag sett att det finns en

möjlighet att nå ut till andra grupper än de som tidigare varit representerade i mer traditionella bild- och formkurser på min skola. Variationen i designgrupperna har varit större vad det gäller kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund och det har väckt min nyfikenhet.

I min studie har jag gjort en undersökning av hur ett praktiskt arbete kring design tas i bruk av en grupp gymnasieelever. Undersökningen har genomförts i form av en workshop där elevgruppen värderar, samtalar om och gestaltar stolar med utgångspunkt i frågor om design, form och funktion. Jag har varit intresserad av att se vilka variationer som går att utläsa i elevernas utsagor och vilka diskurser som framträder. Syftet med studien har varit att få tillgång till ett material som ger en möjlighet att diskutera frågor om design, pedagogik och lärande. Förutom att studera vilka olika aspekter informanterna lyfter fram, har jag även varit intresserad av att studera hur de samtalar om sitt arbete och vilka variationer jag kan finna i deras sätt att beskriva sina synpunkter, val och utformningar.

I resultatet framträder några diskurser tydligare än andra, där informanterna uppehåller sig kring objektens utseende och dess funktioner. Förmågan att uttrycka sig och att använda olika begrepp och formuleringar varierar och skapar olika diskurser. Jag finner även utsagor där informanterna för fram mer personliga upplevelser av att undersöka och arbeta och där de återger känslor av objekten samt beskriver en del privata associationer i relation till sin upplevelse. Andra utsagor koncentrerar sig på objektens material och konstruktion. Genom att synliggöra dessa diskurser skapas en kunskap och ett breddat synsätt som är värdefull i ett pedagogiskt arbete med ungdomar. Förmågan att belysa olika anspråk inom design ökar och dessa blir tillgängligt för flera oavsett bakgrund och förkunskaper.

Nyckelord; design, pedagogik, diskursanalys                                                                                                                

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning s.4

1.1 Introduktion s.4

1.2 Bakgrund s.4

1.2.1 Design, begrepp och historik – en kort orientering s.6

1.3 Syfte s.8

1.4 Frågeställning s.8

1.5 Empiri s.8

1.6 Urval och avgränsning s.8

1.7 Metod s.9

1.7.1 Etnografi i klassrummet s.9 1.7.2 En bakgrund till undersökningens utformning s.10 1.7.3 Workshopens genomförande s.11

1.7.4 Etiska aspekter s.13

1.7.5 Elicitering s.13 1.7.6 Metoder för bearbetning och analys s.14

1.8 Teori och tolkningsram s.14

1.8.1 Socialkonstruktionism s.14

1.8.2 Diskursanalys s.15

1.8.3 Reflexivitet s.16 1.9 Tidigare forskning. s.16

2. Bearbetning och analys s.18

2.1 Workshopens inledning – en beskrivning s.18

2.2 Resultat av övningen s.20 2.3 Analys av övningen s.22 2.4 Workshopens andra moment – en beskrivning s.24

2.5 Analys av resultatet s.25 3. Tolkning och resultat s.27 3.1 Hur och med vilken variation talar eleverna om design? s.27 3.2 Vilka diskurser framträder i gruppens samtal om design? s.30

4. Slutdiskussion s.31

Källförteckning s.34

(4)

1. Inledning

1.1 Introduktion

Jag är sedan femton år tillbaka verksam som bildlärare på ett större kommunalt gymnasium i en storstad och har där arbetat med att utveckla kurser och arbetsformer i design och

arkitektur. Förutom att det är ett specialintresse för mig, har jag även upplevt att det funnits ett stort intresse och en bred acceptans för design som estetisk uttrycksform bland skolans elever och bland föräldrarna i upptagningsområdet. Gymnasieskolan, som funnits sedan början av 1980-talet, har traditionellt sett lockat många elever från närområdet. Kommunen

kännetecknas av en hög medelinkomst, välutbildade invånare och låg arbetslöshet. Andelen ungdomar med invandrarbakgrund på skolan har varit mycket liten.

Efter att tidigare framförallt undervisat i skolans estetiska utbildningar, har jag de senaste fem åren utvecklat och undervisat på ett teknikprogram med inriktning mot design och produktutveckling. Teknikprogrammet lockar en annan elevgrupp än den som tidigare varit representerad i mina undervisningsgrupper. Det är övervägande pojkar och flera av eleverna reser från andra delar av staden för att gå utbildningen, vilket gör klasserna mer blandade vad det gäller etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Förkunskaper och intresset för kurser som bild och design ser även annorlunda ut, än det som jag tidigare upplevt i samma

gymnasieskola. Nu möter jag fler elever med färre och annorlunda referenser inom området. Förändringen som jag upplever, väcker tankar kring framtidens bildämne och dess

arbetsformer, samt ställer frågor om möjligheter att nå ut till en bred grupp av ungdomar. Jag är intresserad av vilka erfarenheter och kompetenser inom bildämnet som kommer att

efterfrågas och av hur jag som lärare skall arbeta för att förbereda mina elever.

Globaliseringen och en mycket snabb teknikutveckling ställer nya krav, men ger även nya och spännande möjligheter. Att som lärare forska kring sin egen praktik skapar möjligheter att förstå sitt eget arbete och ger en fördjupad kunskap om pedagogik, didaktik och arbetssätt.

1.2 Bakgrund

De förändringar som svensk gymnasieskola har genomgått i samband med den senaste gymnasiereformen år 2011, väcker många frågor kring bildämnets framtid.2 De flesta

gymnasieelever möter inte något estetiskt kunskapsområde under sin utbildning och inom ett högskoleförberedande teoretiskt program är inslagen av praktiska moment minimala. Vid                                                                                                                

2  Regeringens  proposition  2009,  Högre  krav  och  kvalitet  i  den  nya  gymnasieskolan,  (prop.  

(5)

genomförandet av reformen framhölls att alla elever skulle ges möjlighet att välja estetiska kurser inom ramen för sitt individuella val vilket skulle kompensera bortfallet av den obligatoriska estetiska kursen Estetisk verksamhet.3 I praktiken sker nu det valet med ett minskat valbart utrymme och i hård konkurrens med meritpoängsgivande kurser och det gör att många estetiska kurser aldrig startar på grund av för få sökande. Med bakgrund i den utvecklingen upplever jag att viktiga frågor aktualiseras kring tillgänglighet och inkludering inom det bildpedagogiska fältet.

I Stockholmsförorten Skärholmen drivs ett projekt för barn och ungdomar, Design Lab S, som jag menar ställer intressanta frågor i det sammanhanget. I projektet, som leds av

designern Samir Alj Fält och dramapedagogen Frida Sandegård, får barn möjlighet att arbeta med design och konstruktion av egna produkter.4 I introduktionen till boken om Design Lab S lyfts övertygelsen fram om att alla bör få chansen att utforma hur världen skall se ut och fungera vill labbet verka för var och ens rättighet att utrycka erfarenheter, upplevelser och perspektiv i form av estetiska avtryck i samtiden.5

Samtidigt driver Svensk Form en fråga kring hur man breddar rekryteringen till

designutbildningarna i Sverige.6 Man ser att studenterna på designhögskolor i hög grad är andra eller tredje generationen i en familj som väljer en designutbildning. Högskolorna ställer sig frågor kring hur de kan nå ut till de bostadsområden där man inte har kunskap om att utbildningarna finns, anser sig vara inkluderad eller saknar självförtroende att söka. Jag finner att variationer av designbegreppet och de skilda anspråk som ställs, som intressanta utifrån mina funderingar kring bildämnets utveckling och framtid. Jag är intresserad av hur jag som bildpedagog kan möta unga människor i ett modernt,

mångkulturellt och globaliserat samhälle. Av stort intresse är även vilken bildkompetens som samma samhälle kommer att efterfråga och hur jag kan möta, nå och förbereda elever för framtida uppdrag.

                                                                                                               

3  ESV1201,  50p,  (Skolsf  2000:10)  2015-­‐02-­‐23,  http://www.skolverket.se/skolfs?id=647   4  Verkstad  för  konst,  design  och  arkitektur  under  ledning  av  designern  Samir  Alj  Fält  och  

projektledaren,  Frida  Sandegård.  

