Digitala verktyg i fritidshemmet : En intervjustudie med fem fritidslärare om digitala verktyg i fritidshemmet

Digitala verktyg i fritidshemmet

KURS: Examensarbete för grundlärare fritidshem, 15 högskolepoäng

PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 högskolepoäng

FÖRFATTARE: Axel Hjerpe HANDLEDARE: Ingrid Bardon EXAMINATOR: Johannes Heuman TERMIN: VT 21

JÖNKÖPING UNIVERSITY School of Education and Communication

SAMMANFATTNING

Digitala verktyg i fritidshemmet – En intervjustudie med fem fritidslärare om digitala verktyg i fritidshemmet.

Digital tools in leisure centres – A interview study with five leisure centre teachers about digital tools in leisure centres.

Antal sidor: 25 Syftet med studien är att undersöka vilka digitala verktyg och i vilken utsträckning de

används på fritidshemmet samt vad verksamma lärare tycker om dem. Studiens

forskningsfrågor är: Vilka digitala verktyg förekommer inom fritidshemmet och i vilken utsträckning används dessa, vad är fritidslärarnas inställning till de digitala verktygen som hjälpmedel på fritidshemmet och har fritidslärarna fått någon utbildning i hur de digitala verktygen används. I studien har en kvalitativ metod valts i form av semistrukturerade

intervjuer med intervjumanual. Fem lärare på fyra olika skolor intervjuades. I den här studien har en innehållsanalys använts för att bearbeta den empiriska data som samlats in. De

intervjuade lärarna nämner att arbetet med de digitala verktygen sker dagligen då många elever vill använda dem till rekreation. Lärarna menar dock att användningen av de digitala verktygen inte är helt fri och att det finns ett syfte med att använda dem. Vidare anser lärarna att arbetet med de digitala verktygen är positivt då de underlättar arbetet i fritidshemmet och att de möjligheter de medför är långt mycket större än eventuella hinder. De lyfter även hinder i arbetet med de digitala verktygen i form av regler, föräldrapåverkan och att många lärare inte fått någon ordentlig kompetensutveckling.

Sökord:

Postadress

Högskolan för Lärande och

Kommunikation (HLK) Box 1026

551 11 JÖNKÖPING

Kurs: Examensarbete 15 hp Program: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem Termin: VT 21

Gatuadress Telefon Fax Gjuterigatan 5 036 – 101000 036162585

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 2

2.1 Svårigheter med digitala verktyg ... 2

2.2 Effekter av digitala verktyg i undervisningen ... 3

2.3 Introduktionen av digitala verktyg i skolan och fritidshemmet... 4

2.4 Styrdokument ... 5

3. Syfte ... 6

4. Metod ... 7

4.1 Urval ... 8

4.2 Genomförande ... 8

4.3 Analysmetod och bearbetning av data ... 9

4.4 Tillförlitlighet ... 10

4.5 Forskningsetiska principer ... 10

5. Resultat ... 12

5.1 Elevernas Ålder ... 12

5.2 Tillgången av digitala verktyg ... 13

5.3 Digital kompetens ... 14

5.4 Synen på de digitala verktygen ... 15

5.4.1 Möjligheter och hinder med digitala verktyg ... 16

5.5 Sammanfattning av resultat ... 18 6. Diskussion ... 20 6.1 Resultatdiskussion ... 20 6.2 Metoddiskussion... 22 6.3 Vidare forskning ... 23 7. Referenslista ... 24 8. Bilaga – 1 ...

1

1. Inledning

Jag har alltid haft ett intresse för informations- och kommunikationsteknik eller IKT som det hädanefter kommer att benämnas som i det här arbetet, och hur detta har integrerats i

fritidshemmet då jag själv anser att de hjälpt mig. Utifrån mina egna erfarenheter från de skolor och fritidshem jag har varit på har jag fått uppfattningen att det finns väldigt blandade åsikter när det gäller ny teknik även då Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket 2019) som kommer att benämnas som Lgr11 hädanefter, kräver att digitala verktyg ska användas i undervisningen. På de olika fritidshem jag har varit har det skiljt sig åtskilligt i användning av dessa digitala verktyg. Jag har både sett fritidshem där det arbetas med IKT så mycket som möjligt men även fritidshem som försöker använda det så lite som de bara kan. Vilka fritidshem som har använt digitala verktyg i större eller mindre

utsträckning har till stor del styrts av personalens intresse av att både använda de digitala verktygen men också att lära sig att använda dem.

Då både samhället och skolan digitaliseras i allt snabbare takt ser jag det som extra viktigt att ta reda på hur digitala verktyg används och uppfattas av de verksamma lärare som arbetar på fritidshemmen. Digitala verktyg i den här texten syftar till och innefattar datorer,

mobiltelefoner och läsplattor då dessa är de vanligaste formerna av digitala verktyg jag sett på fritidshemmen. Enligt Lgr11 (Skolverket 2019) så ska både fritidshemmen och skolan för övrigt förbereda eleverna för att kunna bli demokratiska medborgare. Då samhället blir allt mer digitaliserat och enligt mina egna observationer spenderar elever allt mer tid med digitala verktyg anser jag att det är extra viktigt att ta reda på hur fritidshemmen arbetar med detta.

2

2. Bakgrund

Då jag i den här studien är intresserad av hur lärare inställer sig till de digitala verktygen i fritidshemmet och hur dessa verktyg används kommer jag i det här kapitlet presentera svårigheter med de digitala verktygen, effekter av att använda de digitala verktygen i undervisningen och introduktionen av digitala verktyg i skolan och fritidshemmet. Avslutningsvis presenteras även bestämmelser utifrån styrdokumenten.

2.1 Svårigheter med digitala verktyg

På skolor där digitala verktyg inte används eller används ytterst lite menar Perselli (2019) att det kan finnas flera olika anledningar att det ser ut på det viset men en av de största

anledningarna är att lärarna saknar både motivation och kompetens. För att förtydliga lyfter Perselli (2019) fram att den digitala kompetensen är hur bekväm en person är med de digitala verktygen och hur väl de kan följa med i den digitala utvecklingen. Digital kompetens

innefattar att kunna söka information och kommunicera med andra samt kunna skapa något. Vidare ska personen ha kunskap om användningen av de digitala verktygen och vilja utveckla det vidare. Slutligen ska individen även ha förståelse för hur digitaliseringen förändrar och påverkar samhället och vad det medför. Perselli (2019) lyfter även fram att även då digitala verktyg är något som ska användas på fritidshemmet så är det många fritidshem som brister i detta. Några av de faktorer som spelar in i att de digitala verktygen inte används är att

personalen på fritidshemmet saknar den kompetens som krävs eller att de vill att fritidshemmet ska vara fritt från digitala verktyg.

Samtidigt som lärande genom digitala verktyg stärks av elevernas förståelse av hur de fungerar kan de även vara ett hinder då elevernas förkunskaper har en stor påverkan på lärandeprocessen. Exempelvis är det stor skillnad på vilka förkunskaper som krävs att skriva en berättelse med analoga läromedel gentemot digitala verktyg. Att skriva med penna och papper kräver att personen kan läsa och skriva medan med de digitala verktygen först måste startas, loggas in på och välja rätt program för att skriva i. Detta leder till att de elever som redan har förkunskap om hur dessa delar fungerar kommer att kunna ägna största delen av tiden med att skriva historien medan en elev som inte har dessa förkunskaper först måste lära sig att använda de digitala verktygen. Lovless (2003) berättar att detta kan vara problematiskt då de mål som läraren satt upp för uppgiften eventuellt inte blir uppfyllda då eleven utan förkunskaperna inte har tillräckligt med tid för att bli färdig.

3 Lärare ska inte förvänta sig att elever har samma förutsättningar även då de har liknande resurser då hemsituationen till stor del påverkar hur mycket en elev kan när den kommer till skolan. Lovless (2003) lyfter att det är komplext att testa elevers förkunskaper om digitala verktyg då det är tidskrävande. Om elevernas förkunskaper inte testas kan det dock leda till att undervisningen blir planerad på för låg eller hög nivå.

2.2 Effekter av digitala verktyg i undervisningen

Dahlström (2018) menar att några positiva effekter av att använda digitala verktyg är att eleverna blir mer självständiga då de har tillgång till verktyg som gör att de inte behöver be om hjälp lika ofta som tidigare. Skrivuppgifter underlättas också för både elever och lärare då eleverna får ha tillgång till program som hjälper dem att formulera meningar vilket gör att mer fokus kan läggas på själva skrivandet. Dahlström (2018) skriver också att elever som enbart har tillgång till digitala verktyg som de delar med andra personer i hemmet har mycket mindre erfarenhet än de elever som har tillgång till egna personliga digitala verktyg och att det därför är viktigt att individer redan i tidig ålder börjar använda digitala verktyg i undervisningen då vårt samhälle blir alltmer digitaliserat. Engström (2016) lyfter att en av de mest märkbara positiva effekterna med digitala verktyg är att eleverna får en större möjlighet till det kommunikativa lärandet. Forskaren menar att detta sker genom att eleverna sinsemellan diskuterar vad de har lärt sig på de digitala verktygen samt ger tips och berättar roliga saker som har hänt under tiden de använt de digitala verktygen. Enligt Engström (2016) kan allt detta ske samtidigt som arbetet med de digitala verktygen kan fortgå.

Loveless (2003) skriver om att lärande genom digitala verktyg skiljer sig från lärande med analoga läromedel. Ett exempel på skillnaden är hur snabbt det kan göras ändringar i en text eller redigera en bild. Även fast redigering av bilder är en någorlunda ny företeelse har

introduktionen av digitala verktyg gjort detta till en ännu lättare process. Lovless (2003) lyfter att positiva effekter av digitala verktyg i lärandemiljön bland annat innefattar att eleverna har större möjlighet till kommunikativt lärande. Då lärande genom digitala verktyg är en

interaktiv process mellan eleven och de digitala verktygen öppnar det upp möjligheter för den kreativa processen av lärande. Lovless (2003) menar att kreativitet skapas i interaktionen mellan individer som är öppna för att lära sig eller redan är kunniga om olika uttrycksformer då eleverna får möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter.

4 Falkner (2007) skriver att bildning är något som i sker i allra högsta grad under datorspelande. Då individer i många fall kan bortse från världsliga problem när de spelar kan spelandet skapa ett lugn och en chans att koppla av. Forskaren beskriver också hur meningsfullt spelandet är för många ungdomar. Spelandet är också en fri zon där alla är välkomna oavsett ålder, kön eller etnicitet. För många är spelandet ett sätt att umgås och kommunicera på. Falkner (2007) liknar spelandet med ett groende frö så länge som det finns ett pedagogiskt sammanhang. Att bortse från datorspelandet är att kväva detta frö. Då datorspelande är ett sätt att kommunicera och skapa relationer på lyfter Jenkins (1999) att många av de upplevelser du kan få genom datorspelande går att jämföra med de upplevelser som går att få genom att fysiskt träffa andra personer utomhus.

2.3 Introduktionen av digitala verktyg i skolan och fritidshemmet

Sedan de digitala verktygen integrerades i skolverksamheten har det som vi tidigare sett som en lärandemiljö ändrats då det nu finns tillgång till dem i klassrummet istället för

datorlaboratorium som de funnits i tidigare. Detta har gjort att de föreställningar som funnits tidigare om hur de digitala verktygen ska användas i undervisningen har suddats ut.

Bergström, Mårell-Olsson & Jahnke (2017) liknar dessa föreställningar som en symbolisk gräns. Enligt forskarna innefattar den symboliska gränsen hur de digitala verktygen förväntas användas i undervisningen. Då de digitala redskapen nu finns i klassrummet har de

normaliserats i undervisningen vilket har gjort att det nu inte längre är en självklarhet att de bara är ett skrivverktyg. Bergström et al. (2017) lyfter att utsuddningen av den symboliska gränsen inte bara påverkar eleverna utan även de lärare som använder dem samt den pedagogik de använder.

I klassrum där det har introducerats en-till-en enheter, där varje elev har tillgång till sin egen enhet, menar Bergström et al. (2017) att den symboliska makten lärare har haft, flyttats över något på eleverna då de fått mer friutrymme och lärarnas kontroll över olika moment

minskade. I flera av de klassrum som Bergström et al. (2017) observerat upplevde de att förflyttningen av makt från lärarna till eleverna skapade konflikter med de mål som lärarna satt upp utifrån de nationella styrdokumenten. Forskarna berättar att detta är en bieffekt av lärarnas minskade kontroll över den information som eleverna konsumerar och hur eleverna arbetade med den. Detta har medfört att vissa pedagogiska moment där digitala verktyg nu används istället för analoga läromedel måste planeras om för att de didaktiska

5 De senaste åren har undervisningen på fritidshemmet hamnat i skärningspunkten mellan det formella och informella lärandet. Hallström, Jansson, Simonsson & Gyberg (2018) berättar att de digitala verktygen i allra högsta grad hamnar i denna skärningspunkt då de inte alltid används i undervisningssyfte. Forskarna lyfter hur lärande kan ske på olika sätt. Det

informella lärandet är något som ständigt sker på fritidshemmet då eleverna kan utgå från sina egna intressen. Då mycket av undervisningen på fritidshemmet är situationsstyrd finns det därför mycket utrymme för det informella lärandet. Hallström et al. (2018) lyfter att då

eleverna använder de digitala verktygen efter deras egna intressen kan lärandet ske utan att de medvetet går in för att lära sig.

2.4 Styrdokument

Enligt Lgr11 (Skolverket 2019) ska skolan både utveckla elevers kunskaper om digitala verktyg men även ta hänsyn till de erfarenheter som varje enskild elev besitter. Detta kan bli problematiskt då läraren kan gå emot direktiven i Lgr11 om de utgår från den lägsta eller högsta kunskapsnivån i gruppen.