5  Frida  Sandegård  m.fl  (2014)  Design  Lab  S,  Holmbergs,  Malmö.  

6  Ideell  medlemsförening  med  uppdrag  från  regeringen  att  främja  svensk  design,  både  nationellt  

och  internationellt.  2015-­‐02-­‐23,  http://svenskform.se/om-­‐svensk-­‐form    

(6)

1.2.1 Design, begrepp och historik – en kort orientering

Definitionen av design som begrepp varierar och det finns många olika anspråk angående design. Hedvig Hedqvist, inredningsarkitekt och designskribent, skriver i inledningen av sin bok om svensk form och internationell design att ordet design (lat. desi`gno) är det engelska ordet för formgivning eller hantverksmässigt framställda och industriellt tillverkade

produkter.Hedqvist inleder även med att beskriva hur ordet design har blivit laddat och är till intet förpliktigande om det inte definieras ur en estetisk och funktionell synvinkel. På

Stiftelsen Svensk Industridesigns hemsida formuleras att design är en arbetsprocess för att utveckla lösningar på ett medvetet och innovativt sätt där både funktionella och estetiska krav ingår med utgångspunkt från brukarens behov.7

De beskriver att design tillämpas för utveckling av varor, tjänster, processer, budskap och miljöer.8

Konstkritikern och kulturskribenten Carolina Söderholminleder sin bok om svenska formgivare med att beskriva att prisandet av god design har blivit ett av 2000-talets

kännetecken och vägen till en bättre och skönare värld i både det privatas och det offentligas sfär.9

Söderholms bok som syftar till att lyfta fram företeelser som gett form åt det svenska 1900-talet, utkommer år 2005, vilket är samma år som Sveriges regering utlyser som ett nationellt designår.  Satsningen på Designåret 2005 var ett projekt som syftade till att lyfta fram designens roll i det svenska samhället genom perspektiv av ekonomi, export,

arbetsmarknad och tillväxt.

Som en reaktion på det designbegrepp som har dominerat historieskrivningen växer sig då ett ifrågasättande fram kring vad som anses vara god design. Formgivaren Zandra Ahl och journalisten Emma Olsson diskuterar i början av 2000-talet frågor kring design, smak, makt och genus i sin bok Svensk smak – myter om den moderna formen.10 De hävdar i förordet att formsverige och dess produkter fortfarande är ganska marginellt och att det finns mycket litet rum för avvikande uppfattningar. De säger vidare att de inte vill att Sverige skall vara en homogen plats, där det inte finns utrymme för annat än det som har utnämnts till den svenska nationalsmaken.

                                                                                                               

7  SVID  -­‐  bildades  1989  med  Föreningen  Svensk  Form,  Ingenjörsvetenskapsakademien  IVA  och    

SIND  med  syfte  att  arbeta  för  att  sprida  kunskap  om  design  som  utvecklingskraft  och   konkurrensmedel  ;http://www.svid.se  

8  http://www.svid.se/sv/Vad-­‐ar-­‐design/Definitionen-­‐av-­‐design/  

9  Söderholm  Carolina,  (2005),  Svenska  formgivare,  Historiska  Media,  Lund.  

10  Ahl  Zandra  &  Olsson  Emma  (2002),  Svensk  smak  –  myter  om  den  moderna  formen,  Ordfront

(7)

I slutet av år 2005, samma år som det utlysta temaåret för design, öppnar Nationalmuseum i Stockholm för en diskussion om vad design är genom en utställning på temat konceptdesign. Nationalmuseum vill på så sätt belysa den konceptuella formgivning som vuxit fram i Sverige. Utställningen syftar till att lyfta fram det vida och svårfångade begreppet design genom fysisk form. I förordet till boken som ges ut i samband med utställningen skriver Solfrid Söderlind, överintendent på muséet, att man genom konceptdesign avser tankens form, den materia som präglas av tankar om begreppet. Söderlind menar att det är naturligt att det finns en brottning med traditioner, normer och förutfattade meningar, liksom ett

ifrågasättande av vad som är tillåtet och vad som får rymmas inom begreppet.11

Bland senare inslag som utmanar den traditionella bilden av vad som är design kan nämnas formgivaren Anders Jakobson/Lagombra och vad han kallade radikalslöjd. I presentationen av sin utställningslägenhet på bomässan i Annedal 2012 utmanar han estetik, smak och arbetssätt genom att uppmana besökaren att experimentera.12 Jacobson vill inspirera till att ta det som finns i form av prylar och material och att göra det som faller en in. Kanske kan det bli en lampa av vattenkannor? Arbetet presenteras hos fastighetsbolaget Stockholmshem som ett radikalt och otypiskt hem som är till för att användas. Det beskrivs som lite rått och inte så blankt och korrekt och att det är en härlig kontrast till det tillrättalagda och stylade. Vidare utrycks att här pågår livet på riktigt och att formgivaren Anders Jakobsen har utgått från nyttan och låtit våra vardagsfunktioner ta nya former.13

På Tensta konsthall visades 2006 en utställning som gick under benämningen

Ultravåldsdesign. I den genomförde formgivaren Samir Alj Fält tillsammans med elever i årskurs sex i stockholmsförorten Tensta, ett interaktivt designprojekt. På Tensta konsthalls hemsida kan man läsa att arbetet hade sin utgångspunkt i en utvidgad designprocess och i de spår av vandalism som vi möts av i vår omgivning, både privat och offentligt. Det beskrivs att projektet diskuterade exkluderande samhällsstrukturer, undersöker hur frustration kan

användas kreativt och om det finns former för att skapa design som inte bara kan stå emot förstörelse, utan också förbättras av den. Man beskriver att ultravåldsdesign iscensätter en designprocess med vandalism som verktyg. Genom att fysiskt och med våld ge sig på olika möbler och material utgår Samir Alj Fält och de medverkande barnen från kraften i

destruktivitet.

                                                                                                               

11  Robach  Cilla  (red)  2005,  Konceptdesign  –  Nationalmuseum  utställningskatalog.  

12  Genomfördes  i  Stockholm/Sundbyberg  i  augusti  2012.  

13  http://www.stockholmshem.se/Om-­‐

Stockholmshem/Nyheter/Pressmeddelanden/Pressmeddelande-­‐Helene-­‐och-­‐Elsa-­‐Billgren-­‐ Radikalslojdare-­‐och-­‐Beckmans-­‐designstudenter-­‐inreder-­‐for-­‐Stockholmshem-­‐till-­‐Annedal-­‐2012/  

(8)

1.3 Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur en grupp gymnasieelever samtalar om och gestaltar stolar med utgångspunkt i frågor om design. Jag är intresserad av att se vilka variationer som går att utläsa i elevernas utsagor och vilka diskurser som framträder. Syftet är att få tillgång till ett material som ger mig möjlighet att diskutera hur design tas i bruk av eleverna och vilka anspråk som ställs. Därigenom ges utrymme för en diskussion om bildämnet, pedagogik och lärande.

1.4 Frågeställning

Hur och med vilken variation talar en grupp gymnasieelever om stolar med utgångspunkt i dess utformning och funktion? Vilka diskurser framträder i en grupp gymnasieelevers arbete med och samtal kring design?

1.5 Empiri

Det empiriska materialet har samlats in tillsammans med en grupp gymnasieelever. Undersökningen har genomförts i form av en workshop. Empirin består framförallt av ett filmat material, men även i form av ett antal modeller av stolar som skapats av eleverna. Det empiriska materialet har bearbetats och tolkas utifrån min frågeställning och de teoretiska perspektiv som jag har valt att spegla mitt arbete genom.

1.6 Urval och avgränsning

Insamlingen av empiri har skett vid en workshop som är avgränsad till ett lektionspass på två timmar. Arbetet i workshopen har bestått av två olika moment som båda innehåller samtal om design med utgångspunkt i en samling stolar. I det första arbetsmomentet möter

informanterna sju olika stolar som undersöks och värderas utifrån hur de ser ut och hur de fungerar. Övningen följs därefter av en praktisk uppgift med att tillverka en prototyp av en stol, där utformningen skall påverkas av en bild på en stol hämtad ur vad man skulle kunna kalla en designhistorisk kontext. Övningen avslutas med ett efterföljande samtal om uttryck, form och funktion.