I Lgr11 (Skolverket 2019) står det också en del av skolans uppdrag är att utveckla elevernas förståelse för hur digitalisering både påverkar individer och samhället, utveckla elevernas förmåga att använda digital teknik och hur lärare ska förhålla sig ansvarsfullt till det samt ge eleverna förutsättningar för att utveckla digital kompetens. I arbetet med normer ska även eleverna uppmärksammas på vilka möjligheter och risker som digitaliseringen medför. I det centrala innehållet för fritidshemmet ingår digitala verktyg i språk och kommunikation då digitala verktyg är det som används när en person kommunicerar över nätet oavsett vilka digitala verktyg som används. Det ska också användas i de skapande och estetiska

uttrycksformerna i framställning av olika estetiska uttryck och slutligen i natur och samhälle som ett sätt att utforska företeelser och samband i naturen, med teknik och samhället. Det är dock inte bara fritidshemmet som innefattar digitala verktyg utan även det centrala innehållet för förskoleklassen innefattar digitala verktyg i viss mån. Även rektorn har enligt Lgr11 (Skolverket 2019) ett ansvar att se till att eleverna har tillgång till läromedel och lärverktyg, där det bland annat ingår digitala verktyg. Även skolbiblioteket ska användas för att stärka elevernas digitala kompetens.

6

3. Syfte

Syftet med studien är att undersöka vilka digitala verktyg och i vilken utsträckning de används på fritidshemmet samt vad verksamma lärare tycker om dem.

Frågeställningar:

1. Vilka digitala verktyg förekommer inom fritidshemmet och i vilken utsträckning används dessa?

2. Vad är fritidslärarnas inställning till de digitala verktygen som hjälpmedel på fritidshemmet?

7

4. Metod

Då denna studie har för syfte att undersöka hur digitala verktyg används på fritidshemmet och vad lärare tycker om dessa har en kvalitativ metod valts. Ahrne och Svensson (2015)

beskriver den kvalitativa metoden som ett sätt att komma närmare de miljöer och personer som är medverkande i studien. Den kvalitativa metoden ger också möjlighet till flexibilitet i arbetet då den kvalitativa metoden samlar in data om upplevelser till skillnad från den kvantitativa metoden då denna snarare generaliserar genom att samla in data från ett större antal medverkande.

För att svara på studiens forskningsfrågor har intervju kopplat till kvalitativ metod valts. Ahrne och Svensson (2015) nämner att det i en intervju går att få reda på hur saker fungerar i praktiken och vilka rutiner som de använder sig av. Enligt forskarna är också intervjuer ett effektivt verktyg att samla in data då det går snabbt att genomföra och det går att få många respondenters upplevelser på kort tid. En annan styrka kvalitativa metoder har är att det går att komma åt mer personlig information. Bjørndal (2018) berättar att intervjuer är fördelaktiga då de den ger möjlighet att gå djupare in i respondentens perspektiv och fånga de detaljer som annars inte blir sedda. Enligt forskaren är intervjuer också fördelaktigt då man genom samtal bäst kan ta del av respondenternas upplevelser. Intervjuer tillåter också en viss flexibilitet då korrespondenten har möjlighet att gå tillbaka till en fråga för att säkerställa att de uppfattat något korrekt och reda ut eventuella missförstånd. Eftersom det är lärarnas erfarenheter och upplevelser som sökes i den här studien förefaller det som att intervjuer är till fördel.

Den intervjutyp som har valts för studien är semistrukturerade intervjuer med intervjuguide (bil 1). Bjørndal (2018) skriver att semistrukturerade intervjuer med intervjuguide tillåter en stor grad av flexibilitet då frågorna som korrespondenten ställer inte måste följa någon

inbördes ordning utan istället kan följa intervjuns utveckling. Den semistrukturerade intervjun har också som fördel att korrespondenten kan ställa fördjupande frågor under intervjuns gång. Dessa följd- och fördjupande frågor har som syfte att ge respondenten möjlighet att gå djupare in på sina svar och förklara varför de svarat på ett visst sätt. Den semistrukturerade intervjun tillåter också att korrespondenten att gå in på frågor som uppstår under intervjun som

eventuellt inte täcks av de huvudfrågor som är satta för intervjun.

För att hålla en så god kvalité på intervjun som möjlig är det dock viktigt att vara medveten om eventuella omständigheter som kan påverka intervjun. Det kan exempelvis vara störande

8 ljud från andra personer eller andra vardagliga ting. Därför är det viktigt att platsen för

intervjun anpassas efter de omständigheterna för varje enskild intervju. För att försöka höja kvalitén på intervjun ytterligare kan en så kallad provintervju användas. Provintervjun har för syfte att förbereda korrespondenten för de riktiga intervjuerna.

4.1 Urval

I den här studien ingår det fem verksamma fritidslärare från fem olika fritidshem på fyra olika skolor. De lärare som har deltagit i studien kommer hädanefter att benämnas som lärare 1, 2, 3, 4 och 5. De lärare som deltagit i studien har valts utifrån ett ändamålsenligt urval där deltagarna väljs baserat på forskningens syfte. Urvalet har gått till på följande vis:

• Intervjupersonerna är utbildade fritidspedagoger eller fritidslärare. • Intervjupersonerna arbetar aktivt med digitala verktyg.

• Intervjupersonerna har en grundläggande kunskap i arbetet med de digitala verktygen.

4.2 Genomförande

I början av arbetet med intervjuerna fick jag kontakt med fem intresserade deltagare via mail. Tid för genomförande av varje intervju fastställdes med varje deltagare via mail. Varje lärare blev också informerad om att den empiri som samlas in under intervjuerna kommer att hanteras enligt de krav som Vetenskapsrådet (2002) har för att skydde de individer som valt att delta i studien. Innan intervjuerna genomfördes fick varje deltagare intervjuguiden (bil 1) skickad till sig för att få möjlighet att förbereda sig. Intervjuerna varade mellan tio och

femtiofem minuter där intervjuerna spelades in digitalt via OBS Studio eller Microsoft Teams. Tre av intervjuerna genomfördes via Zoom medan en intervju genomfördes vi Microsoft Teams och slutligen en genom Discord. Då studien gjordes under pandemin var det ett aktivt val att alla intervjuerna gjordes digitalt på distans för att skydda deltagarna mot smitta. Innan varje intervju genomfördes testades alla inspelningsprogram för att säkerställa att

inspelningen fungerade korrekt.

Bjørndahl (2018) menar att genom att bara spela in ljud under en intervju kan man missa vissa detaljer som kroppsspråk och miner kan tillföra. I fyra av fem intervjuer har enbart ljud

9 att en kamera påverkar de personer som blir inspelade mer än vad en mikrofon gör då de måste tänka på sitt beteende. Den miljö som intervjun genomförs i är också något som kan påverka kvalitén av intervjun. Ahrne & Svensson (2015) lyfter att det är viktigt att intervjun genomförs på en lugn plats då intervjun och inspelningar kan störas av buller.

Intervjuerna har transkriberats i tre omgångar. Den första intervjun transkriberades omgående efter intervjun. Den andra och tredje intervjun transkriberades efter att den tredje intervjun genomförts och den fjärde och femte intervjun transkriberades efter den femte intervjun genomförts. Intervjuerna har transkriberats med metoden bastranskription då pauser,

upprepade ord och läten inte har skrivits med. Bastranskription valdes för att lätt kunna ta del av den data som samlats in under intervjuerna. Transkriberingen har sedan färgkodats och sorteras efter frågorna i intervjumanualen.