Informanterna utgörs av gymnasieelever som läser sitt första år på teknikprogrammets inriktning mot design- och produktutveckling. Eleverna är vid undersökningens

genomförande sexton år gamla och går i samma klass. Det är nitton pojkar och tre flickor i klassen. Undersökningen har genomförts som en lärandesituation inom ramen för ordinarie

(9)

undervisning. Halva klassen utgör informanter i undersökningen och gruppen består av tio elever, tre flickor och sju pojkar. Urvalet av de tio eleverna har skett slumpvis, då individerna gavs siffrorna ett eller två och därigenom delades in i två grupper. De övriga nio eleverna deltog i en annan, liknande forskningsaktivitet som genomfördes av en grupp studenter från Konstfacks lärarutbildning. Två elever i klassen, var för dagen frånvarande.

Mitt urval av undervisningsgrupp baseras på att dessa elever är ganska nya inför de frågor som jag har avsett att undersöka. Eleverna i gruppen har inte påbörjat sina

inriktningsspecifika kurser inom design och produktutveckling. Min förhoppning har varit att informanterna inte upplever att undersökningen tar upp är något som de borde känna till, vilket i sin tur kan generera funderingen över att svara rätt eller fel.

1.7 Metod

Studien är kvalitativ och har genomförts som en etnografiskt inspirerad fallstudie. Sohlberg & Sohlberg beskriver att innehållet i en kvalitativ beskrivning kan handla om observationer av beteende och produkter av mänskligt handlande.14 De anger att textanalyser är en vanlig form, men även analyser av intervjuer. I definitionen av en fallstudie beskriver de att de olika intervjupersonerna utgör utgångspunkten för beskrivningen och intervjupersonerna skildras med avseende på de aspekter som är intressanta för studien.

1.7.1 Etnografi i klassrummet

Genom att använda en etnografisk forskningsansats skapar jag goda möjligheter att samla in data och få tillgång till ett material som sedan är möjligt att tolka och diskutera utifrån min forskningsfråga. Etnografiska redskap är vanliga när det gäller forskning kring pedagogiska och didaktiska frågor. I mitt fall är undersökningen avgränsad till en klassrumssituation där informanterna inom ramen för sin ordinarie undervisning genomför en uppgift.

Birgitta Kullberg skriver i introduktionen till sin bok Etnografi i klassrummet att en grundläggande tanke i etnografin är att forskaren, för att förstå människors sätt att leva och lära, fångar erfarenheter genom människornas uttryckssätt i handlingar och utsagor. Den etnografiske forskaren försöker att se bakom handlingar och det sagda och studerar dessutom hur handlingar och det som sägs förändras över tid och från situation till situation.15 Kullberg beskriver vidare att etnografens roll som deltagande observatör har likheter med lärarens                                                                                                                

14  Sohlberg,  Peter  &  Sohlberg,  Britt-­‐Marie  (2002)  Kunskapens  former:  vetenskapsteori  och  

forskningsmetod,  1.uppl.,  Liber,  Stockholm,  sid  89.  

(10)

deltagande i elevers lärande. Som deltagande observatör är etnografen deltagande i gruppens aktiviteter och projekt. Etnografen observerar och frågar för att komma åt elevers tankar i syfte att bidra till utvecklandet av ny kunskap såväl för forskningssamhället som

skolvärlden.16 Kullberg beskriver vidare att det i etnografi liksom i andra vetenskapliga studier förekommer datainsamling, men även ett dataskapande. Dessa kan bestå av informella intervjuer (samtal), formella intervjuer (djupintervjuer) samt insamlande av artefakter av skilda slag, exempelvis dokument om fältet och dess aktörer. Kullberg menar att det som fokuseras i undersökningen studeras genom fall och utgör situationer vars innehåll belyser det fenomen som studeras och berättas, beskrivs, analyseras och tolkas.17

1.7.2 En bakgrund till undersökningens utformning

I barnboken Nasse hittar en stol med illustrationer av Sven Nordqvist vänder och vrider huvudpersonen Nasse på stolen som han har hittat för att ta reda på vad det är och för att finna möjliga användningsområden.18 Han har inte den kunskap och de koder som behövs för att förstå vad han hittat för objekt. Han utforskar och prövar sig fram. Under tiden som han undersöker objektet passerar flera individer förbi som Nasse frågar om råd och som alla förfaller att ha svar på hans fråga om vad föremålet som han hittat har för funktion.

På samma sätt som Nasse utforskar ett välkänt objekt finner jag det intressant att undersöka hur en grupp elever utforskar några givna föremål med utgångspunkt i frågor om form och funktion. Kan en stol ses ur olika perspektiv? Hur upplevs och värderas ett objekts form och funktion hos olika informanter? Stolen som Nasse utforskar i barnboken är ett intressant vardagsföremål, då det är ett objekt som de flesta har ett förhållande till. En stol kan anses som den möbel som står människan allra närmast, då den i många fall är ett avtryck av den sittande människan. Stolen kan vara redskapet för ett möte, ett umgänge, en

kunskapsinhämtning, en kulturupplevelse eller för att vila. Att ta sig an uppdraget att ge form åt en stol anses av många formgivare som svårt och komplext. Stolen som föremål kan anses som det enklast självklara, men även som det mest komplicerade. Gör man ett nedslag i designhistorien återfinns dessutom många stolar bland det som anses som de mest självklara designklassikerna. Jag menar att en stol är ett tacksamt objekt för gymnasieelever att ha synpunkter kring såväl vad det gäller form och utseende som funktion och användarvänlighet.

                                                                                                               

16  Ibid,  sid  14.   17  Ibid,  sid  15.  

(11)

1.7.3 Workshopens genomförande

Undersökningen har genomförts i form av en workshop bestående av två olika moment. Arbetet har dokumenterats med film, fotografiska bilder och skriftliga anteckningar. Undersökningen är genomförd i form en laborativ lärandesituation där en grupp elever undersöker, jämför, värderar, formger och diskuterar stolar. Eleverna undersöker objekten med utgångspunkt i frågor kring utseende, användarvänlighet, material och konstruktion. Vid genomförandet av undersökningen har två studenter från lärarutbildningen vid Konstfack medverkat. Genom att göra dem delaktiga har jag en bild av att situationen har upplevts som annorlunda än vårt vardagliga arbete i klassrummet och att jag genom det har kunnat undvika svårigheten med att jag är undervisande lärare i klassen.

Workshopen inleds med att eleverna ställs inför sju stolar. Arbetet leds av mig och eleverna ombeds sätta sig i en halvcirkel med de sju olika stolarna framför sig. De två lärarstudenterna filmar och för en skriftlig journal under arbetet. Stolarna skiljer sig åt vad det gäller

utformning och är från olika tidsepoker. De representerar olika material, konstruktion och har olika färg. Sex av stolarna är ihopsamlade på skolan där undersökningen genomförs och den sjunde är privat. De sju stolarna är numrerade från ett till sju med lappar som ligger på golvet under stolarna.

Inledningsvis skall eleverna betrakta stolarna från de platser där de sitter och bestämma sig för vilken stol de upplever som mest tilltalande. Eleverna har i introduktionen fått en

gemensam referens kring ordet ”tilltalande” genom att få Nationalencyklopedins definition av ordet uppläst för sig. Därefter får eleverna möjlighet att undersöka stolarna. De får

instruktioner om vad som skall göras och hur ett undersökande kan gå till. Det finns möjlighet att sitta på stolarna, känna på materialet och att undersöka konstruktion och spänst. Även nu skall en värdering ske. Vilken stol upplevs nu som den mest tilltalande? Eleverna skriver återigen ner sina val på lappar.

I det följande momentet kommer resultatet av valet bli synligt. Eleverna får nu en gul och en blå post-it lapp. Den gula lappen skall placeras på den stol som eleven upplevde som mest tilltalande när det endast gavs möjlighet att betrakta stolarna och den blå lappen på den stol som valet föll på efter undersökningen. Efter att post-it lapparna placerats och de val som gjorts blir synliga genomförs ett samtal i grupp om resultatet och den värdering som varje enskild elev gjort. Samtalet rör sig kring frågor om vad upplevs som tilltalande och vad som upplevs som icke tilltalande? Har upplevelsen förändrats efter att den praktiska

(12)

Därefter går workshopen in i ett andra moment där eleverna ställs inför en mer praktisk uppgift. Eleverna samlas runt ett bord där det ligger sexton bilder som visar olika stolar tillverkade under 1900-talet (bilaga 3) Stolarna på bilderna är exempel på olika stolar som kan förekomma i sammanställningar kring design och historia. Stolarna på bilderna är ett urval från en sammanställning på Vitra Design Museums hemsida och stolarna som visas där beskrivs som 100 mästerverk.19 Urvalet grundar sig på stolar som täcker in olika årtionden under 1900-talet och variationen är stor vad det gäller form, material och uttryck.

Eleverna väljer en bild och instruktion till arbetet ges. Uppgiften är bygga en liten modell av en stol som de beskriver som en motsats till stolen på bilden. För arbetet ges tillgång till ett basmaterial för tredimensionellt skapande i form av tyg, kartong, ståltråd, snöre, träpinnar, limpistoler, färg. Arbetet inleds med uppmaningen att skriva ner fem ord som associeras med stolen på bilden och därefter startar det praktiska arbetet. Eleverna får beskrivet för sig att de skall arbeta skissartat i det tredimensionella materialet, då de bara kommer att ha 40 minuter till sitt förfogande. Arbetet dokumenteras av bildlärarstudenterna genom att det filmas. De ställer frågor till eleverna och skapar en dialog under arbetets gång. Workshopen avslutas med en gruppdiskussion kring resultatet.

                                                                                                               

19  Vittra  Design  Museum  i  Weil  an  Rhein,  ligger  i  södra  Tyskland  på  gränsen  till  Schweiz.  

(13)

1.7.4 Etiska aspekter

I samband med undersökningens genomförande har jag beaktat de fyra forskningsetiska huvudkraven som utgörs av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.20 Deltagarna informerades inledningsvis om syftet med undersökningen och att deltagandet var frivilligt. Samtycke för medverkan i undersökningen har inhämtats och då samtliga deltagare var över femton år behövdes inte vårdnadshavare kontaktas. I enlighet med konfidentialitetskravet och nyttjandekravet har deltagarna gjorts anonyma. I min studie använder jag inga namn och bilder där det finns en möjlighet att identifiera deltagarna.

1.7.5 Elicitering

Bildelicitering är ett verktyg för att skapa samtal utifrån en bild eller ett objekt. När metoden används kan den i många fall ge mer information än en vanlig intervju. Gillian Rose,

kulturgeograf med inriktning på visuell kultur,lyfter fram att styrkan med denna metod är att bilder beskriver på ett annat sätt än ord. Hon påtalar samtidigt att bilderna behöver finnas i en kontext för att kunna tolkas.21 I den aktuella studien används verkliga objekt och fotografiska bilder som en metod för samtalet och för framställning av modellerna. I undersökningens första moment utgör sju verkliga stolar underlag för samtal om design. Genom att studera stolarna ur aspekter som utseende och funktion ges utrymme för analys och värdering. I det andra momentet används bilder på stolar som hämtats ur en designhistorisk kontext, som ett underlag för deltagarnas arbete med en egen formgivning. Ur analysen av bilderna skapades modeller som deltagarna beskrev som motsatser till den stol som analyserats.

                                                                                                               

20    Vetenskapsrådet  (1990)  –  Forskningsetiska  principer  inom  humanistisk/samhällsvetenskaplig  

forskning  /  http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf  

(14)

1.7.6 Metoder för bearbetning och analys

Arbetet under workshopen filmades med hjälp av en surfplatta och gav ett inspelat material på 57 minuter. Inspelningen gjordes med hjälp av en student från Konstfacks lärarutbildning. Det filmade materialet har sedan transkriberats med hjälp av en digital tjänst, Transana. I det transkriberade materialet återges vilka instruktioner som ges, vad som sägs, vad som händer och hur deltagarna agerar och reagerar. I arbetet med analysen av materialet låter jag mig inspireras av diskursanalys som teori och metod.

1.8 Teori och tolkningsram

I kapitlet som följer ger jag en bild av de teoretiska perspektiv som ligger till bakgrund för utformningen av och arbetet med min studie.

1.8.1 Socialkonstruktionism

Min undersökning genomförs som en undervisningssituation i en gymnasieskola och utgår från mitt intresse för frågor kring kunskap och lärande. I ett socialkonstruktionistiskt perspektiv befinner vi oss i ett samhälle som är socialt konstruerat av människor i samspel med varandra. Kunskap om det sociala är något som är centralt för pedagogik. Genom detta perspektiv på frågor rörande lärande och utveckling intresserar man sig för människor i interaktion med andra människor och därmed de olika kulturer, diskurser, strukturer och normer som präglar dessa. Jag finner att detta perspektiv lämpar sig väl för min studie och min frågeställning. Vivien Burr, forskare med inriktning på socialkonstruktionism, beskriver i inledningen av sin bok Social Constructionism;

Social constructionism insist that we take a critical stance toward our taken-for-granted ways of understanding the world, including ourselves. It invites us to be critical of the idea that our observation of the world unproblematically yield its nature to us, to challange the view that conventional knowledge is based upon objective, unbiased observation of the world.22 Burr menar att kunskap skapas genom sociala processer och beskriver:

The social constructionist answer is that people construct it between them. It is through the daily interactions between people in the course of social life that our versions of knowledge become fabricated. Therefore social interaction of all kinds, and particularly language, is of great interest for social constructionists.23

                                                                                                               

22  Burr,  Vivien  (2003)  Social  constructionism,  2.  ed.,  Routledge,  London,  sid  3.  

(15)

Hon beskriver vidare att;

The goings-on between people in the course of their everyday lives are seen as the practices during which our shared versions of knowledge are constructed.”24

Burr anger fyra premisser som är grundläggande för det socialkonstruktionistiska perspektivet och som binder ihop det. Dessa utgörs av en kritisk inställning till självklar kunskap och att kunskap är historiskt och kulturellt specifikt. Hon menar även att det råder ett samband mellan kunskap och sociala processer och ett samband mellan kunskap och social handling.25

1.8.2 Diskursanalys

I bearbetningen av mitt material låter jag mig inspireras av diskursteori som ett verktyg i analysarbetet. Diskursteorin bygger på Ernesto Lacleu och Chantal Mouffes texter, som i första hand behandlar en teoriutveckling och inte ett praktiskt verktyg.26 Marianne Winther Jørgensen & Louise Phillips beskriver att Lacleu & Mouffe bygger sin teori på att föra samman två stora teoretiska traditioner, där marxismen ger avstamp för tänkandet om det sociala och strukturalismen erbjuder en teori om betydelse.27 De beskriver detta teoribygge som en väv av betydelsebildningsprocesser och ringar därigenom in begreppet diskurs. Winther Jørgensen & Phillips menar att diskursteorin syftar till förståelse av det sociala som diskursiv konstruktion, där alla sociala fenomen i princip kan analyseras med

diskursanalytiska redskap.28 De hävdar att den överordnade tankegången i diskursteorin är att sociala fenomen aldrig är färdiga eller totala och att betydelse aldrig slutligen kan fixeras.29 Winther Jørgensen & Phillips beskriver vidare att diskursanalysens syfte är att kartlägga de processer som kämpar om hur tecknens betydelse ska fastställas och där vissa

betydelsefixeringar blir så konventionaliserade att vi uppfattar dem som naturliga.30

Enligt Winther Jørgensen & Phillips uppfattas en diskurs som en fixering av betydelse inom en bestämd domän. Varje diskurs strävar efter att fixera och låsa fast språkets betydelse, men omformas samtidigt i kontakt med andra diskurser. De mindre delar som diskursen är möjlig att brytas ner i, benämns som tecken. Tecknens betydelse fixeras genom att de skiljer sig från varandra på bestämda sätt och de förändras i interaktion mellan människor samt är utsatta för                                                                                                                

24  Ibid,  sid  4.     25  Ibid,  sid  2ff.  

26  Lacleau  Ernesto,  &  Mouffe  Chantal,  huvudverk  är  Hegemony  and  Social  Strategy  (1985).  

27  Winther  Jørgensen,  Marianne  &  Phillips,  Louise  (2000)  Diskursanalys  som  teori  och  metod,   Studentlitteratur,  Lund,  sid  32.  