4.3 Analysmetod och bearbetning av data

För den här studien har analysmetoden innehållsanalys valts då innehållsanalysen lämpar sig bäst för intervjuer och andra typer av kommunikation. Graneheim & Lundman (2004) beskriver hur innehållsanalys går till i fem steg.

I det första steget efter intervjuerna är genomförda ska alla inspelningar transkriberas och sedan läsas igenom noggrant ett antal gånger för att forskaren ska komma närmare sin text. Då den här studien innefattar fem intervjuer som alla är transkriberade av en person har de lästs igenom upprepade gånger för att få en ordentlig förståelse för materialet.

I det andra steget ska ett urval göras baserat på innehållets relevans för studien. För att behålla sammanhanget i meningarna som plockas ut är den viktigt att de är hela. Efter det första steget där jag läst igenom alla transkriberingar noggrant plockade jag ut meningar ur det

transkriberade materialet beroende på vad som passade bäst för intervjumanualens

frågeställningar. Urvalet fördes sedan över till ett annat Word dokument där de färgkodades efter frågeställningarna.

I steg tre ska urvalet som gjorts i steg två konkretiseras för att komprimera texten, men det är viktigt att texten fortfarande har samma innehåll och empiri. Efter det att urvalet var gjort konkretiserade jag texten för att bättre kunna anpassa den till resultatet av studien. Texten konkretiserades genom att den skrevs om så att de viktigaste delarna i innehållet lyftes fram.

10 I det fjärde steget ska det konkretiserade urvalet sorteras i olika kategorier beroende på dess relevans till intervjufrågorna. Det urval som tidigare konkretiserats sattes sedan i fyra kategorier. De här kategorierna är: Elevernas åldersgrupp, Tillgången av digitala verktyg, Digital kompetens och Synen på de digitala verktygen. Underkategorier skapades för: Synen på de digitala verktygen. Dessa underkategorier är: Möjligheter och hinder med digitala verktyg.

I det femte och sista steget ska teman framställas baserat på empirin som samlats in under intervjuerna. Efter det att urvalet kategoriserats skapades de teman som slutligen presenteras i resultatkapitlet. Dessa teman är baserade på de kategorier som skapades i föregående steg vilket gjorde att de fick behålla samma namn. Slutligen placeras det konkretiserade materialet under de tema som det är kopplat mot.

4.4 Tillförlitlighet

För att den som läser studien ska förstå vad studiens resultat är menar Kihlström (2007) att det är essentiellt att studiens metodkapitel är tydligt. Vidare menar forskaren att detta bidrar till en tydlighet för läsaren om hur studien har gått till. Då jag i denna studie har arbetat ensam har jag varit extra noga med att försöka presentera genomförandet och analysen.

Kihlström (2007) lyfter också att det är viktigt att studien ska vara trovärdig och vara tillförlitlig. Då alla de personer som deltog i intervjuerna är myndiga räcker det med att samtycke hämtas från dem. Vidare så har intervjuerna först noggrant transkriberats ord för ord. Då den här studien enbart är gjord av mig har det varit essentiellt att inte blanda in några personliga åsikter. Då resultaten i studien till stor del överensstämmer med tidigare forskning om digitala verktyg kan den här studien anses vara tillförlitlig.

4.5 Forskningsetiska principer

Vetenskapsrådet (2002) har fyra grundkrav som studien följer för att hålla den etiska

aspekten. De intervjuer som genomförts i studien tar stöd i Vetenskapsrådets etiska principer för att skydda de individer som är medverkande i studien.

Det första kravet från Vetenskapsrådet (2002) är informationskravet. Informationskravet innebär att de som medverkar i studien ska bli informerade att deltagande är helt frivilligt och att de när som helst har rätt att dra sig ur studien. De medverkande i studien ska bli

11

Samtyckeskravet är det andra kravet. Samtyckeskravet innebär att samtycke måste hämtas från

de personer som medverkar i studien. Då respondenterna i studien kommer att vara över 18 år gamla behöver inte samtycke hämtas från vårdnadshavare. För att samtycke ska gälla måste både korrespondenten och respondenten godkänna de villkor som gäller för studien. I de fall att respondenten drar sig ur studien får ingen press läggas på denna.

Det tredje kravet är konfidentialitetskravet. Konfidentialitetskravet innebär att all känslig information om de medverkande i studien ska skyddas och bli avidentifierad. Personer som inte är medverkande i studien ska inte kunna identifiera de personer som medverkar med den information som finns i studien. För att behålla de medverkandes anonymitet kommer lärarna i studien att benämnas som Lärare 1, 2, 3, 4 och 5.

Det fjärde och sista kravet är nyttjandekravet. Nyttjandekravet innebär att den information som samlas in under studien enbart kommer att användas i studien. De medverkande i studien blir informerade om detta innan de väljer att delta.

Innan intervjuerna genomfördes har alla som valt att delta i studien blivit informerade om hur de fyra grundkraven fungerar och vilka rättigheter deltagarna har.

12

5. Resultat

Detta kapitel är baserat på de teman som kom upp under analysen av intervjuerna. Dessa teman är: Elevernas ålder, Tillgången av digitala verktyg, Digital kompetens, Synen på de digitala verktygen samt Möjligheter och hinder med digitala verktyg. Kapitlet inleds med elevernas ålder följt av tillgången av digitala verktyg. Därefter kommer en beskrivning av lärarnas digitala kompetens. Slutligen beskrivs synen på de digitala verktygen och vilka möjligheter och hinder som lärarna upplevt i arbetet med digitala verktyg. Varje frågeställning presenteras i texten med hjälp av citat från intervjuerna.

5.1 Elevernas Ålder

Ett flertal av de intervjuade lärarna lyfter att de äldre eleverna får ta eget ansvar för sina digitala verktyg då dessa är personliga. De menar att det är upp till dem att se till att de digitala verktygen är laddade och kommer med till skolan. Lärare 3 som arbetar med de äldre eleverna menar att det är ett privilegium för eleverna att få använda de digitala verktygen på fritidshemmet och att både privilegiet och verktygen kan tas ifrån dem ifall de inte sköter sig. Tre av lärarna nämner också att de yngre eleverna har svårt att följa de regler som finns runt de digitala verktygen då det fortfarande är väldigt nytt, men att de är väldigt kunniga. Lärare 3, 5 och 4 berättar:

Alla elever har tagit del av den här genomgången och vilka regler vi har kring hur man använder lärplattan, vad de får vara inne på och så har vi skrivit ut ett körkort med eleven i frågas bild och namn på och då är det ett bevis på att de har tagit del av vilka regler vi har för hur man använder iPaden och skulle det vara så att de inte sköter det, beroende på vad de gör helt enkelt så kan vi ta ifrån dem de här körkortet vilket också innebär att har man missköt det så har man inte privilegiet att få använda sin iPad […]

Det är ju främst för att de inte sköter det, om vi har sagt att det är det här ni får göra så är det ändå ett gäng som inte gör det. Inte så att du inte kan för just med Chromebooksen används ju i skolan så det vet ju precis hur det fungerar, likadant när de använder iPads vet de hur det fungerar, det är inte så heller att de får använda dem när de är själva, just när det gäller iPads då om man vill använda den så får man gå och fråga, det ligger inte bara framme så att man bara kan gå och ta iPad och sköta sig själv.