28  Ibid,  sid  31. 29  Ibid,  sid  31.   30  Ibid,  sid  32.  

(16)

ständiga förhandlingar. Diskursen etableras genom att betydelse utkristalliseras kring några centrala tecken som benämns som nodalpunkter. En nodalpunkt är ett privilegierat tecken kring vilket de andra tecknen ordnas och från vilket de får sin betydelse. Dessa nodalpunkter fungerar som diskursens nav och centrerar diskursen i ekvivalenskedjor med hjälp av andra tecken. En diskurs etableras genom att utesluta andra möjliga betydelser som tecknen kan ha och andra möjliga sätt som de kan vara relaterade till varandra på. En diskurs är således en reducering av möjligheter.31

1.8.3 Reflexivitet

Winther Jørgensen & Phillips beskriver hur många socialkonstruktionister betraktar sina egna arbeten som diskursiva konstruktioner som inte ger den enda möjliga framställningen av världen. Det är tvärtom bara en version och således en del av den diskursiva striden inom det aktuella forskningsfältet.32 De menar vidare att liksom alla andra diskurser, producerar

vetenskaplig diskurs en kunskap, sociala relationer och identiteter och att denna syn på kunskapsproduktion står i motsättning till den kunskapssyn som man ser inom positivismen, där kunskap ses som en passiv avspegling av verkligheten. Det är till följd av denna

kunskapssyn socialkonstruktionister lägger vikt vid reflexivitet, vilket innebär att de försöker att använda sina teorier på sin egen forskningspraktik. Ett viktigt uttryck för reflexivitet är överväganden kring maktrelationer mellan forskare och informanter och det finns en risk att forskaren kan likställa sig själv och sina redogörelser med informanterna och deras

redogörelser.33 Överväganden om reflexivitet bör leda till att forskaren motiverar de

forskningsmässiga val som görs och det ger även en medvetenhet om att studien är en del av diskursen. I arbetet med min undersökning och i min studie som helhet, försöker jag att anta en reflexiv hållning.

1.9 Tidigare forskning

När vetenskapsrådets utgåva Nordic Visual Arts Education in Transition publicerades 2008 syftade den till att vara en översikt över nordisk didaktisk forskning inom ämnet bild.34 I förordet beskrivs att bildämnets didaktik kan studeras med utgångspunkt i bildkunskap eller pedagogisk kunskap och att ämnet kan beskrivas i termer av visuell kommunikation eller                                                                                                                

31  Ibid,  sid  33.   32  Ibid,  sid  111.   33  Ibid,  sid  112.  

(17)

visuell kultur.35 I introduktionen av de nordiska ländernas teman för forskning och genomförda studier lyfts design fram som en huvudfråga för didaktisk forskning inom bildämnet i Norge.36 Inget av de andra nordiska länderna visar samma tendens, utan där betonas exempel som estetiska lärprocesser, digital produktion, visuell kultur och konstnärlig forskning. Rapporten ger en bild av att de olika inriktningarna kan ha att göra med var

möjligheterna för forskarstudier finns i de olika länderna. I Norge är den möjligheten knuten till Högskolan för arkitektur och design, till skillnad från de andra länderna.37 Liv Merete Nielsen, professor vid fakulteten för teknologi, konst och design vid Högskolan i Oslo och Akershus, beskriver vid tiden för rapportens publicerande, att bild- och designpedagogik har stärkt sin position i det norska utbildningssystemet. Hon menar i sin text att det är resultatet av en ökad generell medvetenhet kring konst, design och arkitektur i Norge.38 Nielsen beskriver vidare att det har blivit mer uppenbart att dessa artefakter spelar en avgörande roll för våra liv och för vår kultur och att de beskriver villkoren för hur vi lever och att de

kommunicerar värden och intressen som vi vill bli förknippade med. Således finns det i Norge en aktiv forskningskultur kring designpedagogik och didaktik. Genom nätverket Design Dialog finns möjlighet att få tillgång till aktuell forskning och kontakter.39 Nätverket syftar till att samla forskande designers, arkitekter och designdidaktiker från olika institutioner. Ett centralt mål för nätverket är att utveckla kunskap som kan bidra till att stärka forskningsfältet. Ett av nätverkets huvudområden är studier av designpedagogik. Den digitala tidskriften FORMakademisk är ett annat exempel på en norsk dialog om design och pedagogik.40 Den drivs av forskare inom fältet från flera olika norska högskolor och är ett vetenskapligt granskat forum för designpedagogisk forskning i ett brett perspektiv.

Under sommaren 2015 deltog jag i en internationell designpedagogisk konferens i

Chicago, riktad mot lärare och forskare inom fältet. Programmet presenterade gott om aktuell och vetenskapligt granskad forskning.41 Dessutom gavs möjlighet till praktiskt arbete i workshops och seminarium. Deltagare var samlade från hela världen och konferensen gav en bred överblick inom design som pedagogiskt verktyg för olika åldrar, från förskola till högskola. Med utgångspunkt i ett didaktiskt perspektiv väljer jag att lyfta fram ett par

exempel som presenterades. Linda Nelson Keane, synliggör i sin forskning ett arbetssätt som                                                                                                                

35    Ibid,  sid  3.   36    Ibid,  sid  10.  

37    Oslo  School  of  Architecture  and  Design.  

38    Nielsen,  Liv  Merete  (2008)  Art,  design  and  environmental  participation,  Vetenskapsrådet.   39    http://www.designdialog.no/  

40    http://www.formakademisk.org/   41    http://learnxdesign2015.com/  

(18)

hon kallar STEAM by Design.42 Förkortningen STEAM står för Science, Technology, Engineering, Art and Math) och utgörs av ett praktiskt arbetssätt där innovation och kreativ problemlösning är centralt. Nelson Keane menar att metoder för att träna upp förmågor kring flexibilitet och risktagande är nödvändiga i dagens komplexa samhälle.I ett annat exempel från konferensen belyser Delane Ingalis Vanada begreppet Design Thinking.43 Hon beskriver en pedagogisk modell som hon använt med gymnasieelever samt inom lärarutbildningen och som hon benämner som T H I N K. Modellen syftar till att vara ett verktyg för utveckling av ett kreativt tänkande. Akronymet THINK är avsett att definiera en modell för lärande, där bokstäverna står för;

T: engage thinking (to recall, define, and observe) H: have a plan (set learning goals and organize) I: investigate (make connections and explore) N: generate new ideas (create and attach meaning)

K: know or understand (synthesize, elaborate, and reason with evidence)

Ingalis Vanada menar i sin rapport att metoden hjälper läraren att utveckla den kreativa processen hos eleverna och tar bort fokus och förväntningar på en slutgiltig produkt. De ovan beskrivna exemplen på forskning inom fältet för designpedagogik är hämtade utanför

Sveriges gränser och syftar till att ge min studie ett sammanhang och sätta in arbetet i en kontext.

2. Bearbetning och analys

I detta kapitel följer en presentation av det material som undersökningen har gett, hur det har bearbetats och analyserats. Inledningsvis ges en bild av workshopens första del. Det är en beskrivning av hur arbetet gick till, vad som hände och vad informanterna sa och gjorde. Informanterna benämns som A, C, E, F, J, M1, M2, M3, N, T för att anonymisera. Därefter beskrivs och analyseras resultatet av övningen. Samma struktur används för att återge workhopens andra moment.

2.1 Workshopens inledning – en beskrivning

Momentet där eleverna undersöker och reflekterar kring sju stolar inleds med att uppgiften                                                                                                                

42  Professor  of  Architecture  and  Environmental  Design,  School  of  the  Art  Institute  of  Chicago.   43  Assistant  professor  of  Art  Education,  University  of  North  Carolina  at  Charlott.  

(19)

introduceras.