13 Jag skulle säga att de ifrån mina åldersklassen de har extremt bra koll på det mesta, sen om man mer vill styra aktiviteten, om man vill gå ifrån det här som de kan, om det är något nytt man vill upptäcka […] starta upp något nytt och göra något de aldrig har använt, visst, då behöver de ju lite handledning men de är extremt snabba på att lära sig sådant och det brukar alltid gå jättebra tycker jag.

Lärarna nämner också att de digitala verktygen är lättillgängliga på fritidshemmet. Fyra av lärarna berättar att från och med att eleverna börjar årskurs tre på skolan får eleverna själva ta ansvar för att de digitala verktygen kommer med hem från skolan när de ska hem och tillbaka nästa dag. Även de elever som går i andra lokaler får ha med sig sina digitala verktyg till fritidshemmet så att alla digitala verktyg är samlade på samma plats för att slippa spring. Lärare 4 säger:

F1 och två har det i sina klassrum och i dem klassrummen är vi på fritids, det är de lokalerna vi har på fritids så de har det väldigt tillgängligt, treorna och fyrorna och femmorna när de kommer ner de har ju med sig det i sin väska, de går i ett annat hus men de har alltid den med sig så varje elev har ju varsin och ifrån trean så ansvarar de för dem själva.

5.2 Tillgången av digitala verktyg

Samtliga lärare nämner under intervjuerna att tillgången till digitala verktyg på fritidshemmet är god. Lärarna lyfter att alla elever har tillgång till antingen en lärplatta eller en dator som en-till-en enhet även om inte alla fritidshem tillåter att eleverna använder dem på fritidshemmet. Lärare 1 och 5 lyfter:

Jag vet inte det exakta antalet men ungefär trettio, kanske tjugofem, trettio laptops […] alla pedagoger har ju varsin iPad som de ibland kan få låna om de kanske ska pärla eller vi skriver ut någonting. Också har de alltid en iPad som de kan ha just nu i vårt musikrum där de väljer musik och dansar och så.

Vi personalen har ju en fritidstelefon eller en avdelningstelefon där vi har kontakt med föräldrar, sen så har vi nyligen fått iPads till alla som jobbar på fritids som vi inte har haft förut. Jag är ju idrottslärare också så jag har ju haft en egen dator. Men däremot har vi en gammal avdelningsdator […] vad gäller eleverna, egentligen så har vi ingenting till dem så i digital verktygsväg på fritids. Vi har en extra iPad för fritidshemmet också som vi checkar in barn sen har ju alla elever varsin Chromebook som de har i skolan.

14 Samtliga lärare beskriver att det fria användandet av de digitala verktygen är begränsat på fritidshemmet. Flera av lärarna lyfter hur de på fritidshemmen bestämt att eleverna enbart har tillgång till de digitala verktygen en dag i veckan när det gäller det fria användandet. När det gäller att eleverna vill använda de digitala verktygen som läroverktyg för skapande eller för att kolla upp information finns det inga direkta stopp för det. Lärare 3 och 4 berättar:

Vi har en satt dag i veckan på vårt programblad om man säger måndagar kallar vi för iPad dag då får eleverna använda iPadsen fritt […] Däremot så om eleverna kommer och frågar, om de vill skapa eller någonting så känner vi att det känns lite förlegat att man har de här gamla pärmarna som står med målarbilder eller pärlplattemönster eller så där, allt det finns ju att få tag på digitalt […] men kommer de och frågar och liksom kan förklara vad de vill använda den till så säger vi inte nej.

Alltså de har ju tillgång till det hela dagen men de har ju inte lov att ha det hela dagen, de skulle ju kunna ta dem när de vill men vi använder det ju bara under våra premisser eller vad man ska säga, när vi har planerat att de ska användas.

5.3 Digital kompetens

Något som alla intervjuade lärare är överens om är att de inte har fått någon ordentlig kompetensutveckling när det gäller de digitala verktygen. Lärarna nämner hur de hjälper varandra i arbetslagen med saker de inte kan och hur de lär sig av varandra men själva utbildningen är det dåligt med. Lärare 2 och 5 berättar:

Ja, men det har vi fått lite i vissa program vi har fått som vi personal använder då, en viss programmering har vi fått som eleverna kan använda, där har vi fått lite kompetensutveckling […] men inom personalgruppen så finns det ju personal som har koll på vissa appar bättre än andra sa att kan man alltid be om hjälp där, greenscreen har vi ju använt också tillexempel, där har vi tagit hjälp av varandra i personalen att utbilda varandra så att man kan grunderna i alla fall.

Vi har ett gäng kolleger här på skolan som egentligen behöver en grundkurs i att använda en iPad över huvud taget så när vi suttit så är det mycket tid som gått åt till basic grejer som jag då, kan som rinnande vatten men som är helt nytt för någon som knappt använd en iPad förut, så de två tillfällena vi haft med IT-pedagogen har vi inte gått in jättemycket på hur man kan använda det som ett lärverktyg riktat mot eleverna utan det har mest varit

15 för vår personliga användning, hur det funkar och sådana saker, så ingen direkt jättekompetensutveckling.

Då det är eleverna som använder de digitala verktygen är det viktigt att kunskapen och förståelsen finns hos lärarna. Lärare 3 berättar att andra lärare ofta kommer och frågar efter hjälp när det krånglar med de digitala verktygen men att detta är något som lätt hade kunnat lösas om de fått ordentligt med utbildning. Läraren säger:

[…] det är ofta kollegor som söker sig till mig för att de upplever att saker och ting inte fungerar som det ska, men i uppskattningsvis nittio procent av fallen så är det inget fel utan det är en brist på kompetens i hur man ska använda programmet i fråga, jag tror att hade man bara fått någon utbildning i det så hade de löst det utan problem […]

5.4 Synen på de digitala verktygen

Alla lärare är överens om att arbetet med de digitala verktygen är väldigt positivt. De hävdar att möjligheterna med de digitala verktygen är långt mycket större än eventuella hinder som uppstår. Lärarna lyfter även vikten av att använda de digitala verktygen även i skolan då det samhälle vi lever i blir allt mer digitaliserat. Genom att hänga med i den digitala utvecklingen ges också eleverna en större möjlighet att utvecklas. Lärare 1 och 2 berättar:

Jag tycker tillexempel iPad är ett jättebra medel till att använda sig av både nöjesmässigt och läromässigt och det finns många appar som man kan anpassa sig efter sin barngrupp tillexempel. Om man vill jobba med stop-motion och barnen vill göra så, finns det tillgängligt och det är ganska enkla appar som barnen själv kan använda sig utav, man kan starta upp det och så fortsätter de och det är något bra, något jag gärna skulle vilja göra nu också, som jag vet att barnen är intresserade av.

Det är positivt tycker jag, de flesta eleverna är ju vana vid att använda, många har det ju hemma, de har ju koll på hur man använder och vad man kan göra med den och sen står det ju även i läroplanen att vi ska använda oss av digitala verktyg så det är viktigt tycker jag, det är bara positivt, det finns mycket man kan göra med en iPad tillexempel.

Samtliga lärare berättar hur smidigt det är att använda de digitala verktygen då eleverna till stor del kan hantera dem och lära sig själva. Lärare 4 menar också att även när de digitala

16 verktygen används i nöjessyfte kan även detta ses som en form av undervisning då de

fortfarande används till annat än att bara spela på. Läraren berättar:

[…] jag kan tycka att nöjessyftet är en form av undervisningssyfte på fritids och det skulle jag säga står för nittioåtta procent av användningen av de digitala verktygen på vårt fritidshem i alla fall, sen visst, ibland så är det lite projekt och man kör lite tema, programmering eller man använder iPaden kanske till och räkna ut någonting eller göra något liknande […]

5.4.1 Möjligheter och hinder med digitala verktyg

Fyra av lärarna lyfter under intervjuerna vilka möjligheter det finns tillgång till i arbetet med de digitala verktygen. En av lärarna nämner under intervjun att vi inte längre kan blunda för den digitala utvecklingen då resterande samhället inte bromsar in utan fortsätter att

digitaliserats. Vidare menar samtliga lärare att det går att göra det mesta med digitala verktyg då det ofta går att göra saker digitalt istället för att använda sig av analoga verktyg. Ett exempel som lyfts av lärarna är hur man på en lärplatta kan rita och skriva likagärna som på ett papper. Lärarna menar dock att man måste vara försiktig så att eleverna inte spenderar för mycket tid framför skärmen utan även gör annat. Lärare 3 och 2 berättar:

[…] många elever har liksom kommit fram till att det är ett väldigt bra verktyg till andra saker också än att bara spela, om man får säga ”leka med” eller ha det som lekverktyg. Vi har flera elever som vill spela in filmer, en del sitter och författar egna sagor och böcker och använder då applikationer där i sina skapandeprocesser, söker upp mallar, förlagor och så där.

[…] Man kan ju göra det mesta med en lärplatta, spela in filmer och pedagogiska spel, instruktioner. Det finns ju det mesta man kan hantera på det där, det är ju stora möjligheter med digitala verktyg tycker jag.

17 Även då lärarna ser många möjligheter med de digitala verktygen menar de också att det kan uppstå många hinder i arbetet med dem. Som de tidigare i kapitlet lyft är kompetensen något som kan ställa till det. Lärarna berättar hur inte alla på skolan är lika insatta i hur de digitala verktygen fungerar och hur vissa gör motstånd till digitaliseringen då det kommit på senare år och de anser att det nu är försent att lära sig. Ett annat hinder som lärarna pratar om är att det är svårt att begränsa tiden eleverna sitter med de digitala verktygen då de inte alltid följer reglerna som satts upp. De lyfter också hur man måste se till att det inte blir för mycket stillasittande på fritidshemmet då även detta är något som har blivit ett problem på fritidshemmet sedan digitala verktyg introducerats i skolan. Lärare 1 säger:

Det enda som jag ser som en svårighet så är inte själva digitala verktygen så utan mer att vi är att vi är ju som en utskolningsenhet så dom har ju mycket ansvar själva och säger vi att ”ni har så här lång tid på er att spela” så är det många som går över den tiden i alla fall. Det är svårt att sköta reglerna som vi ger dom.

Något annat lärarna lyft är föräldrapåverkan. Flera av lärarna menar att föräldrar och vårdnadshavare är något som i stor grad påverkar hur de digitala verktygen används på fritidshemmet. Dels för att vårdnadshavarna inte förstår varför och hur de digitala verktygen används och dels för att man måste kunna försvara användningen av de digitala verktygen på fritidshemmet om man får frågan. Lärarna lyfter att det är viktigt att man kan stå för det man arbetar med då det finns ett syfte med arbetet. Lärare 3 och 2 lyfter:

[…] vi är så sammansvetsade i vilka mål vi har med att eleverna använder de här att vi kan försvara det i alla lägen om vi skulle få en fråga från vårdnadshavare om varför vederbörandes son eller dotter sitter med iPaden. De kanske upplever att ”amen min dotter sitter med iPaden varje dag jag kommer och hämtar henne” ja, det stämmer, men din dotter sitter primärt och skapar eller hon sitter och syr någonting eller bygger något och har en ritning på sin iPad, så då är iPaden bara ett hjälpmedel för att hjälpa henne nå målet som är att skapa någonting med händerna.

Vi har ju nära samarbete med vårdnadshavarna så att är det några reaktioner därifrån så får man ju ta upp det som en diskussion men det är viktigt att vi, alltså kollegorna har pratat innan att man kan försvara det man gör på en lärplatta då tillexempel, att det finns ett syfte med det och varför, om det kommer upp från vårdnadshavare att de undrar. Ett annat hinder som lärarna lyfter är att de inte har mycket kontakt med föräldrar och

vårdnadshavare under pandemin. Detta gör att de inte längre kan ha ett ordentligt samtal med vårdnadshavarna när de kommer för att hämta sina barn vilket i sin tur har gjort att

18 vårdnadshavare inte längre har lika bra koll på hur de digitala verktygen används på

fritidshemmet. Två av lärarna lyfter även att många elever på fritidshemmet använder sig av så kallade ”Smart Watches”. Förutom att kolla tiden med dessa klockor går det även att ringa och sms-a via dem. Detta har gjort att vårdnadshavare direkt har kontaktat sina barn via klockorna och bett dem komma ut till dem då vårdnadshavarna inte längre får gå in på skolan för att hämta dem. Lärarna nämner även hur eleverna istället för att gå till dem när de undrar över något eller hamnar i konflikt ofta gömmer sig och ringer eller skickar ett meddelande till vårdnadshavarna. Lärarna berättar:

[…] det har blivit väldigt poppis med sådana här… men det är liksom elevernas egna men det vet jag att det har varit ett problem nu det senaste med att de har egna sådana här aktivitets klockor […] och mobiltelefoner är ju förbjudet men många elever har ju klockorna på sig och det kan vara allt ifrån, det är vissa föräldrar som vill kunna ha koll på sina elever med GPS-en alltså till att det används och skicka meddelande

[…] eleverna kan få ha klockorna på sig om de använder det som klockor men vi har haft elever som har gått och sms-at med sina föräldrar, sen har det också vart elever när de gått ute på skolgården och hamnat i konflikt och är ledsen och istället för att gå till någon av oss pedagoger så går man och gömmer sig och ringer till mamma eller pappa och försöker ta det med dem istället att man går bakom ryggen på oss. […] Sen också att föräldrar har kontaktat sina barn direkt via den här klockan istället och kanske ringt och sagt att ”nu kommer jag och hämtar dig” och sen inte hör av sig till oss över huvud taget, har vi tur så är det någon vuxen i närheten så man hör det här samtalet

5.5 Sammanfattning av resultat

Samtliga lärare menar att beroende på elevernas åldersgrupp är det skillnader i hur de digitala verktygen används på fritidshemmet. De yngre eleverna får generellt använda de digitala verktygen mindre än de som är äldre då de inte kan ta lika bra ansvar för dem medan de äldre eleverna istället själva får se till att de sköter de digitala verktygen. Kunskapsmässigt i

användandet av de digitala verktygen är det dock ingen jättestor skillnad då många elever redan i tidig ålder börjat använda digitala verktyg hemma.