Gruppen består av tio deltagare, varav tre är flickor. Gruppen sitter i en halvcirkel framför de sju stolarna och uppmanas inledningsvis att bestämma sig för vilken stol som de uppfattar som mest tilltalande. Eleverna uppmanas att skriva en siffra på en lapp och att lägga den på anvisad plats på ett bord. Ett skratt hörs (tilltar och blir kraftigare). En elev reser sig snabbt och lutar sig över bordet för att ta en lapp och säger "Man får inte skratta". Flera elever reser sig, stolar skrapar och de småpratar. Eleverna rör sig fram mot bordet med lappar. En elev hoppar lite och en annan tar ett danssteg. Tre elever sitter kvar på sina platser och pratar. En elev säger; "Nehe, den där gröna är en typisk lärarstol, en elak lärarstol” De övriga sju skriver på lappar och återvänder till sina platser. En elev som sitter kvar och inte har skrivit säger; "Jag tycker sjuan var ganska fin" En av de andra som ännu inte bestämt sig säger: "Jag tycker jag är fin". De tre reser sig och rör sig snabbt mot bordet med lapparna. Två av dem knuffas lite. En av dem växlar något ord med de tre flickorna. De pratar lite internt och fnissar. De skriver sina lappar, tar god tid på sig och gör det omsorgsfullt.

Uppgiften övergår i ett nytt moment där eleverna uppmanas till att undersöka varje stol för sig. De rekommenderas att sitta på stolarna och känna efter hur de upplevs att använda. Vidare ges det instruktioner om att vända på stolarna och att undersöka konstruktionen. Efter den praktiska undersökningen, ska eleverna ange vilken stol de nu tycker är mest tilltalande. En elev nickar och aktiviteten startar. Första eleven börjar och är ganska snabb. Gruppen småpratar. En elev säger "Man måste vara noga" En annan elev pratar upprepat om stol nummer fyra. De tre eleverna som inleder aktiviteten genomför arbetet koncentrerat och sitter på stolarna och undersöker svikt. En av dem hoppar försiktigt sittande. En annan elev

utbrister "Ahh." (njutningsfullt) och gnuggar sig mot sitsen. Ytterligare en elev kastar sig ner, skrattar högljutt, utbrister ”Aj!!”. Samma elev sätter sig tillrätta på en ny stol och gnuggar sig

(20)

mot sitsen, för att därefter byta stol och utbrista "Aj!!" Samma situation upprepas igen. Eleven avbryter efter stol 5 och undersöker inte de två sista stolarna. En tredje elev undersöker under tiden stol 1 lugnt och koncentrerat. De tre eleverna som var sist att bestämma sig i det förra momentet har nu har rest sig för att inleda undersökningen. Två av dem knuffas och

småbrottas på sin väg mot första stolen. De bråkar om vem som skall gå först. De sätter sig nu på stolarna med kraft. En av dem gungar hårt. Alla tre sitter kvar länge på de tre första

stolarna och pratar. Övriga elever skriver lappar och återvänder till sina platser. De tre som suttit länge och pratat byter först nu stolar. En elev säger; " Åh fy faan, den här var ju riktigt obekväm" (om stol 2) och ”den här är ju extremt skön” (om stol 3). En av dessa tre elever är nu klar och skriver på sin lapp. De övriga två fortsätter, men är inte lika omsorgsfulla med de två sista stolarna. En av dem hoppar över att sätta sig på den sista stolen. De skriver sina lappar. En av de eleverna som inledde aktiviteten upprepar instruktionen för en i den sista gruppen och säger "Den du gillade mest av stolarna nu ska du lägga i den högen till höger" Alla återvänder till sina platser. Småskratt.

2.2 Resultatet av övningen

Arbetet med att värdera stolarna följs nu av en gemensam belysning av hur eleverna valt och hur de tänkt. Eleven fäster en gul post-it lapp på den stol som upplevts som mest tilltalande vid första anblicken och en blå på den som valts efter att de har fått möjlighet att undersöka stolarna.

I den följande diskussionen ger eleverna uttryck för sina synpunkter. De synliggör sina val och argument med hjälp av frågan hur de valt och varför.

(21)

Eleven M:

Nummer ett. Den med högt ryggstöd. Det tycker jag är viktigt. Så man inte ramlar iväg. Sen var den även mjuk. Om jag hade valt mellan de tre, så hade jag valt den för den hade högre rygga. (visar med händerna) Den var även inte så hög (visar med kroppen hur man sitter). Därför valde jag den första. Snygg, enkel färg. Till skillnad mot den gröna. 44

Eleven J:

Jag valde nummer fyra. Båda mina val. Jag tycker väl kanske inte att den är jättesnygg, men den är skön och den är flexig. Den är inte jättesnygg, men jag tyckte att den såg tilltalande ut.

Eleven M; Den är ju för mosstanter.

Eleven J; Mosstanter (med eftertryck) Va? Min mormor hade en sån där stol. Eleven M; Hon kanske var en mosstant?

Eleven J; (barskt) Hon har gått bort. Det blir tyst en liten stund. Sen fniss. Eleven T klappar J på knäet och säger; Det är ok. (spridda skratt)

Samtalet fortsätter och en fråga ställs om vem som är den enda som valt stol nr 7. En av eleverna räcker upp handen och skrattar.

Eleven M2:

Det var jag. (skrattar) Jag tog den för jag tyckte den var skönast. Eftersom mina rumpmuskler gillar den.

En av eleverna har valt att sätta sin blå lapp på den vita stolen och gjorde därmed ett nytt val efter att ha fått möjlighet att undersöka stolarna.

Eleven F; Den har ju lätt mest flex av alla stolar. Riktigt skön att sitta på. Gungade med i alla rörelser. Man kände sig inte obekväm.

                                                                                                               

(22)

Samma elev, som har valt att sätta sin gula lapp på en annan stol, svarar på frågan varför hen inte valde samma stol; ”Jag tyckte den var alldeles för hård. Hade ingen rörelse. Man satt som fast”. Därefter uppmanas eleverna att fundera över varför tre stolar helt blivit utan post-it lappar. En elev muttrar något om att de inte är bra och varken sköna eller snygga. En elev uttrycker att en av stolarna är en skolstol och pekar med handen mot en beige stol. Flera elever håller med och understryker om att det inte är en skön stol. En annan elev beskriver sin upplevelse av alla tre stolarna;

”Alltså tanken jag får av de där, är att det där är en skolstol. Nummer tre är restaurangstol i typ Italien där de inte har några pengar liksom. Nummer sex är såna där castingstolar inom film som är lätta att bära med sig.”

2.3 Analys av övningen

En diskurs strävar efter att avskaffa alla mångtydigheter genom att göra element till moment genom en tillslutning.45 Design är med diskursteoretikerna Laclau & Mouffes begrepp ett element. Det finns flera konkurrerande sätt att uppfatta design på och begreppet har inte slutgiltigt fått sin betydelse fixerad.46 Min ambition är att se om det går att identifiera de diskurser som förekommer i den lärandesituation som jag studerar och vad som därigenom konstrueras.  

Jag inleder min analys med att försöka att kategorisera det transkriberade materialet och se om jag kan identifiera några nodalpunkter. I en diskursteori står begreppet nodalpunkt för de priviligierade tecken kring vilka en diskurs organiseras. Dessa tecken är dock ganska tomma i sig och får först en detaljerad betydelse sedan det satts in i en bestämd diskurs.47

                                                                                                               

45  Winther  Jørgensen  &  Phillips,  (2000),  sid  35.   46  Ibid,  sid  34  –  35.  

47  Ibid,  sid  35.    

(23)

I min bearbetning gör jag ett försök att organisera informanternas utsagor och skapa en tematisering. Jag sorterar i det transkriberade materialet från inspelningen där eleverna undersöker och reflekterar över de sju stolarna. Genom att lyfta ut ord och begrepp som jag finner i materialet får jag en bild av elevernas upplevelser som jag kan gå vidare med. Utifrån ord och uttryck i materialet från den inledande övningen, skapar jag fyra kategorier. Elevernas utsagor går således att sortera in under begreppen; funktion, utseende, känsla och

associationer. Under begreppet funktion placerar jag till exempel in ord som; flex, gunget, högt ryggstöd. Under begreppet utseende sorterar jag till exempel in ord som; snygg, stilren, elegant och plastiga. Under begreppet känsla väljer jag att placera ord som; obekväm, skön, mjuk. Avslutningsvis ger jag som exempel på begreppet associationer; museumstol,

mosstanter och skolstol.

Förutom att studera vad informanterna säger finner jag det även intressant att studera hur de uttrycker sig. Vissa har tillgång till ett rikt och uttrycksfullt språk, medan andra har mindre kunskap kring relevanta och vedertagna uttryck. I en del fall uttrycks ett uttalade med hjälp av kroppsspråk. I vissa utsagor är uttalandet det kort och konkret. Några är koncentrerade i sitt yttrande och medan andra fnissar och är svävande i sitt uttalande.