Tillgången till digitala verktyg på fritidshemmet är god på fritidshemmen även om eleverna inte tillåts använda dem ofta. Alla lärare berättar under intervjuerna att eleverna har tillgång till en-till-en enheter och att de på fritidshemmen har bestämt att eleverna får använda dem

19 fritt under kontrollerade former en dag i veckan. Om eleverna kommer och frågar om de får använda dem som läroverktyg säger dock lärarna inte nej till detta.

Alla lärarna nämner att de tycker att arbetet med de digitala verktygen är något positivt och som de gärna vill arbeta vidare med. De menar att eventuella hinder som uppstår med de digitala verktygen är små i jämförelse med de möjligheter som de ger tillgång till då man kan göra så mycket med de digitala verktygen.

Det finns dock många hinder i arbetet med de digitala verktygen. Lärarna lyfter att de inte har fått någon ordentlig kompetensutveckling om digitala verktyg och att det är många lärare som inte förstår sig på dem då de inte har den kunskap som krävs. Lärarna menar att det skulle behövas mer utbildning i skolan för att i alla fall alla ska lära sig på en grundnivå. Andra hinder som uppstår är också att kontakten med föräldrar och vårdnadshavare har blivit sämre då vårdnadshavarna nu direkt kan ta kontakt med eleverna via telefon eller liknande, speciellt under pandemin då man inte längre har möjlighet att samtala med eller föra en diskussion med vårdnadshavarna då de i de flesta fall inte får gå in på skolan.

20

6. Diskussion

Detta kapital börjar med diskussionen av resultatet och därefter metoddiskussionen. Slutligen avslutas kapitlet med förslag på vidare forskning.

6.1 Resultatdiskussion

Från de erfarenheter som lärarna delat med sig av är arbetet med de digitala verktygen på god väg. Lärarna menar att det är viktigt att arbeta vidare med de digitala verktygen då resterande samhället fortsätter att digitaliserats och att det därför är viktigt att man även i skolan

fortsätter med digitaliseringen. Enligt Skolverket (2019) ska alla elever ges möjlighet att bli bättre på att använda de digitala verktygen. Vidare lyfter Skolverket (2019) att alla som arbetar inom skolan ska arbeta med normer och värden samt vara uppmärksamma på de risker och möjligheter som digitaliseringen för med sig.

Under intervjuerna berättar lärarna om vilka möjligheter och hinder som arbetet med de digitala verktygen medför. Samtliga lärare menar dock att möjligheterna med de digitala verktygen är långt mycket större än de hinder som uppstår. Då de digitala verktygen ger möjlighet till så många saker som det tidigare behövts analoga verktyg för att utföra berättar lärarna att arbetet på fritidshemmet har blivit smidigare. Undervisningen på fritidshemmet ska erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Enligt Skolverket (2019) ska detta ske genom att undervisningen är anpassad efter elevernas behov, intressen och erfarenheter. Samtliga lärare berättar att eleverna har ett stort intresse för att använda de digitala verktygen. Ett flertal av lärarna berättar hur eleverna använder de digitala verktygen för sina egna intressen eller som ett hjälpmedel i skapandeprocesser. Hallström, Jansson, Simonsson & Gyberg (2018) berättar att undervisningen med de digitala verktygen på fritidshemmet hamnar i skärningspunkten mellan det formella och informella lärandet då de digitala verktygen inte nödvändigtvis måste vara relaterat till undervisning och lärande. Forskarna menar dock att även när eleverna använder de digitala verktygen som lekverktyg kan även detta ses som en typ av lärande. Jenkins (1999) lyfter att datorspel numera kan ge liknande upplevelser som de tidigare generationerna fick genom att vistas utomhus.

Det är dock flera hinder som uppstår i arbetet med de digitala verktygen. Ett av de hinder som samtliga lärare lyfter är den digitala kompetensen på fritidshemmet. Enligt lärarna är det många på skolan som inte förstår sig på hur de digitala verktygen fungerar. Det är dessutom ett bristande intresse från både lärare och rektorer även då det är en del av rektorns ansvar att

21 se till att eleverna har tillgång till digitala verktyg. I detta ser jag det som essentiellt att de lärare som arbetar med de digitala verktygen förstår sig på dem och har en ordentlig

utbildning då detta annars kan gå ut över eleverna. Elvstrand, Hallström & Hellberg (2018) lyfter att flera studier framhåller att lärare som arbetar med barn i de yngre åldrarna har en bristande kompetens när det gäller att stötta barnen i teknikundervisningen men att det

samtidigt är viktigt att teknikundervisningen börjar i redan tidig ålder. Något annat som kan vara ett hinder som lärarna berättar om är samverkan med föräldrar och

vårdnadshavare. Samtidigt som fritidshemmet ska komplettera skolan och hemmet är det mycket som kan skeva sig i samarbetet med hemmet. Lärarna lyfter att många vårdnadshavare saknar kunskap om hur de digitala verktygen används på fritidshemmet och därför är negativt inställda till dem då de inte har kunskapen om hur de kan användas som lär verktyg. Då många lärare saknar kompetens i arbetet med de digitala verktygen är det då inte helt lätt att få med sig vårdnadshavarna. Säljö (2014) menar att det kan vara viktigt att intressera sig för de digitala verktygen då detta kan bidra till en bättre relation till eleverna då det enligt den sociokulturella teorin är via är när man intresserar sig för något och kommunicerar detta som lärande sker.

När jag själv har varit ute på fritidshem både under VFU-perioder och vikariat har jag sett hur arbetet med de digitala verktygen skiljer sig mellan olika åldersgrupper och olika fritidshem. Samtidigt som arbetet med de digitala verktygen har gått framåt är det fortfarande många fritidshem som fortfarande inte använder sig av dem. Enligt en rapport som Skolinspektionen gjorde 2014 är det sällan som eleverna får tillräckligt med teknikundervisning då det både saknas kompetens hos lärarna samt saknas läromedel. Då lärarna under intervjuerna har lyft dessa delar som hinder i arbetet med de digitala verktygen är det något som jag anser måste jobbas vidare på. Martínez (2019) lyfter hur bristen på kompetens kan gå ut över eleverna och i vissa fall hindra deras möjligheter att lära sig. Även om dessa brister är kvar i arbetet med de digitala verktygen har jag under intervjuerna upplevt att speciellt de yngre lärarna har blivit allt mer medvetna om vikten med digitaliseringen samt att de besitter en grundläggande kunskap om hur de digitala verktygen fungerar även om de inte fått någon utbildning om det. Lärarna pratar också om hur de hjälper till att utbilda varandra i de områden där någon vet mer än de andra.