Eleven F säger; ”Den hade ju lätt mest flex av alla stolar. Riktigt skön att sitta på. Gungade med i alla rörelser. Man kände sig bekväm.” Eleven tar upp aspekter kring stolens funktion och ger uttryck för att fått viss kunskap av att undersöka hur den fungerar. I uttalandet får vi även ta del av den känsla som eleven upplever när hen sitter på stolen. Samma elev uttalar sig om en annan stol; ”Jag tyckte den var alldeles för hård. Hade ingen rörelse alls. Man satt som fast.” Även i den här utsagan finner jag reflektioner kring funktion och upplevd känsla. Informanten ger en komplex och utförlig bild av de två objekten genom att relatera till flera olika iakttagelser och upplevelser. I följande utsaga finner jag däremot att informanten endast har gett uttryck för aspekter kring stolens utseende. Eleven E säger; ”Jag satte båda på den vita, för att den svarta den tänkte jag också att den, asså, benen, de är inte så glansiga. Jag tyckte de såg plastiga ut. Den var snyggare.” Jag finner utsagan mindre utförlig och att den ger en mer entydig bild av vilken kunskap som övningen gav. Eleven saknar

tillgång till relevanta begrepp. I en annan utsaga uttalar sig eleven M;

Nummer ett. Den har högt ryggstöd. Tycker jag är viktigt. Så man inte ramlar iväg. Sen var den även mjuk. Om jag hade valt mellan de tre så hade jag valt den för den hade högre rygga. (visar med händerna) Den var även inte så hög(visar med kroppen hur man sitter). Därför valde jag den första.

(24)

I utsagan finner jag aspekter kring objektets utseende och funktion, men även att informanten ger uttryck för en upplevelse av hur det känns att använda stolen. Informanten kommunicerar språkligt, men även genom att beskriva med rörelser och visa med kroppen. Jag upplever att det gör utsagan utförlig, trots ett inte alltför medvetet språk. I slutet av samtalet säger en elev; ”Alltså tanken jag får av de där är att det där är en skolstol. Nummer tre är restaurangstol i typ Italien där de inte har några pengar liksom. Nummer sex är såna där castingstolar inom film.” I utsagan associerar eleven kring stolarnas möjliga användningsområde och ger uttryck för personliga referenser. Associationerna ger ytterligare en dimension till upplevelsen av objekten och kunskapen blir på flera sätt fördjupad.

2.4 Workshopens andra moment – en beskrivning

Arbetet med den praktiska delen av workshopen inleds med gruppen samlas runt ett bord där det ligger sexton bilder på stolar. Eleverna närmar sig bordet och slår sig ner vid bordet. I samband att arbetet introduceras säger en elev; ”Den där är ju, vart tog den vägen, den där är ju råmetall, uppblåsbar, den där är ju snyggast, den där vill jag ha.” Gruppen undersöker de olika bilderna och kommenterar stolarnas utseende. Uppgiften beskrivs för eleverna som ett praktiskt arbete och de uppmanas att välja en av stolarna för att sedan bygga en liten modell som skall utgöra en motsats till stolen på bilden. Arbetet inleds med att eleverna definierar fem ord som de skriver ned och som de tycker att stolen på den valda bilden uttrycker. Därefter påbörjas konstruktionen av modellen och det tillgängliga materialet presenteras. De får information om att modellen skall som mest vara tio centimeter hög och att de har tillgång till bland annat träpinnar, kartong, tyg, snöre och ståltråd. De får även information om att de endast har 50 minuter till sitt förfogande för att färdigställa sin modell.

En elev säger; ”Ska vi göra en riktig stol att sitta på?” En annan elev svarar; ”Den skall vara liten.” Den första eleven svarar; ”Ja, jag tänkte väl det.” En elev pratar högt under arbetet med de fem orden; ”Jag säger mjuk. Stor. Bekväm.” Övriga elever arbetar med orden under

tystnad och därefter sätter de igång det praktiska arbetet med modellen.

När gruppen färdigställt arbetet med de små modellerna av stolarna avslutas uppgiften med en presentation och gruppen samlas. Eleverna placerar sin modell av stolen framför sig, tillsammans med bilden på stolen som man utgått ifrån. De får en instruktion om att lägga de skrivna orden som inledde övningen upp och ned, så att man inte ser dem. Därefter fördelas de olika objekten så att eleverna får någon annans stol att analysera. Eleverna uppmanas att beskriva hur de uppfattar stolen och hur de tror att den som gjort modellen har tänkt.

(25)

2.5 Analys av resultatet

I bearbetningen av materialet från workshopens andra del ser jag att informanternas samtal återigen kretsar kring några begrepp som jag väljer att konstruera i kategorier. Informanternas samtal handlar i det här momentet om de bilder av stolar som de väljer och det praktiska arbetet med att bygga en enkel prototyp av sin idé. Jag finner återigen utsagor som jag sorterar in under kategorier som funktion, utseende och känsla.

Intervjuaren; Vill du berätta?

Elev; Jag har valt den här och den tycker jag är väldigt elegant, snygg typ, annorlunda. Den ser väldigt hård ut och så tänkte jag att jag skulle göra en lite mer typ mjuk med gung i. Ja, jag vet inte.

I min bearbetning finner jag även att ett par nya kategorier framträder. Elevernas utsagor berör nu även synpunkter angående stolarnas material och konstruktion.

Intervjuaren; Vill du berätta vad du tänker?  

Elev; Ingen aning vad jag tänker… Den är rörlig för den går att gunga. Den är bekväm. Den är rund. Den är svart och den är av plast. Då ska jag göra motsatsen. Jag tror att den inte ska vara rörlig. Den ska vara stel. Den ska inte vara bekväm, så den ska vara av metall och den ska vara kantig, så ska den vara fyrkantig och metallaktigt. Och den ska inte vara svart, därför är den ljus och den ska inte va av plast den ska va av trä.

Eleven uppehåller sig i det här exemplet huvudsakligen kring frågor om stolen ser ut, vilket material den är tillverkad i hur den är konstruerad för att beskriva sin kommentar och tolkning.

Förutom att studera vad informanterna lyfte fram för olika aspekter i sina tolkningar är jag även intresserad av hur de samtalar om sitt arbete. Vilka variationer finner jag i deras sätt att beskriva sina val och utformningar?

(26)

Elev; Jag ska, eller jag har valt den här stolen. Den är väldigt färgglad. Den påminner om typ åttiotalet, eller sjuttiotalet, nåt. Och så är den väldigt detaljerad. Den ser väldigt mjuk ut och kunglig ut i modellen, men kanske inte i färgerna. Jag tänkte att jag kunde göra den lite mer, folk som inte har så mycket pengar, inte så detaljrik, enfärgad.

Eleven har i sin utsaga gjort en personlig reflektion med inslag av egna associationer och jämförelser, vilket gör att den kategorin återfinns även i det andra arbetsmomentet.

Elev; Jag tänkte att den ser ju superstabil och skön och mjuk ut. Så vad är motsatsen? Det måste ju va en trekantig pall som inte kan stå upp själv, gjord av metall. Den där (pekar på bilden) är genomskinlig, den där är reflekterande, så man ser inte igenom, man ser sig själv. Lite så tänkte jag. Allmänt oskön att sitta på.

Eleven ger i det här exemplet uttryck för en personlig analys och beskriver hur det är möjligt att något kan utvecklas ur en form och ett material.

 

Elev; Ja, jag tänkte mig den ganska rund, så det är lätt att göra motsatsen: Den ser ju inte ut att vara jätteskön heller. Den går att göra ganska kantig. Den verkar väldigt  hård.  Kan  ju inte vara så skönt att ligga med ryggen mot det där" - visar med handen. Det ser att vara en ganska dyr designstol. Inte jättedyr, men kostar lite att göra. Mycket kurvor. Inte lätt att göra kurvor.

I utsagan uppehåller sig eleven kring aspekter av funktion, utseende och material men gör en koppling till ekonomi. Hen ger uttryck för en upplevd förförståelse kring vad som upplevs som en designstol.