22

6.2 Metoddiskussion

Då syftet med den här studien varit att undersöka hur de digitala verktygen används på fritidshemmet och vad lärarna hade för åsikter om dem föreföll den kvalitativa metoden som fördelaktig. Denscombe (2018) menar att den kvalitativa metoden är att föredra när du vill undersöka personers tankar och erfarenheter. Vidare menar Ahrne och Svensson (2015) att intervjuer är att föredra då de går snabbt att genomföra dem och man kan gå djupare in på tankar och upplevelser. Det är dock viktigt att intervjuaren är opartiskt under intervjuerna och inte blandar in sina egna tankar och åsikter då detta kan påverka hur respondenten svarar på intervjun. Bjørndal (2018) lyfter att den kvalitativa metoden är att föredra när man använder sig av semistrukturerade intervjuer då de ger möjlighet till flexibilitet. Samtidigt som

flexibiliteten har passat bra för arbetet då det under vissa tillfällen under intervjuerna har lett till djupare svar så måste man vara försiktig då det kan leda in intervjun på ämnen som inte är relevanta för studien. På grund av detta fick jag noggrant gå igenom transkriberingarna för att sålla bort sådant som inte passade i studien. Efter det att allt hade transkriberats, kodats och tematiserats ansåg jag dock att den kvalitativa metoden passade bäst till studien då jag till stor del ville undersöka lärarnas erfarenheter. Skulle jag istället ha valt enkät som metod hade det varit svårt att få lika välutvecklade svar vilket hade försvårat arbetet. Den kvantitativa

metoden var inte heller något alternativ då detta är något jag testat förut och som avsevärt kan försvåra arbetet då jag i stor grad var ute efter lärarnas tankar och erfarenheter. Bryman (2018) menar att det är viktigt att respondenterna får prata utan att bli avbruten och att man sedan får gå igenom materialet som är relevant till studien då en svaghet med de

semistrukturerade intervjuerna är hur lätt det är att komma in på andra ämnen än frågeställningen.

I den här studien har ett ändamålsenligt urval använts. Då de flesta lärare som arbetar på fritidshem i någon grad använder sig av digitala verktyg har det varit lätt att hitta deltagare till studien som uppfyllde kriterierna för urvalet. På grund av att många är hemma under

pandemin var det dock många som valde att inte delta i studien.

Även då intervjuer snabbt går att genomföra är det fortfarande mycket arbete med dem. Efter det att intervjun är genomförd måste det material som spelats in först transkriberas. Enligt de fem stegen i den innehållsanalys som Graneheim och Lundman (2004) beskriver ska sedan materialet kodas och tematiseras. Detta kan ta väldigt mycket tid speciellt i den här studien då jag arbetar ensam. Jag anser dock att innehållsanalysen har passat bra i arbetet då jag använt

23 mig av intervjumanualen under intervjuerna. Deltagarna i studien höll sig även för det mesta inom frågorna vilket gjorde att det mesta material som transkriberades kunde användas.

6.3 Vidare forskning

Med den här studien känner jag att jag har fått mycket information om hur de digitala verktygen används på fritidshemmen och hur de verksamma lärarna uppfattade dessa. Förhoppningsvis så kan den här studien hjälpa lärare och rektorer i arbetet med de digitala verktygen genom att ge dem en bild av hur situationen på fritidshemmen ser ut.

Det som tydligast framkommit under intervjuerna är bristen på kompetensutbildning om de digitala verktygen. Jag anser att det vore intressant för vidare forskning att både intervjua rektorer men också ordinarie lärare som inte arbetar på fritidshemmet för att se om det enbart är på fritidshemmet detta problem uppstår. Det vore också intressant att intervjua eleverna för att få deras perspektiv på hur de digitala verktygen används.

24

7. Referenslista

Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2. uppl., ed.). Stockholm: Liber.

Bergström, P., Mårell-Olsson, E., & Jahnke, I. (2017). Variations of Symbolic Power and Control in One-to-One Computing Classroom:

Swedish Teachers’ Enacted Didactical Design Decisions. Scandinavian

journal of educational research, 2019 vol. 63, NO. 1, 38–52.

https://doi.org/10.1080/00313831.2017.1324902

Bjørndal, C.R.P. (2018). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i

undervisning och handledning. (Andra upplagan). Stockholm: Liber.

Dahlström, H. (2018). Digital writing tools from the student perspective [Elektronisk resurs] Access, affordances, and agency. Education and Information Technologies. Hämtad

från: https://doi.org/10.1007/s10639-018-9844-x

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Elvstrand, H., Hallström, J., & Hellberg, K. (2018). Vad är teknik? Pedagogers uppfattningar om och erfarenheter av teknik och teknikundervisning i förskolan. NorDiNa: Nordic Studies

in Science Education. 14(1), (37–5)3. https://doi.org/10.5617/nordina.2670

Engström, Susanne (2006). The digital learning resource – a tool, content or a peer? Digital

media in Learning Design Sequences. DIVA:

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:402453/FULLTEXT01.pdf

Falkner, Carin (2007) Datorspelande som bildning och kultur: en hermeneutisk studie av

datorspelande. Avhandling Örebro: Örebro universitet.

http://www.avhandlingar.se/avhandling/7623a2190a/

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2),

105–112. http://DOI:10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hallström, J., Jansson, M., Simonsson, M., Gyberg, P. (2018). Teknik i fritidshem – mellan omsorg och utbildning. I Karin Stolpe, Gunnar Höst och Jonas Hallström (red.).

Teknikdidaktisk forskning för lärare : Bidrag från en forskningsmiljö (s. 41–50). Norrköping:

NATDID, Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik, Linköpings universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-146025

Jenkins, Henry (1999): ”Complete freedom of movement”: Video games as gendered play

spaces. In Casell, Justine & Jenkins, Henry, red:FromBarbie to Mortal Kombat: Gender and

25 Kihlström, S. (2007). Fenomenografi som forskningsansats. I S. Björkdahl Ordell & J.

Dimenäs, (red.) Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (s. 157–173). Stockholm: Liber.

Loveless, A. (2003). Creating spaces in the primary curriculum: ICT in creative subjects. The

Curriculum Journal, Vol. 14(No. 1), 5-21. https://doi.org/10.1080/0958517032000055965

Martínez, Carolina (2019). Promoting critical digital literacy in the leisure-time center: views and practices among Swedish leisure-time teachers. Nordic Journal of Digital Literacy,

14(3-4),pp. 134–146.

https://www.idunn.no/dk/2019/03-04/promoting_critical_digital_literacy_in_the_leisure-time_ce

Perselli, A.-K. (2019) Om att utveckla och förändra undervisning med digitala verktyg i firitdshem. I Dahl, M., Eek-Karlsson, L. & Perselli, A.-K. (red.), Att skapa en professionell

identitet. Om utvecklingsinriktade examensarbeten i lärarutbildningen. (S. 132–160).

Stockholm, Sverige: Liber.

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se (2019-03-03)

8. Bilaga – 1

All data som samlas in under studien kommer att hanteras efter de krav som Vetenskapsrådet (2002) satt upp.

Vilken åldersgrupp arbetar du med?

Hur länge har du arbetat på fritidshem?

Hur gammal är du?

Vilka digitala verktyg finns det tillgång till på fritidshemmet? Har ni tillgång till dem hela dagen?

Vart på skolan finns dessa verktyg?

Hur används de digitala verktygen i fritidshemmet? Anser du att sättet de används på är positivt eller negativt?

Kan eleverna använda de digitala verktygen när de är själva?

Vilka möjligheter och hinder anser du att det finns med digitala verktyg? Har du fått någon kompetensutveckling om de digitala verktygen?