I de båda arbetsmomenten uppehåller sig informanterna kring objektens utseende, funktion, känsla, associationer, material och konstruktion. Förmågan att uttrycka sig och att använda

(27)

olika begrepp och formuleringar varierar i gruppen. Jag finner utsagor där informanterna för fram mer personliga upplevelser av att undersöka och arbeta och där de återger känslor av objekten samt beskriver en del privata associationer i relation till sin upplevelse medan andra utsagor koncentrerar sig på objektens material och konstruktion.

3. Tolkning och resultat

I min studie undersöker jag hur en grupp gymnasieelever värderar, samtalar om och gestaltar stolar. Designbegreppet är centralt och jag är intresserad av vilka variationer jag finner i elevernas utsagor, samt vilka diskurser som framträder. I följande stycke kommer jag att diskutera resultatet av min undersökning och jämföra informanternas utsagor i de olika momenten. Jag kommer även att belysa vilka skilda diskurser som jag finner i studien.

3.1 Hur och med vilken variation talar eleverna om design?

Jag har valt att dela upp min undersökning i två delar, då jag ville låta informanterna använda ett par olika arbetssätt och genom det får en ökad variation i resultatet. De båda momenten har inslag av analys, men skiljer sig åt vad det gäller metod för att genomföra analysen. I den första delen sker informanternas samtal utifrån vad de ser och upplever när de undersöker sju verkliga stolar och i den andra väljer de en bild av en stol som bildar underlag till ett praktiskt arbete med en liten modell. Min avsikt var att använda olika övningar och arbetssätt som skulle kunna ge upphov till samtal om design. När jag ser på resultatet, finner jag att elevernas utsagor har likheter. Jag har tidigare varit inne på att stolens utseende och funktion diskuteras i båda övningarna, men när vi går in i workshopens andra fas så kommer en hel del av

uppmärksamheten riktas mot hur man skall gå tillväga för att tillverka sin modell.

Elev; Ja, jag har inte kommit så långt i konstruktionen än, men den stolen jag valde på bilden var ganska stor, eh, ja, eh stor i massivt järn så den såg ganska otymplig ut. Inte så flexibel, så då valde jag att bygga en mindre stol. Som förhoppningsvis blir skönare. Eller som ser skönare ut. Jag valde ståltråd till ben för det är hyfsat lätt att skapa, eh, ja, resten har jag inte riktigt tänkt ut än.

(28)

stolarna. Jag finner att det skiljer sig en hel del hur de enskilda individerna tar sig an

uppgiften. Några av eleverna genomför övningen systematiskt, medan andra har svårare med fokus och genomför inte arbetet fullt ut. Vissa elever är noggranna, genomför arbetet under tystnad och sitterpå stolarna i tur och ordning. De undersöker stolarnas svikt och någon hoppar försiktigt sittande.Några andra elever tar sig an uppgiften utan samma koncentration. En elev kastar sig ner på den första stolen och utbrister; "Aj!!" Eleven skrattar högljutt och tar sig mot rumpan. Samma elev sätter sig tillrätta och gnuggar sig mot sitsen och byter sen stol. Samma situation upprepas vid stol efter stol och följs av skratt. En grupp elever knuffas och småbrottas på sin väg mot den första stolen. De bråkar om vem som skall gå först. De sätter sig på stolarna med kraft och gungar hårt. Gruppen sitter kvar länge på de tre första stolarna, men de är inte lika omsorgsfulla med de sista. Någon av dem hoppar över att sätta sig på den sista. I det efterföljande samtalet där resultatet av elevernas val blir belyst finner jag en variation i elevernas förmåga att uttrycka det som de upplevt.

Nedanstående utsaga beskriver ett flertal olika aspekter och ger en komplex bild av elevens upplevelse.

Eleven F; Den har ju lätt mest flex av alla stolar. Riktigt skön att sitta på. Gungade med i alla rörelser. Man kände sig inte obekväm.   Läraren; Var placerade du din gula lapp?

Eleven F; På den svarta. Jag tyckte den var alldeles för hård. Hade ingen rörelse. Man satt som fast.

Eleven använder ett flertal ord och uttryck som beskriver hens subjektiva upplevelse av stolens funktion och dess utformning och genom det skapas en personlig och utförlig bild. Något mindre utförlig i sin utsaga är eleven N när hen säger;

Jag satte den gula på den där - (visar med en handrörelse) för jag tyckte den såg bäst ut. Men jag satte den blåa på den vita, för den var absolut skönast att sitta på. Jag gillar ryggstödet. Gunget.”

I utsagan uttrycker eleven kortfattat sin upplevelse av hur stolen såg ut och hur den upplevdes att använda. Ytterligare en elev beskriver ännu mer kortfattat och utsagan ger endast ett

(29)

sparsamt uttryck för upplevelsen av hur stolen såg ut och fungerade att sitta på. Eleven A; ”Jag satt båda mina lappar på den vita. Den var snygg och så var den skön också.”  

I avslutningen av workshopens andra moment tolkar eleverna varandras arbeten och de ges dessutom utrymme för att ge respons på tolkningen. Det är nu ganska sent på eftermiddagen och eleverna har arbetat i flera timmar utan någon paus. Koncentrationen börjar tryta och flera av dem börjar bli trötta. Eleven F beskriver hur hen uppfattar eleven MG´s arbete. F håller upp bilden på stolen;  

 

Så alla ser, ser hård ut (visar bild) Den här (visar modell) ser himla mjuk ut. Den här ser kanske lite mer vuxen ut (bild). Det här är kanske lite mer light barnversionen (modell) Jag tänker med färgerna. Lite mer rundare kanter. Ser inte ut som om man kommer att kunna göra sig illa lika lätt på den här stolen (modellen) som på den här stolen (bilden).

Läraren; Du var lite inne på att det där inte var en motsats Eleven F; Nej, för de har exakt samma form.

Eleven som har gjort modellen försvarar sig;

Jag tänker att jag var bra. Motsatsen är att den här är jättehård och den här är jättemjuk (fnissar) och med färgen så är brunt fult och rosa fint” (många fnissar).

Eleverna gavs i uppgift att bygga en liten modell som skulle uppfattas som en motsats till den bild av stol som de valt. Jag har tidigare beskrivit att under arbetet med att bygga modeller finner jag i mitt material att mycket handlar om hur man skall bygga och konstruera. När jag studerar materialet från den avslutande presentationen är det gemensamt för många av utsagorna att de talar om du hur de har förhållit sig till frågan om vad som är en motsats. Utsagor som belyser funktionen och där en personlig upplevelse, en känsla eller en association förekommer inte på samma sätt som i materialet från workshopens första del.

Eleven MP: Jag hade den här (visar bilden) och den ser väldigt stor ut till skillnad från den här (tar i modellen) och dels så kan man ligga i den vilket jag tror att man inte kan i den här., för det är en stol. Och den här har tre ben (bild) och den här (modellen) har två ben. Å så känns den mer flexibel också. Och den här ser typ ut att vara gjord i stål eller nånting och den här i tyg, alla fall utsidan och den är

References

Related documents

Formative assessment, assessment for learning, mathematics, professional development, teacher practice, teacher growth, student achievement, motivation, expectancy-value

Som vi har tagit upp i metoden innan skriver Melin (2011, s. 123) att korta meningar gör att allt blir lika viktigt och framförallt finns det inte något flyt och dynamik i texten.

Detta ledde till att vi såg över allas fokus i pedagogiska situationer, det vill säga hur vi såg på tillfällen där en pedagog till exempel läser för barnen, håller i

Syftet med undersökningen har inte bara varit att samtala med pedagoger, utan också varit att relatera de vuxnas upplevelser av olika bilder till deras bildval i

Leta i rutan och fyll i diagrammet. Där är En

När skolan och fritidshemmet pratar om att ”skolan ska vara avgiftsfri” kan man inte förvänta sig att alla barn har tillgång till olika resurser i form av matsäck,

Ett par dagar innan intervjuerna skulle genomföras sändes mail till respondenterna där de ombads fundera på sina erfarenheter av svåra samtal; vad de själva upplevde som svårt i

Ansvaret för de samsjukliga klienterna ligger potentiellt på två olika huvudmän där ansvaret väger över på den ena eller andra beroende på vilken del av klientens problematik